Riksflödet
Logga in

Riksflödet - Svensk politik direkt från källorna

Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Urvalsprocessen för värnplikt

Motion 1014
Motion till riksdagen 2026/27:1014 av Magnus Resare (M) Urvalsprocessen för värnplikt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda om Plikt- och prövningsverket kan förändra värnpliktigas antagningsprocess i syfte att ge fler människor i samhället möjlighet att genomföra värnplikt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Många vill vara med och försvara Sverige. Det är bra. Men många får inte möjligheten på grund av dagens regelverk vid mönstringen. Då dagens urvalsprocess styrs enligt en sen lång tid relativt oförändrad modell gallras många svenskar bort redan innan Försvarsmakten vet vad den enskilde skulle kunna bidra med. Vid mönstringen för att göra värnplikt testas såväl motion, intelligens och förmåga till samarbete. I en modern armé är det dock inte säkert att den traditionella bilden av vilka förmågor en soldat ska ha är fortsatt gällande. Försvaret har nu ett stort behov av att anställa exempelvis it-personal. Det finns givetvis delar av försvarets it-satsningar som är av en mer civil karaktär, men att det finns ett behov av att Försvarsmakten även försvarar Sverige digitalt är uppenbart. För att säkerställa detta bör Försvarsmakten öppna upp för möjligheten att låta fler grupper än idag göra värnplikten. Exempelvis diabetiker exkluderas idag redan innan mönstringen från militärtjänstgöring på grund av de problem som kan uppstå i fält. Kan Försvarsmakten erbjuda möjligheten att göra andra typer av värnplikt, exempelvis som cybersoldat vid en dator, skulle sannolikt kompetens som nu går militären förlorad istället kunna nyttjas. Israel arbetar sedan länge med en liknande modell där man ser varje individs möjligheter, och med utgångspunkt i den enskildes förutsättningar hittar man en plats till många. Ett sånt exempel i Israel är enhet 8200 som ansvarar för underrättelse. I en tid när många vill bidra och Sverige behöver utveckla sitt försvar vore det klokt att följa deras exempel. Politiken bör som regel sätta människor framför system och därför möjliggöra i så stor utsträckning som möjligt för människor att få självförverkligas. Dock är försvaret en särskild angelägenhet som inte ska riskera försämras utan förslaget ska enbart syfta till att förstärka den svenska försvarsförmågan. En ny tid kräver en ny syn på försvaret, därför bör det öppnas upp en möjlighet för fler människor att göra värnplikt, och därför bör Plikt- och prövningsverket se över sina antagningsprocesser. Magnus Resare (M)
David Josefsson och 1 till M
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Stärkt försvar av Göteborg och västkusten

Motion 1013
Motion till riksdagen 2026/27:1013 av David Josefsson och Marie-Louise Hänel Sandström (båda M) Stärkt försvar av Göteborg och västkusten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka försvaret av Göteborg och västkusten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Göteborgs hamn är norra Europas viktigaste hamn och väsentlig för såväl utgående som inkommande varuflöden och försörjning till såväl försvaret som det civila samhället. I och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, en allt mer aggressiv retorik mot Sverige och fler hybridattacker ökar kraven på ett stärkt försvar av Sverige och därmed också ett stärkt försvar av västkusten och Göteborgs hamn. Om Göteborgs hamn skulle stängas av skulle Sverige inom loppet av några dygn få ont om viktiga förnödenheter. Exportindustrin skulle samtidigt få stänga ner sin produktion när man inte kan få ut sina varor till internationella kunder. Det finns därför skäl att anta att en antagonist som vill försöka påverka Sverige som en av sina primära insatser skulle försöka blockera Göteborgs hamn. I det fall man lyckas skulle tillgången på bland annat livsmedel och drivmedel snabbt bli kritisk. Det i sin tur skulle komma att påverka uthålligheten i hela Sverige. Sverige behöver därför öka tröskeln mot sådana angrepp genom att höja vår egen försvarsförmåga. Det kan exempelvis ske genom stärkt amfibieförmåga och ökade patrulleringsmöjligheter för att säkerställa att farlederna och transportvägarna hålls öppna både till sjöss och på land. Det kan också ske genom en ständig marin närvaro i Göteborg för att skydda sjöfarten in i och ut ur landet och en luftvärnsförmåga för att kunna skydda hamnen mot angrepp från luften. David Josefsson (M) Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Johanna Rantsi och 1 till M
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Mer frekventa tester av VMA och ”Hesa Fredrik”

Motion 1012
Motion till riksdagen 2026/27:1012 av Johanna Rantsi och Sten Bergheden (båda M) Mer frekventa tester av VMA och ”Hesa Fredrik” Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att testa VMA, ”Hesa Fredrik”, oftare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges system för Viktigt Meddelande till Allmänheten, det som i vardagligt tal kallas ”Hesa Fredrik”, är en viktig del av vår krisberedskap. I dag testas signalen endast fyra gånger per år. Det kan framstå som tillräckligt i normalläge, men i en tid där både säkerhetsläget i omvärlden och risken för tekniska problem har ökat, finns det skäl att överväga tätare tester. Det har även rapporterats i media om att utrustning för VMA har stulits på vissa platser, vilket ytterligare understryker behovet av att tidigt kunna upptäcka brister i systemet. Ett varningssystem som inte fungerar när det verkligen behövs fyller ingen funktion, och därför måste driftsäkerheten alltid stå i centrum. Genom att testa signalen oftare, exempelvis en gång i månaden, skulle vi kunna identifiera fel och avvikelser snabbare och samtidigt stärka allmänhetens förtroende för systemet. När människor känner igen ljudet och vet vad det innebär, minskar risken för förvirring i en verklig krissituation. Ett mer regelbundet testande skulle alltså inte bara bidra till en högre teknisk säkerhet utan även till en ökad trygghet hos befolkningen. Det är förstås viktigt att detta sker på ett ansvarsfullt sätt, så att människor inte upplever onödig oro. Därför bör informationsinsatser alltid gå hand i hand med fler tester. Om allmänheten i god tid får veta när signalen provas, blir det en naturlig och förväntad del av vardagen snarare än något som skapar oro. På det här sättet kan vi kombinera teknisk robusthet med folklig trygghet. Att satsa på ett starkare och mer tillgängligt varningssystem är en investering i vår gemensamma beredskap och en klok förstärkning av det skydd som redan finns. Johanna Rantsi (M) Sten Bergheden (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Översyn av förbudet mot plastsugrör i Sverige

Motion 1011
Motion till riksdagen 2026/27:1011 av Gustaf Göthberg (M) Översyn av förbudet mot plastsugrör i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU:s pågående utvärdering av engångsplastdirektivet bör verka för att förbudet mot engångssugrör av plast omprövas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur personer med funktionsnedsättning och andra som behöver sugrör kan få tillgång till flexibla sugrör, inom ramen för gällande regler eller genom att verka för ett uttryckligt undantag, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över om de svenska bestämmelserna om engångsprodukter går längre än vad EU-rätten kräver, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sedan den 1 januari 2022 är det förbjudet att släppa ut engångssugrör av plast på den svenska marknaden. Förbudet bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 och har genomförts genom förordningen (2021:996) om engångsprodukter [1]. Syftet, att minska plastskräpet i haven, är angeläget och delas av motionären. Men en reglering ska också vara proportionerlig, bygga på kunskap om effekterna och ta hänsyn till dem som drabbas. Sugrör utgör en liten del av skräpproblemet. I en brittisk skräpkartläggning som låg till grund för det skotska genomförandet av direktivet utgjorde sugrör cirka 0,4 procent av allt insamlat skräp, och i en walesisk studie stod bestick, tallrikar, sugrör, muggar och matlådor av plast tillsammans för knappt 4 procent. Det finns inga motsvarande svenska mätningar i den här motionens underlag, vilket i sig är ett skäl till en ordentlig utvärdering. Ersättningsprodukterna är dessutom inte problemfria. I en belgisk studie hittades de svårnedbrytbara PFAS-ämnena i 18 av 20 undersökta märken av papperssugrör, vilket visar att alternativen inte automatiskt är bättre för miljö och hälsa. Det mest konkreta problemet gäller tillgänglighet. Många personer med funktionsnedsättning behöver sugrör för att kunna dricka och äta, och flexibla sugrör fyller en funktion som stela eller papperslösningar inte alltid gör. Det svenska undantaget gäller i dag sugrör som omfattas av regelverket för medicintekniska produkter, vilket knappast fångar den som behöver ett flexibelt sugrör på ett café eller i hemmet. Andra länder har uppmärksammat samma problem. Under arbetet med ett walesiskt förbud mot engångsplast togs hänsyn till farhågor om oproportionerlig påverkan på personer med funktionsnedsättning, och undantag för flexibla plastsugrör övervägdes. Konsumenters valfrihet har dessutom ifrågasatts sedan direktivet föreslogs. Sverige kan inte på egen hand upphäva förbudet, eftersom direktivet i princip inte lämnar medlemsstaterna något utrymme att själva avgöra vilka produkter som förbjuds. Men möjligheten finns nu. Kommissionen genomför en utvärdering av direktivet som ska vara klar senast den 3 juli 2027, och en offentlig konsultation hölls mellan december 2025 och mars 2026. Regeringen bör använda utvärderingen till att driva att förbudet mot engångssugrör av plast prövas mot den faktiska miljönyttan, de alternativ som finns och konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning. Regeringen bör också se över om de svenska reglerna går längre än EU-rätten kräver. Gustaf Göthberg (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Förtydligande av innehållsdeklarationen på livsmedel

