Anna-Belle Strömberg

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Vi behandlar i dag en ny konsumentkreditlag.

Det här är en viktig proposition, för bakom juridiken och paragraferna finns människor – människor som fastnar i skulder de aldrig borde ha fått, familjer som pressas av höga räntor och växande kostnader och unga människor som möter en kreditmarknad där lån ibland säljs in lika enkelt som ett mobilabonnemang.

Därför välkomnar vi socialdemokrater att regelverket nu moderniseras och stärks. Det är bra att fler kreditformer omfattas av lagen, att kreditprövningen skärps, att konsumentens rätt till information och förklaring stärks och att reglerna anpassas till dagens digitala kreditmarknad.

Marknaden har förändrats snabbt, och lagstiftningen har inte alltid hängt med. Nu tas dock flera viktiga steg framåt.

Fru talman! Bakgrunden till att vi socialdemokrater har lämnat ett särskilt yttrande är att vi, även om propositionen stärker konsumentskyddet, vill lyfta behovet av att stärka kreditprövningen ytterligare för att förbättra möjligheten för kreditgivare att få en samlad helhetsbild av varje konsuments skuldsituation. I det sammanhanget är tillgången till ett skuld- och kreditregister av central betydelse. Vi ser nämligen hur överskuldsättningen fortsätter och hur människor lever med ekonomisk stress och skulder som påverkar hela livet – möjligheten att få bostad, möjligheten att få ett arbete och möjligheten till trygghet.

Fru talman! Sveriges Konsumenter har i sina remissynpunkter varit tydliga. De välkomnar en skärpt reglering men framhåller samtidigt att ytterligare åtgärder krävs för att bryta utvecklingen av överskuldsättning.

Vi noterar också att Lagrådet har riktat kritik mot delar av lagens struktur och mot dess tydlighet. Lagrådet pekar bland annat på att det inte alltid är tydligt vad som är en faktisk rättighet för konsumenten och vad som är en tillsynsregel. Ett starkt konsumentskydd måste också fungera i praktiken. Det måste vara möjligt för människor att förstå och använda den nya regeln.

Vi socialdemokrater vill understryka att ett stärkt regelverk förutsätter fungerande tillsyn. Utan tillräckliga resurser och tydliga mandat till berörda myndigheter finns risk att lagstiftningen inte får avsedd effekt. Om myndigheterna inte har resurser och verktyg för att följa upp reglerna riskerar skyddet att bli svagare i verkligheten än på papperet.

Fru talman! Konsumentpolitik handlar om trygghet, rättvisa och makt i vardagen. Vanliga människor ska inte lämnas ensamma mot aggressiv kreditgivning eller affärsmodeller som bygger på att människor skuldsätter sig mer än de klarar av.

Vi socialdemokrater stöder propositionen, men vi vill också vara tydliga med att vi vill fortsätta att bekämpa överskuldsättningen. Vi vill inte nöja oss här, utan det arbetet måste fortsätta.

Fru talman! Jag tackar för frågorna. Jag hörde mycket väl vad ledamoten sa i talarstolen.

I praktiken innebär förslaget att den med högre inkomst får bära en större del av hushållets utgifter för att frigöra pengar till någon annans skuld. Det är precis den kritiken som både Lagrådet och Yrkesföreningen lyfter upp. Därför har vi ställt oss bakom kritiken.

Skillnaden är att regeringen nu vill göra förslaget till en uttrycklig lag. Då måste förslaget granskas rättsligt. Där är Lagrådet tydligt. Anser ledamoten att förslaget håller praktiskt i lagen?

Fru talman! Jag tackar för frågorna. Jag hörde mycket väl vad ledamoten sa i talarstolen.

I praktiken innebär förslaget att den med högre inkomst får bära en större del av hushållets utgifter för att frigöra pengar till någon annans skuld. Det är precis den kritiken som både Lagrådet och Yrkesföreningen lyfter upp. Därför har vi ställt oss bakom kritiken.

Skillnaden är att regeringen nu vill göra förslaget till en uttrycklig lag. Då måste förslaget granskas rättsligt. Där är Lagrådet tydligt. Anser ledamoten att förslaget håller praktiskt i lagen?

Fru talman! Låt mig börja med att säga att vi socialdemokrater står bakom huvuddelen av propositionen. Vi vill se ett modernare och mer effektivt utsökningsförfarande. Skulder ska kunna drivas in snabbare och mer rättssäkert, och brottsoffer ska få bättre möjligheter att få skadestånd. Vidare ser vi positivt på flera av de moderniseringar som regeringen föreslår. Det gäller bland annat modernare försäljningsformer, eauktioner och bättre möjligheter för kronofogden att arbeta mer effektivt.

