Amalia Rud Stenlöf

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid med krig i vårt närområde, gängkrig i bostadsområden och en pågående klimatkris som påverkar barnen i dag och generationer framöver.

Konstitutionsutskottet ska granska regeringens arbete men inte gå in på politiska vägval i sak. Vi ska inte recensera huruvida den nuvarande regeringen verkligen jobbar med att lösa alla kriser. Många gånger blir vår granskning reducerad till att endast handla om semantik och begreppsdefinitioner. Ordet konsekvensanalys kan på ett av våra sammanträden nämnas fler gånger än ordet vision.

Det granskningsuppdrag som utskottet har är viktigt för att upprätthålla demokratisk stabilitet. Regeringen ansvarsutkrävs på sakliga grunder. Vi granskar det som har varit för att det som ska bli förhoppningsvis ska bli bättre – för att beslut ska bli starkare förankrade, för att relationen mellan regering och riksdag ska bli tydligare och inte minst för att alla som bor i vårt land, inklusive medier, ska ha möjlighet att ta del av underlag och material för att själva läsa på och ställa frågor.

Samtidigt är vi i konstitutionsutskottet ledamöter av Sveriges riksdag, inte revisorer från något stort externt revisionsbolag. Vi måste komma ihåg att sätta saker och ting i deras kontext. Därför tänkte jag göra just detta innan jag går in på att specifikt nämna något om de granskningsärenden som rör regeringens efterlevnad av klimatlagen och klimat- och miljöministerns uttalande om reduktionspliktens effekter.

Fru talman! När man blickar ut i världen just nu ser det inte jätteljust ut. Färre länder definieras som demokratier, och allt fler parlament leds av auktoritära krafter som förutom att begränsa friheten för kvinnor, homosexuella och minoriteter också har något annat gemensamt, nämligen att de helt bortser från klimatfrågans roll och människors påverkan på den globala uppvärmningen.

Det går ganska enkelt att särskilja regeringar utifrån om de har eller inte har en aktiv klimat- och miljöpolitik. Sverige sticker just nu ut, men inte som ett av de länder som går före i klimatomställningen. Tvärtom sticker vi i Sverige ut just nu därför att utsläppen här ökar.

Så har det inte alltid varit. Det är nu snart 30 år sedan Göran Persson lanserade visionen om det gröna folkhemmet med målet att Sverige skulle bli det första landet i Europa att systematiskt bygga ett ekologiskt uthålligt samhälle. År 2009 beslutade Sverige att minska utsläppen med 40 procent till 2020. År 2015 undertecknade Sverige Parisavtalet, som sedermera har fått stor betydelse för svensk klimat- och miljöpolitik.

Den senaste milstolpen, som kanske är en av de viktigaste, var när sju av åtta partier i Sveriges riksdag år 2017 antog det klimatpolitiska ramverket, som också inbegriper den klimatlag som vi i konstitutionsutskottet har granskat.

Fru talman! Det leder mig in på granskningsbetänkandet om Sveriges klimatlag. Den granskning som konstitutionsutskottet har gjort av huruvida statsministern och Sverige har följt klimatlagen är högst relevant för utskottet att göra, för de senaste åren har Sveriges regering fått massiv kritik av Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket och Finanspolitiska rådet, för att nämna några.

Klimatpolitiska rådets kritik är svidande. Rådet menar att den handlingsplan som regeringen tagit fram inte lever upp till klimatlagens krav då den bortser från de etappmål för 2030 som riksdagen har fastställt och då utsläppsprognoser och tidsangivelser saknas. Klimatpolitiska rådet konstaterar samtidigt att det i handlingsplanen heller inte finns en strategi för att nå etappmålen för 2040.

Finanspolitiska rådet menar att regeringen skjuter mål om utsläppsminskningar på framtiden och att en begriplig strategi för att nå målen till 2030 saknas.

Fru talman! Konstitutionsutskottet konstaterar i sin granskning att regeringen har följt de formella ska-kraven i § 4 och § 5 i klimatlagen men att regeringen inte har formulerat klimatpolitiken så att den överensstämmer med bör-kraven i § 2.

Utskottet vill också understryka värdet av att regeringen använder sig av underlag från expertorgan och myndigheter och att det, om regeringen gör en annan bedömning än ett expertorgan, är angeläget att regeringen anger skälen till detta.

