Crister Carlsson

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Vi ska nu debattera SkU23, alltså permanent skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Vi måste ha en ansvarsfull klimatpolitik som fungerar i verkligheten. Omkring en tredjedel av Sveriges utsläpp kommer från inrikes transporter. Det är en sektor som måste ställas om, men det måste ske på ett sätt som faktiskt fungerar för människor i vardagen.

För Moderaterna är vägen framåt tydlig. Elektrifiering är avgörande. Men det räcker inte med att säga åt människor att byta bil – omställningen måste vara möjlig och rimlig för vanliga hushåll. Vi ska inte genom höjd skatt och ökad reduktionsinblandning sätta bränslepriser på kanske 35–40 kronor. Det är inte hållbart för någon som kommer från exempelvis Dalarna, som jag, där många pendlar flera mil om dagen för att komma till jobbet.

Därför fokuserar vi på styrmedel som gör det mer lönsamt att välja rätt – inte dyrare att göra fel. Regeringen föreslår nu att den tillfälliga skattefriheten för laddning av elbilar på arbetsplatsen blir permanent från den 1 juli 2026. Det gör det enklare för både arbetsgivare och anställda att ställa om.

Det andra förslaget rättar till en konkret orättvisa. Den som har en laddhybrid som förmånsbil och laddar den gratis på jobbet inför en tjänsteresa förlorar i dag hela sin avdragsrätt för drivmedel, trots att resan är en tjänsteresa. Regelverket straffar också den som gör det miljövänliga valet. Detta rättar vi nu till.

Fru talman! Detta är riktade reformer som sänker trösklar och förändrar beteenden där det spelar roll. Tidigare i år infördes också en ny elbilspremie riktad till hushåll med lägre inkomster, särskilt i områden där bilen är en nödvändighet. Genom att stödet betalas ut över tid blir det möjligt för fler att ta steget till elbil.

Kritiker menar att tempot är för lågt. Men att driva upp bränslepriset kraftigt, kanske utan att erbjuda realistiska alternativ, riskerar att slå hårt mot hushåll och företag utan att ge den effekt som behövs. Klimatpolitik måste fungera i verkligheten, inte bara i teorin.

Sverige står för en liten del av världens utsläpp, men det betyder inte att vårt arbete saknar betydelse, tvärtom. Genom att visa att omställning kan kombineras med tillväxt och stabil ekonomi kan vi bidra med lösningar som fler länder kan ta efter. På EU-nivå har Sverige varit med och drivit igenom Fit for 55, ett av världens mest omfattande klimatpaket. Det innebär skarpa krav på att minska utsläppen med 55 procent till 2030. Sverige har dessutom ett än mer ambitiöst mål, nämligen klimatneutralitet till 2045.

Men klimatpolitik handlar inte bara om mål utan om förutsättningar. Elektrifieringen av transportsektorn och industrin kräver stora mängder fossilfri el. Därför bygger regeringens politik nu på att kraftigt öka elproduktionen.

Alla fossilfria kraftslag behövs: vattenkraft, vindkraft, solenergi och kärnkraft. Kärnkraften spelar en viktig roll som stabil och planerbar energikälla. Den möjliggör elektrifiering i stor skala. Till skillnad från vind- och solkraft, som varierar beroende på väder, levererar kärnkraften el dygnet runt, året runt. Forskning visar att stabila kraftsystem utan fossila bränslen kräver en balanserad mix. Här har kärnkraften en unik roll.

Samtidigt är det viktigt att vara ärlig: Ny kärnkraft innebär stora investeringar och långa ledtider. Just därför behövs långsiktiga spelregler som gör det möjligt att fatta beslut i dag för att säkra elförsörjningen i morgon.

Att förlita sig enbart på vindkraft är dock inte hållbart. Negativa aspekter av vindkraft inkluderar påverkan på landskapsbilden, buller, skuggsken och så vidare. Därför måste man ta stor hänsyn till dem som bor i närheten av vindkraften.

