Daniel Helldén

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Jag noterar att Vänsterpartiet raskt har plockat bort de här personerna. Skulle det dyka upp några fler förutsätter jag att man plockar bort också dem. Jag gissar att Vänsterpartiet har gått igenom alla sina listor och kollat att det inte finns några fler, men det ska jag låta vara osagt.

När det gäller vilken regering som bildas har Miljöpartiet sagt att vi inte har något problem med Vänsterpartiet i regeringen. Vi har inte heller något problem med Centerpartiet i regeringen.

Miljöpartiet vill se en majoritetsregering som ser till att ta oss ur det moras som vi har sett under fyra år med Tidöregeringen, då man har ökat utsläppen och gjort så att svenskar, framför allt barnfamiljer och ensamstående, har det knapert och inte får det de behöver. I stället sänker man skatterna för dem som är rika. Vi ser en utveckling när det gäller miljön och klimatet som är fruktansvärt skadlig för Sverige.

Jag ser fram emot att få se en ny regering, där Miljöpartiet sitter med, som är en majoritetsregering och som tar hand om Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Antisemitism är inget som ska förekomma i Sverige. Det ska bort. Där står nästan alla, skulle jag säga, i den här kammaren – jag vet inte hur det är med partier på er sida – enade.

Jag tycker att Vänsterpartiet har agerat på det som har hänt. Jag har förstått att partiet uteslöt de här personerna och tog bort dem från listorna innan det hela kom ut. Det är bra, för vi behöver få bort det här.

När det sedan gäller regeringsmedverkan för vem det än vara månde på vår sida säger vi i Miljöpartiet att vi vill se en majoritetsregering, där de partier som behövs ska vara med. Då kan man få ordning och reda, och det kan gå framåt – i stället för att det sitter ett parti utanför regeringen som egentligen styr alltihop, som har varit fallet för Tidöpartierna.

(Applåder)

Herr talman! Det finns väl ingen som skulle stoltsera med sådana saker. Det är en märklig sak att säga.

Det har gjorts en granskning, det har gåtts igenom och man har åtgärder för detta. Vi vet att sjukvårdsområdet är komplicerat. I ett område där Tidö styr, Skåne, är köerna längre än i Stockholm. Där är problemen större, och det har att göra med det styre som finns där och som inte tar ansvar. I Stockholm har man gått till botten med problemen och åtgärdat dem nu.

Ebba Busch pratar sig varm för att förstatliga sjukvården. En statlig utredning där olika partier satt med sågade förslaget längs fotknölarna och menade att det skulle bli en enormt stor myndighet. I stället borde man se till att vården får de resurser den behöver så att regionerna kan göra det här på ett bra sätt och inte behöva titta på hur de ska klara ekonomin och göra olika speciallösningar.

Herr talman! Låt oss börja med vården på nationell nivå. Tidöpartierna har inte skjutit till de pengar som regionerna behöver, och det gäller generellt i hela landet. Där måste det till mer medel, och vi behöver också räkna upp stöden med index.

Problemet är långsiktigheten och att få detta att fungera på ett bra sätt. Tidöregeringen har inte gjort det som behövs.

Jag vet att det har varit problem med psykiatrin i Stockholm. Man har tillsatt en utredning, och man ser över och håller på att granska detta. Man kommer att hantera detta när man ser att det faktiskt behövs fler saker. Det har också presenterats ett åtgärdspaket för de här delarna så att patienter inte ska falla mellan stolarna.

Jag tycker också att det är intressant i sammanhanget att köerna i Stockholmsregionen var längre när Kristdemokraterna satt där och styrde.

Herr talman! Det finns redan undantag som görs, exempelvis LIS-reglerna som gör att kommunerna kan ha rådighet över områden. Det är i grunden länsstyrelsen som är inblandad i det. Vi tycker inte att man ska gå längre. Det finns områden där man får göra detta.

Den mer generella uppluckringen av strandskyddet skulle vara otroligt skadlig för Sverige, och det handlar om alla stränder. När jag under massor med år bodde på landsbygden kunde jag notera att även en strand som kanske inte är den där badstranden kan vara något som man vill komma fram till. Man vill inte se den där skylten som säger att det är privat område.

De intressen som gör att man bygger nära stranden är skadliga med tanke på vad som försvinner. Om man nu behöver stöd för att bygga är det inte strandskyddet vi ska luckra upp, utan det finns andra sätt att lösa frågan på. Dessa måste vi hitta.

