Herr talman! I dag behandlar vi regeringens skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2025. Det gångna året har tydligt visat varför det europeiska samarbetet är så viktigt. Europa står inför den största säkerhetspolitiska utmaningen sedan andra världskriget. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter, den regelbaserade världsordningen utmanas och auktoritära krafter försöker flytta fram sina positioner. I ett sådant läge behöver Sverige och Europa mer samarbete, inte mindre.

För oss kristdemokrater är EU ett samarbete mellan fria demokratier som tillsammans kan skapa fred, säkerhet och välstånd. Det är också utifrån dessa värden vi ska bedöma unionens utveckling. Under 2025 har EU fortsatt att stödja Ukraina politiskt, ekonomiskt och militärt. Sverige har varit en drivande kraft för skärpta sanktioner mot Ryssland och Belarus. Det är rätt väg att gå. Ryssland måste förstå att aggression får konsekvenser och att Europas stöd till Ukraina kommer att bestå så länge det krävs. Ukrainas kamp är inte bara en kamp för det egna landets frihet utan även en kamp för Europas säkerhet och för internationell rätt.

Herr talman! EU-utvidgningen är kanske den viktigaste strategiska investeringen för Europas framtid. Länderna på västra Balkan, liksom Ukraina och Moldavien, måste få veta att dörren till den europeiska gemenskapen står öppen. Men utvidgningen får aldrig bli en genväg. Den måste bygga på reformer, respekt för rättsstatens principer och uppfyllandet av medlemskapskriterierna. Just därför är det viktigt att EU fortsätter att kombinera ett tydligt stöd till kandidatländerna med tydliga krav. Några av oss som nyligen besökte Ukraina fick återigen höra från civilsamhällets aktörer hur viktigt det är att man håller kraven tydliga.

När länder genomför reformer och stärker demokrati och rättsstat ska de också mötas av framsteg i processen. Det är så vi bygger ett starkare och mer sammanhållet Europa.

Herr talman! En tredje fråga gäller demokratin och rättsstaten. EU är mer än en marknad och mer än bara ett ekonomiskt samarbete. Unionen bygger på värden: människovärde, frihet, demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter. I en tid då dessa värden utmanas både inom och utanför Europa måste EU stå upp för dem med större tydlighet. Det gäller i relation till Ryssland och Belarus, och det gäller i relation till Kina. Men det gäller också inom unionen. EU:s trovärdighet bygger på att samma principer gäller för alla medlemsstater.

Europa behöver också stärka sin konkurrenskraft. Vi måste minska regelkrångel, fördjupa den inre marknaden och skapa bättre förutsättningar för innovation och företagande. Ett starkt Europa behöver en stark ekonomi. Bara så kan vi finansiera vårt försvar, vår säkerhet och den gröna och digitala omställningen.

Samtidigt måste vi hålla fast vid subsidiaritetsprincipen. EU ska fokusera på de frågor som bäst löses gemensamt och undvika att detaljstyra sådant som medlemsstaterna själva hanterar bättre.

Herr talman! Sverige har mycket att vinna på ett EU som är starkt där det behövs och återhållsamt där det så ska vara. Vi behöver ett EU som stärker Europas säkerhet, står upp för demokratin, stöder Ukraina och håller dörren öppen för nya demokratier som vill bli en del av den europeiska gemenskapen.

Det är därför välkommet att utskottet betonar vikten av fortsatt stöd till Ukraina, en trovärdig utvidgningspolitik och försvaret av unionens grundläggande värden.

Med detta yrkar jag bifall till utrikesutskottets förslag i betänkande UU10 i dess helhet.

(Applåder)

Herr talman! Vi är några ledamöter i riksdagen som kommer att åka till Armenien för att vara valobservatörer där. De har ju parlamentsval på söndag. Jag kommer därför att försöka hålla mig lite kort i detta anförande.

