Zinaida Kajevic

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Fru talman! Det är nog enkelt att säga nej när det är urusla lokaler. Det är när det är halvdåliga lokaler som det är mycket svårare att motivera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot att statsrådet kanske definierar vad goda lokaler ska vara så att vi vet det i framtiden. Just nu är det inte särskilt reglerat så att vi verkligen vet. Det finns andra regler, och det finns idéer om vad som är lämpliga lärmiljöer, men det är inte definierat fullt ut.

Förskolan ska erbjuda alla barn en bra start i livet, och det är första steget inom vårt utbildningssystem och första steget för ett livslångt lärande. Jag är glad att höra att statsrådet känner till den här problematiken, som hon nämnde i sitt förra anförande, och jag förstår att det är efter hennes engagemang som skolborgarråd och inom friskolesektorn.

Jag vill ändå uppmärksamma att just marknadiseringen av förskolan inte påverkar enbart kvaliteten i utbildningen och omsorgen som barnen får, utan den påverkar också hur kommunerna kan ta sitt ansvar på kort och på lång sikt för lokalförsörjningen. För att kommunen verkligen ska kunna ta detta ansvar för de år som barnen finns inom verksamheten måste kommunerna kunna ta ett bättre helhetsgrepp. Det är långtidsplanering och mycket investeringar, och i dag ges inte kommunerna möjlighet att ta ansvaret som de borde om de ska kunna följa lagkravet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är helt rätt att kommunikationen är viktig för alla aktörer, men det råder inte så stor rådighet för kommunerna att faktiskt påverka de fristående verksamheterna i så stor utsträckning som statsrådet försöker ge sken av i sitt svar. Man kan inte hindra en fristående verksamhet från att etablera sig om den uppfyller kraven, och man kan inte heller hindra den från att avveckla sin verksamhet om den plötsligt upplever att den behöver göra det.

Förra veckan besökte jag förskolan Myran i Botkyrka. Det är en spännande kommunal förskola som kommer att flytta till nya lokaler under våren. Jag fick berättat för mig att de nya lokalerna har mer öppna ytor och större möjlighet till gruppindelning. Man kommer helt enkelt att kunna erbjuda bättre lärmiljöer för barnen.

En farhåga som dock lyftes upp i mitt samtal med verksamhetsledaren, och som jag känner igen från min egen hemkommun, är att lokaler som kommunen avvecklar som förskolelokaler ibland återstartas som fristående förskolor. Det innebär att lokaler som kommunen inte bedömer vara fullgoda lärmiljöer, som inte erbjuder en bra miljö för barn eller en bra arbetsmiljö för personalen, ändå inte kan nekas som etableringsplats för fristående förskola.

När detta sker händer det flera saker samtidigt. Kommunen står då plötsligt med en överkapacitet inom det närområdet. Det innebär också att kommunen har kostnader för tomma platser i den nya förskolan samt kostnaden för en ny friskola.

Är det då statsrådets mening att kommunen borde stanna i vissa slitna förskolelokaler för att inte riskera att dra på sig extra kostnader?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det är ett lagkrav att kommunerna ordnar förskoleplats nära hemmet till alla barn vars familjer ansökt om plats. Eftersom lokalplaneringen innefattar många olika bedömningar för en kommun är det viktigt att så många faktorer som möjligt är kända så tidigt som möjligt.

Givetvis handlar det om antalet barn man tror ska finnas i kommunen i framtiden. Om barnkullarna bedöms minska kan vissa slitna lokaler med sämre lärmiljöer avvecklas, men om barnkullarna bedöms öka måste fler förskolor byggas eller andra lämpliga lokaler ordnas. Att avveckla gamla lokaler, hyra nya lämpliga förskolelokaler och bygga nytt tar tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommunen behöver också bedöma hur många platser som faktiskt kommer att efterfrågas eftersom förskolan inte är obligatorisk utan frivillig. Alla föräldrar kommer därför inte att ansöka om plats. Detta gäller även inom fristående verksamhet, och de fristående förskolorna utgör en okänd faktor i kommunens lokalplanering. Kommunen kan inte neka fristående förskolor att starta verksamhet om de uppfyller de grundläggande kraven. Kommunen kan inte heller tvinga en fristående förskola att fortsätta sin verksamhet om den vill stänga, oavsett om kommunen bedömer att denna förskola behövs i det geografiska området.

