Sara-Lena Bjälkö

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! I dag behandlar vi propositionen Hund under kontroll – ett viktigt ärende, inte bara för tryggheten i våra samhällen utan också för synen på ansvar, gemenskap och respekt för både människor och djur.

Jag börjar, herr talman, med att yrka bifall till liggande förslag.

Hunden är för många människor en självklar del av familjen. Den ger sällskap, trygghet och glädje. I hela vårt land finns engagerade och ansvarsfulla hundägare som varje dag visar omsorg om sina djur och hänsyn till sin omgivning.

Det är viktigt att börja där, herr talman. Den stora majoriteten hundägare i Sverige sköter nämligen sitt ansvar. De tränar sina hundar, håller dem kopplade där det behövs och ser till att de inte utgör en fara för andra. Det räcker dock att ett fåtal inte tar sitt ansvar för att konsekvenserna ska bli mycket allvarliga.

Propositionen innehåller viktiga steg för att stärka kontrollen över hundar som utgör en risk. Det handlar bland annat om tydligare möjligheter att ingripa mot farliga hundar och deras ägare.

När en hund går till attack drabbas människor. Barn kan bli skadade, och andra djur kan skadas och dödas. Tryggheten i våra bostadsområden och parker urholkas.

Vi har också sett hur hundar i vissa fall används som hot eller maktmedel i kriminella miljöer. Det är en utveckling, herr talman, som vi måste ta på största allvar.

Tidigare har tillsynen över hundhållningen varit splittrad och i vissa delar otydlig, med begränsade möjligheter för länsstyrelserna att agera effektivt. Med regeringens förslag tydliggörs ansvaret samtidigt som länsstyrelserna får bättre verktyg, som rätt till tillträde och rätt att begära uppgifter, vilket möjliggör snabbare och mer kraftfulla ingripanden för att öka säkerheten i samhället.

Som kristdemokrater utgår vi från en grundläggande princip: Frihet förutsätter ansvar. Friheten att ha hund måste alltid gå hand i hand med ansvaret att hålla hunden under kontroll. Det är därför rimligt att samhället har verktyg för att agera när hundhållningen brister. Myndigheter måste kunna ingripa när det finns risk för att människor eller djur skadas. Den som gång på gång missköter sitt ansvar ska också möta tydliga konsekvenser.

Men, herr talman, det är lika viktigt att lagstiftningen är träffsäker och proportionerlig. Vi ska rikta åtgärderna mot problemen, inte mot alla de hundägare som gör rätt. Det vore både orättvist och ineffektivt att lägga ytterligare bördor på människor som redan tar sitt ansvar.

Den kristdemokratiska utgångspunkten är enkel: Samhället ska vara både tryggt och rimligt. Barn ska kunna leka i parker utan rädsla. Äldre ska kunna promenera utan att känna oro när de möter en hund. Ja, oavsett ålder, herr talman, ska man kunna möta en hund och känna sig trygg. Samtidigt ska seriösa hundägare kunna fortsätta leva ett aktivt liv med sina djur utan att mötas av misstänksamhet eller onödig reglering.

Synen på djur säger också något om synen på ansvar i ett samhälle. Att en hund tränas till aggressivitet eller hålls av någon som saknar förmåga att ta ansvar är inte bara ett problem, det är också ett djurskyddsproblem. Att hålla hund handlar därför inte bara om kontroll. Det handlar om ansvar, respekt och gott omdöme.

Herr talman! När dessa värden finns på plats fungerar samspelet mellan människor, djur och samhälle väl. När de saknas måste samhället kunna agera. Ett gott samhälle bygger på tillit, ansvar och gemenskap.

Vi kristdemokrater vill ha ett samhälle där människor känner trygghet i vardagen, där djur behandlas väl och där ansvarstagande uppmuntras, inte urholkas. Genom att säkerställa att hundar hålls under kontroll bidrar vi till just detta: ett tryggare, mer sammanhållet Sverige.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 mars.)

Herr talman! I dag pratar vi om socialutskottets betänkande om stöd till personer med funktionsnedsättning. Med det, herr talman, yrkar jag bifall till liggande förslag.

Herr talman! Detta handlar ytterst om människovärde – om rätten att bli sedd, att bli respekterad och att få leva ett liv med frihet och delaktighet. För oss kristdemokrater är utgångspunkten väldigt tydlig: Varje människa är unik och har ett okränkbart värde. Det gäller oavsett funktionsförmåga. Samhällets uppgift är inte att värdera människors förmågor utan att undanröja hinder som står i vägen för människors livsdrömmar.

Sverige har genom LSS ett historiskt ansvar för personer med omfattande funktionsnedsättning. LSS är en frihetsreform som ger människor möjlighet att arbeta, studera, bilda familj och leva självständigt. Men vi vet också att många under senare år har upplevt otrygghet, rättsosäkerhet i bedömningar, ojämlikheter mellan kommuner och en ständig oro för att förlora sitt stöd.

Herr talman! Stöd till personer med funktionsnedsättning handlar inte bara om insatser. Det handlar om tillit – tillit till familjer som kämpar varje dag, tillit till personliga assistenter som gör ett ovärderligt arbete och inte minst tillit till civilsamhället, som ofta är det första och det sista skyddsnätet.

Vi kristdemokrater tror på närhetsprincipen – att beslut ska fattas så nära människan som möjligt. Staten har ett ansvar att säkra likvärdighet och rättssäkerhet, men familjer, ideella krafter och lokalsamhället ska ges förutsättningar att bidra.

Det är därför viktigt att vi stärker stödet till anhöriga. Många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar lever under enorm press. De ska inte behöva vara jurister för att få rätt stöd. De ska inte behöva slåss mot systemet.

Herr talman! Delaktighet i samhället kräver mer än beslut på papper. Det kräver tillgänglighet i skolor, på arbetsmarknaden och i det offentliga rummet. Arbete är mer än en inkomst. Det är gemenskap och egenmakt. Vi behöver fler vägar in på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning, fler anpassade arbetsplatser och ett närmare samarbete mellan myndigheter, arbetsgivare och civilsamhälle.

Herr talman! Vi får aldrig acceptera att människor ställs utanför. Det här betänkandet är ett steg i rätt riktning, men vårt arbete är inte färdigt. Vi måste fortsätta och säkerställa att reformerna verkligen når fram till dem de är avsedda för.

För oss kristdemokrater är detta en samvetsfråga. Vi tror på ett samhälle byggt på gemenskap, ansvar och solidaritet där ingen lämnas ensam.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 mars.)

Fru talman! Luftfarten är en del av den pulsåder som binder samman Sverige från norr till söder, från våra storstäder till den glesaste bygd. Den gör det möjligt att resa, att handla, att rädda liv och att försvara vårt land när det krävs.

Med den betydelsen, fru talman, följer också ett ansvar – ett ansvar för säkerhet, för tydliga regler och för att staten faktiskt kan agera när något går fel. Det är just detta det liggande förslaget handlar om: effektiva sanktioner inom luftfarten.

