Stina Larsson

Röstade Ja · för 2 dagar sedan · KU4 punkt 1

Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (vilande grundlagsförslag)

Röstade med majoriteten

Bifall — 284 ja mot 61 nej

Ja 284Nej 61Avstår 0Frånvarande 4

Röstade Ja · för 2 dagar sedan · FöU2 punkt 2

Votering FöU2

Röstade med majoriteten

Bifall — 315 ja mot 30 nej

Ja 315Nej 30Avstår 0Frånvarande 4

Lade fram en motion · 26 okt 2026

Bekämpning av ogräsen stånds, renkavle och hönshirs

Motion 112

Motion till riksdagen 2026/27:112 av Stina Larsson (C) Bekämpning av ogräsen stånds, renkavle och hönshirs Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bekämpning av ogräsen stånds, renkavle och hönshirs och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ogräsen stånds, renkavle och hönshirs sprider sig på många håll i landet och ställer bl.a. till problem för lantbrukare. Renkavle sprids i spannmål som odlas medan stånds är ogräs som växer och som är farligt för betesdjur om det inte bekämpas. Stånds kan också växa längs med vägnätet och i dikeskanter. Alla dessa tre ogräs påverkar lantbruket negativt och kan också göra att livsmedelsproduktionen i olika områden störs. Jordbruksverket har rekommendationer om hur man kan bekämpa ogräset stånds om man får in det på sina ägor. Men i och med att både stånds och renkavle sprider sig och även växer längs ex. vägar så behöver också staten ta ett större ansvar för att bekämpa dessa båda ogräs. Ogräset stånds bidrar bl.a. till att det blir svårare för lantbrukare att bedriva ett bra lantbruk och på många håll kan därför livsmedelsproduktionen hotas om inte detta ogräs bekämpas. Bekämpningen av detta bör ske brett mellan flera olika myndigheter just för att få bukt med ogräset. Regeringen bör därför snarast ge Jordbruksverket och Trafikverket och landets länsstyrelser i uppdrag att se över hur ogräsen stånds, renkavle och hönshirs kan bekämpas där staten ansvarar för kantklippning m.m. Detta uppdrag bör ges så att ogräset kan börja bekämpas från vår- och sommarsäsongen 2027. Stina Larsson (C)

Se mer

Lade fram en motion · 26 okt 2026

Boverkets regler för mer återbrukat byggmaterial

Motion 111

Motion till riksdagen 2026/27:111 av Stina Larsson (C) Boverkets regler för mer återbrukat byggmaterial Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Boverkets byggregler för att öka andelen återbrukat material och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har tagit stora steg mot att genomföra klimatomställningen genom att anpassa lagar och regler som kan begränsa utsläppen. Inom byggbranschen har klimatdeklaration varit ett banbrytande steg. Denna lag belyser hur mycket utsläpp varje byggmaterial avger under sin livscykel och den ger även alla berörda i bygg- och fastighetssektorn ett tecken på att ta ansvaret och försöka att minska klimatbelastningen. Många byggföretag har börjat ta hänsyn till klimatpåverkan från byggbranschen. En fortsatt underutnyttjad möjlighet att sänka klimatpåverkan i byggbranschen är att öka användningen av återvunna byggmaterial. Flera utredningar visar på en mycket stor potential. Men för att detta ska kunna lyckas i stor skala krävs en kvalitetssäkring, standardisering och digitalisering i branschen. Initiativ som byggbranschens marknadsplats ”Centrum för cirkulärt byggande” visar vägen. Dessvärre är Boverkets byggregler, BBR, dåligt anpassade för att byggbranschen ska öka användningen av återvunna material. Det finns kvar ett linjärt tänkande i regelverket, vilket sätter käppar i hjulet för en positiv utveckling inom återbruksområdet. För att öka den cirkulära ekonomin ska Boverket få i uppdrag att utveckla funktionskraven i BBR, så att de passar och främjar återbrukat byggmaterial och så att man startar med de materialströmmar som har störst klimatpåverkan. Stina Larsson (C)

