Ola Möller

Fru talman! Det är ju beklämmande att Ingemar Kihlström inte minns att vi hade en gemensam reservation i det här ärendet när vi behandlade produkten i somras. Hade han gjort det hade han inte behövt ställa sina frågor. Givetvis ska vi ha rättssäkra asylprövningar.

Det är ett hyckleri av stora mått som kammaren får bevittna här. Först står man och säger att man har höjt rättssäkerheten för konvertiter och att det är viktigt. Men människor som kommer till det här landet med en enkel önskan om asyl, och som har rätt till det, nekas i Ingemar Kihlströms Sverige. Det är ett hyckleri av stora mått.

Fru talman! Lagrådet varnade i somras för att Sverige kommer att bryta mot asylrätten. Man sa att människor som har rätt till skydd inte kommer att få det på grund av att Kristdemokraterna med flera avskaffade rätten till offentligt biträde i asylprocessen. Nu visar det sig att tre av fyra asyladvokater inte längre åtar sig asyluppdrag. Det innebär att farhågorna som fanns nu börjar förverkligas, det vill säga att Sverige har börjat bryta mot grundläggande mänskliga rättigheter.

Min fråga till Ingemar Kihlström är: Vad har du att säga till de asylsökande som kommer hit och har rätt till asyl men som nekas det på grund av Kristdemokraternas beslut?

(Applåder)

Fru talman! Jag är nästan i chock! Ledamoten vet alltså inte att det är UNHCR som tar hit flyktingar. Det är inga kvotflyktingar som söker sig till Sverige. De räcker inte upp handen och säger att de vill åka till Sverige. De väljs ut av oss och tas hit. Då är det Moderaternas fel att det inte har valts ut 900 kvotflyktingar som får komma till Sverige eftersom det inte har skrivits direktiv om att det skulle ske i de två första vändorna.

Ledamoten Resare har inte ens koll på vad en kvotflykting är, och då förstår jag att man inte prioriterar den frågan.

Fru talman! I år kommer Sverige att ta emot bara 350 kvotflyktingar, trots Moderaternas löfte om att hbtqi-personer, kvinnor och barn skulle prioriteras. Vi konstaterade redan förra mandatperioden att detta inte skedde, eftersom antalet kvotflyktingar sänktes till 900. Men i år lyckas man alltså bara ta emot 350 – i bästa fall.

Är det ledamoten Resares uppfattning att Moderaterna har prioriterat hbtqi-personer, kvinnor och barn när man fullständigt har svikit löftet om att ta emot 900 kvotflyktingar?

Fru talman! Välkommen till Sveriges riksdag, ledamoten Forsberg!

Det var ett intressant anförande som vi kan säga mycket om. Vi kan tala om BB-fåtölj, som finns i Skåne, där det knappast är 15–20 mil till närmaste förlossningsklinik eller liknande.

Jag har två frågor som jag skulle vilja att ledamoten resonerar kring utifrån det anförande som hon haft.

Den ena frågan gäller hur en förstatligad sjukvård med en generaldirektör i Stockholm skulle föra vården närmare människor i glesbygden. Tror verkligen ledamoten att generaldirektören kommer att sitta och tänka ”Vi ska öppna fler förlossningsplatser i glesbygd”?

Den andra frågan är: Hur tycker ledamoten att hennes anförande rimmar med att Sverigedemokraterna var med och skar ned 600 miljoner på kvinnovården under förra budgetåret?

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Det var roligt att se blicken hos en del här i kammaren när jag begärde replik på Tony Haddou. Givetvis ska jag inte lägga så mycket tid på det politiska, utan jag vill tacka Tony Haddou för hans tid här i riksdagen och för tiden i utskottet.

Mandatperioden började ganska roligt för mig och ledamoten Haddou. Vi hamnade i Svenska nyheter för en ordväxling om arbetskraftsinvandringen. Jag kände inte ledamoten då och tänkte att det här blir en lång mandatperiod – både Tidö och en vänsterpartist som jag ska hålla på och bråka med.

Men över tid har min respekt för ledamoten Haddou verkligen växt. Jag tycker att han på ett personligt plan är fantastiskt rolig och trevlig att ha att göra med. Det har heller aldrig varit några konstigheter i samarbetet med vår likaledes duktige ordförande i utskottet. Det har varit en fröjd att jobba under det presidiet. Det har jag sagt många gånger, och jag vill säga det här också. Båda har en förmåga att skilja på sak och person, som jag respekterar djupt. Den typen av ledamöter i Sveriges riksdag behövs i de här tiderna.

