Riksflödet
Logga in
Mats Persson
Mats Persson

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Mats Persson

Liberalerna · 19 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/ledamot/023767922422
QR-kod till din sida
Spara QR-koden
0
Röstade Ja · · UbU31 punkt 2

Etikprövningen för forskning på människor ska bli bättre anpassad till forskningens behov

Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning.

Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen.

Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 320 ja mot 27 nej
Ja 320Nej 27Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · TU20 punkt 20

Skrivelse om transportinfrastrukturen 2026–2037 har behandlats

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Röstade med majoriteten
Bifall — 175 ja mot 172 nej
Ja 175Nej 172Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · TU20 punkt 24

Skrivelse om transportinfrastrukturen 2026–2037 har behandlats

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Röstade med majoriteten
Bifall — 175 ja mot 172 nej
Ja 175Nej 172Avstår 0Frånvarande 2
Lade fram en motion · 7 okt 2025

Förbättrad infrastruktur kring Ystads hamn och E65

Motion 3803
Motion till riksdagen 2025/26:3803 av Louise Eklund m.fl. (L) Förbättrad infrastruktur kring Ystads hamn och E65 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att infrastrukturen kring Ystads hamn och E65 bör förbättras och tillkännager detta för regeringen. Motivering E65 är en europaväg som sträcker sig från Malmö, via Ystad och färjeförbindelsen till Świnoujście i Polen, till Chania på Kreta i Grekland. Vägen är utpekad som ett riks­intresse och ingår i det prioriterade transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Vägen är i princip likadan idag som för tjugofem år sedan, trots att trafikflödena har ökat med mellan 80 och 100 procent, och vägen har därför blivit en flaskhals. Att framkomligheten brister är problematiskt, inte minst då E65 är tillfartsväg till en av Sveriges största färjehamnar, Ystad Hamn. Hamnen har nyligen byggts ut till dubbel storlek och nu väntas både gods- och passagerarvolymerna öka snabbt. Till skillnad från vad som gäller runt de tre andra skånska hamnar som pekats ut som riksintressen (Trelleborg, Malmö och Helsingborg), har staten satsat ytterst lite pengar på att säkerställa transportlederna till Ystad. Endast marginella förbättringar har gjorts. Konsekvenserna ser vi idag, där E65 är hårt belastad och har stora framkomlighets­problem. En utbyggnad av väg E65 till så kallad två-plus-två-väg mellan Skurup och Ystad skulle avsevärt förbättra möjligheten för gods och passagerare att ta sig mellan Ystad, Malmö/Köpenhamn och vidare ut i landet. Samtidigt skulle väg 13 och 19 avlastas då mycket av lastbilstrafiken går här nu. Att det finns förutsättningar för de ökande godsflödena är viktigt inte bara för det lokala näringslivet utan även för pendlingsmöjligheterna i sydöstra Skåne och den för regionen så viktiga besöksnäringen. Hamnen har stor betydelse även för Sveriges import och export, inte minst till och från södra Europa. En utbyggnad av infrastrukturen i sydöstra Skåne är därmed inte bara en lokal fråga, utan i högsta grad en nationell angelägenhet. Louise Eklund (L) Mauricio Rojas (L) Mats Persson (L)
Lade fram en motion · 1 okt 2025

Ryska skuggflottan

Motion 708
Motion till riksdagen 2025/26:708 av Louise Eklund m.fl. (L) Ryska skuggflottan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördjupa samarbetet med Danmark för att stoppa den ryska skuggflottans möjligheter att ta sig in i Öresund och tillkännager detta för regeringen. Motivering Varje dag passerar gamla rostiga fartyg Östersjön, fullastade med olja. Fartygen, som tros tillhöra Putins skuggflotta, används för att kringgå de sanktioner som införts mot Ryssland. Det uppskattas att skuggflottan transporterar runt nittio procent av den ryska råoljan. Detta är inte bara ett stort säkerhetspolitiskt problem utan riskerar även att få stora miljökonsekvenser då fartygen inte är i skick att transportera den last de bär. Sverige har varit drivande för att vidta åtgärder mot fartyg i skuggflottan. Regeringen har bland annat beslutat om en ny förordning som skärper kontrollen av utländska fartyg genom att efterfråga försäkringsinformation. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2025 och innebär att Kustbevakningen och Sjöfartsverket får i uppdrag att samla in försäk­ringsuppgifter även från fartyg som passerar svenskt sjöterritorium eller ekonomisk zon – inte bara de som anlöper en hamn. Detta är ett viktigt steg både för att öka den geopolitiska säkerheten och för att förbättra sjösäkerheten och skyddet för miljön. Mer behöver dock göras. Inte minst vore det önskvärt om Sverige och Danmark kunde fördjupa sitt samarbete för att förhindra den ryska skuggflottan att ta sig in i Öresund. Med anledning av ovanstående bör en gemensam dansk-svensk arbetsgrupp tillsättas som ska titta på hur man snabbast och mest effektivt stänger Öresund för de olovliga ryska fartygen. Louise Eklund (L) Mauricio Rojas (L) Mats Persson (L)
Ställde en skriftlig fråga till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson · 12 juni 2025

