Riksflödet
Logga in
Lotta Björklund
Lotta Björklund

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Lotta Björklund

Moderaterna · 69 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@lotta.björklund
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 28 sep 2026 · jämfört med riksdagens snitt

0
Lade fram en motion · i går

Vinterväghållning

Motion 1192
Motion till riksdagen 2026/27:1192 av Oskar Svärd m.fl. (M) Vinterväghållning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt följa upp vinterväghållningens kvalitet så att den håller god standard gällande säkerhet och framkomlighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Krävande väderförhållanden har under flera vintrar satt den svenska vinterväghållningen på prov. Det väcker frågan om dagens beredskap räcker för att hålla vägarna säkra och framkomliga även när vintervädret är som mest krävande. I Svealandsregionen är en välfungerande vinterväghållning av stor betydelse för både näringslivet och boende. I våra län är vägtransporter viktiga för näringslivets verksamhet och för Sveriges tillväxt. Det är avgörande att vägarna hålls framkomliga även under perioder med kraftigt snöfall, halka och andra besvärliga väderförhållanden. Företag måste kunna lita på att deras transporter kommer fram säkert och i tid, samtidigt som yrkesförare och privatbilister ska kunna genomföra sina resor utan onödiga risker. Bristande vinterväghållning kan leda till trafikstopp, förseningar, olyckor och ekonomiska konsekvenser för både företag och samhälle. Den moderatledda regeringen gav i maj 2024 Trafikverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan med syfte att utveckla och stärka arbetet med vinterväghållning. Bland annat ligger fokus på att förtydliga ansvarsfördelningen, stärka mandat och förbättra samarbetet mellan berörda aktörer. Det handlar även om att utveckla trafikinformationen samt att i större utsträckning dra nytta av modern teknik, metoder och utrustning. Genom dessa åtgärder är målsättningen att skapa en mer effektiv och välfungerande vinterväghållning, samtidigt som Trafikverkets kapacitet att hantera och förebygga svåra väderförhållanden förbättras. För att ytterligare öka säkerheten på vägarna beslutade regeringen om skärpta regler för vinterdäck på tunga fordon. Genom förbättrad vinterväghållning och tydligare krav på fordonsutrustning skapas bättre förutsättningar för en tryggare och mer framkomlig trafik under vinterhalvåret. Det är ett gemensamt ansvar att bidra till säkrare vägar och minska risken för olyckor, även när väderförhållandena är särskilt utmanande. Det skapar också bättre förutsättningar för att hela Sverige ska leva. En robust vinterväghållning är också av stor betydelse för Sveriges totalförsvar. Försvarsindustrins transporter, militära förflyttningar och samhällsviktiga verksamheter förutsätter ett tillförlitligt och framkomligt vägnät även under krävande vinterförhållanden. Oskar Svärd (M) Tony Ring (M) Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M) Anna af Sillén (M) Alice Landerholm (M) Fredrik Ahlstedt (M) Stefan Olsson (M) Viktor Wärnick (M) Lars Beckman (M) Crister Carlsson (M) Katarina Stenström Ros (M) Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · i går

Svenska säkerhetsstråket – samarbete över länsgränser för ett starkare totalförsvar

Motion 1188
Motion till riksdagen 2026/27:1188 av Caroline Högström m.fl. (M) Svenska säkerhetsstråket – samarbete över länsgränser för ett starkare totalförsvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur staten kan stärka förutsättningarna för kommun- och länsöverskridande samarbeten som bidrar till totalförsvarets utveckling, med särskilt fokus på samordning, etablering och kompetensförsörjning, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur förutsättningarna för energiförsörjning och transportinfrastruktur kan stärkas för totalförsvarets utveckling samt hur ansvarsfördelning och finansiering av samhällsviktiga investeringar kan tydliggöras och tillkännager detta för regeringen. Motivering När Sverige stärker totalförsvaret behöver fler kunna utbilda sig till de yrken som efterfrågas, företag kunna öka sin produktion och nya verksamheter kunna etableras. Det arbetet sker i kommuner runt om i landet. När behoven sträcker sig över flera län behöver också planeringen och samordningen göra det. Svenska säkerhetsstråket är ett konkret exempel. Arboga, Örebro, Hallsberg, Karlskoga, Kristinehamn och Karlstad samarbetar för att underlätta etablering och investeringar som stärker Sveriges totalförsvar. Längs stråket finns försvarsindustri, militär verksamhet, statliga myndigheter och viktiga logistiska knutpunkter. Tillsammans ger de sex kommunerna goda förutsättningar för både befintliga och nya verksamheter att växa. En utbyggnad i en kommun kan innebära att fler behöver utbildas i en annan, att företag i flera län får möjlighet att bli underleverantörer och att transportbehoven förändas längs hela stråket. Gemensam planering gör det lättare att se sambanden tidigt. Det är särskilt viktigt när olika beslut om exempelvis mark, infrastruktur och utbildning behöver fattas av olika aktörer. Regeringens försvarsindustristrategi betonar vikten av innovation, produktion och samarbete. Uppdraget att inrätta en samlad funktion för försvarsinnovation är ett steg för att stärka samverkan mellan försvaret, näringslivet och andra aktörer. Erfarenheter från det Svenska säkerhetsstråket kan tas till vara i det fortsätta arbetet. Regeringen bör därför överväga att se över hur staten kan ge bättre förutsättningar för lokala samarbeten som stärker Sveriges försvarsförmåga. För att försvarsindustristrategins ambitioner ska kunna förverkligas behövs även goda förutsättningar för investeringar i energiförsörjning, elnätskapacitet och transportinfrastruktur. I flera berörda kommuner ser vi betydande behov av investeringar som är avgörande för vårt totalförsvar men som ekonomiskt i huvudsak finansieras lokalt. Det kan därför finnas behov av att också belysa hur ansvarsfördelning och finansiering av sådana samhällsviktiga investeringar kan tydliggöras, inklusive statens roll när lokala investeringar tillgodoser behov av nationell betydelse. Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M) Oskar Svärd (M) Tony Ring (M) Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · i går