Ledamoten Haddou har gett mig många skratt både på resor, i fikarum och i andra sammanhang. Vi är verkligen inte alltid överens. Politiskt kan det osa hett. Men vi vet om det, och då blir det rent spel. Då behöver man inte smutskasta eller baktala. Vi tar varandra i hand efteråt och är okej med att inte vara överens. Därvid personifierar ledamoten Haddou mycket av det som är det finaste i en demokrati. Jag kan, som någon fel citerat har sagt, hata dig för din åsikt men dö för din rätt att säga den.

Tony Haddou och hans åsikter behövs här också. Så tack för gott samarbete och för att du har varit en god kamrat, ledamoten Haddou!

(Applåder)

Fru talman! Viktor Wärnick skulle kunna läsa sin egen utredning och propositionen. Till exempel påpekar både Europadomstolen och EU-kommissionen i sin handledning om hur vi ska tolka EU-rätten att subsidiärt skyddsbehövande och flyktingar ska likabehandlas.

Då tar man ett direktiv som är skrivet i början av 00-talet. Detta med subsidiärt skyddsbehövande var inte ens reglerat i något direktiv då; de diskussionerna pågick. Att säga att det ska vara som i ett 25 år gammalt dokument är oerhört dogmatiskt. Det var också därför Lagrådet kritiserade regeringen i fråga om en tidigare proposition. Man sa de facto att vi riskerar att hamna i ett läge där vi inte ger människor skydd som faktiskt har rätt till det, det vill säga vi bryter mot asylrätten i fråga om implementeringen av EU:s asylpakt.

Då hamnar man i ett läge där ”i linje med miniminivån” inte bara handlar om att läsa ett direktiv och sedan mekaniskt – nota bene, återigen som Lagrådet sa – tolka det och skriva in det i lagstiftningen. Man måste se till helheten. Barnkonventionen är lag, vi har en grundlag som ska värna privatlivet och artikel 8 i Europakonventionen är tydlig. När väldigt många remissinstanser säger att detta faktiskt skulle kunna bryta mot artikel 8 gör Socialdemokraterna en rimlig bedömning av vad som är en stram migrationspolitik är och vad som är utvisningspolitik, vilket Tidö driver.

Grunden för det här är ju Ludvig Asplings uttalande om ett etniskt sammanhållet land. Det är det som är politikens kärna. Att Moderaterna ställer upp på det och dansar efter den pipan är faktiskt lite skrämmande, och det säger också någonting om hur långt högerut Moderaterna har gått.

Jag vill bara avsluta med att upplysa församlingen om att Sverige alltså tog emot fler asylsökande under Fredrik Reinfeldts tid än vad man gjorde under Stefan Löfvens och Magdalena Anderssons tid vid makten. Vi ändrade den lagstiftningen 2015.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan bara bli beklämd över att Viktor Wärnick inte ser de påverkansoperationer och den storpolitik som ligger bakom det som hände i exklaven Ceuta. Det är faktiskt lite skrämmande. Jag hade förväntat mig mer av Moderaterna.

Det var också tydligt i det uttalande vi gjorde den fredag då det hände att vi inte skulle ta en omfördelning, till exempel. I stället för att hänga på Niels Paarup-Petersens sida kanske Viktor Wärnick borde titta på de kanaler som vi socialdemokrater har när vi kommenterar politik. Då skulle han inte ställa den typen av frågor eller hålla den typen av anförande.

När det gäller vår följdmotion är det så att EU-rätten inte bara handlar om det som reglerar migrationsrätten. Europakonventionen finns ju också, som i grund och botten reglerar. Man har rätt till familjeåterförening. Familjen ska värnas och så vidare. Det finns utlåtande från EU-kommissionen kring att till exempel subsidiärt skyddsbehövande och flyktingar ska likabehandlas i så stor utsträckning som möjligt och så vidare.

Moderaternas problem är att de har skygglappar i fråga om detta. Det handlar alltså inte längre om att föra en stram migrationspolitik, utan det handlar om att utvisa så många som möjligt. Det är helt i linje med viljan hos det största partiet i Tidösamarbetet. Vi har också fått det tydliggjort de senaste veckorna, vad det handlar om.

