Anna Lipinska

Regeringen vill införa undantag från kravet på etikgodkännande för forskning som avser människor och föreslår därför ändringar i etikprövningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att det införs undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Forskningshuvudmannen ska göra en bedömning av om forskningen omfattas av något av undantagen, och det ska finnas en möjlighet att ansöka om frivillig etikprövning av sådan forskning.

Regeringen föreslår även vissa förändringar av tillsynen över efterlevnaden av etikprövningslagen.

Lagändringarna syftar till en mer ändamålsenlig etikprövning och en mer vägledande tillsyn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till samtliga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om bland annat styrning, ansvarsfördelning, finansiering och genomförande av infrastrukturplaneringen. Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder.

Fru talman! Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Här bor en fjärdedel av Sveriges befolkning, och här skapas en stor del av landets jobb, företag och innovationer. När Stockholm växer och fungerar väl stärks hela Sverige. Men tillväxt kommer inte av sig själv. Den kräver fungerande infrastruktur: vägar, järnvägar och flygförbindelser som binder samman människor, företag och regioner.

Fru talman! Låt mig börja med Bromma flygplats. Debatten om Bromma har alltför länge präglats av ideologi snarare än av fakta och framtidsbehov. För Kristdemokraterna är Bromma inte en nostalgifråga. Det är en fråga om regional utveckling, tillgänglighet och beredskap.

Bromma har en viktig roll för de regionala flygförbindelserna. För många delar av Sverige är god tillgänglighet till huvudstaden avgörande för företagande, investeringar och arbetsmarknad.

Tillgänglighet är inte en bekvämlighetsfråga utan en konkurrensfråga. Möjligheten att snabbt kunna resa till och från huvudstaden påverkar var företag väljer att etablera sig, investera och skapa arbetstillfällen.

Regionalflyget är i många avseenden en del av kollektivtrafiken i vårt avlånga land. Det bidrar till att hålla ihop Sverige och skapa likvärdiga förutsättningar för människor och företag, oavsett var i landet de verkar. När avstånden i vårt avlånga land krymper stärks också möjligheterna att bo och verka i hela Sverige.

Vi ser nu dessutom ett växande intresse från nya aktörer som vill använda Bromma. Det är mycket glädjande. Bromma är dessutom långt mer än reguljärflyg och en resa till solen. Här finns allmänflyget: pilotutbildning, affärsflyg och teknisk utveckling. Här finns också möjligheter för framtidens elflyg och nya hållbara flyglösningar. På Bromma finns redan den infrastruktur som krävs.

Fru talman! Flyget är mycket mer än personresor. Det handlar om transporter av läkemedel och prover. Det handlar om ambulansflyg, organtransporter, polisverksamhet, räddningsinsatser och brandflyg. När vi diskuterar flygets framtid får vi inte glömma att flyget fyller samhällsviktiga funktioner som det i många fall saknas realistiska alternativ till.

Fru talman! Ett robust transportsystem bygger på redundans. Sverige blir inte starkare av att lägga alla ägg i samma korg. I en tid av ökad osäkerhet och efter vårt inträde i Nato behöver vi värna strategisk infrastruktur och säkerställa att vi har flera flygplatser med olika funktioner. I stället för att se flyget som något som ska avvecklas bör vi ta vara på möjligheterna att ställa om flyget och minska dess klimatpåverkan.

Fru talman! Låt mig säga några ord om Östlig förbindelse. I decennier har Stockholm saknat den sista länken i ringleden. Resultatet ser vi varje dag: köer, sårbarhet och onödiga omvägar genom innerstaden.

Själv är jag Värmdöbo och möter dagligen köerna på väg 222. När en olycka inträffar eller tunneln stängs uppstår snabbt långa köer och stora störningar för tusentals människor. Den som vill resa exempelvis från Värmdö till Lidingö tvingas i dag att ta långa omvägar genom innerstaden eller via den redan hårt trafikerade och belastade Essingeleden. Det är varken effektivt eller miljömässigt hållbart.

Östlig förbindelse ska avlasta innerstaden, förbättra transporter för näringslivet och stärka tillgängligheten för människor och företag i regionen.

Östlig förbindelse har diskuterats i decennier. Under alltför lång tid har projektet utretts, pausats och skjutits på framtiden. Därför är det glädjande att den nuvarande regeringen nu har tagit konkreta steg för att föra Östlig förbindelse framåt.

Efter åratal av politisk tvekan finns det äntligen en möjlighet att förverkliga ett projekt som är avgörande för Stockholms och Sveriges tillväxt. Det visar att infrastruktur inte bara handlar om visioner utan om att faktiskt få saker gjorda.