Skatt ska betalas där arbetet utförs

Motion 1154
Motion till riksdagen 2026/27:1154 av Lotta Björklund (M) Skatt ska betalas där arbetet utförs Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över det så kallade gränsgångaravtalet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige och Norge har en lång tradition av nära ekonomiskt och socialt samarbete. I gränsregionerna är arbetsmarknaden integrerad, och många pendlar mellan länderna för att arbeta. Det så kallade gränsgångaravtalet, som reglerar beskattningen för dessa personer, infördes i syfte att förenkla reglerna men har istället skapat större osäkerhet, högre administrativ börda och i praktiken en orättvis behandling av gränskommunernas invånare. Avtalet står dessutom i direkt konflikt med de nordiska statsministrarnas gemensamma vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region. För att uppnå denna vision krävs fungerande system som underlättar rörlighet, inte sådana som skapar hinder och särbehandling. Gränsgångaravtalet innebär att två personer som utför samma arbete på samma arbetsplats kan beskattas helt olika beroende på vilken kommun de bor i. Detta skapar en form av strukturell diskriminering av gränskommunerna och deras invånare. Regelverket är dessutom komplicerat, kräver manuella skatteinbetalningar och leder till rättsosäkerhet när myndigheter ger olika besked. För att främja rörlighet, stärka kompetensförsörjningen och leva upp till den nordiska visionen om integration bör avtalet ses över och huvudprincipen, att skatt betalas där arbetet utförs, återställs som norm. Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · i går

Minskad byråkrati och regelkrångel vid arbete och arbetspraktik i ett annat nordiskt land

Motion 1153
Motion till riksdagen 2026/27:1153 av Lotta Björklund och Magnus Resare (båda M) Minskad byråkrati och regelkrångel vid arbete och arbetspraktik i ett annat nordiskt land Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta för arbetspraktik över gränsen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har en stark tradition av samarbete med sina nordiska grannländer. Inte minst i Värmland där den gemensamma handelsmarknaden och arbetsmarknaden med Osloregionen är påtaglig för alla som lever i länet. I Värmland beräknar man att ca 18 % av de med förvärvsinkomst har sin inkomst från Norge, där de allra flesta lever i gränskommunerna, Torsby, Årjäng och Eda. Liknande situationer finns i alla regioner med gräns mot annat nordiskt land. Trots att exempelvis Värmland har en gemensam arbetsmarknad med Norge är antalet unga som varken studerar eller arbetar oroväckande högt. Tendens med unga som inte får sitt första jobb finns också på andra sidan gränsen, exempelvis i Eidskog kommune där var fjärde person mellan 20-30 år varken i studier eller jobb trots den stora arbetsmarknad som finns inom bland annat handel någon mil in på svenska sidan. Det växande utanförskapet med unga i Sverige och Norge som inte tar sig in på arbetsmarknaden skapar, förutom ett stort personligt lidande för individen, också stora samhällsekonomiska utmaningar. Många aktörer måste samverka för att få en enskild individ i arbete vilket medför kostnader för bland annat kommuner och myndigheter. Alternativet till något annat finns dock inte. Mot bakgrund av de utmaningar som beskrivits är det därför viktigt att vi tar ytterligare steg mot den nordiska vision om att Norden ska vara världens mest integrerade område. Ett stort hinder för de som arbetar med ungdomar i utanförskap i gränsområden är att det inte är möjligt att praktisera i annat land. Det saknas plattformar för information för unga om praktikmöjligheter i grannländer och det saknas medvetenhet bland unga om möjligheten att praktisera i annat land. Vi behöver tillsammans med myndigheter, skolor och näringslivet gemensamt arbeta för att öka denna medvetenhet. Ett stort hinder är dock fortfarande att både arbete och arbetspraktik fortfarande omgärdas av en hel del byråkrati. Det ska vara enkelt att ta ett arbete i annat nordiskt land och det ska vara enkelt att ha sin arbetspraktik i annat land om man på allvar menar att vi har en gemensam arbetsmarknad. Det största hindret nu är dock att om man skulle hitta en praktikplats i Norge som svensk så omfattas man inte av vare sig svensk eller norsk arbetsmarknadsförsäkring. Det finns en vana i gränstrakter att leva i två socialförsäkringssystem när man arbetar i annat nordiskt land, men att man inte omfattas av något försäkringsskydd alls vid arbetspraktik är naturligtvis helt oacceptabelt. Genom att underlätta för unga arbetssökande att praktisera över gränsen kan vi öka kompetensen inom gränsregionerna och skapa bättre förutsättningar för framtida arbetskraft. Vi kan också underlätta för tillväxt för näringslivet och vår offentliga välfärd. Lotta Björklund (M) Magnus Resare (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Oslo–Stockholm 2.55

