Zinaida Kajevic

Fru talman! Förskolan är en av de viktigaste verksamheter vi har i välfärdssamhället. Det är där grunden läggs för ett livslångt lärande. Förskolan ska ge alla barn, oavsett bakgrund, en trygg, lärorik och jämlik start i livet. Samtidigt gör förskolan det möjligt för föräldrar att arbeta, studera och bidra på sitt sätt.

För att förskolan ska kunna leva upp till sitt uppdrag krävs en god kvalitet. Det behövs små barngrupper, hög personaltäthet och fler utbildade och kompetenta pedagoger. Språkutvecklingen behöver vara god, och ett bra stöd behöver ges till alla barn för att skapa en trygg övergång mellan förskola och skola. Allt detta kräver resurser.

Vi socialdemokrater menar att välfärdens resurser ska användas just till välfärden. Vi vill därför att överskott i fristående förskolor och pedagogisk omsorg ska återinvesteras i verksamheten. Skattemedel avsatta för barnens utbildning och omsorg ska gå till barnen och inte ges som aktieutdelning till ett fåtal ägare. När ekonomiska intressen tillåts konkurrera med barnens bästa riskerar kvaliteten att bli lidande.

Under många år har marknadstänkandet fått allt större inflytande i skolan och förskolan. När stora koncerner har vuxit fram har den demokratiska kontrollen minskat. Vi ser hur skattemedel lämnar verksamheterna samtidigt som kommuner kämpar med ekonomin, med minskande barnkullar, med att behålla små förskoleenheter i glesbygden och med att behålla kompetent personal.

Föräldrar och barn är inga vanliga konsumenter. Det är svårt att bedöma kvaliteten i en förskola på samma sätt som för andra tjänster. Därför fungerar inte marknadens mekanismer där.

Tidigare i år genomförde tidningen Sydsvenskan en omfattande granskning av ett flertal fristående förskolor i Malmö. Ett av de fall som lyftes fram var en förskola där två ägare tillsammans hade plockat ut 27 miljoner kronor i vinst under de senaste sex åren. Detta är pengar som hade kunnat användas till just mindre barngrupper och behöriga pedagoger.

Vissa fristående förskolor har en betydligt lägre andel förskollärare och kompetent personal per barn. Kommunerna har väldigt svårt att ta hänsyn till detta i sina granskningar. De har inte rätt att göra det.

Därför vill vi ta tillbaka kontrollen för att stoppa vinstjakten och säkerställa att pengarna används där de gör mest nytta: i verksamheten och för barnen. Vi socialdemokrater vill också ge kommunerna större inflytande över nyetableringar och expansioner av fristående förskoleverksamheter.

I grunden handlar detta om vilken förskola man vill ha. Vi vill ha en förskola där barnens behov kommer först, där kvalitet går före aktiebolagens lönsamhet och där varje skattekrona används för att ge barnen bästa möjliga start i livet.

Avslutningsvis vill jag säga att barnens framtid ska väga tyngre än ägarnas vinst.

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Fru talman! Det är nog enkelt att säga nej när det är urusla lokaler. Det är när det är halvdåliga lokaler som det är mycket svårare att motivera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot att statsrådet kanske definierar vad goda lokaler ska vara så att vi vet det i framtiden. Just nu är det inte särskilt reglerat så att vi verkligen vet. Det finns andra regler, och det finns idéer om vad som är lämpliga lärmiljöer, men det är inte definierat fullt ut.

Förskolan ska erbjuda alla barn en bra start i livet, och det är första steget inom vårt utbildningssystem och första steget för ett livslångt lärande. Jag är glad att höra att statsrådet känner till den här problematiken, som hon nämnde i sitt förra anförande, och jag förstår att det är efter hennes engagemang som skolborgarråd och inom friskolesektorn.

Jag vill ändå uppmärksamma att just marknadiseringen av förskolan inte påverkar enbart kvaliteten i utbildningen och omsorgen som barnen får, utan den påverkar också hur kommunerna kan ta sitt ansvar på kort och på lång sikt för lokalförsörjningen. För att kommunen verkligen ska kunna ta detta ansvar för de år som barnen finns inom verksamheten måste kommunerna kunna ta ett bättre helhetsgrepp. Det är långtidsplanering och mycket investeringar, och i dag ges inte kommunerna möjlighet att ta ansvaret som de borde om de ska kunna följa lagkravet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är helt rätt att kommunikationen är viktig för alla aktörer, men det råder inte så stor rådighet för kommunerna att faktiskt påverka de fristående verksamheterna i så stor utsträckning som statsrådet försöker ge sken av i sitt svar. Man kan inte hindra en fristående verksamhet från att etablera sig om den uppfyller kraven, och man kan inte heller hindra den från att avveckla sin verksamhet om den plötsligt upplever att den behöver göra det.

Förra veckan besökte jag förskolan Myran i Botkyrka. Det är en spännande kommunal förskola som kommer att flytta till nya lokaler under våren. Jag fick berättat för mig att de nya lokalerna har mer öppna ytor och större möjlighet till gruppindelning. Man kommer helt enkelt att kunna erbjuda bättre lärmiljöer för barnen.

