Anna Starbrink

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Fru talman! Det rasar ett krig i vår närhet. Mänskliga katastrofer, demokratier som trycks tillbaka i världen, hot och hat som splittrar - det är en svår tid.

På min 18-årsdag den 9 november 1989 föll Berlinmuren. Vilken lycka att få uppleva några av de bästa decennierna i Europas historia, med diktaturernas fall, vårt hoppfulla inträde i EU, friheten som bredde ut sig framför oss, vänskapsbanden som knöts och framtidstron!

När mina egna barn nu är i sena tonåren tvingas de uppleva ett helt annat Europa, ett Europa där vi åter har krig i vårt närområde och en tid när en ny järnridå faller och oron för framtiden präglar tankarna.

Putin har fört sitt land i neostalinistisk riktning med ett förskräckande förtryck av det egna folket. Varje oppositionell antydan slås ned. Det brutala krig han för mot Ukraina skapar ett fruktansvärt lidande, och hans skrammel med kärnvapen är ett hot mot mänskligheten. Detta tvingas vi nu förhålla oss till.

Torgny Segerstedt skrev en berömd ledare i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning redan i februari 1933, då han såg vad som väntade med Hitler vid makten i Tyskland. Jag har lånat men också uppdaterat hans avslutande ord, som väl beskriver även vår tid:

Att tvinga all världens politik och press att sysselsätta sig med den figuren, det är oförlåtligt. Herr Putin är en förolämpning.

Han är en förolämpning mot det Europa som skulle kunna vara en så blomstrande plats för människor att leva och växa i, en förolämpning mot Ukrainas alla unga som tvingas försvara sitt land och vars framtid är så oviss och en förolämpning mot dem som möter vuxenlivet här i Sverige och tvingas blicka ut mot ett Europa som åter härjas av krig.

Fru talman! Det är i en orolig tid som riksdagen har att fatta sitt totalförsvarsbeslut för de kommande fem åren. Att beslutet tidigarelagts ett år är helt rimligt då omvärlden utvecklas så drastiskt till det sämre.

Den förskräckande utvecklingen har lett till stora och omvälvande förändringar här hemma. För första gången ska riksdagen fatta ett försvarsbeslut som allierad i Nato. Det är ett epokgörande skifte som vi äntligen får vara med om.

För mitt parti har vårt inträde i Nato varit en central säkerhets- och försvarspolitisk fråga i decennier. Ibland har vi hånats av politiska motståndare, ibland kallats krigshetsare. Men sådant rinner av eller blåser bort när man vet att det egna ställningstagandet är väl grundat och rätt i sak för att värna freden och friheten. Så småningom har det också blivit uppenbart för alla att det säkerhetspolitiska läget innebär en fara för vårt land, och då har de allra flesta partier också anslutit sig till vår hållning. Gott så, även om svängningen kom mycket sent hos den förra regeringen.

Att det i riksdagen i dag finns en bred samsyn om vägen framåt är en styrka. I svåra tider måste partierna och deras företrädare hålla ihop. Det betyder inte att de olika åsikterna inte får komma till uttryck eller att de olika partierna ska sluta arbeta för att sätta sin egen prägel på det militära och civila försvarets utveckling framgent. Det betyder dock att vi måste göra ansträngningar för att hitta de gemensamma lösningar som finns att bygga vidare på. Det är precis det som riksdagens åtta partier har gjort inom ramen för Försvarsberedningens arbete och i den dialog som förts med regeringen under framtagandet av totalförsvarspropositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Propositionen innebär ett resurstillskott av sällan skådat slag till såväl det militära som det civila försvaret. Det ger goda förutsättningar för att stärka vår trygghet och göra oss förberedda att möta stora prövningar.

Det civila försvaret är högt prioriterat. Det är nödvändigt att Sverige snabbt och effektivt förstärker sin förmåga. Och även om arbetet sker från en alltför låg nivå - en för låg utgångspunkt - kan nog alla se det stora engagemang som finns för detta runt om i vårt land i myndigheter, kommuner, regioner, alla olika beredskapssektorer, näringsliv, föreningsliv och hemmen.

I propositionen presenteras en satsning på det civila försvaret om 37,5 miljarder kronor fram till 2030. Det markerar ett tydligt skifte från malpåse till en i högsta grad aktiv rörelse i vårt samhälle. Ambitionerna för framtidens kraftfulla totalförsvar är höga. Kriget - denna på en gång omöjliga men högst relevanta tanke - är det vi ytterst måste förbereda oss för.

Alla beredskapssektorer i det civila försvaret får utökade medel med det liggande förslaget. Självklart är räddningstjänsten och skyddet av civilbefolkningen en central del i detta. Vi vet att försvaret av Sverige bara fungerar om samhället fungerar, om vi har en fungerande livsmedelsförsörjning, dricksvatten, vård, elektroniska kommunikationer, transporter, energiförsörjning med mera.

Jag vill särskilt peka på att Sveriges ekonomiska försvar behöver stärkas. Näringslivet har en central roll i totalförsvaret. Vi behöver en uthållighet i produktionen och i flödeskedjorna. Näringslivet måste ha förmåga att ställa om sin produktion, och det måste finnas insatsvaror att tillgå.

Jag vill också lyfta fram civilsamhället som en omistlig del av vårt totalförsvar. Det finns ungefär 160 000 ideella föreningar som på olika sätt kan bidra vid olika typer av kriser. Inte minst gäller detta lokalt nära människors vardag. Föreningslivet kan mobilisera resurser och volontärer och sprida information och kunskap. Bara genom att finnas till samlar föreningslivet människor och bidrar till sammanhållningen och motståndskraften. Det ska vi vara rädda om. De frivilliga försvarsorganisationerna har förstås en särskild betydelse för vårt totalförsvar.

Näringsliv och civilsamhälle driver på många sätt vårt land framåt. Men självklart måste också de offentliga åtagandena vara långtgående och väl förberedda. Därför är det viktigt att våra olika myndigheter tar sitt ansvar och ges förutsättningar att fylla sitt uppdrag även i kris och ytterst krig - kommuner och regioner likaså.

Att snabbt stärka vårt lands militära förmåga - både materiellt och personellt - är huvudinriktningen för det militära försvaret. På så vis kan vi bli en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad, med kraft att försvara vårt eget land och bidra till försvaret av våra grannar.

Flera ledamöter har varit inne på innehållet i försvarsbeslutet. Jag tycker att det är en stor och viktig satsning som ligger framför oss. Jag vill också påpeka att ett modernt militärt försvar måste vara i ständig utveckling. Digitalisering, försvarsinnovation och forskning är områden som förstärks i och med detta försvarsbeslut.

Fru talman! Visst handlar dagens debatt och det totalförsvarsbeslut som vi står inför om hur vi med kraft ska utöka resurserna till totalförsvarets olika delar. Visst handlar det om bemanning och om att skaffa mer och modernare materiel till Försvarsmakten och om att få utvecklingen av det civila försvaret att gå ännu snabbare. Men ytterst handlar det om vårt land, om vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva. Allt det är värt att försvara. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

(Applåder)

Fru talman! Snart lämnar vi år 2024 bakom oss. Det har varit ett dramatiskt år i världen. Kriget fortsätter i Europa, i vårt närområde, med ett fruktansvärda konsekvenser för det ukrainska folket. Det är en förfärlig utveckling i Mellanöstern efter Hamas blodiga attack mot Israel hösten 2023. Gisslan hålls alltjämt fången, och lidandet i Gaza är obeskrivligt, för att bara nämna två exempel. Utöver att det slår hårt mot människorna på plats påverkar det också Sverige.

