Daniel Vencu Öhrlund Castro

Fru talman! Under förra mandatperioden såg vi hur stödet för demokratiutvecklingen runt om i världen minskade. Det gäller också stödet från Sverige. Jag kommer ihåg att det under valrörelsen var många från dåvarande majoriteten som hånade oss för att vi ville stärka arbetet för demokrati runt om i världen. Det är fine; man får tycka olika. Men jag är mycket stolt över att mitt parti står upp för att stärka de demokratiska värden vi värnar så hårt här hemma också i världen.

Att främja demokrati kräver tålamod, vilja och motståndskraft. Världen över finns stater som inget hellre vill än att länder som Sverige ska minska stödet till civilsamhället, det vill säga minska stödet för dem som varje dag kämpar för ett lika fritt land som det vi bor i.

Fru talman! Ett av dessa länder är Turkiet. Det finns mycket att säga om landet och fängslandet av oppositionella, men jag kommer att uppehålla mig vid de senaste veckornas rättsvidriga fängslanden av hbtqi-aktivister.

Över 200 personer sitter i dag fängslade efter en koordinerad attack från den turkiska staten mot hbtqi-organisationer. Många sociala medie-konton har blockerats. Det är inte första gången som jag i den här talarstolen har pratat om just hbtqi-aktivister i Turkiet, och det kommer säkerligen inte att vara den sista.

Många svenskar delar min uppfattning – och många andras – att alla världen över ska kunna leva fria liv. Var du är född ska inte diktera villkoren för hur du kan leva ditt liv. Just därför har vi i Sverige under lång tid åtagit oss att avsätta en del av vårt välstånd för att stärka människors möjligheter runt om i världen. Det demokratiarbete som görs i Turkiet och i andra länder är beroende av långsiktigt och motståndskraftigt stöd, och det är något som den förra regeringen totalt fallerade i. Den borgerliga regeringen gjorde det borgerligheten alltid gör, nämligen försvagar Sveriges röst internationellt och försämrar därmed demokratiarbetet runt om i världen.

Det var anmärkningsvärt under förra mandatperioden, särskilt under valrörelsen, hur man hånade biståndsprojekt som har inrättats för att hitta vägar för människor att leva det fria liv som alla åtminstone säger sig vilja underlätta. Vår internationella röst har blivit svagare, fru talman, och det märks inte minst i Turkiet. Antalet bilaterala avtal med civilsamhället, också hbtqi-organisationer i Turkiet, gick under förra mandatperioden från 20 till sju på ett år.

Jag kan inte nog betona hur allvarlig situationen i Turkiet är. En vän till mig i Turkiet har sagt: Hela samhället är ett fängelse, och jag vill bara ha frihet.

Om vi i Sverige kan göra något för att göra samhället till mindre av ett fängelse för hbtqi-personer, är det vår plikt att göra något. Det var därför, fru talman, som vi socialdemokrater i valrörelsen gick till val på att tillsätta ett hbtqi-sändebud vid Utrikesdepartementet som ska jobba strategiskt och koordinerat för att stötta hbtqi-personers mänskliga rättigheter runt om i världen.

Jag vet att Sverige måste vara en röst runt om i världen som inte bara försvarar hbtqi-personers mänskliga rättigheter utan också tar strid för dem. Det är det enda rätta, och det är också att stå upp för en regelbaserad världsordning och bygga demokratisk motståndskraft.

(Applåder)

I detta anförande instämde Markus Kallifatides och Therese Kristiansson (båda S).

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Jag står självklart bakom alla Socialdemokraternas reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall enbart till Vänsterpartiets och Socialdemokraternas gemensamma reservation 4.

Det är viktigt att immateriella tillgångar skyddas. I en tid där alltmer av vår ekonomi flyttar över från fysiska produkter och varor till immateriella sådana behöver systemen vara utformade för att främja innovation, utveckling och skapande. Det handlar om rimliga ersättningar för bland annat kulturskapare när deras verk kopieras. Det handlar om att ersättningen behöver bli bredare så att fler rättighetshavare omfattas och får ta del av ersättningen. Det handlar också om att vi har ordning och reda på marknaden och värnar skaparnas rättigheter men samtidigt säkerställer att avgifterna inte blir oskäliga för konsumenterna.