Fru talman! Ett växande Stockholm behöver också starka internationella förbindelser. Arlanda är Sveriges port mot världen. För ett exportberoende land som Sverige är internationell tillgänglighet avgörande. Företag etablerar sig där människor och varor kan röra sig snabbt och effektivt.

När investerare väljer mellan Stockholm, Köpenhamn eller Helsingfors spelar flygförbindelser stor roll. Under många år har Arlanda tappat konkurrenskraft mot andra nordiska flygplatser. Det är en utveckling vi måste vända.

Därför behöver Arlanda stärkas genom bättre väg- och järnvägsförbindelser och långsiktiga investeringar i kapacitet. Det måste bli enklare, snabbare och billigare att resa till flygplatsen. Fler människor ska kunna ta sig till Arlanda med kollektivtrafik.

Vi vill se en Arlandaförhandling för långsiktiga investeringar i infrastrukturen och en översyn av avgifterna för Arlanda Express så att fler kan välja tåget till rimliga priser.

Fru talman! Osäkerhet om svensk flygpolitik kan göra att flygbolag väljer andra länder. För att Arlanda ska kunna konkurrera med Köpenhamn och andra nordiska flygplatser krävs inte bara investeringar i infrastruktur. Det krävs också en långsiktig och förutsägbar flygpolitik som ger flygbolag och företag mod att investera i Sverige.

Fru talman! Ett starkt Stockholm stärker hela Sverige. Därför behöver vi utveckla, inte avveckla, den infrastruktur som knyter samman människor, företag och regioner. Därför säger vi kristdemokrater ja till Bromma, ja till Östlig förbindelse och ja till ett starkare Arlanda.

I detta anförande instämde Magnus Jacobsson (KD).

Herr talman! Jag kan säga det jag sa i min första replik. Det finns fler myndigheter som ligger i Stockholm. Myndighetens uppgift är givetvis att ta tillvara hela landets intresse.

Ett beslut om var myndigheten fysiskt ska ligga behöver inte innebära att det är sämre för landsbygden. Det viktigaste är att behålla kompetensen och att den kompetensen tillsammans med den nya myndigheten bidrar till att tillståndsprocessen kortas ned. Det är det absolut viktigaste för utvecklingen av landsbygden och för våra företag.

Herr talman! Vi svenskar brukar rätt ofta skämta om oss själva och vår förvaltning med uttrycket ”In Sweden we have a system”. Oftast används det i situationer när man talar om något lite pinsamt.

När det gäller just detta med tillståndsprocesser kan vi verkligen tala om att vi har ett system som tyvärr alltför ofta tar alldeles för lång tid. Det är alldeles för dyrt, alldeles för komplicerat och alldeles för oförutsägbart. Det är alltså ett system som gör att vi verkligen kan skämta om oss själva.

Företag som vill investera i Sverige möter ofta långa och komplicerade tillståndsprocesser. Det gäller inte minst miljöprövningar som kan ta många år. Vi ska självklart värna miljön. Men vi måste också inse att jobb, industriinvesteringar, energiproduktion och ny infrastruktur inte kan vänta i ett decennium på ett besked.

Sverige behöver snabbare och mer förutsägbara processer utan att tumma på höga miljökrav. Ofantligt många aktörer pekar på hur detta med komplicerade tillståndsprocesser sätter käppar i hjulen för verksamheter som i många lägen skulle kunna bli en viktig del i omställningen.

Därför är det välkommet att det har tagits steg i rätt riktning under den här mandatperioden och att vi nu kan gå fram med den här propositionen.

Av remissvaren framgår att stödet för reformen är betydande. Inga mark- och miljödomstolar motsatte sig förslaget, och många remissinstanser tillstyrkte det eller hade inga invändningar.

Målet är nämligen tydligt. Vi ska nu få en tillståndsprövning enligt miljöbalken som förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer ”flexibel, effektiv och förutsebar”, vilket är ett citat från direktivet till Miljötillståndsutredningen. Med tanke på detta tänker jag att de förändringar som man pekar på i propositionen kommer att hjälpa oss gott på vägen.

Regeringen gav en särskild utredare i uppdrag att förbereda bildandet av en ny myndighet för miljöprövning med planerad verksamhetsstart den 1 juli 2027. Propositionen innehåller de lagändringar som krävs för att myndigheten ska kunna överta länsstyrelsernas nuvarande prövningsuppgifter.

Det är dock viktigt att konstatera att detta främst är en organisatorisk reform. De större frågorna om hur miljöprövningen kan bli snabbare, enklare och mer förutsebar återstår att hantera.

Det som är viktigast och som vi behöver fortsätta arbetet med är att göra miljöprövningen mer effektiv, mer enhetlig över landet, mer förutsägbar för företag och verksamhetsutövare och mer rättssäker.