Risk för påverkanskampanj i framtagande av rapport

Skriftlig fråga 1249
Integrationsministern har nyligen aviserat att en svensk rapport ska tas fram om politisk islam i Sverige, som ett svar på en anonym underrättelserapport från franska inrikesministeriet. Den franska rapporten har fått omfattande kritik internationellt för att sakna källor och för att vidareförmedla påståenden som saknar transparens och rättssäker grund. I det källmaterial som återfinns i rapportens referenslista finns bland annat en italiensk akademiker, en person som enligt omfattande journalistisk granskning har tagit emot ersättning från det schweiziska underrättelseföretaget Alp Services, i ett uppdrag finansierat av Förenade Arabemiraten. Syftet har varit att kartlägga, misstänkliggöra och försvaga muslimska organisationer i Europa. Den italienska akademikern har även anlitats som expert av svenska myndigheter, bland annat MSB, i rapporter som haft stor påverkan på muslimska civilsamhällesaktörers möjlighet att ta del av offentligt stöd. Detta väcker frågor om källkritik och risk för att svensk säkerhets- och integrationspolitik påverkas av utländska auktoritära regimer. Uppgifter om detta finns bland annat i Dagens ETC den 11 juni 2025, ”Ministerns larm om islamism bygger på påverkansoperation”, The New Yorker den 27 mars 2023, ”The Dirty Secrets of a Smear Campaign” samt på Georgetown Bridge Initiatives hemsida. Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson: Hur ska ministern säkerställa att den rapport man ämnar ta fram om islamism i Sverige inte bygger på material från utländska påverkanskampanjer, särskilt sådana som finansierats av auktoritära regimer i syfte att undergräva muslimers rätt att organisera sig i demokratier som Sverige?
Ställde en skriftlig fråga till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson · 9 juni 2025

En mer dynamisk arbetsmarknad i Öresundsregionen

Skriftlig fråga 1235
Öresundsregionen är med sina 4,5 miljoner invånare ett av norra Europas främsta ekonomiska nav. Tiotusentals människor korsar varje dag gränsen mellan Sverige och Danmark för att arbeta. Mycket har redan gjorts för att underlätta denna internationella pendling och göra den mer attraktiv. Men det finns fortfarande utrymme för förbättring, från både svensk och dansk sida. Kritiken mot Sverige handlar bland annat om Arbetsförmedlingens platsbank. Framför allt tre synpunkter har lyfts fram som problematiska, men samtidigt med goda möjligheter att lösa: Andra språk än svenska och engelska är inte tillåtna. Detta försvårar för danska företag och minskar deras vilja att använda Platsbanken. När en arbetssökande väljer att inkludera kranskommuner utöver sin egen kommun när denne söker jobb inkluderas inte utlandet. En arbetslös i Malmö får alltså inte upp jobb i Köpenhamn, utan måste specifikt söka efter jobb utomlands för att se dessa. Jobb sökta utomlands räknas inte in i antalet jobb som en arbetssökande behöver söka för att berättigas a-kassa. Detta minskar incitamentet till att söka jobb på andra sidan bron. Dessa problem är inte unika för Öresundsregionen, utan gäller i någon mån även gränstrakterna till Finland och Norge. Problemet får dock ses som extra allvarligt i Öresundsregionen, dels på grund av det höga invånarantalet, dels på grund av arbetslösheten som i Skåne är en av de högsta i landet. Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson: Hur ser ministern och regeringen på den problematik som beskrivs ovan, och vad är man beredd att göra för att lösa dessa problem?
Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Svar på interpellation 2024/25:629 om levnadsvillkor för nyanlända med funktionsnedsättning

Herr talman! Jag noterar att ledamoten säger: Sverige är inget föredöme.

