Riksflödet
Logga in
Niclas Nilsson
Niclas Nilsson

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Niclas Nilsson

Moderaterna · 69 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@niclas.nilsson
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 28 sep 2026 · jämfört med riksdagens snitt

0
Lade fram en motion · i går

Strängare straff för valfusk

Motion 1185
Motion till riksdagen 2026/27:1185 av Katarina Stenström Ros m.fl. (M) Strängare straff för valfusk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilka gärningar som bör inrymmas i brottet otillbörligt verkande vid röstning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över när brottet otillbörligt verkande vid röstning ska betraktas som grovt brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av straffskalorna för otillbörligt verkande vid röstning, otillbörligt verkande vid röstning, grovt brott och tagande av otillbörlig förmån vid röstning med inriktningen att straffskalorna bör höjas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inledning Öppna och fria val är en grundläggande förutsättning för en fungerande demokrati. Det är därför av stor vikt att vårt valsystem är tillförlitligt samt att eventuellt valfusk får en rimlig reaktion. Utred omfattningen av den straffbara gärningen vid otillbörligt verkande vid röstning Det som utgör valfusk idag är två brott, otillbörligt verkande vid röstning samt tagande av otillbörlig förmån vid röstning. Brottet otillbörligt verkande vid röstning finns i 17 kap. 8 § 1 st brottsbalken (1962:700) där den brottsliga gärningen har följande ordalydelse: Den som vid val till allmän befattning eller vid annan utövning av rösträtt i allmänt ärende söker hindra omröstningen eller förvanska dess utgång eller annars otillbörligen inverka på omröstningen, döms för otillbörligt verkande vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader. Rekvisitet att ”otillbörligen inverka på omröstningen” har hittills ansetts innefatta till exempel att hota eller muta någon för att förmå denne att rösta på ett visst sätt. Efter valet den 13 september 2026 har Valmyndigheten mottagit cirka 5 200 incidentrapporter från kommuner, länsstyrelser och utlandsmyndigheter om incidenter i samband med valets förrättande i olika delar av Sverige. Valmyndigheten har även tagit emot cirka 3 400 anmälningar från allmänheten där merparten avser misstankar om otillbörlig påverkan eller valfusk. Det har också gjorts ett större antal anmälningar om misstänkt valfusk till Riksenheten mot korruption där ett tiotal anmälningar idag är föremål för brottsutredning. Cirka hälften av incidentrapporterna till Valmyndigheten rör incidenter kopplade till valsedlar. Den s k Valsedelskommittén, som tillsattes av regeringen den 15 februari 2024, har i uppdrag att se över hanteringen av valsedlar vid svenska val. De kommer att redovisa sitt uppdrag i augusti 2027. Förutom hanteringen av valsedlar – som är föremål för Valsedelskommitténs utredning – så finns det anledning att ta i beaktande övriga incidentrapporter och utreda om det bör göras en översyn av vad som bör utgöra brottsligt agerande i samband med val dvs vad som ska anses utgöra otillbörligt verkande vid röstning. Utred rekvisiten för otillbörligt verkande vid röstning, grovt brott Otillbörligt verkande vid röstning bedöms som grovt brott om det ”förövats med våld eller hot om våld eller innefattat missbruk av tjänsteställning” (17 kap 8 § 2 st brottsbalken). Utifrån erfarenheterna efter valet i september 2026 så bör en utredning pröva om det finns anledning att utöka rekvisiten för när brottet otillbörligt verkande vid röstning bör bedömas som grovt brott. En aspekt som skulle kunna tas i beaktande är om utsatta personer eller personer i beroendeställning har tvingats att rösta på ett visst sätt. En annan aspekt skulle kunna vara ifall det otillbörliga agerandet har haft en större påverkan på valresultatet eller valutgången. Det kan även tänkas att andra typer av ageranden bör göra att brottet är att bedöma som grovt brott. Gör en översyn av straffskalorna vid valfusk Straff fyller en psykologiskt viktig funktion. Det ger en signal till samhällsmedborgarna om samhällets och lagstiftarens syn på begångna brott. Straffet är tänkt att fungera avskräckande. I detta sammanhang används begreppen allmänprevention och individprevention. Allmänprevention syftar till att avhålla samhällsmedlemmar generellt från att begå brott och individprevention ska fungera som ett incitament till den enskilda personen och hindra denne från att begå brott eller att återfalla i brott. För att straffet ska ha den tänkta allmänpreventiva och individpreventiva effekten så behöver straffet upplevas som rättvist och ”lagom strängt”. Vad som upplevs som ett rättvist och ”lagom strängt” straff för en viss gärning skiftar mellan olika länder. Det förändras också över tid. Det som samhällsmedborgarna i det medeltida Sverige upplevde som rättvisa och ”lagom stränga” straff skulle kanske inte upplevas på samma sätt idag. Det här kallas för ”det allmänna rättsmedvetandet” dvs samhällsmedborgarnas normativa föreställningar och attityder kring vad som är rättvist, vad som ska utgöra brott och hur stränga straffen ska vara. Brotten otillbörligt verkande vid röstning samt tagande av otillbörlig förmån vid röstning har idag en straffskala på böter eller fängelse i högst sex månader. Det är samma straffskala som för brottet ringa stöld - eller snatteri som det hette tidigare. Dessa båda brott har haft denna straffskala sedan 1978. Det grova brottet otillbörligt verkande vid röstning, grovt brott, har en straffskala på fängelse upp till fyra år. Det grova brottet har också haft denna straffskala sedan 1978. Fria och oberoende val utan yttre påverkan är en fundamental del av en fungerande demokrati. Att söka påverka valresultatet eller valutgången på otillbörliga sätt bör vara förenade med strängare straff än de som stipuleras idag. Det bör därför göras en översyn av straffskalorna för otillbörligt verkande vid röstning, otillbörligt verkande vid röstning, grovt brott samt tagande av otillbörlig förmån vid röstning med inriktningen att straffskalorna bör höjas. Katarina Stenström Ros (M) Crister Carlsson (M) Annelie Hastig Olsson (M) Niclas Nilsson (M) Oliver Rosengren (M) Elise Ryder Wikén (M) Mats Sander (M) Mats Green (M) Susanne Wahlström (M)
Lade fram en motion · i går

