Riksflödet
Logga in
Emma Ahlström Köster
Emma Ahlström Köster

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Emma Ahlström Köster

Moderaterna · 70 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/ledamot/0360160202728
QR-kod till din sida
Spara QR-koden
0
Röstade Ja · · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 303 ja mot 44 nej
Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 306 ja mot 41 nej
Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 215 ja mot 131 nej
Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3
Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Frågestund

Herr talman! Det är mycket glädjande att höra. Också jag upplever det som statsrådet redogör för. Det sjuder verkligen av liv.

Samtidigt visar det stora söktrycket på att behovet är större än så här. Enbart i den tidigaste satsningen beviljades stöd till 432 projekt i 174 kommuner, samtidigt som ansökningarna skulle behöva vara tre gånger så många för att täcka det fulla behovet.

Min följdfråga är: Hur säkerställer statsrådet att regeringens satsningar leder till färdiga idrottshallar och inte fastnar i långa processer?

Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Frågestund

Herr talman! Statsrådet Forssmed har tagit viktiga initiativ för fler idrottshallar och bättre idrottsmiljöer runt om i Sverige. Det sker bland annat genom satsningen med över 250 miljoner kronor per år 2026 och 2027.

Det är givetvis varmt välkommet, inte minst eftersom Riksidrottsförbundet pekar på att en av tre barn- och ungdomsföreningar tvingas tacka nej till att ta emot nya medlemmar på grund av brist på tid och plats för idrott.

Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet: Hur säkerställer man att regeringens satsningar på just idrottsanläggningar tillsammans med kommunernas arbete stärker både ungas fritid, folkhälsan och det förebyggande arbetet i Sverige?

Svarade Mats Berglund i en replik · · Skåne läns södra

Idrott, friluftsliv och spel

Mats BerglundMP· i en replikJag tycker ändå inte riktigt att jag får svar på frågan. Nu har det gått nästan fyra år sedan utredningen kom. Jag satt själv med i den parlamentariska referensgruppen och följde det arbete som Calle Nathanson bedrev i…

Herr talman! Jag delar engagemanget för den fråga som min utskottskollega brinner för. Det är helt rätt och rimligt. Jag delar också bilden av att den som anstränger sig också ska ha ett system att luta sig mot.

Men jag tycker också att det är bra om pengar kommer från olika ben. Det är därför som utredningen om sponsring är viktig. Arbetet är inte färdigt, och jag tycker precis som min utskottskollega att det hade varit trevligt om det hade gått ännu fortare. Men ännu viktigare är att det blir rätt när det väl landar på plats.

Lite tålamod får jag be om, men jag förstår att man har höga förväntningar på den här regeringen med tanke på det reformtempo vi har haft. Man skulle kunna tänka sig att det gäller alla områden, men där ber jag att få återkomma.

Svarade Mats Berglund i en replik · · Skåne läns södra

Idrott, friluftsliv och spel

Mats BerglundMP· i en replikJag tänkte inte prata om fritidskortet utan faktiskt om elitidrottarnas möjligheter och villkor. Vi tillsatte utredningen som lade fram betänkandet Ett trygghetssystem för alla för att göra om framför allt…

Herr talman! Jag tackar för frågan. Den är angelägen.

Det är mycket riktigt så att våra elitidrottare har väldigt olika förutsättningar för att utöva sin sport. En del elitidrottare vittnar till och med om vilka tuffa villkor de tävlar under, även på högsta nivå.

Det handlar inte på något sätt om någon ovilja eller att regeringen inte tycker att detta är viktigt eller angeläget. Det är heller inte så att vi inte vill göra något åt det. Detta är dock ett mycket större arbete än det vi har landat i konkret här och nu när det gäller att se över förutsättningarna för idrottare och kulturarbetare att kunna leva.

Det vi redan jobbar med är till exempel att göra det lättare för privat sponsring. Idrottarna ska också kunna få pengar från olika håll under sin idrottsutövning. Men det är helt rätt att vi inte är färdiga med det arbetet och att det är viktigt.

Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Idrott, friluftsliv och spel

Herr talman! Föreningslivet är en av de starkaste krafter vi har i Sverige. Det skapar gemenskap, motverkar utanförskap och lägger grunden för god folkhälsa – för att inte tala om den stolthet och stärkta Sverigebild som idrotten bidrar till.

Det räcker dock inte att säga att idrotten är viktig. Vi behöver aktivt bygga vidare på det som vi gör framgångsrikt i dag, men vi behöver också göra något åt det som inte fungerar lika väl.

Tillåt mig lyfta några aktuella siffror. Bara två av tio barn når upp till en timmes pulshöjande aktivitet per dag. Fyra av fem barn rör sig därmed för lite. Nästan hälften av oss vuxna är överviktiga, och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. I socialt utsatta områden deltar bara hälften av barnen i föreningsidrott. Detta kan jämföras med nästan 70 procent i mer resursstarka områden.

Regeringen har vidöppna ögon och agerar utifrån verkligheten när den formar sin politik. Därför har vi inte bara fortsatt att göra samma sak som traditionen bjuder, utan vi har vågat göra något annat för att bryta den negativa trenden och få till en nödvändig förändring.

Regeringen har därför till att börja med lagt fram en stark budget på över 2 miljarder kronor till idrotten även 2026. Det är en fortsatt investering i barn och unga, på både bredd och elit, och pengarna ska nå hela landet.

Regeringen satsar också 250 miljoner kronor på att bygga och rusta upp idrottsanläggningar – detta för att bättre kunna möta upp den stora efterfrågan på idrottsytor som ligger framför oss.

Centrum för idrottsforskning har fått i uppdrag att ta fram ett bättre kunskapsunderlag när det gäller idrottsskador och hur vi förebygger dem. Vi stärker också arbetet mot psykisk ohälsa inom idrotten. Idrottsklivet är en fantastiskt framgångsrik satsning för att nå barn i utsatta områden och på så vis sänka trösklarna för dem som behöver det allra bäst.

