Magdalena Andersson

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Nu frågade jag inte om karensen för välfärdsarbetare, som är ett sviket löfte, utan om karensen för alla andra – byggnadsarbetare, brandmän, industriarbetare, lärare, busschaufförer och många andra som förlorar tusentals kronor i pension därför att de inte kan jobba hemifrån vid en lättare förkylning och som förlorar tusenlappar den månad som de är sjuka.

Den karensen vill Jimmie Åkesson inte ta bort. Tvärtom har Jimmie Åkesson har läst ur pr-människors och lobbyisters pamfletter och sagt till mig att det skulle kosta 40 miljarder. Men om det är så att han nu har släppt lobbyisternas pamfletter och vill ta bort karensavdraget för alla vore det en mycket välkommen omsvängning från Sverigedemokraterna.

(Applåder)

Herr talman! Vi socialdemokrater går till val på att göra vardagen bättre för hårt arbetande människor genom mer pengar i plånboken och högre pension, bland annat genom att ta bort den orättvisa karensen.

Karensen är en dyr och orättvis historia för alla som jobbar hårt men som inte kan jobba hemifrån vid en lättare förkylning. Det handlar om poliser, byggnadsarbetare, lärare, industriarbetare och militärer. För dem handlar det om tusentals kronor.

Den orättvisa karensen slår inte bara hårt mot lönen den månad man är sjuk, utan karensen är också en dold pensionsfälla som ger lägre pension livet ut. Det handlar om tusentals kronor för människor som jobbat ett helt, långt yrkesliv.

Herr talman! Före valet lovade Jimmie Åkesson att ta bort karensen för all välfärdspersonal. Han svek det löftet, men min fråga är en annan: Varför tycker han att poliser, byggnadsarbetare och brandmän ska få lägre pension bara för att de inte kan utföra sina jobb hemifrån?

(Applåder)

Herr talman! Liberalerna kanske skulle ta ansvar för sin politik i Tidöstödda Skåne, om vi nu ska tala om att ta ansvar.

Vi har haft en regering som under fyra år har misslyckats med mycket. Ett av de absolut största misslyckandena är det faktum att man har valt att gång på gång lägga miljarder på skattesänkningar för de rikaste i stället för att se till att man finansierar en god sjukvård runt om i hela landet. Vi har haft de längsta vårdköer som någonsin har uppmätts.

Man finansierar inte skolan. Vi har fallande skolresultat och stök i klassrummen. Vi har Annelie i Hjo som får äta frysmat sju dagar i veckan på grund av att kommunen inte har råd med matlådor. Detta är resultatet av fyra år med Liberalerna i regeringen. Vem är det som ska ta ansvar för det?

(Applåder)

Herr talman! Uppenbart finns det förbättringar att göra eller problem när det gäller maten i ätstörningsvården. Detta har många vittnat om, och det har varit reportage om det. Däremot har köerna till ätstörningsvården kortats i Stockholm så att det i det närmaste nu är hundra procent som får vård i tid. Det är en positiv utveckling i Stockholm.

Precis som jag sa till Ebba Busch kan vi använda Stockholm som exempel. Simona Mohamsson använde ätstörningsvården i Stockholm som exempel, och jag kan använda Tidöstyrda Skåne som exempel. Där har man nu uppfunnit begreppet BB-fåtölj därför att det inte finns sängar till nyförlösta kvinnor, och bebisar torkas av med sträva torklappar i stället för mjuka.

Om Liberalerna nu bryr sig om vården kanske man skulle se till att lägga pengar på just vård eller skola i stället för att sänka skatten för de allra rikaste, som man valt att göra under de senaste fyra åren.

(Applåder)

Herr talman! Sanningen är att skillnaden är en pandemi. Då var man tvungen att ställa in en massa annan vård för att vårda covidsjuka. Jag tror att Ebba Busch också tyckte att det var en bra idé.

