Rasmus Giertz

Fru talman! Det hade varit glädjande om ledamotens kollegor från Dalarna hade varit här och deltagit i debatten när nu mitt anförande handlade om Dalarna, men jag tackar ändå för frågorna.

Socialdemokraterna är ju ett av de partier som under decennier har förringat och förlöjligat svensk kultur, så det är glädjande att Sverigedemokraterna nu under den gångna mandatperioden tillsammans med regeringen har återupprättat, bland annat med en kulturkanon, mycket av det som finns att vara stolt över när det gäller svensk kultur.

Det ledamoten tar upp i sin replik om att vi skulle ha bedrivit kulturkrig mot exportindustrin stämmer över huvud taget inte. Jag vet inte var ledamoten får det ifrån.

Fru talman! När människor tänker på Sverige ser många framför sig en röd stuga, en dalahäst eller en midsommarstång. Det är ingen tillfällighet att mycket av det som blivit symboler för vårt land har sina rötter i Dalarna.

För mig är Dalarna inte bara en bild av Sverige. Det är mitt hem och den valkrets jag har förmånen att representera här i Sveriges riksdag.

Dalarna har en historia som sträcker sig långt bortom länets gränser. Det var bland dalkarlarna som Gustav Vasa vann stöd för sin befrielsekamp. Det var i Falu gruva den koppar bröts som under århundraden bidrog till att lägga grunden för Sveriges välstånd. Än i dag skapar Dalarnas företag, bruk och industrier arbetstillfällen och exportinkomster.

Men vi bär också på en annan rikedom: vårt kulturarv. Det lever i spelmansmusiken, folkdräkterna, hantverket och midsommarfirandet. Det förs vidare av människor som engagerar sig i hembygdsföreningar och i lokala traditioner, ofta helt ideellt. Det är ett kulturarv som inte bara berättar om vår historia utan som än i dag är en levande del av vår identitet och som vi har ett ansvar att föra vidare till kommande generationer.

Fru talman! Att värna Dalarnas historia och traditioner är viktigt. Men minst lika viktigt är att skapa förutsättningar för att människor ska kunna fortsätta leva och verka i vårt län. Det ska vara möjligt att bo, arbeta och driva företag i Dalarna också i framtiden. Då måste vardagen fungera.

Ta Dalabanan. Den förbinder Dalarna med Mälardalen och är en viktig del för både resenärer och företag. Under 2025 gav Tidöregeringen klartecken till nya åtgärder för ökad turtäthet och kortare restider. Trafikverket planerar nu investeringar på närmare 2 miljarder kronor fram till 2030. Det är ett positivt besked. Det avgörande är dock vad människor faktiskt märker i sin vardag: kortare restider, bättre punktlighet och en järnväg som går att lita på.

Eller ta riksväg 70, som fungerar som en livsnerv genom Dalarna. Det är positivt att den fortsatta utbyggnaden mellan Borlänge och Djurås finns med i regeringens nationella infrastrukturplan och att arbetet med den tredje etappen nu går vidare. Samtidigt återstår dock frågan om den andra etappen, som har pausats på grund av kostnadsökningar. En väg fungerar som en helhet, och därför behövs också en hållbar lösning för hela sträckan, inte bara delar av den.

Vi får inte heller glömma det mindre vägnätet. I stora delar av Dalarna är bilen ingen lyx utan en nödvändighet för att ta sig till jobbet, hämta barnen och få vardagen att gå ihop.

Fru talman! Det finns ingen motsättning mellan att värna det som gjort Dalarna till Dalarna och att utveckla det som behövs för morgondagen. Tvärtom: Vi kan inte bevara levande bygder om människor inte kan leva och verka i dem.

Vi brukar kalla Dalarna för Sveriges hjärta. Då måste vi också se till att det hjärtat får fortsätta att slå. Dalarna är nämligen inte bara en del av Sveriges historia. Dalarna är en del av Sveriges framtid.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Morgan Johansson sa att det inte handlade om några krökta ryggar eller om att kuva sig för den islamistiska regimen i Iran när man gjorde besöket. Men vi har alla sett bilderna på de socialdemokratiska ministrar som iklädde sig slöjor och stod där med krökta ryggar inför mullorna i Iran. Där kan man verkligen prata om att skämma ut sig i internationella sammanhang.