Låt mig inleda med att säga att den övergripande slutsats man kan dra av Europasamarbetet, egentligen sedan Maastrichtfördraget och framåt, är att varje stor kris eller utmaning som Europa tvingas hantera leder till att Europasamarbetet fördjupas på ett eller annat sätt. Det kommer nya institutioner, nya mekanismer och nya stödpaket. Samarbetet fördjupas.

Den stora migrantkrisen 2015 ledde fram till att vi fick det asylpaket som nu implementerats. Ukrainakriget har lett fram till ett omfattande samarbete för att stödja Ukraina. Pandemin ledde fram till nya samarbeten i Europa. Klimatkrisen har lett fram till olika typer av lagstiftningar och direktiv. Finanskrisen, den som började med en bolånekris i USA och sedan spred sig över till Sydeuropa – särskilt Grekland drabbades hårt för 15 år sedan – ledde fram till att vi fick bankunioner, stabilitetspakter och allt möjligt.

Varje utmaning Europa står inför leder till att Europasamarbetet fördjupas. Det är fullt logiskt eftersom vi sitter i samma båt. Inget land som i dag är globaliserat och öppet – jag tänker särskilt på den fria rörligheten inom Schengen – har kapacitet att lösa alla sina utmaningar självt. Det går liksom inte. Därför bör Sverige agera för att vara medlem i så många olika konstellationer och institutioner som möjligt inom EU.

Det stora som återstår för Sverige, herr talman, är att också ansluta sig till den gemensamma valutan, euron. Det är nästa stora steg för Sverige. Vi liberaler har argumenterat för detta mycket länge. Det skulle vara bra för Sverige, för våra företag, för vår handel, för våra konsumenter och så vidare.

Det andra jag vill ta upp, herr talman, rör Ukraina. Matilda Ernkrans sa något viktigt tidigare i debatten, egentligen det viktigaste i hennes anförande, nämligen att man nu så fort som möjligt borde öppna några nya kluster, alltså kapitel, i anslutningsförhandlingarna med Ukraina.

Ukraina ansökte om medlemskap i Europeiska unionen bara några dagar efter den fullskaliga ryska invasionen i februari 2022. Sedan har man tröskat detta framåt. För Sveriges del, herr talman, tog det fyra år av förhandlingar att bli EU-medlem. I Kroatiens fall tog det tio år. Ingen vet hur lång tid det kommer att ta för Ukraina. Man behöver anpassa lagstiftning, stärka rättsstaten, bekämpa korruption och reformera en rad olika sektorer, dessutom mitt under brinnande krig. Ukraina har dock gjort enorma insatser.

Här vill jag också särskilt betona, herr talman, att det enda som kan gälla i detta är ett fullvärdigt EU-medlemskap för Ukraina – inte bara därför att det vore en orimlig signal till ukrainarna om vi skulle hitta någon sorts halvmesyr där de bara blir medlemmar till hälften utan också därför att med det vi ser Ukraina göra i fråga om utveckling, innovation och så vidare vore det rent av dumt om resten av Europeiska unionen sa: Nej, vi vill inte ha med er fullt ut.

Detta är ett land som i dag har Europas starkaste armé. Detta är ett land där praktiskt taget hela befolkningen vill gå den här vägen. Man vill vara en del av Europa. Jag upplever att många länder har fel perspektiv på Ukraina, herr talman, när man bara ser olika typer av risker med exempelvis den ukrainska jordbrukssektorn och vill ha mer regleringar och begränsningar gentemot landet. Tvärtom ska man se att Ukraina har oerhört mycket att bidra med. Det vore dumdristigt att inte nu agera för att Ukraina verkligen ska bli fullvärdig medlem.

Till det ska sägas att vi har en mycket mer jämlik relation mellan Europa och Ukraina än vad många människor tror – det är min bild. Många betraktar fortfarande Ukraina som bara en mottagare av ekonomiskt och militärt stöd från andra länder, men så är det ju inte.

