Riksflödet
Logga in
Anna-Belle Strömberg
Anna-Belle Strömberg

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Anna-Belle Strömberg

Socialdemokraterna · 98 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@annabelle.strömberg
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 1 sep 2021 · jämfört med riksdagens snitt

0
Röstade Ja · · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 303 ja mot 44 nej
Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 306 ja mot 41 nej
Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Nej · · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med minoriteten
Bifall — 215 ja mot 131 nej
Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3
Talade i kammaren · · Västernorrlands län

En ny konsumentkreditlag

Fru talman! Vi behandlar i dag en ny konsumentkreditlag.

Det här är en viktig proposition, för bakom juridiken och paragraferna finns människor – människor som fastnar i skulder de aldrig borde ha fått, familjer som pressas av höga räntor och växande kostnader och unga människor som möter en kreditmarknad där lån ibland säljs in lika enkelt som ett mobilabonnemang.

Därför välkomnar vi socialdemokrater att regelverket nu moderniseras och stärks. Det är bra att fler kreditformer omfattas av lagen, att kreditprövningen skärps, att konsumentens rätt till information och förklaring stärks och att reglerna anpassas till dagens digitala kreditmarknad.

Marknaden har förändrats snabbt, och lagstiftningen har inte alltid hängt med. Nu tas dock flera viktiga steg framåt.

Fru talman! Bakgrunden till att vi socialdemokrater har lämnat ett särskilt yttrande är att vi, även om propositionen stärker konsumentskyddet, vill lyfta behovet av att stärka kreditprövningen ytterligare för att förbättra möjligheten för kreditgivare att få en samlad helhetsbild av varje konsuments skuldsituation. I det sammanhanget är tillgången till ett skuld- och kreditregister av central betydelse. Vi ser nämligen hur överskuldsättningen fortsätter och hur människor lever med ekonomisk stress och skulder som påverkar hela livet – möjligheten att få bostad, möjligheten att få ett arbete och möjligheten till trygghet.

Fru talman! Sveriges Konsumenter har i sina remissynpunkter varit tydliga. De välkomnar en skärpt reglering men framhåller samtidigt att ytterligare åtgärder krävs för att bryta utvecklingen av överskuldsättning.

Vi noterar också att Lagrådet har riktat kritik mot delar av lagens struktur och mot dess tydlighet. Lagrådet pekar bland annat på att det inte alltid är tydligt vad som är en faktisk rättighet för konsumenten och vad som är en tillsynsregel. Ett starkt konsumentskydd måste också fungera i praktiken. Det måste vara möjligt för människor att förstå och använda den nya regeln.

Vi socialdemokrater vill understryka att ett stärkt regelverk förutsätter fungerande tillsyn. Utan tillräckliga resurser och tydliga mandat till berörda myndigheter finns risk att lagstiftningen inte får avsedd effekt. Om myndigheterna inte har resurser och verktyg för att följa upp reglerna riskerar skyddet att bli svagare i verkligheten än på papperet.

Fru talman! Konsumentpolitik handlar om trygghet, rättvisa och makt i vardagen. Vanliga människor ska inte lämnas ensamma mot aggressiv kreditgivning eller affärsmodeller som bygger på att människor skuldsätter sig mer än de klarar av.

Vi socialdemokrater stöder propositionen, men vi vill också vara tydliga med att vi vill fortsätta att bekämpa överskuldsättningen. Vi vill inte nöja oss här, utan det arbetet måste fortsätta.

Svarade Rashid Farivar i en replik · · Västernorrlands län

Ändamålsenliga utmätningsregler och utökad distansutmätning

Rashid FarivarSD· i en replikJag tackar för svaret. Återigen påstår ledamoten att sambon blir återbetalningsskyldig, eller betalningsansvarig, för sambons skulder. Det stämmer inte. Man tar in inkomster från sambon om det blir högre inkomster i…

Fru talman! Jag har inte sagt att sambon blir återbetalningsskyldig, utan jag har sagt att sambon blir indirekt ansvarig för en skuld som den andra sambon har. Vi anser att vi ska hålla fast vid principen om att människor inte ska göras ekonomiskt ansvariga för skulder som de inte har. Den person som är satt i skuld ska också betala skulden.

(Applåder)

Svarade Rashid Farivar i en replik · · Västernorrlands län

Ändamålsenliga utmätningsregler och utökad distansutmätning

Rashid FarivarSD· i en replikJag tackar ledamoten Anna-Belle Strömberg för anförandet. Jag ville egentligen inte begära replik, men jag refererar snabbt till vad vår riksdagskollega Alireza Akhondi alldeles nyss sa i ett replikskifte, nämligen att…

Fru talman! Jag tackar för frågorna. Jag hörde mycket väl vad ledamoten sa i talarstolen.

I praktiken innebär förslaget att den med högre inkomst får bära en större del av hushållets utgifter för att frigöra pengar till någon annans skuld. Det är precis den kritiken som både Lagrådet och Yrkesföreningen lyfter upp. Därför har vi ställt oss bakom kritiken.