Motion 1009
Motion till riksdagen 2026/27:1009 av Magnus Resare och Lotta Björklund (båda M) Oslo–Stockholm 2.55 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vikten av snabbare, säkrare och mer välfungerande tågtransporter mellan Oslo och Stockholm och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen presenterade hösten 2024 rekordsatsningar på transportinfrastrukturen den kommande perioden 2026–2037 på omkring 1 200 miljarder kronor. En kraftig ökning och en tydlig ambitionsökning vad gäller satsningar på infrastrukturen. Dessa satsningar kommer vara viktiga för Sverige och vår utveckling. Prioriteringen att fokusera på att rusta och modernisera befintlig infrastruktur genom systematiskt underhåll i stället för att bygga nya stambanor är jag övertygad om är ett effektivt och bra sätt. Det gäller framför allt under förutsättningen att upphandlingen av underhållsarbetet fortsätter att genomföras på en konkurrensutsatt marknad så att de pengar som satsas används på ett effektivt sätt. Relationen och samarbetet mellan Sverige och Norge har länge varit nära, välfungerande och inte minst viktigt för båda våra länders utveckling och för relationerna mellan våra medborgare. Den norska arbetsmarknaden är fortsatt viktig för många svenskar som jobbar i Norge, inte minst från vårt hemlän Värmland. Svenska jobb, svensk tillväxt och svenska företag är på många sätt beroende av relationen till Norge och detsamma gäller för våra norska vänner. Norge är efter Tyskland Sveriges viktigaste handelspartner. Efter Tyskland är Norge det land som Sverige har den största exporten till och det är vårt tredje största importland. Gränsen mellan Sverige och Norge är inte bara vår längsta gräns, det är den längsta gränsen i Europa mellan två nationer med sina närmare 162 mil. Med det nya säkerhetsläget och genom det svenska Nato-medlemskapet har dessutom sträckningen också blivit en än viktigare del i vår strategiska infrastruktur för att stärka vår försvarsförmåga och vår beredskap. En välfungerande järnvägssträckning från Oslo till Stockholm skulle bli en viktig kugge i denna beredskapsförstärkning. En tågresa mellan Oslo och Stockholm tar idag drygt fem timmar. Med förbättringar av befintliga spår och några nya dragningar är det fullt möjligt att göra resan med tåg på under tre timmar. Idag sker en dominerande del av resorna mellan våra huvudstäder med flyg. Varje år flyger omkring 1,4 miljoner resenärer mellan Oslo och Stockholm. År 2017 var flyglinjen den tjugonde mest trafikerade i världen. En fungerande och snabbare tåglinje skulle flytta stora delar av flygresenärerna över till tåget. Genom att bygga en ny järnvägslinje kan vi således göra miljöförbättringar, ge större chans till pendling med tåg samt bygga ihop våra länder igen, om än symboliskt men ack så viktigt. I snart ett decennium har projektet Oslo-Sthlm 2.55 funnits och där är mycket av förarbetet redan gjort och kan användas för att ta nästa steg för projektering och byggande. Det har varit ett framgångsrikt projekt där Oslo–Stockholm sedan våren 2024 är en prioriterad tågförbindelse i ScanMed-korridoren som ingår i EU:s planerade infrastrukturnätverk Trans-European Transport Corridors (TEN-T) efter beslut i Europaparlamentet den 24 april 2024. Den 6 september 2024 startade Oslo-Sthlm 2.55 i samarbete med Trafikverket lokaliseringsutredningen för Nobelbanan, som är en ny järnväg mellan Kristinehamn och Örebro och som är en av de två nya länkar som behövs för att möjliggöra tågförbindelsen och på ett bra sätt knyta ihop Oslo och Stockholm – den andra går från Arvika till Lilleström i Norge. Tågförbindelsen skulle inte bara vara ett effektivt sätt att resa mellan våra huvudstäder utan också knyta ihop de län och orter som passeras på vägen med stopp i Stockholm–Västerås–Örebro–Karlstad–Arvika–Oslo. Den 30 september 2025 presenterar Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2026–2037. Förslaget går sedan ut på remiss och därefter förväntas regeringen fatta beslut i frågan under våren 2026. En järnvägsförbindelse som Oslo-Sthlm 2.55 skulle vara en positiv investering för infrastrukturen och tillväxten i Oslo och Stockholm och städerna däremellan. Det skulle öppna upp goda möjligheter till nya och stärkta arbetsmarknadsregioner. Det skulle också vara en viktig del i den strategiska infrastrukturen och stärka vår beredskap och inte minst skulle det vara en mycket viktig investering för klimatsmarta transporter och minskade utsläpp. Det är därför viktigt att de svenska och norska regeringarna tillsammans med ansvariga myndigheter så snart som möjligt fattar beslut om att förverkliga detta samhällsviktiga och lönsamma infrastrukturprojekt och inkluderar det som en del av sin nationella plan för transportinfrastruktur 2026–2037. Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Sänkta trösklar till ett eget hem

