Motion till riksdagen
2026/27:930
av Marie Olsson (S)
Förstärkt prioritering av våld mot kvinnor i rättsväsendet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att våld mot kvinnor ska prioriteras högre inom hela rättskedjan och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Våld mot kvinnor är ett av de allvarligaste samhällsproblemen i Sverige idag. Varje år utsätts tusentals kvinnor för fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld, ofta av en nuvarande eller före detta partner. Trots detta brister rättsväsendet fortfarande i både prioritering, utredningsresurser och lagföring när det gäller dessa brott.
Många kvinnor vittnar om att det inte tas på allvar när de anmäler våld, att utredningar läggs ner utan grundlig prövning, och att gärningspersoner ofta undgår straff. Detta leder till rättslöshet, misstro mot myndigheter och en fortsatt normalisering av våldet. Prioriteringen inom svensk rättstillämpning behöver förändras så att våld mot kvinnor behandlas med den tyngd och det allvar som brotten kräver. Trots reformer kvarstår brister i prioritering och samordning som behöver åtgärdas.
Marie Olsson (S)
Motion till riksdagen
2026/27:929
av Jonas Cronert m.fl. (S)
Ändrade lots- och farledsavgifter för Mälarsjöfarten
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över lots- och farledsavgifter för godstransporter på Mälaren och långsiktiga finansieringsvillkor som säkerställer Sjöfartsverkets berörda verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Hamnarna i Västerås och Köping gör det möjligt att transportera stora godsvolymer sjövägen långt in i landet. De knyter samman industrin med internationella marknader och ger alternativ till långa landtransporter från kusthamnar. Förutsättningarna att använda dessa transportvägar påverkas av statens avgifter.
Mälarsjöfarten omfattar långa lotsleder. Eftersom lotsavgiften beräknas utifrån fartygets storlek och lotsad tid får avståndet till hamnen ekonomisk betydelse. Samtidigt innebär transporten att godset kommer närmare sin slutdestination. Den längre sträckan på vatten kan därmed minska behovet av transporter på väg och järnväg. Avgiftssystemet behöver ta hänsyn till nyttan för hela transportsystemet. Enligt Sjöfartsverkets prislista för 2026 är lotsrabatten för Mälaren 10 procent, jämfört med 30 procent för Trollhätte kanal och Vänern. Därutöver finns en nedsättning för lotsad tid över sju timmar. Rabatterna visar att avgifterna redan anpassas till geografiska förutsättningar. Det finns därför skäl att pröva en förstärkt områdesrabatt för Mälaren utifrån transporternas kostnader och möjligheten att attrahera mer gods.
Farledsavgiften tillkommer och består av flera delar. Enbart godsavgiften är 2026 normalt 3,36 kronor per ton. För en last på 5 000 ton motsvarar det 16 800 kronor, före fartygsavgift, beredskapsavgift och lotskostnader. För gods som klassificeras som lågvärdigt gäller en lägre taxa. Den samlade avgiftsbelastningen varierar alltså med bland annat last, fartyg, miljöklass och anlöpsfrekvens.
Mälarhamnar efterfrågade i sitt remissvar över förslaget till nationell transportplan 2026–2037 en översyn av sjöfartsavgifterna och mer konkurrensneutrala villkor mellan transportslagen. Bolaget framhöll också behovet av bättre tillgång till lots. Avgifternas nivå och tillgången till tjänster behöver hanteras tillsammans. Ett transportalternativ måste vara både ekonomiskt möjligt och tillförlitligt.
Regeringen bör återkomma med förslag som sänker den samlade avgiftsbelastningen för Mälarsjöfarten. En förstärkt områdesrabatt för lotsning bör ingå. Farledsavgifterna bör samtidigt anpassas för att förbättra förutsättningarna att behålla och överföra gods till sjöfarten. Miljöincitamenten ska värnas, så att investeringar i fartyg med bättre miljöprestanda fortsatt premieras.
Förslagen ska bygga på faktiska transportupplägg till och från Västerås och Köping. Bedömningen behöver omfatta hela transportkedjan och visa vilka avgiftsförändringar som kan påverka företagens val av transportlösning. Effekterna på godsflöden, klimat och miljö ska redovisas. Utformningen ska också vara förenlig med EU statsstödsregler.
Sänkta avgifter får inte finansieras genom försämrad lotsberedskap, farledshållning eller sjösäkerhet. Intäktsbortfallet bör täckas genom statliga anslag till berörd verksamhet i stället för högre avgifter för annan sjöfart. Mälarens betydelse som dricksvattentäkt kräver ett fortsatt starkt skydd för vattenmiljön.
Företagen behöver kunna planera transportavtal och investeringar över tid. Avgiftsförändringar bör därför meddelas med god framförhållning och följa en långsiktig inriktning. Staten behöver ge besked som håller längre än ett enskilt avgiftsår.
Med lägre avgiftsbelastning och förutsägbara villkor kan staten stärka industrins transportförsörjning och göra det mer attraktivt att använda Mälaren. Det är ett sätt att ta till vara befintlig transportinfrastruktur och skapa bättre förutsättningar att avlasta väg och järnväg.
Jonas Cronert (S)
Åsa Eriksson (S)
Amanda Lindblad (S)
Motion till riksdagen
2026/27:928
av Jonas Cronert och Amanda Lindblad (båda S)
Starkare samverkan för fler i arbete
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de finansiella samordningsförbundens förutsättningar att möta dagens behov av samordnade rehabiliterings- och arbetslivsinriktade insatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för finansiell samordning i syfte att främja långsiktiga och effektiva lösningar för människor som behöver samordnat stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Sverige står inför stora utmaningar när det gäller att hjälpa människor som har hamnat långt från arbetsmarknaden. Många individer behöver stöd från flera olika aktörer samtidigt, såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och regioner. När insatserna inte samordnas riskerar människor att hamna mellan stolarna med långvarigt utanförskap som följd.
De finansiella samordningsförbunden, Finsam, utgör en etablerad struktur för att överbrygga dessa organisatoriska gränser. Erfarenheterna visar att samordnade insatser kan stärka individers arbetsförmåga, förbättra livskvaliteten och på sikt minska samhällets kostnader för utanförskap. Finsam bör därför i högre grad betraktas som en långsiktig investering i människors möjligheter till egen försörjning snarare än som en kortsiktig utgift.
Samtidigt har målgruppen för samordnade insatser vuxit och blivit mer komplex. Det finns därför skäl att se över om dagens förutsättningar för finansiell samordning är ändamålsenliga i förhållande till uppdragets omfattning. Regeringen bör också analysera hur samordningsförbunden bättre kan stödjas i uppdrag som kräver samverkan över geografiska gränser och mellan flera myndighetsområden.
En särskild fråga gäller samspelet mellan nationell samordning och medel från Europeiska socialfonden. Historiskt har kombinationen av lokalt förankrad samverkan och europeiska utvecklingsmedel bidragit till metodutveckling och lärande. Det finns därför skäl att se över hur framtida regelverk och programutformningar kan underlätta ett närmare samspel mellan finansiell samordning och socialfondsfinansierade insatser. Det gäller bland annat möjligheten att utveckla mer långsiktiga finansieringsformer, stärka implementeringen av sociala innovationer och skapa bättre förutsättningar för nationellt lärande.
Även lagstiftningen för finansiell samordning bör regelbundet prövas mot dagens behov för att säkerställa att samordningsförbunden har goda möjligheter att bidra till effektiva, förebyggande och arbetsinriktade insatser.
Jonas Cronert (S)
Amanda Lindblad (S)
Motion till riksdagen
2026/27:927
av Åsa Eriksson och Eva Lindh (båda S)
Stärkt skydd mot digital sexuell exploatering, sugardejtning och våldsporr
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav på åldersverifiering på webbplatser för att begränsa barns tillgång till våldsporr och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka digitala plattformars ansvar för barns och ungas trygghet på nätet och motverka algoritmers negativa påverkan på barn, unga och jämställdheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka lagstiftningen för att motverka sexuell exploatering genom sugardejtning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige har under lång tid varit ett internationellt föredöme i arbetet mot prostitution, människohandel och mäns våld mot kvinnor. Samtidigt har de senaste årens digitala utveckling skapat nya arenor för sexuell exploatering, övergrepp och kommersialisering av framför allt kvinnors och barns kroppar. Pornografin är i dag mer lättillgänglig än någonsin tidigare. Barn exponeras ofta för våldsamt pornografiskt material långt innan de själva söker upp det. Genom sociala medier, sökmotorer och rekommendationsalgoritmer kan våldsamma, förnedrande och sexualiserade uttryck nå barn och unga utan vare sig deras eller vårdnadshavares aktiva val. Detta riskerar att påverka synen på relationer, sexualitet, samtycke och jämställdhet.