Motion 1010
Motion till riksdagen 2026/27:1010 av Marie-Louise Hänel Sandström (M) Förtydligande av innehållsdeklarationen på livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förtydliga innehållsdeklarationen på livsmedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Märkningen på livsmedelsprodukter i Sverige behöver förbättras och göras tydligare, för att underlätta för konsumenter att välja mer hälsosamma alternativ. För att göra det extra tydligt för konsumenten bör man överväga att se över möjligheten att ställa krav på att innehållsdeklaration ska framgå än tydligare än vad den är idag. Övervikt eller obesitas, med deras följdsjukdomar, är ett växande folkhälsoproblem. Folkhälsomyndighetens undersökning ”Hälsa på lika villkor” visar en ökning i alla åldersgrupper, men framför allt bland unga vuxna. Andelen unga vuxna 16–29 år, som har övervikt eller obesitas har ökat från drygt 20% till närmare 30% på 20 år. Mer än en halv miljon unga vuxna har övervikt eller obesitas, vilket innebär BMI (Body Mass Index/kroppsmasseindex) på 25 eller högre. Övervikt eller obesitas i yngre åldrar har risk att följa med högre upp i åren. Det föreligger mycket forskning inom detta område. Det är känt att brist på fysisk aktivitet och felaktig kost är ett par av orsakerna till denna utveckling. För att underlätta för konsumenten att välja hälsosamma alternativ bör en tydlig innehållsdeklaration finnas mer synlig på fler livsmedelsprodukter. I exempelvis Storbritannien är delar av innehållsdeklarationerna tydligt markerade på framsidan av livsmedlets förpackningar/motsvarande, både till form och till innehåll. Innehåll som skulle underlätta för konsumenten att fatta beslut är mängden energi, andelen fett, socker och salt. Innehållsdeklarationerna på alla livsmedel skrivs redan nu i en samlad, ofta väldigt liten, text på baksidan av en produkt. Här står alla ämnen som ingår i varan och ger ingen lättöverskådlig bild för konsumenten. Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Magnus Resare och 1 till M
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Oslo–Stockholm 2.55

Motion 1009
Motion till riksdagen 2026/27:1009 av Magnus Resare och Lotta Björklund (båda M) Oslo–Stockholm 2.55 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vikten av snabbare, säkrare och mer välfungerande tågtransporter mellan Oslo och Stockholm och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen presenterade hösten 2024 rekordsatsningar på transportinfrastrukturen den kommande perioden 2026–2037 på omkring 1 200 miljarder kronor. En kraftig ökning och en tydlig ambitionsökning vad gäller satsningar på infrastrukturen. Dessa satsningar kommer vara viktiga för Sverige och vår utveckling. Prioriteringen att fokusera på att rusta och modernisera befintlig infrastruktur genom systematiskt underhåll i stället för att bygga nya stambanor är jag övertygad om är ett effektivt och bra sätt. Det gäller framför allt under förutsättningen att upphandlingen av underhållsarbetet fortsätter att genomföras på en konkurrensutsatt marknad så att de pengar som satsas används på ett effektivt sätt. Relationen och samarbetet mellan Sverige och Norge har länge varit nära, välfungerande och inte minst viktigt för båda våra länders utveckling och för relationerna mellan våra medborgare. Den norska arbetsmarknaden är fortsatt viktig för många svenskar som jobbar i Norge, inte minst från vårt hemlän Värmland. Svenska jobb, svensk tillväxt och svenska företag är på många sätt beroende av relationen till Norge och detsamma gäller för våra norska vänner. Norge är efter Tyskland Sveriges viktigaste handelspartner. Efter Tyskland är Norge det land som Sverige har den största exporten till och det är vårt tredje största importland. Gränsen mellan Sverige och Norge är inte bara vår längsta gräns, det är den längsta gränsen i Europa mellan två nationer med sina närmare 162 mil. Med det nya säkerhetsläget och genom det svenska Nato-medlemskapet har dessutom sträckningen också blivit en än viktigare del i vår strategiska infrastruktur för att stärka vår försvarsförmåga och vår beredskap. En välfungerande järnvägssträckning från Oslo till Stockholm skulle bli en viktig kugge i denna beredskapsförstärkning. En tågresa mellan Oslo och Stockholm tar idag drygt fem timmar. Med förbättringar av befintliga spår och några nya dragningar är det fullt möjligt att göra resan med tåg på under tre timmar. Idag sker en dominerande del av resorna mellan våra huvudstäder med flyg. Varje år flyger omkring 1,4 miljoner resenärer mellan Oslo och Stockholm. År 2017 var flyglinjen den tjugonde mest trafikerade i världen. En fungerande och snabbare tåglinje skulle flytta stora delar av flygresenärerna över till tåget. Genom att bygga en ny järnvägslinje kan vi således göra miljöförbättringar, ge större chans till pendling med tåg samt bygga ihop våra länder igen, om än symboliskt men ack så viktigt. I snart ett decennium har projektet Oslo-Sthlm 2.55 funnits och där är mycket av förarbetet redan gjort och kan användas för att ta nästa steg för projektering och byggande. Det har varit ett framgångsrikt projekt där Oslo–Stockholm sedan våren 2024 är en prioriterad tågförbindelse i ScanMed-korridoren som ingår i EU:s planerade infrastrukturnätverk Trans-European Transport Corridors (TEN-T) efter beslut i Europaparlamentet den 24 april 2024. Den 6 september 2024 startade Oslo-Sthlm 2.55 i samarbete med Trafikverket lokaliseringsutredningen för Nobelbanan, som är en ny järnväg mellan Kristinehamn och Örebro och som är en av de två nya länkar som behövs för att möjliggöra tågförbindelsen och på ett bra sätt knyta ihop Oslo och Stockholm – den andra går från Arvika till Lilleström i Norge. Tågförbindelsen skulle inte bara vara ett effektivt sätt att resa mellan våra huvudstäder utan också knyta ihop de län och orter som passeras på vägen med stopp i Stockholm–Västerås–Örebro–Karlstad–Arvika–Oslo. Den 30 september 2025 presenterar Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2026–2037. Förslaget går sedan ut på remiss och därefter förväntas regeringen fatta beslut i frågan under våren 2026. En järnvägsförbindelse som Oslo-Sthlm 2.55 skulle vara en positiv investering för infrastrukturen och tillväxten i Oslo och Stockholm och städerna däremellan. Det skulle öppna upp goda möjligheter till nya och stärkta arbetsmarknadsregioner. Det skulle också vara en viktig del i den strategiska infrastrukturen och stärka vår beredskap och inte minst skulle det vara en mycket viktig investering för klimatsmarta transporter och minskade utsläpp. Det är därför viktigt att de svenska och norska regeringarna tillsammans med ansvariga myndigheter så snart som möjligt fattar beslut om att förverkliga detta samhällsviktiga och lönsamma infrastrukturprojekt och inkluderar det som en del av sin nationella plan för transportinfrastruktur 2026–2037. Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Nya besiktningsregler

Motion 1008
Motion till riksdagen 2026/27:1008 av Magnus Resare (M) Nya besiktningsregler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att upprätthålla fordonsbesiktningsintervallen på dagens 14 månader för ökad trafiksäkerhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fordonsbesiktningen av nya tekniska säkerhetssystem i traditionella fordonstyper men också om att el- och laddhybrider bör uppdateras i linje med EU-direktivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att besiktiga bilar som är äldre än 50 år och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fordonsbesiktningen är ett viktigt verktyg för att upprätthålla trafiksäkerhet och se till att säkra bilar rullar på Sveriges vägar. Genom återkommande besiktningar säkerställs att fordon som används på våra vägar uppfyller de tekniska krav som lagstiftningen ställer, genom kontroll av bland annat bromsar, däck, styrsystem, belysning och andra vitala komponenter som direkt påverkar säkerheten i trafiken. Enligt Transportstyrelsen har antalet underkända fordon ökat de senaste åren vilket rimligen visar på att det kör trafikfarliga bilar på Sveriges vägar. I EU:s förslag till nytt besiktningspaket för medlemsländerna föreslås att fordon äldre än tio år ska besiktigas var 12:e månad. Det måste finnas en god balansgång mellan hur ofta man ska besikta för att upprätthålla trafiksäkerheten och kostnaden för fordonsägaren att besikta sitt fordon. Den svenska linjen om att EU:s direktiv inte ska överimplementeras är en viktig princip och det svenska intervallet på fjorton månader mellan besiktningstillfällena är allmänt accepterat och något som ska kvarstå. För att skapa ett tryggt och säkert Sverige utan onödiga trafikolyckor krävs att alla besiktigar sina bilar när kallelsen kommer var fjortonde månad. Moderna säkerhetssystem som krocksensorer och automatisk körhjälp är exempel på teknik som många tror kontrolleras vid en fordonsbesiktning, men det görs inte fullt ut. Det är viktigt att svensk besiktning inte halkar efter och därför behövs tydlighet kring vad besiktningen ska kontrollera när teknikutvecklingen på fordonsområdet går fort. Antalet elbilar och laddhybrider på de svenska vägarna har ökat och teknikutvecklingen innebär nya utmaningar. Trafiksäkerheten får inte halka efter för att fler bilar kör på el istället för bensin och diesel, därför är det rimligt att öka och bredda antalet kontrollpunkter och inkludera till exempel batterisystem och mjukvara vid besiktningen. Det är även ett stort problem med bilar som är uppenbart körodugliga men som är äldre än 50 år och därmed besiktningsbefriade. Veteranbilskulturen är viktig för Sverige och man ska verkligen inte behöva fylla samma krav med en 60 år gammal bil som vi ställer på en 10 år gammal bil men det måste finnas rimliga gränser för vad som även ska gälla en veteranbil. Regeringen borde därför se över regelverk för att även bilar äldre än 50 år med viss regelbundenhet ska behöva genomgå besiktning för att få fortsätta framföras på svenska vägar. Magnus Resare (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