Se mer

Lade fram en motion · 26 okt 2026

Insatser mot erosion vid Skånes kuster

Motion 110

Motion till riksdagen 2026/27:110 av Stina Larsson (C) Insatser mot erosion vid Skånes kuster Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser mot erosion vid Skånes kuster och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det finns olika åtgärder som kan vidtas för att begränsa och förhindra stranderosion och även översvämning av strandnära områden, som kan inträffa samtidigt. Ofta används olika metoder när en kust eller ett vattendrag ska skyddas mot erosion, på grund av att de eroderande processerna är olika. Kuster utsätts för stormar, vågor, strömmar etc. och erosionsskydden utformas för att stå emot dessa krafter. Havsnivåhöjning och klimatförändringar gör att erosionen kommer att öka i framtiden och erosionslösningar behöver utformas långsiktigt. Erosion är en naturlig process som formar vårt landskap och bidrar till livsmiljöer för många växt- och djurarter. Erosionsskydd kan även påverka omgivningen och flytta erosionen till en annan plats. Om det finns lösningar som gör att erosionen kan fortgå naturligt är det ofta en fördelaktig lösning, exempelvis att inte bygga i områden som hotas av erosion. Andra lösningar kan vara att flytta det som påverkas av erosionen. Många sandstränder i Skåne och i andra delar av södra Sverige utsätts för erosion som medför att stora delar av sanden försvinner ut i havet. Sandstränderna är en viktig förutsättning för turismen, friluftslivet och idrotten i många kommuner. Ibland kan skadorna bli så stora att även infrastruktur och hus skadas. Eftersom det finns olika metoder för att motverka erosionen behövs en gemensam övergripande strategi, baserad på kunskap och forskning, som kan fungera som stöd till kommunerna för att motverka erosionen. Det behövs bättre samarbete mellan kommunerna som tillsammans med länsstyrelsen kan genomföra olika åtgärder för att stoppa och förebygga stranderosionen. Vissa kommuner i Skåne har erfarenhet av att det med nuvarande regler tar lång tid att få tillstånd för exempelvis sandsugning och sandåterfyllnad. Regeringen bör därför ge länsstyrelserna i län som berörs av stranderosion i uppdrag att ta fram en strategi som hålls uppdaterad med generella riktlinjer för hur man på bästa sätt åtgärdar stranderosionen. Stina Larsson (C)

Se mer

Lade fram en motion · 26 okt 2026

Stärkt tillämpning av skydd av åkermark

Motion 109

Motion till riksdagen 2026/27:109 av Stina Larsson (C) Stärkt tillämpning av skydd av åkermark Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som tittar på hur begreppet ”väsentliga samhällsintressen” definieras vid planläggning av mark och vilka eventuella förändringar och förtydliganden som behöver göras för att tillämpningen ska fungera, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Åkermark är avgörande för att vi ska ha mat på bordet. För att äta svensk mat eller ha en viss mån av självförsörjning av livsmedel i vårt land behövs det åkermark att odla på. Det senaste året har frågan blivit ännu mer aktuell med anledning av invasionen av Ukraina, och vår livsmedelsförsörjning ingår i totalförsvaret. Tyvärr finns det andra intressen som gör att åkermark försvinner och ytor asfalteras, vilket med enstaka undantag är omöjligt att återställa. Det byggs i rasande takt i vårt land – bostäder, logistikcentra, köpcentra, vägar och annan infrastruktur. Kommunernas översiktsplaner är ofta styrda av invånarnas intressen och av lagstiftning. Många områden är fredade, och därför bebyggs inte rekreationsområden, naturskyddsområden eller strand- och vattenskyddsområden. Istället är det åkermark som exploateras. Det är markägare som äger jordbruksfastigheter som ser en möjlighet till ekonomisk vinning och säljer sin mark. I bästa fall. Det har ju också förekommit expropriation av åkermark för nya bostäder. I lagstiftningen finns ett skydd av åkermark, men det brister fortfarande i tillämpningen. I 3 kap. 4 § MB (1998:808) beskrivs jordbrukets betydelse och vilken hänsyn som bör tas till åkermark vid bebyggelse: ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.” Idag kan en kommun motivera nybyggnation av bostäder som ett väsentligt samhällsintresse, men frågan är om bostäderna ska placeras just där och vad ett samhällsintresse egentligen är. Detta tolkas av många på olika sätt. Det finns åkermark idag som exploateras trots detta skydd och det behöver på något sätt begränsas. Det kan inte vara en enskild kommuns önskan om fler arbetstillfällen eller ökade skatteintäkter som gör att vi i framtiden inte har tillräckligt med mark för att få mat på bordet. Stina Larsson (C)