Men, fru talman, det finns en del i propositionen där vi tycker att regeringen har gått för långt. Det gäller förslaget att lagfästa proportioneringsprincipen även för sambor.

När kronofogden gör en löneutmätning räknar man fram ett förbehållsbelopp, alltså hur mycket en person måste få behålla för att klara sitt och familjens uppehälle. Regeringen vill nu skriva in i lagen att om en gäldenär lever tillsammans med en sambo ska sambons inkomst påverka beräkningen.

Det här kan låta som en juridisk förändring, men i praktiken är konsekvensen att om en sambo har högre inkomst kan den personen få bära en större del av hyran, av maten, av elen och av hushållets kostnader.

Fru talman! Svensk rätt bygger på principen om att var och en ansvarar för sina egna skulder. Sambolagen bygger också på att sambor är ekonomiskt självständiga. Sambor har inte samma lagstadgade rättigheter och underhållsskyldigheter som makar.

Därför är kritiken mot regeringen inte bara politisk. Lagrådet har tydligt pekat på att det strider mot den grundläggande förmögenhetsrättsliga principen att det bara är gäldenären, eller någon som uttryckligen har åtagit sig skulden, som ska bära betalningsansvaret. Även Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare delar Lagrådets kritik.

Lagrådet pekar också på att makar och sambor inte är samma sak juridiskt. Makar har en lagstadgad underhållsskyldighet, men det har inte sambor. Ändå vill regeringen behandla dem som om den skyldigheten finns.

De som har gift sig har gjort ett aktivt val och kan förmodas ha övervägt frågor om vad det innebär ekonomiskt. Ett samboförhållande kan uppstå mer av en vana eller utan närmare reflektion över konsekvenserna. Förhållandet kan också vara under en kort tid – och ändå ses som ett samboförhållande. Det kan också ha varit fråga om ett aktivt val att inte gifta sig, för att slippa risken att direkt eller indirekt behöva betala för sambons skulder.

Fru talman! Vi socialdemokrater står bakom ett modernt och effektivt utsökningsförfarande. Men effektivitet får aldrig gå före rättssäkerhet och rättvisa. Vi säger ja till reformen i huvudsak, men vi säger nej till att sambor i praktiken ska få ett ekonomiskt ansvar för skulder som inte är deras. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig börja med att säga att vi socialdemokrater står bakom huvuddelen av propositionen. Vi vill se ett modernare och mer effektivt utsökningsförfarande. Skulder ska kunna drivas in snabbare och mer rättssäkert, och brottsoffer ska få bättre möjligheter att få skadestånd. Vidare ser vi positivt på flera av de moderniseringar som regeringen föreslår. Det gäller bland annat modernare försäljningsformer, eauktioner och bättre möjligheter för Kronofogden att arbeta mer effektivt.

Men, fru talman, det finns en del i propositionen där vi tycker att regeringen har gått för långt. Det gäller förslaget att lagfästa proportioneringsprincipen även för sambor.

När Kronofogden gör en löneutmätning räknar man fram ett förbehållsbelopp, alltså hur mycket en person måste få behålla för att klara sitt och familjens uppehälle. Regeringen vill nu skriva in i lagen att om en gäldenär lever tillsammans med en sambo ska sambons inkomst påverka beräkningen.

Det här kan låta som en juridisk förändring, men i praktiken är konsekvensen att om en sambo har högre inkomst kan den personen få bära en större del av hyran, av maten, av elen och av hushållets kostnader.

Fru talman! Svensk rätt bygger på principen om att var och en ansvarar för sina egna skulder. Sambolagen bygger också på att sambor är ekonomiskt självständiga. Sambor har inte samma lagstadgade rättigheter och underhållsskyldigheter som makar.

Därför är kritiken mot regeringen inte bara politisk. Lagrådet har tydligt pekat på att det strider mot den grundläggande förmögenhetsrättsliga principen att det bara är gäldenären, eller någon som uttryckligen har åtagit sig skulden, som ska bära betalningsansvaret. Även Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare delar Lagrådets kritik.

Lagrådet pekar också på att makar och sambor inte är samma sak juridiskt. Makar har en lagstadgad underhållsskyldighet, men det har inte sambor. Ändå vill regeringen behandla dem som om den skyldigheten finns.

De som har gift sig har gjort ett aktivt val och kan förmodas ha övervägt frågor om vad det innebär ekonomiskt. Ett samboförhållande kan uppstå mer av en vana eller utan närmare reflektion över konsekvenserna. Förhållandet kan också vara under en kort tid – och ändå ses som ett samboförhållande. Det kan också ha varit fråga om ett aktivt val att inte gifta sig, för att slippa risken att direkt eller indirekt behöva betala för sambons skulder.

