Emma Ahlström Köster

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Det är mycket glädjande att höra. Också jag upplever det som statsrådet redogör för. Det sjuder verkligen av liv.

Samtidigt visar det stora söktrycket på att behovet är större än så här. Enbart i den tidigaste satsningen beviljades stöd till 432 projekt i 174 kommuner, samtidigt som ansökningarna skulle behöva vara tre gånger så många för att täcka det fulla behovet.

Min följdfråga är: Hur säkerställer statsrådet att regeringens satsningar leder till färdiga idrottshallar och inte fastnar i långa processer?

Herr talman! Statsrådet Forssmed har tagit viktiga initiativ för fler idrottshallar och bättre idrottsmiljöer runt om i Sverige. Det sker bland annat genom satsningen med över 250 miljoner kronor per år 2026 och 2027.

Det är givetvis varmt välkommet, inte minst eftersom Riksidrottsförbundet pekar på att en av tre barn- och ungdomsföreningar tvingas tacka nej till att ta emot nya medlemmar på grund av brist på tid och plats för idrott.

Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet: Hur säkerställer man att regeringens satsningar på just idrottsanläggningar tillsammans med kommunernas arbete stärker både ungas fritid, folkhälsan och det förebyggande arbetet i Sverige?

Herr talman! Jag delar engagemanget för den fråga som min utskottskollega brinner för. Det är helt rätt och rimligt. Jag delar också bilden av att den som anstränger sig också ska ha ett system att luta sig mot.

Men jag tycker också att det är bra om pengar kommer från olika ben. Det är därför som utredningen om sponsring är viktig. Arbetet är inte färdigt, och jag tycker precis som min utskottskollega att det hade varit trevligt om det hade gått ännu fortare. Men ännu viktigare är att det blir rätt när det väl landar på plats.

Lite tålamod får jag be om, men jag förstår att man har höga förväntningar på den här regeringen med tanke på det reformtempo vi har haft. Man skulle kunna tänka sig att det gäller alla områden, men där ber jag att få återkomma.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Den är angelägen.

Det är mycket riktigt så att våra elitidrottare har väldigt olika förutsättningar för att utöva sin sport. En del elitidrottare vittnar till och med om vilka tuffa villkor de tävlar under, även på högsta nivå.

Det handlar inte på något sätt om någon ovilja eller att regeringen inte tycker att detta är viktigt eller angeläget. Det är heller inte så att vi inte vill göra något åt det. Detta är dock ett mycket större arbete än det vi har landat i konkret här och nu när det gäller att se över förutsättningarna för idrottare och kulturarbetare att kunna leva.

Det vi redan jobbar med är till exempel att göra det lättare för privat sponsring. Idrottarna ska också kunna få pengar från olika håll under sin idrottsutövning. Men det är helt rätt att vi inte är färdiga med det arbetet och att det är viktigt.

Herr talman! Föreningslivet är en av de starkaste krafter vi har i Sverige. Det skapar gemenskap, motverkar utanförskap och lägger grunden för god folkhälsa – för att inte tala om den stolthet och stärkta Sverigebild som idrotten bidrar till.

Det räcker dock inte att säga att idrotten är viktig. Vi behöver aktivt bygga vidare på det som vi gör framgångsrikt i dag, men vi behöver också göra något åt det som inte fungerar lika väl.

Tillåt mig lyfta några aktuella siffror. Bara två av tio barn når upp till en timmes pulshöjande aktivitet per dag. Fyra av fem barn rör sig därmed för lite. Nästan hälften av oss vuxna är överviktiga, och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. I socialt utsatta områden deltar bara hälften av barnen i föreningsidrott. Detta kan jämföras med nästan 70 procent i mer resursstarka områden.

Regeringen har vidöppna ögon och agerar utifrån verkligheten när den formar sin politik. Därför har vi inte bara fortsatt att göra samma sak som traditionen bjuder, utan vi har vågat göra något annat för att bryta den negativa trenden och få till en nödvändig förändring.

Regeringen har därför till att börja med lagt fram en stark budget på över 2 miljarder kronor till idrotten även 2026. Det är en fortsatt investering i barn och unga, på både bredd och elit, och pengarna ska nå hela landet.