Se mer

Lade fram en motion · 20 okt 2026

Tryggare studietid för studenter

Motion 75

Motion till riksdagen 2026/27:75 av Stina Larsson (C) Tryggare studietid för studenter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att studenter ska inkluderas i socialförsäkringarna och tillkännager detta för regeringen. Motivering De flesta människor blir näst intill chockade när de inser hur otrygga studenter är vid sjukdom, arbetslöshet och föräldraskap. Inkludering i socialförsäkringarna är för de flesta en självklarhet idag. Det är därför svårt att tro att en så stor grupp som studenter har en så bristfällig inkludering i skyddsnäten. Men sjukskrivning under sommaren innebär att studenten står utan någon som helst inkomst. En student som blir förälder förväntas klara sig på 4 000 kronor efter skatt. En student som blir arbetslös efter examen får leva på sparade pengar, släktingar eller ekonomiskt bistånd. När allt fler väljer att studera vidare krävs det socialförsäkringar som fungerar även för studenter. Det är dags att vi skapar hållbara och heltäckande regler som ger studenter en tryggare studietid och förutsättningar för fler att ta en examen. Stina Larsson (C)

Se mer

Lade fram en motion · 20 okt 2026

Sveriges förberedelser inför Fehmarn Bält-tunneln

Motion 74

Motion till riksdagen 2026/27:74 av Stina Larsson (C) Sveriges förberedelser inför Fehmarn Bält-tunneln Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges förberedelser inför Fehmarn Bält-tunneln och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fehmarn Bält-tunneln, som planeras att stå klar 2029, är ett banbrytande infrastrukturprojekt som syftar till att förbinda Danmark och Tyskland via en undervattenstunnel under Östersjön. Tunneln kommer att skapa en effektiv transportlänk mellan Skandinavien och Centraleuropa och har potential att generera betydande ekonomiska, logistiska och miljömässiga vinster för Sverige. Trots att Fehmarn Bält-tunneln inte direkt går genom Sverige kommer projektet indirekt att påverka svenska transporter, handel och internationellt samarbete. För att Sverige ska kunna dra nytta av de möjligheter som tunneln innebär är det av stor vikt att förberedelser sker tidigt. Genom att uppmuntra och samordna insatser på regional och lokal nivå samt främja privata initiativ kan Sverige stärka sin konkurrenskraft och säkerställa att vi står redo att möta den ökade efterfrågan på transporter och logistiklösningar. Regeringen bör uppmuntra och underlätta samverkan mellan regioner, kommuner och näringsliv i södra Sverige för att planera och genomföra de infrastrukturella och logistiska förbättringar som krävs för att anpassa sig till Fehmarn Bält-tunneln. Regeringen bör fortsätta att utveckla och stärka samarbetet med Danmark och Tyskland genom befintliga internationella och nordiska samarbetsorganisationer. Genom att intensifiera politisk och strategisk dialog på både europeisk och nordisk nivå kan Sverige aktivt bidra till en smidig integrering av transportinfrastrukturen. För att Sverige ska kunna dra nytta av den nya förbindelsen krävs en rad åtgärder i transportinfrastrukturen. Flaskhalsar och kapacitetsbrister i järnvägssystemet bidrar redan idag till minskad trafik i järnvägsnätet. Detta behöver svenska berörda myndigheter identifiera och åtgärda för att infrastrukturen ska fungera. Här har Trafikverket ett stort ansvar i det fortsatta arbetet. Stina Larsson (C)