Herr talman! Jag vill också passa på att lyfta ytterligare ett fokus, som jag personligen brinner lite extra för. Det är en färdighet inom idrotten som kan vara livsavgörande. Jag pratar om att kunna simma. I Sverige finns det 53 000 barn som inte kan simma tillräckligt bra. Det är därför mycket glädjande att regeringen nu satsar extra på just simkunnighet, med särskilt fokus på de områden där behoven är som störst.

Men, herr talman, inte heller detta räcker till. Vartenda barn behöver välkomnas in i den idrottsliga gemenskapen, och det brådskar.

Därför är fritidskortet en av de viktigaste reformer vi har infört under mandatperioden. Ingen annan satsning har på så kort tid nått framgång. Vi ser ett stort intresse från familjerna för att nyttja kortet, och allt fler föreningar vill ansluta sig. Därför har stödet sedan årsskiftet 2025/26 dessutom höjts till 550 kronor till varje barn och upp till 2 500 kronor för dem som behöver det.

Många har också kommit med kreativa förslag på hur kortet kan breddas och omfatta fler. Jag ser fram emot att följa de utvärderingar som kommer härnäst och hur de kommer att utveckla kortet.

På den röda halvan av politiken är man dock inte imponerad. Dyrt, säger någon. Ineffektivt, säger en annan. Men räkna då på vad det kostar för individen och för samhället när ett barn växer upp stillasittande eller i social isolering! Räkna också på vad det kostar och kommer att kosta om svenska barn blir världens mest stillasittande generation, vilket de riskerar att bli om vi inte tar krafttag nu!

Herr talman! Idrottspolitiken ska omfatta oss alla. I dag deltar personer med funktionsnedsättning i mycket mindre utsträckning än andra i idrotten. Det kan vi inte acceptera. Därför ökar vi kunskapen och stärker stödet och tillgången till utrustning så att fler kan vara med på lika villkor.

Det är också vi moderater som här i riksdagen lyfter frågor om parasporten via vårt aktiva nätverk. Det känns viktigt och angeläget. Och visst var det härligt att glädjas åt våra idrottsliga framgångar i para-OS?

Herr talman! Låt mig också nämna det svenska friluftslivet. För Moderaterna är friluftsliv mer än en trevlig aktivitet – det är en samhällskraft. Det stärker hälsan, bygger gemenskap och ökar förståelsen för vår natur. Men framför allt ger det människor ett sammanhang och viktiga färdigheter som vi inte kan få någon annanstans.

Friluftslivet är också en viktig del av vår beredskap. Det bygger praktisk förmåga och lär oss att ta ansvar och vara handlingskraftiga, egenskaper vi behöver såväl i vardag som i kris. Också här har vi moderater tagit på oss ledartröjan genom att vara först ut med att ta fram ett brett friluftspolitiskt program där vi bland annat understryker vikten av att göra naturen mer tillgänglig och självklar, stärka friluftsorganisationerna och återinföra obligatoriska friluftsdagar i den svenska skolan.

Herr talman! Liksom hela Sverige stod still under VM 1978 när Ingemar Stenmark tog det klassiska VM-guldet i storslalom stod hela Sverige still och världen tittade på när Ebba Årsjö dominerade hela vinterparalympics, när Ebba Andersson åkte längdskidor, när Frida Karlsson krossade allt motstånd i skiathlon och när syskonen Isabella och Rasmus Wranå svingade iväg den sista curlingstenen och vann. 18 medaljer gör 2026 till Sveriges mest framgångsrika vinter-OS någonsin. Dessa stjärnor bär oss alla. Det är svensk idrott som inspirerar dig och mig till ett aktivt liv.

Med vår politik bjuds fler in i föreningslivet, från knattefotboll till simskola. Det kan också handla om spontanidrott, dans, hästhoppning, att paddla kanot i det fria eller att ta en promenad i skogen. Den politik vi nu genomför är inte punktinsatser; det är en helhet. Fler barn får fler viktiga färdigheter. Fler får upptäcka naturens positiva kraft och äventyr. Vi bidrar till ett mer jämlikt Sverige och ett friskare Sverige som i sin tur blir ett starkare Sverige.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Frågestund

Herr talman! Dyrt och ineffektivt – så lät det för några månader sedan. Samtidigt finns det mätningar som visar att hela 26 procent av de 300 000 barn som vi tror står allra längst ifrån och inte hade någon aktivitet alls nu eventuellt har det.

Om den här siffran stämmer, vad visar det på?

Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Frågestund

Herr talman! Med fritidskortet har regeringen tagit ett viktigt steg för att stärka barns hälsa, gemenskap och delaktighet. Sedan lanseringen i september 2025 – observera att vi bara har haft kortet ett fåtal månader – har över 340 000 barn laddat ned kortet. Mer än 200 000 har redan använt det. 26 000 av dem kommer från Skåne, som jag representerar.

Fritidskortet kan nyttjas av alla barn mellan 7 och 16 år, men för dem som kommer från hushåll med bostadsbidrag är beloppet betydligt högre. Den 5 januari 2026 höjdes dessutom grundbeloppet ytterligare.

Jag undrar: Varför har regeringen valt att höja anslagen, och vem är egentligen vinnaren när våra barn nyttjar fritidskortet?

Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Kultur, medier, trossamfund och fritid

Fru talman! Idrotts- och friluftslivet har en helt unik förmåga att skapa gemenskap mellan generationer och mellan människor med olika social bakgrund. Samtidigt är det en arena för demokrati, kreativitet och social tillhörighet.

När vi tog över regeringsmakten för snart fyra år sedan hade Socialdemokraterna lett landet i åtta år. Det var åtta förlorade år. Det var tydligt att det dåvarande regeringsunderlaget inte förmådde få ordning på tryggheten eller ekonomin och att man inte förmådde hantera kulturområdet.

Om några månader står vi vid ett viktigt vägskäl. Antingen får vi återigen en mandatperiod präglad av osäkerhet och handlingsförlamning, eller så fortsätter vi på den inslagna vägen. Det senare alternativet innebär att vi tar krafttag mot brottsligheten och återupprättar hushållens köpkraft samtidigt som vi kan satsa på kulturen och fritiden.