Skillnaden är att regeringen nu vill göra förslaget till en uttrycklig lag. Då måste förslaget granskas rättsligt. Där är Lagrådet tydligt. Anser ledamoten att förslaget håller praktiskt i lagen?

Talade i kammaren · · Västernorrlands län

Ändamålsenliga utmätningsregler och utökad distansutmätning

Fru talman! Låt mig börja med att säga att vi socialdemokrater står bakom huvuddelen av propositionen. Vi vill se ett modernare och mer effektivt utsökningsförfarande. Skulder ska kunna drivas in snabbare och mer rättssäkert, och brottsoffer ska få bättre möjligheter att få skadestånd. Vidare ser vi positivt på flera av de moderniseringar som regeringen föreslår. Det gäller bland annat modernare försäljningsformer, eauktioner och bättre möjligheter för Kronofogden att arbeta mer effektivt.

Men, fru talman, det finns en del i propositionen där vi tycker att regeringen har gått för långt. Det gäller förslaget att lagfästa proportioneringsprincipen även för sambor.

När Kronofogden gör en löneutmätning räknar man fram ett förbehållsbelopp, alltså hur mycket en person måste få behålla för att klara sitt och familjens uppehälle. Regeringen vill nu skriva in i lagen att om en gäldenär lever tillsammans med en sambo ska sambons inkomst påverka beräkningen.

Det här kan låta som en juridisk förändring, men i praktiken är konsekvensen att om en sambo har högre inkomst kan den personen få bära en större del av hyran, av maten, av elen och av hushållets kostnader.

Fru talman! Svensk rätt bygger på principen om att var och en ansvarar för sina egna skulder. Sambolagen bygger också på att sambor är ekonomiskt självständiga. Sambor har inte samma lagstadgade rättigheter och underhållsskyldigheter som makar.

Därför är kritiken mot regeringen inte bara politisk. Lagrådet har tydligt pekat på att det strider mot den grundläggande förmögenhetsrättsliga principen att det bara är gäldenären, eller någon som uttryckligen har åtagit sig skulden, som ska bära betalningsansvaret. Även Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare delar Lagrådets kritik.

Lagrådet pekar också på att makar och sambor inte är samma sak juridiskt. Makar har en lagstadgad underhållsskyldighet, men det har inte sambor. Ändå vill regeringen behandla dem som om den skyldigheten finns.

De som har gift sig har gjort ett aktivt val och kan förmodas ha övervägt frågor om vad det innebär ekonomiskt. Ett samboförhållande kan uppstå mer av en vana eller utan närmare reflektion över konsekvenserna. Förhållandet kan också vara under en kort tid – och ändå ses som ett samboförhållande. Det kan också ha varit fråga om ett aktivt val att inte gifta sig, för att slippa risken att direkt eller indirekt behöva betala för sambons skulder.

Fru talman! Vi socialdemokrater står bakom ett modernt och effektivt utsökningsförfarande. Men effektivitet får aldrig gå före rättssäkerhet och rättvisa. Vi säger ja till reformen i huvudsak, men vi säger nej till att sambor i praktiken ska få ett ekonomiskt ansvar för skulder som inte är deras. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.

(Applåder)

Ställde en skriftlig fråga till Finansmarknadsminister Niklas Wykman · 22 april 2026

Konsumtionslån

Skriftlig fråga 735
Finansmarknadsminister Niklas Wykman har i flera sammanhang framhållit att utvecklingen av konsumtionslån går åt rätt håll och hänvisat till att dessa som andel av bnp minskar. Samtidigt visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), särskilt finansräkenskaperna över blancokrediter (2001–2026, månadsdata), att den totala volymen av blancolån inte har minskat i absoluta tal. Eftersom blancolån utgör en betydande del av de konsumtionslån som diskuteras väcker detta frågor om hur regeringen tolkar utvecklingen. Min fråga till finansmarknadsminister Niklas Wykman är: Avser ministern att vidta ytterligare åtgärder för att faktiskt minska hushållens riskfyllda skuldsättning, då lånens andel av bnp kan minska samtidigt som skuldvolymerna i kronor ligger kvar på en fortsatt hög nivå?
Lade fram en motion · 15 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:222 Ersättningsregler med brottsoffret i fokus

