Mats Persson

Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning.

Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen.

Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Herr talman! Jag noterar att ledamoten säger: Sverige är inget föredöme.

Jag delar den uppfattningen, för det vi har sett i Sverige och i Vänsterpartiet de senaste åren är en utbredd antisemitism och ett judehat som skämmer ut Sverige och skapar oro för väldigt många människor som bor i vårt land. Vänsterpartiet har en ledamot som sprider och har spridit antisemitiska budskap och som fortfarande sitter kvar i partiets partistyrelse.

Detta är något som inte gör att Sverige är ett föredöme. Vänsterpartiet borde skämmas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Sverige är ett av de länder som har högst sysselsättningsnivå i hela Europa. I Sverige jobbar de flesta människor. De flesta människor stiger upp på morgonen, går till jobbet, tar sitt ansvar och försörjer sig själva.

Sedan har vi för många som inte har förutsättningar att göra det. Huvuddelen av dem som i dag är arbetslösa är personer som inte är födda i Sverige, som har låg utbildning och som har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Då behöver vi göra mer för att se till att de lär sig språket, att arbetsgivare har drivkrafter att anställa och att vi inte har för höga skatter, så att vi kan få fler av dem som i dag är i utanförskap att försörja sig själva.

Det handlar om att se till att man inte år efter år kan leva på bidrag utan att göra en motprestation. Det handlar om att se till att människor gör aktiviteter, stiger upp på morgonen, utbildar sig, söker jobb eller gör en praktik för att erhålla ett bidrag från alla andra skattebetalare.

I Sverige får man många möjligheter, men man har också skyldigheter och ett eget ansvar. Sverige är möjligheternas land, men i det ligger också att man har ett eget ansvar att göra sitt yttersta för att ta de utbildningar som finns och söka de jobb som finns.

Just i denna stund finns det 140 000 utbildningsplatser. 140 000 svenskar kan gå en yrkesutbildning i Sverige under 2025 för att lära sig ett yrke och i nästa skede få ett arbete så att de kan försörja sig själva.

Där kan vi göra mycket mer. Jag talar gärna med Vänsterpartiet om hur vi gemensamt kan se till att underlätta för dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och om hur vi på olika sätt kan göra det lättare att få ett arbete och gå en utbildning.

Herr talman! Det är viktigt för Sverige att vi tar ansvar i en för vårt land väldigt tuff tid. I det läge som Sverige befinner sig i, med oro i världen, är det också viktigt att vi fokuserar på det som är vårt lands styrka, och det är ju att vi tar hand om människor. Det är att vi i den här kammaren kan ha olika ideologiska utgångspunkter och tycka olika i olika sakfrågor, men vi har ändå till syvende och sist en gemensam syn på den välfärdsmodell som vi alla är väldigt stolta över, där vi tar hand om människor och ger människor många möjligheter. Det gäller inte minst gruppen funktionsnedsatta, som i Sverige får hjälp och stöd som man inte får i många andra länder.

Men detta betyder inte att allting i den här politiken är bra eller att det inte finns mer att göra. Det är klart att det finns. Det är också därför som regeringen nu på flera punkter ser till att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning.

Vi höjer ersättningen inom assistansen, den så kallade schablonersättningen, så att brukare ska kunna få bättre stöd och hjälp. Vi ser till att öka stödet för dem med olika typer av behov av hjälp kopplat till teckenspråk eller liknande för att de på det sättet ska kunna få möjlighet att hitta ett arbete. Vi ser också till att våra myndigheter i högre utsträckning prioriterar den grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden, så att vi på det sättet ska kunna ge människor mer egenmakt och större möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.

Herr talman! Nadja Awad har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att förbättra livsvillkoren för nyanlända med funktionsnedsättning samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra livsvillkoren för dessa personer.

Under asyltiden är Migrationsverket huvudansvarig för mottagandet, och personer med funktionsnedsättning har möjlighet att få bland annat boende anpassat efter sina behov och bidrag till hjälpmedel. Det pågår ett reformarbete med syftet att asylsökande som huvudregel ska bo i Migrationsverkets mottagnings- eller återvändandecenter i stället för att ordna boende på egen hand. På Migrationsverkets bemannade boenden bedöms det bli lättare att identifiera när sökande har särskilda behov av stöd.