Samtidigt är Morgan Johansson oerhört tydlig med att kritisera Israel, som är Mellanösterns enda demokratiska stat och som har Iran och fullt med terroristorganisationer runt omkring sig. Morgan Johanssons eget regeringsunderlag har ett stort antal kandidater som har uttryckt sympatier med dessa terrororganisationer. Det är just dessa som vi vill hjälpa Israel att försvara sig mot.

Morgan Johanssons tidigare regering gjorde besök i Iran och slöt avtal med den islamistiska regimen. Ja, Morgan Johansson kan räkna med att Sverigedemokraterna vill sluta avtal med Israel.

Fru talman! Morgan Johansson varnar i sitt anförande för att Sverige, om Sverigedemokraterna skulle få inflytande över utrikespolitiken i nästa regering, skulle skämma ut oss, om vi hade ett jämbördigt samarbete med Israel och en import som vi haft även under tidigare socialdemokratiska regeringar.

Men på tal om att skämma ut sig i internationella sammanhang åkte Morgan Johanssons tidigare regering till Iran med krökta ryggar och slöt samarbetsavtal, till och med på jämställdhetsområdet, med den islamistiska regimen i Iran. Omvärlden såg med rätta med avsky på detta.

Min fråga till Morgan Johansson är därför: Är detta ett återkommande inslag vi kommer att kunna förvänta oss om Morgan Johansson blir Sveriges nästa utrikesminister efter valet?

Fru talman! Jag tycker att jag besvarade Håkan Svennelings fråga. Sedan säger Håkan Svenneling att jag började diskutera andra frågor. Ja, det handlar om just de frågor som de här betänkandena och den här debatten handlar om, nämligen exportkontrollpolitiken.

Håkan Svenneling anklagar även Sverigedemokraterna för att vi vill exportera vapen till Israel för att de ska användas mot civila palestinier. Det är inte fråga om det över huvud taget.

Vi har här Israel, som är Mellanösterns enda demokrati och som försvarar sig mot världens värsta terrororganisationer. Och dessa har ett stort antal av Håkan Svennelings egna partikamrater nyligen uttryckt sympatier för. Det är dem som Israel försvarar sig mot, och vi vill exportera vapen till Israel för att hjälpa dem med det.

Fru talman! Sverigedemokraterna är naturligtvis emot all användning av dödsstraff. Som jag nämnde i mitt anförande ska Sverige vara tydligt och markera när Israel begår övertramp. Just det här är ett sådant övertramp, och vi behöver vara otroligt tydliga och markera mot det.

Det blir märkligt att lyssna till Vänsterpartiets hållning om att stoppa all vapenhandel med Israel, kalla hem försvarsattachén och avbryta militärt samarbete. Dessutom vill man avslå Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet och skärpa riktlinjerna på ett sätt som riskerar att göra svensk exportkontroll mer stelbent. Det sker i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge.

Det här är en politik som i praktiken skulle försvaga Sveriges möjligheter att samarbeta med viktiga partnerländer. Sverige behöver inte färre försvarsindustriella samarbeten med demokratiska stater; Sverige behöver fler. Vi behöver stärka vår egen försvarsförmåga, bidra till våra allierades försvarsförmåga och bygga gemensam avskräckning mot de auktoritära stater som i dag rustar upp och samarbetar allt tätare. Det gäller även mot de terrororganisationer som ett stort antal av Håkan Svennelings egna partikamrater har uttryckt sympatier för.

Min fråga till Vänsterpartiet är därför: Hur stärker det svensk säkerhet att vi försvårar samarbete med demokratiska partnerländer samtidigt som Ryssland, Iran, Kina och Nordkorea fördjupar sitt?

Fru talman! Det konsekventa är snarare Socialdemokraterna som oavsett utvecklingen är emot allting som har med Israel att göra. Det här är inget nytt från Socialdemokraterna, utan man har av ideologiska skäl alltid varit emot allting i fråga om Israel.

Konsekvensen finns också i det jag nämnde tidigare om att man även under socialdemokratiska regeringar har haft ett försvarsmateriellt utbyte med Israel, inte minst genom import av israelisk försvarsmateriel. Sverigedemokraterna vill göra den relationen mer jämbördig.

Sverigedemokraterna är kritiska till bosättarvåldet på Västbanken, som Morgan Johansson också tog upp i sitt anförande.