Jag delar den uppfattningen, för det vi har sett i Sverige och i Vänsterpartiet de senaste åren är en utbredd antisemitism och ett judehat som skämmer ut Sverige och skapar oro för väldigt många människor som bor i vårt land. Vänsterpartiet har en ledamot som sprider och har spridit antisemitiska budskap och som fortfarande sitter kvar i partiets partistyrelse.

Detta är något som inte gör att Sverige är ett föredöme. Vänsterpartiet borde skämmas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Svar på interpellation 2024/25:629 om levnadsvillkor för nyanlända med funktionsnedsättning

Herr talman! Sverige är ett av de länder som har högst sysselsättningsnivå i hela Europa. I Sverige jobbar de flesta människor. De flesta människor stiger upp på morgonen, går till jobbet, tar sitt ansvar och försörjer sig själva.

Sedan har vi för många som inte har förutsättningar att göra det. Huvuddelen av dem som i dag är arbetslösa är personer som inte är födda i Sverige, som har låg utbildning och som har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Då behöver vi göra mer för att se till att de lär sig språket, att arbetsgivare har drivkrafter att anställa och att vi inte har för höga skatter, så att vi kan få fler av dem som i dag är i utanförskap att försörja sig själva.

Det handlar om att se till att man inte år efter år kan leva på bidrag utan att göra en motprestation. Det handlar om att se till att människor gör aktiviteter, stiger upp på morgonen, utbildar sig, söker jobb eller gör en praktik för att erhålla ett bidrag från alla andra skattebetalare.

I Sverige får man många möjligheter, men man har också skyldigheter och ett eget ansvar. Sverige är möjligheternas land, men i det ligger också att man har ett eget ansvar att göra sitt yttersta för att ta de utbildningar som finns och söka de jobb som finns.

Just i denna stund finns det 140 000 utbildningsplatser. 140 000 svenskar kan gå en yrkesutbildning i Sverige under 2025 för att lära sig ett yrke och i nästa skede få ett arbete så att de kan försörja sig själva.

Där kan vi göra mycket mer. Jag talar gärna med Vänsterpartiet om hur vi gemensamt kan se till att underlätta för dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och om hur vi på olika sätt kan göra det lättare att få ett arbete och gå en utbildning.

Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Svar på interpellation 2024/25:629 om levnadsvillkor för nyanlända med funktionsnedsättning

Herr talman! Det är viktigt för Sverige att vi tar ansvar i en för vårt land väldigt tuff tid. I det läge som Sverige befinner sig i, med oro i världen, är det också viktigt att vi fokuserar på det som är vårt lands styrka, och det är ju att vi tar hand om människor. Det är att vi i den här kammaren kan ha olika ideologiska utgångspunkter och tycka olika i olika sakfrågor, men vi har ändå till syvende och sist en gemensam syn på den välfärdsmodell som vi alla är väldigt stolta över, där vi tar hand om människor och ger människor många möjligheter. Det gäller inte minst gruppen funktionsnedsatta, som i Sverige får hjälp och stöd som man inte får i många andra länder.

Men detta betyder inte att allting i den här politiken är bra eller att det inte finns mer att göra. Det är klart att det finns. Det är också därför som regeringen nu på flera punkter ser till att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning.

Vi höjer ersättningen inom assistansen, den så kallade schablonersättningen, så att brukare ska kunna få bättre stöd och hjälp. Vi ser till att öka stödet för dem med olika typer av behov av hjälp kopplat till teckenspråk eller liknande för att de på det sättet ska kunna få möjlighet att hitta ett arbete. Vi ser också till att våra myndigheter i högre utsträckning prioriterar den grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden, så att vi på det sättet ska kunna ge människor mer egenmakt och större möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Svar på interpellation 2024/25:629 om levnadsvillkor för nyanlända med funktionsnedsättning

Herr talman! Nadja Awad har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att förbättra livsvillkoren för nyanlända med funktionsnedsättning samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra livsvillkoren för dessa personer.