Det är här det anti-intellektuella delvis kommer in. Moderaterna tar sig ensamrätten att definiera vad stramt är. Allt som inte går så långt som Moderaterna vill gå är då att beteckna som icke-stramt. Men vi skärper de facto anhöriginvandringen även i vår motion. Det görs också i de reservationer som läggs fram gemensamt i vissa delar, till exempel när det gäller studenter. Ur det perspektivet stramar vi åt detta – det gör vi. Det är bara att läsa vår motion. Vi säger också tydligt att vi vill höja just försörjningskravet vid första ansökan. Men det Moderaterna ägnar sig åt är utvisningspolitik.

Fru talman! Som utomstående betraktare av debatten här kan man ibland bli lite konfunderad. Moderaterna pratade om händelserna i exklaven i norra Afrika, där man måste korsa ett stort hav för att komma till Europa. Moderaterna nämnde inte de desinformationskampanjer och den hybridkrigföring som föranledde händelserna men anklagade i nästa andetag Miljöpartiet för desinformation. Det säger något om proportionerna i debatten och synen på det hela.

(Applåder)

Det var egentligen inte det här jag skulle gå upp och säga, fru talman, men jag tyckte att det behövde nämnas.

Det man kan säga om den här debatten är att den sammanfattar mandatperioden ganska väl, både vad gäller bakgrunden och upprinnelsen till debatten och vad gäller hur resultatet av våra olika ställningstaganden faller ut.

Fokus i Tidöpartiernas förslag ligger på att försvåra och i praktiken omöjliggöra familjeåterförening samt utvisa så många som möjligt. Det är inte för inte som propositionen har kallats för en familjesplittringsprodukt. Den är en logisk fortsättning på den utvisningspolitik som har satt starkt avtryck under mandatperioden. Likaså är den ett halvhjärtat försök att förhindra den för Tidöpartierna så besvärliga debatten om tonårsutvisningarna.

Tonåringarna har ersatts av 21-åringar, men inte i alla fall. Tonåringar utvisas uppenbarligen fortfarande, vilket vi har kunnat ta del av under sommaren, trots att de är välintegrerade och en del av lokalsamhället. Konsekvensen av den nu föreslagna ordningen blir helt enkelt att ännu mer väletablerade 21-åringar blir utvisade och får lämna vänner, grannar och arbetskamrater, samtidigt som man uppenbarligen inte har löst problemet med tonårsutvisningarna fullt ut.

Vad som också bör lyftas fram är att regeringen återigen sågas längs med fotknölarna av många remissinstanser, inte bara utifrån de politiska ställningstagandena utan också utifrån själva sakinnehållet. Bristen på tydlighet i förarbetena, röriga och svåröverblickbara processregler och svag eller ingen förankring i forskning och beprövad erfarenhet är ett genomgående tema.

Till och med remissinstanser som brukar heja på regeringen, till exempel ett antal arbetsgivarorganisationer, är starkt kritiska till delar av produkten. Migrationsverket, domstolar, akademin, civilsamhället och ett flertal myndigheter har återigen starka invändningar mot bärande delar i regeringens förslag. Oviljan hos Tidöpartierna att lyssna är stark, på samma sätt som tidigare under mandatperioden.

Ingen regering har fått så mycket kritik av bland andra Lagrådet som den här regeringen. För Tidö handlar det sällan om att göra rätt, utan det handlar om att med ytterst liten marginal i Sveriges riksdag driva igenom vad man själv tycker är rätt. Ett sådant förhållningssätt kan bara betecknas som dogmatiskt och antiintellektuellt.

Fru talman! För oss socialdemokrater är den migrationspolitiska inriktningen tydlig. Vi vill ha en stram migrationspolitik. De som kommer hit och de som är här ska få goda förutsättningar och stöd för att kunna integreras. Sköter man sig, gör rätt för sig och visar att man vill vara en del av vårt samhälle ska man också kunna bli det. Missköter man sig och till exempel begår grova brott ska man så långt det är möjligt utvisas och lämna landet. En stram migrationspolitik kan aldrig handla om att utvisa så många som möjligt, som ett egenvärde.

Därför har vi landat i att det av Tidöpartierna föreslagna kravet på omprövning av försörjningskravet inte bör införas. Det är en mekanism som kommer att leda till utvisningar i stor skala av människor som bott i landet under flera år och som har etablerat sig här.