Regeringen arbetar nu för att korta tillståndsprocesser, bygga ut elproduktionen och säkra kompetensförsörjningen. Det är så vi undanröjer de hinder som i dag bromsar omställningen.

Klimatpolitiken måste leverera resultat, inte bara ambitioner. Den måste minska utsläppen och också fungera i människors liv. Det är så vi ställer om Sverige på riktigt.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Herr talman! Ledamoten Karin Rågsjö måste vara annorlunda än vänsterpartisterna i vår region, för de var väldigt mycket emot privat vård. Var det privat vård var det: Nej, tack!

Jag håller med om att det finns många bra privata vårdcentraler som gör ett jättefint jobb. De är många gånger initiativ som har tagits av personalen i regionen. De har startat egna vårdcentraler som fungerar bra. Självklart ska vi inte ha fusk och lurendrejeri i vården.

Jag går över till en annan fråga. Regionerna gick 8 miljarder plus förra året. Från vänsterhåll pratas det mycket om att regeringen ska ordna upp bristerna i vården. Visst finns det vissa brister i vården, men är det inte regionernas ansvar att rätta till bristerna? Är det bara regeringen som måste göra det? Hur mycket ansvar ska vi lägga på regionerna?

Herr talman! Jag måste reagera på Vänsterpartiets eviga klagan på privata vårdutförare. Vänsterpartiet litar helt enkelt inte på privata personers initiativtagande, bland annat i vården. Man tror att politiker och staten kan bättre.

Jag kan dra en liten anekdot. År 2018 tog vi över i Region Dalarna. På bup tog man emot knappt en patient per dag per legitimerad i personalen. Regionen låg fjärde från slutet i Sverige vad gäller tillgängligheten hos bup. När vi avgick 2022 låg vi bland topp fyra.

Tycker inte ledamoten Rågsjö att den privata barn- och ungdomspsykiatrin har gjort ett bra jobb och att det är kvaliteten i vården, inte vilka som driver den, som är viktigast?

Herr talman! Jag uppfattade inte någon konkret fråga från ledamoten Rågsjö, men jag ska försöka svara på vad jag tror att hon menade.

Nej, det var inte vänsterpolitik vi förde där. Det var ren moderatpolitik.

Vad gäller utvisningar av yngre, så kallade tonårsutvisningar, höjer vi åldern till 21 år. Det finns också anledningar till att man blir utvisad. Jag törs inte gå in på specifika fall, men det finns antagligen anledningar eftersom utvisningarna sker. Det är Migrationsverket som sköter detta, och jag törs som sagt inte lägga mig i några detaljer om hur och varför.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska också göra en liten återblick, men inte så långt tillbaka i tiden.

Det handlar om den tid då jag satt som regionråd. Då hade vi inom vår budgetram möjlighet att sänka arbetstiden för sjuksköterskor. Vi höjde lönen för sjuksköterskor, och vi sänkte arbetstiden för undersköterskor. Vi införde något som heter vårdnära service, som ska göra att personal med lite kortare utbildning fyller på i skåp och lådor och annat sådant lite mer basic jobb.

Vi införde också ett chefsprogram. Chefen spelar en otroligt viktig roll för arbetsmiljön på avdelningarna. Jag vill påstå att en bra chef slår en ökad lön när det gäller att skapa trivsel på avdelningen.

Om man får igenom det som vi har gjort också i andra regioner tror jag att man får människor att vilja komma in i vården och jobba med patienterna. Jag tror också på att vi måste ha personal som jobbar med administrationen som inte är vårdpersonal. Vårdpersonalen måste jobba med patienterna och ha händerna på patienterna. Det ska premieras, vilket var vad vi gjorde under förra mandatperioden.

De som fick kortare arbetstid och högre lön var de som jobbade 24:7 och hade händerna på patienterna. Där tror jag att vi har i alla fall en del av lösningen.

Herr talman! Jag har ingen inblick i det arbetet över huvud taget.