Särskilt problematiskt är att mycket av den pornografi som i dag dominerar de stora plattformarna innehåller aggression, förnedring och normalisering av sexuellt våld mot kvinnor. När sådant innehåll sprids genom plattformars algoritmer bidrar det till att forma normer och föreställningar som står i direkt konflikt med jämställdhetspolitikens mål.
Digitala plattformar måste därför ta ett betydligt större ansvar för de risker deras tjänster skapar. Sverige bör verka för ett teknikneutralt regelverk som inte fokuserar på enskilda företag utan på funktioner och risker. Lagstiftningen måste omfatta sociala medier, pornografiska plattformar, spelplattformar och framtida tjänster som ännu inte existerar.
Riksdagen bör därför lagstifta om krav på robust åldersverifiering för tjänster som tillhandahåller pornografiskt material eller annat skadligt innehåll. Samtidigt bör plattformar åläggas att genomföra riskbedömningar av sina algoritmer och digitala miljöer. Om en tjänst riskerar att förstärka kvinnohat, normalisera sexuellt våld eller driva unga användare mot alltmer extremistiskt och misogynt innehåll måste detta identifieras och åtgärdas.
Utvecklingen av artificiell intelligens har skapat nya former av sexuella kränkningar. AI-genererade nakenbilder, deepfakes och så kallade nudify-verktyg används för att förödmjuka, hota och kontrollera främst flickor och kvinnor. Lagstiftningen måste tydligt kriminalisera denna typ av digitalt sexualiserat våld.
Även rättsväsendets förmåga att möta utvecklingen behöver stärkas. Grooming, övergrepp mot barn på nätet, spridning av sexuellt material utan samtycke och människohandel kräver specialiserad kompetens och långsiktiga resurser. Därför bör särskilda sexualbrottsenheter och människohandelssektioner finnas inom samtliga polisregioner.
Arbetet mot prostitution och människohandel måste också fortsätta att utvecklas. Personer som utnyttjas i prostitution ska mötas som brottsoffer och ges möjlighet att lämna sin utsatthet genom effektiva exitprogram. Vidare är det orimligt att svenska medborgare ska kunna kringgå den svenska sexköpslagstiftningens intentioner genom att köpa sexuella tjänster utomlands. Kravet på dubbel straffbarhet bör därför avskaffas.
Sammantaget krävs en modern politik som ser sambanden mellan pornografi, digital exploatering, prostitution, människohandel och våld mot kvinnor. Samhällets ansvar är att skydda barn och unga, stärka jämställdheten och motverka att människors kroppar görs till varor på en alltmer digitaliserad marknad.
Åsa Eriksson (S)
Eva Lindh (S)
Motion till riksdagen
2026/27:926
av Marie Olsson (S)
Upprustning av Inlandsbanan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att upprustningen av Inlandsbanan utifrån försvarets behov även sker för gods- och persontrafik och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Inlandsbanan har lyfts som ett objekt med behov av upprustning utifrån försvarets behov. Vid avbrott i tågtrafiken efter Botniabanan visade sig Inlandsbanan vara viktig för omledning av godstrafiken från norra delen av Sverige. Vid upprustning av Inlandsbanan utifrån försvarets behov är det därför viktigt att se till behoven att kunna använda banan på ett funktionsenligt sätt även för gods- och persontrafik bland annat för att kunna säkerställa omledningsförmåga av godstrafik via tåg.
Marie Olsson (S)
Motion till riksdagen
2026/27:925
av Marie Olsson (S)
Katters ställning i lagstiftningen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över djurskyddslagstiftningen och den offentliga djurskyddskontrollen för att förbättra efterlevnaden av reglerna för kastrering och registrering av katter och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Trots lagstiftning om att katter ska registreras, och kastreras om de ska vara utekatter, har problematiken med hemlösa katter fortsatt. Många katter registreras och kastreras inte. Det finns kattägare som varken registrerar eller kastrerar sina utekatter vilket leder till okontrollerad ökning av katter på ställen runt om i landet. Det finns gårdar där kattföreningar eller katthem har fångat in över 50 katter på en och samma gård och där ägaren av gården inte har haft någon aning om hur många katter det funnits på gården. Det finns dessutom inga konsekvenser för dessa kattägare som inte sköter sig förutom att de i undantagsfall kan få djurförbud om det är riktigt illa. Många av dessa katter blir hemlösa och behöver tas om hand av olika katthem och kattföreningar eller avlivas. Många av dessa katthem och kattföreningar har inga ekonomiska bidrag från staten eller kommuner utan de bygger på ideellt arbete och privatpersoners givmildhet. I några fall agerar Länsstyrelsen, men långt ifrån i alla. Katthem och kattföreningar upplever dessutom att de blir skickade mellan polisen och länsstyrelserna och att ingen vill riktigt ta ansvar. Utifrån detta behöver lagstiftningen inom djurskydd och tillsyn stärkas för katter.
Marie Olsson (S)
Motion till riksdagen
2026/27:924
av Åsa Eriksson (S)
Behovsstyrd hinderbelysning som huvudregel för vindkraftverk
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur behovsstyrd hinderbelysning skulle kunna vara huvudregel för såväl land- som havsbaserade vindkraftverk och att de regeländringar som skulle krävas för detta då skyndsamt borde genomföras och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
När mörkret faller blinkar vindkraftverkens hinderljus över stora delar av landet. För många människor som bor nära vindkraftverk innebär det en återkommande störning, särskilt under mörka vintermånader och vid dimma eller låga moln då ljuset reflekteras mot mark och himmel.
Sverige behöver bygga ut elproduktionen för att klara klimatomställningen och stärka konkurrenskraften. Då krävs också att utbyggnaden sker på ett sätt som tar hänsyn till människors boendemiljö. Lokal acceptans är en viktig förutsättning för att ny energiproduktion ska kunna etableras.
Teknik för behovsstyrd hinderbelysning finns redan. Med hjälp av radar- eller transponderbaserade system kan ljusen vara släckta när ingen luftfart finns i närheten och endast aktiveras när det behövs av flygsäkerhetsskäl. Transportstyrelsen har själv analyserat systemet och konstaterat att sådana lösningar används i flera andra länder.
Samtidigt har arbetet med att modernisera de svenska reglerna dragit ut på tiden. Nya föreskrifter om hindermarkering har varit ute på remiss men de störningar som närboende upplever kvarstår.
Flygsäkerhet och hänsyn till människors livsmiljö står inte i motsats till varandra. Tvärtom visar erfarenheter från andra länder att hög säkerhet kan kombineras med betydligt mindre ljusföroreningar. Tekniken finns, kunskapen finns och behovet är uppenbart.
Sverige bör därför gå från undantag till huvudregel. Behovsstyrd hinderbelysning bör vara det normala för såväl land- som havsbaserade vindkraftverk, medan kontinuerligt blinkande hinderljus endast ska användas när flygsäkerheten kräver det.
En sådan förändring skulle minska störningarna för närboende, stärka acceptansen för vindkraftsutbyggnad och samtidigt upprätthålla en hög flygsäkerhet.
Åsa Eriksson (S)
Motion till riksdagen
2026/27:923
av Louise Thunström (S)
Postcovid
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behovet av ett nationellt ansvar för postcovid och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
För de flesta av oss är coronapandemin numera ett minne. Vi minns den, men vi är glada att den är över och livet rullar på ungefär som före pandemin, med arbete, resor mm. Men människor smittas fortfarande av covid och upprepade infektioner kan leda till ökad risk att drabbas av postcovid, trots att infektionen varit lindrig.
Postcovid är ett tillstånd med långvariga symtom efter infektion med SARS-CoV-2. Vanliga symtom är bland annat extrem trötthet, smärta, långvarig feber, koncentrations- och minnessvårigheter, huvudvärk, hjärtklappning och störningar i nervsystemet. Många drabbas också av ansträngningsutlöst symtomförsämring, vilket innebär att även mindre fysisk eller mental ansträngning kan leda till kraftig försämring. Även sjukdomarna POTS och ME/CFS har samband med postcovid.
Ungefär 300 000 människor i Sverige lever med postcovid. Av dem har 150 000 personer så allvarliga symtom att de inte klarar av att arbeta eller leva ett vanligt liv med vänner, familj och fritidssysselsättningar. Postcovid uppfyller kriterierna för att vara en folksjukdom.
Barn och unga med postcovid är en särskild utsatt grupp. Sjukdomen kan innebära att de inte längre orkar gå i skolan, träffa vänner eller delta i fritidsaktiviteter. Flera vittnar om att vårdens och skolans bristande kunskaper har lett till att deras svårigheter misstolkats som bristande motivation eller skolk.
Minst 10 000 barn och ungdomar i Sverige uppskattas vara drabbade av postcovid men uppgifterna är osäkra och visar på behovet av bättre nationell statistik.