År 2024 blev också året för ett säkerhetspolitiskt epokskifte för vårt land. Trots den förra regeringens envisa motstånd är vi nu äntligen medlemmar i Nato. Det betyder att vi trots det allvarliga säkerhetspolitiska läget är i en säkrare position än tidigare.

Vi har blivit en av de allierade i Nato. Ingen organisation har så som Nato bidragit till fred och säkerhet i världen. Länder som samarbetar för att ömsesidigt stärka varandras säkerhet och avskräcka tänkbara angripare har visat sig fungerat väl under Natos historia.

Det är en stor trygghet för Sverige att vi tagit steget in i Nato, och det är samtidigt en styrka för Nato att få Sverige som en allierad. Vårt geografiska läge, vårt högteknologiska försvar och mycket annat är viktiga bidrag till det gemensamma försvarssamarbetet.

Nu omfattas vi av Natos ömsesidiga säkerhetsgarantier. Natos förmåga att både avskräcka angripare och försvara de allierades territorium är avgörande för vår säkerhet. Samtidigt förpliktar det. Vi kan inte bara förvänta oss hjälp från våra goda vänner. Vi måste också stärka vårt eget försvar och vara beredda att ställa upp när någon allierad utsätts för ett angrepp.

Ett andra viktigt steg under året har varit DCA, vårt avtal med USA. En tredje och helt avgörande säkerhets- och försvarspolitisk åtgärd är vårt starka stöd till Ukraina, vars försvar av sin frihet och sitt land Sverige bidrar till i hög grad.

Den Ukrainaram om 25 miljarder kronor under tre år som Sverige satt upp ger goda förutsättningar för att långsiktigt fortsätta vårt stöd för Ukrainas kamp mot Ryssland. Stödet ska fortgå så länge det behövs och också med så mycket som behövs. Det är ett uttryck för vår solidaritet och ett sätt att öka vår egen säkerhet. Jag vill betona att vi från Liberalerna betraktar vår Ukrainaram som tämligen elastisk. Den går att utvidga.

Fru talman! Jag har blickat bakåt i mitt anförande. Men dagens debatt ska ju inte handla om året som gått utan om budgeten för tiden framåt. De omvälvande händelserna och besluten som vi har varit med om under året utgör dock grunden för den framtid som vi nu ska forma.

Budgeten för 2025 innebär en viktig start på arbetet att förverkliga det totalförsvarsbeslut som inom kort ska behandlas här i riksdagens kammare. Det innebär att vi står inför en kraftfull expansion av såväl det militära som det civila försvaret. Ambitionerna är höga, och de matchas också av resurstillskott under nästa år och åren därefter.

Jag vill betona vikten av att riksdagens och regeringens beslut förverkligas som avsett och att vi når resultat. Det måste ske inom utsatt tid och inom ramen för de tilldelade medel som finns. Det blir centralt att följa detta noggrant, samtidigt som vi måste vara beredda att komplettera besluten i takt med utvecklingen, inte minst vad avser Natos förmågemål som kommer att bli klara under 2025. Även utvecklingen i USA och den tillträdande administrationens inriktning kan komma att förändra Sveriges förutsättningar, liksom naturligtvis utvecklingen i vårt eget närområde.

Det militära försvaret stärks nu inom alla områden, och det är en styrka att riksdagens partier, precis som vi har hört här i dagens debatt, står tämligen nära varandra när det kommer till riktningen för försvarets utveckling.

Med förslaget till statsbudget för 2025 utökas de sammanlagda medlen till det militära försvaret med nästan 13 miljarder kronor. Det är en betydande resursförstärkning som innebär att vi med råge kommer att leva upp till Natos riktlinje om 2 procent av bnp. Syftet är förstås inte bara att göra Nato glada utan framför allt att vi ska stå starka och väl rustade i en orolig tid.

Budgeten innebär satsningar på alla delar av försvaret. Jag vill särskilt peka på vikten av att säkerställa bemanningen. Att utöka antalet värnpliktiga är ett långsiktigt arbete, precis som vi har hört från tidigare talare här, och för 2025 är målsättningen 8 000 värnpliktiga. Målet om 10 000 yrkesofficerare bedöms också kunna nås med den budget som nu behandlas.

Fru talman! Även det civila försvaret ska utvecklas och tillförs därför betydande resurstillskott om ytterligare 2 miljarder kronor 2025. Liksom för det militära försvaret finns det sedan planer på ytterligare kraftfulla tillskott för att stärka det civila försvaret. Vi kan alltså vänta oss en historiskt stor satsning som understryker vår starka prioritering av detta område.

Utvecklingen av det civila försvaret sker dock från en låg nivå, och det måste ske brett. Det handlar om skyddet av den statliga transportinfrastrukturen, inklusive väganläggningar, bangårdar och flygplatser, robustare energiförsörjning och civilplikt inom elförsörjningsområdet. Det handlar om en förstärkning av den digitala infrastrukturens säkerhet och tillförlitlighet, uppbyggnad av en robust livsmedelsberedskap, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen genom bland annat upprustning och modernisering av olika typer av skyddsrum. Det handlar också om att stärka den kommunala räddningstjänstens förmåga att verka under höjd beredskap. Detta är några av de nödvändiga insatser som krävs under kommande år.

Fru talman! Vi har ett stort och viktigt arbete framför oss. Den budget som vi nu debatterar gör Sverige säkrare och mer motståndskraftigt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Fru talman! Jag ställer min fråga till ministern för civilt försvar.

Nyligen presenterade regeringen en historisk satsning på det civila försvaret. Det är bra och nödvändigt. Folkbildningen och studieförbunden kan och vill bidra till det civila försvaret. Studieförbunden samarbetar redan i dag med 15 000 föreningar och finns och verkar i landets alla kommuner. Sex av de frivilliga försvarsorganisationerna samverkar med studieförbund. Och studieförbunden vittnar om ett växande intresse för just beredskapsfrågorna.

Det är goda nyheter. Här finns alltså möjlighet att nå den breda befolkningen när det gäller kunskap om till exempel hemberedskap och källkritik och även stärka föreningslivets roll i totalförsvaret.

Min fråga till ministern är därför: Hur ser ministern på studieförbundens roll i arbetet med att stärka den civila beredskapen i hela landet?

Herr talman! Åter har vi samlats här för att debattera eller kanske snarare gemensamt konstatera att vi måste skicka ännu ett stödpaket till Ukraina. Det är det 17:e paketet, och med det har Sverige bidragit med 48,1 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina sedan Rysslands brutala anfallskrig inleddes 2022. Under innevarande år bidrar Sverige med 25 miljarder kronor i militärt stöd.

Som flera talare redan har sagt är det en enorm styrka att vi gör detta i bred enighet. Stödet till Ukraina och motståndet mot Ryssland är starkt i vårt land och i vår riksdag och kommer att behöva fortsätta vara det under lång tid framöver.

Det ukrainska folkets lidande är fruktansvärt. Nu väntar ännu en lång, kall vinter. Det är ofattbart att människor orkar, men det finns ju inget annat val än att fortsätta orka. Vi som vill försvara friheten har inte heller något annat val än att fortsätta stödja Ukraina och vara uthålliga.