Under asyltiden är Migrationsverket huvudansvarig för mottagandet, och personer med funktionsnedsättning har möjlighet att få bland annat boende anpassat efter sina behov och bidrag till hjälpmedel. Det pågår ett reformarbete med syftet att asylsökande som huvudregel ska bo i Migrationsverkets mottagnings- eller återvändandecenter i stället för att ordna boende på egen hand. På Migrationsverkets bemannade boenden bedöms det bli lättare att identifiera när sökande har särskilda behov av stöd.

En nyanländ med funktionsnedsättning har efter uppehållstillstånd och mottagande i kommun i regel tillgång till samma breda stöd som den övriga befolkningen med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsätting rapporterar dock generellt sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa jämfört med den övriga befolkningen. Vi vet också att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är betydligt högre än bland övriga befolkningen trots det breda stöd som finns tillgängligt i Sverige.

För regeringen är det viktigt att underlätta för personer med funktionsnedsättning, oavsett bakgrund, att komma i arbete eller utbildning. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att få fler personer med funktionsnedsättning i arbete eller utbildning.

För att förbättra etableringen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning har regeringen förstärkt det särskilda utbildningsstödet, som ska underlätta för studier på folkhögskola. Genom utbildning på folkhögskola förbättras individernas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för nyanländas etablering och ska i det arbetet utgå från individens behov. Regeringen har vidgat Arbetsförmedlingens tolkstöd för personer med syn- eller hörselnedsättning för att de ska kunna inkluderas i arbetslivet i större utsträckning. Dessutom har regeringen avsatt medel för att förenkla stödet till start av näringsverksamhet för personer med funktionsnedsättning.

Regeringen har i regleringsbrevet för 2025 gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att fortsätta arbetet med att väsentligt korta den tid det i genomsnitt tar att identifiera och registrera funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen ska också, bland annat i syfte att öka antalet personer med lönebidrag, genomföra särskilda informationsinsatser för att öka kunskapen hos arbetsgivare om de särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som finns tillgängliga i samband med och under en anställning. Dessutom ska myndigheten fortsätta att anvisa dem som varit arbetslösa länge till anställning med lönebidrag för utveckling hos Samhall.

Jag vill också passa på att informera om att regeringen har för avsikt att besluta om en handlingsplan för funktionshinderspolitiken under 2026. Handlingsplanen utgår från de tolv prioriterade områdena som fastställts i strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken där 29 myndigheter är särskilt utpekade. Bland annat ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Myndigheten för yrkeshögskolan.

Ställde en skriftlig fråga till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson · 21 maj 2025

Fler anvisningar till Studiemotiverande folkhögskolekurs

Skriftlig fråga 1187
För många som har haft svårt att hitta sin plats i det traditionella skolsystemet erbjuder Sveriges folkhögskolor en ny möjlighet – ett steg mot vidare studier och i förlängningen ett arbete. Sedan 2010 har folkhögskolorna, i samverkan med Arbetsförmedlingen, erbjudit Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) – en tre månader lång heltidskurs som syftar till att stötta arbetssökande som saknar gymnasieexamen eller behörighet till högre studier att påbörja eller återuppta reguljär utbildning. SMF är en viktig insats – inte minst för unga och långtidsarbetslösa – men trots detta har antalet anvisningar minskat under flera år. Samtidigt är behovet av insatsen fortsatt stort. Folkhögskolorna har kapacitet att ta emot fler deltagare än i dag, och det är därför både utbildningspolitiskt och samhällsekonomiskt ineffektivt att denna möjlighet inte utnyttjas bättre. Anvisningarna till SMF är i dag ojämnt fördelade över landet och skiljer sig stort mellan olika orter och regioner. I många fall tycks deltagandet vara beroende av enskilda arbetsförmedlares kunskap, engagemang och inställning snarare än enhetliga riktlinjer från myndigheten. Arbetsförmedlingen styrs i dagsläget inte mot att använda SMF som ett verktyg för att stärka ungas och långtidsarbetslösas väg mot utbildning och arbete. Folkbildningsrådet har lyft att många folkhögskolor får signaler från lokala arbetsförmedlingskontor om att upphandlad verksamhet ofta prioriteras framför SMF, trots att det inte finns något krav på att SMF ska konkurrensutsättas. Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att fler arbetssökande ska få tillgång till Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF)?
Ställde en skriftlig fråga till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson · 14 maj 2025