Fru talman! Vi socialdemokrater står bakom ett modernt och effektivt utsökningsförfarande. Men effektivitet får aldrig gå före rättssäkerhet och rättvisa. Vi säger ja till reformen i huvudsak, men vi säger nej till att sambor i praktiken ska få ett ekonomiskt ansvar för skulder som inte är deras. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Lars Beckman, för frågan!

Det är bra att regeringen till sist har börjat röra sig i den här frågan, men låt oss hålla isär två saker: Den ena är att stoppa telefonbedrägerier, och den andra är att stoppa oönskade och problematiska försäljningsmetoder. Regeringens arbete mot bluffsamtal och bedrägerier är bra, men det är inte samma sak som att ta tag i den lagliga telefonförsäljningen, som Konsumentverket beskriver som djupt problematisk. Den är oönskad, den är olämplig och den är djupt problematisk. Endast 1 procent av konsumenterna är positiva till den, och Nixregistret räcker inte.

Lars Beckman säger att vi missunnar konsumenterna erbjudanden. Vi missunnar ingen någonting. Jag är helt övertygad om att det finns andra vägar för företagen att sälja sina varor och tjänster. Det finns reklam på sociala medier, det finns reklam i tidningar och det finns reklam i tv. Jag tror också att människor själva faktiskt kan ta kontakt med bilförsäljarna eller med den lackservice Lars Beckman tar upp.

Jag tror alltså inte att detta är något problem alls. Företagen kommer inte att behöva stänga ned eller gå i konkurs, utan de kommer att hitta andra vägar.

Herr talman! Betänkandet om konsumenträtt handlar om att ge alla konsumenter goda förutsättningar att fatta rätt beslut.

Konsumentfrågorna berör oss alla. Med ständigt nya varor och tjänster att köpa är det viktigt att kunna underlätta för människor att handla medvetet och bidra till en mer hållbar konsumtion.

Vi socialdemokrater anser att alla konsumenter måste ges goda förutsättningar att fatta rätt beslut utifrån vad de önskar köpa och vad de vill avstå från att köpa. Därför välkomnar vi Konsumentverkets förslag om att förbjuda telefonförsäljning och i andra hand ha ett opt-in-system som innebär att försäljningssamtal är tillåtna endast till konsumenter som i förväg har klargjort att de är positiva till att bli uppringda. Konsumentverkets undersökningar visar att endast 1 procent av konsumenterna kan tänka sig telefonförsäljning, och en stor majoritet försöker på olika sätt att slippa undan detta.

Vi behöver också få stopp på manipulerade och retuscherade bilder i reklam och i sociala medier som skapar orealistiska kroppsideal hos unga människor. I både Norge, Finland och Frankrike finns lagar för att motverka kroppshets i sociala medier. Vi socialdemokrater anser att det även i Sverige ska vara krav på att det ska anges om retuscherade bilder används i marknadsföring. Vi anser att regeringen bör ta initiativ till en sådan lag.

Herr talman! Enligt konsumenträtten ska det vara minst lika enkelt att säga upp en tjänst, en prenumeration eller ett annat avtal som det är att ingå det. Ett företag ska inte kunna kräva att konsumenterna ska säga upp avtalet på ett speciellt sätt. Särskilt svårt är det när man ska hjälpa någon annan, exempelvis sin gamla förälder, som inte kan göra detta själv. Det finns bolag och företag som utformar sina villkor och sin kundtjänst så att det är helt omöjligt för dem som har ett arbete att sköta att komma fram, för bolaget eller företaget nås endast en viss telefontid och en viss dag.

En åtgärd mot detta är en ny regel i distansavtalslagen, som vi nyligen fattade beslut om: en onlinefunktion för att utöva ångerrätten. Det är en bra åtgärd som rimmar väl med vår motion om att man ska kunna säga upp en tjänst eller ett avtal utan att visuella hinder eller andra knep försvårar uppsägningen. Nu är det viktigt att Konsumentverket fortsätter tillsynsarbetet kring effekterna och ser till att åtgärderna blir bra.

Herr talman! En oroande utveckling som vi ser är att oseriösa företag inte bryr sig om till exempel Arns rekommendationer vid anmälan. Vi ser också influerare som inte följer överenskommelser, företag som vilseleder och lurar konsumenter och falsk marknadsföring. Vi ser att man säljer undermåliga produkter, och det är olika typer av realisationer – framför allt de som går under namnen Black Weekend och Black Friday. Trots den skärpning i prisinformationslagen som innebär att reapriset ska jämföras med det lägsta pris som har varit aktuellt de senaste 30 dagarna har detta fuskande fortsatt.