Vi sverigedemokrater står bakom utskottets förslag. För detta, fru talman, är ett viktigt steg framåt. Det är en modern lagstiftning för en modern tid och för en ny verklighet. Luftfarten i dag ser inte ut som för 10–15 år sedan. Vi har fått nya typer av flygoperationer, inte minst genom drönare och obemannade luftfartyg, som används i allt från räddningstjänst till jordbruk men tyvärr också, fru talman, i olagliga syften.

Samtidigt lever vi i en tid med nya hotbilder: sabotage, otillåten övervakning och säkerhetsrisker från andra länder. Trots det har lagstiftningen länge släpat efter. Men nu, fru talman, moderniserar vi sanktionssystemet. Vi ser till att överträdelser mot EU:s luftfartsregler också får konsekvenser enligt svensk rätt.

Fru talman! Det ska inte finnas några gråzoner. Ingen ska kunna bryta mot reglerna utan att det får följder. Det handlar om rättssäkerhet, om ordning och reda och i förlängningen om trygghet. Det handlar om tydligare ansvar och skarpare sanktioner.

Det är också viktigt att det liggande förslaget förtydligar vad som räknas som vårdslöshet och när ett brott ska bedömas som grovt. I en sektor där säkerheten är helt avgörande och där minsta misstag kan få förödande konsekvenser måste gränserna vara tydliga. Den som hanterar luftfart, bemannad eller obemannad, måste veta att reglerna gäller och att det blir konsekvenser om man bryter mot dem. Det handlar inte om hårdhet, fru talman, utan det handlar om respekt – respekt för liv, för säkerhet och för det ansvar som följer med att hantera luftfart.

Jag vill särskilt lyfta fram drönare och obemannade system. Här har tekniken sprungit före juridiken. Drönare kan göra stor nytta, men de kan också skapa stora risker. Vi har sett drönare vid skyddsobjekt och flygplatser och i närheten av militära områden. Det är inte acceptabelt. Med de här lagändringarna, fru talman, får myndigheter bättre verktyg att ingripa och tydligare regler för ansvar. Det stärker både vår nationella säkerhet och tryggheten i vardagen.

Jag vill också säga några ord om Vänsterpartiets följdmotion. Vänsterpartiet uttrycker stor oro för att regeringen enligt förslaget ska kunna införa flygförbud över hela landet i vissa extraordinära situationer och menar att det riskerar att bli ett övertramp.

Låt mig vara tydlig, fru talman. Det handlar inte om att stoppa flygplan på känsla. Det handlar om beredskap och säkerhet och om att snabbt kunna agera om Sverige utsätts för ett allvarligt hot eller en kris. Om regeringen i ett sådant läge inte skulle ha lagstöd för att agera vore det verkligen ansvarslöst.

Vi lever i en tid med ökade spänningar i vårt närområde med cyberhot, hybridpåverkan, desinformation och risk för att luftfarten utnyttjas i dessa syften. Då måste staten ha verktyg för att agera och inte stå handfallen. Besluten ska självklart vara proportionerliga, tidsbegränsade och grundade på tydliga hotbilder. Det har regeringen också säkerställt. Att ifrågasätta detta, som Vänsterpartiet gör, visar snarare att man inte fullt ut har förstått hur snabbt ett hot kan utvecklas och hur viktigt det är att kunna agera direkt.

Fru talman! Det här handlar i grunden om att Sverige ska ha en säker, effektiv och rättvis luftfart. Vi ska kunna lita på att regler följs, att det blir konsekvenser när de inte följs och att staten har verktyg för att skydda människor och samhällsviktiga funktioner. Det liggande förslaget stärker detta system. Det moderniserar, förtydligar och skapar en tryggare struktur för framtiden.

Vi sverigedemokrater anser att riksdagen bör säga ja till regeringens proposition. En stark och handlingskraftig stat är inte ett problem; det är en förutsättning för trygghet. Vi lever i en tid där ansvarsfull politik måste gå före symbolpolitik. Den här propositionen är ett exempel på just det. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! I dag tar vi ett viktigt steg framåt för svensk sjöfart. Det är med stolthet jag konstaterar att Sverigedemokraternas inflytande i regeringssamarbetet har bidragit till en reform som stärker både Sveriges konkurrenskraft och vår kontroll över sjösäkerheten.

Herr talman! Vi har länge drivit linjen att Sverige behöver moderna, robusta och ändamålsenliga regelverk för sjöfarten, som ger företagen möjlighet att växa utan att tumma på rättssäkerhet, ansvar eller säkerhet till sjöss.

Därför välkomnar vi att riksdagen i dag behandlar trafikutskottets betänkande TU2, och jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Det här är en välbalanserad och nödvändig modernisering. Den ger svenska rederier förbättrade möjligheter att hyra in utländska fartyg men också att hyra ut svenska fartyg till utländska aktörer genom en så kallad skeppslega eller bareboatcharter.

Att införa en särskild skeppslegodel i fartygsregistret är ett klokt beslut. Det ökar transparensen, tydliggör ansvaret och stärker kontrollen över vilka fartyg som faktiskt opererar under svensk flagg.

Herr talman! Vi är också mycket positiva till att stämpelskatten på inteckning i skepp tagits bort. Det var en konkret åtgärd som nu gjort det lättare för rederier att finansiera och registrera sina fartyg i Sverige. Det är en förbättring som stärker svensk sjöfart och som är ett direkt resultat av det samarbete vi sverigedemokrater är en del av.

Herr talman! Det är viktigt att understryka att lagstiftning inte är ett mål i sig. Den är ett verktyg, ett första steg. Sedan måste vi följa upp, utvärdera och vid behov justera. Reformer får aldrig ske på bekostnad av sjösäkerhet eller svenska intressen.

Sjöfarten är en av grundpelarna i vårt land. Den är avgörande för vår handel, vårt näringsliv och vår beredskap. Att modernisera regelverken är därför inte bara efterlängtat, utan det är nödvändigt. Men det måste ske med eftertanke och ansvar.

Vi sverigedemokrater har varit tydliga i förhandlingarna. Vi stöder reformer som stärker svensk sjöfart. Men jag vill, herr talman, särskilt lyfta fram fyra principer som varit avgörande för vårt stöd.

För det första ska det svenska inflytandet vara verkligt, inte symboliskt. Fartyg under svensk flagg ska ha faktisk närvaro och stå under svenska myndigheters kontroll.

För det andra är sjösäkerheten grundläggande. Svenska farvatten får aldrig bli en fristad för undermåliga fartyg eller oseriösa aktörer.

För det tredje ska arbetsvillkoren vara svenska. Den svenska arbetsmarknadsmodellen ska gälla även till sjöss med sjysta villkor och trygg arbetsmiljö.

För det fjärde ska konkurrensen vara rättvis. Seriösa svenska rederier ska inte missgynnas till förmån för upplägg som bygger på lägre standard eller brist på ansvarstagande.