Jag, precis som ni alla, följer utvecklingen i Ukraina och ser skräcken. För ett par dagar sedan sände SVT:s nyheter ett inslag som jag inte kan sudda bort från mina näthinnor. Det handlar om krigsförbrytelser. Det finns så många vittnesmål om detta att ingen längre kan tveka om ondskan i Rysslands brutala agerande. Övergreppen mot både soldater och civila är vedervärdiga.

En präst i Cherson berättar i nyhetsinslaget om övergreppen och hoten om att trasas sönder med en batong. Han lyckades fly.

Halyna, en änka i Irpin, berättar om när en rysk soldat tvingade henne att klä av sig alla kläder, petade på henne med sitt automatvapen och satte vapnet mot hennes underliv innan han våldtog henne. Nu tackar hon varje dag Gud för att hon överlevde. Hon säger i tv-inslaget att hon tror att det var för att hon skulle kunna berätta. Hon säger: Sprid ordet till ert folk. De - ryssarna - kommer inte att nöja sig med Ukraina.

De krigsbrott som begås är oförlåtliga och måste få ett slut. Ryssland måste tryckas tillbaka och Ukraina befrias.

Herr talman! Vårt stöd till Ukraina är av solidaritet med alla ukrainare som tvingas leva mitt i kriget. Deras frihet är värd att försvara. Det är också det viktigaste vi kan göra för säkerheten och freden i resten av Europa, också hos oss. Vi måste lyssna på änkan i Irpin. De kommer inte att nöja sig med Ukraina.

Med det nya paketet, som är det 17:e, går vi in i en ny fas i Sveriges Ukrainastöd. Det blir större fokus på produktion i stället för på donation. Det är ett nödvändigt skifte för att vårt stöd ska kunna bli långsiktigt.

Jag ska inte gå igenom detaljerna i paketets innehåll. Det har flera talare före mig redan gjort. Som ni har hört finns det många viktiga delar som kommer att göra stor skillnad i försvaret av Ukraina. Det är såväl upphandlingar av ammunition och annat som donationer av det vi själva kan avvara och inte minst kraftiga bidrag till internationella fonder och samarbeten. Som många ledamöter före mig har påpekat måste vi i omvärlden stå starka tillsammans.

Jag vill nämna några ord om Jas 39 Gripen. Vi är många som gärna vill förse Ukraina med dessa. Vi förstår att det krävs ett stort och brett internationellt samarbete för att Jas ska kunna användas. Just nu pågår införandet av F16, och det betyder förstås en avsevärd förbättring av Ukrainas möjligheter att försvara sig. Men jag vill också att Jas 39 Gripen ska skickas.

För att det ska vara möjligt att göra en donation av stridsflyg måste vi säkerställa att vi har några Jas C/D kvar att donera. Det är därför de materielsatser som ingår i paketet är så viktiga. Min och Liberalernas förhoppning är att regeringen snart ska kunna återkomma med nya stödpaket och att Jas 39 Gripen kommer att kunna ingå där.

Herr talman! Vårt stöd är viktigt och gör stor skillnad i Ukraina. Det får vi bekräftelse på ofta. Det 17:e stödpaketet kommer också att bli viktigt. Allt det som vi i Sverige har gett, det som vi gör här i riksdagen och insatserna från våra myndigheter, näringslivet, civilsamhället och enskilda människor gör skillnad.

Ändå känns det otillräckligt när vi läser om krigsbrotten, våldtäkterna och barnen som kidnappas. Vi måste vara fler som ger mer, och vi måste se en stor uthållighet. Det är en oroande utveckling i flera europeiska länder, men vi i Sverige ska göra vad vi kan för att fortsätta att ge vårt starka stöd men också verka i internationella sammanhang för ett gemensamt starkt internationellt stöd för Ukraina.

Att vi nu skapar fleråriga förutsättningar genom den så kallade Ukrainaramen om 75 miljarder kronor ger oss bättre möjligheter att arbeta just långsiktigt. Det blir ett viktigt skifte. Ramen är lite elastisk och går att utvidga. Det är inget tak utan ett golv.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för ledamotens följdfrågor.

Jag ifrågasätter inte ledamotens eller ledamotens partis hållning i frågan om kärnvapen. Jag håller bara inte med. Jag tycker inte att det är en klok väg att gå. Jag lägger inte heller ord i andras mun eller fultolkar vad andra ledamöter säger.

När det gäller sexualbrott tycker jag att det är viktigt att det finns en möjlighet i avtalet att ta tillbaka de viktiga ärendena till svensk domstol. Jag tror att det är vanskligt om vi i detalj här i riksdagen beskriver i precis vilka situationer detta ska göras. Vi ska nog hålla det ganska öppet, men det är väldigt tydligt skrivet att särskild hänsyn ska tas till brottsoffrens rättssäkerhet. Jag känner mig trygg med den formuleringen.

Jag kan tänka mig mycket annat än sexualbrott som vi också bedömer som för oss väldigt viktiga fall som vi vill behålla i Sverige. Men om vi börjar reglera det är risken stor att vi missar viktiga principiella frågor. Då är det bättre att hantera det genom att pröva saken fall för fall. På det sättet byggs det också upp en praxis.

(Applåder)

Herr talman! Tack för din fråga, ledamoten Berginger!

Du påstår att jag talar mig varm för kärnvapen i talarstolen. Så där skapar man ett obehagligt narrativ om sina politiska motståndare. Jag tycker kanske att ledamoten ska hålla sig för god för det.

I fråga om synen på kärnvapen har vi olika uppfattning. Det gäller inte vår avsky för kärnvapen. Den delar vi. Men vi har olika uppfattning när det gäller strategin för hur vi ska hantera det farliga läge som vi befinner oss i.

Som svar på ledamotens fråga menar jag att vi ska fortsätta arbeta för och ha den viktiga rollen att vara den tydliga rösten i arbetet för icke-spridning och för att avskaffa kärnvapen från vårt jordklot. Men så länge de illasinnade staterna har kärnvapen är det en alltför stor risk om våra allierade i Nato skulle göra sig av med de kärnvapen som finns inom alliansen.

I Nato är kärnvapen en del av avskräckningen, och det fungerar. Jag tycker att vi ska hålla fast vid det. Det hindrar inte att vi tillsammans med likasinnade fortsätter arbeta aktivt för att få bort kärnvapen från jordklotet.

Det blir tvära kast mellan ämnena här. Ledamoten ställde en fråga om sexualbrott. Det är oerhört allvarliga brott, och jag tycker att Sverige har en mycket bra lagstiftning. Svensk lag gäller i Sverige. Det är kanske självklart, men det markeras också i samband med det här avtalet. Möjligheten att återta rätten att hantera rättsprocesser finns inskriven i avtalet. Jag föreställer mig att det även kan gälla sexualbrottslagstiftningen och samtyckeslagen, som är del av den. Däremot tror jag att det vore olyckligt om vi gick in alltför detaljerat på vilka brott det handlar om, för det kan vara svårt för oss att föreställa oss i förväg vad som kan behöva hanteras.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Ledamoten ställde samma fråga igen. Jag vet inte om jag kan uttrycka det tydligare.

Nej, jag tror inte att det skulle gynna oss att stifta en särskild lag om detta. Vi har redan de internationella överenskommelser vi behöver. Och vi har själva rätt att fatta beslut i varje givet läge. Det ska vi hålla fast vid.