Många av de som är sjuka upplever att de inte får hjälp eller ens blir trodda när de berättar om sina symptom. I en undersökning från Svenska Covidföreningen uppgav 68 procent av de svarande att de hade känt sig misstrodda av vårdpersonal och 63 % har känt skam för att de är sjuka.
Postcovid är en folksjukdom som innebär ett stort lidande för de drabbade. Men det innebär också stora kostnader för samhället. Uppskattningsvis 25 miljarder kr per år i vårdkostnader, försämrad livskvalité och förlorad arbetsförmåga.
Det krävs nu ett samlat nationellt ansvar för vård, bättre stöd till barn och ungdomar, anpassningar inom arbetslivet och socialförsäkringssystemet, ökad forskning och ett förebyggande arbete.
Louise Thunström (S)
Motion till riksdagen
2026/27:922
av Louise Thunström (S)
Kriminalvårdsanstalt i Åmål
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att en ny kriminalvårdsanstalt etableras i Åmål och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Svensk kriminalvård har stora utmaningar. Den rådande platsbristen på anstalter och häkten är allvarlig och den höga beläggningen innebär stora påfrestningar både vad gäller säkerheten och möjligheterna till rehabilitering för de intagna. Samtidigt kommer behovet av platser att fortsätta öka i takt med att påföljderna för flera brott har skärpts.
Att hyra fängelseplatser utomlands kan heller inte bli en långsiktig lösning. Kriminalvården är en svensk statlig uppgift där rättssäkerhet, säkerhet, goda arbetsvillkor och möjligheter till rehabilitering måste stå i centrum.
Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att öka takten i utbyggnaden av häkten och anstalter. Men det kräver mer än nya uppdrag och utredningar. Ambitionen måste märkas i praktiken.
Den dalsländska kommunen Åmål har under flera år bedrivit ett målmedvetet arbete för att möjliggöra en ny kriminalvårdsanstalt. Det finns ett brett engagemang för etableringen med stöd från såväl Västra Götalandsregionen och Region Värmland som närliggande kommuner och andra regionala aktörer, samt en bred politisk enighet. Därtill har kommunen färdig planlagd mark, infrastruktur samt en bostadsgaranti för inflyttande personal.
En ny kriminalvårdsanstalt i Åmål skulle på ett mycket bra sätt möta det växande nationella behovet av fler platser. De skulle också skapa långsiktiga statliga arbetstillfällen och stärka utvecklingen i Dalsland. Statens närvaro är viktig i hela landet och statliga investeringar kan ha stor betydelse för mindre kommuners utveckling.
I maj 2026 fattade Kriminalvården beslut om en förstudie om en eventuell anstalt i Åmål. Detta är ett viktigt steg och arbetet måste nu fortsätta och intensifieras.
En statlig etablering av denna omfattning i en liten kommun skickar en tydlig signal om att hela Sverige ska leva.
Louise Thunström (S)
Motion till riksdagen
2026/27:921
av Louise Thunström (S)
En modern och rättvis arbetsskadeförsäkring
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera arbetsskadeförsäkringen med utgångspunkt i förslagen i SOU 2023:53 i syfte att stärka den ekonomiska tryggheten och skapa en mer jämställd och rättssäker försäkring och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den som skadas eller blir sjuk av sitt arbete ska kunna lita på att arbetsskadeförsäkringen ger ekonomisk trygghet. Det är en grundläggande del av den svenska socialförsäkringen. Den som har arbetat och bidragit till vårt gemensamma välstånd ska inte behöva drabbas av ekonomisk otrygghet när kroppen eller hälsan inte längre håller.
Arbetsskadeförsäkringen har under lång tid utvecklats i en riktning där allt färre beviljas livränta. Höga krav för att få sin rätt till ersättning prövad och ett komplicerat regelverk innebär att människor som skadas i arbetet riskerar att stå utan den ekonomiska kompensation som försäkringen är avsedd att ge.
Riskerna för arbetsskador är ojämnt fördelade på arbetsmarknaden. Människor som arbetar inom äldreomsorgen, industrin, byggbranschen och andra fysiskt eller psykiskt krävande yrken har ofta begränsade möjligheter att påverka sina arbetsförhållanden. Den som får sin arbetsförmåga nedsatt till följd av arbetet har dessutom inte alltid möjlighet att byta till ett mindre belastande arbete. Det gör arbetsskadeförsäkringen särskilt viktig för människor i arbetaryrken.
Arbetslivet har förändrats och försäkringen behöver bättre spegla de risker som finns i dagens arbetsliv. Arbetsskador handlar inte enbart om olyckor och fysiska belastningsskador. Även psykisk ohälsa till följd av skadlig arbetsbelastning och sjukdomar som uppkommer genom smitta i arbetet behöver omfattas av ett ändamålsenligt försäkringsskydd.
Det finns också ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Kvinnor och män arbetar ofta i olika yrken och utsätts för olika typer av arbetsmiljörisker. Kunskapen om och bedömningen av arbetsskador måste vara likvärdig oavsett om skadan uppstår i ett kvinno- eller mansdominerat yrke. Försäkringen ska ge kvinnor och män samma möjligheter till ersättning när arbetet orsakar skada eller sjukdom.
I betänkandet ”En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet” (SOU 2023:53) lämnas flera förslag för att förbättra försäkringen. Bland annat föreslås förändrade grundkrav för livränta, att det lägsta beloppskravet för inkomstförlust avskaffas och att undantagen för vissa psykiska och psykosomatiska skador samt smitta tas bort. Utredningen föreslår även förändringar för att göra bedömningarna mer rättssäkra, likvärdiga och förutsägbara.
Förslagen syftar till att fler människor ska få sin rätt till ersättning prövad och att arbetsskadeförsäkringen bättre ska uppfylla sitt syfte. Det är angeläget att detta arbete förs vidare.
Arbetsskadeförsäkringen ska vara en trygghet för den som drabbas, inte ett system där höga trösklar gör det svårt att få ersättning. Den som har slitit ut sig eller blivit sjuk på jobbet ska inte dessutom behöva bära hela den ekonomiska konsekvensen.
Regeringen bör därför gå vidare med en modernisering av arbetsskadeförsäkringen med utgångspunkt i förslagen i SOU 2023:53.
Louise Thunström (S)
Motion till riksdagen
2026/27:920
av Louise Thunström (S)
Offentlig ursäkt till Sveriges adopterade
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att svenska staten framför en offentlig ursäkt till de internationellt adopterade som drabbats av allvarliga brister och oegentligheter i adoptionsverksamheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Adoptionskommissionen överlämnade den 2 juni 2025 sitt betänkande Sveriges internationella adoptionsverksamhet – lärdomar och vägen framåt (SOU 2025:61). Utredningen visar att det under lång tid förekommit allvarliga brister i den internationella adoptionsverksamheten. Den beskriver fall där dokumentation saknats eller varit felaktig, där samtycke inte kunnat säkerställas och där tillsynen varit otillräcklig. Det framkommer även att handel med barn förekommit i samband med vissa adoptioner. Utredningen konstaterar vidare att den svenska staten inte tagit sitt ansvar för att säkerställa att den internationella adoptionsverksamheten gått rätt till.
Det som framkommit är mycket allvarligt och bör benämnas som en skandal och ett nationellt trauma. För de drabbade är det en ofattbar tragedi. Att vara adopterad innebär för många att leva med frågor om sitt ursprung och sin identitet. Många upplever känslor av rotlöshet och av utanförskap. Forskning visar också att internationellt adopterade som grupp har en högre förekomst av psykisk ohälsa än icke-adopterade.
Mot bakgrund av detta så blir det ännu viktigare att samhället visar att de står på de adopterades sida. Ett nödvändigt steg för det är att svenska staten offentligt ber om ursäkt till de adopterade som drabbats.
En offentlig ursäkt kan inte förändra det som har hänt. Men det är en viktig signal som visar att staten tar sitt ansvar och erkänner de kränkningar som adopterade och deras familjer utsatts för.
Louise Thunström (S)
Motion till riksdagen
2026/27:919
av Marie Olsson (S)
Förlängd preskriptionstid vid sexköp
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av preskriptionstiden för sexköp och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det är förövaren som utför en olaglig handling men det är den utsatta som får bära både skuld, skam och fördomar när det gäller sexualbrott. Hen är ett offer men behandlas ofta dåligt av både samhälle och medmänniskor. Människohandel och koppleri är grova brott som inte borde ha någon preskriptionstid alls. Preskriptionstiden för samtliga sexualbrott är för kort. Tiden hinner rinna ut innan dom fallit. Brottsoffer får ingen upprättelse. För att ta ett exempel är preskriptionstiden för sexköp 2 år. Med den korta tiden hamnar det lätt på hög och innan det blir konsekvenser för förövaren har tiden gått ut. Korta preskriptionstider riskerar att allvarliga sexualbrott inte prövas rättsligt. Detta kan undergräva brottsoffers rättssäkerhet och förtroendet för rättsväsendet.