Fru talman! Den här regeringen har både mandatet, viljan och förmågan att satsa på idrott och kultur. Vi gör det dock inte med gårdagens lösningar, för då får vi gårdagens resultat. Under de tre år som har fortlöpt har en rad åtgärder vidtagits för att tillgängliggöra idrott och kultur. Mycket av det som genomförts har redan nämnts här i tidigare anföranden, men jag vill lägga till någonting som ännu inte har berörts.

Förra veckan besökte jag Svenska Fotbollförbundet. Man talade varmt om Idrottsklivet, som är en av regeringens viktiga reformer för att barn som står långt ifrån ett aktivt fritidsliv eller sportutövande ska ha möjlighet att hitta dit. Detta betänkande är av extra stor vikt eftersom det har möjliggjort, och även framöver kommer att möjliggöra, att också den som i dag står långt ifrån bjuds in.

Fru talman! Svenska barn rör sig alldeles för lite. Många når inte upp till 60 minuters fysisk aktivitet varje dag, vilket är den rekommenderade tiden. Det håller inte. Därför har regeringen gjort mer för att barn, oavsett bakgrund, ska ges möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid. Vi vet att barn som rör sig mycket på fritiden presterar bättre i skolan och mår bättre. I slutändan är detta en rättvisefråga.

Tidigare i år lanserade vi fritidskortet. Det är ett stöd riktat till barn och unga mellan 8 och 16 år som kan användas som betalning för en fritids- eller kulturaktivitet. Socialdemokraterna har sagt att det är en dyr reform. Vi moderater säger i stället att föräldrarnas ekonomi inte ska stå i vägen för möjligheten att spela fotboll eller att lära sig spela gitarr.

I går, den 1 december, hade 338 147 fritidskort beviljats. Det är faktiskt ett imponerande antal. Över 40 000 barn och unga har beviljats det lite dyrare stödet på 2 000 kronor. De kommer från familjer som tar emot bidrag.

Låt oss konstatera att vi är på rätt väg. Barn som tidigare stod långt ifrån en fritidsaktivitet har nu blivit inbjudna.

De som ställer sig positiva till Socialdemokraternas argument att fritidskortet är för dyrt behöver ställa detta i relation till vad det hade kostat att de över 40 000 barn som i dag har tagit del av 2 000 kronor inte hade bjudits in. Vad hade det kostat i stillasittande? Vad hade det kostat i psykisk ohälsa? Vad hade det kostat i försämrade skolresultat? Vad hade det kostat i brist på tillit och gemenskap?

Det tål att understrykas att reformen är en av många insatser som genomförs ute i landet. Jag är stolt över att regeringen har vågat tänka nytt och inte har fastnat i gamla spår.

Fru talman! Jag vill också påpeka att regeringen har satsat extra på simundervisning. Vi ser att Sverige tappar när det gäller denna kompetens, och vi gör någonting konkret åt det.

Vi skjuter också till pengar till Fritidsbanken för att göra det lättare för fler att komma över prisvärd idrottsutrustning. Detta gäller även parasportutrustning, som är dyr men viktig.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om friluftsliv. I budgeten för 2026 avsätter vi 5 miljoner kronor till friluftslivets organisationer. Det är för att alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, få känna välbefinnande i skog och mark, hitta social gemenskap och få ökad kunskap om natur och miljö. Att vistas i naturen ger dessutom många viktiga hälsoeffekter.

En nyligen släppt rapport från Svenskt Friluftsliv visar att tre av fyra anser att friluftsliv är viktigt för hälsa och välbefinnande, men många anser också att de inte är ute i naturen så mycket som de hade önskat. Därför är jag glad att vår politik har uppmärksammat frågan och bjudit in fler – eller bjudit ut.

I Sverige ska det vara lätt att ta ansvar för sin hälsa. Det går att läsa vad statsbidragen har gjort för friluftsorganisationerna under mandatperioden – men ännu viktigare vad de har haft för betydelse och effekt.

Fru talman! Idrott, kultur och friluftsliv handlar om frihet att utvecklas, möta andra människor, hitta sig själv och utforska nya idéer och uttryckssätt. Denna frihet kan vi aldrig ta för given, och den kräver att vi skapar förutsättningar utan att detaljstyra. Regeringens budget balanserar just dessa två delar.

Vi stärker också det civila samhället. Vi vill utveckla och förbättra civilsamhällets möjlighet att göra människor delaktiga och stärka förutsättningarna för människor att kunna bidra till samhällsutvecklingen och fördjupa sin kunskap.

I budgeten för 2026 har regeringen lagt cirka 17,3 miljarder på det område vi nu debatterar. Av dessa medel går en stor del till just idrott: 2,1 miljarder för att vara exakt. Jag är särskilt stolt över att en del av dessa pengar går till att verka för att de som står längst ifrån idrotten ska hitta dit. Vår politik har lett till mätbart fler idrottade timmar. Idrottsklivet, fritidskortet och fokus på rörelsefrämjande aktiviteter och friluftsliv är regeringens melodi. Regeringen står för målmedvetenhet och en effektiv politik där vi ser problemen och vill göra skillnad i praktiken.

Fru talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Frågestund

Herr talman! Sverige befinner sig i en djup läskris. Det är inte längre en varningssignal, utan det är ett faktum att läskrisen slår mot våra barns framtid.

Så många som en femtedel av svenska fjärdeklassare kan inte förstå en medelsvår text. Andelen elever som presterar på en låg nivå i läsning har ökat dramatiskt. Vi ser tydligt hur bristande läsförmåga underminerar elevernas självförtroende och förmåga att hänga med i all undervisning. Det drabbar alltså inte bara svenskundervisningen.

Läsförmågan är grunden för all kunskapsutveckling. När den brister får det konsekvenser inte bara för skola och inlärning utan också för resten av livet. Därför är det välkommet att regeringen har gett ett uppdrag till Skolverket och Kulturrådet att ta fram läslistor. Dessa presenterades för ungefär ett år sedan.