Bildregeln i alkohollagen

Motion 1128
Motion till riksdagen 2026/27:1128 av Marie Nicholson m.fl. (M) Bildregeln i alkohollagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur alkohollagens bildregel kan moderniseras och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk alkohollagstiftning är i stora delar föråldrad, en produkt av en tid då alkohol huvudsakligen konsumerades som en rusdryck snarare än som ett komplement till en god måltid. På senare år har steg tagits för att modernisera lagstiftningen, bland annat genom införandet av gårdsförsäljning. Men fortfarande finns regler kvar som både är otydliga och svåra att motivera. Sällan är detta mer uppenbart än i den så kallade bildregeln, 7 kap. 5 § alkohollagen. Regeln innebär att vid marknadsföring av alkohol i en kommersiell annons får bilder i princip bara återge varan, dess förpackning, varumärke eller råvaror som ingår i varan. En öl får visas med humle, men inte med annan grönska. Ett vin får avbildas med vindruvor, men inte med ett äpple. Det är svårt att se rimligheten i en lagstiftning där valet av växt i bakgrunden avgör om en annons är laglig eller inte. Hur långtgående bildregeln är blev tydligt i rättsprocessen kring bryggeriet Poppels. År 2024 underkände Patent- och marknadsdomstolen sju av åtta reklambilder, däribland samtliga bilder där öl visades tillsammans med mat. Även en bild med kamomillblommor underkändes, trots att kamomill ingick i ölets smaksättning. Blommorna bedömdes vara för suddiga för att kunna identifieras och bilden innehöll även en sten. Den enda bild som godkändes visade öl placerad på en trätunna, med en naturlig koppling till ölets tillverkning. Men i februari 2026 slog Patent- och marknadsöverdomstolen fast att även den bilden stred mot bildregeln. Därmed hade samtliga åtta bilder underkänts. Sverige skiljer sig från flera andra europeiska länder genom sin långtgående reglering av vilka bilder som får användas i alkoholreklam. I exempelvis Danmark och Tyskland regleras alkoholreklam utan en motsvarande generell begränsning till bilder av själva produkten, dess förpackning, varumärke eller råvaror. Världen har på många sätt krympt och svenska konsumenter möter i dag marknadsföring från hela Europa. Det finns anledning att ifrågasätta varför Sverige ska behålla så långtgående begränsningar när flera jämförbara europeiska länder har valt andra lösningar. Därtill bör man ställa sig frågan var värdet ligger i att illustrera alkohol helt frikopplad från sitt sammanhang. I dag finns ett växande intresse för småskaligt producerad öl, vin och andra drycker, där hantverk, råvaror och ursprung är viktiga delar av produkten. Ändå begränsas producenternas möjligheter att visa just detta i sin marknadsföring. Bildregeln i svensk alkohollag är föråldrad och dess tillämpning har visat sig både svårförutsägbar och långtgående. Den begränsar svenska producenters möjligheter att presentera sina produkter och skiljer sig från hur marknadsföring regleras i flera andra europeiska länder. Det bör därför utredas hur bestämmelsen kan uppdateras för att bättre överensstämma med dagens förutsättningar. Marie Nicholson (M) Stefan Olsson (M) Niclas Nilsson (M) Annelie Hastig Olsson (M) Gustaf Göthberg (M) Anna Vedin (M) Anna af Sillén (M) Johanna Rantsi (M) Åsa Coenraads (M) Joanna Lewerentz (M) Mats Sander (M) Charlotte Nordström (M) Linda Frohm (M) Oskar Svärd (M) Adam Reuterskiöld (M) Crister Carlsson (M) Susanne Wahlström (M) Elise Ryder Wikén (M) Sten Bergheden (M) Oliver Rosengren (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Behovsprövning av barnbidraget