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Herr talman! Strandskyddet är någonting som vi måste värna. Jag hoppas att också Centerpartiet ser det.

Det gjordes förändringar i den utredning som sedan klubbades igenom. Vi var emot det. Vi tyckte att det gick för långt. Det fanns vissa saker som behövde göras och ändras; det håller vi med om – men inte allt.

Vi tycker att vi framöver måste värna det svenskaste vi har, allemansrätten och strandskyddet. Det som kommer att hända med de förslag som regeringen sannolikt kommer att lägga fram – vi vet inte riktigt, för den vill inte riktigt berätta vad som är på gång – är att de kommer att luckras upp på ett sådant sätt att vi inte kommer att ha några stränder att gå ned till. Det kommer att stå en skylt om att det är privat område.

Det kommer att påverka den biologiska mångfalden och stänga in människor på ett sätt som vi inte vill se.

Herr talman! Oroligheterna i Mellanöstern visar återigen något som vi har vetat länge. Sveriges fossilberoende gör oss sårbara, och det kostar inte minst för jordbruket.

När vi talar med bönder återkommer frågan: Hur stärker vi framtidstron? Samtidigt som stigande priser på fossila drivmedel pressar marginalerna slår klimatförändringarna redan mot skördar genom torka, vattenbrist och extremväder. Det är ohållbart.

Alla partier härinne är överens om att vi måste stötta jordbruket i kristider. Det är bra, men det räcker inte. Det krävs långsiktiga lösningar som gör jordbruket mindre sårbart och mer motståndskraftigt.

Herr talman! I förra veckan presenterade Miljöpartiet flera förslag som gör svensk matproduktion fossiloberoende. Det handlar om att främja alternativen, att göra lantbruket självförsörjande på hållbara drivmedel, att satsa på elektrifiering och att underlätta för gårdar att själva producera el.

Vi vill införa en biopremie som gör det billigare att tanka förnybart och ersätta regeringens subventioner av fossil lantbruksdiesel med ett grönt jordbruksavdrag som sänker skatten på jobb och företagande. Det här är helt nödvändigt om vi vill lösa kriser på riktigt och inte bara hantera konsekvenserna när de redan är här.

Som statsminister Ulf Kristersson själv brukar säga, men sällan riktigt lyckas med: Vi måste hålla två tankar i huvudet samtidigt. Därför är min uppmaning till alla partier härinne: Om ni menar allvar och vill stötta svenskt jordbruk, sluta subventionera det fossila och börja investera i lantbrukets motståndskraft. Det är bra för klimatet, det är bra för ekonomin och det är bra säkerhetspolitik.

Herr talman! Det är ett spännande besked, om det nu är ett besked, eftersom ni har dragit på detta i evigheter. Ni vill avskaffa vetot, och sedan kommer det ett veto någon gång i framtiden. Det rimliga är att man börjar med att se till att det är kvar.

När ministern säger att det kommer i nästa vecka är det att lura kommunerna. Man måste ta allting i rätt ordning. Nu riskerar kommunerna att förlora vetot. Vi har ingen aning om vad regeringen kommer att hitta på.

Det är tydligt att regeringen och Sverigedemokraterna försöker att vilseleda och lura in svenskarna i något som är extremt farligt. Det är möjligtvis så att det i nästa vecka kommer tårta. Jag vet inte.

Det handlar i grund och botten om mycket stora ingrepp i mark och vatten. Miljöpartiet kommer inte att acceptera det. Vi säger nej till uranbrytning, även i alunskiffer, och ja till lokalt självbestämmande.

Herr talman! Riksdagen riskerar snart att fatta ett historiskt skadligt beslut om att avskaffa det kommunala vetot mot uranbrytning. Kritiken från lokalsamhällen och kommuner har varit massiv. För att dämpa oron har Tidöregeringen i stället lovat att nytt kommunalt veto mot brytning av alunskiffer.

Problemet är bara att det inte finns något sådant veto. Ingen utredning är presenterad, och det finns ingen tidsplan för när det ska komma. Vad regeringen gör är att ta bort kommunernas veto mot ett löfte om ett nytt veto någon gång i framtiden.

Herr talman! Kristdemokraterna brukar tala sig varma om att beslut ska fattas så nära människor som möjligt. Men när det gäller uranbrytning verkar det plötsligt inte gälla längre.

Jag vill därför fråga Ebba Busch: När kommer regeringens utlovade veto?