Regeringen kopplar detta till behovet av snabbare investeringar för industri, energiomställning och klimatomställning, samtidigt som miljöskyddet ska bibehållas.

Den nya myndigheten övertar alltså de uppgifter som i dag utförs av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Dessa delegationer fattar i dag beslut om många miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken.

I stället för att prövningen sker genom dessa olika miljöprövningsdelegationer vid länsstyrelserna samlas nu denna funktion hos en nationell myndighet.

Propositionen innehåller därför främst de lagändringar som krävs för att flytta ansvaret. Själva reglerna för vilka verksamheter som behöver tillstånd eller vilka miljökrav som ska uppfyllas ligger i huvudsak fast.

Det har länge riktats kritik mot dagens spretiga system då det förekommer varierande praxis mellan olika delar av landet. Man ser också svårigheter att bygga upp specialistkompetens. Det är långa handläggningstider, mycket längre än vad som behövs. Genom att samla kompetensen nationellt hoppas man ändå få likartade bedömningar och effektivare processer.

Herr talman! Om Sverige ska vara ett land där företag väljer att investera, där ny industri ska etableras och där energiomställningen kan genomföras, då måste också tillståndsprocesserna fungera. Denna reform löser inte alla problem, men den är ett viktigt steg mot ett Sverige som förenar höga miljöambitioner med konkurrenskraft, innovation och tillväxt.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag regeringens förslag om tidsbegränsat boende för vissa nyanlända invandrare. I grunden handlar det om mer än boende. Det handlar om hur vi ser på integration, ansvar och människors förmåga att forma sitt eget liv.

Under lång tid har svensk integrationspolitik präglats av en föreställning om att samhället kan skapa integration genom offentliga insatser, bidrag och olika former av stöd. Avsikten har varit god, men resultaten har inte blivit de önskade.

Vi ser fortfarande ett omfattande utanförskap. Arbetslösheten är hög i många grupper, och segregationen består. Alltför många människor lever år efter år utan egen försörjning och utan en naturlig väg in i samhällsgemenskapen. Det är dags att dra slutsatsen att integration inte sker av sig själv.

Fru talman! Kristdemokraterna utgår från en annan människosyn. Vi tror på människans inneboende värde, men också på hennes förmåga att ta ansvar för sitt eget liv. Människor som kommer till Sverige är inte passiva mottagare av samhällets insatser; de är individer med ambitioner, erfarenheter och resurser. De flesta vill skapa en bättre framtid för sig själva och sina familjer.

Därför måste integrationspolitiken bygga på både stöd och ansvar. Samhället ska erbjuda språkundervisning, utbildning och vägar in på arbetsmarknaden. Men samhället kan inte lära sig svenska åt någon annan. Samhället kan inte gå till jobbet åt någon annan. Och samhället kan inte skapa delaktighet utan individens egen medverkan.

Integration uppstår när människor blir en del av samhället genom arbete, språk och gemenskap. Den sker när människor arbetar tillsammans, möter sina grannar, lämnar barnen på dagis, engagerar sig i föreningslivet och blir en del av samhället. Därför är det också viktigt att vi har system som stärker människors egen drivkraft och inte riskerar att skapa långvarigt beroende.

Fru talman! Det är mot denna bakgrund vi kristdemokrater välkomnar den nya lagen. Förslaget innebär att det boende som kommunen erbjuder ska vara tidsbegränsat. Det ska ge trygghet under den första tiden i Sverige, men det ska inte vara tänkt som en permanent lösning.

Boendet ska vara en startpunkt – en plats där etableringen börjar. Från dag ett ska det dock finnas en tydlig förväntan om att nästa steg följer: att lära sig svenska, att komma i arbete, att skapa sin egen försörjning och så småningom ordna sitt eget boende.

Jag vill understryka att detta inte handlar om att minska samhällets ansvar. Men jag tror starkt på att människor inte växer av att göras beroende av ett system. Människor växer när de får möjlighet att ta ansvar, fatta egna beslut och forma sina egna liv.

Det kommunala boendet ska därför vara en väg in i samhället, inte en permanent lösning. Det ska ge människor och familjer stabilitet och en grund att stå på under den första tiden i Sverige, men målet måste vara delaktighet, egen försörjning, egen bostad och en starkare samhällsgemenskap.

Den som får samhällets hjälp ska också aktivt delta i etableringsinsatser. Rättigheter måste kopplas till skyldigheter och ansvar.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)

Herr talman! Sverige har länge varit ett av världens mest innovativa länder. Vi har starka techbolag, hög digital mognad och goda förutsättningar för entreprenörskap. Men den internationella konkurrensen hårdnar snabbt. Länder runt om i världen investerar nu kraftfullt i AI-datakapacitet, digital infrastruktur och moderna offentliga system för att attrahera framtidens företag och investeringar.