Motion 961
Motion till riksdagen 2026/27:961 av Niclas Nilsson och Gustaf Göthberg (båda M) Behovsprövning av barnbidraget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett behovsprövat barnbidrag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det allmänna barnbidraget infördes år 1948 med ambitionen att stärka barnfamiljernas ekonomi och bidra till att alla barn ges goda uppväxtvillkor. Reformen utformades i en tid då de ekonomiska skillnaderna mellan hushållen var betydligt mindre än idag och då välfärdssystemet i övrigt såg annorlunda ut. Sedan dess har samhället genomgått stora förändringar. Familjers ekonomiska förutsättningar varierar i dag avsevärt, från hushåll som har svårt att få ekonomin att gå ihop till hushåll med mycket höga inkomster. Trots detta utgår barnbidraget fortfarande med samma belopp per barn oavsett vårdnadshavarnas ekonomiska situation. Syftet med barnbidraget är att bidra till goda ekonomiska levnadsvillkor för barn. När stödet betalas ut utan hänsyn till hushållets inkomster riskerar dock träffsäkerheten att minska. Betydande offentliga medel används för utbetalningar även till hushåll som saknar behov av ekonomiskt stöd, samtidigt som andra familjer kan vara i behov av ytterligare insatser. Inom flera andra delar av välfärdssystemet görs redan bedömningar av hushållens ekonomiska förutsättningar. Exempelvis grundas bostadsbidrag och avgifter inom barnomsorgen helt eller delvis på inkomst. Det finns därför skäl att överväga om även barnbidraget kan utformas på ett sätt som i större utsträckning riktar stödet till de hushåll där det gör störst nytta. En översyn bör därför genomföras av barnbidragets grundläggande målsättning, träffsäkerhet och samhällsekonomisk effektivitet. Inom ramen för en sådan översyn bör regeringen analysera hur olika modeller för behovsprövning kan utformas, vilka konsekvenser de skulle få för barnfamiljer i olika inkomstgrupper samt hur eventuella besparingar kan användas för att stärka stödet till ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Det är angeläget att familjepolitikens resurser används på ett sätt som både värnar barnens trygghet och säkerställer att offentliga medel fördelas så effektivt och rättvist som möjligt. Niclas Nilsson (M) Gustaf Göthberg (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Sänkta arbetsgivaravgifter för säsongsanställda

Motion 958
Motion till riksdagen 2026/27:958 av Niclas Nilsson m.fl. (M) Sänkta arbetsgivaravgifter för säsongsanställda Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda en sänkning av arbetsgivaravgifterna för säsongsanställda inom besöksnäringen och den gröna näringen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svenska företag inom turism, jordbruk och andra säsongsberoende verksamheter spelar en stor roll för tillväxt, sysselsättning och livsmedelsförsörjning. I stora delar av landet, speciellt i Halland, är företagen beroende av snabbt kunna rekrytera personal under tidsbegränsade säsongstoppar. Samtidigt utgör arbetskraftskostnaden en betydande del av företagens totala kostnader. En reducerad arbetsgivaravgift för säsongsanställda skulle kunna öka incitamentet att anställa. Dessutom skulle den stärka konkurrenskraften i arbetsintensiva branscher och stärka svensk livsmedelsproduktion och besöksnäring. Regeringen bör därför överväga att utreda förutsättningarna för ett riktat system med nedsatta arbetsgivaravgifter för säsongsanställda samt analysera vilka effekter detta skulle få för sysselsättning, företagande och offentlig ekonomi. Niclas Nilsson (M) Sara Fladje (M) Hanna Netterberg (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Statlig myndighet till Halland