Sanningen är att under den här regeringens styre har de kostnadsökningar vi märker av varje gång vi går in i en affär också märkts i sjukvården. Men i stället för att ge regionerna finansieringsförutsättningar har Ebba Busch och övriga statsråd valt att sänka skatten för sig själva och andra höginkomsttagare med 6 000 kronor varje månad. Resultatet av det är att Sverige nu har de längsta vårdköer som någonsin uppmätts.

Men jag vill gärna samarbeta med Ebba Busch om en stabil finansiering av vården i hela landet, för det är vad svenska folket förtjänar.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att det blir ett replikskifte där vi står och slår siffror i huvudet på varandra. Den information jag har är nämligen att väntetiderna i Stockholm har kortats och att det är tusentals fler läkare och sjuksköterskor nu än när Kristdemokraterna var med och styrde. Dessutom är fler patienter nöjda med vården. Detta kan jämföras med Tidöstyrda Skåne, där den genomsnittliga väntetiden till besök och operation är betydligt längre än i Stockholm – om vi nu ska slå regioner i huvudet på varandra.

Men det är kanske inte det vi ska göra. I stället ska vi kanske prata om hur vi kan se till att Sveriges regioner får bättre förutsättningar att göra sitt jobb så att människor får vård i tid. För det behövs det en långsiktig och stabil finansiering, och vi har ett konkret förslag: att räkna upp statens stöd till regionerna i takt med att kostnaderna ökar, alltså en indexering av statsbidragen. Vad tror Ebba Busch om det?

(Applåder)

Herr talman! Vi socialdemokrater sa redan i januari att vi ville se en lösning så att skötsamma tonåringar som har gjort allt rätt inte utvisas. Före valet pratade Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna om återvandringståget, men sedan visade det sig att återvandringståget bestod av skötsamma tonåringar snarare än kriminella och brottslingar.

Det är helt fel väg att gå, och det är precis därför vi vill ha en annan ordning för arbetskraftsinvandring. Om det råder arbetskraftsbrist ska man kunna komma hit och arbeta med kollektivavtalsenlig lön och få stanna i Sverige och bli en del av vårt samhälle. Om det inte råder arbetskraftsbrist ska man inte vara här. Detta skulle göra att exempelvis alla de undersköterskor som har utvisats inte skulle ha utvisats eftersom Sverige har brist på undersköterskor.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Elisabeth Thand Ringqvist för frågan.

Det system som har funnits har gjort att många människor i Sverige har utnyttjats och fått löner långt under skälig levnadsnivå. Systemet har gynnat kriminella fuskare och gjort det svårt för seriösa företag att konkurrera på arbetsmarknaden. Därför har vi röstat ja till dessa förslag.

Men i grunden vill vi ha en helt annan ordning för arbetskraftsinvandring. Vi menar att när det råder brist på arbetskraft ska människor kunna komma hit och jobba för kollektivavtalsenliga löner, oavsett lönenivå. Men när det inte råder brist på arbetskraft ska människor inte komma hit, för då har arbetsgivaren ett annat syfte med att ta hit människor, till exempel att dumpa löner och villkor eller fuska på andra sätt. Det säger vi nej till. Vi vill alltså ha en helt annan ordning. Om det råder brist på arbetskraft: ja. Om det inte råder brist: nej.

Herr talman! Man får inte känslan i den här debatten att Ulf Kristersson vill något annat än att skrämmas med oppositionen.

(Applåder)

Sanningen, Ulf Kristersson, är att nio av tio får mer i plånboken med Socialdemokraternas politik. Vi har en lång rad förslag för att förbättra för vanliga familjer och skapa fler jobb. Under mina år i regeringen skapades 300 000 nya jobb, men med din politik är 100 000 fler arbetslösa. Du har gjort medicinen dyrare, och det vill jag ta bort. Jag vill höja barnbidraget, som har minskat i värde. Jag vill avskaffa den orättvisa karensen, och jag vill att alla hårt arbetande människor som började jobba och slita direkt efter gymnasiet ska få en värdig pension, en arbetarpension.