Herr talman! Det här är en reform vi sverigedemokrater är stolta över. Den visar att det går att kombinera modernisering med ordning och reda och att man kan stärka svensk sjöfart utan att tumma på säkerhet eller svensk kontroll. Vi kommer att följa genomförandet noggrant, precis som vi alltid gör. För oss är det avgörande att reglerna fungerar i praktiken, att sjösäkerheten upprätthålls och att svenska rederier får de långsiktiga och rättvisa villkor de förtjänar.

Herr talman! Sverige ska vara en stark sjöfartsnation. Detta är ett steg i rätt riktning – ett steg vi tagit tillsammans men med ett tydligt sverigedemokratiskt avtryck.

Herr talman! Min fråga går till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Sverige har nu den lägsta asylrelaterade invandringen, det vill säga av personer som beviljas skydd och deras anhöriga, sedan statistiken började föras 1985. Det gör att Sverige tydligt sticker ut i ett europeiskt perspektiv.

Sedan regeringen tillträdde tillsammans med oss sverigedemokrater har antalet asylsökande minskat med 42 procent i Sverige samtidigt som det ökat med 4 procent i EU. Som Schengenmedlem är det avgörande att migrationspolitiken samordnas på europeisk nivå.

Det kan vara intressant att höra vad regeringen och EU-ministern gör för att se till att EU för en lika effektiv migrationspolitik som vi i Sverige. Ser EU-ministern att kommissionens förslag om att revidera begreppet säkert tredjeland kan bidra till att stärka Sveriges migrationspolitik?

Herr talman! I kväll debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor. Vi sverigedemokrater står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 7.

Sverige är ett av Europas mest avlånga och glesbefolkade länder. För oss är det självklart att hela landet ska ha möjlighet att leva och utvecklas, från Ystad i söder till Kiruna i norr. Men då måste vi ha ett transportsystem som håller ihop landet, och där spelar flyget en helt avgörande roll. Tyvärr ser vi ibland en politik som tar sin utgångspunkt i storstädernas perspektiv. Man glömmer bort hur viktig tillgängligheten är för landsbygdens människor, företag och samhällsfunktioner.

Vi sverigedemokrater står upp för ett starkt, tillgängligt och fungerande flygnät i hela Sverige. Därför är vi också stolta, herr talman, över att vi tillsammans med regeringen har gjort historiska satsningar på infrastrukturen, vilket mina kollegor har redovisat i kväll.

Flyget är mer än bara transporter. Det handlar om jobb, tillväxt, beredskap och säkerhet. Swedavias flygplatser hanterar över 30 miljoner passagerare varje år, och flygbranschen skapar omkring 80 000 arbetstillfällen i Sverige. Flyget är alltså en självklar del av vår nationella infrastruktur, herr talman.

Till skillnad från till exempel Miljöpartiet ser vi inte flyget som ett problem; vi ser det som en möjlighet. Vi vill att väg, järnväg, luftfart och sjöfart ska komplettera varandra, inte konkurrera på bekostnad av varandra. Vi vill utveckla folkflyget, inte avveckla det. Därför har vi länge varit motståndare till flygskatten, en symbolskatt med liten klimatnytta men med stor negativ påverkan på landsbygdens tillgänglighet. Därför är det ett viktigt steg att denna skatt tas bort den 1 juli 2025.

Herr talman! Vår flygpolitik handlar inte bara om passagerare. Landets beredskapsflygplatser spelar en central roll för ambulansflyg, brandbekämpning och Försvarsmaktens insatser. Oavsett huvudman bör dessa ges status som beredskapsflygplatser med rätt till statlig ersättning. Vi föreslår också en utredning om behovet av att inrätta fler sådana flygplatser.

Vi ser dessutom hur många av de regionala flygplatserna har det tufft ekonomiskt, trots att de ofta är helt avgörande för vård, näringsliv och beredskap. Vi måste säkra deras framtid.

Samtidigt måste flyget naturligtvis ta sitt klimatansvar. Men lösningen är inte att förbjuda flygresor eller att göra flyget till en klassfråga. Lösningen är teknisk utveckling.

Herr talman! Vi vill bland annat se ökade satsningar på elflyg och smartare flygrutter. Med effektivare flygledningssystem kan vi minska utsläppen redan i dag utan att minska människors frihet att resa.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag tala om drönarens betydelse. Drönare har en enorm potential. De kan minska kostnader för leveranser till avlägsna områden och användas i skogsbrandövervakning, vid gränsbevakning och till och med inom sjukvården. Men de innebär också stora risker för flygsäkerheten. Vi föreslår därför att regeringen tar fram en tydlig plan för att snabbt kunna stoppa obehöriga drönare vid flygplatser samt ser över hur användningen av drönare kan göras både säkrare och mer effektiv.

Herr talman! Vi sverigedemokrater tror inte på symbolpolitik. Vi tror på konkreta lösningar för klimatet och lösningar som gör det möjligt för landsbygden och hela Sverige att leva.

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 maj.)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet Totalförsvaret 2025-2030.

Ett stärkt civilt försvar är en prioritering för Sveriges säkerhet.

Herr talman! Vi står i dag inför en förändrad säkerhetspolitisk verklighet. Rysslands brutala krigföring i Ukraina är en smärtsam påminnelse om de hot och påfrestningar som vi, liksom våra allierade, kan ställas inför.

För Sverige innebär detta att vi skyndsamt måste bygga upp och stärka vårt civila försvar - ett civilt försvar som är motståndskraftigt, välorganiserat och förberett för både fredstida kriser och väpnat angrepp.

Vi har under den gångna perioden tagit avgörande steg för att öka takten i utvecklingen av det civila försvaret. Vi har en klar målsättning, herr talman: att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, skydda civilbefolkningen och bidra till det militära försvaret.

Det handlar om att skapa en robust och välfungerande helhet där samhällets alla aktörer - statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilligorganisationer - drar åt samma håll.

För att nå dit krävs tydliga prioriteringar. Det är därför man har infört en ekonomisk planeringsram för det civila försvaret. Genom detta skapas förutsägbarhet, långsiktighet och transparens. Med dessa verktyg kan vi säkra att resurserna används där de gör störst nytta och att resultatet av våra åtgärder följs upp.

Ett starkt civilt försvar handlar om att säkerställa att samhällets mest grundläggande funktioner fortsätter att fungera även under höjd beredskap och ytterst krig.

Energiförsörjning, transporter, elektronisk kommunikation och tillgång till livsmedel och dricksvatten måste prioriteras. Samtidigt behöver vi stärka sjukvården, räddningstjänsten och skyddet av civilbefolkningen. Utgångspunkten måste vara att det som inte fungerar i fredstid förmodligen inte heller kommer att fungera i krigstid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Herr talman! Vi måste ge kommuner och regioner bättre förutsättningar att bygga upp uthållighet över tid. Detta är områden där erfarenheterna från Ukraina talar sitt tydliga språk.

Det civila försvaret handlar också om människors vilja och förmåga att bidra. Försvarsviljan är grundläggande för vår motståndskraft. Därför måste vi satsa på det psykologiska försvaret - förmågan att förebygga och hantera informationspåverkan, desinformation och cyberangrepp.