En stärkt och nationellt samordnad blodförsörjning – fler blodgivare och ökad samhällsberedskap

Motion 1007
Motion till riksdagen 2026/27:1007 av Jennie Bergius Eriksson och Åsa Coenraads (båda M) En stärkt och nationellt samordnad blodförsörjning – fler blodgivare och ökad samhällsberedskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en nationellt samordnad och långsiktigt hållbar blodförsörjning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en nationell huvudman för blodgivningsverksamheten, med möjlighet att involvera exempelvis Försvarsmakten eller annan nationell aktör, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett informations- och utbildningsinslag om blodgivning, organdonation och stamcellsdonation i gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa nationella förutsättningar för att blodgivare ska kunna lämna blod vid valfri blodgivningsenhet i landet genom gemensamma digitala system och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över regelverk och incitament för att öka tillgängligheten till blodgivning, bredda rekryteringen och bättre ta tillvara befintliga blodgivares kapacitet, genom exempelvis aktiv inbjudan vid 18 års ålder och en nationell kallelse vid 21 års ålder, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Blod är en av sjukvårdens mest grundläggande och samtidigt mest underskattade resurser. Varje dag behövs blod vid operationer, cancerbehandlingar, förlossningar, transplantationer, olyckor och behandling av olika sjukdomar. Blod är en färskvara och kan lagras i max sex veckor och kan inte framställas syntetiskt. Utan blodgivare kan stora delar av sjukvården inte upprätthålla sin verksamhet. Andelen aktiva blodgivare har idag sjunkit till cirka 2,7 procent av befolkningen, vilket är långt under nationellt mål om 5 procent. Socialstyrelsens mål är att Sverige ska ha en blodförsörjning som fungerar både i vardagen och vid kriser, höjd beredskap och krig. För att klara det behöver vi, enligt Socialstyrelsen och Swedish Blood Alliances bli cirka 400 000 aktiva och godkända blodgivare i Sverige som snabbt kan kallas in när behov uppstår. Vi behöver alltså bli dubbelt så många blodgivare som vi är idag. Under 2024 minskade dock antalet blodgivare i 15 av 21 aktuella regioner i Sverige. Kunskap, tillgänglighet och goda vanor behöver stärkas för att nå nationella ambitioner och stärkt beredskap kring området. Blodförsörjningen är inte enbart en fråga om sjukvårdens dagliga behov. Den är också en central del av Sveriges civila beredskap och försörjningsförmåga vid kris, höjd beredskap och ytterst krig. Sverige behöver därför ett samlat nationellt grepp om hur fler människor kan bli blodgivare och hur blodgivningen kan organiseras mer tillgängligt, effektivt och långsiktigt. Dagens blodgivningsverksamhet är huvudsakligen organiserad inom regionernas hälso- och sjukvård. Tillgängligheten påverkas av regionala prioriteringar, ekonomiska förutsättningar och lokala organisatoriska lösningar. Det bör utredas om blodinsamlingen i större utsträckning kan organiseras nationellt och ges en tydligare organisatorisk självständighet från den ordinarie sjukhusdriften. En nationell huvudman skulle kunna skapa en mer enhetlig struktur för rekrytering, bokning, insamling och distribution av blod. En möjlig modell är att involvera exempelvis Försvarsmakten, med dess nationella organisation, logistiska kapacitet och erfarenhet av att verka över hela landet. Andra nationella eller upphandlade aktörer bör också kunna prövas. Utredningen måste samtidigt säkerställa att den medicinska hanteringen håller högsta kvalitet. Provtagning, smittscreening, komponentframställning, kvalitetssäkring, lagring och distribution till sjukvården måste fungera oberoende av hur själva blodinsamlingen organiseras. Det behöver också säkerställas att sjukhusens varierande och ibland akuta behov kan mötas. Sverige behöver bli bättre på att rekrytera framtidens blodgivare. I dag bygger systemet i stor utsträckning på att den enskilde själv ska komma på tanken att bli blodgivare, söka upp information och därefter ta kontakt med en blodcentral. Många potentiella blodgivare nås därför aldrig av frågan. Det bör ses över om varje ung människa ska få en aktiv och personlig förfrågan och information om blodgivning, blodgruppering och möjlighet att anmäla sitt intresse i samband med myndighetsdagen. Informationen bör omfatta organdonation och stamcellsdonation samt möjligheten att registrera sin vilja i Donationsregistret och anmäla sig till Tobiasregistret. Som ett komplement bör en nationell modell prövas där alla unga vuxna kallas till en blodgivningsenhet under det år de fyller 21 år. Kallelsen ska innebära ett erbjudande om information, blodgruppering och medicinsk lämplighetsbedömning samt möjlighet att genomföra sin första blodgivning. Med syftet är att göra blodgivning till en naturlig del av vuxenblivandet och skapa en bredare rekryteringsbas för framtidens blodförsörjning. Den som av medicinska, personliga eller andra skäl inte kan eller vill lämna blod ska självklart kunna avstå. Själva donationen ska alltid bygga på frivillighet och informerat samtycke. I enlighet med gällande lagstiftning och SoHo-förordningen (EU 2024/1938) som börjar att gälla 7 augusti 2027 och bland annat också ställer krav på kvalitet, säkerhet, försörjningstrygghet och beredskap. Motionärerna föreslår därför att; Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för en nationellt samordnad blodförsörjning, med målet att öka antalet blodgivare och stärka nationell beredskap genom förbättrad tillgänglighet, kunskap och vana hos svensken och tillkännager detta för regeringen. Jennie Bergius Eriksson (M) Åsa Coenraads (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Fler och bättre äldreboenden

Motion 1006
Motion till riksdagen 2026/27:1006 av Jennie Bergius Eriksson (M) Fler och bättre äldreboenden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översikt för fler och bättre äldreboenden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Samtidigt som antalet personer över 65 år ökar med omkring 300 000 fram till 2035, och ytterligare med 700 000 fram till 2070, har byggandet av anpassade bostäder för äldre bromsats in. Resultatet blir ett växande ofrivilligt kvarboende där allt fler äldre blir kvar i bostäder som inte längre motsvarar deras behov. Ansvaret bollas mellan staten och kommunerna och problemet kvarstår utan lösning. Tidigare utredningar och nya analyser pekar på ett behov av mellan 100 000 och 140 000 nya seniorbostäder fram till 2034. När äldre saknar alternativ blir de kvar längre i bostäder som ofta är svåra att anpassa till ett åldrande. Det leder till ökade kostnader för hemtjänst, bostadsanpassningar och sjukvård. Risken för ensamhet, psykisk ohälsa och fallolyckor ökar. Kommunerna får samtidigt bära en växande ekonomisk börda. Beräkningar från bostadsbolagen visar att avsaknaden av fler seniorbostäder kan innebära upp till 60 miljarder kronor i ökade kostnader för särskilda boenden fram till 2034. När äldre saknar attraktiva alternativ stannar flyttkedjorna upp. Villor och radhus frigörs inte för yngre hushåll. Äldre sitter fast och unga stängs ute. Samtidigt visar flera undersökningar att ungefär var fjärde senior skulle vilja flytta om det fanns ett attraktivt alternativ, då bristande tillgänglighet, oro och ensamhet gör att den nuvarande bostaden inte ger förutsättningar för ett fullt värdigt liv. Även om fler seniorboenden helt eller delvis skjuter fram behoven av särskilda boenden, ökar även efterfrågan på dessa bostäder. Olika aktörer bedömer att Sverige behöver mellan 12 000 och 41 000 nya platser i särskilda boenden under samma period. Hur stora behoven är fram till 2070 saknas det beräkningar för. Redan idag får omkring 10 000 äldre varje år inte tillgång till ett särskilt boende, antingen genom avslag eller därför att kommunen inte kan erbjuda en plats inom lagstadgad tid. Detta är framför allt en valfrihetsfråga för den enskilde. Rätten att själv få bestämma när, och vart, ska ligga hos den enskilde själv. Där de ekonomiska villkoren gör det möjligt att bo, och där samhällets stöd, såväl till byggande som förvaltning, vård och omsorg, på riktigt anpassas utifrån den enskildes behov. Där den enskilde har den självklara rätten att välja sin nya bostad, och inte vara enbart utlämnad till kommunala beslut. Därför är frågan om äldrepolitik större än vård- och omsorgsbehov. Den handlar även om bostadspolitik, välfärdspolitik och samhällsekonomi samtidigt. Sverige behöver fler flexibla seniorboenden för att möta seniorernas skiftande behov under livets alla skeden. Viljan att välja slutar inte för när man blir äldre. Jennie Bergius Eriksson (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Nationell diabetesstrategi