Säsongsanställda och Sveriges livsmedelsproduktion

Skriftlig fråga 1165
Sveriges lantbrukare har ett avgörande ansvar för landets livsmedelsförsörjning. Under skördesäsongen är behovet av säsongsanställda stort, men dagens regelverk gör det svårt att planera, rekrytera och genomföra en fungerande säsong. Lantbrukare som jobbar med bär och livsmedelsförsörjning använder sig ofta av säsongsanställda. Ett företag som jag nyligen besökte anställer cirka 120 säsongsanställda årligen. Företagaren lyfte ett antal problem för mig Företagare vittnar om att Migrationsverkets handläggningstider för arbetstillstånd ofta är för långa, oförutsägbara och beroende av enskilda handläggares tolkningar. Om ett tillståndsbesked drar ut på tiden eller avslås finns det sällan möjlighet att rekrytera någon ny – säsongen är då i praktiken förlorad. Den här osäkerheten skapar risker för både företagens likviditet och Sveriges livsmedelsproduktion. Det borde vara möjligt att få ett beslut i god tid innan säsongen inleds. Dessutom krävs det att företaget i förväg anger exakt startdatum för varje säsongsanställd. Men jordbruk är ingen exakt vetenskap – skördarna styrs av väder och klimat, och de kan både tidigareläggas eller försenas med flera veckor. Den stelbenta modellen med fixerade datum passar inte verkligheten på våra åkrar och fält. Andra EU-länder har infört mer flexibla modeller. Där tillåts flytande startdatum, förlängda arbetstillstånd på upp till nio månader och elektroniska snabbspår för arbetsgivare som gör rätt. Ska svenska företag fortsätta producera livsmedel med konkurrenskraft behövs moderna och mer företagsanpassade lösningar. Det handlar inte om att sänka kraven; det handlar om att ge seriösa företag verktyg att göra rätt, i tid. Regeringen behöver säkerställa att Sverige inte tappar konkurrenskraft gentemot andra EU-länder, som erbjuder längre vistelsetid och smidiga arbetskraftsregler. Jag vill därför fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson: Hur ser ministern och regeringen på möjligheten att införa ett ”erkänd arbetsgivare”-system i Sverige, där företag med god historik kan få förenklad hantering vid rekrytering av säsongsarbetskraft, och avser ministern att verka för ett snabbspår för arbetstillstånd för säsongsarbete inom bär- och lantbruksnäringen, med garanterade handläggningstider och förenklad process?
Ställde en skriftlig fråga till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson · 14 maj 2025

Startdatum för säsongsanställda

Skriftlig fråga 1164
Svenska lantbrukare spelar en nyckelroll i att trygga vår livsmedelsförsörjning. Men under den intensiva skördesäsongen är behovet av tillfällig arbetskraft stort – och dagens regelverk skapar vissa hinder för både planering och genomförande. Vid ett besök hos en odlare nyligen – en odlare som årligen sysselsätter omkring 120 säsongsanställda – blev det tydligt att många företagare upplever stora utmaningar. Företagaren jag träffade lyfte problemet med kravet på att exakt startdatum ska anges för varje säsongsanställd i förväg. Det fungerar dåligt i ett klimatberoende yrke där väder och mognadstid varierar från år till år. En mer flexibel modell skulle bättre spegla verkligheten i jordbruket. I vissa andra EU-länder har man utvecklat mer ändamålsenliga system. Där tillämpas till exempel rörliga startdatum, längre tillåtna arbetsperioder (upp till nio månader) och förenklade digitala processer för arbetsgivare som uppfyller alla krav. Om svenska odlare ska kunna konkurrera och leverera pålitlig produktion behövs regelverk som är både robusta och anpassade till näringens villkor. Det handlar inte om att sänka kraven utan om att skapa praktiska och rättssäkra förutsättningar för de företag som vill göra rätt. Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson: Har ministern för avsikt att föreslå förändringar som möjliggör ett mer flexibelt system för startdatum för säsongsanställda, till exempel en flytande 14-dagarsperiod?
Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Svar på interpellation 2024/25:554 om åtgärder mot den ökande arbetslösheten i Jönköpings län

Fru talman! Det här kommer att bli mitt sista inlägg i debatten. Jag tänker inte använda mitt avslutande inlägg.