En välinformerad och förberedd befolkning är en förutsättning för ett starkt samhälle, oavsett om hoten är digitala eller fysiska.

Herr talman! Vi vet att vi inte kan lösa detta ensamma. Sveriges medlemskap i Nato innebär ett ökat ansvar men också en stärkt gemenskap. Det civila försvaret spelar en central roll i att bidra till alliansens samlade avskräckning och försvar. Genom att utveckla vår förmåga kan vi inte bara skydda oss själva utan också stärka våra allierades kapacitet.

Herr talman! Hemvärnet är också en viktig del av denna gemensamma insats. Med sina cirka 22 000 engagerade och lokalt förankrade medlemmar är hemvärnet en ovärderlig resurs. Vi delar Försvarsberedningens målsättning att utöka hemvärnet till 26 000 personer till år 2030 för att säkerställa att de har den utrustning och utbildning som krävs. Genom att stärka hemvärnets förmåga kan vi också ytterligare bidra till totalförsvarets samlade kapacitet.

Herr talman! Jag vill även lyfta fram och hylla våra 18 frivilligorganisationer, som också är en ovärderlig resurs för vårt totalförsvar. Med omkring 350 000 engagerade medlemmar bidrar de med utbildning till Försvarsmakten, förstärker civila insatser inom exempelvis transport och livsmedelsförsörjning samt stärker försvarsviljan i vårt samhälle. Deras arbete, herr talman, är avgörande för att vi ska kunna möta kriser och hot på ett samlat och effektivt sätt.

Herr talman! Som medlem i en frivilligorganisation gör man en viktig insats, både för att samhället ska kunna fungera i svåra tider och för att stötta våra medmänniskor. Dessutom får man en möjlighet att anta utmaningar, utvecklas och dela sitt engagemang med andra.

Till er ungdomar som lyssnar och vill vara med: Kontakta frivilligorganisationer! Ni behövs och är vår framtid. All heder till er som är med och bidrar till Sveriges säkerhet och beredskap. Ni gör skillnad. Men det är ni i kommuner och regioner som utgör en grundpelare i vårt civila försvar. Era verksamheter måste fungera även under höjd beredskap och krig.

Herr talman! Det handlar om att kunna ställa om verksamheten, prioritera rätt och använda tillgängliga resurser på bästa möjliga sätt.

Regeringen har nyligen tagit emot utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig. Den kommer att vara en viktig grund för vårt fortsatta arbete med att stärka kommunernas och regionernas förmåga. Men vi ska inte lura oss själva. Uppbyggnaden av det civila försvaret sker från en låg nivå, men det är inte en ursäkt för att dra benen efter oss. Tvärtom måste utvecklingstakten skyndsamt öka. Åtgärder som ger snabb effekt på kort och lång sikt är nödvändiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Herr talman! Detta ska ske genom tydliga prioriteringar i kombination med en förståelse för att det civila försvaret, precis som sjukvård, polis och skola, är en del av det offentligas kärnuppdrag. Målet är att skapa ett civilt försvar som kan möta både de omedelbara hoten och de långsiktiga utmaningarna.

Avslutningsvis: Låt oss vara tydliga med att ett starkt civilt försvar är en investering i vår frihet och trygghet. Det är en del av vår gemensamma försäkring för att kunna stå emot hot och påfrestningar från fredstida kriser till väpnade angrepp. Genom att satsa på det civila försvaret stärker vi inte bara vår egen säkerhet utan bidrar också till stabilitet i vår omvärld.

Jag önskar er alla en god jul och ett gott 2025.

(Applåder)

Herr talman! Yrkesutbildningar är avgörande för att möta arbetsmarknadens behov. Kombinationen av teori och praktik, särskilt genom arbetsplatsförlagt lärande, APL, ger eleverna den erfarenhet de behöver för att bli anställbara.

Nu har allvarliga rapporter framkommit om att yrkesutbildningar som bedrivs av rikstäckande Movant på uppdrag av dels Varberg, dels Falkenberg inte håller måttet. Elever har fått godkända betyg utan att ha fullföljt kurserna, och lärlingar har nekats APL men ändå blivit betygsatta. Företag i regionen uttrycker misstro och tvekar att ta emot fler elever.

Detta underminerar utbildningarnas trovärdighet, drabbar elevernas framtidsutsikter och skapar en klyfta mellan skola och arbetsliv.

Hur avser arbetsmarknadsministern att säkerställa kvaliteten i yrkesutbildningarna och återupprätta förtroendet hos både företag och elever?

Fru talman! Lars Wistedt är så saknad av så många av oss. Han betydde otroligt mycket för oss partikamrater, men så också för många andra långt över partigränser och i myndigheter.

Fru talman! Det är extra tungt för mig i dag att tala inför er. Vila i frid, Lars. Vi är många som tänker på dig.

Fru talman! Mycket fint har sagts här om budgeten, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkande FöU1 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Jag ska beröra området samhällets krisberedskap. I dag står vi inför en verklighet där krig och konflikter i vår omvärld påminner oss om hur snabbt situationen kan förändras.

Civila är ofta de främsta offren, och detta gör det civila försvaret till en avgörande del av Sveriges totalförsvar. Det civila försvaret handlar om att skydda våra medborgare och upprätthålla samhällsfunktioner i händelse av kris eller krig. Det inkluderar försörjningsberedskap, skydd till medborgarna, sjukvård, kommunikationer och grundläggande ekonomisk funktionalitet.

Fru talman! Det civila försvaret och krisberedskapen bygger alltså på allt från försörjningsberedskap och sjukvård till kommunikationer och ekonomisk stabilitet. Detta innebär att kommuner, regioner och länsstyrelser har ett stort ansvar. De ska till exempel se till att skolmaten serveras, att äldreboenden har el och att förskolor vet hur de ska agera vid flyglarm.

Men, fru talman, detta kräver resurser. Den ekonomiska frågan är central, vilket många här i kammaren har talat om i dag. Ska staten stå för kostnaderna, eller ska vi titta på andra lösningar - kanske inspirerade av Finland? Oavsett modell kommer det att krävas ett nära samarbete mellan staten och näringslivet för att finansiera och bygga ett robust civilt försvar och krisberedskap.

Vi ser redan nu att erfarenheterna från Ukraina har påskyndat Sveriges arbete med att återuppbygga det civila försvaret. Men mer behövs.

För att våra kommuner och regioner ska kunna göra sitt jobb krävs tydligare direktiv, bättre förutsättningar och fler övningar. Medborgarna måste veta vad de ska göra när larmet går. Deras säkerhet och överlevnad hänger på detta.

Sammantaget kan det preciseras så att den aktör som i fredstid är ansvarig för en verksamhet också tar ansvaret i händelse av kris eller krig. Hanteringen av händelser från kris och krig utgår också ifrån att dessa hanteras av närmast ansvarig.

Slutligen innebär likhetsprincipen att en verksamhet ska fungera så normalt det bara går under en kris men också att eventuella förändringar inte får gå hur långt som helst. Det innebär konkret att kommuner, regioner och länsstyrelser är ansvariga för det grundläggande krisberedskapsarbetet i fredstid.