I går publicerades en artikel i Sydsvenskan om förskolesituationen i Limhamn, ett område i Malmö. Flera förskolor har byggts i och i anslutning till området, och en ny förskola kommer att öppna till hösten. För tillfället råder dock viss platsbrist. Kommunen kommer att erbjuda plats till de barn som behöver det genom en tillfällig placering. Senare kommer hela avdelningar att flyttas till den nya förskolan. Denna tillfälliga lösning är givetvis påfrestande för barnen.

Här kan man misstänka att kommunen har gjort fel i sin planering. Men det som inte framgår i artikeln och som har påverkat kommunens planeringsförutsättning är att fyra fristående förskolor lade ned sin verksamhet förra året. Inom loppet av fyra månader behövde kommunen hitta plats till över 300 barn. Den överkapacitet som kommunen planerat in i systemet försvann och med det många förskoleplatser för barn som stod i kö.

I och med att det är ett lagkrav att kommuner ska säkerställa att plats finns behöver de planera för viss överkapacitet för att kunna möta plötsliga förändringar hos fristående aktörer. Kan statsrådet ge besked om hur stor överkapacitet kommuner bör planera för om fristående verksamheter lägger ned?

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.

De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.

De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.

De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.

Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.

Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.

Herr talman! Vad jag uppfattar från Ida Drougges inlägg var att regeringen fram till 2014 var passiv trots att man såg problemen, att man under två år efter 2014 hade möjlighet att lägga pengar i budgeten för att verkligen se till att åtgärda problemen på så vis att andra myndigheter kunde förstärkas men inte gjorde det, att den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte den utredning som har lett till Utbetalningsmyndigheten och att man förra året utsåg en särskild utredare just med syftet att etablera denna myndighet, som Ida Drougge ytterst är stolt över i dag.

Det är även jag. Jag håller med om att vi måste arbeta med problemet med systemhotande brottslighet som rubbar tilltron till skattepengar och att detta är en fråga där vi kan enas framåt.

Jag påpekade också i mitt anförande att vi ser fram emot fler åtgärder från den nuvarande regeringen som vi förhoppningsvis kan få på plats, för det här är någonting som ingen av oss vill se förfalla.

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten Ida Drougge var ytterst upprörd över sakernas tillstånd. Det är precis så jag känner det. Hon nämner att utredningar har visat att det sedan 2008 har skett utbetalningar på felaktiga grunder i ganska omfattande utsträckning. Vad kan man säga annat än att det är ytterst upprörande? Jag håller med. Så vill vi inte ha det. Så behåller vi inte tilltron till välfärdssystemet.

Ida Drougge glömmer dock att under denna period, fram till 2014, var det hennes parti som satt vid makten. Om hon jättegärna hade velat åtgärda detta hade man kunnat starta den supersnabba utredningsprocessen och åtgärda det ytterst snabbt. Jag kan inte riktigt förena ledamotens upprördhet i talarstolen med det agerande som den förra regeringen fram till 2014 faktiskt hade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Ida Drougge är chockerad. Samtidigt kan hon inte sträcka ut handen och förstå att vi framåt måste jobba tillsammans - vi är eniga, och i betänkandet ställer vi oss samtliga positiva till detta. Våra välfärdssystem måste värnas. Och när det gäller sättet att arbeta med frågorna, där tyngdpunkten verkligen ligger på detta, borde det vara partiövergripande.

Herr talman! Arbetet med att få till stånd den nya Utbetalningsmyndigheten påbörjades under den tidigare regeringen och blir ett ytterst viktigt bidrag för att motverka att den organiserade brottsligheten utnyttjar och missbrukar de gemensamma välfärdssystemen i syfte att sko sig ekonomiskt.

Erfarenheterna visar att brottslighet, fusk och bedrägerier dessvärre både är systematiska och betydande. Den organiserade brottsligheten har hittat en ny lukrativ marknad. Gap mellan olika myndigheters ansvarsområden utnyttjas, och om man tar sig in i ett system kan det öppna dörrarna till fler.

Vinsterna från olika brottsupplägg utgör ofta en basinkomst i ett kriminellt ekosystem som ofta också omfattar arbetslivskriminalitet. Vinsterna används inte sällan för att finansiera annan brottslighet såsom narkotikahandel och utpressarverksamhet. Brotten mot den gemensamma välfärden är systemhotande.

För att upprätthålla tilltron till våra välfärdssystem är det av yttersta vikt att deras resurser används korrekt. Etableringen av den nya myndigheten är ett viktigt steg för att skapa en systemövergripande kontroll.