Det, Ulf Kristersson, är att ta Sveriges hårt arbetande människor på allvar!

(Applåder)

Herr talman! Låt mig citera Ulf Kristersson själv: Först skapar han en halmdocka, sedan börjar han skjuta på den.

Ulf Kristersson målar upp ett scenario som aldrig kommer att inträffa. Jag förstår att Ulf Kristersson är stressad och pressad, men det är inte bra att börja tro på sina egna fantasier.

Det är klart att Ulf Kristersson väldigt ogärna vill tala om resultatet av den egna politiken. Vi har pratat om den höga arbetslösheten. Vi har pratat om en tillväxt under vår potential och rekord i antalet konkurser.

Ulf Kristersson pratar om ekonomi, men Ulf Kristersson har ju fått den mest omfattande kritiken från Finanspolitiska rådet som någon regering någonsin har fått, vilket inte är så konstigt när man har haft ett budgetunderskott på 363 miljarder.

Vad händer om de får fyra år till? Hur mycket ska de skuldsätta svenska folket för att sänka skatten för de rika?

(Applåder)

Herr talman! Vare sig antisemitism, islamism eller andra former av extremism eller rasism har någon som helst plats i mitt Sverige. Men till skillnad från Ulf Kristersson delar jag inte ut ministerposter före valet.

Ulf Kristersson har varit tydlig med att ett parti som hade 200 personer med nazistiska kopplingar på sina valsedlar i förra valet ska få nycklarna till Rosenbad – ett parti som bara den här mandatperioden har haft en riksdagsledamot som har sjungit nazistiska sånger och en annan riksdagsledamot som haft en idolbild på Hitler.

Det partiet ska få nycklarna till Rosenbad. Partiet ska få poster som utrikesminister, försvarsminister, finansminister, utbildningsminister med ansvar för forskning och kanske kulturminister med ansvar för minoritetsfrågor – ett parti vars ledande företrädare inte tycker att judar eller samer kan vara svenskar.

(Applåder)

Herr talman! Antisemitism, islamism, andra former av extremism eller rasism hör inte hemma i Sverige. Det är inte det som är Sverige. Det är inte det som ska vara Sverige.

Därför är det otroligt viktigt att varje ledare, varje person, varje samhällsmedborgare markerar så fort det dyker upp, oavsett var i samhället, var i politiken och i vilket parti det dyker upp. Det har vi alla ett ansvar för.

Här kan jag notera att Vänsterpartiet har markerat och agerat på de avslöjanden som har kommit.

(Applåder)

Herr talman! Inför senaste valet lovade Moderaterna och Sverigedemokraterna guld och gröna skogar. Nu i den sista partiledardebatten under mandatperioden är det dags att göra bokslut.

Jimmie Åkesson lovade att vara garanten för välfärden. Resultat: larmrapporter från Skånes förlossningsvård, fryst mikromat 14 gånger i veckan i äldreomsorgen i Hjo och försämrade skolresultat. Åkesson lovade att avskaffa karensen för alla som jobbar i välfärden. Resultat: Den orättvisa karensen är kvar, och hårt arbetande människor förlorar tusentals kronor i månaden och får lägre pension.

Jimmie Åkesson lovade att gå i opposition om akassan skulle försämras. Resultat: Akassan försämrades, och familjer som drabbas av arbetslöshet får känna in på bara skinnet vad ett svek från Sverigedemokraterna kostar.

Herr talman! Ulf Kristersson lovade att arbetslösheten skulle bli lägre. Resultat: Nästan 100 000 fler är arbetslösa.

Ulf Kristersson lovade att få ordning på ekonomin. Resultat: Tidöpartierna skuldsätter svenska folket med 200 000 kronor i minuten, varje dag, året runt, för att sänka skatten för de allra rikaste.