Motion 954
Motion till riksdagen 2026/27:954 av Hanna Netterberg m.fl. (M) Statlig myndighet till Halland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den statliga närvaron genom att pröva möjligheterna att lokalisera en statlig myndighet till Halland och tillkännager detta för regeringen. Motivering Staten ska vara närvarande i hela landet för att bidra till ett starkare och tryggare samhälle och med en geografisk fördelad förvaltning säkerställs legitimitet, likvärdig service och kompetensförsörjning. Moderaterna vill att staten ska vara effektiv, tillgänglig och ändamålsenlig för dess invånare och trots befolkningsstorlek och ekonomiska betydelse så saknar Halland fortfarande en större statlig myndighet med huvudkontor inom länet. Halland har över längre tid varit en av Sveriges starkaste tillväxtregioner med hög sysselsättningsgrad och en god infrastruktur. Med ett geografiskt attraktivt läge vid kusten med närhet till skog och natur mellan två stora arbetsmarknadsregioner med Göteborg i norr och Öresundsområdet i söder har den procentuella befolkningsökningen varit tredje störst i hela landet. Halland har god tillgång till kompetens genom en sin högskola och goda samarbeten mellan kommuner, region och näringsliv men en stor utmaning är att arbetskraften generellt är mer högutbildad än vad arbetsmarknaden efterfrågar. Näringslivet i Halland präglas framför allt av små och medelstora företag inom diversifierade branscher och de stora industrierna är i regel delar av koncerner med huvudkontor på andra orter. Trots goda förutsättningar har Halland en låg andel statligt sysselsatta vilket är en utmaning för Hallands kompetensförsörjning och en större statlig närvaro skulle bredda arbetsmarknaden och göra det lättare att behålla och attrahera högutbildad arbetskraft. Det är särskilt betydelsefullt att ta tillvara på kvinnors högre utbildningsnivå för trots det arbetar fler män än kvinnor statligt i Halland, vilket skiljer sig från den nationella statistiken. Genom att placera en statlig myndighet i Halland skulle löneskillnader mellan könen kunna förstärkas, fler kvalificerade karriärmöjligheter skulle kunna skapas och på det sättet minska den strukturella obalansen på arbetsmarknaden. Med detta i åtanke bör regeringen stärka den statliga närvaron genom att pröva möjligheten att lokalisera en statlig myndighet i Halland. Hanna Netterberg (M) Niclas Nilsson (M) Sara Fladje (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Färdigställande av dubbelspår på Västkustbanan

Motion 950
Motion till riksdagen 2026/27:950 av Sara Fladje m.fl. (M) Färdigställande av dubbelspår på Västkustbanan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en ökad prioritering för ett färdigställande av Västkustbanan med dubbelspår mellan Maria station och Helsingborg C och tillkännager detta för regeringen. Motivering Redan på 1990-talet beslutade riksdagen att hela Västkustbanan skulle bli dubbelspårig mellan Göteborg och Lund. Sträckan som i förlängningen binder ihop Skandinavien genom Köpenhamn med Oslo. Trots det kvarstår en flaskhals på 4,5 kilometer som ännu är enkelspårig mellan Maria station och Helsingborg C. Dessutom saknas finansiering för utbyggnaden i den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Västkustbanan binder samman flera av Sveriges viktigaste arbetsmarknadsregioner. Näringslivet skulle därmed få markant förbättrade villkor genom satsningen. En mer tillförlitlig järnväg förbättrar kompetensförsörjningen och vidgar arbetsmarknadens tillgänglighet. Längs sträckan finns dessutom universitet och högskolor i Göteborg, Halmstad, Helsingborg och Lund där tusentals heltidsstudenter är registrerade. Möjliggörandet av en planerbar och fungerande järnväg skulle resultera i att öppna dörrar för studenter, arbetstagare och arbetsgivare. Fler skulle få friheten att välja arbete och studier utifrån intresse och arbetsmöjligheter, snarare än bromsklossar i kollektivtrafik. Att skjuta denna förbättring på framtiden drabbar inte bara dagens studenter och arbetspendlare, utan även tillväxten längs hela västkusten. Västkustbanan är inte bara en arbetsmarknads- och infrastruktursatsning, utan ett konkret verktyg för att minska transportsektorns klimatpåverkan. När fler väljer tåg framför bil minskar koldioxidutsläpp, trängsel och slitage på vägarna. När det blir möjligt att resa oftare och snabbare med tåg blir det ett mer självklart val för resenärerna. Att nedprioritera västkustbanan försvårar för såväl människor och företag som klimatet. En färdig Västkustbana skulle korta restiderna, knyta samman västkusten och öppna fler möjligheter för dem som vill studera, arbeta och leva i regionen. Därför bör färdigställandet av dubbelspåret mellan Maria station och Helsingborg C prioriteras i den nationella planeringen för transportinfrastrukturen. Sara Fladje (M) Niclas Nilsson (M) Hanna Netterberg (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