Marie Olsson (S)
Motion till riksdagen
2026/27:918
av Marie Olsson (S)
Stopp för återkommande störande musik från fordon
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över påföljderna och polisens befogenheter för att förebygga och stoppa återkommande störande musik från fordon, särskilt nattetid i närheten av bostäder, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Människor ska kunna sova i sina hem. I Älvdalen och andra orter har boende vittnat om hur extremt hög musik från bilar och A-traktorer återkommande förstör nattsömnen. Det påverkar möjligheten att orka arbeta, klara skolan och känna trygghet där man bor.
Bilintresset har en stark förankring i Dalarna. Det skapar gemenskap, föreningsliv och ett engagemang som går mellan generationerna. Att värna den kulturen går väl ihop med att ställa tydliga krav på hänsyn till andra människor.
Polisen har sedan 2021 möjlighet att utfärda ordningsbot på plats för förargelseväckande hög musik. Trots detta finns återkommande vittnesmål om nattliga störningar. Samhällets insatser behöver kunna få störningarna att upphöra och förebygga att de fortsätter natt efter natt.
I en skriftlig fråga till justitieministern i maj 2025 lyfte Lars Isacsson situationen i Älvdalen och behovet av bättre verktyg. Ministern svarade då att Justitiedepartementet kartlade de polisiära verktygen och analyserade behovet av ytterligare befogenheter. Det arbetet behöver följas upp och leda till verksamma åtgärder.
Regeringen bör se över om påföljderna ger tillräcklig effekt, särskilt när samma person upprepade gånger orsakar allvarliga nattliga störningar. Översynen bör även omfatta polisens möjligheter att avbryta en pågående störning och förutsättningarna för att omhänderta eller förverka ljudutrustning vid upprepad brottslighet. Åtgärderna ska vara proportionerliga och riktas mot den som är ansvarig.
Tydliga regler behöver förenas med fungerande lokal polisnärvaro. Även människor i mindre tätorter och på landsbygden ska kunna få hjälp när deras boendemiljö utsätts för återkommande störningar. Den som ska upp till arbetet ska kunna räkna med att samhället fungerar också klockan tre på natten i Älvdalen.
Marie Olsson (S)
Motion till riksdagen
2026/27:917
av Marie Olsson (S)
Stöd till organisationer som hjälper utsatta för människohandel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utöka gruppen organisationer som kan söka statsbidrag för att stödja utsatta för människohandel till att även omfatta utsatta för arbetskraftsexploatering och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
I Sverige förekommer en omfattande arbetslivskriminalitet. Det kan till exempel handla om fusk med RUT och ROT och svartarbete. En del av arbetslivskriminaliteten består av utnyttjande av arbetskraft från andra länder. Arbetskraftsexploatering innebär att någon utnyttjas för att utföra arbete, ofta under dåliga förhållanden och med låg eller ingen lön. Det är ett komplext problem som påverkar särskilt migranter och lågavlönade arbetare inom branscher som hotell, bygg och städ. Det är ett område där det är svårt att bevisa och lagföra brott.
Det är ett område där stöd- och skyddsprocessen för de människor som utsätts för denna exploatering har stora brister. Det finns idag inget uttalat stöd för dessa. Civilsamhällesorganisationer kan söka statsbidrag från Jämställdhetsmyndigheten, men det gäller då enbart organisationer som arbetar mot människohandel för sexuella ändamål. För att även de som är utsatta för arbetskraftsexploatering ska få det stöd de behöver bör statsbidraget utvidgas även till organisationer som kan ge detta stöd. Det kan till exempel handla om fackliga organisationer som kan stödja de utsatta att få rätt ersättning från den arbetsgivare som utnyttjat dem.
Marie Olsson (S)
Motion till riksdagen
2026/27:916
av Louise Thunström (S)
Förbud mot snabbväxande kycklinghybrider
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en långsiktig omställning till mer långsamtväxande kycklinghybrider i svensk kycklinguppfödning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige vill gärna se sig som en nation med ett starkt djurskydd, där djur behandlas väl och inte tvingas lida i onödan. Men samtidigt tillåter vi en industriell uppfödning av miljontals kycklingar som närmast kan beskrivas som ett systematiskt djurplågeri.
De så kallade turbokycklingarna har genom avel utvecklats för att växa extremt snabbt och nå slaktvikt på bara några veckor. Deras kroppar växer så snabbt att skelett och organ riskerar att inte hinna med. Följden blir bland annat hjärtproblem, smärta och svårigheter att röra sig och att utföra naturliga beteenden.
Forskning visar att snabbväxande kycklinghybrider löper betydligt större risk att drabbas av allvarliga hälsoproblem än mer långsamväxande kycklingar. Även EU myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, har uppmärksammat de omfattande djurvälfärdsproblem som följer av den snabba tillväxten.
Att medvetet avla fram djur som riskerar att lida på grund av sin egen tillväxt är svårt att förena med Sveriges ambitioner om ett gott djurskydd. Djur är levande och kännande varelser, inte enheter vars enda syfte är att växa så snabbt och billigt som möjligt.
Sverige måste ta detta djurplågeri på allvar. Det är hög tid att förbjuda uppfödningen av så kallade snabbväxande kycklinghybrider.
Louise Thunström (S)
Motion till riksdagen
2026/27:915
av Louise Thunström (S)
Bättre liv för grisar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga åtgärder för att stärka grisars välfärd och möjligheter att utföra naturliga beteenden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en utfasning av koldioxidbedövning vid slakt av grisar och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige vill gärna se sig som ett föregångsland när det gäller djurskydd. Vi har också en långtgående djurskyddslagstiftning. Trots detta förekommer uppfödnings- och slaktmetoder som innebär stort lidande för djuren.
Grisar är intelligenta, sociala och nyfikna djur med ett starkt behov av att både böka och beta, utforska sin omgivning och utföra sina naturliga beteenden. I den moderna grisuppfödningen är möjligheterna till detta ofta starkt begränsade. De flesta grisar tillbringar hela sina liv inomhus, utan möjlighet att böka i jord eller vistas i en naturlig miljö.
Även slaktmetoderna behöver förändras. Koldioxidbedövning, som används vid slakt av de flesta grisar i Sverige, orsakar lidande innan djuren förlorar medvetandet. Det är en metod som länge har kritiserats ur djurskyddssynpunkt.
Djur som föds upp för livsmedelsproduktion ska rätt till ett liv utan onödigt lidande. Sverige behöver därför ta ytterligare steg för att stärka djurvälfärden, säkerställa att grisar får bättre möjligheter att utföra naturliga beteenden och verka för att plågsamma slaktmetoder försvinner.
Louise Thunström (S)
Motion till riksdagen
2026/27:914
av Leif Nysmed (S)
Stöd till en ny FN-konvention om äldres rättigheter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att en FN-konvention om äldre personers mänskliga rättigheter tas fram och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Alla människor har samma mänskliga rättigheter, oavsett ålder. Trots detta utsätts äldre människor världen över för diskriminering, osynliggörande och brister i sina grundläggande rättigheter. Det gäller såväl rätten till god vård och omsorg som möjligheten att vara delaktig i samhället och bestämma över sitt eget liv.
Ålderism, det vill säga fördomar och diskriminering på grund av ålder, är ett problem som alltför ofta accepteras och normaliseras. Äldre människors erfarenheter, kunskaper och perspektiv tas inte alltid till vara. Det riskerar att leda till att äldre betraktas som en homogen grupp i stället för som individer med olika behov, förutsättningar och önskemål.
Institutet för mänskliga rättigheter har uppmärksammat att äldre personer ofta osynliggörs i samhällsdebatten och att detta får konsekvenser för deras möjligheter att utöva sina rättigheter.
Det finns därför ett behov av att stärka det internationella skyddet för äldre personers mänskliga rättigheter.
I dag finns särskilda FN-konventioner om bland annat barns rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Någon motsvarande sammanhållen och rättsligt bindande FN-konvention som särskilt behandlar äldre personers rättigheter finns däremot inte.
En sådan konvention skulle kunna tydliggöra staternas ansvar för att motverka åldersdiskriminering, säkerställa äldres delaktighet och självbestämmande samt stärka rätten till hälsa, vård och omsorg.
En konvention skulle också skapa bättre förutsättningar för internationell uppföljning och granskning av hur äldre personers rättigheter respekteras.
I april 2025 beslutade FN:s människorättsråd att inleda arbetet med att utarbeta ett internationellt rättsligt bindande instrument om äldre personers mänskliga rättigheter. Det innebär ett viktigt steg i en process som har diskuterats internationellt under många år.
Sverige har en lång tradition av att arbeta för mänskliga rättigheter internationellt och har tidigare spelat en betydelsefull roll i utvecklingen av såväl barnkonventionen som konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Det finns därför goda förutsättningar för Sverige att även denna gång bidra med erfarenheter, kunskap och ett aktivt engagemang.