Motion 1002
Motion till riksdagen 2026/27:1002 av Lotta Björklund (M) Sänkta trösklar till ett eget hem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och undanröja omotiverade hinder för hushåll att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att det finns bostäder innebär inte att alla hushåll har möjlighet att få ett eget hem. Den som söker en bostad behöver både kunna betala boendekostnaden och bli godkänd för ett kontrakt. När något av detta inte fungerar riskerar människor att stängas ute från den ordinarie bostadsmarknaden. Bostadspolitiken behöver därför inte bara handla om hur många bostäder som byggs, utan också om människors faktiska möjligheter att få och behålla ett eget hem. Ett eget hem är en viktig grund för trygghet, självständighet och möjligheten att forma sitt eget liv. Det skapar förutsättningar att arbeta, studera, bilda familj och planera sin framtid. En väl fungerande bostadsmarknad behöver därför ge fler människor möjlighet att ta ansvar för sin egen boendesituation och göra egna val. Det förutsätter både ett tillräckligt utbud av bostäder och att onödiga hinder för att etablera sig på bostadsmarknaden identifieras och undanröjs. Flera hinder kan sammanfalla för samma hushåll Den strukturella hemlösheten synliggör skillnaden mellan att behöva socialt stöd och att sakna tillgång till en bostad. Ett hushåll kan ha ekonomiska förutsättningar att klara ett eget boende men ändå inte få ett kontrakt. Inkomster, betalningsanmärkningar och kort kötid är exempel på förhållanden som kan försvåra etableringen. Höga trösklar kan också finnas i hur en hyresvärd bedömer olika inkomstkällor och anställningsformer. Samtidigt måste fastighetsägare kunna ställa rimliga krav och bedöma ekonomiska risker. Det är en viktig förutsättning för en fungerande hyresmarknad. Men kraven bör också vara proportionerliga och ge utrymme för individuella bedömningar av hushållens faktiska betalningsförmåga. En bostad med en hyra som hushållet kan betala hjälper inte om det samtidigt utestängs av andra villkor. Att människor stängs ute från bostadsmarknaden kan därför inte enbart hanteras som en fråga för socialtjänsten. Bostadspolitiken behöver också möta hushåll som saknar eget boende utan att ha en social problematik som förklarar situationen. Målet bör vara att fler människor ska kunna etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden och klara sitt boende på egen hand, i stället för att vara hänvisade till tillfälliga boendelösningar. Undanröj hinder för att få ett eget bostadskontrakt För människor som har ekonomiska förutsättningar att klara ett eget boende ska vägen till ett bostadskontrakt inte försvåras av omotiverade krav. Det handlar inte om att ta begränsa hyresvärdarnas möjlighet att bedöma ekonomiska risker, utan om att skapa bättre förutsättningar för att den enskildes faktiska betalningsförmåga ska kunna vägas in. Regeringen bör därför se över vilka villkor som försvårar för hushåll att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden och föreslå konkreta reformer som minskar onödiga hinder. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot inkomstkrav, olika anställningsformer, betalningsanmärkningar och möjligheterna till individuella bedömningar. Arbetet bör ske i dialog med fastighetsägare, kommuner och andra berörda aktörer och utgångspunkten ska vara att fler människor får möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden, samtidigt som avtalsfriheten och fastighetsägarnas rätt att göra rimliga riskbedömningar värnas. Stärk vägen till ett eget och varaktigt hem För människor som saknar en egen bostad är tillfälliga boendelösningar sällan en långsiktig lösning. När en tillfällig insats upphör riskerar samma hinder att finnas kvar. Därför behöver fler människor ges möjlighet att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden, utan att i onödan vara beroende av socialtjänstens insatser. Målet är en bostadsmarknad där fler människor får möjlighet att stå på egna ben. Genom att undanröja omotiverade hinder och förbättra befintliga lösningar kan fler få ett eget hem, skapa trygghet i vardagen och forma sin egen framtid. Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Ekonomi på schemat

Motion 890
Motion till riksdagen 2026/27:890 av Lotta Björklund och Dennis Alvdén (båda M) Ekonomi på schemat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att införa ekonomi som ett eget ämne i grundskolan, gymnasieskolan, den anpassade grundskolan och den anpassade gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att kunna hantera sin ekonomi är en viktig del av att leva ett självständigt och tryggt liv. Ekonomiska kunskaper handlar om att förstår hur arbete, företagande och välfärd hänger samman, kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut och undvika skuldfällor. Men också om möjligheten att spara till sina drömmar, våga förverkliga sina idéer och påverka sin egen framtid. Samtidigt visar utvecklingen av skuldsättningen i Sverige att ekonomiska svårigheter kan få stora konsekvenser, både för den enskilda människan och för samhället. I Sveriges Stadsmissioners Fattigdomsrapport 2026 Vardagen går på kredit när välfärden sviker, ses en växande överskuldsättningen i Sverige. Enligt rapporten hade omkring 450 000 personer skulder hos Kronofogden på sammanlagt 154 miljarder kronor under 2025. Både antalet skuldsatta och det totala skuldbeloppet har ökat jämfört med tidigare år. Likande statistik ser vi även från Kronofogden som visar att skulder bland unga vuxna, 18–25 år, uppgick till drygt 2,2 miljarder kronor under 2025, vilket är en ökning med ca 20% jämfört med 2023. Bakom dessa siffror finns människor vars ekonomiska situation påverkar långt mer än enbart den egna plånboken. Skulder kan leda till oro, stress, skam och psykisk ohälsa. I svåra fall kan skulder och ekonomisk utsatthet också vara förknippad med isolering, hopplöshet och suicidtankar. En långvarig skuldsättning kan dessutom göra det svårt att få en bostad, skapa en stabil tillvaro och känna sig delaktig i samhället. Samtidigt som överskuldsättningen ökar så lever vi i en tid där det är enklare än någonsin att handla på kredit, dela upp betalningar och ta lån med några få knapptryckningar. Ett köp som för stunden verkar obetydligt kan, genom räntor och avgifter, växa till en skuld som kan bli svår att hantera. Och när skulderna växer kan vägen tillbaka vara både lång och tuff. Därför är det särskilt angeläget att barn och unga får med sig goda ekonomiska kunskaper inför vuxenlivet. Idag ingår ekonomi som en del i ämnena hem- och konsumentkunskap och samhällskunskap, men undervisningen sker vid olika tillfällen och ger ingen sammanhängande bild av hur ekonomin påverkar den egna vardagen och samhället i stort. Det finns därför skäl att utreda om ekonomi bör införas som ett eget ämne i skolan, där eleverna får möjlighet att utveckla bredare och fördjupade kunskaper med en tydlig förståelse för hur ekonomin påverkar både den egna vardagen och samhället i stort. Skolans uppdrag handlar inte bara om att förbereda eleverna för nästa prov eller utbildning. Uppdraget handlar också om att förbereda eleverna för att möta arbetslivet och leva ett självständigt liv. Genom att införa ekonomi som ett eget ämne i skolan kan unga få kunskap som bidrar till att undvika skuldfällor, skapa ekonomisk trygghet och förverkliga sina framtidsdrömmar. Men också hur företag startas och drivs, hur idéer utvecklas och hur nya arbetstillfällen skapas. Samtidigt får eleverna förståelse för hur arbete bidrar till ekonomisk självständighet och hur både arbete, företagande och skatteintäkter hänger samman med finansieringen av vår gemensamma välfärd. Ämnet skulle också ge eleverna praktiska kunskaper om budget, lön, räkningar, deklarationer, avtal, lån, räntor och krediter samt om sparande, investeringar, försäkringar och pensioner. På så sätt får eleverna bättre förutsättningar att fatta genomtänkta beslut, skapa trygghet och forma sin egen framtid. Ekonomisk kunskap ska inte vara beroende av vilka föräldrar man har, hur familjens ekonomi ser ut eller vilka samtal som förs hemma runt köksbordet. Skolan har en därmed en viktig uppgift i att ge alla elever en gemensam grund att stå på, oavsett uppväxtförhållanden. Förslaget om ett nytt ämne bör även omfatta elever i anpassad grund- och gymnasieskola. Undervisningen ska utgå från elevernas förutsättningar och ge praktiska kunskaper om vardagsekonomi, avtal och ekonomiska risker, men också stärka elevernas förmåga att fatta egna beslut, undvika ekonomiskt utnyttjade och skapa bättre förutsättningar för trygghet, självständighet och delaktighet i samhället. Lotta Björklund (M) Dennis Alvdén (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