En mer enhetlig tillståndsprövning för serveringstillstånd

Motion 858
Motion till riksdagen 2026/27:858 av Charlotte Nordström m.fl. (M) En mer enhetlig tillståndsprövning för serveringstillstånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer enhetlig nationell tillämpning av alkohollagens bestämmelser om serveringstillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationella riktlinjer för handläggningstider vid prövning av serveringstillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till en mer enhetlig modell för kommunala avgifter för ansökan om serveringstillstånd och kommunal tillsyn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska restaurang- och besöksnäringen är en basnäring och är av stor betydelse för såväl lokala företagare som regional tillväxt. För att skapa goda förutsättningar för företagande krävs ett regelverk som är rättssäkert, förutsägbart och likvärdigt i hela landet. Alkohollagen är nationell. Trots detta möter företagare i dag stora skillnader mellan kommunerna när det gäller handläggningstider, avgiftsnivåer och den praktiska tillämpningen av reglerna för serveringstillstånd. Företagare som etablerar verksamhet i flera kommuner vittnar om att samma typ av ansökan kan behandlas på olika sätt och med varierande tidsåtgång beroende på vilken kommun som ansvarar för tillståndsprövningen. Skillnaderna gäller inte endast den initiala prövningen utan även de avgifter som tas ut för ansökan och den löpande tillsynen. För restauranger, cateringföretag och andra aktörer inom besöksnäringen innebär detta att kostnaderna kan skilja sig avsevärt mellan kommuner trots att verksamheterna omfattas av samma nationella lagstiftning. För företag inom restaurang-, besöks- och cateringnäringen är förutsägbara och rättssäkra myndighetsprocesser av stor betydelse. När likartade verksamheter möter olika handläggningstider, olika avgiftsnivåer och skilda tillämpningar av samma lagstiftning riskerar det att skapa osäkerhet och försämra konkurrensneutraliteten mellan företag i olika delar av landet. Kommunernas självstyre är en viktig del av den svenska förvaltningsmodellen, men det bör kombineras med tydliga nationella riktlinjer och en så enhetlig tillämpning av alkohollagen som möjligt. Företag som uppfyller lagens krav ska kunna förvänta sig en likvärdig behandling oavsett var i landet en ansökan lämnas in. Det stärker rättssäkerheten och skapar en större förutsägbarhet och trygghet för företagen. Regeringen bör därför se över hur en mer enhetlig tillämpning av regelverket kan uppnås. En sådan översyn bör bland annat omfatta nationella riktlinjer för handläggningstider, ökad öppenhet kring avgifter samt möjligheten till en mer enhetlig modell för avgiftsuttag kopplat till ansökan och tillsyn. En reform i denna riktning skulle stärka företagsklimatet, minska den administrativa bördan och bidra till mer likvärdiga konkurrensförutsättningar över hela landet. Charlotte Nordström (M) Johanna Rantsi (M) Gustaf Göthberg (M) Adam Reuterskiöld (M) Susanne Wahlström (M) Niclas Nilsson (M) Mats Sander (M) Åsa Coenraads (M) Anna Vedin (M) Stefan Olsson (M) Peter Ollén (M)
Lade fram en motion · 12 nov 2026