De som bryter mot lagen bör få betydligt kännbarare påföljder. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag om hur Konsumentverkets och Arns möjligheter till sanktioner och avgifter i arbetet mot oseriösa företag ska ökas.

Herr talman! Våren 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att det bör införas särskilda formkrav gällande fullmakter för stora lån, och regeringen skulle sedan återkomma till riksdagen i frågan. Vi socialdemokrater fortsätter att motionera om att detta är ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, för att skydda andra utsatta personer som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand samt för att minska risken för förfalskningar. Regeringen har inte prioriterat denna fråga, och i praktiken innebär det att skyddet för utsatta personer återigen får vänta.

Herr talman! Vi är positiva till att regeringen har tillsatt en utredning för att minska överskuldsättningen. Det som dock inte finns med i uppdraget är just tillkännagivandet från 2024 om att föreslå ett skuld- och kreditregister, trots att flera länder i EU har infört det. Det är ett kraftfullt verktyg för att motverka riskfylld kreditgivning. Inte heller här finns några förslag. Det finns ingen tidsplan och fortfarande inget besked.

Herr talman! Det förebyggande arbetet är viktigt, och konsumentvägledning behöver vara tillgänglig oavsett var i landet man bor. Den lokala rådgivningen har en viktig funktion, inte minst för utsatta konsumenter som till exempel funktionshindrade, äldre och grupper med språksvårigheter. Många kommuner har under de senaste åren valt att montera ned sin konsumentvägledning. I nuläget erbjuder endast hälften av landets kommuner konsumentstöd. Av de 145 kommuner som fortfarande har konsumentvägledning erbjuder endast 88 kommuner ett fördjupat stöd, där konsumenten kan få hjälp med att tolka avtal, lösa en tvist eller upprätta en anmälan till Arn.

Fördjupad vägledning förekommer främst i större städer och når cirka 53 procent av alla konsumenter. Vi socialdemokrater vill att konsumentvägledning blir en obligatorisk uppgift för kommunerna. Därför föreslår vi att en utredning ges i uppdrag att utarbeta förslag om hur en obligatorisk konsumentvägledning ska genomföras och finansieras.

Herr talman! Konsumentverket pekar på att digitaliseringen och globaliseringen under de senaste decennierna haft en avgörande inverkan på konsumentmarknaderna, inte minst när det gäller affärsmetoder, konsumtionsmönster och konsumentbeteenden. Digitaliseringen har gjort att företagen kommunicerar med konsumenterna genom nya sätt att sälja och dela information. E-handeln har blivit en central del av konsumtionen, med dygnetrunttillgång till varor och tjänster över hela världen.

Vi socialdemokrater anser att Konsumentverket behöver ytterligare resurser för att klara den ökade tillsynen. I vår budgetmotion har vi föreslagit ett ökat anslag på 45 miljoner kronor för fler kontroller.

Herr talman! Avslutningsvis: Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar bifall endast till reservation 1.

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Markus Kallifatides och Leif Nysmed (alla S).

Fru talman! Civilutskottet behandlar i dag betänkandet om ett stärkt konsumentskydd vid distansavtal. Propositionen handlar om att genomföra ett nytt EU-direktiv som innebär att reglerna om distansavtal om finansiella tjänster ska anpassas till dagens digitala verklighet. Det handlar om att modernisera informationskraven, stärka ångerrätten och införa ett skydd mot vilseledande utformning av webbplatser och appar.

Vi socialdemokrater ställer oss bakom förslaget. Vi ser detta som viktiga steg för att stärka konsumenternas ställning, särskilt på det finansiella området där konsekvenserna av felaktiga beslut kan bli långtgående för den enskildes ekonomi.

Fru talman! Sedan det ursprungliga regelverket kom 2002 har den digitala utvecklingen förändrat hur man ingår avtal. I dag kan tjänster tecknas med några få klick, avtal presenteras i appar, information ges i popup-fönster och beslut fattas väldigt snabbt. Därför är det rimligt att den här lagstiftningen uppdateras.

Det är positivt att det införs ett skydd mot vilseledande utformning av online-gränssnitt. Det är bra att konsumenten ska kunna få förklarat om en finansiell tjänst passar den egna ekonomiska situationen, och det är viktigt att ångerrätten görs mer tillgänglig genom en särskild funktion i digitala gränssnitt. Det är bra, för det stärker konsumenternas trygghet.