En farhåga som dock lyftes upp i mitt samtal med verksamhetsledaren, och som jag känner igen från min egen hemkommun, är att lokaler som kommunen avvecklar som förskolelokaler ibland återstartas som fristående förskolor. Det innebär att lokaler som kommunen inte bedömer vara fullgoda lärmiljöer, som inte erbjuder en bra miljö för barn eller en bra arbetsmiljö för personalen, ändå inte kan nekas som etableringsplats för fristående förskola.

När detta sker händer det flera saker samtidigt. Kommunen står då plötsligt med en överkapacitet inom det närområdet. Det innebär också att kommunen har kostnader för tomma platser i den nya förskolan samt kostnaden för en ny friskola.

Är det då statsrådets mening att kommunen borde stanna i vissa slitna förskolelokaler för att inte riskera att dra på sig extra kostnader?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det är ett lagkrav att kommunerna ordnar förskoleplats nära hemmet till alla barn vars familjer ansökt om plats. Eftersom lokalplaneringen innefattar många olika bedömningar för en kommun är det viktigt att så många faktorer som möjligt är kända så tidigt som möjligt.

Givetvis handlar det om antalet barn man tror ska finnas i kommunen i framtiden. Om barnkullarna bedöms minska kan vissa slitna lokaler med sämre lärmiljöer avvecklas, men om barnkullarna bedöms öka måste fler förskolor byggas eller andra lämpliga lokaler ordnas. Att avveckla gamla lokaler, hyra nya lämpliga förskolelokaler och bygga nytt tar tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommunen behöver också bedöma hur många platser som faktiskt kommer att efterfrågas eftersom förskolan inte är obligatorisk utan frivillig. Alla föräldrar kommer därför inte att ansöka om plats. Detta gäller även inom fristående verksamhet, och de fristående förskolorna utgör en okänd faktor i kommunens lokalplanering. Kommunen kan inte neka fristående förskolor att starta verksamhet om de uppfyller de grundläggande kraven. Kommunen kan inte heller tvinga en fristående förskola att fortsätta sin verksamhet om den vill stänga, oavsett om kommunen bedömer att denna förskola behövs i det geografiska området.

I går publicerades en artikel i Sydsvenskan om förskolesituationen i Limhamn, ett område i Malmö. Flera förskolor har byggts i och i anslutning till området, och en ny förskola kommer att öppna till hösten. För tillfället råder dock viss platsbrist. Kommunen kommer att erbjuda plats till de barn som behöver det genom en tillfällig placering. Senare kommer hela avdelningar att flyttas till den nya förskolan. Denna tillfälliga lösning är givetvis påfrestande för barnen.

Här kan man misstänka att kommunen har gjort fel i sin planering. Men det som inte framgår i artikeln och som har påverkat kommunens planeringsförutsättning är att fyra fristående förskolor lade ned sin verksamhet förra året. Inom loppet av fyra månader behövde kommunen hitta plats till över 300 barn. Den överkapacitet som kommunen planerat in i systemet försvann och med det många förskoleplatser för barn som stod i kö.

I och med att det är ett lagkrav att kommuner ska säkerställa att plats finns behöver de planera för viss överkapacitet för att kunna möta plötsliga förändringar hos fristående aktörer. Kan statsrådet ge besked om hur stor överkapacitet kommuner bör planera för om fristående verksamheter lägger ned?

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att elevens val tas bort i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet är att frigöra undervisningstid till ämnen där det behövs mer tid för att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande, öka likvärdigheten i utbildningen och förbättra elevernas kunskapsresultat.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2024 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.

De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.

De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att stärka elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel.

De bestämmelser som reglerar vad eleverna ska ha tillgång till i utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan förtydligas. Det ska i bestämmelserna anges att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Vidare kompletteras skollagen med definitioner av begreppen lärobok, läromedel och lärverktyg.

Även i bestämmelserna om de olika utbildningsformerna inom kommunal vuxenutbildning (komvux) ska framgå att eleverna ska ha tillgång läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2024.

Herr talman! Vad jag uppfattar från Ida Drougges inlägg var att regeringen fram till 2014 var passiv trots att man såg problemen, att man under två år efter 2014 hade möjlighet att lägga pengar i budgeten för att verkligen se till att åtgärda problemen på så vis att andra myndigheter kunde förstärkas men inte gjorde det, att den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte den utredning som har lett till Utbetalningsmyndigheten och att man förra året utsåg en särskild utredare just med syftet att etablera denna myndighet, som Ida Drougge ytterst är stolt över i dag.

Det är även jag. Jag håller med om att vi måste arbeta med problemet med systemhotande brottslighet som rubbar tilltron till skattepengar och att detta är en fråga där vi kan enas framåt.

Jag påpekade också i mitt anförande att vi ser fram emot fler åtgärder från den nuvarande regeringen som vi förhoppningsvis kan få på plats, för det här är någonting som ingen av oss vill se förfalla.

(Applåder)