Motion 4078
Motion till riksdagen 2025/26:4078 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:222 Ersättningsregler med brottsoffret i fokus Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en särskild brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kontrollstation och tillkännager detta för regeringen. Motivering Socialdemokraterna välkomnar proposition 2025/26:222 Ersättningsregler med brotts­offret i fokus. Det är välkommet att brottsoffer enklare ska kunna få ut sin ersättning efter att ha varit utsatt för brott och det är i linje med Socialdemokraternas förda brottsofferpolitik. Under föregående mandatperiod genomförde den socialdemokratiskt ledda regeringen den största reformen av brottsskadeersättningen på över 20 år. Proposition 2021/22:198 Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer innebar kraftigt höjda skadestånds- och kränkningsersättningar till brottsoffer, i många fall en fördubbling av ersättnings­nivåerna. Ersättningen höjdes särskilt vid allvarliga vålds- och sexualbrott. Efterlevande anhöriga till personer som dödats genom brott fick stärkt rätt till ersättning genom införandet av en ny särskild anhörigersättning. Samtidigt förbättrades möjligheterna för brottsoffer att faktiskt få ut sitt skadestånd, genom företräde vid löneutmätning och utvidgad möjlighet att utmäta ersättning för felaktiga frihetsberövanden. Reformen syftade till att minska skadeverkningarna av brott och innebar ett tydligt erkännande av brottsoffers rätt till respekt, upprättelse och ekonomisk kompensation. Det är bra att det viktiga arbetet som den socialdemokratiska regeringen inledde nu tas vidare. Bäst för brottsoffer är om brotten kan förebyggas och aldrig begås – men när någon ändå utsätts för brott måste samhället stå på brottsoffrets sida. En ny brottsofferlag Samhället ska vara organiserat så att kriminalitet så långt som möjligt förebyggs. Det bästa sättet att skydda brottsoffer är att stoppa brotten. När brott ändå sker måste samhällets samlade resurser stå på brottsoffrets sida. Det handlar i första hand om att brottet ska klaras upp och den skyldiga lagföras. Men det handlar också om bemötandet vid anmälan liksom under utredning och rättsprocess, om att som brottsoffer känna att man blir lyssnad på och tagen på allvar, om att sedan också kunna få samhällets hjälp och stöd i att gå vidare. Ofta känner brottsoffer att samhället inte står tillräckligt på deras sida. Känslan av att lämnas ensam efter att ha drabbats av ett brott är alltför vanlig. Dagens regler är splittrade mellan flera olika regelverk och aktörer, vilket försvårar förutsägbarhet, likvärdighet och rättssäkerhet för brottsoffer. Brottsoffrets ställning och rättigheter måste stärkas. För att underlätta för brottsoffer att orientera sig bland lagar, regler och olika aktörers olika ansvar anser vi socialdemokrater att det bör införas en samlad brottsofferlag­stift­ning där brottsoffers rättigheter samlas och stärks. En brottsofferlag skulle tydliggöra vilket stöd som samhället ska ge till brottsoffer, t.ex. i form av rätten till målsägandebiträde, information om förundersökning, möjlig­heten till stöd i domstol, rätten till skadestånd och det psykiska, praktiska och ekono­miska stöd som kan behövas för att kunna gå vidare och leva ett tryggt liv efter att ha varit utsatt för brott. Det är en fråga om upprättelse, respekt och rättvisa. Moderaterna lovade i valrörelsen 2022 att införa en ny brottsofferlag, vilket vi socialdemokrater välkomnade. Att man nu förbättrar ersättningsreglerna är bra, men långt ifrån tillräckligt i det brottsofferperspektiv regeringen säger sig vilja värna. Socialdemokraternas förslag är därför: Tillsätt en utredning om en särskild brottsofferlag. En kontrollstation Det råder en bred enighet i riksdagen kring behovet att stärka brottsoffers rättigheter. Det är välkommet att ytterligare åtgärder nu vidtas för att förenkla och förbättra möjligheterna för brottsoffer att få ersättning för sina skador. Dock är det angeläget att följa upp om och hur lagändringarna får den effekt som avses i propositionen, samt om fortsatta justeringar i lagen är motiverade. En uppföljning som ser över konsekvenserna av kommande lagändringar skulle ge viktig information till riksdag och regering om utfallet. Vi noterar också att flera remissinstanser ifrågasätter förslagen om skärpningar av principalansvaret för föräldrar, samt att regeringens utredning bedömer att det belopp som principalansvaret är begränsat till inte bör höjas. Till exempel säger Uppsala universitet, juridiska fakulteten: ”Mot bakgrund av befintlig kunskap om socioekonomisk utsatthet och dess betydelse som riskfaktor för att dras in i kriminell verksamhet framstår ett förslag om utökat principalansvar som närmast kontraproduktivt. Ett utökat principalansvar riskerar att leda till ekonomiska och sociala negativa konsekvenser för individer, familjer och samhället.” Åklagar­myndigheten har liknande invändningar. Vi socialdemokrater menar att de jämkningsregler som finns i befintlig lagstiftning för att motverka orimliga resultat är avgörande. Utrymmet för jämkning och hur det används i praktiken behöver följas så att inte det utökade principalansvaret utsätter redan ekonomiskt utsatta familjer, och kanske framför allt ensamstående föräldrar och syskon till det barn som gjort sig skyldig till brott, för en alltför svår levnadssituation, då det inte förbättrar förutsättningarna att vara en trygg, närvarande och gränsdragande förälder till ett barn som är på glid. Socialdemokraternas förslag är därför: Regeringen ska upprätta en kontrollstation där en översyn görs av lagändringarnas genomförande och effekter samt om ytterligare lagändringar är motiverade. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Svarade Lars Beckman i en replik · · Västernorrlands län

Konsumenträtt m.m.