Fru talman! Jag vill även beröra och hylla våra frivilligorganisationer, som är en ovärderlig resurs för oss. De behöver mer stöd och resurser för att kunna bidra till totalförsvaret. De kan bistå Försvarsmakten med utbildning, förstärka civila insatser inom transport och livsmedelsförsörjning samt stärka försvarsviljan i samhället.

Även statliga myndigheter måste ta sitt ansvar. Myndigheter som Trafikverket och Livsmedelsverket måste ha ett totalförsvarsperspektiv i sin verksamhet. Detta inkluderar allt från att undvika nedläggningar av kritisk infrastruktur till att planera vägbyggen med totalförsvaret i åtanke.

Fru talman! Vi får inte blunda för kostnaderna. Det tog inte lång tid att avveckla vårt civila försvar, men det kommer att ta tid och resurser att bygga upp det igen. Och tiden är knapp. Vi måste agera nu.

Återuppbyggnaden av det civila försvaret pågår såklart för fullt, och givet erfarenheterna från Ukraina kan man inte nog understryka vikten av övning, förberedelser och prioriteringar ute hos kommuner och regioner. Medborgarnas säkerhet och överlevnad i en krigssituation är beroende av att alla vet vad de ska göra om larmet går.

Försvar och samhällets krisberedskap

Därför, fru talman, hoppas vi på att arbetet ute i kommuner och regioner kan påskyndas och underlättas. Jag är dock hoppfull. Alla partier här i kammaren är överens om vikten av att stärka vårt totalförsvar.

Vi ser också en enighet i stödet till Ukraina och viljan att kämpa för frihet och säkerhet i Europa.

Fru talman! Vårt arbete är inte färdigt, men tillsammans kan vi stärka Sveriges beredskap och säkerställa att vårt samhälle står starkt - i fred, i kris och i krig.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Herr talman! Riksrevisionens rapport Nödnumret 112 - statens och SOS Alarms hantering av larm ska vi prata lite om i dag.

Vi sverigedemokrater har i betänkandet gjort ett särskilt yttrande, men i övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet FöU9.

I tider av kris och otrygghet är det extra viktigt att medborgarna känner förtroende för den alarmeringsfunktion som SOS Alarm är satt att sköta. Riksrevisionen har riktat hård kritik mot bolagets larmhantering, som inte anses vara effektiv.

Det är även av stor vikt att svarstider upprätthålls över tid och att tillräckliga resurser finns i händelse av kris eller krig. Enligt statens avtal med SOS Alarm får den genomsnittliga svarstiden för nödnumret 112 inte överstiga 8 sekunder. Nu har vi fått till oss från SOS Alarm att de uppnår kraven. Det är glädjande, herr talman. Och vi tycker att det är en självklarhet att man ska fortsätta nå målet för svarstiden i framtiden.

Detta är dock inte allt SOS Alarm ska klara av. Utifrån Riksrevisionens rapport är det klart och tydligt att SOS Alarm måste ha tillräckligt med medel för att kunna möta de allt större krav som ställs ur beredskapsperspektiv. Det handlar till exempel om skydd av anläggningar, 112-appen etcetera.

Riksrevisionen bedömer även att MSB:s tillsyn av SOS Alarms verksamhet och regeringens styrning av bolaget inte heller är effektiva. I dag saknas en särskild författningsreglering av den samhällsviktiga alarmeringsfunktionen. Man menar att det leder till otydligheter när det gäller ansvar, roller och skyldigheter. Riksrevisionen ger därför regeringen rekommendationen att ta fram förslag till författningsreglering av alarmeringstjänsten och dess mål, för att främja måluppfyllelse, stärka tillsynen och förtydliga ansvarsfördelningen mellan SOS Alarm och hjälporganen.

Herr talman! Vi sverigedemokrater instämmer i Riksrevisionens rekommendation och menar att en författningsreglering bör ersätta avtalsregleringen, vilket en utredning föreslog redan 2018. I avvaktan på en eventuell författningsreglering lämnar Riksrevisionen en rad rekommendationer till regeringen. Det handlar om översyn av MSB:s tillsynsuppdrag, justering av alarmeringsavtalet med SOS Alarm och att utnyttja de befintliga möjligheter som regeringen har för att kräva in ändamålsenliga underlag från SOS Alarm.

Regeringen svarar i sin skrivelse att man välkomnar granskningen och instämmer i delar av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Regeringen anser också att tillsynen och kontrollen av bolagets verksamheter kan förbättras genom utveckling inom ramen för MSB:s befintliga uppdrag och regeringens uppföljning. Regeringen menar att då alarmeringsavtalet mellan SOS Alarm och staten reviderades i december 2023 med bland annat nya regler om att de avtal som bolaget ingår med hjälporgan inte ska inverka negativt på 112-tjänstens måluppfyllelse tillgodoser man Riksrevisionens rekommendation i denna del.

Herr talman! Regeringen skriver också att man kommer att fortsätta att noggrant följa utvecklingen, med särskilt fokus på svarstiderna för 112 och andra aktuella frågor, och följa upp andra iakttagelser som Riksrevisionen har lyft fram, exempelvis antalet samtal med mycket långa svarstider samt att det finns systematiska variationer i svarstiderna.

Herr talman! Om den positiva utvecklingen för 112-verksamheten inte fortsätter kommer regeringen, enligt sitt svar i skrivelsen, som jag nämnde tidigare att överväga fler åtgärder, exempelvis författningsreglering eller förnyad översyn av alarmeringsavtalet.

Herr talman! Som vi hör är SOS Alarms uppdrag komplext, och för att kunna hantera kriser, olyckor och hög belastning krävs en robust organisation som fungerar väl över tid. Bolaget behöver bättre förutsättningar när det gäller att kunna planera över tid. Kriser kan slå till när som helst, och SOS Alarm står i den första linjen, herr talman. SOS Alarm har en viktig roll i det civila försvaret och måste framöver utformas för att och öva på att vara en del av totalförsvaret, i fred såväl som i krig.

Vi sverigedemokrater anser att den samhällsviktiga verksamhet som SOS Alarm är satt att hantera inte nödvändigtvis bäst utövas av ett vinstdrivande aktiebolag med ett flertal verksamheter.

Herr talman! Fram till 1994 finansierades bolaget med anslag för att 1995 bli ett vinstinriktat företag. Man kan ställa sig frågan om det är riktigt att en så för Sveriges beredskap och säkerhet viktig verksamhet som den som SOS Alarm bedriver är beroende av inkomster från andra av företagets verksamheter. Vi sverigedemokrater menar att det kan finnas anledning att överväga i vilken form verksamheten bäst fungerar.

Med beaktande av regeringens svar kommer vi att följa utvecklingen noggrant, och om problem kvarstår är vi beredda att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa verksamheten. Vi får inte glömma hur viktigt SOS Alarm är för vårt land, så vi sverigedemokrater ser med tillförsikt fram emot att utvecklingen fortsätter i samma riktning.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande FöU8 och avslag på reservationerna.