När vi såg att Iran började skjuta en massa drönare mot Gulfstaterna var det Ukraina som var där och hjälpte Gulfstaterna med hur man ska hantera dessa drönare. Det är ju erfarenheter Ukraina har från det krig som Ryssland har startat.

Den innovation vi ser på det försvarstekniska området när det gäller drönarteknik, luftförsvar och mycket annat är enorm i Ukraina. Det kommer att vara en jättefördel om kriget sprids vidare, om Ryssland för kriget upp mot våra breddgrader, att med den ukrainska tekniken kunna hjälpa de baltiska länderna.

Ukraina är en fjärdedel av Ryssland till invånarantalet. Sverige är bara en fjärdedel av Ukraina. Vi är alltså ungefär en sextondel av Ryssland, och Finland är bara hälften av Sverige. De baltiska länderna är ungefär en tredjedel av Finland. Det är jättesmå länder i sammanhanget, och Ukraina visar verkligen vägen i detta.

Vi måste också, herr talman, fundera över vilken beredskap Europa och Europeiska unionen har i händelse av att det ryska systemet kollapsar. Nu går den ryska ekonomin väldigt dåligt. Det går dåligt på slagfältet. Det finns en betydande kritik mot diktator Vladimir Putin. Han håller makten med massiv repression. Om ytterligare förvecklingar leder till att den ryska ekonomin helt enkelt kollapsar inom några år kommer den att dra med sig Alexandr Lukasjenko och Belarus i fallet. Vi kan få en jätteomvälvning i Östeuropa inom några år. Har Europeiska unionen, Sverige, Nato och så vidare beredskap för att hantera en sådan situation? Vi vet inte.

Det är möjligt att det ryska systemet överlever länge. Den romanovska tsarätten styrde Ryssland i nästan exakt 300 år. Därefter styrde kommunisterna Ryssland i drygt 70 år, och nu har Vladimir Putin styrt i snart 25 år eller något i den stilen. Men det ryska imperiet kan också falla snabbare än vi tror.

Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.

Herr talman! Europasamarbetet har aldrig varit viktigare än vad det är i dag. Sverige behöver Europa för att hävda sin egen plats i den globala konkurrensen, och Europa behöver ett starkt Sverige.

År 2025 var året då Europa på allvar konfronterades med den föränderliga omvärldens konsekvenser. Europa tvingades mer än någonsin tidigare att ta tag i sin egen säkerhet, beredskap, rådighet och ekonomiska styrka.

Regeringen har i detta navigerat med svenska intressen i främsta rummet. Ett Europa som står starkt och enat i en orolig omvärld är ett tydligt svenskt intresse. Men svenska intressen är också frågor som utmärker just Sverige, som vårt skogsbruk, vårt energisystem och de unika förutsättningar som svenska företag och industrier behöver för att bygga konkurrenskraft på en alltmer konkurrensutsatt global marknad.

Under alltför lång tid slarvade tidigare regeringar bort svenska intressen i Bryssel – inte längre. Den här regeringen har från dag ett prioriterat EU-politiken. Vi gör det eftersom vi vet att Sverige blir bättre och starkare när vi samarbetar med andra. Vi är tidigt inne i diskussionerna med tydliga svenska ståndpunkter, och vi driver dem tillsammans med likasinnade länder.

Låt mig redogöra för några frågor som är av särskild betydelse för regeringen och som fortsätter att prägla den EU-politiska agendan.

Allra först har vi Ukraina. Ukraina är och förblir den här regeringens viktigaste utrikespolitiska prioritering. Vårt stöd är orubbligt. Våra nära band manifesterades häromveckan efter beskedet att Ukraina avser att köpa 20 Gripen E/F och att Sverige i samband med försäljningen kommer att skänka upp till 16 Gripen C/D ur vår befintliga flygplansflotta. Det stärker Ukrainas försvar och därmed hela Europas.