Se mer

Lade fram en motion · 20 okt 2026

Ett nytt regelverk för att värna kulturbuller

Motion 73

Motion till riksdagen 2026/27:73 av Stina Larsson (C) Ett nytt regelverk för att värna kulturbuller Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regelverk för kulturbuller och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett levande och dynamiskt stadsliv bygger på ett rikt utbud av kultur- och idrottsaktiviteter som engagerar invånare och besökare. Samtidigt utgör nuvarande bullerreglering inom ramen för plan- och bygglagen en betydande begränsning för verksamheter som konserter, idrottsevenemang och andra evenemang som naturligt genererar ljud. Nuvarande regler gör det svårt för kultur- och idrottsverksamheter att samexistera med bostäder, även i områden där verksamheterna funnits långt innan bostäder etablerats. Detta har lett till att många arrangörer och aktörer tvingats begränsa sina verksamheter eller lägga ner, vilket riskerar att utarma stadens kulturella och sociala liv. En strikt tolkning av bullerkraven skapar dessutom en osäkerhet som hämmar utveckling och investeringar i städerna. I Sverige har begreppet ”kulturljudzon” börjat användas. Det bygger dock på att området är fredat från bostäder för att undvika boende som har rätt att klaga på höga ljudnivåer. En kulturljudzon kan inte användas för att freda kultur- och idrottsverksamhet ifall det byggs bostäder. Därför behövs ett nytt regelverk. Danmark har framgångsrikt infört en flexibel lagstiftning som gör det möjligt att utse specifika områden där kultur- och idrottsverksamheter kan samexistera med bostäder. I dessa områden är det en grundförutsättning att de boende accepterar att det förekommer ljud från exempelvis musik, nattklubbar eller idrottsarenor. Den danska modellen innebär att ljudnivåerna anpassas till den typ av verksamheter som området är avsett för, och att de ”bullriga” verksamheterna har rätten på sin sida så länge de följer de förutsättningar som fastställts för området. En anpassning av den svenska plan- och bygglagen för att möjliggöra liknande områden skulle skapa tydligare regler och minska konflikter mellan boende och verksamheter. Exempelvis skulle det bli möjligt att utveckla stadsdelar där kultur och idrott kan frodas utan att riskera klagomål och rättsprocesser som hotar verksamheternas existens. För de boende i sådana områden skulle förväntningarna vara tydliga redan från början: det kommer att förekomma ljud, och detta är en del av områdets karaktär och attraktivitet. Sådana regler skulle stärka Sveriges kultur- och idrottsliv, inte bara i storstäder utan även i mindre kommuner. Idrottsarenor skulle kunna arrangera evenemang och festivaler utan att begränsas av opraktiska krav, och musikscener skulle kunna leva vidare i centrala stadsdelar där deras verksamhet bidrar till stadens identitet. Plan- och bygglagen borde ändras så att kommuner får möjlighet att utse specifika områden där kultur- och idrottsverksamheter kan samexistera med bostäder, och där ljud från sådana verksamheter utgör en accepterad del av områdets förutsättningar. Stina Larsson (C)