Regeringen satsar också 250 miljoner kronor på att bygga och rusta upp idrottsanläggningar – detta för att bättre kunna möta upp den stora efterfrågan på idrottsytor som ligger framför oss.

Centrum för idrottsforskning har fått i uppdrag att ta fram ett bättre kunskapsunderlag när det gäller idrottsskador och hur vi förebygger dem. Vi stärker också arbetet mot psykisk ohälsa inom idrotten. Idrottsklivet är en fantastiskt framgångsrik satsning för att nå barn i utsatta områden och på så vis sänka trösklarna för dem som behöver det allra bäst.

Herr talman! Jag vill också passa på att lyfta ytterligare ett fokus, som jag personligen brinner lite extra för. Det är en färdighet inom idrotten som kan vara livsavgörande. Jag pratar om att kunna simma. I Sverige finns det 53 000 barn som inte kan simma tillräckligt bra. Det är därför mycket glädjande att regeringen nu satsar extra på just simkunnighet, med särskilt fokus på de områden där behoven är som störst.

Men, herr talman, inte heller detta räcker till. Vartenda barn behöver välkomnas in i den idrottsliga gemenskapen, och det brådskar.

Därför är fritidskortet en av de viktigaste reformer vi har infört under mandatperioden. Ingen annan satsning har på så kort tid nått framgång. Vi ser ett stort intresse från familjerna för att nyttja kortet, och allt fler föreningar vill ansluta sig. Därför har stödet sedan årsskiftet 2025/26 dessutom höjts till 550 kronor till varje barn och upp till 2 500 kronor för dem som behöver det.

Många har också kommit med kreativa förslag på hur kortet kan breddas och omfatta fler. Jag ser fram emot att följa de utvärderingar som kommer härnäst och hur de kommer att utveckla kortet.

På den röda halvan av politiken är man dock inte imponerad. Dyrt, säger någon. Ineffektivt, säger en annan. Men räkna då på vad det kostar för individen och för samhället när ett barn växer upp stillasittande eller i social isolering! Räkna också på vad det kostar och kommer att kosta om svenska barn blir världens mest stillasittande generation, vilket de riskerar att bli om vi inte tar krafttag nu!

Herr talman! Idrottspolitiken ska omfatta oss alla. I dag deltar personer med funktionsnedsättning i mycket mindre utsträckning än andra i idrotten. Det kan vi inte acceptera. Därför ökar vi kunskapen och stärker stödet och tillgången till utrustning så att fler kan vara med på lika villkor.

Det är också vi moderater som här i riksdagen lyfter frågor om parasporten via vårt aktiva nätverk. Det känns viktigt och angeläget. Och visst var det härligt att glädjas åt våra idrottsliga framgångar i para-OS?

Herr talman! Låt mig också nämna det svenska friluftslivet. För Moderaterna är friluftsliv mer än en trevlig aktivitet – det är en samhällskraft. Det stärker hälsan, bygger gemenskap och ökar förståelsen för vår natur. Men framför allt ger det människor ett sammanhang och viktiga färdigheter som vi inte kan få någon annanstans.

Friluftslivet är också en viktig del av vår beredskap. Det bygger praktisk förmåga och lär oss att ta ansvar och vara handlingskraftiga, egenskaper vi behöver såväl i vardag som i kris. Också här har vi moderater tagit på oss ledartröjan genom att vara först ut med att ta fram ett brett friluftspolitiskt program där vi bland annat understryker vikten av att göra naturen mer tillgänglig och självklar, stärka friluftsorganisationerna och återinföra obligatoriska friluftsdagar i den svenska skolan.

Herr talman! Liksom hela Sverige stod still under VM 1978 när Ingemar Stenmark tog det klassiska VM-guldet i storslalom stod hela Sverige still och världen tittade på när Ebba Årsjö dominerade hela vinterparalympics, när Ebba Andersson åkte längdskidor, när Frida Karlsson krossade allt motstånd i skiathlon och när syskonen Isabella och Rasmus Wranå svingade iväg den sista curlingstenen och vann. 18 medaljer gör 2026 till Sveriges mest framgångsrika vinter-OS någonsin. Dessa stjärnor bär oss alla. Det är svensk idrott som inspirerar dig och mig till ett aktivt liv.