Det handlar heller inte bara om tonåringar den här gången. Alla i en familj kan råka ut för en utvisning, inte för att de misskött sig eller gjort något fel utan för att pappa har blivit arbetslös en kortare period, för att mamma har fått cancer eller för att någon av föräldrarna varit modig och startat företag.

Vidare kan det leda till att man väljer att inte studera vidare för att få ett högkvalificerat jobb, utan man arbetar vidare på ett jobb som man är överkvalificerad för. Gymnasieelever kan hoppa av skolan för att ta ett lågbetalt arbete för att lillasyster ska få komma hit. Storasyskon kan utvisas för att de fått en lillebror.

Den här politiken är grym, fru talman. Den bygger in utvisningar som en återkommande del i själva lagstiftningen. Det är utvisningar som bara kommer sig av att människors liv förändras. Vi har faktiskt med människor att göra. Det här är inte stram migrationspolitik. Det är korkad migrationspolitik. Den är korkad, och därför säger vi socialdemokrater tillsammans med övriga oppositionspartier nej till denna del.

Fru talman! Tonårsutvisningarna är ett av Tidöpartiernas största misslyckanden. Hela frågan har satt fingret på den ovilja som finns hos dessa partier att se bortom den hårda och tuffa retoriken, där invandring bara är ett problem och där människors livsöden saknar betydelse. Hanteringen har också varit därefter. När regeringen sent omsider lyckades komma med ett besked visade det sig att själva kärnfrågan, den om unga människors starka anknytning och etablering i vårt land, inte var hanterad.

Vi socialdemokrater har hela tiden argumenterat för att det är just stark anknytning som måste ligga till grund för hur en individs rätt att vara i landet ska bedömas. Om man har starkare anknytning till Sverige än till något annat land i världen och man har gjort allting rätt ska man få lov att stanna. Detta är vi i oppositionen helt överens om. Sedan kan man diskutera olika juridiska formuleringar, men den starka anknytningen är vi överens om.

Vi måste också titta på alla som fallit offer för Migrationsverkets långa handläggningstider. En utredning måste skyndsamt titta på det, och det måste ske under nästa mandatperiod.

Med detta sagt är riktningen, andemeningen och viljan densamma i oppositionen. Det görs också tydligt i dagens betänkande. Socialdemokraterna, Vänstern, Centern och Miljöpartiet är överens om denna fråga i reservation 10, som jag yrkar bifall till.

Fru talman! Jag märker att talartiden går fort här, och jag ber om ursäkt redan nu för att nog kommer att dra över lite.

En annan fråga som vi socialdemokrater lägger stor vikt vid är Sveriges konkurrenskraft. Att Sverige ska vara attraktivt för forskare och toppstudenter är helt avgörande för att vi ska stå oss i den globala konkurrensen.

Den höga innovationstakt och starka omställningsförmåga som finns i vårt land kommer inte till ringa del från det faktum att många begåvade och kloka människor från hela världen väljer att söka sig till vårt land. Många av dem gör det med hänvisning till den svenska välfärden och öppenheten. Därför är det med viss förvåning jag kan konstatera att denna viktiga resurs inskränks och stryps.

Vi har redan sett rapporter om att tonårsutvisningar skrämmer bort forskare. Den här propositionen kommer knappast att lugna den oro som har spridit sig. Jag tror att detta är ett strategiskt misstag av ganska stora dimensioner i en tid då forskare väljer att lämna till exempel USA. Där är inskränktheten stor, och därför vill man komma till Europa. Då väljer vi i Sverige att säga: Nej, vi är inte så sugna på er.

Därför vill vi socialdemokrater tydligt bredda den krets bland akademiker som kan ta hit sina anhöriga – jämfört med Tidöpartiernas förslag. Notera att det är jämfört med deras förslag. Det här inskränks de facto även i vårt förslag.

Även här är faktiskt oppositionen överens i en reservation.

Fru talman! Som jag har nämnt är den strama migrationspolitiken en förutsättning för en god integration. Därför ser vi också att försörjningskravet för att man ska få ta hit sin familj från första början kan höjas något. Det förslag som Tidöpartierna driver igenom kommer dock i praktiken att nästan omöjliggöra för de flesta att ta hit sina familjer, som vi har hört här tidigare i debatten. Med kombinationen av kravet på två års väntetid och de mycket långa köer som tyvärr finns hos Migrationsverket kommer det att kunna dröja åratal innan familjer kan återförenas.