Se mer

Lade fram en motion · 20 okt 2026

Trafiksituationen i Ystad

Motion 72

Motion till riksdagen 2026/27:72 av Stina Larsson (C) Trafiksituationen i Ystad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trafiksituationen i Ystad och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ystads hamn är Sveriges största hamn vad gäller färjetrafik till Polen och Bornholm. Den är också den tredje största hamnen för färjepassagerare. Med sitt strategiska läge på den svenska sydkusten spelar hamnen en viktig roll för transportindustrin och som leverantör åt det svenska näringslivet. Färjetrafiken är en av de viktigaste verksamheterna för Ystads hamn och färjorna har varit kännetecknande för staden ända sedan 40-talet, då en kontinuerlig trafik startade mellan Ystad och Bornholm. Både på sträckan Ystad–Bornholm och på sträckan Ystad–Polen har passagerartrafiken haft en stadig uppgång sedan starten, en utveckling som förväntas fortsätta även i framtiden. Trafiken har ökat under många år och beräknas fortsätta att öka med upp till 80 procent fram till 2030. Arbetet med att bygga ut hamnen har nu påbörjats för att på så sätt öka kapaciteten och skapa utveckling inte bara i Ystad utan för näringslivet i hela Skåne. Idag är dock E65:an inte anpassad för den intensiva och ofta tunga trafik som går till och från Ystads hamn. Genomfartstrafiken med såväl godstransporter som personbilar till och från hamnen går via Dragongatan, som går rakt genom staden. En utbyggnad av hamnens kapacitet kommer att skapa ytterligare belastning. Därför är det av största vikt att Trafikverket beslutar om åtgärder för att göra trafiklederna till och från Ystads hamn mer trafiksäkra, framkomliga och bättre anpassade för den ökning av såväl gods- som persontrafik som hamnens ökade kapacitet innebär. Stina Larsson (C)

Se mer

Lade fram en motion · 20 okt 2026

Införande av ansvarig utgivare för poddar

Motion 71

Motion till riksdagen 2026/27:71 av Stina Larsson (C) Införande av ansvarig utgivare för poddar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av ansvarig utgivare för poddar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Med den snabba digitala utvecklingen har poddar blivit ett av de mest populära medierna för kommunikation och informationsspridning. Poddar erbjuder ett enkelt sätt för människor att dela med sig av åsikter, nyheter och underhållning till en bred publik. Detta har skapat ett mångfaldigt medielandskap som i grunden är positivt för yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Samtidigt innebär den oreglerade och ofta anonyma naturen hos poddar nya utmaningar när det gäller att säkerställa ansvarstagande för det innehåll som sprids. I dagsläget finns det inte något krav på ansvarig utgivare för poddar, vilket innebär att de som skapar och publicerar poddar kan sprida information utan att ta något formellt ansvar för dess innehåll. Detta skapar en grogrund för spridning av desinformation, falska nyheter och kränkande innehåll, utan att någon kan ställas till svars. Samtidigt blir det svårt för enskilda individer som utsätts för kränkningar att få rättslig upprättelse, eftersom ingen formellt ansvarig person kan pekas ut. I Sverige har traditionella medier såsom tidningar, radio och tv länge varit skyldiga att ha en ansvarig utgivare. Denna utgivare bär det rättsliga ansvaret för innehållet och kan ställas till svars för förtal, brott mot yttrandefrihetsgrundlagen eller annan olaglig publicering. Genom att införa ett krav på ansvarig utgivare för poddar kan vi skapa en liknande ansvarskultur för detta växande medieformat och därmed stärka skyddet mot desinformation och personkränkningar. Kravet på ansvarig utgivare för poddar bör införas genom en lagändring i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) eller annan relevant lagstiftning. Poddar som riktar sig till en allmän publik, och som produceras i kommersiellt syfte eller regelbundet, bör omfattas av detta krav. Den ansvarige utgivaren bör vara juridiskt ansvarig för allt innehåll som publiceras i podden och vara tillgänglig för rättsliga åtgärder om brott mot gällande lagstiftning begås. Det bör också övervägas att inkludera ett krav på registrering av ansvarig utgivare hos en myndighet, liknande det system som redan finns för tryckta medier och andra publiceringsformer. Detta skulle underlätta både rättsligt ansvarstagande och kontroll av poddar som sprider olagligt innehåll. Med poddarnas tillväxt som en viktig plattform för information och debatt är det nödvändigt att säkerställa ett rättsligt ansvar för det innehåll som sprids. Genom att införa ett krav på ansvarig utgivare för poddar kan vi främja ett mer ansvarsfullt medielandskap, där yttrandefriheten bevaras samtidigt som skyddet mot desinformation och personkränkningar stärks. Stina Larsson (C)