Men, fru talman, konsumentskydd är inte bara en fråga om lagtext. Det är också en fråga om maktbalans och möjligheten att få rätt om något går fel, så lagstiftningen behöver följas av tillsyn. Annars riskerar även bra lagstiftning att bara bli ett pappersskydd.

Digitala marknader präglas ofta av informationsövertag och avancerad beteendedesign. Affärsmodeller kan bygga på att konsumenter stressas, leds i en viss riktning eller möts av otydliga villkor. Därför behöver konsumentskyddet hela tiden fortsätta att utvecklas. Det är därför vi i vårt särskilda yttrande lyfter vikten av att följa utvecklingen noggrant för att motverka överskuldsättning, vilseledande marknadsföring och osunda affärsmetoder. Det krävs en ständig utveckling av regelverket, och det krävs ständig tillsyn.

Särskilt sårbara konsumenters behov måste stå i fokus. Det gäller äldre, personer med begränsad digital vana och människor i ekonomisk utsatthet.

Fru talman! Det här betänkandet innehåller inga reservationer. Riksdagen föreslås anta regeringens lagförslag. Vi socialdemokrater ställer oss bakom det, men vi vill markera att det är viktigt att tillsynsmyndigheterna har förutsättningar att utöva tillsyn och se till att reglerna följs, inte minst i digitala miljöer. Konsumentpolitiken handlar om att vanliga människor ska kunna känna trygghet när de tecknar avtal, även om det sker på en mobilskärm. När ett finansiellt avtal kan ingås med bara några få klick kan konsekvenserna bli långvariga. Därför måste konsumenterna skyddas, och skyddet ska vara starkt och fungera i praktiken.

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Markus Kallifatides och Leif Nysmed (alla S).

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Det känns bra att man ändå är beredd att se över resurserna. Jag uppfattar dock att det inte blir mer resurser under 2026, även om myndigheten inte kan genomföra en del uppdrag utan att tränga undan andra – det var i alla fall så jag uppfattade det.

Jag är helt överens med ministern om att reformtempot på konsumentområdet är högt och att det är glädjande att steg tas för att stärka konsumentskyddet.

I interpellationssvaret erkänner ministern behovet av resurser för effektiv tillämpning i framtiden. Ändå drar regeringen slutsatsen att Konsumentverket ska klara detta inom befintliga ramar. Det är ett antagande som inte delas av Konsumentverket i deras budgetunderlag. Det delas inte av Sveriges Konsumenter, och det delas inte heller av oss socialdemokrater.

Det där just därför vi i vår budget har prioriterat tillsynen och lagt fram förslag som ska stärka Konsumentverkets kapacitet. Vi menar att ansvaret inte kan skjutas på framtida budgetunderlag. Konsumentpolitik handlar om trygghet i vardagen och om att lagar faktiskt ska gälla i praktiken.

Med det vill jag tacka för svaret och önska trevlig helg.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Ministern sa i sitt svar att man ska ta emot Konsumentverkets budgetunderlag. Det ska ligga till grund för framtida bedömningar. Samtidigt har regeringen redan slagit fast slutsatsen att myndigheten har utrymme inom befintliga resurser.

Detta står i kontrast mot Konsumentverkets och civilsamhällets egna bedömningar. Organisationen Sveriges Konsumenter har varit tydlig med att oseriösa aktörer ofta räknar med att risken att bli granskad är låg och att sanktionerna inte alltid är avskräckande. Det är precis vad vi ser i verkligheten: abonnemangsfällor, vilseledande marknadsföring, bluffreor, aggressiva digitala affärsmetoder och företag som systematiskt testar var gränserna går.

I vår kommittémotion om konsumentpolitik drar vi slutsatsen att det inte är ett regelproblem utan att det handlar om tillsyn. Därför föreslår vi i vår budget ett utökat anslag till Konsumentverket för fler kontroller, investeringar i nya verktyg och AI-kompetens samt mer kännbara sanktioner så att fusk inte ska löna sig. Vi har lyssnat på Konsumentverket och organisationen Sveriges Konsumenter, och vi tar varningarna på allvar.

Jag kommer tillbaka till min fråga, för jag tycker inte att jag fick svar. Anser ministern att dessa problem riskerar att tränga undan annan tillsyn?

Fru talman! Jag tackar civilministern för svaret.

Min interpellation handlar om proportionerna mellan ett snabbt växande regelverk och de faktiska förutsättningarna att klara av att genomföra det i praktiken. Jag tycker också att det är glädjande att vi tar steg för att förbättra konsumentskyddet.

Ministern bekräftar själv att reformtempot på konsumentområdet är högt. EU-regler ska genomföras, ny nationell lagstiftning ska beslutas och Konsumentverket får i flera fall ett utökat tillsynsansvar. Ministern säger också något viktigt, nämligen att ny lagstiftning behöver följas av resurser, av mandat och av effektiva metoder. Allt det är vi helt överens om.