Tillgängligare apotek

Motion 498
Motion till riksdagen 2026/27:498 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M) Tillgängligare apotek Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga nya reformer inom apoteksregleringen för att rusta apoteken för framtiden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Omregleringen av svensk apoteksmarknad år 2009 innebar flera fördelar för patienter och samhället i stort. Med den nya modell som infördes ökade konkurrensen och det ledde till en markant förbättring av tillgängligheten, med fler apotek och längre öppet­tider. Det underlättade också för patienter att få tillgång till sina läkemedel snabbt och enkelt. Förbättringarna har dock inte varit jämnt fördelade över landet, och tillgänglig­heten i glesbygd kräver fortsatt uppmärksamhet. Med den nya och större variationen av apotekstjänster, samt den konkurrens som nu råder om kundernas förtroende, har service och innovation fått större utrymme. Apoteken har breddat sina utbud av hälsorelaterade produkter och tjänster, och utvecklat nya sätt att erbjuda rådgivning och läkemedel. Dessutom har ökad konkurrens bidragit till prispress på vissa receptfria läkemedel, vilket gagnar konsumenter. Omregleringen har också gjort det möjligt för fler aktörer att etablera sig på marknaden. Med det nya, dynamiska och flexibla system som idag är gällande kan apoteken utveckla verksamheten efter patienternas och samhällets behov – som ju skiftar över tid. Men mer behöver göras för att apoteken även fortsättningsvis ska kunna bidra med hög tillgänglighet och service över hela landet. Återkommande bristsituationer för läke­medel, behovet av moderniserade arbetsmetoder och bristen på farmaceuter påverkar både apoteken och i förlängningen såklart patienterna. För att stärka apoteksmarknaden och verkligen släppa loss dess potential inför framtiden behöver mer göras för att apoteken ska kunna möta de utmaningar som ligger framför oss. Den moderatledda regeringen har tagit viktiga steg för att bättre använda farmaceu­t­ernas kompetens. Sedan den 1 april 2026 kan apotek erbjuda kostnadsfri inhalations­vägledning till patienter med astma eller KOL, med statlig ersättning för tjänsten. Särskilt utbildade farmaceuter hjälper patienterna att använda sina inhalatorer rätt. TLV och E-hälsomyndigheten har också fått i uppdrag att ta fram förslag till en permanent lösning för inhalationsvägledning och andra farmaceutiska tjänster. Det är en konkret början på en utveckling där apoteken kan bidra mer till en fungerande läkemedels­behandling. En åtgärd som skulle kunna minska konsekvenserna av läkemedelsbrist är att ge apoteken ökade möjligheter att byta ut läkemedel genom förändrade regler, särskilt vad gäller läkemedel som inte omfattas av läkemedelsförmånen. Utbyte från ett läkemedel utanför förmånen till ett likvärdigt utbytbart läkemedel inom förmånen är redan möjligt i vissa situationer. Översynen bör därför inriktas på de hinder som återstår. Genom att apotek får ökad möjlighet att genomföra medicinskt säkra läkemedelsutbyten kan fler patienter få tillgång till sin behandling utan förseningar. Utöver det bör möjligheten prövas att låta farmaceuter under tydligt avgränsade former förlänga recept eller genomföra en extra expedition av en pågående behandling, för att undvika avbrott i patienters läkemedelsbehandlingar. En sådan ordning skulle kunna minska riskerna för behandlingsavbrott och därmed förbättra kontinuiteten i vården. Det förutsätter tydliga krav på dokumentation, kontakt med ansvarig förskrivare och vilka läkemedel och situationer som får omfattas. Vidare kan vi blicka ut i Europa och konstatera att farmaceuter i flera länder har en större roll i vaccinationsverksamheten. Det finns skäl att pröva hur motsvarande möjligheter skulle kunna förbättra tillgängligheten i Sverige. Därför bör farmaceuter ges ordinationsrätt för vissa vaccin under kontrollerade former, med krav på relevant utbild­ning, patientsäkerhet och uppföljning. I ett nästa steg bör möjligheten till behand­ling av vissa enklare åkommor kunna prövas. Även andra yrkesgrupper kan få större förtroende att bidra till apotekens tjänster. Apotekstekniker med yrkeshögskoleutbildning bör ges möjlighet att få utföra fler upp­gifter för att avlasta farmaceuter – ett bristyrke, vilket potentiellt skulle minska den administrativa bördan och frigöra farmaceuters tid till mer kvalificerade uppgifter. Arbetsfördelningen behöver utgå från respektive yrkesgrupps kompetens och bibehållen säkerhet i läkemedelshanteringen. I glesbygd kan det också behövas särskilda lösningar för att säkra tillgängligheten. Ibland har apotek i glesbygd svårt att bemanna med farmaceuter, vilket gör att öppet­tiderna minskas ned. Men en översyn av kravet på fysisk närvaro av farmaceut i expedi­tion skulle kunna råda bot på delar av problemet, om det sker som en del av verksamhets­utvecklingen. Nya digitala lösningar bidrar med effektivisering och förbättring på många av vårdens områden och skulle kunna vara en nyckel även här, förutsatt att råd­givning, kontroller och läkemedelsutlämning kan genomföras säkert även med farmaceut på distans. Den moderatledda regeringen har under 2026 också förstärkt glesbygdsbidraget med tio miljoner kronor, till som mest 30 miljoner kronor årligen, och gett TLV i uppdrag att se över reglerna så att fler apotek ska kunna ta del av stödet. Därutöver har TLV fått i uppdrag att analysera hur apotekens ekonomiska ersättning bör utformas för att säkra tillgången till läkemedel och farmaceutisk service i hela landet. Det är välkommet. Både de ekonomiska förutsättningarna och möjligheterna att bemanna verksamheten behöver förbättras. Moderaterna är ett parti som arbetar för att få ordning på Sverige men är också sen gammalt ett parti som vill att människors liv ska vara enkelt. Att man idag kan köpa vissa receptfria läkemedel i matbutiken eller på macken är ett exempel på hur livet blivit enklare sedan omregleringen av apoteken, inte minst för stressade föräldrar som försöker få vardagen att gå ihop. För yngre generationer är det självklart att sådana ärenden ska kunna uträttas även på kvällar och helger. Mycket mer behöver göras för att utveckla framtidens apotek, genom reformer som både ökar tillgängligheten och ger apotek möjlighet att avlasta delar av primärvården. Erfarenheterna från Pharmacy First i Storbritannien är värda att ta till vara. Regeringens införande av inhalationsvägledning visar att utvecklingen redan har börjat. Nästa steg bör vara att pröva fler tjänster och undanröja regelhinder, med tydlig ansvarsfördelning, hållbar finansiering och patientsäkerheten som grund. Detta bör ges regeringen till känna. Jesper Skalberg Karlsson (M) Gustaf Göthberg (M) Oliver Rosengren (M) Niclas Nilsson (M)
Lade fram en motion · 12 nov 2026