Hur går det med implementeringen av dessa listor i skolorna? Har skolorna lyckats leva upp till den bredd av verk som listorna innehåller? Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Lade fram en motion · 7 okt 2025

Stärkt sydsvenskt försvar

Motion 3443
Motion till riksdagen 2025/26:3443 av Ludvig Ceimertz m.fl. (M) Stärkt sydsvenskt försvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt sydsvenskt försvar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kritisk infrastruktur och värdlandsstöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den skånska livsmedelsproduktionens betydelse för totalförsvaret och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett nytt regemente i Skåne och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under det senaste decenniet har Sveriges säkerhetsläge försämrats kraftigt och Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina från den 24 februari 2022 har i grunden förändrat säkerhetsläget i Europa. Militär aggression och hot i vårt närområde är åter en realitet vilket har lett till en omläggning från nedrustning till upprustning av försvaret, och den moderatledda regeringen ledde äntligen Sverige in i Nato. Under 1990-talet och början av 2000-talet lades flera regementen och två flygflottiljer i Skåne ned, vilket under lång tid har inneburit en alltför svag militär närvaro i regionen. I dag finns viktiga förmågor genom Södra skånska regementet i Revingehed, marinbasen i Karlskrona och flygflottiljen F 17 i Ronneby. Det pågående arbetet med att sätta upp 7:e mekaniserade brigaden vid P 7 är en betydande förstärkning och kommer vid mobilisering att omfatta omkring 5 000 soldater i södra Sverige. Men för att helheten ska bli trovärdig och försvaret i syd verkligen ska motsvara regionens strategiska betydelse krävs ytterligare en militärbas i Skåne. Vi vill därför att regeringen tar initiativ till att etablera ett nytt regemente i Skåne, med förmåga att utbilda, mobilisera och leda markstridskrafter. Ett sådant regemente skulle förstärka Skånebrigaden, öka tröskeleffekten mot en angripare och skapa bättre balans i försvarsorganisationen i södra Sverige. En ökad militär kapacitet i Skåne skulle inte bara öka den lokala tryggheten utan också bidra till hela Sveriges försvarsförmåga. Visionen är tydlig: Sydsverige ska ha ett robust försvar som matchar regionens strategiska betydelse. Öresundsbron är Sveriges enda fasta landförbindelse med kontinenten och därmed en kritisk länk för både handel och militära förstärkningar. Med Natomedlemskapet har Sverige åtagit sig att kunna ta emot och stödja allierade styrkor, vilket ställer krav på att vår infrastruktur – hamnar, flygplatser, järnvägar och vägar – fungerar även i kris eller krig. Skånes geografiska läge gör regionen central i detta sammanhang. Samtidigt innebär beroendet av en enda bro en tydlig sårbarhet. Om Öresundsbron skulle slås ut riskerar Sverige att isoleras från förstärkningar, varför planeringen av ytterligare en fast förbindelse över Öresund bör påskyndas. Redan i dag visar Natoövningar att Skåne är en huvudkorridor för trupp- och materieltransporter mellan kontinenten och Norden. Hamnar som Trelleborg, till­sammans med de stora väg- och järnvägsstråken, utgör livsviktiga noder. Skåne är därför i praktiken porten till Norden – och det gör skyddet av regionens infrastruktur till en nationell säkerhetsfråga. I detta sammanhang måste även varvs- och hamn­kapaciteten i södra Sverige beaktas. Varvet i Landskrona är Sveriges största reparations­varv och det enda som kan ta emot hela den svenska isbrytarflottan. Samtidigt begränsar inseglingsrännan möjligheten att hantera större tonnage, trots att behovet ökat i takt med växande godsvolymer och större fartyg. Ur ett beredskapsperspektiv bör därför en statlig utredning särskilt analysera möjligheterna att förbättra farleden för att säkra varvets framtida kapacitet. För Skåne innebär Natomedlemskapet också att regionen direkt bidrar till alliansens kollektiva försvar – Södra skånska regementet (P 7) har redan ansvar för att bemanna en svensk bataljon i Natos multinationella styrkor i Baltikum. Skånes roll inom Nato kan inte överskattas: Vår sydligaste landsända är både första linjens mottagare av hjälp och en aktiv medspelare i försvaret av alliansens norra flank. Ett starkt militärt försvar måste kompletteras av ett robust civilt försvar. Total­försvaret – det vill säga kombinationen av militärt och civilt försvar – syftar till att hela samhället ska tåla påfrestningar och fungera även under kris och krig. Länsstyrelsen Skåne, som leder det civila försvaret i regionen, betonar att samhällets motståndskraft nu byggs ut enligt Natos riktlinjer. Det handlar bland annat om att säkra nödvändiga samhällsfunktioner som mat, dricksvatten, sjukvård, transporter, energi och kommuni­kation även om allvarliga störningar eller angrepp skulle inträffa. I praktiken behöver alla – myndigheter, kommuner, företag och medborgare – vara delaktiga. Infrastruktur som är kritisk för samhället måste skyddas, alternativa försörjningsvägar planeras och reservkapacitet finnas för el, bränsle och telekommunikation. En lärdom från övningar är hur avgörande det är att viktiga transportflöden hålls igång; exempelvis framhölls betydelsen av att landets största hamnar kan fortsätta leverera varor även under krig. För Skånes del, med flera stora hamnar och logistiska knutpunkter, är detta en central uppgift i beredskapsplaneringen. Det gäller även flyget. Staten behöver ta ett större ansvar för de regionala flygplatserna i Skåne som en del av beredskapen. Dessa utgör inte bara viktiga noder för civila transporter, utan kan i en krissituation få avgörande betydelse för såväl militära förstärkningar som civil evakuering och försörjning. Ett långsiktigt statligt engagemang i dessa flygplatser stärker därmed både Skånes och Sveriges motståndskraft. Även livsmedelsförsörjningen är ett kritiskt område för civil beredskap. Skåne har unika förutsättningar – det milda klimatet och den bördiga jorden ger höga skördar, och länet har cirka 16 % av Sveriges jordbruksmark. Den skånska åkermarken är bland de mest produktiva i världen, och här odlas en betydande del av landets spannmål, socker­betor och oljeväxter. Faktum är att Skåne står för runt hälften av värdet av Sveriges livsmedelsproduktion. Att skydda och behålla denna produktionskapacitet är en nationell angelägenhet– vid avspärrningar eller krig måste landet kunna försörja sig självt. Hela samhället i Skåne mobiliseras för beredskap, från sjukvården som planerar för att ta hand om många skadade under lång tid, till lantbruket som planerar för att hålla matproduktionen igång. Skånes civila försvar har också en internationell dimension. Vårt medlemskap i Nato innebär att civilsamhället i Skåne inte bara ska skydda den egna befolkningen, utan även kunna ta emot hjälp utifrån och bistå allierade vid behov. Det kan handla om att härbärgera trupper på genomfart, ordna mottagning för evakuerade människor från konfliktdrabbade områden eller dela med sig av sjukvårdsresurser. Civilförsvarets mål är bland annat att ”inom ramen för Natos kollektiva försvar [...] bidra till det militära försvarets förmåga”. Med andra ord: Ett uthålligt samhälle i Skåne stärker inte bara det egna skyddet utan också Natos samlade försvarseffekt. Genom tät samverkan mellan civila aktörer och Försvarsmakten – i allt från planering av värdlandsstöd till gemen­samma krisövningar – skapas en helhet där varje del av Skånes samhälle är med och försvarar regionen. De samverkande satsningarna på militär upprustning och civil beredskap i Skåne utgår från en gemensam insikt: Skåne är värt att försvara! Regionen har en strategisk tyngd som få andra delar av Sverige kan mäta sig med. Här finns porten till Europa och Nato, här finns livsviktiga transportnav och jordbruksmarker, och här finns en tätbefolkad region med industri, forskning och innovation som bidrar till hela landets välstånd. Att satsa på Skånes och Sydsveriges försvar handlar om att skydda en nationell livlina. För varje investerad krona i Skånes totalförsvar stärks hela Sveriges säkerhet och motståndskraft. Visionen framåt är ett Skåne som står starkt – där nya regementen och brigader samverkar med civilsamhället, där Natofanan och den svenska fanan fladdrar sida vid sida, och där ingen invånare ska tveka på att hjälp finns att få i svåra tider. Skåne är värt att försvara – inte bara för skåningarnas skull, utan för hela Sveriges frihet, trygghet och framtid. Ludvig Ceimertz (M) Ulrika Heindorff (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Boriana Åberg (M) Lars-Ingvar Ljungman (M) Emma Ahlström Köster (M) Peter Ollén (M) Noria Manouchi (M) Lars Johnsson (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Stopp för villkorlig frigivning för återfallsförbrytare