Herr talman! Bokslutet över Tidö visar att Sverige har försvagats i en tid när vi skulle behöva bli starkare. När partiledarna från Tidö nu får begära replik på mig får de därför gärna berätta för svenska folket varför det är ett sådant enormt avstånd mellan retorik och resultat, mellan det som Tidöpartierna lovade före valet och det som vanligt folk med vanliga jobb och vanliga löner möter i sin helt vanliga vardag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sanna Backeskog, Jim Svensk Larm och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Herr talman! Var det någon som hörde ett svar?

Att man städar upp betyder alltså att Sverige får nästan 100 000 fler arbetslösa. Ulf Kristersson har skickat en fullsatt buss om dagen ut i arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten är nästan 25 procent.

Jag var på KTH i förra veckan. Där är de nyutexaminerade ingenjörerna jätteoroliga över om de kommer att få jobb i Kristerssons Sverige. Var fjärde ung person på arbetsmarknaden är arbetslös. Ulf Kristersson skyller ifrån sig, men det kommer inte att skapa ett enda jobb i Sverige.

Bakom varje siffra finns en person som inte får chansen att visa vad den går för och vars vuxenliv skjuts på framtiden. Där finns en Liam, en Vera, en Fatima, en Johan och en Ali. Vad säger Ulf Kristersson till alla de ungdomar som kommer att få starta sitt vuxenliv i arbetslöshet?

(Applåder)

Herr talman! I dagarna springer ungdomar ut från gymnasieskolor med studentmössan på, och unga vuxna tar examen vid universitet och högskolor runt om i vårt land. De har läst, räknat, snickrat, skrivit prov, fixat motorer, praktiserat och opponerat. Det finns glädje och stolthet.

Till alla er som nu firar vill jag rikta ett stort grattis. Sverige är stolt över er, och Sverige behöver er.

Samtidigt är det många unga som oroar sig för om det kommer att finnas jobb nu när plugget är klart. Det är inte så konstigt när ungdomsarbetslösheten är nästan 25 procent. Sedan Ulf Kristersson blev statsminister har nästan 100 000 fler blivit arbetslösa – en fullsatt buss om dagen har skickats ut i arbetslöshet.

För fyra år sedan lovade Ulf Kristersson att få ned arbetslösheten. Var det 100 000 fler arbetslösa han menade?

Herr talman! Den 13 september ska 8 miljoner röstberättigade svenskar avgöra vilken riktning vårt land ska ta: om Sverige ska fortsätta glida isär och försvagas eller om vi ska gå samman och göra vårt land starkt igen.

När jag reser runt i vårt avlånga land möter jag en längtan efter något nytt. Man vill bort från en ekonomisk politik som lett till nästan 100 000 fler arbetslösa och rekord i antalet konkurser. Man vill bort från en verklighet där hårt arbetande människor som gör allt rätt ändå får det allt tuffare. Man vill bort från skenande budgetunderskott där vi lånar 200 000 kronor varje minut året runt. Man vill bort från fiffel och korruptionskultur. Och man vill bort från överfulla klassrum, långa väntetider i sjukvården och en äldreomsorg där minutscheman styr.

I stället vill man ha en ny riktning mot ett starkt land, ett land som står stadigt i en osäker omvärld.

Socialdemokratin har förändrats för att möta denna nya tid och göra vardagen bättre för dem som vi finns till för: vanligt folk. Om jag får svenska folkets förtroende att bli Sveriges statsminister kommer jag att samla svenska folket för att sätta fart på svensk ekonomi, vända krisen i skolan och sjukvården och återupprätta tryggheten på gator och torg.

Herr talman! Låt mig fokusera på två områden i dag: tillväxt och välfärd. Vi behöver få fart på svensk ekonomi igen, för det är när ekonomin växer som vanliga människor med vanliga löner kan få en bättre vardag. Det är när lönerna stiger man har råd inte bara med räkningarna utan också med den där lilla guldkanten i tillvaron: att göra en semesterresa, ta med barnen till Liseberg eller Gröna Lund eller köpa de där nya fotbollsskorna.