I dag ska vi debattera betänkandet Finansiering av kommuners medverkan i frågor om slutförvar. Regeringen föreslår att kärnavfallsavgiften ska finansiera fler av kommunernas kostnader för insatser i samband med hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall.

Herr talman! Vi har inga ståndpunkter som avviker från utskottets förslag i betänkandet men vill gärna framföra några iakttagelser avseende detta viktiga område. Vi delar regeringens bedömning att kärnavfallsavgiften inte kan bära samtliga kostnader som kommunerna har till följd av prövningen enligt både kärntekniklagen och miljöbalken. Vi uppfattar att regeringens förslag är ett positivt besked som innebär en stor avlastning för kommunerna.

Enligt det liggande förslaget ska kärnavfallsavgifterna utöver vad som gäller i dag också finansiera kommunernas kostnader för insatser i samband med den stegvisa prövningen av slutförvaring av restprodukter. Vidare föreslås kommunerna få ersättning för sina kostnader för granskning av det program för allsidig forsknings- och utvecklingsverksamhet som tillståndshavarna är skyldiga att redovisa vart tredje år.

Enligt regeringen är syftet med förslagen att skapa bättre förutsättningar för en allsidig bedömning och granskning av slutförvaringens miljö- och säkerhetskonsekvenser och för allmänhetens insyn i arbetet.

Fru talman! Slutligen föreslår regeringen att kommunerna ska få ersättning för sina kostnader för medverkan vid det årliga samråd om lokala miljöfrågor avseende anläggningar för slutförvaring som verksamhetsutövaren SKB ska kalla till.

Fru talman! I dag är sex kärnreaktorer i drift i Sverige: tre reaktorer i Forsmark, en reaktor i Oskarshamn och två reaktorer i Ringhals. Vi arbetar nu intensivt tillsammans med regeringen för att ändra lagstiftningen i syfte att skapa förutsättningar för marknaden att bygga ut kärnkraften motsvarande det långsiktiga behovet av kraft till industrin. Det är en förutsättning för utveckling och de behov som föreligger i samband med den klimatomställning som kommer att ske den närmaste tiden.

Varför räcker inte de övriga energislagen sol, vind och vatten för att vi ska nå Sveriges klimatmål? Det kan man undra. Vi har ju inte brist på el, fru talman. Vi är nettoexportörer. Men det vi i Sverige har brist på är planerbar el. Det är det som begränsar bland annat industrin.

Fru talman! Framåt i tiden har vi en spännande utveckling inom kärnenergi. Det benämns fjärde generationens kärnkraft. Där ser det ljust ut när det gäller hantering av kärnavfall. I dag finns en testreaktor som kallas Electra, som är en liten blykyld reaktor avsedd för forskning och utbildning. Den har en unik design där vattenkylningen ersätts med rent flytande bly.

Det som är fantastiskt med Electra är att den kan drivas av återanvänt kärnavfall och har potential att ge säkrare och mer hållbar elförsörjning. Dessutom kan den, enligt energiforskningen, minska behovet av att lagra kärnavfall i marken från 100 000 år till 1 000 år.

Fru talman! Vi ska agera ansvarsfullt för att garantera en trygg och långsiktigt hållbar hantering av kärnbränsle och kärnavfall.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Carl-Oskar Bohlin.

Diskussionen om de långa svarstiderna på SOS Alarm har varit återkommande de senaste åren. Riksrevisionen har riktat kritik mot MSB, som är tillsynsansvarig för SOS Alarm. Regeringen svarar i sin skrivelse i ärendet att man nu avser att föra en dialog med MSB och SOS Alarm.

Mot bakgrund av detta undrar jag om statsrådet kommer att följa upp dialogen med konkreta och mätbara mål. SOS Alarm är en totalförsvarsviktig verksamhet och måste fungera.

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

Hemvärnet med 22 000 frivilliga män och kvinnor är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter vid höjd beredskap.

Operationsberedskapen går enligt 6, 24, 90, vilket innebär grundberedskap i 6 timmar och att vara redo att lösa uppgiften inom 24 timmar och under minst 90 dagar. Med anledning av det osäkra omvärldsläget är det inte otänkbart att vi i närtid kan stå inför en hemvärnsberedskap.

Ersättningsnivåerna inom hemvärnskåren är i dag fortfarande 90 procent av SGI. Det finns möjligheter till fälttraktamente, som regleras av regeringen. Men räcker det med tanke på medborgarnas stora ekonomiska press i dag?

Hur säkerställer vi att de som går in i hemvärnsberedskap inte behöver sälja till exempel sin bostad och hamna i skuld samtidigt som de försvarar Sverige under en längre tid?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande FöU7 Samhällets krisberedskap.

Samhällets krisberedskap kan beskrivas som förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Hemvärnet är en viktig del i samhällets krisberedskap.

Fru talman! I en frivillig försvarsorganisation kan du få utbildning och kunskap för att hjälpa myndigheter och kommuner när de behöver förstärkning vid kris eller krig. Vi har fått till oss att både försvarsorganisationerna och regeringen ser positivt på den utveckling som sker.

Vi sverigedemokrater vill att de frivilliga organisationerna ska ha ett nära samarbete med och stöd av Försvarsmakten i sin verksamhet. Då är det också, fru talman, av stor vikt att de medel som Försvarsmakten får för frivilligverksamhet till fullo utnyttjas.

Hemvärnet bör kompletteras med ett återinförande av driftvärnet för att skydda kritisk infrastruktur. Såväl hemvärn som driftvärn ska utrustas med modern materiel, samöva med såväl Försvarsmakten som övriga totalförsvarsmyndigheter samt kunna hålla en mycket hög insatsberedskap.

Under 2022 har frivilliga försvarsorganisationer bidragit till att främja totalförsvaret genom totalförsvarsupplysning och rekrytering samt utbildning av medlemmar inom krisberedskap och civilt försvar. Det är även, fru talman, glädjande att de frivilliga försvarsorganisationerna har bidragit till ökad folkförankring och försvarsvilja. Mot bakgrund av det ökande intresset för att engagera sig i frivilliga försvarsorganisationer beslutade regeringen att skjuta till extra medel till de frivilliga försvarsorganisationerna i år.

De så kallade frivilliga försvarsorganisationerna är en grupp föreningar med särskilda uppgifter vid kris och höjd beredskap som är väldigt viktiga för vårt samhälle. Organisationerna samlar medlemmar över hela vårt land. Flera kommuner samarbetar också med olika frivilliga försvarsorganisationer inom den så kallade Frivilliga resursgruppen, FRG. Syftet är, fru talman, att kommuner vid allvarliga händelser ska ha tillgång till extra personalresurser som fått särskild utbildning för en allvarlig samhällsstörning. Här får kommuner och regioner inte glömma att inkludera de frivilliga organisationerna.