Se mer

Lade fram en motion · 20 okt 2026

Utvecklad studenthälsa

Motion 70

Motion till riksdagen 2026/27:70 av Stina Larsson (C) Utvecklad studenthälsa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenthälsan ska ha en större del i sjukskrivna studenters återgång i studier och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det måste vara ett mål att studenter som blir sjukskrivna ska återgå i studier. Så som rehabiliteringen är uppbyggd i dagsläget har studenter möjlighet att få medicinsk, psykologisk och social rehabilitering. Det som kallas arbetslivsinriktade insatser kräver däremot en arbetsgivare, vilket studenter ofta inte har. Även om de arbetar extra ska inte arbetsgivaren ha ansvar för att studenterna återgår i studier. Studenter behöver studieinriktad rehabilitering. Den behöver bedrivas av de som kan och förstår högre utbildning. Därför bör studenthälsan få utökade resurser och ett utökat uppdrag. I uppdraget bör ligga att hjälpa studenter med studieinriktad rehabilitering med målet att de som sjukskrivits från studier ska återgå till desamma. Stina Larsson (C)

Se mer

Lade fram en motion · 20 okt 2026

Krafttag mot näthat

Motion 69

Motion till riksdagen 2026/27:69 av Stina Larsson (C) Krafttag mot näthat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning för krafttag mot näthat och tillkännager detta för regeringen. Motivering Internets och sociala mediers betydelse som informationskälla och kommunikationsplattform har ökat markant de senaste åren. Det är bra med en arena för politiskt engagemang och en fantastisk möjlighet att påverka förtroendevalda och skapa opinion för olika frågor. Samtidigt har risken för att utsättas för hat och hot ökat. Bland Sveriges förtroendevalda uppgav 26 % att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020. Det visar en studie från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt visar en studie från Internetstiftelsen att var fjärde person inte vågar uttrycka sina åsikter i sociala medier av rädsla för att utsättas för hatfulla kommentarer. Siffror visar att det är fler kvinnor än män som blir utsatta, och dessutom är kvinnor mer drabbade av grova personangrepp med sexuell inriktning. Det är också ett problem bland barn och unga som blir utsatta för förolämpningar och förtal via plattformar och sociala medier. Att människor vågar uttrycka och engagera sig politiskt är grundläggande i en demokrati. Att förtroendevalda censurerar sina inlägg av oro för kränkande kommentarer riskerar att försvaga demokratin. Då det inte finns någon särskild lagstiftning för kränkningar och hot på internet kan näthat exempelvis utredas som olaga hot, ofredande, kränkande fotografering, förtal och brott mot personuppgiftslagen. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning. Av de kränkningar på nätet som polisanmäls idag leder ytterst få till åtal. Detta måste förändras och mycket kan göras av det civila samhället. Det behöver informeras i skolorna om vad som är otillåtet på nätet och om hur man går tillväga om något händer. Polisen behöver ha ökad kunskap och prioritera dessa brott. Internetleverantörer och de företag som ligger bakom sociala plattformar borde ta ett större ansvar och inte gynna mobbning och näthat. Det offentliga borde stötta de föreningar och organisationer som jobbar aktivt mot kränkningar och mobbning på nätet. Sammantaget behövs en utredning som föreslår hur vi på ett strategiskt sätt och med ett samlat grepp kan jobba med olika åtgärder för att komma till rätta med hot och hat på nätet. Stina Larsson (C)