Svenska pensionärsorganisationer, däribland PRO och SPF Seniorerna, har framhållit behovet av en internationell konvention och uppmanat regeringen att engagera sig i arbetet.
Även Institutet för mänskliga rättigheter har pekat på betydelsen av att Sverige bidrar till processen och verkar för att äldre personer och civilsamhällets organisationer ges möjlighet att delta i utformningen av konventionen.
Regeringen har tidigare uttryckt uppfattningen att en ny konvention inte är nödvändig ur ett nationellt perspektiv och att regeringen avser att följa det internationella arbetet.
Att följa utvecklingen är emellertid inte detsamma som att aktivt bidra till den.
Sverige bör använda sin erfarenhet och sin internationella ställning för att verka för ett starkare skydd av äldre personers mänskliga rättigheter.
Det handlar inte om att skapa särskilda rättigheter som andra människor saknar, utan om att säkerställa att de mänskliga rättigheter som redan gäller alla också respekteras när människor blir äldre.
Regeringen bör därför aktivt delta i FN arbete med att utforma en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, verka för ett starkt skydd mot åldersdiskriminering och säkerställa att äldre personers egna erfarenheter och perspektiv tas till vara under processen.
Sverige bör också föra en nära dialog med pensionärsorganisationerna och andra berörda delar av civilsamhället.
Mot denna bakgrund bör riksdagen tillkännage för regeringen att Sverige aktivt ska bidra till arbetet med att ta fram en FN-konvention om äldre personers mänskliga rättigheter.
Leif Nysmed (S)
Motion till riksdagen
2026/27:913
av Isak From (S)
Åtgärder för billigare läkemedel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra åtgärder för att få ned kostnaderna för läkemedel och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Regeringens och Sverigedemokraternas genomförda försämringar av högkostnadsskyddet är att sparka på dem som redan ligger. Tidöhögern har i alla sina budgetar prioriterat att sänka skatten för de rikaste i landet. Samtidigt har ensamstående föräldrar svårt att sätta tillräckligt med mat på bordet. Stimulanser och ekonomiska stöd har regeringen riktat till att gynna välbärgade invånare i Danderyd och Lidingö. Men vanligt folk får betala. Nödvändiga och rättvisa stöd till vanliga hushåll uteblir från regeringen, trots att det är vanliga löntagare som har fått bära bördan av prisökningarna, och skattesänkningarna till de förmögna finansieras genom att skära ner i sjukvården runt om i landet, vilket vi drabbas av just nu i Västerbotten.
SD-regeringens politik har lett till att tillväxten är i botten, arbetslösheten ökar, välfärden försämras och landet slits isär. Det är konsekvensen av att enbart skydda de rikas intressen och inte se till vanligt folks vardag. Tidöregeringen har dessutom gjort det dyrare att vara sjuk – genom att försämra högkostnadsskyddet. Människor som är beroende av mediciner får nu betala för att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson sänker skatten för de allra mest välbeställda. Deras beslut att höja högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kr genomfördes den 1 juli 2025, vilket slår hårt mot patienter i hela landet, inte minst i Västerbotten.
Äldre, kroniskt sjuka, ensamstående och personer med funktionsnedsättning riskerar att ställas inför omöjliga val mellan medicin och andra nödvändiga utgifter. Dessutom ökar risken att fler återkommer till sjukvården ännu sjukare, vilket ökar trycket på vården. Regeringens och Sverigedemokraternas förslag går emot experter och organisationer som företräder de drabbade. När Tidöregeringens egen utredning, vårdprofessionen och regionerna varnade för allvarliga konsekvenser borde regeringen och SD lyssnat – i stället ignorerade de varningarna.
Socialdemokraterna motsatte sig den föreslagna höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel som trädde i kraft den 1 juli 2025, eftersom vi menar att det försämrar ekonomin för sjuka och utsatta grupper i samhället. Försämringen innebär att taket för hur mycket en patient betalar under en tolvmånadersperiod höjs från 2 900 till 3 800 kr. Socialdemokraterna avsatte även pengar i sin budget för att motverka detta och har föreslagit flera åtgärder för att sänka läkemedelskostnaderna.
Ingen ska tvingas välja mellan sin medicin och att ha råd med mat. Det är dags att prioritera rätt och sätta människors vardag och hälsa före skattesänkningar för de mest välbeställda.
Vill göra det billigare att hämta ut mediciner.
Socialdemokraterna gick därför till val på att få ner kostnaden för att hämta ut mediciner för de som behöver det. Det är en fråga om prioriteringar. Istället för att låta de sjuka bära en större del av kostnaden vill vi att kommande regering ska hitta sätt att sänka läkemedelskostnaderna, till exempel genom mer effektiva upphandlingar. Folket behöver en politik som står på vanligt folks sida. Försämringen i högkostnadsskyddet slår särskilt hårt mot människor som behöver mycket medicin och redan har små ekonomiska marginaler.
Sverige behöver ett rättvist högkostnadsskydd! Ingen ska behöva välja bort andra nödvändiga utgifter för att ha råd med sin medicin. Det är dags att ta vanligt folks ekonomi på allvar!
Isak From (S)
Motion till riksdagen
2026/27:912
av Isak From (S)
Långsiktigt hållbar finansiering av Sveriges snöskoterleder
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över förutsättningarna för en långsiktigt hållbar nationell finansiering av Sveriges snöskoterleder, med särskilt beaktande av de ideella föreningarnas betydelse och tidigare förslag i SOU 2019:67, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Antal snöskotrar i Sverige ökar och omkring 6000 - 10 000 nyregistreras varje år. Totalt så finns ca 375 000 snöskotrar registrerade varav ca 214 000 är i trafik. Källa i statistiken är hämtat från myndigheten Trafikanalys (Trafa.se)
På många ställen är snöskotern en naturlig och viktig del i människors vardag. Den används flitigt av skogsarbetare, ledningsarbetare, renskötare, räddningstjänst och andra i jobbet. Den ger många en möjlighet att på sin fritid kunna röra sig i vinternaturen.
I ett tidigt skede var egentligen det mesta fokuserat till skotern som arbetsfordon, för att senare handla om familjeutflykter och långfärdsturer, en utveckling som gjort snöskotern viktig för besöksnäringen.
Sverige har ett omfattande nät av snöskoterleder som utgör en viktig del av infrastrukturen i stora delar av landet. Lederna har betydelse för friluftsliv, rekreation, besöksnäring och tillgänglighet, inte minst i landets norra delar. Väl fungerande och underhållna leder bidrar också till ökad trafiksäkerhet och till att kanalisera snöskotertrafiken på ett sätt som minskar risken för störningar och skador på mark och natur.
En mycket stor del av detta ledsystem anläggs, förvaltas och underhålls av ideella snöskoterföreningar. Föreningarna ansvarar för ett omfattande arbete med bland annat markägarkontakter, ledavtal, röjning, skyltning, broar, preparering och löpande underhåll. Arbetet utförs till stor del av frivilliga krafter och med begränsade ekonomiska resurser.
Medan staten ansvarar för ett antal allmänna snöskoterleder, framför allt i fjällområdena, är stora delar av det övriga ledsystemet beroende av lokala föreningars engagemang och finansiering.
Endast ett begränsat antal ledområden har obligatoriska ledavgifter. I övrigt finansieras verksamheten huvudsakligen genom medlemsavgifter, frivilliga ledbidrag och sponsring. Kommunala bidrag förekommer, men förutsättningarna varierar och stödet är på många håll begränsat eller obefintligt.
Samtidigt medför drift och underhåll av snöskoterleder betydande och återkommande kostnader. Föreningarna förväntas därmed upprätthålla en omfattande infrastruktur som nyttjas av betydligt fler än de egna medlemmarna, utan att ha tillgång till en stabil och långsiktig grundfinansiering. Detta innebär stora utmaningar för många föreningar och riskerar på sikt att påverka såväl ledstandard som säkerhet och tillgänglighet. Det ideella engagemanget är en ovärderlig resurs, men bör inte ensamt behöva bära det ekonomiska ansvaret för denna infrastruktur.
Möjligheterna till en sammanhållen snöskoterpolitik på nationell nivå bör övervägas. Det handlar bland annat om ansvarsförhållanden mellan olika myndigheter, ansvar och finansiering för skoterleder och reglering av andra allmänna och enskilda intressen. Finansiering är ett stort hinder för skapandet av säkra skoterleder. Ett sätt att lösa problemet, och kunna hålla skoterlederna öppna och säkra, vore att överväga möjligheterna att ta ut en avgift av skoteråkarna på samma sätt som jägare betalar årlig avgift för rätten att jaga. Avgiften skulle kunna tas ut av Trafikverket eller berörd länsstyrelse som sedan förmedlar betalningen till kommunerna eller direkt till den som sköter leder, oftast den lokala skoterklubben.