Lars BeckmanM· i en replikDet är helt otroligt att ledamoten Anna-Belle Strömberg vet bättre än företagen själva vad som funkar för deras företag. Men jag började ju med att säga att Socialdemokraternas politik lyder: Förbjud eller reglera!…

Herr talman! Jag är helt övertygad om att företagen kan hitta andra sätt att sälja sina varor och produkter. Det kan de bäst själva.

Problemet med telefonförsäljning är inte bara innehållet i samtalet, utan problemet är själva affärsmetoden och affärsmodellen. Den bygger på att överrumpla människor i stället för att ge dem möjligheten att fatta egna, genomtänkta beslut. Det här handlar faktiskt om rätten att få vara i fred.

(Applåder)

Svarade Lars Beckman i en replik · · Västernorrlands län

Konsumenträtt m.m.

Lars BeckmanM· i en replikMan kan sammanfatta Socialdemokraterna konsumentpolitik så här: Reglera eller förbjud! Det är väl ett tecken i tiden att Socialdemokraterna gör den kraftigaste vänstersvängen sedan 70-talet, herr talman. Det är bara att…

Herr talman! Tack, ledamoten Lars Beckman, för frågan!

Det är bra att regeringen till sist har börjat röra sig i den här frågan, men låt oss hålla isär två saker: Den ena är att stoppa telefonbedrägerier, och den andra är att stoppa oönskade och problematiska försäljningsmetoder. Regeringens arbete mot bluffsamtal och bedrägerier är bra, men det är inte samma sak som att ta tag i den lagliga telefonförsäljningen, som Konsumentverket beskriver som djupt problematisk. Den är oönskad, den är olämplig och den är djupt problematisk. Endast 1 procent av konsumenterna är positiva till den, och Nixregistret räcker inte.

Lars Beckman säger att vi missunnar konsumenterna erbjudanden. Vi missunnar ingen någonting. Jag är helt övertygad om att det finns andra vägar för företagen att sälja sina varor och tjänster. Det finns reklam på sociala medier, det finns reklam i tidningar och det finns reklam i tv. Jag tror också att människor själva faktiskt kan ta kontakt med bilförsäljarna eller med den lackservice Lars Beckman tar upp.

Jag tror alltså inte att detta är något problem alls. Företagen kommer inte att behöva stänga ned eller gå i konkurs, utan de kommer att hitta andra vägar.

Talade i kammaren · · Västernorrlands län

Konsumenträtt m.m.

Herr talman! Betänkandet om konsumenträtt handlar om att ge alla konsumenter goda förutsättningar att fatta rätt beslut.

Konsumentfrågorna berör oss alla. Med ständigt nya varor och tjänster att köpa är det viktigt att kunna underlätta för människor att handla medvetet och bidra till en mer hållbar konsumtion.

Vi socialdemokrater anser att alla konsumenter måste ges goda förutsättningar att fatta rätt beslut utifrån vad de önskar köpa och vad de vill avstå från att köpa. Därför välkomnar vi Konsumentverkets förslag om att förbjuda telefonförsäljning och i andra hand ha ett opt-in-system som innebär att försäljningssamtal är tillåtna endast till konsumenter som i förväg har klargjort att de är positiva till att bli uppringda. Konsumentverkets undersökningar visar att endast 1 procent av konsumenterna kan tänka sig telefonförsäljning, och en stor majoritet försöker på olika sätt att slippa undan detta.

Vi behöver också få stopp på manipulerade och retuscherade bilder i reklam och i sociala medier som skapar orealistiska kroppsideal hos unga människor. I både Norge, Finland och Frankrike finns lagar för att motverka kroppshets i sociala medier. Vi socialdemokrater anser att det även i Sverige ska vara krav på att det ska anges om retuscherade bilder används i marknadsföring. Vi anser att regeringen bör ta initiativ till en sådan lag.

Herr talman! Enligt konsumenträtten ska det vara minst lika enkelt att säga upp en tjänst, en prenumeration eller ett annat avtal som det är att ingå det. Ett företag ska inte kunna kräva att konsumenterna ska säga upp avtalet på ett speciellt sätt. Särskilt svårt är det när man ska hjälpa någon annan, exempelvis sin gamla förälder, som inte kan göra detta själv. Det finns bolag och företag som utformar sina villkor och sin kundtjänst så att det är helt omöjligt för dem som har ett arbete att sköta att komma fram, för bolaget eller företaget nås endast en viss telefontid och en viss dag.

En åtgärd mot detta är en ny regel i distansavtalslagen, som vi nyligen fattade beslut om: en onlinefunktion för att utöva ångerrätten. Det är en bra åtgärd som rimmar väl med vår motion om att man ska kunna säga upp en tjänst eller ett avtal utan att visuella hinder eller andra knep försvårar uppsägningen. Nu är det viktigt att Konsumentverket fortsätter tillsynsarbetet kring effekterna och ser till att åtgärderna blir bra.

Herr talman! En oroande utveckling som vi ser är att oseriösa företag inte bryr sig om till exempel Arns rekommendationer vid anmälan. Vi ser också influerare som inte följer överenskommelser, företag som vilseleder och lurar konsumenter och falsk marknadsföring. Vi ser att man säljer undermåliga produkter, och det är olika typer av realisationer – framför allt de som går under namnen Black Weekend och Black Friday. Trots den skärpning i prisinformationslagen som innebär att reapriset ska jämföras med det lägsta pris som har varit aktuellt de senaste 30 dagarna har detta fuskande fortsatt.