Se mer

223 anföranden i debatten Hos riksdagen

Talade i kammaren · 14 okt 2026 · Skåne läns södra

Allmänpolitisk debatt

Fru talman! Jag vill tala om något som är avgörande för allt liv – något som vi ofta tar för givet men som ingen människa, inget djur och ingen växt kan klara sig utan, nämligen vatten.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla levande organismer är beroende av tillgången till rent vatten, men förutsättningarna förändras snabbt. Klimatförändringarna leder till högre temperaturer, regnet har förändrats och på många ställen är det längre perioder av torka. Flera stora europeiska floder har rekordlåga vattennivåer, vilket påverkar växt- och djurliv och begränsar sjöfarten och energiproduktionen.

Under sommaren drabbades Europa också av omfattande och förödande skogsbränder. Bristen på nederbörd och den extrema hettan gjorde att elden fick fäste och spred sig över stora områden. Människor tvingades lämna sina hem, och naturvärden gick förlorade.

Även i Sverige märks vattenbristen. Under våren var grundvattennivåerna på flera håll ovanligt låga tidigt på säsongen. I markerna syns konsekvenserna tydligt, särskilt i södra Sverige, på Gotland och hemma i Skåne. Diken och vattendrag har torkat ut. Åar har förvandlats till små stillastående pölar, där fisk och annat vattenlevande liv får allt svårare att överleva. Och det är fortfarande torrt, trots att höstens lågtryck nu har börjat dra in.

Skogen påverkas också. Plantor som sattes under hösten har på många håll haft svårt att etablera sig. Torka försvagar träden och gör dem mer sårbara för insektsangrepp. När tillgången på växtlighet minskar påverkas också viltet. Brist på föda kan bidra till att älgstammen minskar och att kalvar inte överlever.

För lantbruket är situationen särskilt allvarlig. Det krävs stora mängder vatten för att producera livsmedel och för att hålla djur. Vi kan inte längre utgå från att regnet kommer vid rätt tidpunkt och i rätt mängd. Bevattningsdammar, vattenmagasin och bättre hushållning med vatten blir därför allt viktigare. Nyheterna i morse handlade om att Kiviks musteri på Österlen funderar på att avsalta havsvatten för att säkra sin produktion.

Vattenbristen påverkar också hushållen. Kommunerna får arbeta hårt för att säkerställa att det finns vatten i kranarna. Invånarna på flera håll i landet har uppmanats att spara och minska förbrukningen. Det har gjort skillnad exempelvis hemma i Skåne, där människor verkligen tog sitt ansvar och lyckades begränsa konsumtionen av vatten.

För att komma till rätta med problemen måste vi också se över infrastrukturen. En betydande andel av det vatten som pumpas ut i ledningsnäten läcker ut innan det når kranen. Uppskattningar pekar på att omkring 19 procent, alltså en femtedel, kan försvinna genom läckage. Det är både ett slöseri med en värdefull resurs och ett tecken på att många kommuner behöver investera mer i sina va-nät.

Fru talman! Vad kan vi då göra? Centerpartiet har många förslag och bra politik på området.

För det första måste vi minska utsläppen. Klimatförändringarna är den grundläggande orsaken till att torka, skyfall, värmeböljor och andra extrema väderhändelser blir vanligare och allt allvarligare. Sverige måste fortsätta ställa om från fossila bränslen och samtidigt driva på för högre ambitioner inom EU och globalt.

För det andra måste vi klimatanpassa samhället. Vi behöver hålla kvar mer vatten i landskapet genom våtmarker och återvätning av torvmarker. Vi behöver också fler bevattningsdammar och bättre möjligheter att lagra vatten under perioder med mycket nederbörd så att det kan användas när torkan kommer.

För det tredje måste vi stärka lantbrukets förmåga att hantera ett förändrat klimat. Centerpartiet vill förbättra möjligheterna att investera i bevattning, dränering och tekniker som använder vatten mer effektivt. Vi behöver också främja grödor och odlingsmetoder som är bättre anpassade till ett varmare och torrare klimat. Det handlar om Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap.