För att Sverige ska fortsätta ligga i framkant krävs inte bara innovation i näringslivet utan också en stat och en offentlig sektor som driver digital utveckling framåt, minskar regelkrångel och skapar goda förutsättningar för etableringar och tillväxt. Sverige ska vara ett land där framtidens teknikföretag vill etablera sig, investera och växa.

Min fråga går till minister Erik Slottner. Vilka åtgärder vidtar regeringen för att stärka Sveriges position som ledande digital nation och därigenom attrahera fler AI-tech- och framtidsföretag till Sverige?

Fru talman! Det är med stor ödmjukhet jag för första gången står i denna talarstol. Det är en stor ära.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om nordiskt samarbete inklusive Arktis.

Det nordiska samarbetet är starkt. Våra länder förenas av historiska band, gemensamma värderingar, hög tillit och en lång tradition av att tillsammans lösa utmaningar. Men i dagens omvärld handlar nordiskt samarbete om mer än historiska band och kulturell gemenskap. Det handlar om säkerhet, motståndskraft och konkurrenskraft i en alltmer osäker värld.

Fru talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat Europas säkerhetsläge i grunden. Det har blivit tydligt att de nordiska länderna behöver stå närmare varandra inte bara politiskt utan också säkerhetsmässigt och ekonomiskt.

Med Sverige och Finland som medlemmar i Nato finns helt nya möjligheter att fördjupa samarbetet kring försvar, civil beredskap och krishantering. Norden är i dag starkare och tryggare när vi agerar tillsammans.

Men det nordiska samarbetet handlar inte bara om säkerhetspolitik. Minst lika viktig är frågan om nordisk konkurrenskraft. Vi lever i en tid av hård global konkurrens. USA investerar enorma summor i industri och ny teknik. Kina stärker sitt ekonomiska och geopolitiska inflytande. Samtidigt står Europa inför stora utmaningar med energiförsörjning, innovation och tillväxt.

I en värld där stormakter konkurrerar om investeringar, innovation och teknologiskt ledarskap måste Norden stärka sin position. Våra länder är vart för sig relativt små ekonomier, men tillsammans är vi en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner. Därför är det viktigt att Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island fördjupar samarbetet inom energi, transporter, forskning, innovation och gränsöverskridande infrastruktur.

Vi behöver bättre förutsättningar för företag att växa över nordiska gränser. Vi behöver starkare energisamarbeten, effektivare transporter och modern infrastruktur som binder våra länder närmare varandra. Vi behöver också fortsätta undanröja gränshinder så att människor enklare kan arbeta, studera och driva företag i hela Norden.

Fru talman! Den gröna och tekniska omställningen kommer att avgöra vilka regioner som står starka i framtiden. Här har Norden mycket goda förutsättningar. Vi har hög utbildningsnivå, stark innovationskraft, tillgång till fossilfri energi och några av världens mest avancerade industrimiljöer.

Om vi fördjupar det nordiska samarbetet kan vi stärka vår internationella konkurrenskraft och skapa tillväxt och jobb i hela regionen. Det handlar ytterst om att Norden inte bara ska anpassa sig till framtiden utan vara med och leda och forma den. För Sveriges del är detta särskilt viktigt. Svenska företag är beroende av öppna marknader, fungerande transporter och stabil energiförsörjning.

Fru talman! En viktig del av dagens betänkande handlar om Arktis. Arktis får en allt större strategisk betydelse både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt. Klimatförändringarna påverkar regionen i snabb takt samtidigt som det geopolitiska intresset från flera globala aktörer ökar. Det gör att frågor om säkerhet, naturresurser, forskning och framtida utveckling blir allt viktigare för de nordiska länderna. Det innebär också att Norden behöver ta ett större gemensamt ansvar i regionen.

Kristdemokraterna vill se ett Arktis som präglas av fred, stabilitet och respekt för internationell rätt. Naturresurser ska användas långsiktigt och hållbart, och utvecklingen i regionen måste ske med ansvar för både miljö och kommande generationer.

Men Arktis handlar också om geopolitik och framtida konkurrenskraft. Den som tar ansvar, är närvarande och samarbetar långsiktigt kommer också att ha större möjlighet att påverka regionens framtida utveckling. Därför är det viktigt att de nordiska länderna fördjupar samarbetet även i frågor kring forskning, säkerhet, energi och infrastruktur.

Det nordiska samarbetet visar att fria och självständiga nationer kan bli starkare tillsammans utan att förlora sin identitet eller sitt självbestämmande. I en tid präglad av osäkerhet behöver Norden stå starkt säkerhetspolitiskt, ekonomiskt och värderingsmässigt.

(Applåder)