Motion 1005
Motion till riksdagen 2026/27:1005 av Magnus Resare (M) Nationell diabetesstrategi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa en nationell diabetesstrategi och tillkännager detta för regeringen. Motivering Cancer, demens och många andra allvarliga sjukdomar har föranlett nationella strategier för att patienter i hela riket ska kunna få en mer adekvat bra vård. När det kommer till exempelvis cancer har det framhållits till ett centralt skäl varför Sverige har bland världens mest framgångsrika cancervård. Diabetes behandlas väldigt olika beroende vilken region man idag tillhör. Andelen användare av pump kan variera från uppemot 60% av typ-1 diabetikerna i ett län till 30-35% i ett närliggande län. Även inom regioner kan det variera från sjukhus till sjukhus vilken behandling man kan förvänta sig. Det är inte rättvist och det är inte patientsäkert. Då kostnaden för eventuella komplikationer av diabetes är väldigt hög finns det anledning att ha en så bra tillgänglig vård som möjligt för landets diabetiker men centralt är också att det är lika vård oavsett vart man bor. Det finns därför anledning att införa en nationell diabetesstrategi. Magnus Resare (M)
Johanna Rantsi och 1 till M
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Stärkt registerkontroll vid arbete med barn och unga

Motion 1004
Motion till riksdagen 2026/27:1004 av Johanna Rantsi och Marie-Louise Hänel Sandström (båda M) Stärkt registerkontroll vid arbete med barn och unga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ytterligare registerkontroll vid arbete med barn och unga, särskilt när det gäller brott begångna utanför EU och kontroller under pågående anställning, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sexuella övergrepp är oacceptabla, inte minst när de sker mot barn. Alla verksamheter där vuxna möter barn och unga måste vidta kraftfulla åtgärder för att förhindra övergrepp. Registerkontroll vid arbete med barn och unga är en viktig åtgärd för att stärka tryggheten. Den moderatledda regeringen har under 2026 genomfört flera förändringar som stärker registerkontrollen. Kontrollerna har utökats till att även omfatta vissa uppgifter ur misstankeregistret och fler brott. Dessutom har kraven på hur aktuella registerutdragen ska vara har skärpts. Det är viktiga steg för att skydda barn och unga från personer som kan vara olämpliga att arbeta med dem. Samtidigt finns det anledning att se över möjligheterna att ytterligare stärka kontrollen. I dag inhämtas uppgifter ur det svenska belastningsregistret och, i vissa fall, även från andra EU-länders och Storbritanniens kriminalregister. För personer som har bott i eller är medborgare i länder utanför EU finns däremot inte samma möjlighet att automatiskt få fram uppgifter om allvarliga brott som personen kan ha dömts för. Det bör därför undersökas hur internationellt informationsutbyte kan förbättras, så att arbetsgivare i verksamheter med barn och unga i större utsträckning kan få tillgång till relevanta uppgifter om allvarliga brott begångna utanför EU, där sådana uppgifter finns att tillgå. Arbetsgivare bör också ges bättre möjligheter att genomföra förnyade registerkontroller under pågående anställning. En person som döms för ett allvarligt brott efter att ha anställts kan i dag fortsätta arbeta med barn utan att arbetsgivaren automatiskt får kännedom om domen. Frågan om återkommande kontroller har tidigare utretts, men inte lett till någon generell förändring av lagstiftningen. Det finns därför anledning att överväga om mer avgränsade kontroller kan införas i särskilt känsliga verksamheter, med tydliga regler som värnar den personliga integriteten. Barns och ungas trygghet måste alltid tas på största allvar. Genom bättre internationellt informationsutbyte och möjlighet till förnyade kontroller kan skyddet stärkas ytterligare, samtidigt som kontrollerna genomförs rättssäkert och med respekt för den enskildes integritet. Johanna Rantsi (M) Marie-Louise Hänel Sandström (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Stärkt infrastruktur i Fyrbodal

Motion 1003
Motion till riksdagen 2026/27:1003 av Ann-Sofie Alm (M) Stärkt infrastruktur i Fyrbodal Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör prioritera en långsiktig och sammanhållen utveckling av infrastrukturen i Fyrbodal, med särskilt fokus på väg- och järnvägsförbindelser, näringslivets transportbehov, regional tillgänglighet och totalförsvarets behov, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fyrbodal är en strategiskt viktig del av Sverige. Regionen binder samman Göteborgsregionen med Norge och är en viktig länk för handel, industri, besöksnäring och transporter. Här finns betydande industriella verksamheter, högteknologiska företag, försvars- och rymdindustri, fordonsindustri, jord- och skogsbruk samt en växande besöksnäring. Trots detta har Fyrbodal under lång tid haft infrastrukturella utmaningar som begränsar regionens utvecklingsmöjligheter. Bristande vägstandard, eftersatt järnvägsunderhåll och otillräcklig kapacitet påverkar företagens konkurrenskraft, människors möjlighet att pendla och kommunernas förutsättningar att attrahera nya etableringar. Det är inte rimligt att företag i en region med så stor utvecklingspotential ska hindras av bristande infrastruktur. Sverige behöver tillväxt i hela landet, och då måste även Fyrbodals behov tas på allvar. Vägar och järnvägar som stärker hela regionen Väg E45 är en av Fyrbodals viktigaste transportleder och har stor betydelse för arbetspendling, godstransporter och förbindelserna mellan norra och södra Sverige. Vägens standard, framkomlighet och trafiksäkerhet behöver utvecklas. Även väg 161 och väg 172 har stor betydelse för regionens sammanhållning och näringslivets transporter. Järnvägsförbindelserna behöver samtidigt stärkas. Norge/Vänerbanan och Bohusbanan är viktiga för såväl arbetspendling som godstrafik och regional utveckling. Bygg bort säckstationen i Strömstad och låt tågen gå hela vägen till Oslo. Bättre kapacitet, punktlighet och underhåll är avgörande för att fler ska kunna välja kollektivtrafik och för att företagen ska kunna transportera gods effektivt. Förbindelserna mot Norge förtjänar särskild uppmärksamhet. Gränshandeln och det ekonomiska utbytet mellan Sverige och Norge är betydande. En väl fungerande infrastruktur stärker svensk export, handel och konkurrenskraft. Infrastruktur är också en säkerhetsfråga Det förändrade säkerhetspolitiska läget innebär att infrastrukturen måste betraktas som en central del av Sveriges totalförsvar. Fyrbodals geografiska läge nära Norge och den norska gränsen gör regionen särskilt viktig ur ett försvars- och beredskapsperspektiv. Vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser måste kunna fungera även under störningar, kriser och höjd beredskap. Det behövs alternativa transportvägar, robusta förbindelser och tillräcklig kapacitet för att kunna transportera personal, materiel och förnödenheter när situationen kräver det. Infrastruktursatsningar i Fyrbodal är därför inte enbart regional utvecklingspolitik. De är också investeringar i Sveriges säkerhet. Tillväxt och företagande i hela landet Fyrbodal har goda förutsättningar att växa. Här finns företag med internationell konkurrenskraft och en industriell tradition som utgör en viktig del av svensk ekonomi. Men företagsetableringar och investeringar förutsätter fungerande transporter. Det gäller såväl stora industriföretag som små och medelstora företag på landsbygden. Även jord- och skogsbruket är beroende av vägar som klarar tunga transporter året runt. Besöksnäringen behöver god tillgänglighet för att kunna utvecklas och skapa fler arbetstillfällen. En moderat politik ska skapa förutsättningar för företagande, arbete och tillväxt. Det förutsätter att staten tar ansvar för en långsiktig infrastruktur som stärker näringslivets konkurrenskraft och gör det möjligt att leva och verka i hela landet. Hela Sverige måste fungera Fyrbodal ska inte behöva välja mellan utveckling och säkerhet. Regionen behöver både fungerande vardagsinfrastruktur och strategiska investeringar för framtiden. Regeringens nationella infrastrukturplanering bör därför i högre grad ta hänsyn till Fyrbodals betydelse för svensk industri, handel, arbetspendling och totalförsvar. Prioriteringarna behöver utgå från faktiska transportbehov och samhällsekonomisk nytta, men också från Sveriges långsiktiga säkerhetsintressen. Det är dags att ge Fyrbodal de infrastrukturella förutsättningar som regionens invånare, företag och strategiska betydelse förtjänar. Sverige blir starkare när hela landet ges möjlighet att växa. Ann-Sofie Alm (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Sänkta trösklar till ett eget hem