I EU har vi fått ett beslut om lån på 90 miljarder euro på plats. Det var ett viktigt beslut, men vi vet att lånet inte kommer täcka Ukrainas behov på lång sikt. Därför behöver vi alla också öka vårt bilaterala stöd till Ukraina.

Från svensk sida har riksdagen nyligen beslutat om att garantera ett lån till Ukraina via Världsbanken på 2,5 miljarder kronor och om ett nytt militärt stödpaket på 12,9 miljarder. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med cirka 153 miljarder kronor i militärt och civilt stöd till Ukraina.

EU har också fattat beslut om 20 sanktionspaket mot Ryssland, som vi vet biter. Vi ska inte tro på den ryska propagandan; den ryska ekonomin är inte stark. Sanktionerna fungerar, och regeringen arbetar därför intensivt för att få på plats ett 21:a sanktionspaket.

Herr talman! Beträffande stödet till Ukraina vill jag från denna talarstol lyfta fram den breda enighet som råder i Sveriges riksdag och vilken styrka det är att vi som land står enat i vårt stöd. I den här frågan lägger vi partipolitiken åt sidan och sätter Sveriges, Europas och Ukrainas bästa i främsta rummet.

Herr talman! EU:s ställning som aktör i världen avgörs i hög grad av vår ekonomiska styrka. Därför är det viktigt att vi driver en politik som gynnar våra företag och industrier så att jobben blir fler och tillväxten högre. Regeringen trycker på för att arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft ska fortsätta i oförminskad takt.

Det är dock avgörande att alla medlemsstater också gör rätt på hemmaplan. Den här regeringen har genomfört kraftiga reformer för att hårt arbetande svenskar ska känna att ansträngning lönar sig. Det är en politik som har tagit Sverige från botten till toppen i EU:s tillväxtliga. Den har sänkt skatten för att de som sätter klockan och går till jobbet ska få behålla mer av lönen. Vi har bekämpat inflationen, och vi stöttar hushållen och företagen när kriser i omvärlden driver upp bränslepriser.

På EU-agendan finns mycket att göra. Vi behöver fortsätta regelförenkla. Regeringen har gått i bräschen för att göra det enklare att vara företagare i Europa. Vi har bedrivit ett proaktivt arbete både med att ta fram förslag till förenklingar och genom hårt arbete på plats i Bryssel. Många av de förslag som regeringen har spelat in i diskussionen har omhändertagits, bland annat regelförenklingar på AI-området. På andra områden fortsätter arbetet.

Det har också varit ett starkt år för EU:s frihandelsagenda. Förhandlingarna med Australien och Indien är avslutade. Frihandelsavtalen med Mercosur och Mexiko är undertecknade. Nu får vi inte tappa tempot. De återstående förhandlingarna med Filippinerna, Thailand, Malaysia och Förenade Arabemiraten måste slutföras. Det skulle öppna upp för nya marknader och skapa jobb i Sverige.

Vi behöver också få fart på investeringarna i Europa. Företag och startups ska inte behöva korsa Atlanten för att hitta kapital. Vi ska tvärtom se till att Europa blir en självklar plats för bolag som vill starta, skala upp och stanna här.

Den svenska kapitalmarknaden ses som ett föredöme i hela Europa. EU-kommissionen uppmanar nu alla medlemsstater att göra som Sverige och till exempel införa modellen med investeringssparkonto. Vi vet att det fungerar, och regeringen fortsätter att vara ett föredöme genom fortsatta reformer på hemmaplan. Vi dubblerar det skattefria ISK-sparandet till 300 000. Det är helt avgörande för den som vill spara till sin första bostad eller sätta undan pengar för att starta eget.

Herr talman! Den gröna omställningen är helt nödvändig, också som en del av att stärka Europas konkurrenskraft. Medan vissa menar att de två inte går att förena är det regeringens bestämda uppfattning att de går hand i hand. Sverige är ett föredöme i EU. Vi har bland de lägsta utsläppen per capita i hela unionen, ett näringsliv i världsklass och en bred uppslutning bakom den klimatpolitiska riktningen inom både politiken och näringslivet.