Fru talman! Till den som inte är insatt i vad klimatlagens alla paragrafer syftar till vill jag säga att den klimat- och miljöpolitik som regeringen för kan liknas vid en riktigt dålig dejt – ni vet en sådan som börjar med att personen dyker upp sent till dejten, utan ursäkt, bara pratar om sig själv, inte anstränger sig för att ställa några frågor och – kanske värst av allt – drömmer sig bort och tänker på någon annan under hela dejten.

Regeringen når nämligen inte klimatmålen för 2030. Den lyssnar inte på experter som Klimatpolitiska rådet, Naturvårdsverket eller, för den delen, Finanspolitiska rådet. Det är också tydligt att det är viktigare att följa Tidöavtalet än klimatagen i dess helhet.

Fru talman! Jag vill också säga något om det granskningsärende som rör klimat- och miljöministerns uttalande om reduktionspliktens effekter.

Anmälan som låg till grund för utskottets granskning bygger på att klimat- och miljöministern valde att inte presentera båda de utsläppsscenarier som Naturvårdsverket hade tagit fram till regeringen. Jag vill understryka att det är Naturvårdsverket som har regeringens uppdrag att ta fram underlag till regeringens klimatredovisning.

När ministern på en pressträff presenterade förslaget om den nya reduktionsplikten valde hon att endast presentera det, för regeringen, mer gynnsamma scenariot som ett huvudscenario. När journalister sedan frågade om källa för beräkningarna fick de till svar att det var Naturvårdsverkets beräkningar som antagandet byggde på.

Klimat- och miljöministern uppgav själv vid utfrågningen att hon inte hade varit med och diskuterat de underlag som tagits fram till pressträffen. Vilka val en minister gör inför en pressträff är inte upp till konstitutionsutskottet att besluta om, men utskottet vill samtidigt framhålla vikten av transparens när det kommer till vilka beräkningar som ligger till grund för regeringens underlag.

Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. och Vissa frågor om regeringens ansvar för förvaltningen (kapitel 2 och 3)

Fru talman! Ingen tidigare regering har fått så många KU-anmälningar gällande klimat- och miljöpolitiken som Ulf Kristerssons regering har fått. Jag hoppas att konstitutionsutskottet i framtiden ska slippa granska den typen av ärenden. Det handlar inte om att vi i utskottet ska få mindre att göra, utan det handlar om vår gemensamma framtid, våra barns framtid och kommande generationers framtid och om att de inte ska få leva i en värld där klimatet har glömts bort. Regeringen behöver ändra sin klimat- och miljöpolitik illa kvickt.

Vissa frågor om statsråds tjänsteutövning (kapitel 4)

Herr talman! Jag vill börja med att kommentera det Louise Meijer sa inledningsvis. Hon pratade om att inte ha ett högt tonläge i debatten. Jag tyckte att anförandet stundtals hade ett ganska högt tonläge.

Jag ska kommentera detta med gängkriminalitet och återkallelse av medborgarskap lite. Jag tror att Ida Karkiainen precis sms:ade en artikel från oss som är från den 12 mars i år. I den sa Socialdemokraterna väldigt tydligt att vi vill återkalla medborgarskap för de medborgare som bedriver systemhotande verksamhet. Det vi saknar just nu är dock en invit från regeringen och Gunnar Strömmer gällande att diskutera detta vidare. Det är en sak att ha ett högt tonläge i den här debatten och en annan sak att faktiskt verkställa det, om man vill få saker och ting gjorda.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 9 och reservation 12.

Vi lever i en alltmer orolig tid. Barn och unga i Sverige i dag upplever en bristande tilltro till att politiken kan lösa de samhällsutmaningar vi står inför. Och helt ärligt, herr talman, är det kanske inte så konstigt när barn växer upp i en tid som präglas av krig i vårt närområde, gängkrig i bostadsområden, en bostadsmarknad som gör att unga inte kan flytta hemifrån eller att familjer inte har råd att bo kvar och en polisverksamhet som har flyttat från bygden – en bygd dit bussen inte heller längre går. Vi befinner oss i en tid då barn går hungriga till marknadsskolan som låter vinsterna gå till aktieägare och inte till utbildning. Detta sker inte minst nu när ungdomsarbetslösheten ligger på 25 procent – även i de grupper som har utbildning.