Vi menar att försörjningskravet kan höjas marginellt, men vi vill inte utesluta en massa arbetsrelaterade inkomster på det sätt som Tidöpartierna gör. Den som gör rätt för sig, som försöker och som visar god integrationsvilja ska få en ärlig chans att återförenas med sin familj. Det här illustrerar väl den socialdemokratiska synen på migrationspolitiken. Det ska vara stramt, men det ska vara rimligt.

Fru talman! Avslutningsvis kan jag återigen konstatera det som jag inledde med. Den här propositionen bryter på ett illustrerande sätt ned positionerna i svensk migrationspolitik.

Ska Sverige vara ett land som för en stram migrationspolitik och en stark integrationspolitik – ett land där man genom ansträngningar och ärliga försök kan bli en del av vår samhällsgemenskap och där inte ens ursprung utan ens delaktighet, intentioner och engagemang definierar ens tillhörighet?

Eller ska Sverige vara ett land där människor utvisas och drivs ut bara för att de råkar ha ett annat ursprung och inte är tillräckligt lönsamma – ett land som driver en korkad migrationspolitik, en omöjlig assimileringspolitik och en aktiv utvisningspolitik?

Den 13 september kommer svenska folket att göra sitt val. Jag är övertygad om att Sverige behöver en ny riktning och ett nytt ledarskap, och för det krävs det en socialdemokratisk valseger.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ida Karkiainen (S).

Herr talman! Jag blir lite beklämd när jag hör ledamoten Resare, för ledamoten säger att eftersom det inte är så vanligt att barn sitter där har regeringen inte bemödat sig att skriva om det. Det räcker, för mig i alla fall, att ett barn ska sitta där. Det är ju som ledamoten säger: Det kommer att ske i framtiden också.

Att spela ned barnets betydelse när JO:s granskning är så tydlig med att utsatta grupper – barn, funktionsvarierade och andra – far illa tycker jag är anmärkningsvärt. Jag vill faktiskt be ledamoten Resare förtydliga om han verkligen menar att regeringen har låtit bli att prata om barnperspektivet och barnkonventionen för att det är så få barn som berörs. Är det därför regeringen inte vill prata om dem i sina regleringsbrev när det gäller denna verksamhet – trots den allvarliga kritik som har framkommit?

Herr talman! Riksrevisionen har gjort en välkommen och gedigen granskning av förvarsverksamheten. I granskningen framkommer allvarliga brister i styrnings- och samordningsfrågor, både inom Migrationsverket och i polisens egna verksamheter liksom i samordningen dem emellan. Det framkommer också att tvångs- och kontrollåtgärder används rutinmässigt. Utöver detta finns det problem med bland annat kompetensförsörjningen, och det finns en utbildningsskuld.

Denna bild kan dessutom kompletteras med JO:s inspektion av tre förvar under hösten 2025. Läsningen är inte vacker och beskriver stora brister i bemötande, kompetens, fysisk miljö och hur utsatta grupper hanteras. Sammantaget framträder en mycket problematisk bild av hur förvaren drivs, hanteras och styrs. Detta ska båda myndigheterna och regeringen ha kritik för.

Herr talman! Hur har det då kunnat bli så här? Förvaren har sedan 2015 byggts ut kraftigt, från i medeltal 255 platser år 2015 till över 500 platser i dag. Efter pandemin har dock utbyggnadstakten stannat av. Nuvarande regering har fokuserat väldigt mycket på att fortsätta att bygga ut. Mindre fokus har däremot legat på kvaliteten i förvaren och på frågor om till exempel barn.

När jag läser regleringsbrevet till Migrationsverket under den här mandatperioden kan jag konstatera att det har rått ett starkt utvisningsfokus. Barnperspektivet, däremot, har lyst med sin frånvaro.

I årets regleringsbrev tas några av rekommendationerna från Riksrevisionens rapport i beaktande, vilket givetvis är bra. Men i fråga om barn och andra utsatta grupper är det desto skralare. Ordet ”förvar” nämns 25 gånger i brevet. Ordet ”barn” nämns 13 gånger, och då nämns barnen inte främst i förvarssammanhang utan främst när det gäller ensamkommande och medborgarskap.