En flexibel grundskola för fler behöriga elever till nationella program

Motion 889
Motion till riksdagen 2026/27:889 av Lotta Björklund (M) En flexibel grundskola för fler behöriga elever till nationella program Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att öka flexibiliteten i grundskolans organisation och undervisning, så att både elever som behöver mer stöd och elever som behöver större utmaningar kan undervisas utifrån sina kunskaper och individuella behov, även över årskursgränser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Alla barn är olika och har rätt till en skola som ger dem möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Barn lär sig i olika takt, har olika styrkor och behöver olika lång tid på sig för att utveckla och befästa sina kunskaper. En elev kan ha lätt för matematik och förstå både abstrakta problem och samband, samtidigt som samma elev behöver både mer tid och stöd för att kunna utveckla sin läs- och skrivförmåga. Trots att dessa skillnader är väl kända sedan länge så är skolan fortfarande, i stor utsträckning, organiserad utifrån elevernas ålder och vilken årskurs de går i. Det innebär att elever, i huvudsak, förväntas följa klassens undervisningstakt även när deras kunskaper och behov skiljer sig åt. Risken är att vissa elever går vidare utan tillräckliga grundkunskaper, samtidigt som andra elever inte alls får de utmaningar som de behöver. Skolverkets rapport Slutbetyg i grundskolan 2026, visar att var sjätte elev i årskurs 9, inte nådde behörighet till gymnasieskolans nationella program. Rapporten visade att matematik var det ämne som var vanligast att sakna godkänt betyg i. Rapporten visade också att de elever som fick betyget F i matematik, engelska, svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 9, oftast även hade betyget F redan i årskurs 6. Det sistnämnda ger en stark indikation på att elever som inte når målen i årskurs 6, löper stor risk att, tre år senare, även nå betyget F som slutbetyg i årkurs 9. Vi vet att undervisning som anpassas efter elevernas aktuella kunskaper gynnar deras lärande. Det bekräftas i den statliga utredningen Förstärkningsundervisning i skolan (SOU 2024:94), där det påvisas att flexibel nivågruppering i vissa ämnen kan ha positiva effekter på elevernas kunskapsutveckling. Rapporten visar samtidigt att fasta nivågrupper i stället kan få negativa konsekvenser, särskilt för elever som behöver mer stöd. Våra nordiska grannländer har utvecklat flexibel undervisning med fokus på elevernas behov och kommit längre än i Sverige. Exempelvis i Danmark så delar skolor in elever i olika undervisningsgrupper just utifrån deras kunskaper och behov, men också över klass- och årskursgränser. Grupperingen är flexibel och omprövas regelbundet, samtidigt som eleverna behåller tillhörigheten till sin ordinarie klass. Undervisningen anpassas därmed både för att ge mer grundläggande stöd till elever som behöver det och samtidigt ge elever som behöver större utmaningar bättre förutsättningar att utvecklas. En mer flexibel gruppering och undervisning över årskursgränserna i svensk grundskola skulle innebära att elever som behöver mer stöd får möjlighet att nå grundläggande kunskaper i ämnet, samtidigt får elever som redan når kunskapsmålen ges bättre möjligheter att utvecklas vidare och nå ännu längre. Grupperingen bör vara flexibel, på samma sätt som i Danmark, och regelbundet förändras i takt med elevernas utveckling. En sådan förändring skulle också kunna bidra till att fler elever når gymnasiebehörighet och därmed skapas ett minskat behov av gymnasieskolans introduktionsprogram. Det finns därmed skäl att se över möjligheten att införa en mer flexibel och kunskapsanpassad undervisning i grundskolan, exempelvis genom försöksverksamheter med ämnesvis kunskapsgruppering och undervisning över årskursgränser som följs upp och utvärderas vetenskapligt. Målet ska vara en skola där varje elev ges möjlighet att nå grundläggande kunskaper och samtidigt utvecklas så långt som möjligt. Det är elevernas kunskaper och behov, inte deras ålder och vilken årskurs de går i som ska vara utgångspunkten för undervisningen där ingen elev ska halka efter och ingen elev ska hållas tillbaka. Men också målsättningen att varje elev som lämnar grundskolan också går vidare till gymnasieskolans nationella program. Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Mer flexibel distansundervisning