De här misstänkta krigsbrotten är fortsatt under utredning. Där får vi helt enkelt se vad man kommer fram till.

Sverigedemokraterna är för ett mer jämbördigt samarbete med Israel, även i fråga om försvarsmateriel. Som jag nämnde i mitt anförande hade det varit till stort gagn för svensk försvarsförmåga och till stor hjälp för svenska soldater i händelse av att de befann sig i väpnad konflikt eller krig.

Fru talman! Jag var oerhört klar i mitt anförande med att vi tydligt ska markera när en stat eller ett partnerland begår övertramp, och det har Sverigedemokraterna med all önskvärd tydlighet gjort.

Det som blir märkligt i debatten, fru talman, när man lyssnar till Morgan Johansson och Socialdemokraterna är att man å ena sidan konsekvent markerar hårt mot Israel – det spelar ingen roll när, det gör man alltid – och kräver att Sverige inte ska bedriva vapenexport under pågående konflikt. Å andra sidan har Sverige under flera år haft ett försvarsmateriellt utbyte med Israel, inte minst genom import av israelisk försvarsmateriel som bedöms vara viktig för svensk försvarsförmåga. Det har skett även under socialdemokratiska regeringar. Det är en märklig hållning.

Om Israel anses vara en tillräckligt pålitlig partner för Sverige när det gäller att köpa in kvalificerad försvarsmateriel, som man har gjort under socialdemokratiska regeringar, varför är det då plötsligt otänkbart att tala om ett mer jämbördigt och strategiskt samarbete även på exportsidan?

Man måste kunna säga två saker samtidigt. Sverige ska kunna kritisera Israel när det finns skäl för det, men man ska också erkänna att Israel är Mellanösterns enda demokrati och är en högteknologisk säkerhetspartner i en region som i övrigt präglas av auktoritära regimer, terrororganisationer och omfattande brister på demokrati och mänskliga rättigheter.

Det innebär inte att Sverige ska vara okritiskt. Det innebär inte att varje enskild affär ska godkännas, men det innebär att Israel inte bör behandlas som om landet vore jämförbart med de diktaturer och terrorregimer som Morgan Johanssons eget regeringsunderlag ofta uttrycker sympatier med.

Fru talman! Vi debatterar i dag två betänkanden som på olika sätt rör samma grundläggande fråga, nämligen hur Sverige ska föra en ansvarsfull, effektiv och säkerhetspolitiskt relevant exportkontrollpolitik i en tid då vårt närområde och världen omkring oss förändras snabbt.

Det handlar dels om regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll under 2025, där riksdagen får en redovisning av exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, dels om propositionen om ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel, där lagstiftningen och riktlinjerna anpassas till Sveriges nya roll som medlem i Nato. Sverigedemokraterna står bakom utskottets förslag i båda betänkandena.

Fru talman! Sverige befinner sig inte längre i det säkerhetspolitiska läge som präglade stora delar av efterkrigstiden. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat Europas säkerhetsordning i grunden. Samtidigt ser vi hur auktoritära stater som Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea i ökande utsträckning samarbetar militärt, teknologiskt, ekonomiskt och politiskt.

Detta är inte en utveckling som Sverige kan möta med passivitet. Det är inte heller en utveckling som vi kan möta med en exportkontrollpolitik som i praktiken gör det svårare för Sverige att samarbeta med våra allierade och närstående partnerländer än med omvärlden i övrigt.

Svensk försvarsindustri är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Den bidrar till svensk försvarsförmåga, till teknologisk spetskompetens och till att Sverige kan vara en relevant partner i internationella försvarssamarbeten.

För ett land av Sveriges storlek är det helt avgörande att vi kan både exportera och importera krigsmateriel, ingå långsiktiga samarbeten och bidra till den gemensamma försvarsförmågan inom Nato. Därför välkomnar Sverigedemokraterna att regelverket nu moderniseras.

Fru talman! I betänkande UU18 behandlas regeringens proposition med ändringar i lagen om krigsmateriel, offentlighets- och sekretesslagen och vapenlagen. Syftet är att anpassa regelverket till Sveriges Natomedlemskap och göra det mer ändamålsenligt.