Ordet ”barnperspektiv” nämns en gång i en rubrik om återvändandecenter – en verksamhet som har en helt annan historia även om den har vissa likheter med det vi diskuterar i dag. Barnkonventionen nämns inte alls.

Jag kan inte annat än konstatera att något större barnrättsfokus trots dessa välkända brister i förvarsverksamheten inte råder hos regeringen.

Herr talman! Ett antal av rekommendationerna från Riksrevisionen kommer också till uttryck i den proposition vi behandlade i en debatt här i kammaren i söndags. Där var vi socialdemokrater tydliga med att vi hänvisade till motionen i detta ärende genom att lyfta fram detta i vårt särskilda yttrande. Men vi var också tydliga med att vi till exempel välkomnar möjligheterna till utökad uppsikt och frågan om säkerhetsärenden och att vissa frågor om rollfördelningen mellan myndigheterna tydliggörs. Vad vi menar är dock att frågan om just barn behöver hanteras ytterligare.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation 5. Sedan vill jag tacka Riksrevisionen för granskningen och önska talmanspresidiet, mina kollegor i utskottet samt kammar- och kanslipersonal en glad sommar.

(Applåder)

Fru talman! År 2022 skärpte den socialdemokratiska regeringen lagstiftningen kring brottsutvisningar. Likaså utvecklades under den Sledda regeringens ledning ett antal samarbeten med länder dit många av dem som döms till utvisning på grund av brott utvisas.

Brottsutvisningarna blev också fler efter att regeringen från 2016 inrättat sambandsmän i ett antal länder. Det tydligaste exemplet på ett större initiativ är samarbetet Noraq i Irak. Initiativ under 2021–2022 möjliggjorde den designstudie som ledde fram till etablerandet av samarbetet, som varit synnerligen framgångsrikt.

Efter flyktingkrisen 2015 länkade också den Sledda regeringen samman utvecklingsbiståndet med återvändandepolitiken.

I ljuset av detta är den förda biståndspolitiken under Tidöpartiernas tid vid makten, där utvecklingsbiståndet är det som skurits ned mest, märklig och faktiskt direkt kontraproduktiv.

En ytterligare del som bör nämnas är att antalet anställda inom gränspolisen ökat med 50 procent sedan 2016.

Något som inte heller kan förbigås när vi talar om brottsutvisningarna de sista åren av Socialdemokraternas regeringstid är effekterna av pandemin, som såklart bidrog negativt till möjligheterna att utvisa personer över huvud taget.

Under den här mandatperioden har vi sett en god effekt av de förändringar som gjorts, något som sittande regering har varit snabb att ta åt sig äran av. Den intressanta paradoxen i debatten är alltså att Tidöregeringen å ena sidan menar att Socialdemokraterna inte gjort något alls och å andra sidan samtidigt plockar frukterna av den av Socialdemokraterna genomförda politiken när den får positiv effekt – ett sätt att förfara med omständigheter som inte kan betraktas som unikt för migrationspolitikens område, kan jag lugnt konstatera.

Fru talman! Den proposition som vi nu har att hantera är i ljuset av detta lite märklig. Som ett antal remissinstanser och Lagrådet konstaterar är det svårt att på så kort tid som gått sedan 2022 utvärdera de lagändringar som skedde då med någon större skärpa. Men precis som på många andra områden vill Tidöpartierna ge sken av handlingskraft och att de är jättetuffa. Därför ska en ny lag på plats, oavsett vilket.

Vi menar att det säkert kan finnas någon förtjänst i dessa skärpningar och har egentligen inget i sak att invända. Vilken effekten blir återstår såklart att se. Att utvisningarna ska öka sex gånger, som migrationsministern påstår, är högst osannolikt – men det låter bra.

Fru talman! Där finns en sak som särskilt bör lyftas och som även ledamoten Haddou var inne på tidigare, och det är att åklagarna nu åläggs att yrka på utvisning i varje fall, oavsett omständigheter. Kritiken från Åklagarmyndigheten är tydlig i denna del – en kritik som Lagrådet instämmer i. Vi förstår den kritiken, och vi hör den. Ordningen kan helt klart te sig oortodox. Därför kommer vi såklart att följa denna fråga noga, vilket vi menar är viktigt att påpeka i sammanhanget.

(Applåder)