Ibland låter det lite annorlunda i den nationella debatten, men när jag träffar mina kollegor i Bryssel är det tydligt att det är Sverige och likasinnade som driver de andra länderna framför sig.

Regeringen har varit pådrivande för att samla hela EU kring ett ambitiöst mål om 90 procents utsläppsminskning till 2040. Nu behöver vi få ett konkurrenskraftigt klimatramverk på plats som tar oss dit.

För den här regeringen är det svenska skogsbruket ett starkt intresse i detta. Det är våra hårt arbetande svenska skogsägare som vet bäst hur svensk skog ska brukas. EU ska inte stå i vägen för detta, utan tvärtom bygga en konkurrenskraftig bioekonomi och säkerställa riktigt goda villkor och förutsättningar för att fler hus ska byggas i trä, för att förnybar bioenergi ska tränga ut det fossila och för att fler material ska produceras från hållbar skogsråvara.

Regeringen arbetar också intensivt med att utsläppshandeln även i fortsättningen ska vara ryggraden i EU:s klimatpolitik. Jag och regeringen tar varje tillfälle i akt att framföra det här till våra kollegor i rådet och till kommissionen, som väntas presentera ett förslag på reviderad EU ETS i juli.

Inför översynen har ett antal länder framfört att lättnader av systemet är nödvändiga för att bevara europeisk industris konkurrenskraft, inte minst mot bakgrund av höga energipriser. Den här regeringen håller inte med och kommer att arbeta för att utsläppshandeln ska fortsätta vara den omställningsmotor som den är i dag.

Herr talman! Genom att välkomna fler medlemmar i EU gör vi hela Europa starkare, säkrare, rikare och friare. Varje svensk regering, så även denna, har konsekvent stått upp för en meritbaserad utvidgning som innebär att varje europeiskt land som lever upp till kraven och som vill bli en del av vår union också ska kunna bli det.

För Ukraina betyder ett EU-medlemskap mycket. Det ukrainska folket strider här och nu för sin egen självständighet och frihet och för det ukrainska folkets okränkbara rätt att välja sin egen väg. Europas demokratiska gemenskap är deras vägval och den starkaste kontrasten till den ofrihet, det förtryck och den korruption som Kreml står för. Regeringen är hoppfull om att så snart som bara möjligt kunna öppna de formella förhandlingarna med Ukraina och Moldavien.

På västra Balkan ser vi hur några länder gör stora framsteg, medan utvecklingen i andra länder går i helt fel riktning. Det är kandidatländernas reformtakt som avgör hastigheten i processen. Samma tuffa krav på demokrati och rättsstat som gäller för medlemmar ställer vi också på dem som gör anspråk på att bli en del av vår union.

Regeringen är pådrivande för att rättsstat och demokrativillkor har en central plats inom utvidgningspolitiken, liksom gentemot dagens medlemmar, inte minst när det kommer till att villkora EU-medel i budgeten.

I det här sammanhanget är det mycket välkommet att den ungerska regeringen signalerar en helt ny riktning i det nationella rättsstatsarbetet, i relationen med EU och i relationen till Ukraina.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag nämna något om förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget. Sveriges position är väl och brett förankrad i riksdagen. Vi vill se en bättre, inte större, budget. Den svenska avgiften ska hållas nere, och ett större fokus ska läggas på konkurrenskraft, säkerhet och rättsstatskonditionalitet.

Det är en styrka att Sverige kan tala med en stark gemensam röst i den här stora och komplexa förhandlingen. Jag träffar återkommande både kollegor och ansvarig kommissionär för att framföra budskapet att den svenska linjen ligger fast och har ett kompakt stöd i Sveriges riksdag. Regeringen tar ansvar för svensk ekonomi och för att svenskarnas skattepengar ska användas klokt och på ett sätt som gynnar Sverige.