Det handlar bland annat om att skärpa straffen för grova brott mot lagen om krigsmateriel. Det handlar om att höja sanktionsavgifterna. Det handlar om att införa tillståndskrav enligt vapenlagen för tillverkning av skjutvapen och föremål som jämställs med skjutvapen. Det handlar också om sekretess för vissa uppgifter som är föremål för kontroll enligt exportkontrollregelverket. Detta är helt rimliga och nödvändiga åtgärder.

Ett starkare Sverige kräver både bättre kontroll och bättre förutsättningar för seriösa aktörer. Den som bryter mot regelverket ska mötas av kännbara konsekvenser. Samtidigt ska regelverket inte i onödan hämma seriösa företag, underleverantörer och samarbeten som är viktiga för svensk och allierad försvarsförmåga.

Sverige ska ha en strikt exportkontroll, men strikt får inte betyda långsam, otydlig eller säkerhetspolitiskt naiv. Exportkontrollen ska vara tydlig, effektiv och anpassad till den verklighet vi lever i.

Fru talman! En central del av regeringens proposition är anpassningen av riktlinjerna till Sveriges Natomedlemskap.

Sverige är inte längre militärt alliansfritt. Vi är en del av en försvarsallians, och det innebär förpliktelser – men också möjligheter. Det innebär att svensk försvarsindustri ska ses inte enbart som en resurs för Sveriges nationella försvar utan också som en del av den gemensamma allierade försvarsförmågan.

Därför är det rimligt att riktlinjerna tydliggör att tillstånd till utförsel eller annan samverkan ska kunna medges när det behövs för att tillgodose en allierad stats behov av materiel eller kunnande. Det är också rimligt att samverkan med allierade stater i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik.

Det betyder inte att Sverige ska släppa kontrollen. Det betyder inte att tillståndsprövningen blir oviktig. Tvärtom ska prövningen fortsatt bygga på en helhetsbedömning där Sveriges internationella förpliktelser, utrikespolitik, säkerhetspolitik och försvarspolitiska intressen vägs samman. Men det betyder att regelverket måste utgå från att Sveriges säkerhet i dag byggs tillsammans med allierade. Det är en avgörande skillnad jämfört med tidigare.

Fru talman! Sverige föreslås också ansluta sig till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet. Även detta är något som Sverigedemokraterna välkomnar.

Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna långsiktiga och kontinuerliga samarbeten i materielfrågor med traditionella samarbetsländer. Det gäller både export och import. Det gäller gemensam utveckling, gemensam produktion och gemensam försörjning av försvarsmateriel.

Samtidigt är det viktigt att understryka att avtalet inte innebär att Sverige överger sin nationella exportkontroll. Utgångspunkten är att varje part fortsatt bedriver sin exportkontroll utifrån sina egna lagar och principer.

Sverigedemokraterna vill se mer samarbete med länder som delar våra säkerhetspolitiska intressen, men det ska ske på ett sätt som värnar svensk kontroll, svenska intressen och Sveriges säkerhet.

Fru talman! I betänkande UU9 behandlas regeringens årliga skrivelse om strategisk exportkontroll. Den fyller en viktig funktion. Riksdagen och allmänheten ska kunna följa hur exportkontrollpolitiken utvecklas, vilka principer som tillämpas och hur exporten ser ut.

Utskottet konstaterar att skrivelsen över tid har utvecklats till en mer omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik. Det är bra. Transparens är viktigt, inte minst på ett område där avvägningarna ibland är svåra och där besluten kan ha stor säkerhetspolitisk betydelse.

Samtidigt måste man komma ihåg vad exportkontroll ytterst handlar om. Det är inte bara en administrativ process; det är ett säkerhetspolitiskt verktyg. Exportkontroll handlar om att förhindra att svensk teknologi, svensk materiel eller svensk kompetens hamnar hos aktörer som hotar vår säkerhet, våra allierade eller den internationella stabiliteten. Men exportkontroll handlar också om att möjliggöra samarbete med länder som stärker Sveriges säkerhet.

Fru talman! Utskottet konstaterar i betänkande UU9 att det svenska regelverket för krigsmaterielexport bygger på lagen om krigsmateriel, krigsmaterielförordningen samt de principer och riktlinjer som regeringen beslutat om och riksdagen godkänt.