Det är också därför propositionen om privatkopieringsersättning är viktig. Den är ett steg mot att modernisera ett system som under lång tid inte fullt ut hängt med i den tekniska utvecklingen. När människors konsumtion av kultur förändras måste också ersättningssystemen göra det. För Socialdemokraterna är det grundläggande att den som skapar musik, film, litteratur och annan kultur också ska få rimlig ersättning när verken används.

Fru talman! Debatten handlar dock även om immaterialrätten i stort. Vi står inför stora utmaningar – och växande sådana – med tanke på de nya teknikskiften som växer fram, och flera gånger under mandatperioden har vi debatterat just de immateriella tillgångarnas betydelse för Sverige. Därför har Socialdemokraterna vid flera tillfällen efterfrågat en samlad strategi för hur vi bättre kan ta tillvara våra immateriella tillgångar. Det är också en central del i en kommittémotion som Socialdemokraterna väckte tidigare i år.

Vi socialdemokrater menar att Sverige behöver ett mer strategiskt förhållningssätt när det gäller immaterialrätten. I dagens kunskapsekonomi skapas en stor del av vårt välstånd genom idéer, innovationer och kreativitet. Musik, film, design, patent och varumärken är inte bara kulturella tillgångar utan också motorer för jobb, företagande och tillväxt. De immaterialrättsintensiva näringarna står för mer än vart tredje arbetstillfälle och närmare 40 procent av Sveriges bnp. Därför behöver en nationell strategi ha en bred ansats som säkerställer att vi tillvaratar våra kunskapsbaserade tillgångar på bästa sätt.

Kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka, särskilt bland små och medelstora företag samt inom universitet och högskolor. Mindre innovatörer saknar ofta grundläggande kunskap om hur och när innovationer behöver skyddas. Många goda idéer riskerar därför att aldrig nå marknaden eller att exploateras av andra aktörer.

Fru talman! Även den offentliga upphandlingen behöver präglas av högre kompetens i hanteringen av immateriella tillgångar. Mot denna bakgrund vill vi se över förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kompetenscentrum enligt finsk modell. Ett sådant centrum skulle kunna fungera som en kunskapshubb som inte bara stärker kvaliteten i våra forsknings- och innovationsinsatser utan också höjer kompetensen i hela samhället.

Det är också hög tid att vi i Sverige börjar använda patentinformation på ett mer systematiskt och strategiskt sätt för att öka utväxlingen av våra innovationssatsningar. Genom bättre användning av patentinformation kan vi undvika onödig dubbelforskning, påskynda utvecklingen av viktiga innovationer och analysera globala utvecklingstendenser. Detta är särskilt viktigt i många av de näringar där Sverige står starkt strategiskt, inte minst i den gröna omställningen. Genom att använda patentinformation i forskning och beslutsfattande kan vi tydligare identifiera var Sverige har störst möjlighet att konkurrera och bidra med nya klimatsmarta lösningar.

I detta sammanhang, fru talman, skulle jag vilja lyfta fram ett gott exempel från ett av våra nordiska grannländer. Man kan se Norge som en förebild. Där genomförs djupgående patentanalyser som används för att rikta forskningsmedel dit där de gör störst nytta och där innovationspotentialen är som störst.

Utvecklingen inom AI och digitalisering går mycket snabbt, fru talman. Det immaterialrättsliga regelverket riskerar att halka efter. Den nya tekniska verkligheten gör att de befintliga utmaningarna kopplade till immateriella rättigheter blir ännu större. Det gäller inte minst frågor om upphovsrätt, äganderätt till data och hur AI-system använder skyddat material. Om Sverige ska fortsätta att vara en ledande innovationsnation måste regelverken moderniseras och harmoniseras så att de kan hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen.

Små och medelstora företag har dessutom ofta begränsade möjligheter att försvara sina patent till följd av höga domstolskostnader. Därför var det viktigt att genomföra den domstolsreform som vi socialdemokrater drev igenom under den förra mandatperioden för att öka förutsägbarheten och sänka kostnaderna för företagen.

Fru talman! Det är uppenbart att Sverige står inför stora utmaningar såväl på det immaterialrättsliga området som på många andra områden inom näringsutskottets beredningsområde. Vi är ett handelsberoende land och kanske en av världens mest exportorienterade ekonomier. Därför är det avgörande att vårt näringsliv kan stå starkt i den internationella konkurrensen.