En nyanländ med funktionsnedsättning har efter uppehållstillstånd och mottagande i kommun i regel tillgång till samma breda stöd som den övriga befolkningen med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsätting rapporterar dock generellt sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa jämfört med den övriga befolkningen. Vi vet också att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning är betydligt högre än bland övriga befolkningen trots det breda stöd som finns tillgängligt i Sverige.

För regeringen är det viktigt att underlätta för personer med funktionsnedsättning, oavsett bakgrund, att komma i arbete eller utbildning. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att få fler personer med funktionsnedsättning i arbete eller utbildning.

För att förbättra etableringen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning har regeringen förstärkt det särskilda utbildningsstödet, som ska underlätta för studier på folkhögskola. Genom utbildning på folkhögskola förbättras individernas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för nyanländas etablering och ska i det arbetet utgå från individens behov. Regeringen har vidgat Arbetsförmedlingens tolkstöd för personer med syn- eller hörselnedsättning för att de ska kunna inkluderas i arbetslivet i större utsträckning. Dessutom har regeringen avsatt medel för att förenkla stödet till start av näringsverksamhet för personer med funktionsnedsättning.

Regeringen har i regleringsbrevet för 2025 gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att fortsätta arbetet med att väsentligt korta den tid det i genomsnitt tar att identifiera och registrera funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen ska också, bland annat i syfte att öka antalet personer med lönebidrag, genomföra särskilda informationsinsatser för att öka kunskapen hos arbetsgivare om de särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som finns tillgängliga i samband med och under en anställning. Dessutom ska myndigheten fortsätta att anvisa dem som varit arbetslösa länge till anställning med lönebidrag för utveckling hos Samhall.

Jag vill också passa på att informera om att regeringen har för avsikt att besluta om en handlingsplan för funktionshinderspolitiken under 2026. Handlingsplanen utgår från de tolv prioriterade områdena som fastställts i strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken där 29 myndigheter är särskilt utpekade. Bland annat ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Myndigheten för yrkeshögskolan.

Fru talman! Det här kommer att bli mitt sista inlägg i debatten. Jag tänker inte använda mitt avslutande inlägg.

Jag vill tacka Socialdemokraterna för initiativet till den här debatten. Jag välkomnar Socialdemokraternas engagemang och uppfattar att det finns en samsyn om att vi behöver investera mer i den konjunkturnedgång som vi ser globalt och göra vårt yttersta för att säkra svenska jobb och se till att inte minst exportindustrin och vårt kära Småland, där jag själv har rötter, ska gå så bra som möjligt.

Vi gör väldigt stora investeringar i utbildning. Vi har aldrig haft så många platser på yrkeshögskolan som vi har just nu. Vi gör stora investeringar i infrastruktur. Jag tror att de satsningar vi gör på rotavdraget kommer att vara väldigt viktiga för byggindustrin. Jag ser fram emot att ha en fortsatt god dialog med oppositionen i den här typen av frågor. Jag välkomnar det engagemang som Socialdemokraterna visar. Tusen tack!

Fru talman! Tack, interpellanten och ledamöterna, för ert engagemang för Sverige och för jobb i Sverige!

Sverige är ett litet, exportberoende land som är beroende av vad som händer i vår omvärld. Jag är själv uppvuxen i inte Jönköpings län men 15talet mil söderut längs E4:an i Kronobergs län i en liten ort som heter Markaryd. Den är väldigt lik många kommuner i Jönköpings län, där flera av interpellanterna har sina rötter.

På den typen av orter finns en stolthet över att ha världsledande företag, industriföretag, som säljer på flera eller många kontinenter. Det är globala företag som har sitt säte, sina rötter och sin stolthet i Sverige eller i Småland, men de har sin huvudsakliga marknad i Europa, USA eller Asien. Det är klart att den typen av företag på ett påtagligt sätt märker av oron i omvärlden och det tullkaos som råder runt om i världen just nu.