Jag är dock intresserad av att förstå hur ledamoten och hennes parti tänker. Är det rimligt att det fria väst avskaffar alla sina kärnvapen och låter Ryssland, Kina och Iran stå själva med kärnvapen? Det är ju livsfarligt. Och det är precis det som den linje ledamoten företräder skulle leda till. Det är en farlig väg.

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten! Du citerar mig dock fel. Jag har inte sagt att vi ska vara flexibla när det gäller kärnvapen. Det jag har sagt är att vi inte ska låsa upp framtida beslutsfattare. De måste kunna fatta de beslut som krävs i en given situation.

Jag avskyr kärnvapen. Det tror jag att alla här inne gör. Jag skulle gärna avskaffa alla kärnvapen, men inte ensidigt. Det är en livsfarlig tanke att det fria väst ska göra sig av med alla kärnvapen och låta Ryssland, Iran och Kina med sin auktoritära och illasinnade syn på väst ha detta maktmedel för sig själva. Det är en ansvarslös hållning.

Därför är jag emot att vi ska lagstifta på det här området. Sverige har redan en klar linje och internationella överenskommelser att luta oss mot. Vi behöver inte lagstifta eller formulera något annat i detta DCA.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har dramatiskt försämrat säkerhetsläget i Europa. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det är allvarstid.

Ensam är inte stark. I allvarliga tider behöver vi våra vänner. Med den insikten blir det vår gemensamma uppgift att göra vad vi kan för att förbättra vår säkerhet och se till att Sverige vid behov snabbt kan agera enskilt och tillsammans med andra.

Vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet ska försvaras. Vi är beredda att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva.

Sveriges säkerhetspolitik bygger på sammanhållning med likasinnade. Därför är vårt Natomedlemskap oerhört välkommet. Tillsammans med våra allierade blir vårt land säkrare, och vi får möjlighet att bidra till andra Natoländers säkerhet. Det är också viktigt och bra.

Med det bilaterala försvarssamarbete som DCA möjliggör får vårt Natomedlemskap än mer kraft. För att vi snabbt ska kunna få hjälp om den dag kommer när vi behöver det som bäst måste vi vara väl förberedda. DCA är ett sätt att ta ansvar och vara förberedd ifall det värsta skulle hända, ungefär som en bra hemförsäkring. Det är en stor trygghet.

Jag har precis som många andra talare noterat att det finns en del oro och även en del felaktiga påståenden i debatten, där det frammanas en bild av att Sverige med avtalet nu ger upp sin suveränitet och underkastar sig en annan stats nycker. Det är förstås helt fel.

I DCA slås fast att alla aktiviteter ska ske med full respekt för svensk suveränitet, svenska lagar och Sveriges internationella förpliktelser. Sverige kommer även med DCA, precis som i dag, att ha rätt att avgöra om verksamhet får äga rum på svenskt territorium, och en grundförutsättning för all amerikansk närvaro är att den sker med svenskt samtycke.

Den amerikanska personal som kommer att närvara i Sverige gör det alltså med svenskt samtycke och i syfte att arbeta för fred och säkerhet. Den lagring av materiel och förnödenheter som ska äga rum här sker också med svenskt samtycke.

En stark transatlantisk länk är omistlig för både Sveriges och Europas säkerhet. Det nya avtalet reglerar förutsättningarna för amerikanska styrkor och förhandslagring i Sverige. Detta fördjupade samarbete bygger upp trösklar som kan avskräcka en angripare och blir därmed viktigt för försvaret av vår del av Europa. Det stärker säkerheten för våra nordiska och baltiska grannländer. Avtalet är dessutom en viktig signal om USA:s säkerhets- och försvarspolitiska engagemang för Sverige, någonting som jag tycker att vi ska vara tacksamma för.

I den allmänna debatten kan man få intrycket att USA utgör vårt största problem. Men det är förstås Ryssland som är hotet. Deras krig mot Ukraina kan sprida sig i Europa. Hybridaktiviteter, skuggflottan i Östersjön och att de så sent som i lördags kränkte svenskt luftrum är bara några exempel på de demonstrationer av sin illvilja mot det fria Europa som Ryssland ägnar sig åt.

Herr talman! Jag avskyr kärnvapen. Det är något av det värsta mänskligheten har skapat. Det är en olycka att nedrustningen och icke-spridningen, som Sverige varit, är och ska fortsätta vara djupt engagerat i, inte har nått fram till visionen om en kärnvapenfri värld. Ryssland skramlar hotfullt med sina kärnvapen, och något mer skrämmande än en kärnvapenattack går knappast att föreställa sig.

När det gäller kärnvapen finns det bara en sak som är värre än att några Natoallierade har dessa kärnvapen, nämligen att Ryssland, Kina och Iran ensamma har kärnvapen och riktar dessa mot avrustade och försvagade demokratiska stater i väst som vill slippa kärnvapenkrig och därför ensidigt avvecklat varje möjlighet att möta hotet. Det vore förskräckligt. Kärnvapen är en del av Natos avskräckning, och den fungerar.

Jag noterar att debatten om kärnvapenförbudet har tagit fart i Finland. Deras förbud kom till i en helt annan tid och handlade om att förhindra den ryska jätten från att placera sina kärnvapen på finländsk mark. I dag är läget ett helt annat. Jag välkomnar att våra goda grannar i öster har en livaktig debatt och på finländskt vis omprövar och anpassar sin säkerhetspolitik utifrån omvärldsläget.

Här hemma är det i alla fall bra att riksdagen konstaterat att det inte är aktuellt med några kärnvapen på vårt territorium. Frågan saknar helt enkelt aktualitet och är mest en teoretisk diskussion, ett stickspår i debatten. Inget land är intresserat av att placera sina kärnvapen här, och vi vill inte ha dem. Ändå är det denna fråga som präglar diskussionen om vårt samarbete med USA.

Jag menar att det är principiellt viktigt att vi inte skriver in i avtalet att vi säger nej till kärnvapen. Det är ingen som vill ha det. Vi är förbundna av andra överenskommelser. Och Sverige äger frågan. Men jag menar att beslut om hur vår säkerhet bäst värnas måste fattas utifrån hur vår omvärld förändras och säkerhetsläget utvecklas.

Framtidens beslutsfattare måste ha möjlighet att fatta de beslut som krävs för att säkra vårt land. Den dagen Ryssland riktar sina kärnvapen mot oss - må den aldrig komma - måste regering och riksdag självklart kunna fatta de beslut som då krävs för vår säkerhet i demokratisk ordning.

Att fortsätta arbetet för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning av kärnvapen är en utrikes- och säkerhetspolitiskt prioriterad fråga. Men det får inte bli en ensidig avveckling av kärnvapen bland Natoländer. Det skulle ge den hänsynslöst aggressiva och auktoritära Putin ett orimligt maktövertag.

Herr talman! Vi vet alla att det är en dålig idé att skjuta på tecknandet av den där hemförsäkringen som jag nämnde inledningsvis. Ändå är det precis det som Vänsterpartiet, med stöd av Miljöpartiet, nu föreslår att vi ska göra. I voteringen, när ärendet ska avgöras och de flesta av oss vill rösta ja för att godkänna avtalet, föreslår Vänsterpartiet och Miljöpartiet att vi ska trycka på snoozeknappen och låta ärendet vila ett år. Effekten skulle bli att Ryssland ges mer tid att förbereda ett angrepp mot Sverige. Det är slappt, det är farligt och det gynnar bara Putins intressen.