Motion 1002
Motion till riksdagen 2026/27:1002 av Lotta Björklund (M) Sänkta trösklar till ett eget hem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och undanröja omotiverade hinder för hushåll att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att det finns bostäder innebär inte att alla hushåll har möjlighet att få ett eget hem. Den som söker en bostad behöver både kunna betala boendekostnaden och bli godkänd för ett kontrakt. När något av detta inte fungerar riskerar människor att stängas ute från den ordinarie bostadsmarknaden. Bostadspolitiken behöver därför inte bara handla om hur många bostäder som byggs, utan också om människors faktiska möjligheter att få och behålla ett eget hem. Ett eget hem är en viktig grund för trygghet, självständighet och möjligheten att forma sitt eget liv. Det skapar förutsättningar att arbeta, studera, bilda familj och planera sin framtid. En väl fungerande bostadsmarknad behöver därför ge fler människor möjlighet att ta ansvar för sin egen boendesituation och göra egna val. Det förutsätter både ett tillräckligt utbud av bostäder och att onödiga hinder för att etablera sig på bostadsmarknaden identifieras och undanröjs. Flera hinder kan sammanfalla för samma hushåll Den strukturella hemlösheten synliggör skillnaden mellan att behöva socialt stöd och att sakna tillgång till en bostad. Ett hushåll kan ha ekonomiska förutsättningar att klara ett eget boende men ändå inte få ett kontrakt. Inkomster, betalningsanmärkningar och kort kötid är exempel på förhållanden som kan försvåra etableringen. Höga trösklar kan också finnas i hur en hyresvärd bedömer olika inkomstkällor och anställningsformer. Samtidigt måste fastighetsägare kunna ställa rimliga krav och bedöma ekonomiska risker. Det är en viktig förutsättning för en fungerande hyresmarknad. Men kraven bör också vara proportionerliga och ge utrymme för individuella bedömningar av hushållens faktiska betalningsförmåga. En bostad med en hyra som hushållet kan betala hjälper inte om det samtidigt utestängs av andra villkor. Att människor stängs ute från bostadsmarknaden kan därför inte enbart hanteras som en fråga för socialtjänsten. Bostadspolitiken behöver också möta hushåll som saknar eget boende utan att ha en social problematik som förklarar situationen. Målet bör vara att fler människor ska kunna etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden och klara sitt boende på egen hand, i stället för att vara hänvisade till tillfälliga boendelösningar. Undanröj hinder för att få ett eget bostadskontrakt För människor som har ekonomiska förutsättningar att klara ett eget boende ska vägen till ett bostadskontrakt inte försvåras av omotiverade krav. Det handlar inte om att ta begränsa hyresvärdarnas möjlighet att bedöma ekonomiska risker, utan om att skapa bättre förutsättningar för att den enskildes faktiska betalningsförmåga ska kunna vägas in. Regeringen bör därför se över vilka villkor som försvårar för hushåll att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden och föreslå konkreta reformer som minskar onödiga hinder. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot inkomstkrav, olika anställningsformer, betalningsanmärkningar och möjligheterna till individuella bedömningar. Arbetet bör ske i dialog med fastighetsägare, kommuner och andra berörda aktörer och utgångspunkten ska vara att fler människor får möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden, samtidigt som avtalsfriheten och fastighetsägarnas rätt att göra rimliga riskbedömningar värnas. Stärk vägen till ett eget och varaktigt hem För människor som saknar en egen bostad är tillfälliga boendelösningar sällan en långsiktig lösning. När en tillfällig insats upphör riskerar samma hinder att finnas kvar. Därför behöver fler människor ges möjlighet att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden, utan att i onödan vara beroende av socialtjänstens insatser. Målet är en bostadsmarknad där fler människor får möjlighet att stå på egna ben. Genom att undanröja omotiverade hinder och förbättra befintliga lösningar kan fler få ett eget hem, skapa trygghet i vardagen och forma sin egen framtid. Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Diskriminering av kvinnors företagande

Motion 1001
Motion till riksdagen 2026/27:1001 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M) Diskriminering av kvinnors företagande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av lagstiftningen så att lokala majoriteter i regionerna inte kan begränsa det fria vårdvalet och därmed också diskriminera kvinnors företagande på ideologisk grund och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har på många områden kommit långt i jämställdhetsarbetet och framhålls ofta som ett föregångsland. Men när det gäller kvinnors företagande är situationen en helt annan. Sverige är fortfarande bland de sämsta länderna inom EU när det gäller andelen kvinnliga företagare. Den låga andelen kvinnliga företagare begränsar Sveriges tillväxt och innebär att samhället går miste om den utveckling och samhällsnytta som fler företag drivna av kvinnor skulle kunna bidra med. Det är dessutom en grundläggande jämställdhetsfråga. När färre kvinnor driver företag innebär det också att kvinnor har mindre kapital och lägre förmögenhet än män. Sverige behöver därför kraftfulla åtgärder som underlättar för fler kvinnor att starta företag och som ger dem stabila och långsiktiga förutsättningar att driva och utveckla sina verksamheter. Vårdval Stockholm är ett system inom Region Stockholm som ger invånarna möjlighet att själva välja vårdgivare inom en rad offentligt finansierade vårdområden. Grundprincipen är att patienterna ska ha frihet att välja den vårdgivare som passar dem bäst, oavsett om verksamheten bedrivs i privat eller offentlig regi. Sedan vårdvalsreformerna infördes 2010 har Stockholmsregionen varit en föregångare i arbetet med att utveckla det fria vårdvalet. Genom att successivt införa och utöka vårdvalen har patienternas valfrihet stärkts samtidigt som tillgängligheten förbättrats, vårdköer kortats och effektiviteten ökat. Reformen har också haft stor betydelse för kvinnors möjligheter att starta och driva företag. Välfärdsbranschen utmärker sig som den enda bransch där kvinnor utgör en majoritet av företagarna. Under mandatperioden 2022–2026 valde det S-ledda styret i Region Stockholm, tillsammans med Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, att genomföra åtgärder med en helt annan politisk inriktning. Trots de positiva effekterna av det fria vårdvalet inleddes en omfattande omställning där flera vårdval begränsades eller avvecklades och en betydligt större del av vården skulle bedrivas i regionens egen regi. Denna politik hotar inte bara patienternas valfrihet utan slår också mot kvinnors företagande inom en av Sveriges största samhällssektorer. Vård och omsorg är områden där kvinnor dominerar arbetsmarknaden och där det finns stora möjligheter för fler kvinnor att använda sin kompetens till att starta och utveckla egna företag. När privata vårdalternativ begränsas försämras samtidigt förutsättningarna för dessa kvinnor att bli företagare och arbetsgivare. Den inriktning som det socialdemokratiskt ledda styret valde i Stockholmsregionen innebär därmed en politik som diskriminerar kvinnors företagande och motverkar jämställdheten. Genom att av ideologiska skäl begränsa privat drivna verksamheter inom välfärden dras mattan undan för en bransch där kvinnliga företagare är särskilt väl representerade. Kvinnors möjligheter att äga, driva och utveckla företag försämras när politiska beslut gör det svårare eller omöjligt för privata alternativ att fortsätta sin verksamhet. Det är särskilt anmärkningsvärt att en politik som säger sig värna jämställdheten samtidigt missgynnar kvinnligt företagande inom den sektor där kvinnor har lyckats etablera sig som företagare i störst utsträckning. Sverige behöver fler kvinnliga företagare, men i stället riskerar dessa beslut att minska både antalet företag och möjligheterna för kvinnor att bygga upp eget kapital och ekonomisk självständighet. Företagen är en avgörande del av vår välfärd. De skapar arbetstillfällen, främjar innovation och bidrar till ekonomisk tillväxt som kommer hela samhället till del. Att öka andelen kvinnliga företagare är därför centralt för ett mer jämställt Sverige. Kvinnors företagande måste uppmuntras och ges möjlighet att växa, inte begränsas genom politiska beslut som särskilt drabbar kvinnodominerade branscher. För att säkerställa att kvinnors företagande inte diskrimineras på ideologiska grunder bör riksdagen ge regeringen till känna att den bör lägga fram förslag som förhindrar lokala och regionala politiska majoriteter från att begränsa det fria vårdvalet. Merit Frost Lindberg (M) Joanna Lewerentz (M) Lotta Högström (M) Sophia Granswed Baat (M) Maria Stockhaus (M) Mårten Blix (M) Leif Gripestam (M) Lars Beckman (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Kvinnors valfrihet och rätt till vård