De som bryter mot lagen bör få betydligt kännbarare påföljder. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag om hur Konsumentverkets och Arns möjligheter till sanktioner och avgifter i arbetet mot oseriösa företag ska ökas.

Herr talman! Våren 2024 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att det bör införas särskilda formkrav gällande fullmakter för stora lån, och regeringen skulle sedan återkomma till riksdagen i frågan. Vi socialdemokrater fortsätter att motionera om att detta är ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, för att skydda andra utsatta personer som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand samt för att minska risken för förfalskningar. Regeringen har inte prioriterat denna fråga, och i praktiken innebär det att skyddet för utsatta personer återigen får vänta.

Herr talman! Vi är positiva till att regeringen har tillsatt en utredning för att minska överskuldsättningen. Det som dock inte finns med i uppdraget är just tillkännagivandet från 2024 om att föreslå ett skuld- och kreditregister, trots att flera länder i EU har infört det. Det är ett kraftfullt verktyg för att motverka riskfylld kreditgivning. Inte heller här finns några förslag. Det finns ingen tidsplan och fortfarande inget besked.

Herr talman! Det förebyggande arbetet är viktigt, och konsumentvägledning behöver vara tillgänglig oavsett var i landet man bor. Den lokala rådgivningen har en viktig funktion, inte minst för utsatta konsumenter som till exempel funktionshindrade, äldre och grupper med språksvårigheter. Många kommuner har under de senaste åren valt att montera ned sin konsumentvägledning. I nuläget erbjuder endast hälften av landets kommuner konsumentstöd. Av de 145 kommuner som fortfarande har konsumentvägledning erbjuder endast 88 kommuner ett fördjupat stöd, där konsumenten kan få hjälp med att tolka avtal, lösa en tvist eller upprätta en anmälan till Arn.

Fördjupad vägledning förekommer främst i större städer och når cirka 53 procent av alla konsumenter. Vi socialdemokrater vill att konsumentvägledning blir en obligatorisk uppgift för kommunerna. Därför föreslår vi att en utredning ges i uppdrag att utarbeta förslag om hur en obligatorisk konsumentvägledning ska genomföras och finansieras.

Herr talman! Konsumentverket pekar på att digitaliseringen och globaliseringen under de senaste decennierna haft en avgörande inverkan på konsumentmarknaderna, inte minst när det gäller affärsmetoder, konsumtionsmönster och konsumentbeteenden. Digitaliseringen har gjort att företagen kommunicerar med konsumenterna genom nya sätt att sälja och dela information. E-handeln har blivit en central del av konsumtionen, med dygnetrunttillgång till varor och tjänster över hela världen.

Vi socialdemokrater anser att Konsumentverket behöver ytterligare resurser för att klara den ökade tillsynen. I vår budgetmotion har vi föreslagit ett ökat anslag på 45 miljoner kronor för fler kontroller.

Herr talman! Avslutningsvis: Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar bifall endast till reservation 1.

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Markus Kallifatides och Leif Nysmed (alla S).

Lade fram en motion · 1 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostad

Motion 4012
Motion till riksdagen 2025/26:4012 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:188 Lag om hyrköp av bostad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition när det gäller den föreslagna lagen om hyrköp. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med ett förslag till modell för hyrköp som inte förenas med samma risker för kringgående av jordabalkens regler om skälig hyra och som uppfyller högt ställda krav på konsumentskydd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi socialdemokrater välkomnar fler vägar in på bostadsmarknaden. Vi eftersträvar jämlika villkor för olika former av boende – ägt, hyrt eller blandformer. Hyresgästernas inflytande över sin bostad och sitt bostadsområde ska öka. Vi vill dessutom att fler som vill ska kunna äga sitt boende. Den statliga banken SBAB ska användas mer effektivt för att öka konkurrensen på bolånemarknaden. Vi vill se en ny egnahemssatsning så att familjer får ökade möjligheter att ta klivet in på bostadsmarknaden, exempelvis genom startlån och olika hyrköpsmodeller. Det förslag till lag om hyrköpsmodell som nu föreligger i regeringens proposition har dock allvarliga brister. Enligt Lagrådet finns det inte skäl att betvivla att den föreslagna lagen kan minska trösklarna för att bostadssökande ska kunna komma in på bostads­marknaden och äga sitt boende, men Lagrådet menar att det finns skäl att ifrågasätta om den föreslagna lagen om hyrköp av bostad tillgodoser de syften som har angetts i lagrådsremissen – att tillhandahålla ett tryggt regelsystem och ett gott konsumentskydd. Lagrådet pekar i sammanhanget på ett antal risker för hyrköparen som är kopplade till förändringar som kan ske under ett hyrköpsavtals löptid, exempelvis att hyrköps­objektet förändras, att hyrköparens ekonomiska förhållanden kan försämras eller att hyrsäljaren drabbas av insolvens. Sammantaget menar Lagrådet att ett hyrköp enligt lagen för hyrköparen kommer att vara förenat med betydande risker om förhållandena ändras på dessa sätt innan optionen kan utnyttjas, och att riskerna är svåra att uppfatta för konsumenter. Lagrådets yttrande ligger i linje med uppfattningar som en rad remissinstanser framfört under remissförfarandet, där ytterligare risker för att det föreslagna systemet för hyrköp kan utnyttjas i penningtvättssammanhang också lyfts fram. En rad remissinstanser, däribland Fastighetsmäklarinspektionen, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen och Mäklarsamfundet, anser att förslagen brister i fråga om konsumentskydd då de ser risker för att hyrköpsavgiften blir orimligt hög och därmed kan omöjliggöra ett sparande för hyrköparen. Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kungliga Tekniska högskolan, Riksbyggen samt Hyres- och arrendenämnderna i Göteborg, Malmö, Stockholm och Sundsvall uttrycker på olika sätt farhågor om att hyrköpsmodellen kan användas för att kringgå reglerna om skälig hyra i jordabalken. Skatteverket anser att det bör förtydligas om hyrköpsavgiften skattemässigt kan bedömas som en optionspremie till någon del. Vi konstaterar slutligen att flera remissinstanser, däribland Bofrämjandet, Bostadsrätterna, Byggföretagen, Hyres- och arrendenämnden i Göteborg, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Kungliga Tekniska högskolan, OBOS AB, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Kommuner och Regioner, anser att det hade varit fördelaktigt om utredningen fått ett bredare uppdrag avseende olika boköps­modeller, även innefattande s.k. delägarköp av bostad. Mot denna bakgrund menar vi att riksdagen bör avslå regeringens proposition vad avser den föreslagna lagen om hyrköp. Regeringen bör återkomma med förslag till modell för hyrköp som inte förenas med samma risker för kringgående av jordabalkens regler om skälig hyra samt som uppfyller högt ställda krav på konsumentskydd. Förslagen om skärpta regler för boende i ägarlägenheter som del av samfällighet ställer vi socialdemokrater oss bakom. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Lade fram en motion · 1 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:187 En mer flexibel hyresmarknad

Motion 4011
Motion till riksdagen 2025/26:4011 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:187 En mer flexibel hyresmarknad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i de delar som handlar om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning i 7 kap. 11 § bostadsrättslagen. Riksdagen avslår propositionen i de delar som handlar om utökade möjligheter att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra av bostäder i 12 kap. 45 a § jordabalken samt förslaget om anpassad hyra i 12 kap. 55, 55 b och 55 f §§ jordabalken. Enklare privatuthyrning Vi socialdemokrater välkomnar en ny lag för privatuthyrning för ökad tydlighet, men med fokus på att värna partsmodellen, begränsa risken för ockerhyror på andrahands­marknaden och säkerställa att regeländringar inte bidrar till en parallell hyresmarknad med svagare skydd för hyresgäster. Vår utgångspunkt är att hyresmarknaden ska fungera bättre, men att detta måste ske inom ramen för den svenska hyresmodellen och med ett starkt skydd för hyresgästerna. Utökade möjligheter till andrahandsuthyrning Vi socialdemokrater menar, i enlighet med vad många remissinstanser framfört, att för­slagen om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning kommer att medföra att bostads­rätter köps eller behålls enbart för att hyras ut, utan ett egentligt bostadsbehov och i rent spekulationssyfte. Detta undergräver viktiga aspekter av bostadsrätten som tryggt boende i föreningsform och skapar i sin tur en större andrahandsmarknad där människor utnyttjas och får betala höga andrahandshyror samt tvingas leva under osäkra villkor. Vi menar vidare att detta slår särskilt hårt mot dem som redan har mindre resurser och därmed ökar ojämlikheten på bostadsmarknaden. Vi anser därför att riksdagen bör avvisa dessa förslag. En förbättrad modell för blockhyra Vi socialdemokrater välkomnar förslag som underlättar för blockuthyrning där ett seriöst och angeläget syfte att tillskapa exempelvis företagsbostäder föreligger. Förslagen till en förbättrad modell för blockhyra medför dock i nuvarande utformning en mycket stor risk för missbruk genom att besittningsskyddet kan förhandlas bort i efterföljande led vid blockhyra av bostäder till företag. I likhet med de remissinstanser som dagligen arbetar för att värna modellen för kollektiva hyresförhandlingar menar vi att besittnings­skydd och skälig hyra i jordabalkens mening är intimt sammanlänkade delar av skyddet för hyresgästers ställning på bostadsmarknaden. Vi godtar därför delar av förslagen om blockhyra, men inte förslaget om utökade möjligheter att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra av bostäder, och inte heller förslaget om anpassad hyra. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Lade fram en motion · 1 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:180 Förenklade regler vid ändring av en byggnad