Motion 3253
Motion till riksdagen 2025/26:3253 av Camilla Brunsberg m.fl. (M) Stopp för villkorlig frigivning för återfallsförbrytare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ta bort möjligheten till villkorlig frigivning för personer som återfaller i brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Rättsstaten måste sända ett tydligt budskap: den som gång på gång begår brott ska inte kunna räkna med att släppas fri i förtid. Det finns en grupp vanekriminella som gång på gång begår nya brott och som i många fall har kriminalitet som sin livsstil. När dessa personer släpps ut efter att bara ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff, utan att ha visat någon vilja att bryta sin brottsliga bana, undergrävs både allmänhetens förtroende för rättssystemet och skyddet för brottsoffer. I dag gäller huvudregeln att den som dömts till fängelse villkorligt friges efter att två tredjedelar av straffet har avtjänats, om det inte finns synnerliga skäl emot det. Detta har i praktiken blivit en rutinmässig ordning, även för personer som tidigare har dömts upprepade gånger och återfallit i ny brottslighet. Det är orimligt att den som gång på gång bryter mot lagen ska kunna räkna med att bara behöva avtjäna två tredjedelar av sitt straff – oavsett hur många gånger han eller hon har återfallit i brottslighet tidigare. För denna grupp måste rättsstaten ställa tydliga krav: avtjäna hela straffet innan du får en ny chans i frihet. Den nuvarande regeringen har påbörjat en viktig omläggning av kriminalpolitiken och tagit flera steg för att skärpa påföljderna för återfallsförbrytare: infört skärpta straff vid återfall i brott, genom ändringar i brottsbalken (trädde i kraft den 1 januari 2023), vilket innebär att domstolen ska ta större hänsyn till återfall vid straffmätningen beslutat om och påbörjat arbetet med ett särskilt återfallsstraff – en ny påföljdsmodell som ska ge tydligt längre straff för personer som tidigare dömts och återfaller i brott aviserat att regeringen kommer att se över systemet för villkorlig frigivning, i syfte att skärpa kraven och begränsa möjligheten för återfallsförbrytare att friges tidigt. Dessa steg är välkomna och nödvändiga. Så länge det finns en generell och automatisk möjlighet till villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden, även för personer som gång på gång återfaller i brott, riskerar rättssystemet att förlora sin trovärdighet. Camilla Brunsberg (M) Marléne Lund Kopparklint (M) Emma Ahlström Köster (M) Katarina Tolgfors (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Utan försvarsvilja inget försvar av Sverige

Motion 3243
Motion till riksdagen 2025/26:3243 av Marléne Lund Kopparklint m.fl. (M) Utan försvarsvilja inget försvar av Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska överväga att se över om en nationell strategi ska tas fram för att stärka försvarsviljan och koppla samman demografiska utmaningar med totalförsvarets långsiktiga förmåga och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige står inför en tid där säkerhetspolitiska hot växer i vår omvärld. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat att frihet och självbestämmande inte kan tas för givna, utan måste försvaras. Försvarsviljan hos befolkningen är därför en central del av totalförsvaret. En undersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) visar att en betydande andel svenskar, särskilt kvinnor, inte kan tänka sig att försvara sitt land i händelse av krig. Detta är oroande. Försvarsvilja handlar inte enbart om att bära vapen – utan om viljan att bidra på olika sätt för att skydda familjer, samhällen och våra barns framtid. Friheten vi åtnjuter idag bygger på insikten att den måste försvaras gemensamt. Internationella jämförelser visar att Sveriges försvarsvilja ligger lägre än i många andra europeiska länder. I länder som Finland och Estland är beredskapen att försvara sitt land mycket högre. Detta är ingen slump: där genomsyrar medvetenheten om hoten hela samhället, och man har tidigt byggt upp både militär och civil motståndskraft. Demografin förstärker utmaningen. Sveriges befolkning blir äldre och vi står inför ett växande försörjningsansvar. Samtidigt måste vi säkerställa att alla generationer förstår vikten av att bidra till försvar och beredskap. Utan en stark försvarsvilja riskerar vi att stå svagare inför yttre hot, oavsett hur mycket resurser vi satsar på Försvarsmakten. Därför bör regeringen ta fram en nationell strategi för att stärka försvarsviljan. Strategin ska inkludera utbildning, informationsinsatser och fördjupad jämförelse med andra länder som har lyckats. Syftet är att säkerställa att medborgarna – kvinnor som män, unga som äldre – ser sitt ansvar i totalförsvaret. Frihet kräver försvarsvilja. Marléne Lund Kopparklint (M) Jennie Wernäng (M) Emma Ahlström Köster (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Tryggare digital uppväxtmiljö – barns rättigheter online