Motion 884
Motion till riksdagen 2026/27:884 av Lotta Björklund (M) Mer flexibel distansundervisning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till mer flexibel distansundervisning för högre kvalitet, ökad likvärdighet och bättre resultat i grundskolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges utveckling bygger på att hela landet fungerar. Landsbygden står för en stor del av landets produktion, företagande och välfärdsbidrag och är avgörande för arbetsmarknad, energiförsörjning och framtida tillväxt. Trots detta utformas stora delar av den nationella lagstiftningen som om alla kommuner hade samma förutsättningar som storstadsregionerna. Det gäller inte minst skolan. Många kommuner kämpar idag med att rekrytera behöriga lärare i vissa ämnen. Små skolor med små elevgrupper får ofta bära oproportionerligt stora konsekvenser av kompetensbrist, vilket riskerar att påverka kvaliteten och skapa ojämlika förutsättningar. Samtidigt växer den psykiska ohälsan bland unga, och för vissa elever blir traditionell skolnärvaro svår att upprätthålla, vilket kan leda till frånvaro och att man inte når målen. Ett utökat och mer flexibelt användande av distansundervisning skulle också göra det möjligt att dela på den pedagogiska kompetensen mellan skolor och kommuner. Istället för att små skolor tvingas använda obehöriga lärare i ämnen där behörigheten saknas, kan behöriga lärare undervisa elever på flera enheter samtidigt, utan att fysiska avstånd begränsar tillgången till kvalitet. På så sätt säkerställs att elever möter legitimerade lärare i fler ämnen, samtidigt som kommuner med små elevunderlag eller svårigheter att rekrytera kan upprätthålla hög kvalitet och likvärdighet i undervisningen. Digitala hjälpmedel, som exempelvis lär-robot och andra fjärrstyrda klassrumsverktyg, skapar dessutom helt nya möjligheter för elever som av olika skäl har svårt att vara närvarande i skolan. Med sådana lösningar kan så elever med problematisk skolfrånvaro följa undervisningen i realtid, delta i genomgångar och bibehålla kontakten med både lärare och klasskamrater. Det gör att fler elever kan vara delaktiga i skolan även under perioder av frånvaro, och minskar risken för att man tappar både kunskaper och social gemenskap. Distansundervisning är redan i dag tillåten i grundskolan under vissa förutsättningar, bland annat som särskilt stöd för enskilda elever. För andra situationer är regelverket däremot betydligt mer begränsat. Distansundervisning bör kunna erbjudas som ett alternativ i särskilda fall, exempelvis när undervisning på plats inte är möjlig eller när skolan saknar behöriga lärare. Utgångspunkten ska dock alltid vara att undervisningen bedrivs i klassrummet med en behörig lärare på plats. Genom att låta en behörig lärare undervisa digitalt, samtidigt som en pedagog finns på plats i klassrummet, skulle fler elever kunna få tillgång till undervisning av god kvalitet, oavsett var i landet de bor. I dag finns tekniken och de pedagogiska förutsättningarna, men regelverket begränsar möjligheterna att använda dem fullt ut. En ökad flexibilitet skulle kunna stärka undervisningens kvalitet, förbättra likvärdigheten mellan skolor och ge fler elever möjlighet att få det stöd och den undervisning de behöver. För att kommuner ska kunna möta sina egna lokala behov, och för att skolan ska kunna erbjuda moderna och flexibla lösningar, behövs en översyn av gällande lagar och regler för att möjliggöra ett vidare och mer ändamålsenligt användande av distansundervisning. Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Vinterväghållning

Motion 875
Motion till riksdagen 2026/27:875 av Oskar Svärd m.fl. (M) Vinterväghållning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt följa upp vinterväghållningens kvalitet så att den håller god standard gällande säkerhet och framkomlighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Krävande väderförhållanden har under flera vintrar satt den svenska vinterväghållningen på prov. Det väcker frågan om dagens beredskap räcker för att hålla vägarna säkra och framkomliga även när vintervädret är som mest krävande. I Svealandsregionen är en välfungerande vinterväghållning av stor betydelse för både näringslivet och boende. I våra län är vägtransporter viktiga för näringslivets verksamhet och för Sveriges tillväxt. Det är avgörande att vägarna hålls framkomliga även under perioder med kraftigt snöfall, halka och andra besvärliga väderförhållanden. Företag måste kunna lita på att deras transporter kommer fram säkert och i tid, samtidigt som yrkesförare och privatbilister ska kunna genomföra sina resor utan onödiga risker. Bristande vinterväghållning kan leda till trafikstopp, förseningar, olyckor och ekonomiska konsekvenser för både företag och samhälle. Den moderatledda regeringen gav i maj 2024 Trafikverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan med syfte att utveckla och stärka arbetet med vinterväghållning. Bland annat ligger fokus på att förtydliga ansvarsfördelningen, stärka mandat och förbättra samarbetet mellan berörda aktörer. Det handlar även om att utveckla trafikinformationen samt att i större utsträckning dra nytta av modern teknik, metoder och utrustning. Genom dessa åtgärder är målsättningen att skapa en mer effektiv och välfungerande vinterväghållning, samtidigt som Trafikverkets kapacitet att hantera och förebygga svåra väderförhållanden förbättras. För att ytterligare öka säkerheten på vägarna beslutade regeringen om skärpta regler för vinterdäck på tunga fordon. Genom förbättrad vinterväghållning och tydligare krav på fordonsutrustning skapas bättre förutsättningar för en tryggare och mer framkomlig trafik under vinterhalvåret. Det är ett gemensamt ansvar att bidra till säkrare vägar och minska risken för olyckor, även när väderförhållandena är särskilt utmanande. Det skapar också bättre förutsättningar för att hela Sverige ska leva. En robust vinterväghållning är också av stor betydelse för Sveriges totalförsvar. Försvarsindustrins transporter, militära förflyttningar och samhällsviktiga verksamheter förutsätter ett tillförlitligt och framkomligt vägnät även under krävande vinterförhållanden. Oskar Svärd (M) Tony Ring (M) Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M) Anna af Sillén (M) Alice Landerholm (M) Fredrik Ahlstedt (M) Stefan Olsson (M) Viktor Wärnick (M) Lars Beckman (M) Crister Carlsson (M) Katarina Stenström Ros (M) Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · 12 nov 2026