Jag vill tacka Socialdemokraterna för initiativet till den här debatten. Jag välkomnar Socialdemokraternas engagemang och uppfattar att det finns en samsyn om att vi behöver investera mer i den konjunkturnedgång som vi ser globalt och göra vårt yttersta för att säkra svenska jobb och se till att inte minst exportindustrin och vårt kära Småland, där jag själv har rötter, ska gå så bra som möjligt.

Vi gör väldigt stora investeringar i utbildning. Vi har aldrig haft så många platser på yrkeshögskolan som vi har just nu. Vi gör stora investeringar i infrastruktur. Jag tror att de satsningar vi gör på rotavdraget kommer att vara väldigt viktiga för byggindustrin. Jag ser fram emot att ha en fortsatt god dialog med oppositionen i den här typen av frågor. Jag välkomnar det engagemang som Socialdemokraterna visar. Tusen tack!

Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Svar på interpellation 2024/25:554 om åtgärder mot den ökande arbetslösheten i Jönköpings län

Fru talman! Tack, interpellanten och ledamöterna, för ert engagemang för Sverige och för jobb i Sverige!

Sverige är ett litet, exportberoende land som är beroende av vad som händer i vår omvärld. Jag är själv uppvuxen i inte Jönköpings län men 15talet mil söderut längs E4:an i Kronobergs län i en liten ort som heter Markaryd. Den är väldigt lik många kommuner i Jönköpings län, där flera av interpellanterna har sina rötter.

På den typen av orter finns en stolthet över att ha världsledande företag, industriföretag, som säljer på flera eller många kontinenter. Det är globala företag som har sitt säte, sina rötter och sin stolthet i Sverige eller i Småland, men de har sin huvudsakliga marknad i Europa, USA eller Asien. Det är klart att den typen av företag på ett påtagligt sätt märker av oron i omvärlden och det tullkaos som råder runt om i världen just nu.

Det är en styrka att vi i riksdagen kan ha en samsyn om att fienden här egentligen inte är olika partier i riksdagen och att vi ska göra det bästa vi kan för att ett litet, exportberoende land i norra Europas utkanter med stolthet kan sälja eller kränga, som man kanske skulle säga 2025, saker på en världsmarknad. Det är en styrka att vi kan samla oss och se hur vi kan möta det yttre hotet på ett så bra sätt som möjligt.

Fru talman! En viktig del i där vi befinner oss just nu är att vi trots en lågkonjunktur har en situation där det ändå finns många arbetsgivare, såväl offentliga som privata, som har väldigt svårt att hitta kompetent arbetskraft. Det handlar om yrkeskunnigt folk, människor som kommer i tid och som kan göra sina arbetsuppgifter och vara en del av den sociala samvaron på en kafferast. Många av de som är arbetslösa har inte rätt kompetens eller för lite kompetens för att kunna ta de lediga jobb som finns, inte minst hemma i Markaryd, i Skillingaryd, i Värnamo eller var det nu kan tänkas vara – ofta ganska nära E4:an.

Det är därför regeringen gör otroligt stora investeringar i utbildning, egentligen längs hela linjen. Det är utbildning i gymnasiet, med ett ökat fokus på yrkesutbildningar. Men det är kanske framför allt fokus på att man mitt i livet eller som relativt ung och arbetslös ska kunna gå en yrkesutbildning, ofta på en arbetsplats, som leder till ett yrke där det väntar ett jobb i andra änden. Med den yrkeskunskapen och arbetslivserfarenheten ska man kunna ta ett av de hundratusentals lediga jobb som finns i Sverige och till vilka många av småföretagen eller de stora företagen i Jönköpings län söker med ljus och lykta efter folk.

Därför är det jätteviktigt att de satsningar vi nu gör kombineras med reformer som bygger på en traditionell svensk devis: Gör din plikt. Kräv din rätt. Man har rättigheter. Man har också skyldigheter. Man har skyldighet att söka jobb. Man har skyldighet att gå de här utbildningarna och göra sitt yttersta för att få ett arbete.