Frågan om en långsiktigt hållbar finansiering behandlades i betänkandet Hållbar terrängkörning (SOU 2019:67). Utredningen presenterade bland annat ett förslag om en nationell skoterledavgift och en särskild skoterledfond, efter en modell liknande den som används för det statliga jaktkortet. Tanken var att skapa en gemensam finansiering där medel skulle kunna användas för drift och underhåll av snöskoterleder, även sådana som förvaltas av ideella föreningar. Det finns anledning att åter aktualisera denna del av utredningen och överväga hur en nationell finansieringsmodell skulle kunna utformas utifrån dagens förutsättningar.
En sådan modell bör syfta till att skapa en grundläggande och långsiktigt hållbar finansiering som stärker de ideella föreningarnas möjligheter att förvalta sina ledsystem och bidrar till att höja den grundläggande ledstandarden i hela landet.
Det finns därför skäl för regeringen att se över förutsättningarna för en långsiktigt hållbar nationell finansiering av Sveriges snöskoterleder, med utgångspunkt i de ideella föreningarnas viktiga arbete och de förslag som härrör till ledfinansiering och presenterats i SOU 2019:67.
Vid en fortsatt beredning bör hänsyn tas till befintliga lokala finansieringslösningar, fördelningen av resurser mellan olika ledhållare samt behovet av en enkel och kostnadseffektiv administration.
Finansieringsfrågan kan med fördel behandlas separat, utan att förutsätta en generell översyn av terrängkörningslagstiftningen.
Isak From (S)
Motion till riksdagen
2026/27:911
av Isak From (S)
Säkerställande av sjöfarten under hela året
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga om inte sjöfartens grundläggande infrastruktur och tillgänglighet bör finansieras som annan samhällsviktig transportinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige är ett import- och exportberoende industriland och behöver transporter som fungerar året runt i hela landet. Sjöfarten har en avgörande betydelse för svensk industri, handel och försörjningsberedskap. Trots detta behandlas sjöfarten och dess finansiering på ett annat sätt än andra trafikslag.
Runt 70 procent av Sjöfartsverkets verksamhet finansieras genom farleds- och lotsavgifter som betalas av handelssjöfarten. Därmed får sjöfarten, och i förlängningen svensk industri och exportföretag, bära kostnader för infrastruktur som i grunden är ett nationellt samhällsansvar. Det är inte rimligt.
Farleder, lotsning och isbrytning är inte särintressen för en enskild bransch. De är grundläggande delar av Sveriges transportinfrastruktur. På land är det självklart att staten tar ansvar för vägar, järnvägar och vinterväghållning. Samma princip bör gälla till sjöss.
Detta blir särskilt tydligt när det gäller isbrytningen. Att hamnar och farleder kan hållas öppna även under stränga vintrar är avgörande för industrin och för möjligheten att upprätthålla transporter i hela landet, inte minst i norra Sverige. Isbrytningen är därmed en fråga om både näringslivets konkurrenskraft och Sveriges försörjningsberedskap.
När godsvolymerna som utgör en del av underlaget för farledsavgifterna minskar samtidigt som Sjöfartsverkets kostnader ökar, stiger avgiftsuttaget per transporterat ton gods. Höjda farleds- och lotsavgifter ökar därmed kostnaderna för sjötransporter och drabbar inte bara rederierna, utan också skogsindustrin, gruvnäringen, stålindustrin och andra exportberoende verksamheter. I ett läge där vi har krig i vårt närområde och vår beredskap måste stärkas behöver svensk industri hållbara konkurrenskraftiga transportlösningar och staten säkerställa sjövägen hela vägen upp efter Bottenviken och inte ytterligare belasta de transporter som företagen är beroende av för att nå den globala marknaden.
Dagens avgiftsstruktur riskerar dessutom att motverka klimatpolitiken. Sverige vill flytta mer gods från väg till sjöfart och järnväg. Om sjöfarten samtidigt görs osäker och dyrare genom höga avgifter går styrningen i motsatt riktning.
Sjöfartsverket har föreslagit att staten bör ta fullt ekonomiskt ansvar för isbrytnings verksamheten. Det är en rimlig och nödvändig förändring och det är naturligt att regeringen följer myndighetens uppmaning. Isbrytningen bör vara ett första steg i en bredare översyn av farleds- och lotsavgifterna, med målet att minska handelssjöfartens avgiftsbörda och i stället finansiera en större del av den grundläggande sjöfarts infrastrukturen genom statliga anslag.
Sverige behöver en stark sjöfart, konkurrenskraftig industri och fungerande transporter i hela landet, under hela året. Därför måste sjöfartens infrastruktur behandlas som den samhällsviktiga infrastruktur den är, och inte som en kostnad som ensidigt ska bäras av sjöfarten.
Isak From (S)
Motion till riksdagen
2026/27:1114
av Lili André (KD)
Reformerat SGI-system för kulturarbetare
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) så att det bättre speglar dagens arbetsmarknad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt bereda och genomföra relevanta delar av SOU 2023:30 Ett trygghetssystem för alla genom ett nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkomster från kortare anställningar, frilansuppdrag och näringsverksamhet i större utsträckning ska kunna ligga till grund för SGI samt att även stipendier och priser ska ingå i beräkningsunderlaget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tryggheten för kombinatörer, dvs. personer som kombinerar anställning och företagande, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det svenska socialförsäkringssystemet har historiskt utformats utifrån ett arbetsliv där de flesta hade en fast och långvarig anställning hos en arbetsgivare. Arbetsmarknaden ser i dag annorlunda ut. Allt fler arbetar som egenföretagare, frilansare eller kombinerar uppdrag, projektanställningar och företagande. Inom kultursektorn är detta särskilt vanligt, men utvecklingen återfinns även inom journalistik, konsultverksamhet, utbildning, IT och andra delar av arbetsmarknaden.
Trots att dessa grupper betalar skatt och sociala avgifter på samma sätt som andra yrkesverksamma riskerar många att få ett svagt eller obefintligt skydd vid sjukdom eller föräldraledighet. Det nuvarande SGI-systemet är i flera delar anpassat efter traditionella anställningsformer och fångar inte alltid upp verkliga arbetsinkomster hos personer med varierande eller projektbaserade inkomster.
Calle Nathansons presenterade en rad förslag i den statliga utredningen, ”SOU 2023:30 Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst” flera förslag för att göra systemet mer rättvist, förutsägbart och anpassat till dagens arbetsliv. Bland annat föreslås att SGI ska kunna grundas på historiska inkomster över en längre tidsperiod, att inkomster från olika verksamhetsformer ska kunna beaktas på ett mer ändamålsenligt sätt samt att den försäkrades faktiska inkomster ska få större betydelse vid beräkningen.
För många frilansare och kombinatörer skulle sådana förändringar innebära en avsevärt förbättrad ekonomisk trygghet vid sjukdom och föräldraledighet. Det skulle också bidra till ökad förutsebarhet och stärka möjligheterna att försörja sig genom företagande och kreativa yrken. Ett välfungerande trygghetssystem bör följa individens arbete och inkomster snarare än utgå från en viss anställningsform.
Sverige är beroende av entreprenörer, egenföretagare, kulturskapare och andra som arbetar utanför traditionella anställningsformer. Regelverket bör därför reformeras så att socialförsäkringen omfattar fler på lika villkor och bättre speglar arbetsmarknadens utveckling. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag som genomför centrala delar av SGI-utredningens förslag.
En inkomst som särskilt bör uppmärksammas är stöd till kulturarbetare via stipendier och priser. Det är vanligt att kommuner, regioner och andra institutioner beviljar stipendier. För många kulturarbetare har dessa stipendier och priser stor betydelse, men är inte grundande för SGI-ersättning. Även dessa former av stöd bör beaktas i reformeringen av SGI-regelverket.
Lili André (KD)
Motion till riksdagen
2026/27:1113
av Mathias Bengtsson (KD)
En föräldraförsäkring utan kvotering
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en helt fri föräldraförsäkring med fler dubbeldagar och avskaffad kvotering och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sveriges familjer blir mer och mer olika varandra, men länge har det funnits en politisk vilja att pressa in alla i samma fyrkantiga mall. Följden? Fler utbrända föräldrar, fler kraschade äktenskap och en generation barn som får betala priset.
Föräldraförsäkringen har gått från att vara en trygg och bekväm tjänst för föräldrar till att bli ett statligt påtryckningsmedel mot familjer. Istället för en individuell föräldraförsäkring, där föräldrarna kan flytta dagar mellan sig för att på så vis anpassa ledigheten efter familjens behov och önskemål, har den blivit ett redskap för tvångskvotering. Det har lett till att vissa dagar inte tas ut alls, att barnens tid i hemmet skärs ned och att även ettåringar får långa dagar på förskola.