Alkoholförsäljning i butiker i glesbygd

Motion 490
Motion till riksdagen 2026/27:490 av Stefan Olsson m.fl. (M) Alkoholförsäljning i butiker i glesbygd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta försäljning av alkohol i livsmedelsbutiker i glesbygd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det kommer alltid att vara skillnad i utbudet av samhällsservice mellan glesbygden och städerna. Icke desto mindre är det ändå viktigt att se till att livet i glesbygden inte för­svåras i onödan. Ett problem på denna punkt har länge varit försäljningen av alkohol på orter där det inte finns ett systembolag. Lösningen har varit att människor beställer varor på nätet och hämtar ut hos Systembolagets ombud, som brukar vara den lokala livsmedelsbutiken. Längre tillbaka gällde samma ordning för försäljning av läkemedel, även receptfria läkemedel. Genom den stora apoteksreformen som genomfördes 2009 öppnades dock möjligheten för livsmedelsbutikerna att sälja ett begränsat utbud av receptfria läke­medel. Denna reform var en succé. Nu vill vi i likhet med apoteksreformen föreslå att butiker på orter där det idag endast finns ombud för Systembolaget ska ha tillstånd att sälja ett begränsat utbud av alkohol. Vi tänker oss att det ska finnas några olika vinsorter, ölsorter och kanske någon typ av starksprit som kan vara efterfrågad. Det får antas att butiksägaren känner sin kundkrets bäst och att denne därför själv bör få beställa alkoholvaror på samma sätt som restau­ranger kan göra det. En reform av denna modell skulle betyda mycket för alla som bor i glesbygden. Att köpa en flaska vin till helgen skulle för dem inte bli svårare än vad det är för dem som bor i städerna. Samhällsservicen förbättras och livsvillkoren blir mer jämlika. På vissa orter kämpar även den lokala livsmedelsbutiken med sin lönsamhet. Om det fanns möjlighet att inhandla helgens alkoholvaror samtidigt som mat inhandlas skulle fler kunder förmodligen göra sina större inköp i den lilla butiken i stället för att åka till närmsta stad för att storhandla. Näringslivet på den lilla orten skulle tjäna på detta. Vi menar att regeringen bör utreda förutsättningarna för en lagstiftningsreform enligt ovan. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Stefan Olsson (M) Elise Ryder Wikén (M) Sten Bergheden (M) Marie Nicholson (M) Alexander Svensson (M) Charlotte Nordström (M) Johanna Rantsi (M) Susanne Wahlström (M) Anna Vedin (M) Peter Ollén (M) Crister Carlsson (M) Anna af Sillén (M) Niclas Nilsson (M) Joanna Lewerentz (M) Lars Beckman (M) Mats Sander (M) Gustaf Göthberg (M) Lotta Björklund (M) Adam Reuterskiöld (M)
Talade i kammaren · · Hallands län