Omvänt drabbas vanligt folk när ekonomin krymper eller priserna rusar på det sätt de gjort de senaste åren. Därför är det helt centralt för nästa regering att sätta tillväxten i centrum.

Just nu sker stora teknikskiften i världen – AI, life science, grön teknik – och Sverige har alla förutsättningar att ligga längst fram. Vi kan leda teknikutvecklingen, och det skulle inte bara ge investeringar, jobb och välstånd till vårt land. Det är dessutom rätt politik för att möta ett osäkert läge i världsekonomin. Kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet ovanpå det pågående kriget i Ukraina visar hur dyrt det är att vara beroende av diktaturernas fossila bränslen. Så satsa på den nya tekniken så att vi kan bli oberoende av diktaturernas olja, samtidigt som svenska folket får jobb och mer pengar i plånboken!

Detta förutsätter dock en regering som stöttar, som vill och som inte lägger krokben och driver kulturkrig mot just den nya teknik som svenska företag har investerat miljarder i, där jobben nu riskeras. Det kan få stora konsekvenser för svensk ekonomi och för jobben om kulturkriget mot den nya tekniken får fortsätta i fyra år till.

Jag vill att vi i stället ska säga ja till ny teknik så att vi skapar jobb och välstånd i Sverige och kan göra svenska folkets vardag bättre – höja lönerna, höja barnbidragen och genomföra reformer för billigare mediciner, bättre pensioner och slopat karensavdrag. Det är en ekonomisk politik som står på vanligt folks sida och som samtidigt tar Sverige in i framtiden.

(Applåder)

Herr talman! Det är inte bara när det gäller ekonomin som Sverige underpresterar. Välfärden är inte så bra som svenska folket har rätt att förvänta sig. Vi har stök i klassrummen och alldeles för många som fått vänta olagligt länge på att få vård. Människor som byggt upp vårt land, som Annelie i Hjo, får äta frysmat sju dagar i veckan. Detta är resultatet när Tidöpartierna har prioriterat skattesänkningar för de rikaste i stället för välfärd åt svenska folket.

Om Tidöpartierna får fyra år till, hur mycket mer ska det skäras ned? Ska det kosta extra att gå ut på en promenad i solen med hemtjänsten eller att få vård i tid? Det är långt ifrån en välfärd där tjockleken på plånboken inte ska avgöra.

Men Sverige kan välja en annan väg. Vi kan välja ett Sverige där lärarna har tid för alla barn som räcker upp handen – och för dem som aldrig gör det. Vi kan välja ett Sverige där alla svenskar ska ha en fast läkare på sin vårdcentral. Vi kan välja ett Sverige där alla som har byggt upp det här landet, som med sitt slit har format Sverige, ska slippa minutstyrning, indragen söndagsstek och frysmat och i stället få bättre pensioner, trygg äldreomsorg och en tydlig respekt. För mig är det Sverige.

(Applåder)

Jag är övertygad om att Sverige behöver samling – att vi samarbetar för Sveriges bästa. Många av de samhällsproblem vi har i dag behöver långsiktiga lösningar och breda överenskommelser som kan räcka längre än en mandatperiod. Politiska skyttegravar och konflikt för konfliktens skull gör vårt land svagare; det skadar Sverige.

Men det handlar om något större än samarbete över partigränserna. Det handlar om att hela vårt land behöver komma samman – att vi ska stå upp mot de krafter som vill splittra oss och som använder lögnen och hatet som verktyg och försöker ställa människa mot människa och grupp mot grupp. Jag söker svenska folkets mandat för att bli hela Sveriges statsminister – en statsminister inte bara för dem som röstar på mitt parti och som tycker som jag utan för hela Sverige.

I dagarna springer tusentals ungdomar ut ur gymnasieskolorna och tar sin gymnasieexamen. Det är för dem och deras generation, som ska bära vårt land in i framtiden, som vi ska göra Sverige starkt igen. Jag vill att vi gör det tillsammans. Det är dags att ta Sverige på allvar.