Med vår politik bjuds fler in i föreningslivet, från knattefotboll till simskola. Det kan också handla om spontanidrott, dans, hästhoppning, att paddla kanot i det fria eller att ta en promenad i skogen. Den politik vi nu genomför är inte punktinsatser; det är en helhet. Fler barn får fler viktiga färdigheter. Fler får upptäcka naturens positiva kraft och äventyr. Vi bidrar till ett mer jämlikt Sverige och ett friskare Sverige som i sin tur blir ett starkare Sverige.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Med fritidskortet har regeringen tagit ett viktigt steg för att stärka barns hälsa, gemenskap och delaktighet. Sedan lanseringen i september 2025 – observera att vi bara har haft kortet ett fåtal månader – har över 340 000 barn laddat ned kortet. Mer än 200 000 har redan använt det. 26 000 av dem kommer från Skåne, som jag representerar.

Fritidskortet kan nyttjas av alla barn mellan 7 och 16 år, men för dem som kommer från hushåll med bostadsbidrag är beloppet betydligt högre. Den 5 januari 2026 höjdes dessutom grundbeloppet ytterligare.

Jag undrar: Varför har regeringen valt att höja anslagen, och vem är egentligen vinnaren när våra barn nyttjar fritidskortet?

Fru talman! Idrotts- och friluftslivet har en helt unik förmåga att skapa gemenskap mellan generationer och mellan människor med olika social bakgrund. Samtidigt är det en arena för demokrati, kreativitet och social tillhörighet.

När vi tog över regeringsmakten för snart fyra år sedan hade Socialdemokraterna lett landet i åtta år. Det var åtta förlorade år. Det var tydligt att det dåvarande regeringsunderlaget inte förmådde få ordning på tryggheten eller ekonomin och att man inte förmådde hantera kulturområdet.

Om några månader står vi vid ett viktigt vägskäl. Antingen får vi återigen en mandatperiod präglad av osäkerhet och handlingsförlamning, eller så fortsätter vi på den inslagna vägen. Det senare alternativet innebär att vi tar krafttag mot brottsligheten och återupprättar hushållens köpkraft samtidigt som vi kan satsa på kulturen och fritiden.

Fru talman! Den här regeringen har både mandatet, viljan och förmågan att satsa på idrott och kultur. Vi gör det dock inte med gårdagens lösningar, för då får vi gårdagens resultat. Under de tre år som har fortlöpt har en rad åtgärder vidtagits för att tillgängliggöra idrott och kultur. Mycket av det som genomförts har redan nämnts här i tidigare anföranden, men jag vill lägga till någonting som ännu inte har berörts.

Förra veckan besökte jag Svenska Fotbollförbundet. Man talade varmt om Idrottsklivet, som är en av regeringens viktiga reformer för att barn som står långt ifrån ett aktivt fritidsliv eller sportutövande ska ha möjlighet att hitta dit. Detta betänkande är av extra stor vikt eftersom det har möjliggjort, och även framöver kommer att möjliggöra, att också den som i dag står långt ifrån bjuds in.

Fru talman! Svenska barn rör sig alldeles för lite. Många når inte upp till 60 minuters fysisk aktivitet varje dag, vilket är den rekommenderade tiden. Det håller inte. Därför har regeringen gjort mer för att barn, oavsett bakgrund, ska ges möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid. Vi vet att barn som rör sig mycket på fritiden presterar bättre i skolan och mår bättre. I slutändan är detta en rättvisefråga.

Tidigare i år lanserade vi fritidskortet. Det är ett stöd riktat till barn och unga mellan 8 och 16 år som kan användas som betalning för en fritids- eller kulturaktivitet. Socialdemokraterna har sagt att det är en dyr reform. Vi moderater säger i stället att föräldrarnas ekonomi inte ska stå i vägen för möjligheten att spela fotboll eller att lära sig spela gitarr.