Jag vill dock ändå säga att vi inte kan ta in arbetskraft utifrån när vi har en så hög arbetslöshet som vi har i Sverige – runt 8–9 procent. Vi måste naturligtvis ta hand om de arbetslösa och försöka få in dem i arbete och inte ta in utländsk arbetskraft och låta våra egna arbetslösa vara kvar i arbetslöshet.

Ledamoten talar om behovet av fler anställda. Jag vill ändå påpeka och betona att vi har väldigt många som går på våra sjuksköterske- och undersköterskeprogram. Det finns ett försörjningsbehov, och vi behöver också få in dem i vården på ett sätt som gör att de kan känna trygghet när de börjar jobba. Jag tror att en stor del av den kompetensbrist vi har i dag handlar om detta.

Jag håller som sagt delvis med om att invandrare gör ett väldigt bra jobb; det vill jag gärna betona. Språkkravet är dock A och O för att man ska fungera i vården.

Herr talman! Statsministern har ju sagt att vård- och omsorgspersonal ska värnas och därför inte omfattas av det höjda lönekravet.

Jag håller helt med om att vi behöver personer av utländsk härkomst i svensk vård och omsorg. Det har jag själv sett. På det vård- och omsorgsboende min mor bodde på fanns det många med invandrarbakgrund, och de förtjänar en guldstjärna då de gjorde ett jättebra jobb. Vi var tidigare inne på det här med språkkrav, och jag vill verkligen betona att det måste finnas ett sådant.

Ledamoten säger att vi behöver fler som jobbar i vården. Ja, vi behöver kanske fler som jobbar med händerna på patienterna. Jag vill påstå att det finns tillräckligt med sjuksköterskor i vårt samhälle, men de är inte där de ska vara: med händerna på patienterna.

Herr talman! Vi debatterar nu socialutskottets betänkande 22 Kompetensförsörjning, ehälsa och beredskap. Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och yrkar avslag på motionerna.

Det här betänkandet är ganska spretigt och behandlar flera väldigt stora och vitt skilda områden. Därför kommer jag att försöka koncentrera mig på kompetensförsörjning och beredskap.

Herr talman! Vi har under de senaste decennierna kunnat se att det har blivit allt svårare att kompetensförsörja verksamheterna; det är extra tydligt i semestertider. I Tidöavtalet har vi kommit överens om att det finns ett behov av viss nationell styrning inom detta område. Det handlar främst om en nationell kartläggning av tillgång och behov och om att ta ansvar för att skapa förutsättningar för kompetensförsörjning över hela landet. Detta fråntar dock inte regionerna ansvaret för att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen inom deras eget område.

Låt mig backa bandet till 80- och 90-talet – ja, jag är äldre – då vi hade många fler avdelningar och det enligt min erfarenhet var svårt att få jobb och fast anställning på grund av den täta bemanningen. I dag är frågan om brist på personal stor trots att vi kanske har en fjärdedel så många vårdavdelningar och sjukhussängar som ska bemannas eftersom mediciner och dagkirurgi har tagit över mycket.

Så vad har hänt? På 80- och 90-talet krävdes det väldigt höga betyg för att komma in på vårdlinjen, enligt gamla systemet över 4,0. De duktigaste på vårdlinjen gick till sjuksköterskeutbildningen, och det var också ett krav att först vara undersköterska. Man studerade först två år och sedan två år till. Däremellan hade man ofta en ganska lång arbetslivserfarenhet, åtminstone något år, vilket rekommenderades. Nu kommer i stort sett alla in på vård- och omsorgsprogrammet, och man behöver inte vara undersköterska för att komma in på sjuksköterskeprogrammet. Även på detta program är det i dag uppseendeväckande låga intagningspoäng.

Förr var undervisningen på sjuksköterskeutbildningen koncentrerad på anatomi, fysiologi, sjukdomslära, farmakologi och praktik. I dagens utbildning läggs stor vikt på forskning, och nyss nämnda områden har fått stryka på foten, vilket jag personligen tycker är olyckligt då sjuksköterskeyrket är både praktiskt och teoretiskt.