Vi behöver också modernisera den svenska va-infrastrukturen. Kommunerna måste få bättre långsiktiga ekonomiska förutsättningar att underhålla och bygga ut ledningsnäten. Vi behöver minska vattenförbrukningen hos hushållen och stoppa läckaget.

Avslutningsvis, fru talman: Vi kan inte behandla vattenpolitiken i stuprör. Vi måste ha en helhetssyn.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Heie (C).

Se mer

Röstade Nej · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Se mer

Röstade med minoriteten

Bifall — 303 ja mot 44 nej

Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2

Röstade Nej · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Se mer

Röstade med minoriteten

Bifall — 306 ja mot 41 nej

Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2

Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Se mer

Röstade med majoriteten

Bifall — 215 ja mot 131 nej

Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3

Ställde en skriftlig fråga till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz · 12 juni 2026

Vattenbrist på Gotland och i stora delar av södra Sverige

Skriftlig fråga 892

Brist på dricksvatten råder nu på Gotland, och läget är också mycket problematiskt i stora delar av södra Sverige. Tillgången till rent dricksvatten och ett fungerande avloppssystem är en av samhällets mest grundläggande funktioner och en förutsättning för folkhälsa, miljöskydd och krisberedskap. Trots detta står Sverige inför en alarmerande situation med en åldrande va-infrastruktur och en investeringsskuld som enligt branschorganisationen Svenskt Vatten uppgår till cirka 10 miljarder kronor årligen. Dagens finansieringsmodell, som främst bygger på va-taxor reglerade av självkostnadsprincipen i lagen om allmänna vattentjänster (LAV), är otillräcklig för att möta de massiva behoven av reinvesteringar och klimatanpassning. Reglerna om att överskott måste balanseras inom tre år försvårar den långsiktiga planering som krävs. Detta drabbar särskilt mindre och glesbefolkade kommuner, där kostnaderna per invånare blir orimligt höga, vilket skapar stora regionala ojämlikheter. För att säkra en robust och hållbar vattenförsörjning i hela landet krävs nya grepp. Centerpartiet har föreslagit en reformering av LAV för att möjliggöra längre fonderingstider och anser att man bör utreda möjligheten till extern finansiering samt införa riktade statliga stöd och lånegarantier för att avlasta de mest utsatta kommunerna. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari svarade den 11 februari på den skriftliga frågan 2025/26:458 Finansiering av Sveriges va-infrastruktur att Va-beredskapsutredningens betänkande bereds inom regeringen. Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz: Hur avser ministern och regeringen att hantera vattenbristen i stora delar av södra Sverige och krisläget på Gotland?

Se mer

Läs hos riksdagen

69 anföranden i debatten Hos riksdagen

Talade i kammaren · 4 juni 2026 · Skåne läns södra

Frågestund

Fru talman! Regeringen föreslår nu att det kommunala vetot mot uranbrytning ska avskaffas. Den svenska brytningen av uran ska ske i alunskiffer, en brytning som saknar godkända metoder. Där finns stora miljörisker med utsläpp av tungmetaller som utgör en risk för dricksvattnet och som dessutom medför höga klimatutsläpp.

Centerpartiet är inte berett att offra svenskt dricksvatten på uranbrytningens altare. Vi står för liberala värderingar, och för många människor på landsbygden, bland annat i Skåne, är detta ett mycket allvarligt beslut. Erfarenheterna av sådan uranbrytning är skrämmande, men regeringen verkar vara så kärnkraftsblind att man ändå är beredd att genomföra det.

Jag önskar ett förtydligande från miljöminister Britz. Jag önskar inte att han kommer med något argument om att Centerpartiet är emot kärnkraft, för det är inte sant. I stället kan han svara på hur regeringen kan frånta kommuner rätten att besluta om något som verkligen kan utgöra en risk för miljön och dricksvattnet.

Se mer