Varje familj är unik, med unika önskemål och förutsättningar. Ju fler fyrkantiga system staten skapar, desto mer missanpassade blir de för familjer som inte följer mallen. Att sätta upp ett statligt mål om att alla familjer ska fungera exakt likadant är orimligt.
Idag har föräldrarna rätt till hälften av dagarna vardera. Det är bra för att lyfta fram båda föräldrarnas betydelse för barnet och båda föräldrarna ges möjlighet till en nära kontakt med sitt barn. Men föräldrarna själva bör gemensamt få avgöra om och hur dagarna sedan ska överlåtas och användas.
Idag finns det tack vare Kristdemokraterna i regeringen en möjlighet för föräldrar att vara hemma samtidigt med föräldrapenning för samma barn i totalt 60 dagar, de så kallade dubbeldagarna. Det är rimligt att utöka det så föräldrar kan använda ett valfritt antal av de befintliga föräldrapenningdagarna som dubbeldagar.
Föräldradagarna är föräldrarnas val, och enbart deras. Det är därför dags för de politiska ingenjörerna att ta ett par rejäla kliv tillbaka och lämna över besluten till dem som faktiskt vet vad som är bäst, nämligen familjerna själva. Föräldraförsäkringen behöver bli mer flexibel.
Mathias Bengtsson (KD)
Motion till riksdagen
2026/27:1112
av Andrine Winther (S)
En svensk ö-strategi
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till att ta fram en svensk ö-strategi och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige är ett fantastiskt land med världens största skärgård räknat i antal öar. Det är självklart att man ska kunna bo, leva och verka i hela landet, också på öar och i skärgården.
EU har tagit fram en europeisk ö-strategi och även OECD rekommenderar större fokus på öar. I Sverige föreslår SVESAM-utredningen, SOU 2026:46, en mer sammanhållen politik för utveckling i landsbygder och regioner vilket aktualiserar behovet av en svensk ö-strategi.
Statens uppgift är att säkerställa likvärdiga levnadsförhållanden i hela landet och territoriell sammanhållning. Det behöver tas större hänsyn till platsers olika förutsättningar. Öar har strukturellt andra förutsättningar vad gäller exempelvis beroende av transporter som sker på andra sätt än väg, mindre och mer sårbara arbetsmarknader, begränsad tillgång till service, utsatthet vid längre strömavbrott eller annan kris, större sårbarhet för störningar i försörjningskedjor och så vidare.
Öars läge är permanent därför behövs en långsiktig politik genom bland annat en ö-strategi.
Andrine Winther (S)
Motion till riksdagen
2026/27:1111
av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Naturtillgångars betydelse för hållbar lokal samhällsutveckling
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en strategi som säkerställer att nyttjandet av Sveriges naturtillgångar bidrar till hållbar utveckling, lokal förankring och långsiktig regional tillväxt och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige är rikt på naturtillgångar. Vattenkraft, vindkraft, skog och mineraler utgör grunden för såväl den svenska välfärden som den pågående klimatomställningen och den industriella utvecklingen. I många delar av landet, inte minst i Norrbotten och norra Sverige, sker betydande investeringar kopplade till dessa resurser.
Samtidigt är det ofta de lokala samhällena som bär en stor del av konsekvenserna av exploateringen. Mark tas i anspråk, miljön påverkas och den lokala infrastrukturen belastas. Historiskt har många samhällen byggts upp kring naturresursbaserade näringar, men det finns också exempel på orter där verksamheter lagts ned efter att resurserna uttömts eller marknadsförutsättningarna förändrats. Kvar finns då ibland miljöproblem, minskade arbetstillfällen och begränsade möjligheter till fortsatt utveckling.
För att klimatomställningen och den gröna industrialiseringen ska vara långsiktigt hållbara krävs ett starkt lokalt förtroende. Människor måste kunna känna att etableringar och investeringar också bidrar till utvecklingen av det samhälle där verksamheten bedrivs.
Internationell forskning visar att moderna naturresursprojekt i många fall genererar färre lokala samhällsinvesteringar än tidigare. Arbetskraft flygs in under kortare perioder, fler tjänster upphandlas externt och investeringarna i lokal samhällsutveckling är ofta begränsade. Detta riskerar att försvaga den lokala nyttan och den långsiktiga legitimiteten för stora etableringar.
Därför bör staten i större utsträckning säkerställa att verksamheter som nyttjar gemensamma naturresurser också bidrar till den lokala och regionala utvecklingen. Det kan ske genom krav på samhällsinvesteringar, infrastruktursatsningar, kompetensutveckling, bostadsbyggande, lokala utbildningsinsatser och ekonomiska garantier för miljöåterställning.
Sådana motkrav stärker förtroendet för den gröna omställningen, bidrar till regional utveckling och säkerställer att värden som skapas av naturresurser också kommer de lokala samhällena till del. Sverige behöver en modell där naturresurser nyttjas ansvarsfullt och där utvecklingen gynnar både nationen och de bygder där resurserna finns.
Ida Karkiainen (S)
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Samuel Pettersson (S)
Motion till riksdagen
2026/27:1110
av Ida Karkiainen m.fl. (S)
Till Agda Rössels minne
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett minnesmärke över Agda Rössel bör inrättas i riksdagens lokaler och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Motivering
Agda Rössel (1910–2001) var en svensk diplomat, politiker och samhällsengagerad pionjär. Hon föddes i Gällivare i Norrbotten och utbildade sig till socionom vid Socialhögskolan i Stockholm. Hon var tidigt engagerad i frågor om social rättvisa, kvinnors rättigheter och fred, och kom att göra en rad banbrytande insatser – inte minst internationellt.
År 1958 utnämndes hon av regeringen till Sveriges ständiga representant vid Förenta nationerna (FN) i New York. Därmed blev hon världens första kvinnliga FN-ambassadör, i en tid då diplomatin var ett i stort sett helt mansdominerat område. Detta var inte bara ett genombrott för svensk utrikespolitik, utan även ett historiskt steg för kvinnors deltagande i internationella institutioner.
Under sin tid i FN (1958–1964) lyfte hon flera viktiga frågor, bland annat om nedrustning, mänskliga rättigheter, barns skydd i väpnade konflikter och avskaffandet av dödsstraffet. Särskilt hennes tidiga och tydliga motstånd mot dödsstraffet väckte internationell uppmärksamhet och placerade Sverige i framkant i dessa frågor.
Efter sin tid i FN fortsatte hon sin diplomatiska karriär som ambassadör i bland annat Belgrad och Prag.
Trots hennes betydelsefulla gärning är Agda Rössel fortfarande relativt okänd för många, och det finns idag få platser där hennes namn lyfts fram. Ett minnesmärke i riksdagens lokaler – exempelvis en byst, tavla eller plakett – skulle vara ett värdigt sätt att synliggöra hennes bidrag till Sveriges moderna historia och till den internationella diplomatin.
Ett sådant minnesmärke skulle också ha stor symbolisk betydelse för jämställdhet, diplomatiskt ledarskap och kvinnors roll i utrikespolitiken.
Ida Karkiainen (S)
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Samuel Pettersson (S)
Motion till riksdagen
2026/27:1109
av Ida Karkiainen (S)
Fler unga jordbrukare
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att underlätta generationsväxling inom jordbrukssektorn och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Mer än hälften av Sveriges jordbrukare är över 60 år. Antalet yngre jordbrukare har minskat stadigt. Prognosen framåt pekar dessutom på att det blir färre jordbrukare varje år och det blir färre unga jordbrukare.
Det är allvarligt. Vi har redan en låg självförsörjningsgrad i Sverige, vilket gör oss sårbara i tider av kris. Med jordbrukens nedläggning följer också svårigheten att få tag på lokalproducerade råvaror, arbetstillfällen går förlorade, landskapen växer igen och markerna blir otillgängliga.
De jordbrukare som finns kvar vittnar också om farhågorna för framtiden. Finns det någon som vill ta över gården när de går i pension? Kommer det att finnas unga som intresserar sig för jordbrukssektorn? Generationsväxlingen är svår och förutspås bli svår.
Vi måste bryta utvecklingen av nedlagda jordbruk och färre bönder. Vi som konsumenter måste ställa krav på livsmedelsbutikerna att kunna köpa lokala råvaror och vi politiker måste ge förutsättningar för jordbruken att finnas kvar, utvecklas och bli fler. Generationsväxlingarna inom jordbruken måste underlättas och vi måste få fler unga att intressera sig för att starta jordbruk.
Unga som vill ta över en gård och bedriva jordbruk vittnar om att det nästan är en omöjlighet att få lån. Bankerna beskriver jordbruksbranschen som ett högriskprojekt. En del unga har till och med blivit direkt avrådda från att starta jordbruk. Kapitalförsörjningen är central om vi ska lyckas vända utvecklingen.