Krigsmateriel får exporteras endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och om det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Vid prövningen ska även EU:s gemensamma ståndpunkt och FN:s vapenhandelsfördrag beaktas.

Prövningen måste dock göras med tydlig förståelse för dagens säkerhetspolitiska verklighet. I en tid när Europas demokratier rustar upp, när Ukraina slåss för sin överlevnad, när hotet från Ryssland består och när Kina agerar alltmer aggressivt måste Sverige kunna samarbeta mer med stater som delar våra strategiska intressen.

Det är också därför Sverigedemokraterna återkommande har betonat vikten av att exportkontrollen inte får bli ett hinder för västligt samarbete och gemensam avskräckning.

Fru talman! När det gäller produkter med dubbla användningsområden, PDA, blir frågan ännu mer komplex. Teknik som i grunden är civil kan användas militärt. Programvara, AI, kvantdatorer, bioteknik och cyberövervakningsprodukter kan ha både legitima användningsområden och mycket farliga tillämpningar.

Därför behövs en strikt och effektiv kontroll av PDA. Sverige ska inte bidra till att auktoritära regimer får tillgång till teknik som kan användas för internt förtryck, militär upprustning eller utveckling av massförstörelsevapen.

Men även här krävs precision. Det räcker inte med breda symbolförslag eller totalförbud som låter kraftfulla men riskerar att bli trubbiga i praktiken. Regelverket måste vara skarpt nog för att träffa fel aktörer och rätt utformat för att inte försvåra legitimt samarbete med våra partnerländer.

Fru talman! Sverigedemokraterna har i detta betänkande ett särskilt yttrande. Där ställer vi oss bakom utskottets ställningstagande när det gäller tillämpningen av regelverket men vidhåller också våra tidigare synpunkter om behovet av en positiv presumtion för krigsmaterielexport till och annan samverkan med Israel.

Israel är Mellanösterns enda demokrati. Det är ett land med högteknologisk försvarsindustri och med erfarenheter på områden som är av stor betydelse för svensk och västlig försvarsförmåga, inte minst när det gäller luftförsvar, missilförsvar, underrättelseförmåga, drönarteknik och civil-militär beredskap.

Sverigedemokraterna menar att Sverige har ett strategiskt intresse av att utveckla samarbetet med Israel inom det försvarsindustriella området. Det betyder inte att Sverige ska vara okritiskt, och det betyder inte att Sverige ska avstå från att påtala övertramp eller brister. Men det betyder att vi inte ska behandla en demokratisk partnerstat som om den vore jämförbar med de auktoritära regimer som hotar Sverige, Europa och den regelbaserade världsordningen.

Att avbryta allt militärt samarbete med Israel, att kalla hem försvarsattachén och isolera Israel är enligt Sverigedemokraterna fel väg att gå. Det är också farligt för Sverige. Det skulle innebära att svenska soldater står utan de system som vi importerar från Israel. Sverige bör i stället värna våra relationer med demokratiska partnerländer och använda samarbete, dialog och strategiskt inflytande på ett ansvarsfullt sätt.

Fru talman! Samma princip gäller i synen på Taiwan. Taiwan är en högteknologisk demokrati som lever under ett växande militärt hot från Kina. Kina är inte bara ett hot mot Taiwan, utan Kina är också en systemutmanare mot västvärlden, mot våra intressen och mot den fria världens teknologiska och ekonomiska säkerhet. Taiwan har också en egen högteknologisk försvarsindustri som Sverige skulle kunna tjäna mycket på att samverka med. Det gäller inte minst inom den marina sektorn, där båda staterna har förmågan att bygga moderna ubåtar.

Sverige bör därför se över hur vi kan fördjupa samarbetet med Taiwan och möjliggöra krigsmaterielexport till landet liksom ökad export av produkter med dubbla användningsområden. Det handlar om att Sverige inte ska låta auktoritära stormakter ensamma definiera gränsen för vårt samarbete med demokratiska partnerländer.

Fru talman! Mot detta står en annan linje, som ofta förs fram från vänstern i kammaren. Den bygger på att Sverige ska införa allt fler ensidiga begränsningar, allt fler totalförbud och allt fler politiska markeringar, som riskerar att försvaga och försvåra vår försvarsindustri och minska vårt handlingsutrymme. Den synen delar inte Sverigedemokraterna.