Herr talman! Det är uppenbart att Jimmie Åkesson inte har lyssnat när vi har pratat om vad grön baskraft är, men vi kan ta ett specialseminarium om det.

Det Jimmie Åkesson aldrig svarade på är vad som händer när vi väl har byggt på de stränder som ni är med och låter exploatera och när värdefulla naturområden har exploaterats och det inte går att ångra sig längre. Det är därför naturpolitiken handlar om ansvar. Jag tycker inte att jag hör något ansvar för det som Sverigedemokraterna säger att de värnar.

Det här handlar inte bara om oss som lever i dag utan också om nästa generation. Jag tycker att vi har ett ansvar att lämna över lika mycket natur som vi själva har fått ta del av. Tyvärr verkar Sverigedemokraterna allt som oftast tycka att de här kortsiktiga intressena väger tyngre än ansvaret. Därför undrar jag vilka konkreta förslag Sverigedemokraterna har för att värna svensk natur, för jag hörde inte det.

Herr talman! Sverigedemokraterna talar ofta om att värna svenskhet och om traditioner, kulturarv och det som gör vårt land unikt. Det finns dock få saker som är så svenska som vår natur: skogarna där vi plockar svamp, sjöarna där vi badar, stränderna som är öppna för alla och landskapen som generation efter generation har vuxit upp med.

Ändå har Sverigedemokraterna gång på gång ställt sig bakom att försvaga skyddet av just denna natur. Sverigedemokraterna vill montera ned strandskyddet. Värdefulla naturområden öppnas för exploatering, och skyddet av skogen försvagas. Detta tycker jag är märkligt.

Min fråga till Jimmie Åkesson är enkel: Om Sverigedemokraterna menar allvar med att bevara Sverige, varför gäller det inte svensk natur?

I detta anförande instämde Rebecka Le Moine och Jan Riise (båda MP).

Herr talman! Statsministern har kanske tillfälligt hittat ett hjärta någonstans i byrålådan. Men Ulf Kristersson svarar inte på min fråga, så låt mig själv svara på den.

Om regeringen får fortsätta på samma väg vet vi redan vilka som riskerar att hamna i skottlinjen nästa gång. Det är vårdpersonalen som behövs i äldreomsorgen. Det är ingenjören som företaget inte har råd att förlora. Det är familjer som kommer att splittras för att regeringen vill göra migrationspolitiken ännu hårdare. Det handlar om människor som har byggt sina liv här och som redan är en del av vårt samhälle. Det är så regeringens utvisningspolitik fungerar.

Herr talman! Det finns en punkt där politik slutar handla om sunt förnuft och börjar handla om symboler. Regeringens utvisningspolitik har för länge sedan hamnat där.

När ungdomar som kom hit som barn, som vuxit upp i Sverige, gått i svensk skola och levt hela sina liv här får besked om utvisning har någonting gått rejält fel. Regeringen har nu tvingats backa från sin hjärtlösa politik efter massiv kritik från den breda allmänheten mot tonårsutvisningarna.

Herr talman! På grund av Tidöregeringens i grunden inhumana människosyn frågar sig många vad nästa steg kan bli. Vilka vill Ulf Kristersson ska hamna i skottlinjen nästa gång?

Herr talman! En känsla som jag tror att många i Sverige delar är att den här regeringen har slarvat bort fyra år. Utsläppen har ökat, omställningen har bromsat in och utbyggnaden av förnybar el har tvärnitat. Samtidigt pressas hushållen av höga kostnader, välfärden går på knäna och klyftorna i samhället ökar.

Efter en mandatperiod med Tidöregeringen är en sak säker: Sverige behöver en ny riktning. Om tre månader är det val, och Miljöpartiet går till val på tre tydliga prioriteringar:

Den första är en rättvis klimatomställning i hela landet. Det är vår stora möjlighet att bygga ett starkare Sverige med billigare och stabilare el och med nya jobb och investeringar som säkrar och stärker hela landet.

Den andra är att försvara naturen och miljön. Vattnet vi dricker, skogarna vi rör oss i och stränderna vi delar: den biologiska mångfalden är en grundpelare för människors liv och för vår möjlighet att klara klimatkrisen.

Den tredje är ett mer jämlikt samhälle som stärker Sverige. Då måste vi investera i välfärden i hela landet och sätta stopp för vinstjakten i marknadsskolan, inte utvisa tonåringar och låsa in mellanstadiebarn i fängelse. En rättvis omställning kräver ett samhälle som håller ihop så att fler kan leva ett gott liv.