Det är en styrka att vi i riksdagen kan ha en samsyn om att fienden här egentligen inte är olika partier i riksdagen och att vi ska göra det bästa vi kan för att ett litet, exportberoende land i norra Europas utkanter med stolthet kan sälja eller kränga, som man kanske skulle säga 2025, saker på en världsmarknad. Det är en styrka att vi kan samla oss och se hur vi kan möta det yttre hotet på ett så bra sätt som möjligt.

Fru talman! En viktig del i där vi befinner oss just nu är att vi trots en lågkonjunktur har en situation där det ändå finns många arbetsgivare, såväl offentliga som privata, som har väldigt svårt att hitta kompetent arbetskraft. Det handlar om yrkeskunnigt folk, människor som kommer i tid och som kan göra sina arbetsuppgifter och vara en del av den sociala samvaron på en kafferast. Många av de som är arbetslösa har inte rätt kompetens eller för lite kompetens för att kunna ta de lediga jobb som finns, inte minst hemma i Markaryd, i Skillingaryd, i Värnamo eller var det nu kan tänkas vara – ofta ganska nära E4:an.

Det är därför regeringen gör otroligt stora investeringar i utbildning, egentligen längs hela linjen. Det är utbildning i gymnasiet, med ett ökat fokus på yrkesutbildningar. Men det är kanske framför allt fokus på att man mitt i livet eller som relativt ung och arbetslös ska kunna gå en yrkesutbildning, ofta på en arbetsplats, som leder till ett yrke där det väntar ett jobb i andra änden. Med den yrkeskunskapen och arbetslivserfarenheten ska man kunna ta ett av de hundratusentals lediga jobb som finns i Sverige och till vilka många av småföretagen eller de stora företagen i Jönköpings län söker med ljus och lykta efter folk.

Därför är det jätteviktigt att de satsningar vi nu gör kombineras med reformer som bygger på en traditionell svensk devis: Gör din plikt. Kräv din rätt. Man har rättigheter. Man har också skyldigheter. Man har skyldighet att söka jobb. Man har skyldighet att gå de här utbildningarna och göra sitt yttersta för att få ett arbete.

Fru talman! Till detta ser regeringen också till att stimulera byggindustrin, eftersom den är brutalt påverkad av omvärldsläget och de höga räntor vi haft tidigare, genom att vi nu ser till att svenska folket kan använda rotavdraget i mycket större utsträckning än tidigare. Det kommer att få en mycket påtaglig effekt både för jobb och för den svenska byggindustrin.

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att minska den ökande arbetslösheten i Jönköpings län. Vidare har hon frågat vilka initiativ jag och regeringen tar för att stötta de branscher i Jönköpings län som drabbats hårdast av lågkonjunkturen, särskilt byggsektorn och tillverkningsindustrin. Slutligen har hon frågat mig om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att säkerställa att Arbetsförmedlingen har tillräckliga resurser och förutsättningar för att effektivt hjälpa arbetslösa att få jobb.

Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar reformer inom framför allt tre områden: Det handlar om att fortsätta stärka hushållens köpkraft, reformer för en ökad tillväxt och att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete.

Regeringen har i samband med vårändringsbudgeten för 2025 föreslagit direkta konjunkturstimulanser på 5,8 miljarder kronor.

Regeringen föreslår bland annat sammanlagt över 700 miljoner kronor till regional yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkesvux, och kortare kurser inom yrkeshögskolan under innevarande år, alltså 2025. Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning.

Regeringen föreslår även ett tillskott på 60 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen för att hantera den ökade arbetslösheten. Vidare satsar regeringen 250 miljoner kronor på sommarjobb och jobb för unga av vilket 4,7 miljoner går till kommuner i Jönköpings län.

Den största delen av paketet i vårändringsbudgeten innebär att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs från 30 till 50 procent. Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt.

Fru talman! Det är en styrka för Sverige att vi kan ha den här typen av debatter i en för vårt land orolig tid. Det är viktigt att vi gemensamt tar ansvar och tar utvecklingen i världen, och också på den svenska arbetsmarknaden, på allra största allvar.