Vi menar att Sverige behöver en ansvarsfull men inte självskadlig exportkontroll, strikt men inte verklighetsfrånvänd, principfast och säkerhetspolitiskt relevant. Vi ska säga nej när svensk materiel riskerar att hamna fel, och vi ska säga nej när internationella förpliktelser, embargon eller allvarliga risker kräver det. Men vi ska också kunna säga ja när export, samverkan och teknologiskt utbyte stärker Sverige, stärker våra allierade och bidrar till avskräckning mot de krafter som hotar vår frihet.

Fru talman! Sverige behöver ett modernt regelverk, en stark försvarsindustri, fungerande exportkontroll och tätare samarbete med demokratiska partnerländer och allierade. Det är så vi stärker svensk säkerhet, det är så vi bidrar till den gemensamma västliga försvarsförmågan och det är så vi möter en värld där demokratier måste bli bättre på att försvara sig själva militärt, teknologiskt och politiskt.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i båda betänkandena.

Fru talman! Regeringen har just presenterat en rykande färsk Arktisstrategi där säkerhetspolitik, ekonomi och klimat knyts samman. Samtidigt ser vi ökad stormaktsrivalitet i Arktis i form av både rysk militär närvaro och växande kinesiska intressen i området.

Min fråga är: Hur ser utrikesministern och regeringen till att konkret säkerställa att svenska säkerhetsintressen och kontrollen över vårt närområde inte underordnas andra aktörers strategiska ambitioner? Är regeringen beredd att vidta ytterligare nationella åtgärder för att stärka svensk närvaro och suveränitet i Arktis?

Fru talman! Jag instämmer i det Matilda Ernkrans säger om att det är viktigt att de brott mot folkrätten som har begåtts av Ryssland leder till åtal och fällande domar.

Sedan talar Matilda Ernkrans om vad regeringen har gjort i den här frågan och vad en regering skulle kunna göra. Nu sitter Sverigedemokraterna själva inte i regeringen, men vi har ett nära samarbete med regeringen. Nu har vi dessutom EU-ministern på plats i dag. Frågor om vad regeringen gör är väl lämpliga att ställa till just regeringens representant här.

Matilda Ernkrans frågar också om Sverigedemokraternas samarbete med regeringen när det gäller EU. Men vad regeringen och Sverigedemokraterna diskuterar i de möten som vi har oss emellan är inget jag tänker berätta för Matilda Ernkrans i den här debatten. Men det är klart att vi har ett samarbete och pratar med varandra även när det gäller utrikespolitik och EU-frågor. Allt annat vore väldigt konstigt.

Fru talman! Inledningsvis gjordes påståenden som att Sverigedemokraterna inte tror på samarbete med andra länder. Detta avfärdar jag som trams, för det har ingen koppling till verkligheten över huvud taget. Sverigedemokraterna tror på samarbete på lika villkor mellan olika länder och på mellanstatligt samarbete.

När det gäller sanktioner och åtal gällande sanktioner är Sverigedemokraterna det parti som allra tydligast i Sveriges riksdag har drivit på för ökade sanktioner och ökad press på Ryssland. När det gäller det som Matilda Ernkrans beskriver, att inget åtal har väckts fast det i många fall finns starka skäl att göra det, är det domstolar som fattar besluten om åtal. Det är inte vi politiker här i Sveriges riksdag som tar de besluten.

Fru talman! Vi debatterar i dag utrikesutskottets betänkande Verksamheten i Europeiska unionen under 2025. Det är en bred skrivelse som speglar ett år som i hög grad präglats av det allvarliga säkerhetsläget i vårt närområde: Rysslands fortsatta angreppskrig mot Ukraina, ett instabilt Mellanöstern, ökade hybridhot, ekonomisk osäkerhet och en tilltagande geopolitisk konkurrens.

För Sverigedemokraterna är EU-samarbetet viktigt, men det måste vara ett samarbete mellan självständiga medlemsstater. EU ska vara starkt där EU gör verklig nytta, till exempel i stödet till Ukraina, i sanktionerna mot Ryssland, i arbetet för Europas säkerhet, i den fria handeln, i skyddet av den inre marknaden och i försvaret av den regelbaserade världsordningen.