Allmänpolitisk debatt

Fru talman! I Halland möts man av två berättelser som båda handlar om vad som händer när miljölagstiftningen tillåts sakna en bortre gräns.

Låt mig börja i norr med den numera ökända Onsalavägen. Det är ett vägprojekt som har diskuterats i 77 år och som fortfarande inte är färdigbyggt. Vägen berör upp till 12 800 fordonspassager per dygn och är olycksdrabbad. Barnfamiljer, pendlare och räddningstjänst använder den varje dag.

Behovet av den nya vägen har länge varit känt, men projektet har försenats på grund av olika utredningar, överklaganden och juridiska processer. Regeringen gav klartecken 2018, men därefter följde nya prövningar kring artskydd. Först 2025 var den sista artskyddsdispensen godkänd, inklusive mindre hackspett och gröngöling, och byggstart blev möjlig. Nu, 2026, möter projektet nya överklaganden. Denna gång är de kopplade till biotopskyddade stenmurar.

Fru talman! Jag vågar inte ens gissa vad detta hittills har kostat svenska skattebetalare för planering, utredningar och juridiska processer. Men jag vågar påstå att problemet inte är att människor har rätt att överklaga ett myndighetsbeslut. Den rätten är en viktig del av vår rättsstat. Problemet är att en och samma sakfråga kan prövas om och om igen, i instans efter instans och i decennier, utan att det någonsin finns en bortre gräns. Det är inte rättssäkerhet. Det är rättsotrygghet för alla dem som väntar på sin väg.

Därför undrar jag: Är det rimligt att en och samma sakfråga ska kunna överklagas i flera instanser, om och om igen, utan att det finns en tidsmässig bortre gräns för prövningen?

Fru talman! Mitt andra exempel finns lite längre söderut, vid stranden i Skummeslöv och södra Mellbystrand. Där har bilar använts på stranden i över hundra år, och stranden har länge fungerat som både besöksmål och väg.

Kommunen har uppgett att man inte har sett någon tydlig miljöpåverkan av trafiken. Frågan prövades flera gånger under 2010-talet, men det var först 2019 som Mark- och miljööverdomstolen slog fast att verksamheten var miljöfarlig enligt miljöbalken.

Enligt uppgift har antalet gästnätter i Laholm minskat med mer än 30 procent jämfört med 2025. Beslutet påverkar både lokala företag och kommunen i stort. Och enligt SVT kostade Laholms kommuns kamp för bilstranden minst 200 000 kronor för bara vandaliserade bommar plus ytterligare miljonbelopp för juridiska processer.

Är det rimligt att miljölagstiftningen får så stora lokala konsekvenser utan att alternativa lösningar eller konsekvensanalyser väger tyngre i beslutsprocessen?

Fru talman! Slutligen: Både Onsalavägen och stranden vid Skummeslöv och södra Mellbystrand visar samma mönster; det finns goda intentioner i lagstiftningen, som i praktiken saknar en bortre gräns, en tidsram eller ett krav på att väga den lokala verkligheten mot naturvårdens intressen. Problemet är inte miljöskyddet i sig utan avsaknaden av balans och förutsägbarhet i hur det tillämpas.

Jag hoppas att dessa exempel tas på allvar i det fortsatta arbetet med att reformera tillståndsprocesserna och att hallänningar i både norr och söder kan lita på att beslut som rör deras vardag fattas inom rimlig tid och med rimlig hänsyn till dem som faktiskt bor och verkar där.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Uppdrag
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    15 okt 2026 - 23 sep 2030
  • Civilutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 28 maj 2027 · Civilutskottet
  • Utbildningsutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 28 maj 2027 · Utbildningsutskottet
  • Kammaren - Ersättare
    28 sep 2026 - 14 okt 2026 · Helena Storckenfeldt