Det föds för få barn just nu därför att unga vuxna inte känner hopp inför framtiden. Det är inte så konstigt att unga tvivlar på att de kommer att få ett jobb i framtiden, hur de ska försörja sig eller om politiken faktiskt gör någon skillnad. Det är inte konstigt; det är skrämmande. Men situationen är inte en naturlag, och det går att göra något åt den.

Herr talman! Jag befann mig i USA under slutspurten av den senaste presidentvalskampanjen. Där blev det alltmer tydligt hur splittrad synen på världen är, exempelvis vilka grundläggande fri- och rättigheter olika politiska läger ansåg, eller inte ansåg, att andra grupper borde ha.

Ett samtal minns jag extra väl. Det var med en delstatsaktiv i sydstaten Louisiana. Han var supporter till den nu sittande presidenten. Jag frågade honom vad han var mest stolt över att ha genomfört de senaste åren, och han svarade två saker: För det första har de sänkt åldersgränsen för dödsstraff och utökat sätten det kan utföras på. För det andra har de kortat tiden för kvinnor att göra abort till sex veckor. Det var han mest stolt över. Det hade han gjort någonting åt.

Herr talman! Man kan fråga sig varför jag står här i Sveriges riksdag i dag och berättar om något som har hänt på andra sidan Atlanten när debatten rör våra grundläggande fri- och rättigheter här i Sverige. Men faktum är att vi här i Sverige påverkas enormt mycket av det politiska klimatet och strömningarna som finns i vår omvärld. Inte minst har vi de senaste månaderna sett hur snabbt grundläggande fri- och rättigheter kan tas bort rent konstitutionellt – om en president vill, och det har vi ju sett i vissa delar av världen. Samtidigt finns företrädare här i Sveriges riksdag som många gånger har sagt att de har hämtat inspiration från den nu sittande presidenten i USA.

Herr talman! För barn och unga i dag är sociala medier och spelplattformar ett slags himmel och helvete. Det är där man möts och umgås med sina vänner från Sverige och från hela världen. Men de fungerar också som rekryteringsplatser för kriminella och högerextrema grupper.

Hatet, den unkna kvinnosynen, homofobin och rasismen online kan inte endast ses som enskilda kommentarer. De är skrivna med syftet att influera, påverka och få mottagaren att vara med och agera – att ta till våld om det så behövs. Och det är högerextrema och rasistiska organisationer som ligger bakom. De vill göra något åt våra grundläggande fri- och rättigheter. De vill inskränka de rättigheter vi i dag ser som självklara.

Stiftelsen Expo presenterade för två veckor sedan sin senaste rapport om den rasideologiska miljön i Sverige. I den framgick att efter en nedåtgående spiral de senaste åren ökar nu i stället antalet grupper samt aktiviteten i den rasideologiska och högerextrema miljön. En av trenderna som lyfts fram är hur islamofobin och antisemitismen har blivit allt grövre i spåren av kriget i Gaza.

När konstitutionsutskottet träffade representanter för Institutet för mänskliga rättigheter – som Sverigedemokraterna vill lägga ned – i förra veckan uppgav även de att hat och hot har blivit allt vanligare, inte minst bland judiska och muslimska grupper det senaste året.

I konstitutionsutskottet, herr talman, kan vi inte föreslå förändringar på arbetsmarknaden, i utbildningen eller för bostadspolitiken. Det får göras av andra i andra utskott, men vi kan göra något konkret som stärker våra grundläggande fri- och rättigheter. Vi kan motarbeta hatet och förbjuda rasistiska organisationer som livnär sig på barn och unga som har svårt att se en framtid i dagens dystra värld, som ställer ut falska löften till dem som har förlorat hoppet. Men återigen säger den sverigedemokratiskt ledda regeringen nej till det förslaget. Det är lika mycket skrämmande som det är lite förvånande. Om vi vill att Sverige ska vara det där fria landet måste krafttag mot extremism och rasism motarbetas till varje pris. Det kan vi göra något åt – nu, innan det är för sent.