I går, den 1 december, hade 338 147 fritidskort beviljats. Det är faktiskt ett imponerande antal. Över 40 000 barn och unga har beviljats det lite dyrare stödet på 2 000 kronor. De kommer från familjer som tar emot bidrag.

Låt oss konstatera att vi är på rätt väg. Barn som tidigare stod långt ifrån en fritidsaktivitet har nu blivit inbjudna.

De som ställer sig positiva till Socialdemokraternas argument att fritidskortet är för dyrt behöver ställa detta i relation till vad det hade kostat att de över 40 000 barn som i dag har tagit del av 2 000 kronor inte hade bjudits in. Vad hade det kostat i stillasittande? Vad hade det kostat i psykisk ohälsa? Vad hade det kostat i försämrade skolresultat? Vad hade det kostat i brist på tillit och gemenskap?

Det tål att understrykas att reformen är en av många insatser som genomförs ute i landet. Jag är stolt över att regeringen har vågat tänka nytt och inte har fastnat i gamla spår.

Fru talman! Jag vill också påpeka att regeringen har satsat extra på simundervisning. Vi ser att Sverige tappar när det gäller denna kompetens, och vi gör någonting konkret åt det.

Vi skjuter också till pengar till Fritidsbanken för att göra det lättare för fler att komma över prisvärd idrottsutrustning. Detta gäller även parasportutrustning, som är dyr men viktig.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om friluftsliv. I budgeten för 2026 avsätter vi 5 miljoner kronor till friluftslivets organisationer. Det är för att alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, få känna välbefinnande i skog och mark, hitta social gemenskap och få ökad kunskap om natur och miljö. Att vistas i naturen ger dessutom många viktiga hälsoeffekter.

En nyligen släppt rapport från Svenskt Friluftsliv visar att tre av fyra anser att friluftsliv är viktigt för hälsa och välbefinnande, men många anser också att de inte är ute i naturen så mycket som de hade önskat. Därför är jag glad att vår politik har uppmärksammat frågan och bjudit in fler – eller bjudit ut.

I Sverige ska det vara lätt att ta ansvar för sin hälsa. Det går att läsa vad statsbidragen har gjort för friluftsorganisationerna under mandatperioden – men ännu viktigare vad de har haft för betydelse och effekt.

Fru talman! Idrott, kultur och friluftsliv handlar om frihet att utvecklas, möta andra människor, hitta sig själv och utforska nya idéer och uttryckssätt. Denna frihet kan vi aldrig ta för given, och den kräver att vi skapar förutsättningar utan att detaljstyra. Regeringens budget balanserar just dessa två delar.

Vi stärker också det civila samhället. Vi vill utveckla och förbättra civilsamhällets möjlighet att göra människor delaktiga och stärka förutsättningarna för människor att kunna bidra till samhällsutvecklingen och fördjupa sin kunskap.

I budgeten för 2026 har regeringen lagt cirka 17,3 miljarder på det område vi nu debatterar. Av dessa medel går en stor del till just idrott: 2,1 miljarder för att vara exakt. Jag är särskilt stolt över att en del av dessa pengar går till att verka för att de som står längst ifrån idrotten ska hitta dit. Vår politik har lett till mätbart fler idrottade timmar. Idrottsklivet, fritidskortet och fokus på rörelsefrämjande aktiviteter och friluftsliv är regeringens melodi. Regeringen står för målmedvetenhet och en effektiv politik där vi ser problemen och vill göra skillnad i praktiken.

Fru talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Sverige befinner sig i en djup läskris. Det är inte längre en varningssignal, utan det är ett faktum att läskrisen slår mot våra barns framtid.

Så många som en femtedel av svenska fjärdeklassare kan inte förstå en medelsvår text. Andelen elever som presterar på en låg nivå i läsning har ökat dramatiskt. Vi ser tydligt hur bristande läsförmåga underminerar elevernas självförtroende och förmåga att hänga med i all undervisning. Det drabbar alltså inte bara svenskundervisningen.