Motion 3238
Motion till riksdagen 2025/26:3238 av Marléne Lund Kopparklint m.fl. (M) Tryggare digital uppväxtmiljö – barns rättigheter online Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att utreda hur barns rättigheter på nätet kan stärkas genom krav på åldersverifiering på plattformar som tillhandahåller pornografiskt eller våldsamt material, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Barn tillbringar en stor del av sin tid online och internet är idag en självklar del av uppväxten. Samtidigt är barn exponerade för material som kan vara direkt skadligt – pornografi, våldsamt innehåll och exploaterande budskap. Att endast kryssa i en ruta där användaren intygar att de är över 18 år ger inget reellt skydd. Här behöver Sverige, i likhet med flera andra länder, stärka barns digitala trygghet. Frankrike och Storbritannien har redan infört eller påbörjat processer för att lagstifta om tekniska lösningar för åldersverifiering på porrsajter och vissa sociala plattformar. Även EU har påbörjat initiativ som syftar till att öka barns säkerhet online. Sverige bör inte halka efter i detta viktiga arbete. FN:s barnkonvention, som är svensk lag sedan 2020, slår fast att barn har rätt till skydd mot skadlig information och rätt till en trygg uppväxtmiljö. Detta gäller även i den digitala sfären. En modernisering av lagstiftningen bör därför omfatta krav på att kommersiella aktörer som tillhandahåller pornografiskt eller våldsamt material har skyldighet att använda effektiva metoder för ålderskontroll. Detta kan ske utan att äventyra vuxnas lagliga tillgång till materialet, men med tydlig prioritering av barns rätt till skydd. Därutöver bör en översyn göras av hur barns digitala konsumentskydd kan stärkas, till exempel genom tydligare ansvar för plattformar när det gäller att sortera bort eller belägga känsligt material med krav på åldersverifiering. Detta skulle ligga i linje med Sveriges långsiktiga ambition att vara ett föregångsland när det gäller barns rättigheter. Genom en civilrättslig och konsumentinriktad lagstiftning kan vi bygga en starkare skyddsram kring barnens digitala vardag och säkerställa att internet blir en tryggare plats att växa upp på. Marléne Lund Kopparklint (M) Katarina Tolgfors (M) Emma Ahlström Köster (M) Camilla Brunsberg (M) Jennie Wernäng (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

En AI-strategi som förenar rättssäkerhet, etik och innovation

Motion 3137
Motion till riksdagen 2025/26:3137 av Emma Ahlström Köster (M) En AI-strategi som förenar rättssäkerhet, etik och innovation Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av att Sverige tar fram en nationell strategi för artificiell intelligens som kombinerar innovation, rättssäkerhet, etik och internationell konkurrenskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Artificiell intelligens (AI) är på väg att bli en grundläggande del av vårt samhälle. Den kan bidra till bättre vård, effektivare utbildning, nya företag och ökad tillväxt – men den kan också innebära risker för rättssäkerhet, integritet och förtroendet mellan stat och medborgare. När EU:s AI Act träder i kraft 2025–2026 finns en risk att regelverket blir för tungt och hämmar innovation. Om svenska och europeiska företag begränsas av överreglering medan konkurrenter i USA och Asien utvecklas fritt riskerar vi att förlora både jobb och tillväxt. Sverige måste därför driva på för att EU:s AI-regler utformas så att de skapar balans mellan trygghet och innovation. Samtidigt krävs en nationell strategi för hur AI ska användas i Sverige. Det räcker inte att vi bara ”importerar” EU:s regler. Vi måste själva forma en modell som förenar innovation med rättssäkerhet och etiska principer. Sverige kan bli ett föregångsland där AI utvecklas under trygga villkor, där företagen vågar investera, och där medborgarna kan lita på att tekniken inte missbrukas. I detta ingår att säkerställa: ‒ att företag och myndigheter får tillgång till AI-lösningar som är förenliga med GDPR och rättssäkra i sin databehandling, ‒ att öppna och tillgängliga dataresurser utvecklas för forskning, innovation och utbildning, ‒ att AI-kompetens byggs i hela arbetslivet, så att småföretag och offentlig sektor inte halkar efter, ‒ att medborgarnas förtroende upprätthålls genom tydliga etiska riktlinjer och trans­parens. AI måste bli ett verktyg för utveckling, inte en källa till osäkerhet. Sverige har alla möjligheter att visa vägen – men då krävs en sammanhållen strategi som ser både riskerna och möjligheterna, och som vilar på våra grundläggande värder­ingar om rättssäkerhet, innovation och ansvar. Emma Ahlström Köster (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Motverkande av föräldraalienation