Herr talman! En avgörande fråga i den rättvisa klimatomställningen är Sveriges väg bort från fossilberoendet. Det handlar inte bara om att sänka utsläppen utan även om hushållens ekonomi, industrin, konkurrenskraften och Sveriges säkerhet.

Krig i Europa, den pågående energikrisen och oron i Mellanöstern har gjort en sak tydlig. Ett land som är beroende av fossil energi är sårbart. Energi används som vapen i konflikter, och auktoritära stater blir starkare av att andra fortsätter vara beroende av olja och gas.

Vi måste ställa om och i stället bygga ut den förnybara energin genom investeringar i sol, vind och grön baskraft. Det stärker vår motståndskraft, minskar utsläppen och ger lägre kostnader för både hushåll och företag. Det gör Sverige fritt från beroendet av Ryssland och andra skurkstater.

Herr talman! Det här handlar också om människors vardag. I dag lever svenska hushåll med osäkerhet som de inte själva råder över. När oljepriset stiger påverkas människors ekonomi direkt. Vi vet att många svenskar behöver bilen för att köra till jobbet, för att lämna barnen och för att få vardagen att gå ihop. Men låt mig vara tydlig: Då är det inte billigare fossila bränslen som behövs. Det är nya alternativ. Sverige förtjänar bättre än bensinpopulism.

Därför vill vi göra alternativen, som elbil och kollektivtrafik, både billigare och tillgängliga för fler. Med vårt Sverigekort kan fler resa billigt oavsett var de bor i landet. Det är inte som Tidöpartiernas krisåtgärd under en kortare tid, utan det är en långsiktig satsning. Och vi vill se tåg som faktiskt fungerar och går i tid från de stora städerna till de mindre orterna.

Trygghet är att veta att vardagen fungerar även nästa månad. Det är en frihet som oljeberoendet inte kan ge oss.

Det handlar om Sveriges konkurrenskraft. En rättvis omställning skapar nya jobb och stärker lokalsamhällen. Nya företag växer fram. Människor flyttar dit där jobben finns. Men med Tidöpartiernas politik halkar Sverige efter. Svensk industri och svenska företag vill ställa om. Men om Sverige ska vara ett land som man vill investera i behövs långsiktighet och tydliga spelregler. Annars kommer industrin inte att göra det här.

Detta görs inte genom att slarva bort tusen miljarder till kärnkraft som inte kommer att bli av. Det görs genom att snabba på utbyggnaden av förnybar el, investera i grön baskraft och säkra elektrifieringen av industrin.

Valet i höst handlar om vilket land vi vill att Sverige ska vara och vilket land vi vill lämna efter oss. Vill vi att Sverige ska vara ett land som klamrar sig fast vid fossilberoendet och skjuter problemen framför sig, eller vill vi att det ska vara ett mer jämlikt land som skapar trygghet och framtidstro?

Vi väljer framtiden. Vi väntar inte på den. Vi bygger den. Sverige vinner på grön politik.

(Applåder)

I detta anförande instämde Janine Alm Ericson, Camilla Hansén, Rebecka Le Moine, Amanda Lind, Jan Riise, Jacob Risberg och Ulrika Westerlund (alla MP).

Herr talman! För det första ska Europa sluta importera rysk gas. Det är det viktigaste. Vi är på god väg när det gäller det som kallas LNG, men vi bör strypa all import av fossilt från Ryssland. Det är helt nödvändigt. Det måste vi göra från Bryssel, och där bör också regeringen stå upp för detta.

Hur ska vi, för det andra, få till den energiförsörjning som vi behöver? Det är bara att titta runt om i världen. 90 procent av det som byggs ut är förnybart. Vi kan till exempel titta på vad som händer i Kina. Där har de en enorm explosion av framför allt solkraften, och de bygger ut möjligheten att lagra denna långsiktigt.

Det regeringen, näringsministern och även Liberalerna sysslar med är att försöka få fram kärnkraft i stället för att få till det förnybara. Vi har haft fyra förlorade år i Sverige.

Herr talman! Den här diskussionen om kärnkraft är intressant. Jag tycker att vi bör titta lite grann på vad som händer i vår omvärld. 90 procent av all ny elproduktion som byggs ut i världen är förnybar – vind och sol. 10 procent rör sig om andra saker, där kärnkraft inte är majoriteten utan bara en liten, liten del.