Från regeringens sida gör vi massiva investeringar i utbildning, framför allt i yrkesutbildningar. Efter att ha lyssnat på debatten kan jag konstatera att det finns en tydlig skiljelinje i svensk politik mellan arbetslinjen, som regeringen står för, och bidragslinjen, som oppositionen står för. Det gäller även synen på om vi ska ha en stram invandringspolitik och om vi ska ha en kravbaserad integrationspolitik. Att ställa krav är att bry sig.

I tider av oro i omvärlden har Sverige historiskt visat att vi kan samarbeta. Vi kan stå starka, och vi kan hantera och klara av tuffa tider. Det gör vi genom att samarbeta och lösa de problem som svenska folket förväntar sig att vi tar itu med.

Tack för denna debatt!

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi stärker Arbetsförmedlingen genom att vi skjuter till nya pengar så att tillgängligheten och mottagandet av de arbetslösa ska bli bättre. Vi gör detta därför att vi tror att det i ett läge med en utdragen lågkonjunktur är viktigt att staten är stark och att det finns hjälp att få för den som har behov av hjälp. Det är också därför vi gör riktade satsningar så att Arbetsförmedlingen ska ha en högre tillgänglighet för de arbetslösa, och på det sättet ska de arbetslösa få bättre stöd.

Fru talman! Jag tackar Leila Ali Elmi för hennes viktiga fråga.

Arbetsförmedlingen signalerar själv att det väldiga fokuset på digitalisering brister. Vissa individer behöver inget fysiskt möte med en arbetsförmedlare utan klarar sitt jobbsökande alldeles utmärkt själva. Men precis som ledamoten själv lyfter fram finns grupper som i mycket stor utsträckning har behov av ett fysiskt möte. Jag noterar att myndigheten själv pekar på detta. Vi följer frågan mycket noga så att vi på bästa sätt kan ge dem som verkligen behöver stöd ett bättre stöd.

Fru talman! Centerpartiet har ett mycket stort ansvar för att privatiseringen har gått för långt i Sverige. Vi ser hur en del av de privata aktörerna inom arbetsmarknadspolitiken inte är seriösa, och de levererar inte resultat. Det ansvaret vilar oerhört tungt på Centerpartiet och den privatiseringsiver som Centerpartiet har stått för.

Min uppfattning är att privatiseringen i Sverige har gått för långt. Det vi gör är att på punkt efter punkt, på område efter område, ser till att samhället tar ett större ansvar. De företag som sköter sig, som gör sitt yttersta för att agera korrekt, ska inte drabbas på grund av att ett fåtal företag förstör systemen.

Fru talman! Centerpartiets engagemang för småföretagen välkomnar jag verkligen. Jag är själv uppvuxen i en småföretagarfamilj i Småland och vet hur viktigt det är att känna framtidstro, att det är ordning och reda, att räntorna inte är för höga, att inflationen inte är för hög och att stora och små företag känner framtidstro, investerar och anställer framåt. Det är ju ett ekosystem där det lilla företaget är beroende av det stora och vice versa.

Det är också därför regeringen nu ser till att stimulera konsumtionen. Vi ser till att de som jobbar får en skattesänkning och får på det sättet hjulen att rulla. Vi gör stora investeringar i yrkesutbildningar. Vi ser till att som en konjunkturåtgärd kraftigt höja rotavdragen för att stimulera en bransch som har det ganska tufft just nu, nämligen byggbranschen. På det sättet ser vi till att få de ekonomiska hjulen att snurra snabbare.

Fru talman! Det är välkommet att Vänsterpartiet är så engagerade i frågan om yrkesutbildningar. Det välkomnar jag verkligen.

Vi gör nu historiskt stora satsningar på att människor ska lära sig ett yrke och på det sättet kunna ta ett jobb. Jag välkomnar att Vänsterpartiet bejakar det och hoppas att vi i bred politisk enighet kan göra den historiskt stora utbyggnad av yrkesutbildningarna som vi just nu gör.

Detta innebär väldigt stora möjligheter för människor. Det kan innebära att man mitt i livet kan ställa om och lära sig något helt nytt. Det kan innebära att man kan bygga på lite kompetens till. Jag träffar väldigt många företagare som skriker efter kompetenta medarbetare. Bara det finns någon som kan ett yrke kommer man att anställa den. Vi ger nu gemensamt möjlighet för människor att gå dessa utbildningar där ett yrke väntar i andra änden.