Motion 1000
Motion till riksdagen 2026/27:1000 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M) Kvinnors valfrihet och rätt till vård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en översyn av lagstiftningen så att lokala majoriteter i regionerna på ideologisk grund inte kan begränsa det fria vårdvalet och inskränka kvinnors och medborgares valfrihet och rätt till vård och tillkännager detta för regeringen. Motivering Genom Vårdval Stockholm har invånarna i Region Stockholm under lång tid kunnat välja mellan offentliga och privata vårdgivare inom flera offentligt finansierade vårdområden. Vårdvalssystemet regleras genom hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om valfrihetssystem (LOV). Inom dessa ramar beslutar Region Stockholm om villkoren för vårdvalen, godkänner vårdgivare och ansvarar för att verksamheterna följs upp. Systemet kombinerar därmed offentligt ansvar och finansiering med patienternas möjlighet att välja mellan olika utförare. Sedan vårdvalsreformerna infördes 2010 har Stockholm haft en ledande roll i utvecklingen av patienternas valfrihet. Genom att successivt utvidga vårdvalen har regionen skapat möjligheter att välja vårdgivare utifrån bland annat kvalitet, väntetider och geografisk närhet. Vårdvalen har omfattat såväl primärvård som specialistvård inom exempelvis gynekologi, hudsjukvård, ögonsjukvård, ortopedi och barn- och ungdomstandvård. Möjligheten att välja och välja bort vårdgivare stärker patienternas ställning. Den skapar också konkurrens som ger incitament för verksamheterna att utveckla kvalitet, effektivitet och tillgänglighet. I Stockholm har vårdvalssystemet bidragit till ett bredare vårdutbud, kortare väntetider och större självbestämmande. Att begränsa denna valfrihet försämrar förutsättningarna för en vård som utgår från patientens behov. Under mandatperioden 2022–2026 genomförde Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet en omfattande förändring av sjukvårdens organisation i Region Stockholm. Flera vårdval begränsades eller avvecklades samtidigt som en större del av vården överfördes till regionens egen regi. Denna omläggning innebar ett tydligt avsteg från den tidigare utvecklingen mot ökad valfrihet och mångfald av vårdgivare. Den utveckling som skett i Stockholm de senaste åren har försämrat jämställdheten i vården och motverkar hälso- och sjukvårdslagens mål om vård på lika villkor. Kvinnors vårdbehov har historiskt sett alltid varit underprioriterat. Trots detta omfattade omläggningen betydande begränsningar inom just kvinnosjukvården för bland annat gynekologisk vård och ätstörningsvård. För kvinnor och unga flickor som behöver specialistvård har färre vårdgivare och minskade valmöjligheter fått stora konsekvenser som sämre tillgänglighet och kraftigt försämrad vård. Som argument för förändringarna framfördes att den höga tillgängligheten hade bidragit till överkonsumtion av vård och ökade kostnader. Vården skulle i stället bli mer behovsstyrd. Det saknas dock belägg för att kvinnor skulle söka gynekologisk vård eller behandling för ätstörningar utan medicinskt motiverade behov. Att använda resonemang om överkonsumtion för att motivera begränsningar inom dessa vårdområden ter sig närmast kvinnofientligt och riskerar att osynliggöra patienternas faktiska behov. Patienternas rätt att välja vårdgivare bör inte kunna inskränkas beroende på vilken politisk majoritet som för tillfället styr en region. Valfriheten behöver därför ges ett starkare och mer långsiktigt skydd i hela landet. Regeringen bör mot denna bakgrund överväga att lägga fram förslag som förhindrar regionala majoriteter från att begränsa det fria vårdvalet och därmed säkerställer att patienter, oavsett bostadsort, har möjlighet att själva välja vårdgivare. Merit Frost Lindberg (M) Joanna Lewerentz (M) Sophia Granswed Baat (M) Lotta Högström (M) Maria Stockhaus (M) Mårten Blix (M) Leif Gripestam (M)
Pressmeddelande · för 2 dagar sedan · Jessica Rosencrantz · Statsrådsberedningen

EU-minister Jessica Rosencrantz deltar i Allmänna rådet i Bryssel

Torsdag den 19 november reser EU-minister Jessica Rosencrantz till Bryssel för att träffa sina europeiska ministerkollegor i Allmänna rådet (GAC). På agendan står bland annat rättsstatsfrågor och genomförandet av EU:s strategi för en beredskapsunion. – Den årliga rättsstatsdialogen utgör en värdefull möjlighet att utbyta erfarenheter för att stärka respekten för rättsstatens principer inom EU. Det är ett bra komplement till EU:s övriga verktyg på rättsstatsområdet. I en orolig omvärld är det också viktigt att beredskapsfrågorna står på dagordningen​. Rysslands krig mot Ukraina, hybridhot och cyberattacker visar att beredskap och motståndskraft är centralt för Europas säkerhet och behöver större politisk uppmärksamhet, säger EU-minister Jessica Rosencrantz. Inom ramen för den årliga rättsstatsdialogen kommer ministrarna under mötet att diskutera situationen för rättsstatens principer i Cypern, Ungern, Litauen och Luxemburg. På mötets agenda står även diskussioner om genomförandet av EU:s strategi för en beredskapsunion. Strategin syftar till att stärka EU:s beredskap genom en allriskansats och omfattar åtgärder inom sju områden: förutseende och framsyn, motståndskraft i samhällsviktig verksamhet, befolkningens beredskap, samarbete mellan offentliga och privata aktörer, civil-militär samverkan, krishantering samt partnerskap utanför EU. Vid mötet väntas det irländska ordförandeskapet i EU:s ministerråd även informera om förenklingsarbetet med fokus på kvarstående omnibusförhandlingar. Allmänna rådet ska också diskutera EU-kommissionens arbetsprogram för 2027 med titeln ”Europeiska unionen – att stå upp för varandra”.
Pressmeddelande · för 2 dagar sedan · Elisabeth Svantesson · Finansdepartementet

Förslag om enklare regler för UF-företag och andra övningsföretag på remiss

Finansdepartementet har tagit emot förslag om enklare och tydligare skatteregler för unga företagare från en bokstavsutredning. Förslagen har nu skickats på remiss. Ung Företagsamhet (UF) ger gymnasieelever möjlighet att prova på företagande under ett läsår. Liknande möjligheter finns även i andra verksamheter. Att få erfarenhet av att driva företag är viktigt för att stärka ungas entreprenörskap och företagande. Samtidigt kan dagens regler vara komplicerade, särskilt för övningsföretag som säljer tjänster. Exempelvis innebär reglerna att kunder till UF-företag och andra övningsföretag som säljer tjänster kan bli ansvariga för att skatterna betalas. Det gör det svårt för företagen att få kunder. Det här är bland annat något som Ung Företagsamhet påpekat i en hemställan. För att förenkla skattereglerna föreslår utredningen att en ny slags preliminär skatt införs specifikt för UF-företag och andra övningsföretag som får namnet ÖA-skatt. Förslaget innebär att en övningsföretagare som godkänts av Skatteverket själv betalar preliminärskatt och egenavgifter, på ett sätt som liknar dagens system för F-skatt. Kunder som köper tjänster från övningsföretag skulle därför inte vara ansvariga för att skatterna betalas. Utredningens förslag har nu skickats på remiss.
Pressmeddelande · för 2 dagar sedan

Säkerhetsläget i Arktis högt på agendan vid Natos parlamentariska församlings höstsession

Den 20–23 november hålls Natos parlamentariska församlings höstsession i Berlin, Tyskland. Sju ledamöter från riksdagens delegation deltar. Närmare 400 ledamöter från Natos medlemsländer och partnerländer träffas vid den årliga höstsessionen för Natos parlamentariska församling i Berlin, Tyskland. Förutom fortsatt stöd till Ukraina uppmärksammas vikten av att skydda den arktiska regionen. Ansvarsfördelningen av det kollektiva försvaret mellan Europa och Nordamerika samt försvarsindustrins kapacitet och medlemsstaternas investeringar i teknikutveckling diskuteras också. Riksdagsledamöterna från den svenska delegationen kommer att medverka i utskottsmöten, delta i tematiska diskussioner samt rösta om förslag till gemensamma uttalanden. Det fattas inga bindande beslut vid sessionen. Ledamöter De svenska ledamöter som deltar vid höstsessionen är: • Kerstin Lundgren (C), ordförande • Karin Enström (M), vice ordförande • Hanna Gunnarsson (V) • Nila Vikhe Patil (MP) Alla ledamöter i delegationen: Ledamöter i riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling Bakgrund Natos parlamentariska församling är ett forum för parlamentariker från Natos 32 medlemsländer. Församlingen möts vid två årliga möten, så kallade sessioner. Verksamheten äger då rum dels i plenum, dels i fem fackutskott. • Om riksdagens Nato-delegation • Om sessionen i Tyskland på Natos parlamentariska församlings webbplats Kontaktperson för media Eva Östlund, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 070-609 67 39, e-post: [email protected]
Pressmeddelande · för 2 dagar sedan

Civilutskottet säger ja till en ny produktansvarslag

Civilutskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny produktansvarslag. Den föreslagna regleringen bygger på ett nytt EU-direktiv om produktansvar och stärker skyddet för personer som drabbas av skador till följd av säkerhetsbrister i produkter. Under de senaste åren har det skett stora förändringar i hur produkter tillverkas och distribueras, men också i hur de används. Förekomsten av så kallade uppkopplade produkter har ökat. Utvecklingen har medfört att vissa produkter inte omfattas av de nuvarande reglerna. Mot bakgrund av utvecklingen har EU antagit ett nytt direktiv om produktansvar. Omfattar även fristående programvara Det nya regelverket anpassas till den tekniska utvecklingen. Bland annat utvidgas ansvaret från att omfatta fysiska produkter till att även omfatta fristående programvara. Förutom personskada och sakskada ska även så kallad ren förmögenhetsskada som uppstår på grund av förlust eller förvanskning av data ersättas. Vidare utvidgas kretsen av skadeståndsansvariga när tillverkaren är etablerad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). För att underlätta för en skadelidande införs det dessutom regler om bevislättnad. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Planerad dag för debatt och beslut Planerad dag för debatt är tisdagen den 24 november och beslut om ärendet onsdagen den 25 november 2026. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand. Webb-tv Ledamöter Civilutskottets ledamöter Dokument Civilutskottets betänkande 2026/27:CU4 En ny produktansvarslag (publiceras 20 november) Kontaktperson för media Miriam Kantor, utskottsråd civilutskottet, telefon: 08-786 66 44, e-post: [email protected] Om utskottens förslag till beslut Innan riksdagen fattar beslut i en fråga behandlas den först i något av riksdagens utskott. Utskottet lämnar sitt förslag till beslut utifrån vad majoriteten av ledamöterna i utskottet tycker. De som inte håller med får lämna invändningar, i form av så kallade reservationer. Riksdagen beslutar oftast som utskotten föreslår, men ibland får en reservation fler röster.
Pressmeddelande · för 2 dagar sedan · Jakob Forssmed · Socialdepartementet