Herr talman! Jag avslutar där jag började. EU-samarbetet har aldrig varit viktigare. Sverige behöver ett starkt Europa, och Europa behöver ett starkt Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Ahlstedt, Marie-Louise Hänel Sandström, Joanna Lewerentz och Erik Ottoson (alla M).

Herr talman! Stort tack, Håkan Svenneling, för frågan!

Ja, situationen i Gaza och på Västbanken är på många sätt ytterst bekymmersam. Regeringen har under lång tid tryckt på för att ytterligare åtgärder ska vidtas, både för att se till att Israel drar sig tillbaka från Gaza och för att vi ska få en avväpning av Hamas. Jag kan konstatera att vi driver på både för att sanktionslista extremistiska bosättare – där har vi kommit en bit på vägen – och för att införa sanktioner mot extremistiska ministrar, något som vi har sett exempel på i närtid och som är djupt allvarligt. Vi fortsätter driva på.

Sedan kan jag konstatera att i en del avseenden som Håkan Svenneling nämner, exempelvis när det gäller associeringsavtalet, finns det inte stöd bland EU:s medlemsstater för att frysa eller suspendera. Men jag tycker att det är oerhört viktigt, och Sverige ligger på för att vi ska kunna vidta de åtgärder som vi faktiskt kan få konsensus kring när det handlar om till exempel fler sanktionslistningar, krav på avväpning av Hamas och vidtagande av handelsåtgärder för produkter från illegala bosättningar. Det är vid det här laget ett känt faktum att EU-kretsen är ganska splittrad. Det kan man beklaga, men så är det. Men vi fortsätter driva på för att få åtgärder på plats.

När det gäller lagförslaget om dödsstraff kan jag bara konstatera att Sverige, liksom övriga EU-medlemsstater, alltid motsätter sig dödsstraff. Vi har också på olika sätt gentemot Israel varit mycket tydliga med att man inte bör gå vidare med detta och att vi dessutom är djupt oroade över lagens diskriminerande karaktär, som Håkan Svenneling också nämner. Men alldeles oavsett detta är dödsstraff fel.

Herr talman! Det är klart att Ungerns nya regering har inneburit en del möjligheter att vidta fler åtgärder, i den här frågan och många andra. Samtidigt är det tyvärr ofta andra länder som gömmer sig bakom det land som hörs tydligast i sitt motstånd. Det vill säga, bara för att Ungern har frånträtt en del ståndpunkter betyder inte det att det nu är fritt fram att komma överens om saker på EU-nivå; det finns andra länder som fortsatt har synpunkter. Inte minst i den här frågan vet vi vid det här laget att en hel del länder står långt ifrån varandra.

Det är klart att det är en utmaning när 27 länder ska komma överens. Detta är också EU:s svaghet och styrka: Det tar ibland tid och är svårt, men när vi väl når framgång kan det göra skillnad.

Vi fortsätter driva på. Jag är som sagt ändå glad att vi har lyckats få fler listningar och fler sanktioner mot de extremistiska bosättarna. Vi fortsätter driva på också mot ministrarna. Det är bra att den höga representanten Kaja Kallas har uppmanat EU-kommissionen att inför nästa utrikesministermöte lägga fram konkreta förslag gällande det fransk-svenska initiativet. Vi driver såklart på för att detta ska bli verklighet.

Sedan kan jag säga att jag från Vänsterpartiet ofta saknar helhetsperspektivet i den här frågan. Det är naturligtvis mycket påtryckningar för aktioner mot Israel men desto mindre när det handlar om att till exempel avväpna Hamas eller ta itu med den andra parten i den här konflikten. Det finns ju två sidor i detta, och vi måste agera mot båda, menar jag – både se till att till Israel frånträder Gaza och se till att avväpna Hamas. Där har Vänsterpartiet en hel del att göra, både i sin politik och i sitt parti, för att rensa upp kring den terrorromantik som finns inom partiet.