Motion 3135
Motion till riksdagen 2025/26:3135 av Emma Ahlström Köster (M) Motverkande av föräldraalienation Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att erkänna föräldraalienation som en form av psykisk barnmisshandel i svensk lag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att se över föräldraalienationens omfattning och föreslå åtgärder för att motverka problemet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till obligatorisk utbildning om föräldraalienation för socialtjänst, domstolar och andra berörda yrkesgrupper och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för att tidigt upptäcka, utreda och hantera föräldraalienation och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barn har rätt att växa upp i trygghet och i kontakt med båda sina föräldrar. Denna rättighet fastslås i barnkonventionen (artikel 9 och 19) och i föräldrabalken (6 kap. 1 §). Trots detta finns i Sverige barn som, genom manipulation av en förälder eller annan närstående, tvingas ta avstånd från en kärleksfull förälder utan saklig grund. Detta kallas föräldraalienation och är en form av psykisk misshandel. Effekterna kan bli livslånga: ångest, depression, PTSD, missbruk, låg självkänsla och svårigheter i vuxna relationer. WHO har i ICD‑11 erkänt fenomenet som ”caregiver-child relationship problem” (QE52.0). I dag saknas tydliga svenska riktlinjer och lagstiftning som hanterar problemet. Socialtjänst och domstolar gör olika bedömningar, vilket leder till rättsosäkerhet. Barn kan därmed förlora både en förälder och hela det nätverk av mor- och farföräldrar, släktingar och vänner som är avgörande för deras välbefinnande. När en förälder dessutom använder falska anklagelser som vapen riskerar barnet att bli helt utlämnat, samtidigt som myndigheter och aktörer inom assistans och socialtjänst ibland tvekar att ingripa av rädsla för ansvar. Andra länder har redan agerat: Danmark har kriminaliserat psykiskt våld, inklusive föräldraalienation (Straffeloven § 243) och infört krav på riskbedömning i vårdnads­tvister. Att förebygga och bekämpa föräldraalienation är en moralisk skyldighet gentemot barnen – men också en investering för samhället. Psykisk ohälsa, utanförskap och fram­tida försörjningsbörda blir annars långt dyrare än tidiga insatser. Riksdagen bör därför besluta i enlighet med motionen. Emma Ahlström Köster (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Stärkt simundervisning i skolan – för integration och trygghet

Motion 3131
Motion till riksdagen 2025/26:3131 av Emma Ahlström Köster (M) Stärkt simundervisning i skolan – för integration och trygghet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge alla elever i grundskolan tillräcklig simundervisning för att nå läroplanens krav och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av att införa ett systematiskt stöd för elever som inte når målen, exempelvis i form av intensivsimning eller sommarsimskola, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av att prioritera särskilda satsningar på skolor med hög andel elever från socioekonomiskt utsatta områden och nyanlända barn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Skolverket i uppdrag att följa upp och redovisa skillnader i simkunnighet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Drunkning är idag en av våra största förebyggbara folkhälsoutmaningar. Som lärare med erfarenhet av elever med invandrarbakgrund vet jag hur viktigt det är att alla barn ges samma chans att lära sig simma i skolans regi. Att kunna simma handlar både om liv och integration. Skolan har ett särskilt viktigt ansvar att genom styrdokument säkerställa att alla barn får med sig goda färdigheter i simning. Emma Ahlström Köster (M)
Lade fram en motion · 6 okt 2025