Fru talman! Vi gör nu historiskt stora satsningar på yrkesutbildningar. 130 000 människor har i år möjlighet att gå en yrkesutbildning som leder till ett jobb. Yrkeshögskolan har aldrig haft så många utbildningsplatser som man har 2025. Vi gör massiva investeringar i detta, för vi vet att det rustar människor att kunna ta de lediga jobb som finns.

Utgångspunkten är att man lär sig på jobbet. Att vara på en arbetsplats och lära sig konkreta färdigheter gör att man lär sig ett yrke och kan ta ett jobb nästan direkt. Detta skapar otroliga möjligheter för människor, och det är en viktig investering för framtiden.

Fru talman! Det är fascinerande att lyssna på Ardalan Shekarabi. Det är som att Socialdemokraterna aldrig hade styrt Sverige. Det är som att vi inte hade haft åtta år av rödgrön regering.

Jag delar helt uppfattningen att det är ett mycket stort problem att vi inte får användning för de pengar som vi i politiken beslutar om. Så var det även under den period då Ardalan Shekarabi satt i regering. Detta är inget nytt problem. Det har sin grund i att vi har systemfel i modellen. Därför gör vi om den, ställer högre krav på människor och ser till att myndigheterna och Arbetsförmedlingen får ut mer insatser, mer utbildningar och mer stöd till de arbetslösa.

Vi gör nu om politiken därför att vi under alldeles för många år har misslyckats. Politiken som helhet och inte minst Socialdemokraterna har ett mycket stort ansvar för att vi är där vi är just nu.

Fru talman! Ardalan Shekarabi har helt rätt: Vi har i Sverige stora problem med att riksdagen, i relativt stor politisk enighet, beslutar om satsningar som sedan inte kommer de arbetslösa till del. Det är ett systemfel. Systemet i dag är för slappt, vilket innebär att människor inte får de utbildningar och insatser som de skulle kunna få.

Det handlar om att kommuner och staten inte kan prata med varandra. Det handlar om att vi accepterar att människor är inskrivna på sfi trots att de inte är på sfi. Det har sin grund i att vi har en för passiv politik.

Nu lägger vi om politiken och ändrar detta. Jag hade önskat att detta var gjort tidigare, men nu gör vi det. Det kommer att innebära att vi kan få mer utbildningar och mer insatser för de arbetslösa som behöver stöd.

Fru talman! Tack för en viktig och bra debatt!

Jag tror inte att svenska folket i det här läget förväntar sig att politiker ska käbbla om vems fel saker och ting är och vem som är ansvarig för vad. Den situation Sverige befinner sig i är ju att vi hanterar oroligheter i vår omvärld: det fasansfulla kriget i Ukraina och tullkaoset den senaste tiden. Det är klart att det ställer Sverige inför helt nya frågor. Svaret på det är inte att käbbla om vems fel det är utan att omvärlden ser ut som den gör.

Man ska också komma ihåg att vi även i en högkonjunktur, som Sverige hade för några år sedan, hade stora grupper som stod långt ifrån arbetsmarknaden och inte kom in. Den migrationspolitik som Sverige under alldeles för många år hade var inte hållbar, med alltför många lågutbildade invandrare som inte har haft förutsättningar att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Fru talman! I detta läge är det viktigt att vi har ordning och reda i vår ekonomi, att vi ser till att företagen kan anställa och att vi ser till att människor kan få den kompetens som de behöver för att ta de lediga jobb som finns.

Det har funnits ett feltänk kring hur vi ser på utbildning. Vi har haft en övertro på teoretiska, akademiska kunskaper och nedvärderat yrkesskicklighet och kompetensen att kunna ett yrke. Det är också därför regeringen gör historiskt stora satsningar på yrkeshögskolan, där man går en utbildning på en arbetsplats och lär sig ett yrke – och sedan väntar ett jobb i den andra änden.