Vad Sverige med den här regeringen gör är att gå helt fel väg. Det som är billigt och går att göra snabbt är det förnybara. Kärnkraften är enormt dyr. Den kommer att skicka notan till svenska hushåll, som kommer att sitta där och behöva betala detta i 40 år – om ni över huvud taget skulle lyckas med ert projekt, Simona Mohamsson.

Ni pratar dessutom om små modulära reaktorer, men några sådana finns inte att köpa på marknaden.

Det ska bli spännande att se vad ni lyckas göra de närmaste elva månaderna.

Herr talman! Det är intressant att höra hur Ebba Busch inte vill stå upp för de rättigheter som faktiskt finns i denna lagstiftning. Hon vill riva upp dem och göra det enklare att handla och importera saker och ting utan att ta hänsyn till vår omvärld och mänskliga rättigheter, bland annat barnarbete.

Det är intressant att höra hur hon insinuerar att skogsbruket skulle ta skada av vår politik, när vi har lagt fram en skogspolitik som de facto klarar Sveriges klimatmål och stärker svenska skogsägare. 350 000 enskilda skogsägare får bättre valfrihet och möjlighet att få stöd från staten för att ha ett hållbart, naturnära skogsbruk.

Vi ser också i sammanhanget hur regeringen i stället ger sig in på den bana där de stora skogsbolagen får möjlighet att fortsätta exploatera skogen på fel sätt.

Vi ger möjligheter för svenska skogsägare.

Herr talman! Ebba Busch pratade tidigare om 2006 och 2010 och det debattklimat som då rådde. Jag vet att hon syftade på andra saker, men nu insinuerar Ebba Busch att Miljöpartiet skulle vilja lägga ned svenska företag när det enda vi gör är att arbeta för att utveckla svenska företag och för att Sverige ska få konkurrenskraft gentemot resten av världen. Vi ser ju hur framför allt Kina springer om Sverige, och regeringen försöker montera ned klimatmål och skapa ett industriklimat som gör att Sverige inte växer vidare framåt.

De regelförenklingar på EU-nivå som det pratas om och som vi har hört om tidigare i debatten handlar de facto om att släppa fram möjligheten till barnarbete, att se till att miljömål och klimatmål inte hanteras i den globala handeln gentemot EU och att göra så att vi inte står upp för individers rättigheter.

Herr talman! Samtidigt som den här debatten pågår samlas världens länder till FN:s klimatmöte COP 30. Men ingen svensk minister finns på plats.

Sverige brukade vara en ledande kraft. Vi var landet som drev på för skärpta klimatmål och tog initiativ till gröna investeringar. Vi var landet som andra länder såg upp till. Nu levererar regeringen i stället tystnad, tvekan och tomma stolar.

Samtidigt som de globala utsläppen slår rekord har EU:s länder just enats om nya klimatmål till 2040 men lagt sig på den lägsta möjliga nivån. Det visar hur brådskande det är med politiskt mod och ledarskap.

Herr talman! På klimatmötet sätts de rika ländernas ledarskap och trovärdighet på prov. Det handlar om att hålla vad man lovat, att minska utsläppen och att bidra till finansieringen av den globala omställningen.

EU har länge varit den starkaste rösten för höjda ambitioner i de internationella förhandlingarna. Men för att EU ska kunna fortsätta att leda måste medlemsländerna dra åt samma håll. När Sverige tvekar och ifrågasätter klimatmålen försvagas inte bara vårt inflytande utan hela EU:s.

Herr talman! Det här är en tid då världen behöver klimatledarskap, inte tvekan. Det är därför Miljöpartiet fortsätter att driva på för att Sverige återigen ska vara en röst för framtiden, för solidaritet och för en rättvis klimatomställning.

(Applåder)

Herr talman! Jag blir förvånad över att näringsministern inte vill prata om näringspolitiska frågor i kammaren, när regeringen samarbetar med ett parti som uppenbart låser in pengar som var avsedda till ett bolag och som var möjliga att lägga till detta bolag.

Vi kan läsa internationell press, till exempel Financial Times, som citerar investerare som är irriterade över att den svenska regeringen försvårar för de gröna industribolagen. Financial Times rapporterar att den svenska regeringen har skickat signaler till investerarna att hålla sig borta från den gröna omställningen genom att låsa in godkända pengar till Stegra.

Jag vill fråga näringsministern igen: Är näringsministern nöjd med att hennes regering pekas ut som en bromskloss som motarbetar den europeiska industriomställningen?