Herr talman! Det var två stora frågor, och jag har två minuter på mig att svara. Men jag ska göra mitt bästa.

Klimatfrågorna är en av regeringens prioriteringar i EU-samarbetet. Vi brukar ofta prata om våra fyra k: klimat, konkurrenskraft, kriminalitet och kriget. Klimatet är verkligen en prioritet på alla sätt, dessutom tillsammans med konkurrenskraft. Här ser vi att det finns goda möjligheter för EU att leda utvecklingen och därmed också se till att vår industri och våra företag står starka.

Detta gäller även till exempel EU:s budget, där vi välkomnar att det till exempel finns en ansats att budgeten ska ”do no harm”, som det heter på svengelska. Det vill säga att vi ska se till att vi också använder EU:s budget för att också möta de klimatpolitiska utmaningarna. Budgeten är en del tillsammans med vårt ambitiösa ramverk, där vi nu äntligen har fått på plats ett mål om att minska utsläppen med 90 procent till 2040. Det är bra.

När det gäller olika typer av krav på konditionalitet gentemot de olika länderna vill jag säga att EU ju rör sig i den riktningen med den nya budgeten, alltså att man på ett tydligare sätt kommer att villkora en del EU-medel med att man i de olika länderna gör reformer på en rad centrala områden. Vi kommer att diskutera hur omfattande de kraven ska vara. Det finns ju också en nationell suveränitet att i någon mån värna i de nationella partnerskapsplaner som ska upprättas.

Regeringen har alltså inget direkt förslag på just ett klimatlås, men vi ser en utökad konditionalitet. Inte minst detta med rättsstatsområdet är det oerhört viktigt att hålla fast vid.

Nu har jag 20 sekunder kvar och hinner kanske inte säga jättemycket om migration. Men det är viktigt att vi har fått migrationspakten på plats. Det är viktigt att vi nu också går vidare med att stärka återvändandet, inklusive detta med säkra tredjeländer, för vi måste ha ordning och reda, inte bara i Sveriges migrationsprocess utan också i EU, så att vi vet vem som befinner sig i vår union. När man har fått avslag är det viktigt med ett starkt återvändande.

Herr talman! Givetvis måste processerna vara både rättssäkra och ske med respekt för mänskliga rättigheter. De måste naturligtvis också ta hänsyn till en del sådana tänkbara problem som Anna Lasses beskriver. Men detta måste vi hitta sätt för att lösa.

Själva grunden i de lösningar vi pratar om – både detta med migrationspakten och ett starkt återvändande och diskussionen om säkra tredjeländer – är ju att vi har haft en i praktiken okontrollerad migrationssituation i Europa, och den har varit helt orimlig. När nu Sverige och den svenska regeringen har gjort en rejäl omläggning här hemma har många andra länder tittat på oss för att hämta inspiration för hur de vill göra på hemmaplan. Detta har också lett till insikten att vi på EU-nivå måste göra mer gemensamt.

Man kan säkert hitta delar i migrationspakten som kan vara bättre, men i grund och botten är det viktigt att ha ett bättre förfarande vid EU:s yttre gräns där man ganska snabbt kan konstatera vem som har asylskäl och vem som kommer från ett land där man sannolikt inte har asylskäl. Därmed kan man också möjliggöra ett snabbare återvändande, såklart med en rättssäker process. Detta är jätteviktigt, menar jag, för att upprätthålla förtroendet för hela EU:s migrationspolitik. Ett ja ska vara ett ja och ett nej ska vara ett nej.

Självklart får vi återkomma till detaljer. Det måste alltid vara rättssäkra processer med respekt för mänskliga rättigheter. Men grunden i systemet är viktig, det vill säga att vi måste ha ordning och reda i EU:s migrationssystem, och vi måste ha ett starkt återvändande.