I dag fattar vi även beslut om ny lagstiftning och ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen för att myndigheten ska kunna starta sin verksamhet vid det kommande årsskiftet. Uppdraget är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Myndigheten ska också hantera ett system med transaktionskonton för utbetalning av olika stöd. Det gäller Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Vissa myndigheter, a-kassor och kreditinstitut blir också skyldiga att under vissa förhållanden lämna uppgifter till den nya myndigheten, som i sin tur blir skyldig att informera berörda aktörer om felaktiga utbetalningar och andra felaktigheter.

Frågor om offentlighet och sekretess regleras så att de uppgifter som Utbetalningsmyndigheten tar del av omfattas av sekretess, och formerna för hur personuppgifter ska behandlas hos myndigheten regleras så att andra aktörer kan känna sig trygga med det.

Herr talman! Den socialdemokratiska regeringen var mycket aktiv i arbetet med att förhindra brott mot våra välfärdssystem. Sedan flera år tillbaka finns sekretesslättnader kring informationsutbyte mellan myndigheter vid misstanke om grov brottslighet. Ett folkbokföringsbrott har införts, liksom möjligheten att kontrollera bosättning. Flera myndigheter har fått resurstillskott för att bekämpa välfärdsbrott och skatteundandragande. Arbetet för att motverka fel och missbruk med statliga ersättningar, bidrag och skatter har förstärkts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbetalnings-myndigheten

Den socialdemokratiska regeringen lämnade också flera förslag om stärkt samverkan mot arbetslivskriminalitet och fusk på vägtransportområdet och utredde även möjligheter att stärka informationsutbytet mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Vi ser fram emot att fler förslag läggs fram av den nya regeringen.

Herr talman! Flera kommuner, med Södertälje i spetsen, har tidigt signalerat ett behov av ökade åtgärder för att motverka brott och missbruk mot våra välfärdssystem. Den uppmärksammade hemtjänsthärvan i just Södertälje för ett antal år sedan, där 35 personer åtalades för bedrägerier mot kommunen och Arbetsförmedlingen, blev en väckarklocka som har lett till ett helt nytt sätt att tänka systemvårdande i alla kommuners verksamhet.

Det var mot bakgrund av erfarenheterna från Södertälje och det framåtsyftande arbetet där som den tidigare regeringen beslutade att den nya myndighetens säte skulle placeras i Södertälje, vilket också låg i linje med behovet av att öka den statliga närvaron i hela landet. Vi beklagar att den nya regeringen har rivit upp detta beslut och valt att placera myndigheten i Stockholm, och vi har noterat det i ett särskilt yttrande i betänkandet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Niklas Karlsson (S).

Fru talman! I det svåra ekonomiska läge som vi befinner oss i måste penning- och finanspolitiken vara välavvägd för att Sverige ska komma tillbaka till en låg inflation utan att riskera den finansiella stabiliteten.

Riksbankens och regeringens möjlighet att bedriva denna välavvägda politik begränsas kraftigt av bristen på statistik över hur hushållens skulder och tillgångar fördelas. Det är då svårare att göra en bedömning av vilka effekter politiken kommer att få och också utvärdera politiken efteråt.

Utredningen En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder har lagts fram, och remisstiden har gått ut. I dag på finansutskottets utfrågning fick vi återigen höra Finanspolitiska rådets syn på frågan. De efterlyser just den här statistiken. Det är samma rekommendation som Riksbanken, Finansinspektionen och OECD har gjort.

Min fråga till statsrådet Niklas Wykman är när han kommer med besked hur och om regeringen kommer att gå vidare med utredningens förslag.

Herr talman! I budgeten för 2023 avsatte regeringen 6 miljarder kronor mer i generella bidrag till kommuner och regioner. SKR uppskattade behovet till 20 miljarder kronor mer, och då är det enbart för att behålla samma kvalitet i kommunernas och regionernas verksamhet.

I samma budgetproposition i slutet av förra året skrev regeringen att inflationen stiger till höga nivåer och att denna utveckling bedöms ha stor påverkan under 2023 för kommunsektorns ekonomiska förutsättningar och verksamhet. Trots detta avsatte regeringen inte några extra medel till denna sektor för att hantera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till finansministern är om hon avser att återkomma med besked om mer medel just till kommuner och regioner för att erbjuda grundläggande service till invånarna och för att behålla anställda.