Vi måste säkerställa att hjälpen att försvara vårt land och vår frihet kan finnas här den dag det kan behövas. Vi ska inte sträcka ut en hjälpande hand till Putin. Vi ska ta ett fast handslag med USA.

Herr talman! Jag yrkar bifall till det sammansatta utskottets förslag i betänkandet utan bordläggning.

(Applåder)

Fru talman! Det nordiska samarbetet har fyllts med ny kraft. Att samtliga nordiska länder är med i försvarsalliansen och fredsorganisationen Nato innebär ett epokskifte i vårt gemensamma engagemang för öppenhet, frihet och säkerhet i Norden. Våra grannländer är våra trogna vänner, och vi går tillsammans mot framtiden. Det gäller samtliga fem medlemsländer liksom de tre självstyrande områdena i Nordiska rådet. Jag vill även inkludera våra baltiska grannar i vår närmaste krets.

Tillsammans är de nordiska länderna en betydande kraft ekonomiskt och politiskt liksom i vår gemensamma vilja att skapa en integrerad region. I år leder Sverige Nordiska ministerrådet, och nästa år tar vi över ordförandeskapet i Nordiska rådet. Sverige har därmed den bästa förutsättningen att driva på för ett ännu mer fördjupat samarbete.

Fru talman! Vi får inte glömma den förskräckliga pandemin och hur vi i Norden inte förmådde att hålla ihop. I stället stängde vi gränser, och missämja mellan goda vänner uppstod. Låt oss lära av detta. Vi får aldrig mer stänga våra nordiska gränser på det sätt som skedde under pandemin. Människor som lever vid gränsen måste kunna lita på att öppenhet och frihet råder och att vi tar oss igenom svårigheterna tillsammans.

Låt mig ta upp några viktiga och aktuella frågor som jag önskar att det nordiska samarbetet tar tag i.

Flera talare har sagt att gränshindren måste bort, och det är glädjande att det här finns en bred samsyn. Vårt gemensamma gränshinderråd arbetar för att identifiera och lösa problem med gränshinder. Liberalerna vill gärna se ett gemensamt nordiskt grepp för att förhindra att nya gränshinder uppstår. Det betyder att vi i det nordiska samarbetet så långt som möjligt måste samverka vid implementering av nya lagar och regler. Det är inte minst viktigt att tänka på så här inför valet till Europaparlamentet.

De beslut som fattas i EU påverkar oss i hög grad, och vi måste samarbeta i Norden för att skapa verklighet på ett sätt som fungerar och som bejakar vår öppenhet gentemot varandra. Även om utskottet här inte ser behov av samverkan kring implementeringen av EU-regler menar vi från Liberalernas sida att detta i stället är en långsiktig uppgift inom Nordiska rådet.

Nästa fråga som jag menar att vi behöver sätta högt på agendan är att fortsätta främja vårt samarbete - att modernisera Helsingforsavtalet. Flera har varit inne på detta tidigare. Som utskottet påpekar har Nordiska rådet tillsatt en arbetsgrupp med syfte att se över behovet av att utveckla Helsingforsavtalet. Frågan kommer att diskuteras vidare under hösten i Nordiska rådet.

Från Liberalernas sida är saken klar: Det är hög tid att förändra Helsingforsavtalet. Utan en avtalsuppdatering riskerar vårt nordiska samarbete att stagnera och tappa relevans. Kraven på att komplettera och uppdatera Helsingforsavtalet har blivit starkare och fler efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina och därmed dramatiskt försämrade säkerhetsläget. Att samtliga nordiska länder nu är medlemmar i Nato gör frågan än mer aktuell.

På många områden har nordiskt samarbete upplevt en renässans sedan början av 2010-talet, men det finns ändå en övre gräns för vad samarbetet kan åstadkomma. Den gränsen sätts av Helsingforsavtalet, som inte ger mandat till de existerande gemensamma organen att fullödigt driva samarbeten kring de utrikes, säkerhets- och försvarspolitiska områdena. Ansvaret ligger i nuläget hos de nationella organen och myndigheterna. Det fattas en parlamentarisk förankring som aktivt skapar nya initiativ som medlemsländerna sedan kan besluta om.

Fru talman! Nordborna uppskattar det nordiska samarbetet. Det är vårt ansvar att förvalta och konkretisera den goda vilja som finns. Ansvaret förpliktar oss att agera nu och försäkra att grundstenen i det nordiska samarbetet, Helsingforsavtalet, är på den nivån att Norden är redo för både nutidens och framtidens utmaningar och kan ta ledarskapet när det behövs.

Låt mig avslutningsvis peka på den stora betydelsen av att vi i det nordiska samarbetet också håller en öppen och nära kontakt med våra grannländer i Baltikum. Baltikum och Norden har allt att vinna på ett nära och förtroendefullt samarbete. Det gäller inte minst det säkerhetspolitiska frågor men även andra områden, såsom digitalisering och förstås vårt gemensamma hav Östersjön - allt för att förbättra och bygga en bra framtid för alla oss som lever här.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Personal- och kompetensförsörjningen i totalförsvaret har en avgörande betydelse för Sveriges säkerhet och för vår förmåga att möta kriser och ett väpnat angrepp. Detta har flera talare beskrivit väl här i kammaren.

Det allvarligaste säkerhetspolitiska läget på decennier, som följer av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, liksom Sveriges medlemskap i Nato och vår egen ambition att stärka vårt militära och civila försvar gör frågan om kompetensförsörjning än mer angelägen. Totalförsvaret behöver växa ytterligare, vilket kräver ökad tillgång på personal.

Regeringen har slagit fast att en fungerande personalförsörjning är central för arbetet med att stärka försvaret, och det är en självklarhet. Men för att detta ska bli framgångsrikt behövs ett aktivt arbete och utökade resurser. Försvarsberedningen kommer alldeles inom kort, om bara några timmar, att presentera sitt förslag till hur Försvarsmakten ska förstärkas. Till hösten kommer en totalförsvarsproposition som ska behandlas här i kammaren. Att personalpolitiken då kommer att ha en stor betydelse är uppenbart.

Försvarets bemanning bygger som alla vet både på värnplikt och på anställda. Utan att föregripa Försvarsberedningens rapport vill jag peka på behovet av att utöka värnplikten så att fler grundutbildas. Det är en nödvändig åtgärd för krigsorganisationen och för att ha en rekryteringsbas för anställningar inom Försvarsmakten; det behövs också fler anställda i Försvarsmakten. Tillväxten förutsätter vidare att det finns yrkesofficerare i större skala än i dag. Därtill måste vi också vara medvetna om att stora pensionsavgångar väntar de närmaste åren. Även reservofficerarna behöver förstås bli fler.

Regeringen har tillsatt en utredning med direktiv om att se över vissa frågeställningar kring personalförsörjningen inom Försvarsmakten för att därigenom öka tillgången på personal och förbättra uthålligheten i krigs- och grundorganisationen. Det är förstås en väldigt välkommen utredning. En av frågorna som ska analyseras är tillgången på anställda gruppbefäl, soldater och sjömän. Vi vet att många slutar sin anställning alltför tidigt. Samtidigt finns det inte möjlighet för den som vill att fortsätta arbeta kontinuerligt efter fullgjort kontrakt om åtta plus fyra år. Här tror jag att det finns möjlighet att tillgängliggöra mer kompetens bland erfarna soldater och sjömän som vill fortsätta sitt arbete inom Försvarsmakten. Även förutsättningarna för reservofficerarna ska ses över i den här utredningen, bland annat avseende rätten till tjänstledighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Personalförsörjning

Totalförsvaret som helhet måste ha den bemanning som krävs för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Införandet av civilplikten är ett viktigt steg i utvecklingen av det civila försvaret. Regeringen har tillsatt en utredning även på det här området för att se hur vi kan nå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det civila försvaret. Betänkandet kommer att presenteras under nästa år.