Men problemet, fru talman, är att regeringen trots detta konstaterar att Konsumentverket i samband med reformerna ska kunna hantera sina uppgifter inom befintliga resurser. Det är här frågetecknen hopar sig för mig. Konsumentverket har i sina budgetunderlag för 2026–2028 varit tydligt med att myndigheten står inför ett ökat antal tillsynsuppgifter, mer komplexa ärenden på digitala och gränsöverskridande marknader och ett växande behov av kompetens inom digital analys och AI. Även i Konsumentverkets rapport om influencers och marknadsföring konstaterar myndigheten att affärsmetoderna är mycket problematiska och att överträdelser sker i stor omfattning. Oseriösa företag tänjer systematiskt på gränserna, och barn och unga är särskilt utsatta. Problemen kvarstår.

Frågan är om staten verkligen ger myndigheten reella möjligheter att fullfölja sina uppdrag. Konsumentverket beskriver att nya uppdrag utan resurstillskott riskerar att tränga undan annan tillsyn. Mot bakgrund av detta räcker det inte med att säga att varje lagstiftningsärende bedöms för sig, som framgick av statsrådets svar. Konsumenten möter inte reformerna var för sig utan i en helhet. I den helheten är tillsynen redan hårt ansträngd.

Fru talman! Bedömer ministern att de nya uppdragen utan resurstillskott riskerar att tränga undan annan tillsyn?

Herr talman! När vi debatterar ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt handlar det i mångt och mycket om rättvisefrågor. Det handlar om maktbalans mellan starka aktörer och enskilda människor.

Överskuldsättningen i Sverige är alarmerande hög. Skuldberget har ökat med rekordnoteringar i både antalet ärenden och det totala skuldbeloppet. Bakom varje ärende finns ett liv präglat av stress, ohälsa och begränsad frihet, något som även drabbar barn och släktingar.

Den snabba ökningen tyder på att många kämpar med ekonomin med höga räntor och levnadskostnader, vilket gör att det blir mycket svårt att betala löpande räntor. Risken för långvarig skuldsättning är hög för dem som väl har hamnat i registret. Många skulder drivs in via inkasso där räntor och avgifter gör att skulderna växer och blir svåra att ta sig ur.

Herr talman! Vi socialdemokrater anser att skuldsaneringen ska beviljas tidigare och omfatta fler. Skuldsaneringstiden ska förkortas från fem till tre år. Ett fast återbetalningsbelopp ska införas så att arbete och ökade inkomster faktiskt lönar sig. Det är inte rimligt att människor hålls kvar i skuldfällor som saknar en slutpunkt.

När det gäller huvudregeln om avräkning vid utmätning är ordningen i dag att de medel som kommer in genom utmätning först ska avräknas mot räntor och avgifter och därefter mot ett kapitalbelopp. Först när förfallna räntor och avgifter är betalda görs en avräkning mot kapitalbeloppet.

Den här ordningen leder till en svår ekonomisk situation där den totala skulden växer. Därför vill vi att huvudregeln ändras så att medel som kommer in i första hand ska avräknas mot fordringens kapitalbelopp. Det är avgörande för att skulder ska minska och inte bara administreras.

Herr talman! När det gäller kreditgivning måste ökat ansvar ligga där besluten tas. I dag kan oseriösa aktörer tjäna pengar på utlåning och indrivning och kombinera flera kortfristiga krediter i syfte att kringgå gällande räntetak och kostnadstak. Det är tämligen riskfritt för dessa företag att låna ut pengar. De har i många fall egna inkassoföretag och tjänar därmed ytterligare pengar på de låntagare som inte kan betala tillbaka. I slutändan vänder sig dessa företag till Kronofogden för att driva in obetalda skulder.

Vi anser därför att ett skuld- och kreditgivningsregister vore ett kraftfullt verktyg för att säkerställa att de som har beviljats lån också har förmågan att betala tillbaka det. Vi anser också att kreditgivare som brister i sin kreditprövning ska bära en mycket större kostnad vid verkställighet hos Kronofogden.

Herr talman! När det gäller ersättningsrätten handlar det ytterst om en trygghet. Men i dag ser vi hur försäkringsvillkor urholkar skyddet, särskilt för utsatta grupper. Många försäkringsbolag tillämpar försäkringsvillkor som innebär att rättsskyddet i en hemförsäkring omfattar vårdnadstvister först när det har gått ett helt år efter parternas separation.