(Applåder)

Herr talman! Jag ser mig inte bara som en svensk medborgare utan också som en europeisk medborgare.

Som europeisk medborgare är jag precis som alla andra EU-medborgare en del av en större gemenskap, en europeisk familj, där jag har möjlighet att resa fritt mellan unionens länder men också möjlighet att arbeta, studera eller leva som pensionär i andra länder än mitt hemland.

Europeiska unionen är viktig av en rad olika skäl, men i tider av krig och kris är den viktigare än någonsin. Det har vi sett under de senaste åren under både coronapandemin och energikrisen i Europa och inte minst under och efter Rysslands invasion av Ukraina.

Gransknings-betänkandeVissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen (kapitel 1)

Inför att Sverige gick med i EU 1995 gjordes en grundlagsutredning som berörde riksdagens ställning i förhållande till stundande medlemskap.

Grundlagsutredningen kom bland annat fram till att en viss försvagning av riksdagens ställning skulle kunna komma att ske, då mycket av den beslutsmakt som Sveriges riksdag tidigare haft i och med medlemskapet skulle förskjutas till EU-nivå.

För att dessa beslut skulle kunna fattas i så god demokratisk ordning som möjligt ansåg utredningen att det borde inrättas en EU-nämnd i Sveriges riksdag. Nämnden skulle fokusera på samråd mellan riksdag och regering inför förhandlingar och beslut på europeisk nivå.

Herr talman! I årets granskning av regeringens förhållande till riksdagen har konstitutionsutskottet granskat tre anmälningar som rör regeringens förhållande till och samråd med EU-nämnden.

Utskottet har granskat infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsons underlåtenhet att samråda med EU-nämnden och trafikutskottet inför mötet med EU:s transportministrar.

Utskottet har också granskat jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandbergs samråd med riksdagen inför Epscomötet som skulle behandla direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete.

Dessutom har utskottet granskat finansminister Elisabeth Svantesson samråd med EU-nämnden om EU:s årsbudget för 2023.

De olika granskningarna ger upphov till fler eller färre synpunkter från konstitutionsutskottet.

I den sistnämnda granskningen om samråd inför EU:s årsbudget konstaterar ett enigt utskott att det hade tett sig naturligt om regeringen och EU-nämnden gemensamt vid ett samråd kunnat komma fram till hur Sverige skulle lägga sin röst om förhandlingarna föll ut på olika sätt, alternativt om regeringen återkommit till EU-nämnden för ett nytt samråd före rådsmötet.

I granskningen som utskottet gjort av jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandbergs samråd med riksdagen inför Epscomötet konstaterar utskottet att en förutsättning för att riksdagen ska kunna få insyn och reellt inflytande och påverka beslutsprocesserna är att EU-nämnden får skriftliga underlag i rimlig tid för att kunna förbereda sig för ett samråd och också tid att diskutera i partigrupperna.

Herr talman! Jag kan efter vårens granskning konstatera att de farhågor som grundlagsutredningen lyfte fram inför att Sverige skulle bli medlem i Europeiska unionen till viss del tyvärr är aktuella i dag. Så ska det inte vara.

I regeringsformen 10 kap. 10 § står det att regeringen fortlöpande ska informera riksdagen och samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen.

I riksdagsordningen beskrivs detta närmare. Överläggningarna syftar nämligen till att stärka utskottens roll i riksdagens arbete med EU-frågor. Där beskrivs också vikten av att utskotten involveras tidigt i processen snarare än senare så att utskotten har möjlighet att överlägga med regeringen innan frågorna kommer upp på rådsdagordningarna i Bryssel.

Att utskotten ska involveras tidigt var också något som den parlamentariska EU-kommittén, som 2016 fick i uppdrag att utreda riksdagens arbete med EU-frågor, kom fram till.

Att involvera såväl utskotten som EU-nämnden i ett tidigare skede blir återigen ett medskick från årets granskning. Om vi vill att Sverige ska vara en stark röst i den europeiska familjen måste riksdagens ställning och kunskap om sakpolitiska ämnen tillvaratas bättre. Det ligger ett stort ansvar på regeringen att möjliggöra för riksdagen att göra just detta.