Fru talman! Det är också i det här läget viktigt att tala klarspråk om att det är ett massivt problem att människor i Sverige år efter år kan leva på bidrag utan att samhället förväntar sig en motprestation. Det råder passivitet och kravlöshet, där man inte tror att människor har förmåga att försörja sig själva och där man inte har en tro på att kravställande är att bry sig. Det är faktiskt så det är: Att ställa krav på människor är att bry sig.

Det regeringen nu gör är att se till att människor inte kommer att kunna leva på bidrag år efter år utan att gå en utbildning, utan att söka jobb och utan att utföra en insats för samhället. Det är viktigt för skattebetalarna och för legitimiteten för systemet, men det är framför allt viktigt för dem som är arbetslösa så att de får vara en del av arbetsplatsens gemenskap. De ska få vara en del av den och känna att de har en värdighet och att de står på egna ben.

Fru talman! Nu tar vi ansvar och tar situationen på allra största allvar med stora massiva insatser och investeringar i utbildning men också med en stark betoning av individens eget ansvar.

(Applåder)

Fru talman! Inledningsvis vill jag rikta ett stort tack till Socialdemokraterna för initiativet till den här debatten i en för många av oss väldigt viktig fråga. Jag tycker att det är en styrka att vi i svensk politik i så bred politisk enighet som möjligt kan diskutera de här så viktiga frågorna och göra det i en god ton tillsammans.

Fru talman! Arbetslöshet kan drabba vem som helst. Det finns en särskild risk i en osäker tid med lågkonjunktur. Jag har själv erfarenhet av hur en lågkonjunktur kan innebära att en familj drabbas av arbetslöshet. Det hände nämligen mig själv och min familj under 90-talskrisen.

I dag är vi i ett tufft läge på arbetsmarknaden. Sverige som land är inte fattigt, tvärtom. Men Sverige befinner sig i ett läge med en utdragen lågkonjunktur som håller i sig och en osäker omvärld som håller den svenska ekonomin som gisslan. Bud om tusentals procent i tullar, obekräftade uppgifter som får börser att åka bergochdalbana och ett handelskrig som får stora konsekvenser för exportföretag påverkar en liten öppen ekonomi som den svenska.

Regeringen följer nu utvecklingen timme för timme för att kunna agera för vårt lands bästa. En utdragen lågkonjunktur påverkar naturligtvis fortsatt människors möjligheter att få jobb. Även om vi fram till nu inte har sett någon direkt påverkan från tullkaoset på jobben har vi en beredskap. Om läget i omvärlden förvärras kommer det naturligtvis att påverka Sverige.

Sverige är inte svarslöst. Vi har problem, men vi har klarat av dem förut. Nu använder vi goda statsfinanser som gör att vi kan lösa de här problemen. Vi gör stora investeringar i infrastruktur, i forskning och i utbildning. Vi ser till att bygga kärnkraft för att få ett stabilare elsystem, och vi bygger ut olika typer av utbildningar för att pressa tillbaka arbetslösheten.

Fru talman! I en tid som denna är det särskilt viktigt att göra rätt saker i rätt tid. Regeringen har därför en rad åtgärder mot arbetslösheten här och nu men också på längre sikt. I grund och botten handlar det om att företag måste ha förutsättningar att kunna anställa. Därför är det så viktigt att vi gör de stora satsningar på utbildning som vi gör just nu, så att människor kan ta de lediga jobb som finns. I dag, i april 2025, finns det 135 000 lediga jobb i Sverige. Men alltför många människor saknar rätt kompetens att ta de lediga jobb som finns. Det är därför vi gör stora investeringar i utbildning.

Regeringen gör också insatser för att minska konjunkturens påverkan här och nu. Vi låter hjulen snurra i den utsatta byggsektorn genom ett förstärkt rotavdrag. På det sättet ser vi till att rusta Sverige framåt. Tusentals människor står i dag utanför arbetsgemenskapen, utan egen inkomst och utan känslan av att vara behövda. Det är tufft att vara arbetslös. Men vi kan tillsammans bryta den här utvecklingen. Gör vi rätt saker i dag kommer vi tillsammans att klara även den här lågkonjunkturen.