Detta riskerar att slå hårt mot våldsutsatta kvinnor med begränsade medel att betala för ett ombud. Det är svårt att skydda sig mot förövarens fortsatta våld när han använder barnet i en vårdnadstvist för att komma åt både kvinnan och barnet. Vidare kan detta leda till en stor ojämlikhet i processen och ytterst till att de ekonomiskt svagare parterna ger upp och inte orkar strida för sina barns intressen. Regeringen bör därför se över möjligheten att låta rättsskyddet i en hemförsäkring omfatta vårdnadstvister utan något villkor i fråga om karenstiden.

Vi ser också att försäkringsrätten nu står inför helt nya utmaningar. En fråga som har blivit extra aktuell är det ökande antalet stormar, översvämningar och bränder. I mitt län, Västernorrland, drabbades vi väldigt hårt av skyfall och översvämningar i september förra året. Boende fick evakuera. Det blev stora skador på vägar, järnvägar, privata tomter och fastigheter.

Försäkringsbolagen har själva larmat om att försäkringarna för hus och fastigheter i vissa områden kan komma att bli väldigt dyra och helt sägas upp i framtiden på grund av extremväder. Det kan leda till att många står utan försäkring för hus som till exempel har skadats i en översvämning.

Här menar vi socialdemokrater att försäkringar ska vara en del av samhällets grundläggande trygghet. Därför vill vi att regeringen ska ta ett initiativ till en försäkringslösning som ska säkerställa lösningar vid ökade klimatrisker och att människor även i områden där det finns en hög risk både kan teckna dem och ha råd med den. Vi vill införa krav på bättre jämförelseverktyg mellan olika försäkringsbolag. Försäkringsbolagen ska vara tydliga och kunna kommunicera vad som ingår i försäkringen.

Herr talman! I Sverige finns det kriminella företag som skaffar sig konkurrensfördelar genom svartjobb, illegal arbetskraft och skenanställningar. Här behöver vi ytterligare reformer för att motverka dessa problem och bekämpa arbetslivskriminaliteten. Vi ser taktiska konkurser som används som brottsverktyg. Vi ser företag som återuppstår i nya bolag och arbetstagare som lämnas utan lön. Staten förlorar sina skatteintäkter, och seriösa företag konkurreras ut. Därför vill vi se skärpta regler mot just taktiska konkurser.

Herr talman! Sammanfattningsvis vill vi socialdemokrater förebygga skuldsättning, ge människor en verklig väg tillbaka, se till att försäkringarna fungerar när livet krisar och sätta stopp för konkurser som används för att fuska och exploatera.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 8.

I detta anförande instämde Denis Begic (S).

Fru ålderspresident! Vi debatterar i dag utgiftsområde 18. Jag tänker hålla mig till konsumentpolitik, som är helt avgörande för människors trygghet i vardagen i en tid när konsumenter möter fler risker än någonsin.

Vi socialdemokrater gör två mycket tydliga och strategiska satsningar i vår budget för konsumentpolitiken. Det handlar om att stärka tryggheten för vanliga människor i en tid då konsumenterna möter fler risker, fler oseriösa aktörer och fler digitala fallgropar än någonsin tidigare.

Först och främst stärker vi Konsumentverket. Vi lägger 45 miljoner kronor mer än regeringen till Konsumentverket. Vi gör det därför att verkligheten kräver det och för att både myndigheten själv och vi socialdemokrater pekar på samma sak: Tillsynen är i dag inte tillräcklig.

Det är lätt att vilseleda konsumenter i dag. Abonnemangsfällor, digitala bedrägerier, bluffakturor, orimliga avtalsvillkor, matfusk, integritetsintrång och oseriös spel- och kreditreklam – listan kan göras lång. Vi ser också hur AI riskerar att missbrukas för manipulation, desinformation och bedrägerier. Därför anser vi att Konsumentverket måste få bättre verktyg, bättre kompetens och mer resurser för att kunna utöva effektiv tillsyn och skydda människor.

Vi konstaterar också att digitaliseringen och globaliseringen har förändrat marknaden i grunden. Internationella företag med avancerade affärsmodeller och algoritmer skapar köpmiljöer som stressar konsumenter till köp de inte planerat eller tänkt göra, samtidigt som kundtjänster försvinner och företagens ansvar minskar. Det är helt enkelt svårare än någonsin att vara konsument.

Mot den bakgrunden behöver Konsumentverket ytterligare resurser. Därför föreslår vi mer pengar för fler kontroller och nya verktyg så att man kan ta emot fler ärenden. Det är dessutom helt i linje med Konsumentverkets eget budgetunderlag för 2026, där myndigheten tydligt konstaterar att dagens resurser inte räcker för att hantera den växande mängden ärenden. Myndigheten pekar själv på att många konsumenter inte får det stöd de behöver i dag.