Så vad har hänt? Personligen tror jag att det beror på omsvängningen på 90-talet då alla skulle bli sjuksköterskor. Det gjorde att undersköterskor och sjukvårdsbiträden i stort sett försvann, vilket urvattnade sjuksköterskans roll.

Jag är övertygad om att dåtidens sjuksköterskor och undersköterskor var bättre rustade för dåtidens verklighet än nutidens sjuksköterskor och undersköterskor är för dagens verklighet. Det är min spaning.

Jag är övertygad om att vi här ser en del av orsaken till dagens kompetensbrist, för kompetensförsörjning handlar inte bara om att fylla på personal utan även om att behålla kunnig, erfaren personal så att den blir ryggraden i vården. Ytterligare orsaker till att personal väljer att lämna yrket kan vara en känsla av hopplöshet inför uppdraget och att personalen upplever att den inte blir sedd och hörd. Det är ju långt mellan chefsleden, och jag vill påstå att det finns fler chefer än ledare. Det är en viss skillnad på det.

Ett enkelt sätt att skapa delaktighet är att låta personalen vara med i arbetet med scheman, arbetssätt och utvecklingsprojekt. Det finns ställen där man inte har vårdutvecklare utan låter personalen på plats vara vårdutvecklare.

Herr talman! Jag tror att alla här inne är överens om att vi måste lösa den långsiktiga kompetensförsörjningen för svensk hälso- och sjukvård. Det är inte värdigt en välfärdsstat som Sverige att vi inte kan leverera den sjukvård medborgarna behöver. Därför behöver vi optimera den sjukvård vi har i dag och låta sjukhusen jobba utifrån de förutsättningar som råder på respektive plats.

En annan stor orsak till bristen på kompetens är att svensk hälso- och sjukvård håller på att administrera sönder sig själv. Personal beskriver en överdokumentation samtidigt som systemen inte kan användas optimalt. När det gäller de kvalitetsregister som förs i dag lägger legitimerad personal åtskilliga timmar på att hämta data ur journalsystemen. Detta borde kunna vara automatiserat.

Herr talman! Vi står inför en ny verklighet i världen. Efter årtionden av avspänning har vi ett krig i Europa och även konflikter i Mellanöstern som vi inte vet hur de kommer att utveckla sig. Att vi har en bristande försörjningsberedskap inom svensk hälso- och sjukvård blev tydligt under pandemin. Efter att ha varit noll och intet har arbetet med beredskapen nu påbörjats. År 2022 lades 2,7 miljarder på civil beredskap; år 2028 ska det läggas 19,4 miljarder. Inrättandet av en ministerpost för civilt försvar har varit viktigt i detta läge. Man jobbar nu intensivt mellan departementen för att kartlägga vilka behov som finns, och arbetet med att bygga upp lager har påbörjats.

Det är givetvis lätt att vara efterklok och tänka att vi inte borde ha lagt ned de lager vi hade. Men nu har vi chansen att skapa en modern lagerhållning med material som kan användas vid större händelser, oavsett om det handlar om krig, pandemier eller andra katastrofer.

De akutsjukhus som finns i dag behövs, och vi behöver säkerställa att de kan upprätthålla sin kompetens för att kunna verka fullt ut både i den dagliga verksamheten och i händelse av krig, pandemi och större katastrofer. Förutom att säkra medicinskt material behöver det säkerställas att man klarar av alla typer av transporter till och från sjukhusen, vilket innebär att helikopterlandningsplatser och saneringsmottagningar för kontaminerade patienter måste ses över.

Herr talman! Vi behöver också kunna hantera vardagliga problem såsom tvätt av filtar och kläder lokalt. Vi behöver öka mängden flergångsmaterial i verksamheterna och se till att rengöring och sterilisering kan utföras kontinuerligt och lokalt. Att använda engångsmaterial fungerar i normala fall alldeles utmärkt. Men vid större händelser kommer transportkapaciteten inte att vara tillräcklig, och då är risken överhängande att vi inte klarar att hantera inflödet av patienter på grund av materialbrist.