De utredningar som tillsatts kan få mycket stor betydelse. Men det går verkligen inte att passivt invänta deras betänkanden - tvärtom. Många insatser för att locka nya personer till verksamheterna, och för att behålla den befintliga personalen, behöver göras av myndigheterna här och nu.

När Försvarsmakten växer är det angeläget att utvecklingen sker på ett sätt så att kompetensen tas till vara. Därför måste Försvarsmakten bland annat göra stora ansträngningar för att även kvinnor ska ha en positiv upplevelse av sin värnpliktsutbildning och se goda möjligheter till ett bra yrkesliv i Försvarsmakten. Då måste de praktiska förutsättningarna fungera väl.

Diskussionen om brist på damunderkläder är förstås negativ. Jag skulle vilja hävda att det är patetiskt efter så många år att problemet inte är löst. Det nås vi fortfarande av vittnesmål om.

Än värre är det med vittnesmål om att sexuella trakasserier inte alltid tas på största allvar. Sådant förekommer i alla organisationer och självklart också i Försvarsmakten. Jag förutsätter och litar på att Försvarsmakten tar de problem som har uppmärksammats på största allvar.

Andelen kvinnor har ökat gradvis under de senaste åren, och målsättningen för 2024 är redan uppnådd för samtliga personalkategorier. Men arbetet måste drivas långsiktigt.

Fru talman! Jag tror att vi alla ser betydelsen av ett starkt totalförsvar. Det kräver en lång rad beslut och kraftigt ökade resurser. Med de utredningar som redan tillsatts, och det underlag som myndigheterna bidragit med till Försvarsberedningens kommande rapport, har vi ett bra underlag för kommande beslut. Då kommer också många av de synpunkter som förts fram i de motioner som vi ska behandla här i kammaren att omhändertas på olika sätt och kunna övervägas i det sammanhanget. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Vår förmåga att möta kriser behöver förbättras. Det civila försvaret måste stärkas. Konkreta reformförslag behöver komma på plats, liksom beslut, och stora resurstillskott behöver säkerställas. Försvarsberedningen, en lång rad utredningar och regeringen är i full färd med detta.

Krisberedskapen i vårt land har försummats under lång tid när Sverige låtit sig invaggas i tron på evig fred. Det är ett sent men nödvändigt uppvaknande från den troskyldiga slummer som präglat synen på kriser och krig under lång tid. Med krig i vårt närområde och stor osäkerhet om utvecklingen med ett kraftigt försämrat säkerhetsläge går det inte längre att fortsätta snooza.

Det civila försvaret, inklusive vår förmåga att hantera kriser i fred, är en central del av Sveriges totalförsvar. Samhällets krisberedskap är också något som berör och engagerar invånarna.

Totalförsvaret utgörs till och med ytterst av befolkningen i Sverige. Alla och envar har en roll att fylla. Men regering, riksdag, statliga myndigheter, kommuner och regioner måste förstås organisera och skapa förutsättningar för en god förmåga att hantera kriser. Det är en central del av det gemensammas ansvar i samhällskontraktet med invånarna.

Jag vill också peka på att näringslivet, frivilligorganisationerna, arbetsmarknadsorganisationerna, trossamfunden, kulturlivet, föreningslivet och förstås de enskilda människorna är viktiga aktörer i fråga om vår förmåga att möta kriser. Det har vi sett prov på många gånger.

Många av förslagen i motionerna som vi diskuterar i dag är vällovliga och tar sikte på sådant som redan har tagits till vara på olika sätt eller som diskuteras i de pågående processerna.

En lång rad förslag har presenterats i stor politisk enighet genom Försvarsberedningen. Jag förväntar mig förstås att flera av de förslagen kommer att återkomma till riksdagen för beslut.

Försvarsberedningen har i sin rapport Kraftsamling analyserat behovet av att stärka det civila försvaret. Rapporten inleds med orden "Det är tid för handling!". Det är precis vad det är. Ett totalförsvar som utgår från de krav som höjd beredskap och krig ställer kommer att bidra till att förstärka också den fredstida krisberedskapen.

Det civila försvaret ska därför göras redo att möta de största påfrestningarna. För det krävs ett omfattande arbete. Där är prioriteringar helt nödvändiga.

Fru talman! Som vi har hört tidigare i debatten har regeringen i dag presenterat nya satsningar på det civila försvaret. Det är kompletterande punktinsatser som presenterats för innevarande år. Det handlar om att höja tempot ytterligare i arbetet med bland annat cybersäkerhet, SOS Alarm, sjukvård, transportinfrastruktur, skyddsrum och statliga förstärkningsresurser. Det satsas 385 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för innevarande år. Det är satsningar som är viktiga, men de möter förstås bara en liten del av de stora behov som finns och som måste hanteras över tid.

Försvarsberedningen har i rapporten Kraftsamling, som jag nämnde tidigare, gjort bedömningar av de behov som finns och hur det civila försvaret kan utvecklas med utgångspunkt från bland annat lärdomar från Ukraina.

Det finns behov av att utveckla och forma ledning i det civila försvaret och även i det ekonomiska försvaret. Försörjningsberedskapen och cybersäkerheten behöver stärkas. Och de krav som digitaliseringen medför behöver mötas. Det gäller även räddningstjänsten, skydd av civilbefolkningen och förstås hälso- och sjukvården. Men det gäller även kulturlivet, omhändertagandet av kulturarvet och inte minst skolans och förskolans roll samt en lång rad andra områden.

Detta leder, som alla förstår, också till behov av stora resurstillskott och ett konkret och målmedvetet utvecklingsarbete. Jag förväntar mig att regeringen i kommande budgetarbete kommer att ta höjd för det på både kort och lång sikt.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion och det fruktansvärda kriget har pågått i mer än två år. Ukrainas kamp handlar om att försvara sitt land, sitt folk och sin frihet, men i ett vidare perspektiv är det ytterst en konflikt om vilka normer och principer som ska styra - den starkes rätt eller den regelbaserade världsordningen.

Andra har redan beskrivit innehållet i det stödpaket som vi nu debatterar. Det är fullmatat med bra saker: försvarsmateriel till Ukraina i form av artilleriammunition, handgranater, Robotsystem 70, Pansarvärnsrobot 55, granatgevär med tillhörande ammunition, undervattensvapen, Stridsbåt 90, gruppbåtar, sjukvårdsutrustning och så vidare. Detta är bra och nödvändigt men i ett längre perspektiv otillräckligt.

Herr talman! Ryssland har genomfört ett valjippo. Det har naturligtvis ingenting med demokrati att göra. I stället har det varit en cirkusuppvisning där Putin har visat upp sina konster. Han svingar sig i trapetsen mot ett alltmer auktoritärt och neostalinistiskt styre, bort från anständighet och till en långvarig konflikt med väst och fortsatt förödelse i Ukraina. Detta betyder att vårt stöd till Ukraina måste vara starkt och långsiktigt.