Nationell Öresundsagenda

Motion 3054
Motion till riksdagen 2025/26:3054 av Noria Manouchi m.fl. (M) Nationell Öresundsagenda Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framtagandet av en nationell Öresundsagenda för att intensifiera arbetet med att skapa ökade förutsättningar för fortsatt integration och tillkännager detta för regeringen. Motivering Öresund är en av Europas mest spännande och dynamiska regioner med över 4,2 miljoner invånare. Regionen står för mer än en fjärdedel av Danmarks och Sveriges samman­lagda BNP. Ett vanligt år pendlar knappt 20 000 personer dagligen över Sundet och under sommaren 2022 sattes nya trafikrekord med nästan 30 000 fordon över bron varje dag. Flyttströmmarna över Sundet är strida. Öresundsregionen samlar över 14 000 forskare, 190 000 studenter, 10 universitets­sjukhus, 17 universitet och högre lärosäten samt 20 science parks och innovations­inkubatorer. Regionen har den största koncentrationen av högutbildad befolkning i norra Europa. Här finns flera innovationsmiljöer och ett välutvecklat samarbete mellan industri, universitetsvärlden och offentlig verksamhet. Detta sammantaget visar på Öresundsregionens betydelse, inte bara ur ett regionalt perspektiv utan i synnerhet i fråga om dess betydelse för de båda nationerna Sverige och Danmark, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Med rätt förutsättningar kan en ökad Öresundsintegration fortsätta att vara en motor för såväl svensk som dansk ekonomi. En fungerande integration över Sundet är avgörande för södra Sverige och därmed också för Sverige som nation. I samband med covidpandemin och gränskontrollerna märktes en tydlig negativ utveckling i regionen. Men det är inte bara uppenbara hinder som överbelastade kommunikationer som ställer till besvär utan också regleringar och skatter som skiljer sig så kraftigt åt mellan länderna att det ofta är alltför svårt för den enskilde att ekonomiskt verka på båda sidor om Sundet. Inte minst när det gäller försäkrings- och trygghetssystem finns det mycket som återstår att göra innan vi kan tala om en riktigt lyckad integration. Frågan om att tillgängliggöra svenska personnummer för danska medborgare som arbetar i vårt land och som därmed skulle få tillgång till system som svenskt bank-id är en återkommande diskussion i forum för arbetspendlare. Här vill vi se en nationell e‑legitimation som kan användas för en säker och hållbar identifiering. E‑legitimationen bör kunna användas i andra EU-länder och av andra EU-medborgare i vårt land. Det måste vara lika enkelt att pendla och leva i Öresundsregionen som det är i andra tillväxtregioner inom landets gränser. Som ett exempel skulle det vara positivt om priset för en tågbiljett över bron kunde bli mer likt priset för andra kollektivtrafikresor under 15 minuter i vårt land, och om priserna över bron kunde normaliseras för att inte utgöra ett hinder för integrationen. Mycket gott har gjorts, inte minst under åren med alliansregeringen. Inom ramarna för den dansk-svenska tidigare Öresundskommittén och Nordiskt Gränshinderforum har man lyckats kartlägga vilka problem som är mest akuta och också presenterat förslag på hur man kan gå vidare. Allvarliga hinder för att Sverige och Danmark ska kunna dra nytta av regionens fulla potential har identifierats. Händelser som i modern tid har drabbat våra samhällen har också pekat ut nya hinder som måste beaktas. En följd av corona­pandemin är exempelvis att hemarbetet har ökat och trenden är att det kommer att fortgå; man jobbar oftare minst en dag hemifrån i veckan, vilket kolliderar med skatteregler när hemmet är i ett annat land än det man får lön i. Arbetet med tidigare identifierade och nya hinder måste alltid fortsätta på båda sidor sundet. Genom den gemensamma orga­ni­sa­tionen Greater Copenhagen & Skåne Committee arbetar man för att skapa tillväxt och fler arbetstillfällen i Skåne, huvudstadsregionen och Själland. Norden­ministermötet som avhölls under hösten 2021 ledde till två konkreta saker: en gemensam ”task force” med deltagande från båda våra länder tillsattes och en jobbmässa med arbetsgivare och arbets­sökande från båda sidor av Sundet verkställdes. Med regeringen Kristersson har, för första gången på över 20 år, ett nytt Öresundsavtal tecknats mellan Sverige och Danmark. Öresundsregionen är en motor i svensk och dansk tillväxt och avtalet skapar en bättre fungerande arbetsmarknad i regionen. Det blir mer attraktivt att gränspendla, enklare för danska arbetsgivare att anställa svenskar och smidigare att arbeta hemifrån. Genom det nya avtalet byggs kompensationsordningen ut till att omfatta kompensation för offentligt anställda som inte betalar inkomstskatt i sin hemkommun, det ger en ökad nettokompensation till Sverige från Danmark. Avtalet innebär en bättre anpassning till dagens arbetsmarknad och bättre förutsättningar att utnyttja den potential som finns i tillväxtregionen. Detta gynnar båda våra länder. Många problem är inte isolerade till Öresundsregionen utan gäller även andra nordiska gränsregioner. Länderna i Norden är vart för sig små, men tillsammans är vi 28 miljoner invånare med en BNP på cirka 1 600 miljarder dollar, vilket gör oss till den tionde största ekonomin i världen. Vi handlar, arbetar och pendlar mycket över våra gränser. Alltsedan 1954 har vi en nordisk överenskommelse om en fullt integrerad arbets­marknad. Genom utbyte av arbetskraft har de nordiska länderna kunnat utjämna obalanser mellan länder som haft en hög arbetslöshet respektive haft ett stort behov av arbetskraft och därmed också kunnat hantera konjunktursvängningarna bättre. En nordisk vision och strategi för våra gränsregioner med samordning av våra styrkor och en stark politisk viljeinriktning är därför helt avgörande. Nordiska ministerrådets definition av gränshinder lyder: Ett gränshinder är alla former av hinder som omöjliggör eller försvårar eller begränsar människors möjlighet att verka över nationella gränser och som beror på EU-regler, nationella lagar, administrativa regler, anpassningar eller föreskrifter som utfärdas av en offentlig myndighet eller liknande. Detta innebär att hinder för integration kan förekomma på ett flertal områden och ett genomgripande arbete för att minska hinder och underlätta integrering måste därför ske såväl på nationell nivå som på EU- och myndighetsnivå. Den tydligaste och starkaste av de nordiska gränsregionerna är dock Öresunds­regionen som därmed har en särställning. Arbetet med Öresundsfrågorna måste gå från reaktivitet till proaktivitet. Vid planering och satsningar som rör exempelvis infra­struktur, socialförsäkringar, vårdsektorn, brottsbekämpning, utbildning och forskning är det viktigt att man redan från början tar med det gränsregionala perspektivet. Under coronapandemin blev närmare en halv miljon svenskar och över en kvarts miljon danskar permitterade i Öresundsregionen. Arbetslösheten ökade kraftigt under året. Danmark har vid flertalet tillfällen stängt sina gränser för svenskar, samtidigt som danskarna har varit välkomna in i Sverige. Trots att Öresundsbron, vår mest cementerade länk, har firat 20 år har det blivit tydligare än på mycket länge att en nationell Öresunds­agenda borde vara av hög prioritet för våra länders respektive regeringar. Även ur ett trygghetsperspektiv har våra länders olikheter blottats. Det är inte rimligt att Sverige exporterar grovt kriminella till våra grannländer. Det är oacceptabelt att svenska mördare måste begå brott i Danmark för att få straff som matchar deras illdåd. Här har Sverige anledning att lära av vårt grannland och med den nya regeringen blir detta äntligen möjligt. En gemensam Öresundsagenda skulle dock underlätta för bättre samarbete och ett effektivare bekämpande av gränsöverskridande organiserad brotts­lighet. En nationell Öresundsagenda bör tas fram med inriktning på jobb, utbildning, trygghet och tillväxt. Framför allt handlar detta om ett ökat lagstiftningssamarbete, harmonisering av regelverk och förbättrad information till medborgare i de båda länderna. Öresundsintegrationen kommer att fortsätta oavsett politiskt agerande från stats­makterna, men staten kan göra mer för att fler medborgare och företag ska kunna ta del av de positiva effekterna av en fortsatt integration. Denna motion ställer sig samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom. Noria Manouchi (M) Peter Ollén (M) Boriana Åberg (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Emma Ahlström Köster (M) Lars Johnsson (M) Ludvig Ceimertz (M) Ulrika Heindorff (M) Lars-Ingvar Ljungman (M)
Uppdrag
  • Finansutskottet - Suppleant
    29 nov 2022 - 28 sep 2026 · Finansutskottet
  • Kulturutskottet - Ledamot
    27 okt 2022 - 28 sep 2026 · Kulturutskottet
  • Kulturutskottet - Suppleant
    14 okt 2022 - 27 okt 2022 · Kulturutskottet
  • Utbildningsutskottet - Suppleant
    14 okt 2022 - 27 okt 2022 · Utbildningsutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    12 okt 2022 - 28 sep 2026
  • Justitieutskottet - Extra suppleant
    1 jan 2021 - 23 maj 2021 · Justitieutskottet
  • Kammaren - Ersättare
    29 dec 2020 - 23 maj 2021 · Louise Meijer