(Applåder)

Fru talman! Det är väldans mycket prat om det här med skattesänkningar för dem som tjänar mycket och mest.

Jag måste gå tillbaka och tänka på mitt eget yrke inom vården. Läkare och sjuksköterskor har stora studieskulder och har haft ett stort inkomstbortfall under tiden då de har studerat. Man jobbar också mycket övertid. Man jobbar kvällar och helger. Man jobbar julafton – jag brukar säga att man åker ifrån sin familj på julafton när det är Kalle. Anser inte ledamoten att man ska få behålla åtminstone hälften av sin lön under sådana premisser?

(Applåder)

Fru talman! Vilka är de som tjänar allra mest? Är det de som har gått många år på universitet och tagit stora studieskulder? Som jag sa i mitt anförande kan det handla om läkare som har gått fem sex år på universitet och därigenom fått en arbetsinkomstförlust. Är de inte värda att få tjäna lite extra? Och är inte de som startar företag också värda att kunna tjäna lite pengar på de arbetsinsatser de gör?

Om man jämför med när de rödgröna styrde Sverige är det ganska slående. Ojämlikheterna ökade från 2014 för att nå en ny toppnivå under 2021. Ojämlikheterna ökade alltså när Socialdemokraterna styrde Sverige. Det är ytterligare en negativ trend som vi har vänt under den här mandatperioden.

(Applåder)

Fru talman! Enligt SCB går barnfattigdomen ned. Andelen barn som lever i familjer med låg inkomststandard minskar. Regeringens ekonomiska politik över mandatperioden gynnar dem med lägst inkomster procentuellt sett mest.

Gini-koefficienten, det vill säga det vanligaste sättet att mäta ekonomisk ojämlikhet i form av inkomstspridning, beräknas minska över mandatperioden. Sverige har alltså blivit mer jämlikt sedan vi tog över.

Vi har även stärkt jämställdheten. Kvinnors inkomster beräknas i genomsnitt öka procentuellt något mer än mäns över mandatperioden.

Alla inkomstgrupper bedöms alltså ha fått stärkt köpkraft. Inkomsterna räcker till mer i slutet av mandatperioden än vad de gjorde i början av mandatperioden.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till skatteutskottets förslag i betänkande 13 Inkomstskatt och avslag på motionerna.

Sverige befann sig 2022 i en djup lågkonjunktur driven av höga räntor och kraftiga prisökningar som pressade hushållens köpkraft. I en lågkonjunktur faller skatteintäkterna automatiskt, och transfereringarna ökar. Det är grundläggande ekonomi och ingen politisk skandal som vissa vill göra gällande ibland. Den oansvariga nedläggningen av kärnkraften har också drivit upp priserna, vilket Tidöpartierna nu försöker ändra på.

Moderaterna har förstärkt jobbskatteavdraget med fokus på låg- och medelinkomsttagare i tre budgetar i rad. Budgetarna har sammanlagt procentuellt sett gett mest till dem som tjänar minst. Vi har extremt starka statsfinanser. Med reformerna i budgeten för 2026 får en vanlig familj med två barn runt 5 000 kronor mer i plånboken varje månad.

Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov; det är precis den politik vi nu bedriver. Vi sänker inkomstskatterna för hårt arbetande människor och kombinerar det med hårdare krav på dem som går på bidrag. Det är en riktig och rättvis politik. Det ska löna sig att arbeta och inte gå på bidrag. Svenskt Näringsliv har även gett oss stöd för att det leder till fler arbetade timmar och driver tillväxt.

Vad är alternativet? Jo, höjd skatt på arbete, återinförd arvs- och gåvoskatt, statlig fastighetsskatt på miljontals familjers bostäder och höjd skatt på kapitalinkomster. Är det det vi kommer att få se om olyckan är framme och Socialdemokraterna bildar regering med Vänstern, Miljöpartiet och Centerpartiet? Den typen av skattechock skapar inte fler jobb – den förstör.