För att lyckas med det måste vi skapa bättre förutsättningar för att våra immateriella tillgångar tas tillvara. Vi behöver stärka kunskapen om patent, upphovsrätt och innovation. Vi behöver modernisera systemen så att de fungerar i den digitala ekonomin. Vi behöver även säkerställa att både skapare, innovatörer och företag får rimliga villkor att utvecklas. Det är så vi stärker Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och framtida välstånd.

Fru talman! Jag blev rätt förvånad när arbetsmarknadsministern sa att regeringen klarar kontrollfrågan att fler har kommit in i arbete den här mandatperioden när 100 000 fler har blivit arbetslösa sedan regeringen tillträdde 2022.

Varenda gång vi ställer frågor om arbetslöshet är svaren att kraven ska ställas på dem som söker jobb. Det är helt riktigt, för om man kan jobba ska man jobba.

Regeringen har dock ett ansvar att skapa fler jobb i Sverige. Men i stället har vi sett rekordmånga konkurser och en industripolitik som saknar tydlig riktning och som har lett till att framtidens jobb inte skapas i Sverige.

Vad har arbetsmarknadsministern för svar på frågan hur man ska skapa fler jobb för Sveriges unga? Ser regeringen att man har något som helst ansvar för att skapa jobb i vårt land?

(Applåder)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag upplever att jag inte fick svar på min fråga. Jag frågade ju faktiskt om transvården, och det ligger väl ändå inom statsrådets område som sjukvårdsminister, får man tycka. Jag skulle vilja ha svar på vilka konkreta åtgärder regeringen kan vidta för att stärka transvården.

Vi går tillbaka till det jag ägnade en ganska stor del av mitt anförande åt. Hat och hot mot transpersoner är helt centralt när vi diskuterar transvården, för transpersoner är inte bara överrepresenterade i suicidtalen. Det handlar också om att en person innan den begår självmord förmodligen har mått ganska dåligt. Det innebär att transpersoner på grund av det hat och de hot man behöver utstå – bland annat på grund av vad som sägs i riksdagens kammare av Sverigedemokrater som jämför transpersoner med djur – behöver ha stärkta möjligheter att kunna få vård för att stävja självmord.

Det blir ganska märkligt att inte få svar på den frågan eftersom det för mig är helt centralt för en sjukvårdsminister att ta hand om de personer som är särskilt utsatta i vårt samhälle och rikta insatser för att se till att regionerna också kan möta upp de behov som finns när transpersoner gång på gång, år efter år, får utstå hat från framför allt högerkonservativa rörelser.

Jag skulle vilja ha svar på vilka konkreta åtgärder sjukvårdsministern och regeringen kan vidta för att stärka transvården, minska köerna inom transvården och öka möjligheterna för transpersoner att få psykiatrisk hjälp vid behov.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att debattera den här frågan, för likt Ulrika Westerlund blev jag väldigt fundersam över vad Kristdemokraternas politik är när det gäller människors möjlighet att byta juridiskt kön efter att Ebba Busch höll sitt linjetal på Kristdemokraternas landsdagar.

När vi blickar bakåt, inte så långt som Ulrika Westerlund men till 2022, ser vi att Ebba Busch och Kristdemokraterna var för att genomföra förändringar i dåvarande könstillhörighetslag – detta framför allt i relation till bemötandet i vården för just transpersoner.

Under första halvan av den här mandatperioden sa den tidigare sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson återkommande att regeringen arbetar fram en ny könstillhörighetslag. Sedan blev det klart för alla att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna blockerade möjligheten för regeringen att presentera en sådan proposition.

I debatten som ägde rum här i kammaren om en ny könstillhörighetslag uppvisades en sällan skådad okunskap med motbjudande argument. Från Sverigedemokraterna framfördes argument som jämförde transpersoner med djur och utklädnad. Från Kristdemokraterna uppvisades en ganska stor okunskap när det gällde vilken lag vi faktiskt diskuterade. Det var väldigt många ledamöter som tyckte att vi skulle utreda frågan vidare, trots att det här kanske är den fråga som har utretts mest i Sverige.

Det verkar också vara så, av Ebba Buschs linjetal att döma, att Kristdemokraterna inte bara har släppt frågan om vilken ålder som ska omfattas av ändring av juridiskt kön utan också helt underkänner könsidentitet som entitet i samhället. Ebba Busch menar ju att könstillhörighetslagen har någon form av normlöshet som är fel och att lagen inte handlar om biologi utan om ideologi.