Socialminister Jakob Forssmed deltar på ministermöte i Bryssel

Den 20 november reser socialminister Jakob Forssmed till Bryssel för att delta i EU:s ministerrådsmöte för idrott. I anslutning till mötet deltar ministrarna även i en informell lunch där de ska diskutera ryska och belarusiska idrottares deltagande i internationella idrottstävlingar samt vilka nationella åtgärder som går att göra på EU-nivå. Vid själva rådsmötet ska ministrarna diskutera hur idrottens fördelar för psykisk hälsa och välbefinnande kan främjas. På dagordningen står även frågor om hur traditionella idrotter och tävlingar bidrar till att bevara Europas kulturarv och främjar ett inkluderande deltagande i fysisk aktivitet. För intervjuförfrågningar, vänligen kontakta pressekreterare Sarah Hummerdal.
Pressmeddelande · för 2 dagar sedan · Erik Slottner · Finansdepartementet

Civilminister Erik Slottner deltar i informellt möte med EU:s konsumentministrar i Dublin

Den 19–20 november deltar civilminister Erik Slottner i ett informellt konsumentministermöte i Dublin som arrangeras av det irländska ordförandeskapet. På dagordningen står aktuella frågor om konsumentskydd och konsumentpolitik inom EU. Mötet samlar ministrar med ansvar för konsumentfrågor från hela EU för diskussioner om gemensamma utmaningar och prioriteringar på konsumentområdet. Under mötet kommer bland annat EU-kommissionens konsumentpaket att diskuteras. Inom ramen för paketet kommer diskussionerna fokusera på förslaget till en rättsakt om digital rättvisa och en översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete. Syftet är att stärka konsumentskyddet och anpassa regelverket till den digitala utvecklingen i EU-länderna.
Pressmeddelande · för 2 dagar sedan · Andreas Carlson, Utrikesdepartementet · Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson och kabinettssekreterare Johan Berggren deltar i NAUM 2026

Den 19–20 november deltar infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson och kabinettsekreterare Johan Berggren i årets nordisk-afrikanska utrikesministermöte (NAUM) i Oslo. Möjligheter och hinder för ökat handelsutbyte kommer att diskuteras liksom fred och säkerhet, multilateralt samarbete och jämställdhet. Ett särskilt fokus ligger i år på digitalisering (AI) och den gröna omställningen. – Jag välkomnar möjligheten att diskutera hur vi kan stärka handelsutbytet mellan nordiska och afrikanska länder. Svenska företag har mycket att bidra med inom hållbar infrastruktur, innovativa lösningar och digitalisering, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Det nordisk-afrikanska utrikesministermötet (NAUM) är ett årligt forum för informella och öppna diskussioner mellan nordiska och afrikanska länder. Sedan 2001 har nordiska och afrikanska utrikesministrar mötts ett 20-tal gånger i detta format och värdskapet roterar mellan de nordiska och afrikanska länderna. 2024 års möte ägde rum i Köpenhamn och ifjol organiserade Zimbabwe mötet i Victoria Falls. Till mötet väntas ett trettiotal afrikanska länder och utrikesministrar från de nordiska länderna.
Pressmeddelande · för 2 dagar sedan

Romina Pourmokhtari på COP31: Världens klimatlöften måste bli verklighet

Sverige driver på för att länderna ska minska sitt beroende av fossila bränslen och genomföra de klimatåtaganden de redan har gjort. Nu går klimatförhandlingarna på COP31-mötet i Antalya in i ett avgörande. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari lyfter behovet av fler investeringar och bättre skydd för människor som drabbas av klimatförändringarna. Länderna står fortfarande långt ifrån varandra i flera av de stora frågorna på FN:s klimattoppmöte COP31. Det gäller hur snabbt världen ska lämna kol, olja och gas. Men det handlar också om hur omställningen ska finansieras och hur de mest utsatta länderna ska kunna anpassa sig till ett förändrat klimat. Sverige förhandlar som en del av EU och vill att världens stora utsläppsländer ökar takten. Det betyder att världen måste klara två saker samtidigt: höja ambitionerna och öka takten i genomförandet, säger Romina Pourmokhtari. Fossilfri el ska ersätta kol, olja och gas EU har ställt sig bakom initiativet 35-by-35. Det innebär att el ska stå för 35 procent av världens slutliga energianvändning till 2035. För att elektrifieringen ska minska utsläppen vill Sverige se mer fossilfri elproduktion, utbyggda elnät och investeringar som gör det möjligt för företag och hushåll att ersätta fossila bränslen med el. Fler länder behöver bidra till klimatfinansieringen Sverige vill att fler länder bidrar och att mer privat kapital investeras i omställningen av energi och industri. Offentlig finansiering behövs samtidigt för klimatanpassning i de mest utsatta länderna. Romina Pourmokhtari vill att finansieringen följs upp utifrån hur mycket utsläppen minskar och hur många människor som får bättre skydd. Sverige och Indien vill få fart på industrins omställning Under klimattoppmötet har Sverige och Indien därför lanserat nästa fas av industrisamarbetet LeadIT. Målet är att få fram fler investeringar och projekt som gör det möjligt att producera exempelvis stål och cement med betydligt lägre utsläpp. Samarbetet kan ge svenska företag möjligheter att bidra med teknik som minskar utsläppen också i andra länder. Inför slutförhandlingarna betonar Romina Pourmokhtari att risken för att världen passerar 1,5 graders uppvärmning. Därför blir det ännu viktigare att genomföra Parisavtalet. Att vi riskerar att passera 1,5 grader betyder inte att vi ska flytta målstolparna. Det betyder att vi måste öka takten.
Pressmeddelande · för 2 dagar sedan · Pål Jonson · Försvarsdepartementet

Sverige deltar i Natos rymdprojekt Starlift

Försvarsminister Pål Jonson har undertecknat ett avtal med Natoallierade för att utveckla ett nätverk av rymdhamnar för att kunna skjuta upp satelliter med kort varsel. Svenska Esrange är en del av nätverket. Tillförlitlig tillgång till rymden är avgörande för kommunikation, navigation och underrättelseinhämtning. Initiativet Starlift syftar till att öka Natos förmåga att reagera snabbt på hot eller störningar i rymddomänen. I nätverket ingår den svenska rymdhamnen Esrange. − Esrange är en strategisk resurs för Sveriges totalförsvar, EU och Nato-allierade. Genom vår geostrategiska läge, regeringens satsningar på svensk rymdinfrastruktur och vårt engagemang i Natos rymdinitiativ stärker vi vår position som trovärdig allierad och rymdaktör i Nato, säger försvarsminister Pål Jonson. Sverige är därmed en del av arbetet att stärka alliansens förmåga till snabb uppskjutning av satelliter, så kallad responsiv uppskjutning, genom att bidra till nätverket av uppskjutningssajter och andra uppskjutningsresurser. Sveriges satsningar på rymdförmågor bidrar till Natos förmåga Regeringen har genomfört flera satsningar på rymdområdet. Regeringen lanserade under 2024 Sveriges första försvars- och säkerhetsstrategi för rymden, med målet att Sverige ska etablera sig som en betydelsefull och ansvarstagande rymdaktör inom försvars- och säkerhetsområdet genom nationella och internationella aktiviteter. I det arbetet var förmågan till responsiv uppskjutning en central del. Regeringen har bland annat satsat på uppbyggnaden av Esrange kapacitet. Genom regeringens arbete och deltagandet i Starlift bidrar Sverige till att bygga upp den infrastruktur som krävs för att säkerställa tillgången till rymdbaserade tjänster. EU-kommissionären för försvar och rymdfrågor, Andrius Kubilius, besökte nyligen Esrange tillsammans med försvarsministern som del av sin rundtur. Under besöket var Esrange i fokus som en strategisk resurs även för EU:s tillgång till rymden.
Pressmeddelande · för 2 dagar sedan · Gunnar Strömmer · Justitiedepartementet

Nya EU-regler ska underlätta hållbarhetsrapporteringen för företag

Färre företag ska behöva lägga tid och resurser på omfattande hållbarhetsrapportering. Regeringen har nu beslutat en proposition med förslag som genomför Europeiska unionens ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering i svensk rätt. Förslaget innebär att gränsvärdena för vilka företag som omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering höjs. Vissa företag som i dag måste upprätta en hållbarhetsrapport kommer inte längre att omfattas av kravet. Även små och medelstora börsnoterade företag föreslås undantas från rapporteringsskyldigheten. Företag som inte själva omfattas av rapporteringskrav, exempelvis verksamheter som ingår i större rapporterande företags värdekedjor, ska inte behöva lämna mer information till de rapporterande företagen än vad som krävs enligt EU:s standarder för frivillig hållbarhetsrapportering. Det kan exempelvis handla om leverantörer och underleverantörer till rapporterande företag. Förslaget innebär också att vissa känsliga uppgifter, såsom företagshemligheter, i större utsträckning ska kunna undantas från hållbarhetsrapporteringen. Samtidigt tydliggörs att den revisor som granskar en hållbarhetsrapport ska ha särskild behörighet för uppdraget. Ändringarna förenklar regelverket och minskar företagens administrativa börda samtidigt som de gemensamma EU-reglerna för hållbarhetsrapportering fortsatt upprätthålls. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027.
Talade i kammaren · · Malmö kommun

Riksrevisorns årliga rapport 2026

Fru talman! Riksrevisionen har en central roll i vår demokrati. Det handlar om att granska hur staten använder våra gemensamma resurser, hur myndigheterna fungerar och huruvida politiska beslut faktiskt får avsedd effekt.