Läsförmågan är grunden för all kunskapsutveckling. När den brister får det konsekvenser inte bara för skola och inlärning utan också för resten av livet. Därför är det välkommet att regeringen har gett ett uppdrag till Skolverket och Kulturrådet att ta fram läslistor. Dessa presenterades för ungefär ett år sedan.

Hur går det med implementeringen av dessa listor i skolorna? Har skolorna lyckats leva upp till den bredd av verk som listorna innehåller? Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Fru talman! Kulturen engagerar oss, bildar oss och talar på ett sätt som inget annat kan bryta igenom. Det är därför viktigt att kulturen får förutsättningar att finnas och frodas, alltid med armlängds avstånd från politiken men nära människor som en självklar och viktig del av våra liv.

Kulturministern har vid upprepade tillfällen lyft fram att en breddad finansiering av kultursektorn kan göra den starkare och tillgänglig för fler. Men jag undrar på vilket sätt regeringen har verkat för att påbörja detta viktiga arbete.

Fru talman! Jag tackar åter Christofer Bergenblock för frågan.

Jag tycker att frågan är befogad. Det är viktigt att avväga. Gör vi rätt sak, och uppnår vi det syfte som vi vill uppnå?

Jag kan informera ledamoten om att det rör sig om 35 000 utbildade ledare i 5 000 föreningar samt om 432 anläggningsprojekt. Det har köpts in specialanpassad utrustning till idrott för personer med funktionsnedsättning. Jag kan också nämna samverkansprojekt i samband med införandet av fritidskortet. Jag har nu lyft fram några av de saker som regeringen gör. Genom till exempel de här satsningarna nyttjar vi de strukturer som Christofer Bergenblock och Centerpartiet menar redan finns.

Det är helt rätt att vi ska nyttja de kanaler som finns och ta vara på de goda krafter som redan finns i Föreningssverige, men utöver detta måste vi kunna göra någonting annat.

Fritidskortet är ett tillägg som förhoppningsvis kommer att göra störst skillnad för dem som behöver det allra mest. Från regeringens sida menar vi att vi kommer att behöva tänka annorlunda. Det räcker inte med det vi redan gör, även om det finns fantastiskt många goda människor, föreningar och organisationer där ute som gör ett gott arbete. Vi behöver göra både och. Vi behöver nyttja det som finns och samtidigt våga tänka nytt. Därefter behöver vi skruva och utvärdera.

Det viktigaste är att varje unge där ute, och varje ung vuxen, känner sig välkommen till föreningslivet och till Föreningssverige. Det är faktiskt detta som är hjärtat i vårt land.

Fru talman! Jag tackar Christofer Bergenblock för frågan.

Det är helt rätt att Moderaterna vill verka för reformer som är effektiva. För Moderaterna och regeringen är det viktigt att de pengar vi gemensamt puttar in i ett system ska göra att vi får ut någonting i andra ändan.

Det är otroligt viktigt att den här reformen landar rätt. Det är därför regeringen har förberett dess ankomst med många riktade och förberedande satsningar.

Det är klart att det är tråkigt när saker och ting kostar mycket i administration, men det är också viktigt för Moderaterna och regeringen att vi har ett system där kriminella inte kan nyttja de pengar som ska gå till våra barn. Det är viktigt att det är väl förberett. Det är också därför det har tagit lång tid att få detta på plats. Vi vill förbereda och gå före, och vi vill ha ett system som är rättssäkert. Men ibland tar det tid när man gör nya saker och inför nya reformer, och det kostar i början. Anledningen är att det ska landa rätt och bli effektivt på sikt.

Den här reformen har som viktigaste och största syfte att nå dem som är allra längst bort. Om det hade varit så att vi kunde nå dem genom att göra det vi redan gör hade inte fritidskortet behövs. Men som jag lyfte fram i mitt anförande finns det en stor del som står väldigt långt bort och som vi inte når på det vanliga sättet, med de vanliga satsningarna och med de vanliga pengarna. Vi behöver göra någonting annat.

Jag vet att regeringen följer införandet. Vi kommer också att följa detta och uppdatera vad det får för effekt. Självklart kommer man att skruva och utvärdera för att det ska bli ännu effektivare framöver.