Alltför höga skatter och en överreglerad ekonomi har historiskt hämmat tillväxt och jobbskapande och ibland drivit ekonomin i kris. Socialdemokraterna har inte bara Vänstern och Miljöpartiet att tampas med utan också sin egen intresseförening Reformisterna, som vill driva Socialdemokraterna vänsterut. Hur kommer den socialdemokratiska politiken att se ut om de vinner valet? Det tycker jag att svenska folket borde få veta före valet.

Klyftorna minskar inte av att man beskattar bort framgång. De minskar av att fler kommer i arbete. Det finns många människor i Sverige som inte är självförsörjande. Det är det verkliga problemet. Sysselsättningen har dock ökat. Moderaternas svar är att göra det mer lönsamt att arbeta och att bryta bidragsberoendet, inte att höja skatterna för dem som redan sliter och bidrar. Välfärden finansieras bäst av en växande ekonomi med fler i arbete. Den ekonomiska politiken ska skötas med respekt för skattebetalarnas pengar och det finanspolitiska ramverket.

Fru talman! Utbildning måste löna sig. De som pluggar vidare, kämpar och kanske går upp till sex år på universitet eller högskola får många gånger en studieskuld på hundratusentals kronor plus missad arbetsinkomst. Tanken är väl att det ska kompenseras av höga löner, men enligt OECD lönar det sig inte i samma utsträckning i Sverige som i andra länder.

Så fort lönen går över drygt 50 000 kronor per månad inträder den statliga inkomstskatten. Från och med den punkten kommer varje löneökning, varje bonus och varje extra timme att beskattas med mer än hälften. En sjuksköterska eller läkare som jobbar mycket, tar många övertidspass och kommer över brytgränsen borde väl åtminstone få behålla hälften av sin lön, liksom den som ställer upp och åker från sin familj och tar ett extrapass på julafton för att det fattas folk eller åker till jobbet en ljummen fredagskväll när det luktar grillat i kvarteret? Är det verkligen rätt att höja skatterna för vårdpersonal som ställer upp och tar ett extrapass för samhällets bästa? Här har Socialdemokraterna varit motståndare till att höja brytgränsen.

Frågan om skatt för de allra rikaste tas med jämna mellanrum upp av vänstersidan. Dansk Industri har med hjälp av en ny studie från Princeton University uppskattat effekterna av det förslag de har om en halv procents skatt på förmögenheter över 25 miljoner kronor, vilket var danskarnas förslag. Analysen visar att skatten skulle sänka dansk bnp med en halv procent, vilket motsvarar 16 miljarder svenska kronor. Hela 850 000 jobb i familjeägda företag vore i farozonen.

Anledningen till att de flesta länder har avskaffat sådana skatter – Danmark 1997 och Sverige 2007 – är att de skadar hela ekonomin och att företagare och investeringskapital riskerar att fly landet.

Studien stödde sig på uppgifter från införandet av fastighetsskatt i Norge.

Regeringen vill försvåra för kommuner och regioner att höja skatten. En utredare har lagt fram ett konkret förslag om en skattebroms. En regering måste kunna få genomslag för sin skattepolitik. Om politiker på riksplanet beslutar att sänka inkomstskatten ska det inte ätas upp av att lokala politiker passar på att höja sin skatt.

Det skiljer 6,72 procentenheter mellan den kommun som har högst skatt i Sverige och den som har lägst. Den enorma skillnaden beror på politik, inte på dessa kommuners och regioners förutsättningar. Det finns ett utjämningssystem som ska kompensera för skillnader mellan kommuner beträffande invånarnas inkomstnivåer, åldersstruktur, geografi och så vidare. Alla kommuner ska så att säga ha samma chans.

När skattesatsen är hög kan det mycket väl bero på att lokalpolitiker inte har orkat sköta sin kommun eller region på bästa sätt utan i stället valt den enkla vägen att höja skatten.