Fru ålderspresident! Vår andra prioritering är att vi återinför det statliga stödet till Sveriges Konsumenter, 15 miljoner kronor. När regeringen avskaffade stödet i januari 2025 försvagades hela landets konsumentröst. Sveriges Konsumenter är den enda oberoende, breda konsumentorganisationen i Sverige. De har företrätt svenska konsumenter sedan 1990-talet, både i Sverige och i EU, och deras arbete har bidragit till skarpare lagstiftning, bättre tillsyn och stärkt konsumentskydd.

Det statliga stödet har funnits obrutet sedan EU-inträdet, men när stödet togs bort tystnade mycket av den konsumentkraft som Sverige behöver i dag. Konsekvenserna märks redan: Remisser lämnas obesvarade, det tackas nej till viktiga möten i Sverige och EU, granskningar av farliga eller vilseledande produkter har minskat och personal har redan sagts upp. Det riskerar dessutom att urholka värdefull kompetens som blir svår att bygga upp igen.

Fru ålderspresident! Det här är särskilt allvarligt eftersom konsumenternas situation i dag är mer komplex än någonsin. Konsumenter behöver en stark företrädare som granskar marknaden och slår vakt om deras rättigheter.

Sveriges Konsumenter är helt avgörande i EU-samarbetet. De deltar i EU-kommissionens rådgivande grupp för konsumentpolitik, och de samarbetar med den europeiska konsumentorganisationen och med det europeiska organet för standardiseringsarbete ur ett konsumentperspektiv. Det arbetet kan ingen annan myndighet ersätta.

Sveriges Konsumenter är också viktiga för svenska företag, som vill ha rättvisa spelregler mot aktörer som Temu och Shein. De bidrar med oberoende granskningar som myndigheter använder i sin tillsyn. De efterfrågas av regeringen, de efterfrågas av myndigheter och de efterfrågas ofta av medier. De stärker också konsumenter genom utbildning, upplysning och vägledning.

Fru ålderspresident! Att tysta denna röst är fel väg. Vi vill stärka den. Därför avsätter vi 15 miljoner kronor i vårt budgetförslag. Våra två satsningar är tydliga: 45 miljoner kronor för att stärka Konsumentverket, helt i linje med myndighetens eget behov, och 15 miljoner kronor för att återupprätta Sveriges Konsumenter.

Skillnaden mellan oss och regeringen är att vi står på konsumenternas sida när marknaden blir allt tuffare. Regeringen har valt att tysta den fina och starka konsumentrösten.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic, Joakim Järrebring, Markus Kallifatides och Laila Naraghi (alla S).

Fru ålderspresident! Tack för svaret, Larry Söder! Det är helt riktigt att det går ganska bra för Arn just nu. Men vi ska komma ihåg att Arn är en myndighet som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Sveriges Konsumenter är en oberoende röst för att påverka konsumenternas skydd i samhället och se till både ekonomisk och ekologisk hållbarhet. De har inte samma uppdrag.

Sveriges Konsumenter är den enda svenska organisation som representerar våra konsumenter i EU. Min fråga är hur Larry Söder menar att de svenska konsumenterna ska få en röst i EU:s lagstiftningsprocess. Man avskaffar ju den aktör som sitter vid det bordet, granskar förslag och balanserar näringslivets kraft. Arn sitter inte där.

Herr talman! Tack, Larry Söder, för anförandet! I det här replikskiftet tänkte jag att vi skulle prata om konsumentpolitiken.

Jag är helt övertygad om att Larry Söder i sitt hjärta värnar om konsumenterna, att han står på våra barns och ungas sida och att han finner ett värde i att stå upp för dem som inte själva har en stark röst.

Därför kan jag inte förstå den historiska omvändningen. Rätta mig om jag har fel, men det fanns en gång en kristdemokratisk konsumentminister, Inger Davidsson, som införde det statliga stödet till Sveriges Konsumenter eftersom ni såg värdet av en oberoende konsumentröst både i Sverige och i EU.

Nu står ni bakom en budget som tar bort hela det här stödet. Konsekvenserna är helt tydliga: färre granskningar, färre remisser, mindre närvaro i EU och en tystare konsumentröst, nu när marknaden är mer aggressiv än tidigare.

Min fråga till Larry Söder är hur det här går ihop med er tradition att värna civilsamhället och stå på de svagas sida. Varför väljer ni att tysta den här konsumentrösten som en tidigare KD-minister, som verkligen ville värna den här organisationen, själv byggde upp?