EU ska inte utvecklas i en riktning mot en centraliserad federation så att allt fler beslut flyttas från medlemsstaterna och deras folkvalda parlament. Ett starkt europeiskt samarbete kräver respekt för nationell suveränitet, subsidiaritet och medlemsstaternas legitima intressen.

Det är mot denna bakgrund som Sverigedemokraterna har lämnat ett särskilt yttrande i betänkandet. Vi delar i huvudsak utskottets bedömning men vill tydliggöra två principiellt viktiga utgångspunkter: synen på beslutsfattandet inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och vikten av en ansvarsfull och meritbaserad utvidgning.

Fru talman! När det gäller de övergripande frågorna delar vi utskottets bedömning att EU:s utvidgning är en geostrategisk fråga. Det är uppenbart att Europas säkerhet påverkas av utvecklingen i Ukraina, Moldavien och delar av västra Balkan. Att dessa länder närmar sig EU kan bidra till stabilitet, reformer och ökad motståndskraft mot ryskt och annat auktoritärt inflytande. Men just därför måste processen vara trovärdig.

Sverigedemokraterna vill understryka vikten av en ansvarsfull och meritbaserad utvidgning. Kandidatländerna måste uppfylla Köpenhamnskriterierna, däribland kraven på stabila demokratiska institutioner, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter, en fungerande marknadsekonomi och en förmåga att fullgöra medlemskapets skyldigheter.

EU ska hjälpa kandidatländerna i deras reformarbete, men medlemskap kan aldrig bli en symbolhandling eller genväg. Det måste bygga på faktiska, påtagliga och oåterkalleliga framsteg. EU får inte låta geopolitiskt tryck ersätta faktiska reformer.

Fru talman! En annan övergripande fråga gäller EU:s budget. Sverigedemokraterna ser positivt på att regeringen driver linjen om en mer återhållsam och prioriterad EU-budget. EU-medel ska användas där de gör verklig nytta. Säkerhet, konkurrenskraft, stöd till Ukraina och åtgärder med ett tydligt europeiskt mervärde bör prioriteras framför ständigt växande budgetramar och nya utgiftsområden.

För Sverige är det också centralt att värna en rimlig svensk avgift. Svenska skattebetalare ska känna förtroende för att EU-resurser används ansvarsfullt och effektivt.

Fru talman! När det gäller utrikespolitiken konstaterar utskottet att den regelbaserade världsordningen utmanas. Det ser vi varje dag i Ukraina. Rysslands fullskaliga invasion är inte bara ett angrepp på Ukraina utan ett angrepp på hela Europas säkerhetsordning och på principen att gränser inte får ändras med våld.

EU måste därför fortsätta att vara en stark och uthållig aktör i stödet för Ukraina. Det gäller militärt, ekonomiskt, humanitärt och politiskt. Sveriges linje ska vara tydlig: mer stöd till Ukraina och ökad press på Ryssland.

Samtidigt behöver EU:s säkerhetspolitiska arbete stärkas på rätt sätt. Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet, bygga upp sin försvarsindustriella bas och öka sin försvarsförmåga. Men detta arbete måste vara medlemsstatsdrivet och utgå ifrån Nato som grunden för Europas kollektiva försvar. EU ska komplettera Nato, inte konkurrera med Nato.

Det är också här som frågan om EU:s beslutsfattande blir viktig. Utskottet konstaterar att effektiviteten i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken under 2025 har utmanats av ökade svårigheter att finna konsensus och att fler beslut har hindrats av enskilda medlemsstater. Det är ett reellt problem. I en tid av krig, hybridhot och auktoritär maktpolitik behöver EU kunna agera snabbt och samlat.

För Sverigedemokraterna är slutsatsen inte att man utan vidare ska göra permanenta ingrepp i EU:s beslutsordning. Utrikes- och säkerhetspolitiken rör kärnan i medlemsstaternas suveränitet, nationella säkerhet, strategiska intressen, militära avvägningar och relationer till omvärlden. Därför anser Sverigedemokraterna att kravet på enhällighet fortsatt ska bibehållas i de delar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken där medlemsstaternas nationella inflytande och säkerhetspolitiska intressen särskilt berörs.

Detta betyder inte att vi blundar för problemen eller accepterar att enskilda medlemsstater missbrukar sitt inflytande. Men problem som ytterst bottnar i en regerings agerande bör inte utan starka skäl bemötas med permanenta förändringar av EU:s beslutsordning. Innan man förändrar balansen mellan unionen och medlemsstaterna bör andra möjliga åtgärder prövas.