Alkoholförsäljning i butiker i glesbygd

Motion 490
Motion till riksdagen 2026/27:490 av Stefan Olsson m.fl. (M) Alkoholförsäljning i butiker i glesbygd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta försäljning av alkohol i livsmedelsbutiker i glesbygd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det kommer alltid att vara skillnad i utbudet av samhällsservice mellan glesbygden och städerna. Icke desto mindre är det ändå viktigt att se till att livet i glesbygden inte för­svåras i onödan. Ett problem på denna punkt har länge varit försäljningen av alkohol på orter där det inte finns ett systembolag. Lösningen har varit att människor beställer varor på nätet och hämtar ut hos Systembolagets ombud, som brukar vara den lokala livsmedelsbutiken. Längre tillbaka gällde samma ordning för försäljning av läkemedel, även receptfria läkemedel. Genom den stora apoteksreformen som genomfördes 2009 öppnades dock möjligheten för livsmedelsbutikerna att sälja ett begränsat utbud av receptfria läke­medel. Denna reform var en succé. Nu vill vi i likhet med apoteksreformen föreslå att butiker på orter där det idag endast finns ombud för Systembolaget ska ha tillstånd att sälja ett begränsat utbud av alkohol. Vi tänker oss att det ska finnas några olika vinsorter, ölsorter och kanske någon typ av starksprit som kan vara efterfrågad. Det får antas att butiksägaren känner sin kundkrets bäst och att denne därför själv bör få beställa alkoholvaror på samma sätt som restau­ranger kan göra det. En reform av denna modell skulle betyda mycket för alla som bor i glesbygden. Att köpa en flaska vin till helgen skulle för dem inte bli svårare än vad det är för dem som bor i städerna. Samhällsservicen förbättras och livsvillkoren blir mer jämlika. På vissa orter kämpar även den lokala livsmedelsbutiken med sin lönsamhet. Om det fanns möjlighet att inhandla helgens alkoholvaror samtidigt som mat inhandlas skulle fler kunder förmodligen göra sina större inköp i den lilla butiken i stället för att åka till närmsta stad för att storhandla. Näringslivet på den lilla orten skulle tjäna på detta. Vi menar att regeringen bör utreda förutsättningarna för en lagstiftningsreform enligt ovan. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Stefan Olsson (M) Elise Ryder Wikén (M) Sten Bergheden (M) Marie Nicholson (M) Alexander Svensson (M) Charlotte Nordström (M) Johanna Rantsi (M) Susanne Wahlström (M) Anna Vedin (M) Peter Ollén (M) Crister Carlsson (M) Anna af Sillén (M) Niclas Nilsson (M) Joanna Lewerentz (M) Lars Beckman (M) Mats Sander (M) Gustaf Göthberg (M) Lotta Björklund (M) Adam Reuterskiöld (M)
Lade fram en motion · 12 nov 2026

Flyglinje till Torsby och Hagfors

Motion 432
Motion till riksdagen 2026/27:432 av Magnus Resare och Lotta Björklund (båda M) Flyglinje till Torsby och Hagfors Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en fördjupad bedömning av den upphandlade flygtrafiken till Torsby och Hagfors och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flyglinjen till Torsby och Hagfors bör ingå i den trafikpliktiga flygtrafiken och tillkännager detta för regeringen. Motivering Trafikverket föreslår att den upphandlade flygtrafiken mellan Torsby, Hagfors och Stockholm Arlanda ska upphöra från 2027. Bedömningen riskerar dock att ge en ofullständig bild av behovet av flygtrafik i norra Värmland, eftersom den i hög grad grundas på antal sålda biljetter och kostnad per resenär utan att tillräckligt beakta kapacitet, geografiska avstånd och flygplatsernas samlade samhällsnytta. Inför den nuvarande avtalsperioden minskades flygplanens kapacitet från 19 till 12 platser per avgång. Det innebar en kraftig minskning av antalet tillgängliga stolar. När avgångar är fullbokade tvingas resenärer välja andra avgångar eller andra transportsätt. Dessa resenärer syns inte i statistiken över sålda biljetter, trots att behovet av resan finns kvar. Trots den minskade kapaciteten mellan upphandlingsperioden 2023–2027 har resandet återhämtat sig efter pandemin. Att bedöma efterfrågan enbart utifrån antalet resenärer, utan att samtidigt redovisa beläggningsgrad, fullbokade avgångar och hur många som inte kunnat boka önskad resa, riskerar därför att leda till fel slutsatser. I Trafikverkets förslag till eventuell fortsatt trafikplikt föreslås dessutom att den årliga stolvolymen minskas från 5 000 till 4 500 stolar. Det är en minskning med tio procent. Trafikverket redovisar inte tydligt vilken faktisk besparing detta skulle ge eller hur tillgängligheten påverkas. Färre stolar med samma flygplan skulle resultera i både sämre tillgänglighet och lägre biljettintäkter medan kostnaderna för flygningen är närmast likvärdig. Alternativen till flygtrafiken behöver vidare bedömas utifrån verkliga avstånd. Torsby kommun är geografiskt stor och för invånare och företag i kommunens norra delar innebär en resa till Karlstad flygplats betydligt längre anslutningstider än vad en bedömning från centralorten visar. Karlstads flygutbud uppfyller dessutom enligt Trafikverkets egen analys inte statens tillgänglighetskriterier för resor till Stockholm. En avvecklad flygtrafik riskerar också att få följder långt utöver de reguljära resorna. Flygplatserna i Torsby och Hagfors kan förlora viktiga förutsättningar för fortsatt drift. För Torsby skulle detta påverka möjligheter till bland annat ambulansflyg, patient- och organtransporter, helikopterverksamhet, skogsbrandsberedskap samt civila och militära transporter. Regeringen bör därför överväga att ge Trafikverkets i uppdrag att flyglinjen skall ingå i den kommande upphandlingen av regionala flyglinjer och inte heller med minskad kapacitet av flygstolar. En ny hantering bör utgå från faktisk efterfrågan och tillgänglig kapacitet samt väga in regional utveckling, näringslivets behov, geografiska förutsätt­ningar, samhällsviktiga transporter och totalförsvarets behov. Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · 12 nov 2026