Fru talman! Vi sverigedemokrater och utskottet välkomnar att intresset för att engagera sig i frivilliga försvarsorganisationer fortsätter att vara stort, och vi ser positivt på att regeringen har tillfört extra medel för dessa organisationers verksamhet under detta år. Vi sverigedemokrater tycker, som nog klart och tydligt har framgått här, att de frivilliga organisationerna fyller en viktig och central roll, och det är därför viktigt att uppmuntra till fortsatt engagemang. De utgör därutöver såväl en rekryteringsgrund som en plattform för personlig kompetensutveckling inom en rad specialområden som är av stor vikt för totalförsvarets kompetensförsörjning.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom vår reservation men att jag för tids vinnande yrkar bifall endast till utskottets förslag i betänkande FöU4 Militära frågor i dess helhet.

Världen har blivit farligare än för ett år sedan, sa Pål Jonson vid Folk och Försvars konferens i år. Jag vill säga: Vackra Sverige! Vi har ett närliggande krig, och vi ska göra allt för att hjälpa Ukraina. Jag är stolt över att få äran att vara en av de beslutsfattare som finns här för er för att kunna få ett slut på Putin.

Fru talman! Samtidigt får vi inte glömma av skadade Sverige, för så ser verkligheten ut. Vi har pågående gängkriminalitet, terrorbrott och dödsskjutningar, ja, rentav ett pågående inbördeskrig, och vi måste få ett slut på detta.

Jag vill inte lämna ett förfallet Sverige efter mig, utan jag vill lämna efter mig ett tryggt och vackert Sverige. Då tänker kanske fru talmannen: Vad har detta med militära frågor att göra? Jo, väldigt mycket. Jag är näst intill säker på att vi i Sverige inte hade varit i den situation som vi i dag är i om vi inte hade monterat ned försvaret en gång i tiden.

Vad grundar jag då detta på, mer än ord? Redan år 2015 försämrades säkerhetsbilden i Sverige, och då beslutade den dåvarande regeringen att återuppta totalförsvaret och de militära frågorna. Vi vet ju alla hur det gick och vilken kritik det har fått och fortsatt får, men mycket annat har hänt sedan dess som gör att vi måste agera nu.

Det är krig i Europa, och säkerhetsläget är att betrakta som ett av de allvarligaste sedan andra världskriget. Försvarsberedningens bedömning att Sverige befinner sig i allvarstider och att det är hög tid för kraftsamling för att skyndsamt bygga upp ett starkare totalförsvar instämmer jag helt i.

Fru talman! Vi hör om Säpos förhöjda hotbild mot oss i vårt land. Senast den 19 mars fick vi till oss genom medierna att man i Tyskland hade tagit två män från Afghanistan som misstänktes för att ha planerat ett terrordåd i Stockholm.

Vi kan inte blunda för verkligheten. Polisen kommer att behöva särskilt stöd från Försvarsmakten för att kunna hantera stora incidenter. Vi anser även att poliser är i behov av viss försvarsmaktskompetens som inte behöver vara av direkt stridande karaktär. Det kan handla om transporter, bevakning, kommunikation, ledningsstöd, elektroniska motmedel och även ammunitionsröjning och underhåll. Listan kan göras lång, fru talman.

Det finns talande erfarenheter från kriget i Ukraina som tydligt visar på behovet av det jag nämnde, till exempel förmågan att reparera skadad infrastruktur. Visst, fru talman, är jag medveten om att det, för att detta ska kunna fungera i verkliga livet, krävs anpassad lagstiftning, samverkan och inte minst praktisk samövning för att hitta de framför allt administrativa hinder som med stor sannolikhet annars kommer att försvåra och försena en gemensam insats.

Det är därför glädjande, fru talman, att utskottet i sitt ställningstagande om punkt 6 i betänkandet, Försvarsmaktens samarbete med andra myndigheter, har fört in en del från yrkande 13 i vår motion. Jag ser med glädje fram emot ett positivt svar från regeringen.

I betänkandet skriver utskottet: "Utskottet utgår från att regeringen undanröjer administrativa hinder för ett utökat stöd, där utökat stöd kan röra sig om delgivning av information, störning av elektroniska kommunikationsmedel eller medel som anses befogade för att säkerställa medborgarnas liv och säkerhet."

Utskottet ställer sig bakom att det försämrade säkerhetsläget, som jag nämnde i mitt anförande, visar på polisens behov av stöd vid extraordinära händelser som exempelvis ett storskaligt terrorangrepp.

(Applåder)

Fru talman! Sverigedemokraterna har vid flera tillfällen berört den långsamma återuppbyggnaden av totalförsvaret. Den tidigare socialdemokratiska regeringen talade ofta om den stora omställningen 2015, och kvittot på detta ser vi i dag. MSB och Försvarsmakten konstaterar att förmågan inte är där den borde vara. Det är snart tio år sedan arbetet påbörjades. Låg prio, inga uppföljningar, inte intressant.

Försvarspolitiken och medborgarnas säkerhet är ett socialdemokratiskt särintresse. Resultatet talar sitt tydliga språk. Den nuvarande regeringen får inte gå i Socialdemokraternas fotspår. Sverigedemokraterna är och kommer fortsatt att vara en trovärdig samarbetspartner inom försvarspolitiken, men vi kommer också att kräva ett fortsatt högt tempo.

Med anledning av det jag har nämnt undrar jag vilka ytterligare initiativ statsrådet Bohlin kommer att ta för att öka det civila försvarets uthållighet på kort sikt.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande FöU6 i dess helhet. Jag vill också nämna att vi har ett särskilt yttrande i detta betänkande. Mycket bra har sagts denna förmiddag från talarstolen i dag från samtliga. Det bådar gott för vår framtid och vårt försvar.

Fru talman! I mitt anförande har jag tänkt att lite djupare beröra två tre viktiga pusselbitar i vårt försvar.

I den nuvarande situationen måste vi politiker verkligen göra vårt yttersta för att ge myndigheter och frivilligorganisationer de ekonomiska förutsättningar som krävs för att skapa ett robust civilförsvar och krisberedskap.

De frivilliga försvarsorganisationerna spelar en viktig roll för Sveriges krisberedskap. Vi som sitter här i kammaren nu vet att det i Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära försvar.

Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter. Jag själv, fru talman, ingår i Frivilliga Motorcykelkåren och i Försvarsutbildarna. Vi kan alla bidra.

Varje organisation har specialistkompetens inom dessa olika områden. Genom kurser och utbildningar ser organisationerna till att den särskilda kompetensen bevaras. Organisationerna placerar även ett antal personer på specialistbefattningar inom totalförsvaret. Det civila försvaret ska utvecklas, övas och ledas i nära samverkan med det militära.

Fru talman! Hemvärnet är också en viktig pusselbit i detta. I dag består hemvärnet av cirka 23 000 helt vanliga människor som försvarar Sverige efter jobbet, och jag är en av hemvärnssoldaterna. I hemvärnet får man möjlighet att utvecklas och växa samtidigt som man är med och skyddar, bevakar och stöder samhället vid kris.