Samtidigt som utskotten kan kalla till sig regeringen för egna överläggningar är det just regeringen som besitter ett enormt kunskapsövertag i förhållande till riksdagens organ. Det så kallade EU-maskineriet arbetar på i snabb takt. Dagordningar kan ändras snabbt, och då måste riksdagen redan vara med i processen. Det är en förutsättning för att riksdagen ska kunna känna tilltro till och lita på att regeringen för riksdagens talan i EU. Därför behöver regeringen ständigt se till att arbeta organiskt med såväl utskott som EU-nämnd.

Ett lyckat samråd eller en väl förberedd ståndpunkt är inte bevis på något välfungerande förhållande på sikt. Däremot är tre anmälningar och granskningar av en regering som vid tillfället suttit i tre månader tyckliga tecken på att såväl hela regeringen som enskilda statsråd behöver se över och utveckla hur de arbetar på bästa sätt med utskotten och EU-nämnden i aktuella EU-frågor. Där har regeringen nu ett viktigt arbete framför sig.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1 från S, V, C och MP och reservation 5 från S och MP.

Fru talman! Att som barn oprovocerat bli kallad diverse fula rasistiska ord från vuxna du inte känner på grund utav att dina föräldrar är födda i ett annat land, att som ung vuxen på en redan svår bostadsmarknad få det ännu svårare att flytta hemifrån för att du har ett annat efternamn än Svensson och Jansson, att som arbetssökande återigen få ett nej i en intervjuprocess endast för att din hudfärg är lite mörkare eller din hårfärg inte är lika blond - allt detta är tyvärr vardag för väldigt många i Sverige i dag.

Fru talman! De senaste åren har rasismen och framför allt afrofobin och hatet mot muslimer i vårt land ökat. Sverige har fått svidande kritik från FN om hur de rasistiska vålds- och hatbrotten ökar i utsträckning och tar sig uttryck såväl i onlinemiljön som i den fysiska miljön. Det är skrämmande. Rasismen stoppar människor från att leva sina liv fullt ut som fria människor; den till och med dödar.

Fru talman! Rasismen måste bekämpas på en rad olika sätt. Liksom en mögelsvamp måste den saneras bort med en rad olika metoder. Dess sporer ska inte få gro vidare i vårt samhälle, och därför måste vi bekämpa den på såväl individnivå som organiserad och strukturell nivå. Den så kallade vardagsrasismen måste bekämpas genom att fler vågar säga ifrån och inte tillåter glåpord eller så kallade skämt vare sig i fikarummet på jobbet eller vid tangentbordet på kvällen.

Rasismen på bostadsmarknaden och i arbetslivet bekämpas med generell välfärd som bygger på gemenskap där rasistiska strukturer inte tillåts.

Samtidigt måste vi också sätta stopp för rasismens organisering. Sådana organisationer utgör ett särskilt hot mot vårt samhälle och demokratin, eftersom de strävar efter att undergräva vissas fri- och rättigheter. Det kan vi inte tolerera i en rättsstat.

En parlamentariskt tillsatt kommitté föreslog nyligen ett förbud mot organisationer vars verksamhet innebär förföljelse av vissa grupper. Den kom fram till att detta skulle rymmas i grundlagen men att det fanns en del farhågor om tillämpbarheten i förhållande till regeringsformen.

I det så kallade Tidöavtalet har Sverigedemokraterna tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna redan flaggat för att grundlagsutreda hur det kan bli straffbart att delta i kriminella organisationer. Vi socialdemokrater vill att frågan om ett förbud mot rasistiska organisationer ska vara en del av den kommande grundlagsutredningen.

Fru talman! Tidöpartierna säger sig vilja bekämpa brott. Rasism när den utövas är ett brott. Jag hoppas att man vill bekämpa rasismen lika hårt som man vill bekämpa de kriminella gängen.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Den 1 januari 2024 löper dagens press- och mediestöd ut. Om inget nytt då finns på plats skulle det innebära en katastrof för medier runt om i landet. Bevakningen av den lokala demokratin skulle riskera att bli avsevärt mindre.

En utredning presenterades i början av sommaren med förslag på ett nytt mediestöd. Jag undrar: Vad avser ministern att göra för att vi även i framtiden ska ha en god journalistik som också bevakar den lokala och regionala demokratin?