Ukrainas motståndskraft och försvarsvilja imponerar, och vi ska fortsätta att ge dem vårt stöd. Detta gör vi därför att det är vad anständiga stater gör. Vi stöder och hjälper våra vänner. Det är en solidaritetshandling, men vi ska inte förneka att det också finns ett egenintresse i detta. Att stödja Ukraina är ett viktigt led i att skapa säkerhet för hela Europa, även för oss här i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2024 - Försvars-materiel och ekono-miskt stöd till Ukraina

Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan bli krig. Det har Försvarsberedningen sagt, det har vår överbefälhavare sagt och det har regeringens företrädare sagt. Det är allvar nu.

Ryssland utgör det allvarligaste och mest direkta hotet mot europeisk och svensk säkerhet på både kort och lång sikt.

Fler val, riktiga val, väntar. I juni ska vi välja företrädare i Europaparlamentet. Hur utfallet blir spelar stor roll för Ukrainas utveckling. Ukraina hör hemma i EU, och vi måste välkomna dem med öppna armar. EU:s länder måste också tillsammans se till att Europa levererar mer militärt, humanistiskt och civilt stöd till Ukraina.

I november väntar val i USA. Även det är av största betydelse för Ukrainas frihet och framtid. Om omvärlden inte ger Ukraina stöd i tillräcklig grad står inte bara Ukraina utan hela Europa inför en mycket stor fara. Det är illa i dag. Det kan bli än värre i morgon. Det måste vi alla ta till oss.

Jag är bekymrad. Det finns inga som helst tecken på att den ryska aggressionen skulle avta. Men det finns oroande tecken på sviktande stöd för Ukraina. Det ser vi i den amerikanska valkampanjen. Vi hör röster för det även i europeiska länder.

Även andra tar ton i frågan. Till exempel talar påven om att Ukraina borde förhandla med sin angripare. Vad vill påven att de ska förhandla om? Ska de kanske förhandla om vilka bortrövade barn som ska få komma hem eller om vilka ukrainska områden med befolkning som Ryssland ska få roffa åt sig? Ska de förhandla om att Ukraina ska strunta i vad som väntar folket om ryssarna tillåts härja fritt eller om att Ukraina ska glömma Butja och Irpin? Påvens ord är ett fruktansvärt svek mot det ukrainska folket.

Från Sveriges sida ska det vara tydligt att vi står på Ukrainas sida. Freden måste komma på Ukrainas villkor, inte genom en framtvingad så kallad förhandling. Vi måste förstå allvaret. Det är friheten, demokratin och freden som står på spel. Om Ukraina inte får förutsättningar för att vinna kriget kan vi alla snart vara förlorade.

Västvärldens stöd är för litet och för osäkert. Det har många redan sagt här i dag. Faran växer sig också större. Ryssland ägnar sig åt hybridattacker i gråzonen. De hotar med ökade angrepp och skramlar med sina kärnvapen. Putin vill skrämma oss. Och vi borde vara rädda, men inte på det sätt som passiviserar väst och gör oss fegt försiktiga utan tvärtom. Väst och Sverige måste öka vårt stöd till Ukraina.

Det beslut vi snart ska fatta, om det 15:e stödpaketet som är det största hittills, är viktigt och bra. Men Ukraina behöver mycket mer. När talmannens klubba har fallit och beslutet om det nya stödpaketet är fattat, låt oss då genast sätta igång med att forma det fortsatta stödet. Låt mig göra några inspel om det.

Det behövs ett långsiktigt åtagande från Sveriges sida. Vi har lämnat många viktiga stödpaket, och det finns enighet om att fortsätta med det. Nu är det dags att också forma långsiktiga ramar för ett stort och starkt militärt stöd till Ukraina som måste sträcka sig över många år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2024 - Försvars-materiel och ekono-miskt stöd till Ukraina

När debattörer här jämför det stöd som Sverige ger med stödet från andra länder blir det lätt att man jämför äpplen med päron. De siffror som har lyfts fram handlar om utlovat stöd och inte faktiskt skickat stöd. Men de är viktiga ändå. Det är också ett viktigt skäl till att Sverige måste lova långsiktigt stöd, precis som många av de andra länderna i jämförelsen har gjort. Där hoppas jag att vi också kan finna en bred enighet. Genom ett långsiktigt åtagande kan vi skicka vapen och ammunition och satsa på utbildning för ukrainska soldater. Det skulle stärka Ukraina men också vår egen säkerhet.

Ett annat medskick är att det är dags nu. Nu är Sverige medlem i Nato. Vår vilja att förse Ukraina med stridsflyg måste vi fullfölja. Det är dags att skicka Jas till Ukraina.

Vi är nu medlemmar i Nato. Som medlem i Liberalerna är jag glad och stolt. Det har varit ett långt arbete från vår sida, men många andra partier har också bidragit. Nu vore det fint om vi kunde enas om att också Ukraina hör hemma i Nato och om att Sverige, precis som utrikesministern gjorde tidigare i dag, ska uttala sitt stöd för att Ukraina ska bli medlem i Nato. Det borde ske så snart det bara är möjligt.

Herr talman! Det är en styrka att vi i Sveriges riksdag står enade i vårt stöd för Ukraina. Låt oss fortsätta att tillsammans utveckla och utöka vårt militära, humanitära, ekonomiska och politiska stöd till Ukraina.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Herr talman! Det har snart gått två år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina. Orden räcker inte riktigt till för att beskriva vad människorna i Ukraina har tvingats leva med under dessa år. Vilka ord kan beskriva sorgen, rädslan och oron för framtiden?

Poeten Julia Musakovska skriver: Orden som vi griper efter för att bevara om så bara minsta jämvikt när marken rycks undan under våra fötter likt en ranglig pall.

Herr talman! Det är en dyster tid vi lever i. Tvåårsdagen av Rysslands blodiga, fullskaliga invasion av Ukraina närmar sig. Men något slut på Rysslands fruktansvärda attacker går inte att skönja.

Den dystra utvecklingen i världen påverkar även vår säkerhet. Många olika oroshärdar finns där människorna drabbas hårt, och det ger också avtryck i vårt land. Ryssland utgör det allvarligaste och mest direkta hotet mot europeisk och svensk säkerhet på både kort och lång sikt. Hotet inbegriper såväl militära som icke-militära medel. Ryssland har inriktat sig på en långvarig konflikt med väst. Vi behöver stärka vårt totalförsvar och förbereda oss för att utvecklingen kan bli ännu sämre.

Försvarsberedningen har konstaterat att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. Det kan bli krig även hos oss. Låt oss hoppas att det inte blir så, men inte bara hoppas; låt oss agera för att det inte ska bli så! Låt oss arbeta för fred! Men låt oss också förbereda oss på att det värsta kan hända - inte i dag och inte i morgon men i framtiden, eftersom det inte kan uteslutas.

Det viktigaste vi kan göra nu är att fortsätta stödja Ukraina, som bekämpar sin angripare, och se till att Ryssland förlorar sitt krig. Det har flera talare redan uttryckt. Jag tycker att det är viktigt att vi håller ihop i den här frågan, för det är stora värden som står på spel. Är det den starkes rätt eller en regelbaserad världsordning som ska prägla utvecklingen framåt?

Ukraina försvarar inte bara sitt eget land och sin egen frihet. De försvarar även vår. Var så säkra - om Ryssland vinner kriget kommer de inte att nöja sig med Ukraina.