När Riksrevisionen presenterar sina granskningar behandlas de i de utskott som ansvarar för respektive sakområde. Därefter debatteras de i kammaren, där vi som riksdagsledamöter får möjlighet att diskutera slutsatserna och ställa regeringen till svars för de eventuella brister som har uppmärksammats.

Den årsrapport som vi behandlar i dag är därför lite speciell. Den utgör på ett sätt en sammanfattning av Riksrevisionens arbete under året. Mycket av innehållet har alltså redan varit föremål för behandling och debatt här i kammaren.

Årsrapporten ger oss också möjlighet att lyfta blicken och se de större mönstren. Vilka problem återkommer? Var brister styrningen? Och kanske framför allt: Vad kan vi lära oss för att kunna förbättra den statliga verksamheten?

Fru talman! Årets rapport innehåller flera viktiga iakttagelser som förtjänar att tas på stort allvar. Det gäller till exempel Riksrevisionens kritik mot regeringens hantering av det finanspolitiska ramverket och de brister som har uppmärksammats när det gäller styrningen av Försvarets materielverk.

Jag tänker inte fördjupa mig i dessa frågor i dag utan nöjer mig med att konstatera att de visar hur viktigt det är med en väl fungerande granskning av regeringens och myndigheternas arbete.

Fru talman! Riksrevisionens granskningar är inte bara viktiga för att upptäcka fel; de är också ett verktyg för att förbättra den offentliga verksamheten. Det är positivt att uppföljningarna visar att granskningarna leder till åtgärder. Men det är också tydligt att många problem kvarstår trots att de har uppmärksammats.

Det är därför viktigt att regeringen drar lärdom av Riksrevisionens slutsatser och kommer till rätta med de brister som identifierats. Det är trots allt inte antalet rapporter, utredningar eller regeringsuppdrag som avgör hur väl staten fungerar. Det är resultaten.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Talade i kammaren · · Hallands län

Riksrevisorns årliga rapport 2026

Fru talman! Alla ska ha rätt att veta hur staten sköter sitt arbete och kunna förvänta sig att det offentliga levererar. Förtroendet mellan människor och staten är grunden i ett tryggt samhälle.

Vi debatterar i dag riksrevisorns årliga rapport för 2026 – en rapport som förtjänar uppmärksamhet. Riksrevisionen har en central roll i vårt demokratiska system genom sina oberoende granskningar. Vid finansutskottets behandling poängterades särskilt att rapporten ger goda förutsättningar för riksdagen att diskutera de viktiga iakttagelserna, att utkräva ansvar, att upptäcka brister och att förbättra den statliga verksamheten.

För Moderaterna är detta grundläggande. Vi politiker har en skyldighet att säkerställa att varje skattekrona som kommer från människor som går till jobbet, driver företag eller på annat sätt bidrar till vårt gemensamma samhälle används på bästa sätt. Varje krona som används ineffektivt är en krona som inte går till fler poliser, bättre sjukvård eller ett starkare försvar. Staten behöver därför bli bättre på att följa upp resultat, tydliggöra ansvar och säkerställa att fattade beslut får genomslag, för det är bara skattebetalarnas pengar som finns – inga andra.

Vi ser hur omvärldsläget ställer nya krav. Det försämrade säkerhetsläget i Europa med Rysslands fruktansvärda anfallskrig mot Ukraina, behovet av ökad beredskap och stora investeringar i totalförsvaret kräver starka institutioner och en stat som fungerar. Jag vill understryka att Sveriges försvarsförmåga och stödet till Ukraina är helt avgörande för vår säkerhet.

Fru talman! Årets rapport visar att det fortfarande finns betydande utmaningar. Riksrevisionen framför kritik när det gäller bristande transparens och att finanspolitiken inte utformas i enlighet med det nuvarande ramverket. Men det är viktigt att poängtera skillnaden mellan det finanspolitiska ramverket i sin helhet och de förändringar som regeringen slöt en blocköverskridande överenskommelse om och som samtliga riksdagspartier har ställt sig bakom: Nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina ska tillfälligt kunna lånefinansieras.

Fru talman! Moderaterna ser mycket positivt på Riksrevisionens självständiga granskningsarbete. Det är inte något som ligger vid sidan av politiken, utan tvärtom. Det är en förutsättning för att politiska beslut ska fungera i praktiken. I slutändan handlar detta om medborgarna. De ska kunna lita på att staten tar ansvar för deras pengar, för det är så ett samhälle byggs starkt.

Med det anförda yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Talade i kammaren · · Göteborgs kommun

Riksrevisorns årliga rapport 2026

Fru talman! Riksrevisionen har en central uppgift i vår demokrati. Genom att oberoende granska hur statens resurser används och hur statliga verksamheter fungerar bidrar Riksrevisionen till att stärka såväl effektiviteten som förtroendet för våra gemensamma institutioner.

Rapporterna som Riksrevisionen presenterar är viktiga. De ger oss möjlighet att uppmärksamma brister, utkräva ansvar och säkerställa att politiska beslut också får avsedd effekt.

Jag vill därför ta tillfället i akt att åter uppmärksamma kammaren – i alla fall oss som är här – på en av de granskningar som Riksrevisionen gjorde under det gångna året. Den handlar om något så grundläggande som huruvida det stöd som våra skolmyndigheter ger till lärare och skolor faktiskt vilar på vetenskaplig grund.

Fru talman! Svensk skola har ett grundläggande uppdrag: att ge varje barn de kunskaper de behöver för att kunna forma sin framtid. Men i dag lämnar alltför många elever grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Var tredje 15-åring når inte grundläggande nivåer i läsförståelse och matematik. Det är ett allvarligt misslyckande för den enskilda eleven, för svensk skola och för vårt samhälle.

Sedan många år tillbaka slår skollagen fast att all verksamhet och utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Undervisningen ska bygga på kunskap om vad som faktiskt fungerar, inte på tillfälliga pedagogiska trender eller personliga övertygelser.

Revisionens granskning visar att Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens stöd till skolorna inte alltid tas fram på ett systematiskt och transparent sätt. Det saknas dessutom metoder för att systematiskt sammanställa den erfarenhet och kunskap som Sveriges lärare har, vilket kanske är det mest uppmärksammade och anmärkningsvärda. Det innebär att myndigheterna riskerar att rekommendera arbetssätt som bygger på subjektiva bedömningar och i värsta fall metoder som faktiskt försämrar elevernas möjligheter att lära sig.

Fru talman! Under lång tid har svensk skola varit föremål för en rad olika pedagogiska idéer och experiment. Alltför ofta har nya metoder introducerats utan tillräckliga kunskaper om vad de faktiskt leder till.

För oss liberaler är det självklart att skolan måste ha ett tydligt fokus på sitt kunskapsuppdrag. Det innebär att läraren ska få vara lärare och att undervisningen ska bygga på forskning, beprövad erfarenhet och professionell skicklighet.

Men det innebär också att staten behöver ta ett tydligare ansvar. Skolmyndigheterna måste kunna redovisa vilka vetenskapliga belägg som ligger bakom deras rekommendationer. Lärarnas samlade erfarenheter måste tas till vara på ett systematiskt sätt. Metoder som inte fungerar ska inte heller användas i svenska klassrum.

Fru talman! Det finns ingen motsättning mellan att stärka lärarnas professionella frihet och att ställa höga krav på vetenskaplig kvalitet. En lärare som har tillgång till tillförlitlig forskning och välgrundade rekommendationer får bättre förutsättningar att fatta professionella beslut i klassrummet.

Ytterst handlar detta om eleverna. Varje elev har bara en skolgång. De ska inte behöva vara försökskaniner för pedagogiska idéer som saknar vetenskapligt stöd. Därför behöver våra skolmyndigheter leva upp till de krav som vi med rätta ställer på Sveriges lärare.

Detta är en av många viktiga slutsatser som Riksrevisionens granskningar har gett oss under året. Det är ett arbete som förtjänar både vår uppmärksamhet och vår uppskattning.

Med det, fru talman, tackar jag för ordet och yrkar bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Sida 10. Till toppen