Fru talman! Sanktioner är ett av EU:s viktigaste verktyg för att sätta press på stater, aktörer och individer som bryter mot folkrätten, undergräver internationell säkerhet eller begår allvarliga övergrepp. Sverigedemokraterna välkomnar att regeringen verkar för att öka trycket på Ryssland, bland annat genom fler effektiva åtgärder mot den ryska skuggflottan och dess möjliggörare och mot sanktionskringgående. Det är avgörande att det inte bara beslutas om sanktioner utan att dessa också efterlevs. Ryssland ska inte kunna finansiera sitt krig genom kryphål, mellanhänder eller skuggstrukturer.

Sverigedemokraterna ser också positivt på att sanktioner används mot personer och aktörer som bär ansvar för allvarliga människorättsbrott. Samtidigt är det viktigt att sanktioner är väl avvägda, rättssäkra, proportionerliga och effektiva.

När det gäller Mellanöstern bör EU kunna stödja ansträngningar för en varaktig fred och samtidigt använda restriktiva åtgärder där det är motiverat. Sverigedemokraterna välkomnar arbetet med riktade sanktioner mot extremistiska bosättare på Västbanken. Det är viktigt att EU upprätthåller trycket på alla parter att respektera folkrätten.

Fru talman! Den gemensamma handelspolitiken är ett område där EU har stor betydelse för Sverige. Sverige är ett exportberoende land. Vårt välstånd, våra företag och många svenska arbetstillfällen bygger på öppen, regelbaserad och rättvis handel. Sverigedemokraterna ser positivt på en offensiv frihandelsagenda som öppnar marknader för svenska företag och stärker Europas konkurrenskraft.

Samtidigt måste EU:s handelspolitik ta hänsyn till säkerhet, sårbarheter och strategiska beroenden. Vi ska inte vara naiva inför auktoritära stater som använder handel, investeringar, energi eller teknik som geopolitiska verktyg. EU:s handelsavtal ska bidra till ekonomisk tillväxt och bättre villkor för svenska och europeiska företag. Handelspolitiken ska stärka Europa, inte göra oss mer beroende av regimer som inte delar våra värderingar eller säkerhetsintressen.

Fru talman! När det gäller EU:s bilaterala och regionala relationer visar betänkandet på bredden i unionens utrikespolitiska engagemang.

Ukraina är den mest akuta frågan för Europas säkerhet. EU måste fortsatt bidra till att Ukraina kan försvara sig, hålla samman sin statsförvaltning och stå starkt i varje framtida förhandlingsläge. En fred kan inte bygga på att angriparen belönas. En fred måste vara rättvis, varaktig och förankrad i folkrätten.

I förhållande till Ryssland och Belarus behöver EU samtidigt fortsätta att stödja demokratiska krafter, oberoende medier och civilsamhälle. Det är viktigt både för människorna i dessa länder och för Europas säkerhet.

När det gäller Israel och Palestina behöver EU verka för konkreta steg mot en varaktig fred och en trovärdig process. Hamas kan inte ges en framtida roll i styret av Gaza, och civila måste skyddas. Humanitärt bistånd måste nå fram. Samtidigt måste extremistiska bosättare och bosättarvåld som underminerar möjligheterna till en varaktig fred motverkas.

Fru talman! Sammanfattningsvis visar detta betänkande att EU-samarbetet under 2025 präglades av stora, allvarliga frågor: krig i Europa, ett försämrat säkerhetsläge, ökade geopolitiska spänningar och behov av stärkt konkurrenskraft och av en mer sammanhållen utrikespolitik.

Sverigedemokraternas utgångspunkt är tydlig: EU ska vara starkt där EU behövs – när det gäller stödet till Ukraina, sanktionerna mot Ryssland, arbetet för Europas säkerhet, skyddet av den inre marknaden och försvaret av den regelbaserade världsordningen. Men EU ska också respektera medlemsstaternas självbestämmande och principen att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Denna balans, som präglar Sverigedemokraternas syn på EU, innebär ett starkt europeiskt samarbete där det behövs men inte ett EU som steg för steg tar över mer av medlemsstaternas nationella beslutsmakt.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.