Motion 4010
Motion till riksdagen 2025/26:4010 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:180 Förenklade regler vid ändring av en byggnad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 8 kap. 7 §. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att lättnader i regelverket inte leder till försämrad tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsningen av följdkrav vid större byggnadsändringar inte ska leda till att väsentliga brister i byggnader kvarstår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp reformens konsekvenser för bostadskvalitet, tillgänglighet, hälsa och rättssäker tillämpning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi socialdemokrater ställer oss bakom propositionen om förenklade regler vid ändring av byggnader. Det är rimligt att regelverket moderniseras och görs mer flexibelt, så att vi bättre kan ta till vara det befintliga byggnadsbeståndet och underlätta ombyggna­tioner. I ett läge där bostadsbyggandet bromsar in är det avgörande att vi använder de hus vi redan har på ett smartare och mer resurseffektivt sätt. Att tydliggöra regelverket, bland annat genom att ersätta begreppet ombyggnad med större byggnadsändring och skapa en mer förutsägbar tillämpning, är i grunden positivt. Det finns också ett brett stöd bland remissinstanserna för att dagens regelverk upplevs som otydligt och svårtillämpat, vilket i sig kan hämma nödvändiga investeringar. Samtidigt är det tydligt att remissinstanser också har pekat på risker med de föreslagna förändringarna. Flera aktörer lyfter att förändringar i kravsystemet kan få konsekvenser för tillgänglighet, tillämpning och rättssäkerhet, och att det finns en risk att förenklingar går ut över grundläggande kvaliteter i byggandet. Vi delar den oron. När möjligheten att ställa följdkrav på hela byggnaden begränsas finns en påtaglig risk att viktiga brister inte åtgärdas i samband med större förändringar. Det gäller inte minst frågor som rör tillgänglighet, boendekvalitet och långsiktig hållbarhet. Särskilt problematiskt är de utökade undantagen för bostäder på vindar och i suterräng. Förslagen innebär att grundläggande krav på tillgänglighet och användbarhet i vissa fall kan sättas åt sidan. Det riskerar att leda till bostäder med lägre standard och att vi bygger in nya brister i det befintliga beståndet. Vi yrkar därför avslag på dessa delar i propositionen. Vi menar också att det finns skäl att noga följa reformens konsekvenser. När regel­verket förändras på ett sätt som påverkar balansen mellan kostnadseffektivitet och kvalitetskrav behöver staten ta ansvar för att utvärdera utfallet. Det gäller särskilt effekter på bostadskvalitet, tillgänglighet och hälsa, men också hur regelverket tillämpas i praktiken. Vår utgångspunkt är tydlig. Förenklingar behövs, men de får inte ske på bekostnad av grundläggande krav på tillgänglighet, hälsa, säkerhet och god boendestandard. Bostaden är inte vilken vara som helst, och regelverket måste spegla detta. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Lade fram en motion · 1 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning

Motion 4009
Motion till riksdagen 2025/26:4009 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:202 Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att tillämpningen av undantagsbestämmelserna sker efter individuella proportionalitetsbedömningar och på tillräckliga beslutsunderlag samt återkommande redovisa för riksdagen hur undantagsbestämmelserna tillämpas och vilka konsekvenser det får, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att ta fram nationell vägledning samt metodstöd för tillämpningen av undantagsbestämmelserna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör följa upp om aktuella kompensationsåtgärder är effektiva och medför faktisk miljönytta och tillkännager detta för regeringen. Motivering Socialdemokraterna ställer sig bakom regeringens förslag och delar bedömningen att Sverige bör kunna använda de undantagsmöjligheter som följer av EU-rätten i samband med vattenkraftens omprövning fullt ut. Vattenkraften är en central del av Sveriges fossilfria elsystem och bidrar med regler­förmåga, effektbalans och systemstabilitet. Samtidigt har den historiska utbyggnaden haft stora konsekvenser för vattenmiljöer, vandrande fiskbestånd och biologisk mång­fald i våra vattendrag. Reformen om moderna miljövillkor syftar till att hantera denna påverkan genom nödvändiga miljöanpassningar samtidigt som vattenkraftens betydelse för elsystemet värnas. För oss socialdemokrater är det centralt att säkerställa en rimlig balans mellan miljönytta och elsystemets behov. Varje undantag ska därför föregås av en individuell proportionalitetsbedömning och bygga på ett tillräckligt beslutsunderlag. Nationell vägledning och metodstöd kan bidra till en mer effektiv och likformig tillämpning. Samtidigt bör riksdagen löpande få en samlad bild av hur undantagsbestämmelserna används och vilka konsekvenser de får för vattenmiljö, biologisk mångfald och elsystemets funktion. De kompensationsåtgärder som aktualiseras vid undantag ska vara effektiva och säkerställa faktisk miljönytta. Den nationella planeringsramen om högst 1,5 TWh årlig produktionspåverkan har varit en grundläggande förutsättning för reformen och bör ligga fast som samlad nationell ram. Samtidigt ersätter denna ram inte den individuella prövning som följer av EU-rätten. Det bör vidare poängteras att genomförandetakten i omprövningen har bromsats under den nuvarande mandatperioden. Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT 2025:1658) har regeringens hantering bidragit till att fördröja processen, vilket riskerar att både skapa osäkerhet för energisystemet och fördröja nödvändiga miljö­åtgärder. Den osäkerhet som länge fått råda behöver därför snarast vändas till tydlighet och förutsägbarhet. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Lade fram en motion · 1 april 2026

med anledning av prop. 2025/26:224 Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning

Motion 4008
Motion till riksdagen 2025/26:4008 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:224 Ändamålsenliga utmätningsregler och utvidgad distansutmätning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del som handlar om att proportioneringsprincipen lagfästs såvitt avser sambor (7 kap. 4 § utsökningsbalken). Motivering Det finns goda skäl att effektivisera och modernisera utsökningsförfarandet. Vi socialdemokrater stöder därför i huvudsak de förslag som återfinns i propositionen. Proportioneringsprincipen lagfästs Vår invändning gäller den del som handlar om att proportioneringsprincipen lagfästs och omfattar sambor. Vi delar den kritik som framförs av flera remissinstanser. Lagrådet är tydligt med att förslaget strider mot sambolagens (2003:376) utgångs­punkt att sambor förmögenhetsrättsligt ska betraktas som självständiga och oberoende av varandra. Man pekar på att förslaget innebär att en sambo som har högre lön än gäldenären indirekt tvingas att betala gäldenärens skulder. Lagrådet hävdar vidare att förslaget strider mot den allmänna förmögenhetsrättsliga principen att endast gäldenären, eller någon som har åtagit sig att betala gäldenärens skuld, kan bli betalningsansvarig för skulden. Att regeringen trots denna kritik väljer att gå vidare med förslaget är för oss social­demokrater svårbegripligt. När dessutom Yrkesföreningen för budget- och skuld­rådgivare framför liknande kritik leder det sammantaget till att vi yrkar avslag på denna del i propositionen. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Lade fram en motion · 25 mars 2026

med anledning av prop. 2025/26:172 Effektiv och säker byggprocess

Motion 3975
Motion till riksdagen 2025/26:3975 av Joakim Järrebring m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:172 Effektiv och säker byggprocess Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som effektiviserar byggprocesserna utan att rättssäkerheten, den offentliga tillsynen och kontrollsystemets oberoende försvagas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering För oss socialdemokrater handlar den politiska avvägningen om hur byggprocesserna kan effektiviseras utan att rättssäkerheten och den offentliga tillsynen försvagas. Kortare ledtider och mer effektiva processer är viktiga för att få fram fler bostäder. Men för­ändringar i kontrollsystemet får inte innebära att samhällets möjlighet att säkerställa kvalitet, säkerhet och efterlevnad av regelverket försvagas. Regeringen gör i denna proposition myndighetsnära offentlig kontroll till en privat marknadslösning. Det minskar samhällets egen förhandsgranskning, ökar beroendet av privata intyg och skapar större sårbarhet för osunt beroende och otillbörlig påverkan. Riskerna försvinner inte; de flyttas från ett offentligt kontrollsystem till människor som ska leva med konsekvenserna om kontrollen brister. Regeringens förslag innebär konkret att certifierade privata aktörer i större ut­sträckning ska kunna utföra kontroller som i dag ligger hos kommunerna. Flera remiss­instanser har pekat på risker med en sådan modell. När kontrollfunktioner flyttas från offentlig tillsyn till privata aktörer kan det uppstå otydliga ansvarsförhållanden och negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktör. Det kan i sin tur leda till att tilliten till kontrollsystemet försvagas och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption. Vår utgångspunkt är att byggprocesserna behöver bli mer effektiva, men att effektivisering inte får ske på bekostnad av rättssäkerhet, transparens eller kvalitet i byggandet. Det offentliga måste även fortsättningsvis ha ett tydligt ansvar för tillsyn och uppföljning, och kontrollsystemet måste vara utformat så att det finns oberoende granskning och tydlig ansvarsfördelning. Det är därför viktigt för oss socialdemokrater att vara konstruktiva kring åtgärder som kan minska onödig byråkrati och korta ledtider i byggprocessen, samtidigt som vi tydligt markerar att samhällets kontroll över byggandet inte får försvagas och att till­synsansvaret ytterst måste ligga hos det offentliga. Joakim Järrebring (S) Leif Nysmed (S) Laila Naraghi (S) Denis Begic (S) Anna-Belle Strömberg (S) Markus Kallifatides (S)
Uppdrag
  • Civilutskottet - Ledamot
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Civilutskottet
  • Trafikutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Trafikutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    28 sep 2026 - 23 sep 2030
  • Civilutskottet - Ledamot
    4 okt 2022 - 28 sep 2026 · Civilutskottet
  • Trafikutskottet - Suppleant
    4 okt 2022 - 28 sep 2026 · Trafikutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    26 sep 2022 - 28 sep 2026
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    16 nov 2021 - 26 sep 2022
  • Kulturutskottet - Suppleant
    19 okt 2021 - 26 sep 2022 · Kulturutskottet
  • Kammaren - Statsrådsersättare
    1 sep 2021 - 15 nov 2021 · Stefan Löfven