Fru talman! Till detta ser regeringen också till att stimulera byggindustrin, eftersom den är brutalt påverkad av omvärldsläget och de höga räntor vi haft tidigare, genom att vi nu ser till att svenska folket kan använda rotavdraget i mycket större utsträckning än tidigare. Det kommer att få en mycket påtaglig effekt både för jobb och för den svenska byggindustrin.

Talade i kammaren · · Skåne läns södra

Svar på interpellation 2024/25:554 om åtgärder mot den ökande arbetslösheten i Jönköpings län

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska den ökande arbetslösheten i Jönköpings län. Vidare har hon frågat vilka initiativ jag och regeringen tar för att stötta de branscher i Jönköpings län som drabbats hårdast av lågkonjunkturen, särskilt byggsektorn och tillverkningsindustrin. Slutligen har hon frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att säkerställa att Arbetsförmedlingen har tillräckliga resurser och förutsättningar för att effektivt hjälpa arbetslösa att få jobb.

Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar reformer inom framför allt tre områden: Det handlar om att fortsätta stärka hushållens köpkraft, reformer för en ökad tillväxt och att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete.

Regeringen har i samband med vårändringsbudgeten för 2025 föreslagit direkta konjunkturstimulanser på 5,8 miljarder kronor.

Regeringen föreslår bland annat sammanlagt över 700 miljoner kronor till regional yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkesvux, och kortare kurser inom yrkeshögskolan under innevarande år, alltså 2025. Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning.

Regeringen föreslår även ett tillskott på 60 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen för att hantera den ökade arbetslösheten. Vidare satsar regeringen 250 miljoner kronor på sommarjobb och jobb för unga av vilket 4,7 miljoner går till kommuner i Jönköpings län.

Den största delen av paketet i vårändringsbudgeten innebär att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs från 30 till 50 procent. Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt.

Uppdrag
  • Försvarsutskottet - Ledamot
    16 juni 2026 - 11 aug 2026 · Försvarsutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    22 sep 2025 - 11 aug 2026 · Näringsutskottet
  • Trafikutskottet - Suppleant
    22 sep 2025 - 11 aug 2026 · Trafikutskottet
  • Civilutskottet - Ledamot
    22 sep 2025 - 15 juni 2026 · Civilutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    28 juni 2025 - 11 aug 2026
  • A - Arbetsmarknads- och integrationsminister
    10 sep 2024 - 27 juni 2025 · Arbetsmarknadsdepartementet
  • U - Utbildningsminister
    18 okt 2022 - 10 sep 2024 · Utbildningsdepartementet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    18 okt 2022 - 27 juni 2025 · Camilla Mårtensen 2022-10-18 - 2025-06-27
  • Näringsutskottet - Suppleant
    12 okt 2022 - 18 okt 2022 · Näringsutskottet
  • Utrikesutskottet - Suppleant
    12 okt 2022 - 18 okt 2022 · Utrikesutskottet
  • Kristdemokraterna - Ledamot
    11 okt 2022 - 17 nov 2022 · Krigsdelegationen
  • Finansutskottet - Ledamot
    4 okt 2022 - 18 okt 2022 · Finansutskottet
  • Skatteutskottet - Suppleant
    4 okt 2022 - 18 okt 2022 · Skatteutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    26 sep 2022 - 18 okt 2022
  • Liberalerna - Gruppledare
    8 april 2022 - 18 okt 2022 · Liberalerna
  • Socialförsäkringsutskottet - Suppleant
    15 sep 2021 - 26 sep 2022 · Socialförsäkringsutskottet
  • Arbetsmarknadsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Civilutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Civilutskottet
  • Justitieutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Justitieutskottet
  • Kulturutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Kulturutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Näringsutskottet
  • Socialutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Socialutskottet
  • Utbildningsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Utbildningsutskottet
  • Försvarsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Försvarsutskottet
  • Konstitutionsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Konstitutionsutskottet
  • Utrikesutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Utrikesutskottet
  • Finansutskottet - Ledamot
    5 sep 2019 - 26 sep 2022 · Finansutskottet
  • Utbildningsutskottet - Ledamot
    15 feb 2019 - 5 sep 2019 · Utbildningsutskottet
  • EU-nämnden - Suppleant
    15 nov 2018 - 4 okt 2022 · EU-nämnden
Visar 30 av 46 ·Rådata