För mig blir det här väldigt märkligt, fru talman. Ett sådant uttalande måste jag ändå säga är oerhört, för det innebär i praktiken att Kristdemokraterna och vice statsministern i Sverige helt förnekar att könsidentitet existerar och därmed menar att transpersoner i realiteten inte heller existerar. Lagen är ju inte normlös om man erkänner könsidentitet. Då har den väldigt tydliga ramar. Individens upplevelse och självkänsla väger tungt inom ett juridiskt reglerat system för att kunna byta juridiskt kön.

Det är väldigt svårt att förstå vad Kristdemokraterna menar. Jag skulle vilja ha svar från Elisabet Lann, som är representant här för Kristdemokraterna, om det är så att man erkänner könsidentitet och vad man då menar med att lagen har en normlöshet och inte handlar om biologi utan bara om ideologi.

Sjukvårdsministern och Kristdemokraterna måste inse hur situationen har blivit för landets transpersoner efter debatterna och turerna kring en ny könstillhörighetslag. Efter att ha blivit jämförd med djur i riksdagens kammare känner man sig nog inte jättetrygg i samhället. Vi vet att transpersoner är överrepresenterade i suicidtalen. Vi vet att de är särskilt utsatta för hat och hot i samhället. Vi vet också att köerna till just transvården är orimligt långa.

Jag skulle vilja veta vad statsrådets bild är. Förnekar Kristdemokraterna människors självupplevelse av kön? Och vilka konkreta åtgärder kan hon lägga fram för att förbättra situationen för Sveriges transpersoner?

Herr talman! Det finns mycket att säga, men jag ska uppehålla mig vid statens ansvar. Lili André tog i sitt svar upp Industriklivet, och i den budget som ligger på riksdagens bord minskas stödet till den svenska industrin via Industriklivet med 80 procent. Som en sakupplysning kan jag tala om för ledamoten att de som främst har fått stöd via Industriklivet är medelstora, höginnovativa bolag som har behövt detta stöd för att först kunna accelerera och sedan gå ut på en global marknad och konkurrera. Nu nekas de detta stöd.

Herr talman! Jag vill försöka förstå vad Kristdemokraternas näringspolitik är. Nyligen publicerades en debattartikel av Lili Andrés partiledare i Dagens industri, där hon skrev att Sverige behöver stora statliga investeringar, att staten ska dela risken med de kommuner som satsar och att strategiska projekt ska prioriteras i tillståndsprocesserna. Detta är socialdemokratisk politik och fanns med i våra riktlinjer till vår partikongress. Givetvis välkomnar jag alla som delar Socialdemokraternas uppfattning, och Lili Andrés parti och mitt parti har ju under denna mandatperiod försökt få till en energiöverenskommelse. Därför är det märkligt att i denna debatt, när vi försöker blicka framåt, ha den höga svansföring man hade under förra mandatperioden när det gäller energipolitiken. Jag har ändå uppfattat att Lili Andrés parti och mitt parti är eniga om att vi måste nå en energiöverenskommelse.

Nu sitter Kristdemokraterna i ett regeringssamarbete med partier som hellre vill föra ett kulturkrig än att tillföra mer elproduktion. Men nu presenterar Kristdemokraterna en näringspolitik som är i linje med Socialdemokraternas. Är det inte helt enkelt så att Kristdemokraterna befinner sig i helt fel lag?

Herr talman! Jag tackar Lili André för anförandet.

Jag konstaterar att detta är den fjärde budget som det här regeringsunderlaget lägger fram på utgiftsområde 24 Näringsliv. Det är också Kristdemokraterna som genom Ebba Busch innehaft näringsministerposten under mandatperioden.

Det finns mycket i Lili Andrés anförande kopplat till innovationskraft, hur vi kan bli starka, energiproduktion, vem som lade ned vilken reaktor och vem som gjorde vad som gjorde att vi hamnade i en hög inflation.

När det passar verkar den här regeringen peka på omvärldsläget. Nu handlar det dock om den gångna mandatperioden, då man faktiskt innehaft makten och också stoltserat ganska mycket med att man har en stabil majoritet i Sveriges riksdag som inneburit att man kunnat få igenom sin budget.

Låt mig ställa en fråga om något som Lili André tar upp, nämligen detta med riskdelning. Det verkar som att Kristdemokraterna är angelägna om detta när det gäller investeringar i vår industri. Men på vilket sätt ger Kristdemokraterna i denna budget det stöd till industrin som Lili André ger uttryck för i talarstolen?