Flygledning

Motion 431
Motion till riksdagen 2026/27:431 av Magnus Resare och Lotta Björklund (båda M) Flygledning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelverket bör ändras så att ägarformen inte ensam avgör om flygtrafikledningstjänst i anslutning till en flygplats får konkurrensutsättas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en generell ensamrätt för en statlig utförare endast bör övervägas om behovet är tydligt belagt och mindre ingripande alternativ inte är tillräckliga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förbättra förutsättningarna för långsiktig konkurrens genom konkurrensneutral reglering, tydliga funktionskrav och jämförbar uppföljning av kostnad, kvalitet och beredskap och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svenska flygplatser måste kunna leverera säkra och tillgängliga tjänster med ansvarsfull användning av skattebetalarnas pengar. Staten ska ange kraven, kontrollera att de följs och säkerställa totalförsvarets behov. Valet av utförare bör däremot grundas på dokumenterad prestation och lämplighet, inte automatiskt på flygplatsens ägarform. Gällande lag innebär att flygtrafikledning vid statligt kontrollerade flygplatser ska ombesörjas av den myndighet regeringen bestämmer, medan andra flygplatser kan anlita en certifierad utförare. Om ytterligare regionala flygplatser tas över av staten försvinner deras möjlighet att upphandla tjänsten, även om den befintliga lösningen fungerar väl och är ekonomiskt fördelaktig. Det innebär ett leverantörsbyte som följer av ägarförändringen snarare än av en separat bedömning av säkerhet, kvalitet och kostnad. SOU 2026:60 bedömer att LFV:s (Luftfartsverkets) övertagande kan medföra ökade kostnader. Utredningen anser att kostnaden kan vara motiverad av behovet av statlig kontroll men redovisar inte någon aktuell jämförande beräkning som visar kostnaden eller att kontrollen förutsätter ett monopol. Innan konkurrensen begränsas bör reger­ingen därför visa vilket konkret problem som ska lösas och varför certifiering, tillsyn, upphandlingsvillkor och beredskapsavtal inte räcker. Konkurrens leder inte automatiskt till lägre kostnader eller bättre kvalitet, utan det skall också vara styrande och tydliga regler för detta. Den ger dock beställaren möjlig­het att jämföra pris, bemanning, teknisk lösning, kontinuitet och utvecklingsförmåga. För detta krävs professionella upphandlingar, tillräckligt långa avtal och krav som är möjliga för flera kvalificerade aktörer att uppfylla. Anbud från LFV måste kunna jämföras med andra anbud på transparenta och konkurrensneutrala grunder där samtliga kringkostnader också behöver redovisas från den statliga aktören. Uppföljningen bör omfatta flygsäkerhet, driftskontinuitet, tillgänglighet, kostnader, bemanning, kompetensförsörjning och innovation. Avtalen bör vara funktions- och prestationsbaserade och ge utrymme för exempelvis digitalisering, automation och nya sätt att samordna tjänster, utan att säkerhetskraven sänks. Statliga monopol kan vara motiverade när det finns tydliga och belagda skäl. En generell ensamrätt bör däremot inte införas på oklara grunder om försiktighet eller organisatorisk vana. Idag genomgår exempelvis flygtrafikledare säkerhetsklassning oavsett vilken arbetsgivare de har. Regeringen bör utveckla en modell där staten behåller kontrollen över regelverk, tillsyn och beredskap samtidigt som flygplatserna kan välja den utförare som bäst uppfyller fastställda krav. Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Uppdrag
  • Kulturutskottet - Suppleant
    16 okt 2026 - 23 sep 2030 · Kulturutskottet
  • Socialutskottet - Suppleant
    16 okt 2026 - 23 sep 2030 · Socialutskottet
  • Nordiska rådet - Suppleant
    13 okt 2026 - 15 okt 2027 · Nordiska rådets svenska delegation
  • Kulturutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 16 okt 2026 · Kulturutskottet
  • Socialutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 16 okt 2026 · Socialutskottet
  • Kammaren - Statsrådsersättare
    28 sep 2026 - 23 sep 2030 · Pål Jonson