(Applåder)

Herr talman! Ja, äntligen har vi en regering i Sverige som prioriterar EU-samarbetet. För den förra socialdemokratiska regeringen var det viktigare att säkra stöd för en plats i FN:s säkerhetsråd, men den här regeringen prioriterar alltså vårt EU-samarbete och vårt arbete i närområdet.

Jag vet inte varför Matilda Ernkrans omedelbart vill förminska alla EU-politiska frågor till frågor om spel. Det tycker jag är synd. Jag tycker att Europapolitiken förtjänar bättre än att förminskas till inrikespolitisk valrörelseretorik.

Man jag kan konstatera att vi i EU-politiken i många frågor har ett brett och starkt stöd för den politik som regeringen för i dag. Så uppfattar jag det. Och om jag vore Matilda Ernkrans skulle jag vara mer bekymrad över det egna regeringsunderlaget. Att sitta i knät på Vänsterpartiet och Miljöpartiet när det gäller EU:s migrationspolitik, skogspolitik och energipolitik skulle göra mig som svensk och väljare livrädd, på ren svenska.

Den förra regeringen slarvade bort viktiga svenska intressen, som att stå upp för det svenska skogsbruket. Man ville i princip ville klassa kärnkraften som ohållbar, vilket vore ett direkt slag mot hela klimatomställningen. Och man har dessutom vänsterpartier som mycket tydligt tycker att det ska vara fortsatt oordning i migrationspolitiken.

Om någon ska vara orolig, herr talman, är det nog Matilda Ernkrans, och hon borde vara orolig över Socialdemokraternas eget tilltänkta regeringsunderlag.

(Applåder)

Herr talman och Matilda Ernkrans! Det är tydligt att Socialdemokraterna försöker att fly undan sitt eget regeringsunderlag genom att blanda bort korten. Som svensk väljare skulle jag som sagt bli riktigt nervös när jag insåg att EU-politiken med Socialdemokraterna kommer att behöva förhandlas och förankras med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Vi har som sagt redan sett facit från de tidigare åren av socialdemokratiskt regeringsinnehav. Vi har sett hur det går när man inte står upp för svenskt skogsbruk, när man inte står upp för den fossilfria energimix som vi har i Sverige och som har sett till att vi har ett nästan fossilfritt energisystem och när man är beroende av partier som snarare vill ha oreda i migrationspolitiken än ordning och reda.

Vi förankrar redan i dag mycket av vår politik på EU-området med Sverigedemokraterna. Jag tycker att Matilda Ernkrans försöker varna för någonting som det inte finns anledning att varna för.

Jag tycker att det är bedrövligt att Socialdemokraterna ständigt försöker svartmåla Sverige. Jag förstår att man gör det för att man är i opposition och för att man bedriver valrörelse, men ärligt talat: När klimatkommissionären var i Sverige lyfte han fram Sverige som ett föredöme. När man mäter utsläppen i de olika EU-länderna har Sverige lägst eller näst lägst utsläpp per capita av alla EU:s medlemsstater. Sverige har till skillnad från många andra länder ett nästan fossilfritt energisystem som andra länder tittar med avund på.

Självklart behöver vi göra mer. Vi har också lagt en budget på riksdagens bord som kommer att fortsätta att minska utsläppen. Frågan till Matilda Ernkrans blir i så fall: Vad är Socialdemokraternas politik för att nå målen i transportsektorn? Är den att höja bränslepriserna med 10 kronor litern? Vad är det de facto som Socialdemokraterna föreslår? Utan förslag blir det bara valrörelseretorik men ingen substans.

Jag är stolt över att många tittar på Sverige som ett föredöme i EU, både när det gäller klimatpolitiken, när det gäller migrationspolitiken och när det gäller att vi har tagit oss från botten till toppen av EU:s tillväxtliga. Det krävs fyra år till för att fortsätta på den här vägen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 juni.)