Så snart vi släpps in som medlemmar i Nato ska vi se till att bli en aktiv och konstruktiv allierad i utvecklingen av Natos avskräckning och försvar. Nato är den viktigaste organisationen för fred. Att lämna alliansfriheten för att delta i det försvarssamarbetet är den största och viktigaste säkerhetspolitiska förändring som Sverige kan göra. Ensam är inte stark, men tillsammans blir vi starka i Nato.

Sverige måste fortsätta bygga upp ett starkt totalförsvar där både det militära och civila försvaret står redo att möta stora svårigheter. Det innebär behov av stora resurstillskott och att andra förutsättningar för både ett starkt försvar och ett gott beredskapsarbete finns på plats.

Att försvaret har varit eftersatt under många år är ju uppenbart. Nu finns bred enighet om att detta ska vändas. Det gäller det militära försvaret och i minst lika hög grad det civila försvaret - sammantaget hela totalförsvaret.

I sammanhanget vill jag också peka på försvarsindustrins stora betydelse och möjligheter. De måste beredas de bästa förutsättningarna att leverera inte minst ammunition.

Många av de motioner vi debatterar här i dag innehåller konstruktiva och kloka idéer som också är på agendan i Försvarsberedningens arbete med att förbereda det kommande försvarsbeslutet. De bör förstås noga vägas samman till en helhet som gör vårt land bättre rustat såväl civilt som militärt.

Min uppfattning är att vi inte bör föregripa det arbete som samtliga åtta partier deltar i. Det sker, vill jag gärna tillägga, i en mycket konstruktiv anda. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till förslagen i utskottets betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Intrycken från Butja och Irpin lämnar mig ingen ro - torterade och brända människokroppar, massgravar och ett söndertrasat samhälle, men också en fantastisk vilja att bygga en ny framtid som en del av det moderna, fria Europa. Den unge veteranen, kanske bara 25 år, berättade om sina minnen från fronten, där han miste synen på ena ögat och utsattes för förnedrande och plågsam behandling av de ryska angriparna. Hans berättelse släpper inte heller taget om mig. Det är så många soldater och också civila som har dödats och skadats.

Försvarsutskottet reste till Ukraina. Jag tror att alla vi som var med på resan kom hem med en ännu djupare insikt om vad som står på spel. Vi mötte ukrainska politiker. De hade en glasklar uppmaning till oss: Ge oss mer vapen, så att vi kan försvara vårt land!

Visst är de tacksamma för omvärldens stöd, men det är också tydligt att det behövs mycket mer. Det finns också en oro för att viljan att hjälpa minskar när fokus flyttas till ett annat och också fruktansvärt krig i Mellanöstern.

Vad är det då som står på spel? Ukraina som eget land med ett folk som får leva i frihet hänger på att Ukraina vinner kriget och att Ryssland förlorar kriget. Och vinner kriget gör man bara med omvärldens hjälp. Annars väntar skräck och förstörelse.

Ukrainas fantastiska försvarsinsats är också ett försvar av friheten i Europa - även vår frihet i Sverige. Det är jag tacksam för. Jag är också stolt över att vara ledamot i ett parlament där det finns ett så starkt och enigt stöd för att fortsätta hjälpa vårt systerland Ukraina.

Det budgetförslag som vi nu ska ta ställning till bygger vidare på den starka viljan att stödja Ukraina och att stärka vårt eget försvar efter decennier av försvarspolitiskt lättsinne präglat av fromma förhoppningar och en stor dos aningslöshet. Nu står det klart för alla att det är allvar, och det måste mötas med kraftfulla satsningar och en uthållig upprustning av vårt svenska försvar.

Fru talman! Sverige är redo för Nato. Den budget vi ska ta ställning till är epokgörande. Den är epokgörande genom att vi nu genomför den största upprustningen av vårt totalförsvar sedan 1950-talet. Den är också epokgörande genom den mest genomgripande omläggningen av vår säkerhets- och försvarspolitik i modern tid som vårt stundande medlemskap i Nato innebär.

Liberalerna har drivit frågan om ett svenskt Natomedlemskap sedan 1989. Vårt tålamod är prövat, men vi är nu helt övertygade om att vi inom en snar framtid kommer att bli medlemmar. Det är det enskilt viktigaste försvarspolitiska steg som Sverige kan ta i det nya, allvarligt försämrade säkerhetspolitiska läget.

Ingen organisation har som Nato bidragit till fred och säkerhet i världen. Länder som samarbetar för att ömsesidigt stärka varandras säkerhet och avskräcka tänkbara angripare är något som har visat sig fungerat väl under Natos hela historia. Men Natomedlemskapet är inte slutmålet. Det är början på en ny era där vi bygger säkerhet tillsammans med våra allierade.

Budgeten för nästa år markerar flera viktiga aspekter som jag vill peka på. Först och främst: Personalen är avgörande. Det är därför viktigt att avsätta resurser för att kunna rekrytera men också behålla personal, öka antalet värnpliktiga över tid och se över villkor och avtal för den som arbetar i Försvarsmakten. Försvarsmakten måste vara en attraktiv arbetsgivare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Försvarets materielanskaffning ska fortsätta med höga ambitioner inom armén, marinen och flygvapnet. Det handlar om nyanskaffning. Men jag vill också peka på vikten av att vårda och vidmakthålla den befintliga materielen och att fylla på våra lager. Det är en effekt av att vi har skänkt stora stödpaket till Ukraina.

Det moderna försvaret måste utvecklas genom forskning, utbildning och innovation. Ett militärt innovationsprogram ska etableras. När vi väl tar steget och blir medlemmar i Nato ska vi också engagera oss i Natos innovationsprogram. FOI får ökade resurser för viktig forskning. Lika viktig för försvaret och vår försvarsindustri på sikt är satsningen på ingenjörer som också är en del av statsbudgeten.

Fru talman! Det civila försvaret är en förutsättning för att skydda civilbefolkningen om det värsta skulle inträffa och Sverige drabbas av krig. Ryssland visar i Ukraina sin hänsynslöshet när det riktar sina angrepp mot civilbefolkningen. Jag nämnde Butja och Irpin. Tänk om det var Borås och Insjön. Hur skulle Sverige möta de enorma påfrestningarna?

Vi måste rusta hela vårt försvar, och det involverar samhällets alla delar och var och en av oss. Nu tillförs resurser till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, för att förstärka skyddet av civilbefolkningen runt om i vårt land. Men det kommer att behövas betydligt mer än så.

Det är ett ambitiöst arbete som startat, och en lång rad utredningar pågår nu för att både grundligt och snabbt kunna förbättra vår beredskap. Inom några veckor kommer Försvarsberedningen att presentera en ny rapport om just det civila försvaret.

Fru talman! Sverige är ett fantastiskt land med många möjligheter för oss som lever här. Det är vår yttersta uppgift här i Sveriges riksdag att hävda vårt lands självständighet, vår suveränitet och vår territoriella integritet. Vi är beredda att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva.

Försvaret av allt det som vi tycker är så viktigt för oss görs bäst genom att vi blir en allierad i Nato, genom kraftfulla och långsiktiga satsningar på vårt eget totalförsvar såväl militärt som civilt, och genom att skapa förutsättningar för forskning, utveckling och innovation. Det gäller naturligtvis också att fortsätta att stödja Ukraina att vinna kriget.

Det är just detta som budgeten för 2024 handlar om. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)