För Sveriges del kommer det vara av yttersta vikt att hela samhället ställer om. Det militära försvaret, kommuner, regioner, myndigheter, företag och frivilligorganisationer är centrala aktörer för att förbereda Sverige för ett eventuellt krig.

En annan viktig pusselbit är livsmedelsberedskap. Vi behöver mat och dricksvatten för att vårt samhälle ska fungera. Livsmedelsberedskap handlar om att vi ser till att vi har tillgång till mat och vatten även under andra typer av kriser och i yttersta fall i krig.

Fru talman! Det är många som behöver bidra i detta arbete. Det är allt från myndigheter, regioner och kommuner till livsmedelsföretag och privatpersoner. Målet med Sveriges livsmedelsberedskap är att alla ska ha tillräckligt med vatten att dricka och tvätta sig med och mat att äta vid en kris- och krigssituation.

Försvarspolitik och totalförsvar

Men, fru talman, det är inte så enkelt som att bara bygga upp ett livsmedelslager. Det har vi hört här i dag när vi har pratat om olika beredskapslager. Beredskapen behöver stå på flera ben som energi, transporter, pengar och finansiella tjänster. Livsmedelsberedskapen är, som ni förstår, också beroende av att andra delar i samhället fungerar.

Den grundläggande målbilden är inte att Sverige ska återgå till en modell som är anpassad för en tid som inte längre existerar. Vi ska i stället bygga ett nytt modernt totalförsvarskoncept för framtiden, och då måste alla medborgare ta sitt ansvar.

Fru talman! Innan jag avslutar mitt anförande ska jag ta upp en fråga som vi fick i kammaren av socialdemokraten Johan Andersson. Jag ser inte honom i kammaren nu, så han får lyssna till mitt svar på annat sätt. Hans fråga gällde det statliga inslaget. Vi är positiva till långsiktiga beställningar för att säkerställa en industrifråga om man vågar investera i de ökade produktionsförutsättningarna. Vi ser inte att staten i dag ska gå in med direkt ägande i industrin. Det handlar mest om det professionella - att man kan hantera tillgång och efterfrågan när det gäller denna fråga. Men vi är givetvis öppna för att lyssna på hur Socialdemokraterna tänker.

Fru talman! Nu tar vi krafttag tillsammans och ser till att civilförsvaret och krisberedskapen i Sverige stärks!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Cybersäkerheten är ett konstant och växande hot mot organisationer, myndigheter och aktörer genom det ständigt ökade digitaliserade samhälle som vi har. Vi kan bara se hur sköra vi är här i Sveriges riksdag.

Cyberattacker kan leda till konsekvenser som kan förhindra organisationers verksamhet. Detta lägger grunden till arbetet att se hur försvarsförmågan har utvecklats eller inte.

Riksrevisionens slutsats är att Sveriges informations- och cybersäkerhet inte har varit effektiv. Man bedömer att det bland annat saknas tillräcklig operativ och taktisk kunskap om hur cybersäkerhetsarbetet bedrivs på myndigheterna och inom den privata sektorn.

När det gäller it-säkerheten och cyberhotet kan vi läsa, höra och uppleva hur den digitala hotbilden mot Sverige eskalerar.

Herr talman! Vilka viktiga samhällsfunktioner ska vi då prioritera? Vad är det för cyberattacker som genomförs? Hur ska vi arbeta för att skydda det svenska samhället mot allvarliga cyberattacker? Och hur ska rätt instanser göra för att vara före? Ska Försvarets radioanstalt, FRA, ha huvudansvaret för ett cybersäkerhetscenter?

Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC, syftar till att förstärka myndigheternas förmågor att lösa sina respektive uppdrag samtidigt som det ska ge förbättrade möjligheter att höja den nationella förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och andra it-incidenter som riskerar att skada Sveriges säkerhet.

Fyra myndigheter fick samma uppdrag av tidigare regering. Enligt uppdraget skulle de arbeta tillsammans och i konsensus. Det har varit en utmaning att de skulle bli så snabbfotade som man önskat.

Herr talman! Därför är det bra att det just nu pågår en utredning för att se över huvudmannaskapet för Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC, och deras uppdrag, mandat och organisatoriska hemvist för att man ska säkerställa deras bidrag till hela samhällets informationssäkerhet och cybersäkerhet.

Herr talman! Det handlar om många frågor, och mycket har verkligen gått åt fel håll när det gäller att till exempel myndigheter, aktörer etcetera inte vet vad de ska göra.

I rapporten pekas det på att myndigheterna har haft svårt att samordna sin verksamhet, och utebliven ledning och uppföljning har resulterat i att man inte har uppnått önskat resultat.

Strategin är i flera delar otydlig gällande vilka aktörer och sektorer som är tänkta att påverkas och hur.

Det finns även otydligheter avseende hur olika målsättningar och aktiviteter är tänkta att påverka samhället, ekonomin och medborgarna i stort.

I sammanhanget konstateras det i Riksrevisionens rapport att det har tagit lång tid att bygga upp NCSC. Orsaken till detta förklaras ligga i att mycket tid har gått åt till att lösa frågor kring formerna för samverkan och att ansvaret för frågor som krävt insatser från flera olika aktörer, eller rent av frågor som inte tillhör någon aktörs huvudprioriteringar, till viss del har varit otydligt.

Detta blir ännu ett exempel, vid sidan av rapporten om arméns återuppbyggnad och personalförsörjning av gruppbefäl, soldater och sjömän, där den tidigare regeringen har sjösatt otydliga projekt som sedan inte har följts upp eller prioriterats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om reger-ingens styrning av samhällets informa-tions- och cyber-säkerhet

Tidöpartierna tar nu ett tydligt grepp och kommer att rätta till brister som Riksrevisionen har påtalat i sin rapport.

Sverigedemokraterna kommer noggrant att följa upp att ord blir till handling och att en tydlig ansvarsfördelning - precis som uppföljning och kontroll - blir norm för verksamheten.

Herr talman! Nu får det vara slut med prat och otydligt ledarskap. Sverige och alla som arbetar med samhällets cybersäkerhet förtjänar bättre.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)

Herr talman! Vår beredskap är god, sa man i augusti 1939, och några veckor senare bröt andra världskriget ut. Sverige hade då ett nedrustat och föråldrat försvar.

Närmare 100 år senare har vi som tur är ett modernt men tyvärr nedrustat försvar. Vi kan nu konstatera att totalförsvarets återuppbyggnad går för långsamt. Myndigheter kopplade till civilförsvaret har suttit med miljöfrågor i stället för försvarsfrågor, och det verkar alltjämt vara en strid att få med myndigheterna i totalförsvarstänket.

Vi ska inte ha några illusioner kring rysk återhållsamhet eller om att Sverige mot förmodan skulle förskonas från det vi ser i Ukraina. Det är brådskande tider nu, men allt hämmas till synes av komplicerade och utdragna administrativa processer. Min fråga till statsministern är därför: Vilka åtgärder eller initiativ planerar statsministern för att myndigheter under regeringen ska öka takten och beakta totalförsvarsaspekterna i större utsträckning än vad som sker i dag?