(Applåder)

Herr talman! Tala gärna klartext, Ulf Kristersson! Hur många fler arbetslösa har det blivit under din tid som statsminister? Hur stort har budgetunderskottet blivit under din tid som statsminister? Hur många fler konkurser har det blivit? Hur många fler entreprenörer med drömmar och vilja har fått lägga ned sitt företag under din tid som statsminister? Hur många fler barnfamiljer har vräkts på grund av din ekonomiska politik? Hur många fler familjer har hamnat hos Kronofogden?

Ulf Kristersson är oerhört stolt och nöjd. Det är inte svenska folket. Det är dags för en ny regering.

(Applåder)

Herr talman! Att först lova, sedan inte leverera och till sist skylla ifrån sig är en ramsa som vi alltför ofta hör från Ulf Kristersson. Det låter inte så bra.

Inför förra valet lovade Ulf Kristersson att få ordning på svensk ekonomi, men i stället har han tappat kontrollen. Sverigedemokraterna och Moderaterna har gjort slut på svenska folkets pengar. Vanliga hårt arbetande familjer undrar vad de har fått för det.

Moderaterna och Sverigedemokraterna har misslyckats med tillväxten. De har misslyckats med jobben. De har skuldsatt varenda svensk för att sänka skatten för sig själva och andra bland de allra rikaste. Sjuksköterskor, poliser och busschaufförer kommer i decennier att behöva betala ränta och amorteringar på Ulf Kristerssons politik.

Det minsta man kan begära nu, herr talman, är att regeringen slutar med den destruktiva politiken. Redan nu har man gjort slut på pengarna – inte bara för i år, inte för nästa år och inte för nästnästa år utan för hela nästa mandatperiod, precis som man faktiskt gjorde förra gången Ulf Kristersson satt i regeringen och jag fick ta över och städa upp.

Det minsta vi kan begära nu är att Moderaterna inser allvaret och redan här och nu lovar att man inte har några ofinansierade reformer i årets vårändringsbudget. Jag tror att det vore ett välkommet besked för svenska folket.

Herr talman! Att ni inte vill stödja avskaffad karens har vi bevis på i riksdagen, för det har ni röstat nej till. Jimmie Åkesson säger att det finns en orättvisa, men då vill jag påpeka att personal i sjukvård och äldreomsorg inte får gå till jobbet om de känner sig förkylda. Den sortens orättvisa gäller alltså inte välfärdspersonalen, så det var ett ganska dåligt argument.

Det är uppenbart att detta inte var en av de frågor som Jimmie Åkesson prioriterade i förhandlingarna. Det var uppenbarligen viktigare att sänka skatten för sig själv med 6 000 kronor varje månad. Det var viktigare att sänka skatten för dem som är de största kapitalägarna, för dem som har stora kapitalinkomster och för de svenska bolagen. Det var det som var prioriteringen när Jimmie Åkesson skulle förhandla.

Detta är också ett viktigt besked till alla som nu har fått sänkt a-kassa, som inte har fått avskaffad karens och som har fått dyrare mediciner: Det är inte vanligt folk som är prioriteten när Jimmie Åkesson förhandlar.

(Applåder)

Herr talman! Inför förra valet lovade Jimmie Åkesson att vara garanten för välfärden, men nu ser vi hur skolan, sjukvården och äldreomsorgen kämpar. Personalen är så utbränd att Försäkringskassan larmar.

Sverigedemokraterna lovade också att inte försämra a-kassan, men nu är a-kassan försämrad samtidigt som 100 000 fler har blivit arbetslösa. Sverigedemokraterna lovade också att ta bort karensen för välfärdspersonal, men den är kvar.

Herr talman! Jimmie Åkesson är en bra debattör, men i den verkliga världen blir det inte verklighet av hans vallöften. Jimmie Åkesson bjöd in till den fråga som jag ställer återigen: Varför svek han sitt löfte om karensen till välfärdspersonalen? Det handlar om tusenlappar för dem.

(Applåder)