Ett sätt att underlätta för unga jordbrukare att starta eller ta över befintliga jordbruk är att erbjuda statliga kreditgarantier riktade till jordbrukssektorn och se över regelsystemet vid ägarskiften samt att bankerna ökar sin lokala närvaro och därmed får bättre kunskap om de lokala förutsättningarna på Sveriges landsbygder.
Vidare bör regeringen ta ett samlat grepp runt ämnet för att snarast presentera åtgärder och konkreta förslag som underlättar för generationsväxling inom jordbrukssektorn.
Ida Karkiainen (S)
Motion till riksdagen
2026/27:1108
av Adrian Magnusson (S)
Brytande av social snedrekrytering
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur den sociala snedrekryteringen till högskola och universitet kan minska och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Högskolan innebär utveckling, kunskap, möjligheter och tillväxt. En utbyggd högskola med lika möjligheter är centralt för ett jämlikt samhälle. Idag påverkar dock socioekonomisk och akademisk bakgrund alltför mycket vilka som söker sig till högre utbildning.
Universitetskanslersämbetet visade i år att 84 procent av unga med minst en forskarutbildad förälder hade påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Motsvarande siffra för unga där ingen förälder gått ut gymnasiet var 24 procent.
Det finns med andra ord ett tydligt samband mellan social bakgrund och benägenheten att söka till högskolan. Detta är inget nytt fenomen, men trenden har blivit värre. Under och efter pandemin har utvecklingen gått åt fel håll. Det krävs ett ordentligt omtag för att mota denna sociala snedrekrytering.
Sverige är ett land där alla ska ha lika chans. Det ska självklart vara flit och slit som avgör vilka som söker sig till högre utbildning, inte föräldrarnas bakgrund.
Mot bakgrund av detta föreslås riksdagen att se över möjligheten att tillsätta en utredning för att undersöka hur den sociala snedrekryteringen till högskolan kan minska.
Adrian Magnusson (S)
Motion till riksdagen
2026/27:1107
av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Avgiftsfritt TBE-vaccin för barn
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheterna att införa avgiftsfri TBE-vaccination för barn och ungdomar och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Fästingburen hjärninflammation (TBE) är en virussjukdom. Tiden från exponering för TBE-virus till de första symtomen varierar typiskt mellan 7 och 14 dagar. I den första fasen av infektionen kan viruset orsaka ospecifika, lindriga symptom som feber, frossa, huvudvärk och muskelvärk. För de flesta innebär sjukdomen endast dessa lindriga besvär, men cirka 20 – 30 procent av de smittade upplever därefter en andra fas som kan omfatta neurologiska tillstånd, från lindrig hjärnhinneinflammation till svår hjärninflammation. Den hjärninflammation som utvecklas under den andra fasen kan orsaka förlamning, bestående komplikationer eller dödsfall.
I Sverige blir omkring 200 – 250 personer sjuka i TBE varje år. Sedan början av 2000-talet har antalet rapporterade fall av TBE mer än fördubblats. Dock har såväl utbredningen som antalet sjukdomsfall ökat på senare år. Sjukdomsfall inträffar också utanför de traditionella riskområdena. Detta tyder på en ökad utbredning.
Det är möjligt att skydda sig mot TBE genom vaccin. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination till permanent- och sommarboende i riskområden samt till personer som vistas mycket i skog och mark i områden med hög smittorisk och som ofta får fästingar. Rekommendationen gäller även personer som kommer att vistas mycket i skog och mark i områden i andra länder där smittan finns.
Det är sammanfattningsvis en stor del av befolkningen som rekommenderas vaccin. Vaccination är dock dyrt. Flera doser behövs vid olika tillfällen och för en barnfamilj kan kostnaden bli för hög, vilket medför att man väljer att inte genomgå en vaccination. Idag har därför inte alla barn och vuxna möjlighet till vaccination ens i de högriskområden som finns för TBE-smitta. Vaccinationen är tvärtom avhängig personens egen betalningsförmåga.
Det finns ett värde i att människor ges möjlighet till rekreation och naturupplevelser. Att röra sig mer i skog och mark kan också förbättra folkhälsan. Det är en vinst för samhället som motiverar att det offentliga tar den kostnad vaccinationen innebär.
Regeringen bör med anledning av det vi anfört överväga att vidta åtgärder för att alla som rekommenderas vaccin mot TBE ska få ökad möjlighet till detta. I detta arbete bör framför allt barn prioriteras.
Adrian Magnusson (S)
Anna Wallentheim (S)
Joakim Sandell (S)
Motion till riksdagen
2026/27:1106
av Adrian Magnusson (S)
Utökat ansvar för banker vid bedrägerier
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka bankers ansvar för att uppfylla krav på ersättning vid bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det kommer löpande rapporter om att äldre och andra utsätts för bedrägerier där de luras på stora summor pengar. I den digitaliserade tidsålder vi lever i kan stora summor pengar överföras från bankkonton med bara några få knapptryck. Människor som i godtrogenhet uppfattar att de hjälper en medmänniska kan på någon minut förlora sitt livs besparingar till bedragare.
Mer kan och måste göras för att förhindra att människor luras på sitt livs besparingar. Det vore naturligt att ett större ansvar åläggs bankerna i Sverige för att förhindra att stora summor pengar kan överföras till bedragare. Vidare behöver också större krav läggas på banker för att kompensera människor som tydligt utsatts för bedrägerier. Frågan har sedan tidigare prövats rättsligt av Högsta domstolen där det konstaterats att bankerna har ett vidsträckt kompensationsansvar i dessa fall. Tyvärr görs inte en enhetlig tolkning av denna dom, utan Allmänna reklamationsnämnden och bankerna fortsätter att neka kompensation till de som kanske lurats på sitt livs besparingar.
Sverige kan inte ha en ordning där enskilda individer dumförklaras och lämnas att klara sig själva när de luras på sitt livs besparingar och tillgångar. Det är nedbrytande för individen och inte värdigt ett samhälle med stora rikedomar. Mer behöver göras för att lägga ansvaret där bedrägerierna på allvar kan bekämpas. Förhoppningsvis kan ett sådant ansvar även innebära att kriminella förlorar ytterligare inkomstkällor. I de fall då en person utsätts för ett bedrägeri behöver också bankerna uppfylla det kompensationsansvar som har fastställts i domstol.
Adrian Magnusson (S)
Motion till riksdagen
2026/27:1105
av Adrian Magnusson m.fl. (S)
Destinationsutveckling av östra Skåne
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om destinationsutveckling av östra Skåne och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skåne är en region med stor potential. Stora resurser har lagts och läggs på västra Skåne, där tillväxten är god och där inflyttningen är hög. Detta är glädjande då en god utveckling av västra Skåne är positiv för hela Skåne. Skåne består emellertid även av en ostlig del som inte i lika hög grad präglas av tillväxt och inflyttning. Östra Skåne har en befolkning som generellt är äldre än genomsnittet och flera kommuner minskar i invånarantal. Vidare har östra Skåne de senaste åren fått uppleva alltmer omfattande neddragningar inom sjukvården och kollektivtrafiken. Detta missgynnar hela Skåne då västra Skåne redan idag är hårt belastat.
Framtida infrastruktursatsningar på bland annat förbindelsen Fehmarn Bält och ett Östeuropa som fortsätter att utvecklas kommer att ställa högre krav på Skåne. Redan idag upplever Skåne en ökande turism och godshantering från länder i Östeuropa. Godstrafiken mellan Polen och Ystads hamn är fortsatt omfattande och allt fler kryssningsfartyg anlöper Ystads hamn. Vidare har Ystad goda förbindelser med Bornholm. Närapå all persontrafik till Bornholm går genom Ystads hamn. Det finns således stor potential att genom de goda förbindelserna med kontinenten ytterligareutveckla östra Skåne både som turistmål och som tillväxtområde i övrigt. För att skapa en region som präglas av tillväxt i alla sina delar krävs utökade satsningar på destinationsutveckling i östra Skåne. Detta inkluderar bland annat satsningar på hamnar och järnväg i östra Skåne men även på att lyfta fram de besöksmål som finns i östra Skåne. Det behövs även ytterligare överväganden kring hur östra Skåne kan utvecklas inom andra områden.
Det finns idag ett välutvecklat samarbete mellan kommunerna i sydöstra Skåne och kommunerna i nordöstra Skåne. Stat, region och kommun behöver tillsammans med dessa krafter och alla andra krafter som finns i östra Skåne genomföra satsningar på destinationsutveckling av denna del av Skåne. Det kommer Skåne, Sverige och hela Östersjöregionen till del när landets sydligaste region utvecklas.
Adrian Magnusson (S)
Anna Wallentheim (S)
Per-Arne Håkansson (S)
Ewa Pihl Krabbe (S)