Min region Dalarna har höjt skatten med 35 öre. Per år blir det en kvarts miljard kronor, och på två år har dalfolket betalat ungefär en halv miljard kronor. Med allt rensat har man gått 700 miljoner plus, men vad har dalfolket fått för det? Socialdemokraternas skattehöjning där har varit dålig för Dalarna – precis som Leksands uttåg ur SHL i går.

Får människor lite lägre skatt kan de lyxa till det med ett restaurangbesök, tapetsera om eller vad de nu prioriterar. Den privata konsumtionen är en central drivkraft och utgör 50 procent av Sveriges samlade bruttonationalprodukt. Lägre inkomstskatt är alltså en bra drivkraft för konsumtion. De allra flesta vet att höjd skatt drabbar dem med minst marginaler mest. Ofta gäller det fattigpensionärer och inte dem med redan höga löner.

Den 1 april sänks matmomsen för att människor med mindre marginaler ska få lite mer utrymme i plånboken. Att arbetsgivaravgiften sänks för unga är därtill ett sätt för unga att komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig en försörjning.

Tidöpartierna har verkligen gjort skillnad. Bland mycket annat har inflationen sjunkit, räntan sjunkit, tillväxten ökat och skjutningarna minskat. Tyvärr har dock tragiska händelser skett de senaste dagarna.

Vad är alternativet på den vänstra sidan? Miljöpartiet tänker inte sitta i en regering som bygger ny kärnkraft. Centern ska inte ha Vänstern i en regering, men Vänstern ska in i en regering. Som jag ser det har man blandat ihop flera pussel och försöker nu få ihop bitarna till ett pussel, vilket är omöjligt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret, men jag vet inte om det var ett riktigt svar på frågan.

Ledamoten tog upp Kronofogdemyndigheten. Den största gruppen hos Kronofogdemyndigheten är unga män dömda till att betala skadestånd till brottsoffer. När det gäller familjer hos Kronofogdemyndigheten har socialtjänsten i kommunerna ett ansvar. Problemen är störst i Stockholm, Göteborg och Malmö, och de styrs av socialdemokratiska partikamrater. Har ledamoten frågat dem vad de gör för att minska gruppen hos Kronofogdemyndigheten?

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Jag har en fråga vad gäller skatt på de allra rikaste. En studie från Svenskt Näringsliv visar att avskaffandet av värnskatten har haft en självfinansieringsgrad på hela 200 procent, alltså att Sverige tjänat på att den skatten avskaffats. Analysen bygger på data från SCB:s inkomst- och taxeringsregister och avser hela befolkningen i åldersspannet 20–64 år. Efter reformen ökade skattebasen snabbare i gruppen som tidigare träffades av värnskatten. Ökningen var så betydande att reformen redan efter tre år genererade dubbelt så mycket skatteintäkter som om skattebasen varit oförändrad.

Fru talman! Anser ledamoten att det var bra att värnskatten avskaffades? Det var alltså skatten för de allra rikaste, som Socialdemokraterna tog bort.

Fru talman! Min fråga går till sjukvårdsministern och gäller hemförlossningar.

Socialstyrelsen har tidigare publicerat nationella riktlinjer för förlossningsvården för beslutsfattare. En punkt lyder: Planerad barnmorskeassisterad hemförlossning kan vara aktuellt för vissa gravida med okomplicerad graviditet som har fött barn tidigare.

Läkarförbundets förening för obstetrik och gynekologi framhåller dock att hemförlossningar innebär ökade risker på grund av avsaknad av omedelbar tillgång till avancerad fosterövervakning och akutmedicinsk utrustning, vilket kan leda till sämre utfall och komplikationer.

Det finns enligt uppgift två huvudanledningar till att kvinnor väljer att föda utanför vårdsystemet. Den ena är ideologisk. Den andra är att man har varit med om eller hört om saker som skett inom förlossningsvården.

Sätter man ideologi framför barnets hälsa? Hur ser ministern på det här?