Riksflödet
Logga in
Katarina Stenström Ros
Katarina Stenström Ros

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Katarina Stenström Ros

Moderaterna · 69 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@katarina.stenströmros
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 28 sep 2026 · jämfört med riksdagens snitt

0
Lade fram en motion · i går

Vinterväghållning

Motion 1192
Motion till riksdagen 2026/27:1192 av Oskar Svärd m.fl. (M) Vinterväghållning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt följa upp vinterväghållningens kvalitet så att den håller god standard gällande säkerhet och framkomlighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Krävande väderförhållanden har under flera vintrar satt den svenska vinterväghållningen på prov. Det väcker frågan om dagens beredskap räcker för att hålla vägarna säkra och framkomliga även när vintervädret är som mest krävande. I Svealandsregionen är en välfungerande vinterväghållning av stor betydelse för både näringslivet och boende. I våra län är vägtransporter viktiga för näringslivets verksamhet och för Sveriges tillväxt. Det är avgörande att vägarna hålls framkomliga även under perioder med kraftigt snöfall, halka och andra besvärliga väderförhållanden. Företag måste kunna lita på att deras transporter kommer fram säkert och i tid, samtidigt som yrkesförare och privatbilister ska kunna genomföra sina resor utan onödiga risker. Bristande vinterväghållning kan leda till trafikstopp, förseningar, olyckor och ekonomiska konsekvenser för både företag och samhälle. Den moderatledda regeringen gav i maj 2024 Trafikverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan med syfte att utveckla och stärka arbetet med vinterväghållning. Bland annat ligger fokus på att förtydliga ansvarsfördelningen, stärka mandat och förbättra samarbetet mellan berörda aktörer. Det handlar även om att utveckla trafikinformationen samt att i större utsträckning dra nytta av modern teknik, metoder och utrustning. Genom dessa åtgärder är målsättningen att skapa en mer effektiv och välfungerande vinterväghållning, samtidigt som Trafikverkets kapacitet att hantera och förebygga svåra väderförhållanden förbättras. För att ytterligare öka säkerheten på vägarna beslutade regeringen om skärpta regler för vinterdäck på tunga fordon. Genom förbättrad vinterväghållning och tydligare krav på fordonsutrustning skapas bättre förutsättningar för en tryggare och mer framkomlig trafik under vinterhalvåret. Det är ett gemensamt ansvar att bidra till säkrare vägar och minska risken för olyckor, även när väderförhållandena är särskilt utmanande. Det skapar också bättre förutsättningar för att hela Sverige ska leva. En robust vinterväghållning är också av stor betydelse för Sveriges totalförsvar. Försvarsindustrins transporter, militära förflyttningar och samhällsviktiga verksamheter förutsätter ett tillförlitligt och framkomligt vägnät även under krävande vinterförhållanden. Oskar Svärd (M) Tony Ring (M) Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M) Anna af Sillén (M) Alice Landerholm (M) Fredrik Ahlstedt (M) Stefan Olsson (M) Viktor Wärnick (M) Lars Beckman (M) Crister Carlsson (M) Katarina Stenström Ros (M) Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · i går

Krafttag mot hedersförtryck

Motion 1186
Motion till riksdagen 2026/27:1186 av Katarina Stenström Ros (M) Krafttag mot hedersförtryck Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett utvidgat tillämpningsområde för lagen om anonyma vittnen i brottmål vid misstanke om hedersrelaterad brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att utöka möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel vid utredning av hedersrelaterad brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett särskilt straffansvar för förskole- och skolpersonal som underlåter att anmäla misstankar om hedersförtryck, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett stärkt sekretesskydd för anmälande förskole- och skolpersonal vid misstankar om hedersförtryck och tillkännager detta för regeringen. Motivering Idag bedöms 240 000 ungdomar leva under hedersförtryck i Sverige. I stockholmsförorten Botkyrka har över 40 procent av flickorna i nian uppgett att de oroar sig för att de inte själva ska få bestämma vem de i framtiden ska gifta sig med. Det är statistik som ger anledning till oro. I Sverige finns det lagstiftning på plats för att bekämpa hedersförtryck (förbud mot giftermål mellan kusiner samt brotten äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott, äktenskapsresebrott, hedersförtryck, oskuldskontroll, intygande om sexuell oskuld samt brott mot lag om förbud mot könsstympning). Trots det visar en kartläggning av Brottsförebyggande rådet (Brå) att endast ett fåtal brott anmäls och att en försvinnande liten del leder till åtal och fällande dom. Som exempel kan nämnas att brottet hedersförtryck anmäldes 254 gånger under fyra år (2022 – 2025). Av dessa ledde sex utredningar till åtal och tre av åtalen till fällande dom (Brå:s rapport 2026:19 ”Hedersförtryck En utvärdering av den nya straffbestämmelsen”). Grupptryck, rädsla och svårigheter att medverka Inom hederskulturen finns ett starkt grupptryck. Den som går emot gruppens krav och normer riskerar utfrysning, hot och våld och i de allvarligaste fallen till och med dödligt våld. Brå uppger att nästan hälften av målsägandena i anmälningar om hedersförtryck inte ville medverka i utredningen efter anmälan. Rädsla för repressalier, ensamhet och saknad efter familjen är faktorer som lyfts fram. Andra familjemedlemmars lojalitet med gärningspersonen kan också göra det svårt att få folk att medverka vid denna typ av brott. Ett sätt att underlätta anmälningsbenägenheten i den här svåra situationen är att utreda möjligheten att anmäla anonymt. Utvidga möjligheten till anonymitet Lag (2024:1180) om anonyma vittnen i brottmål togs fram för att komma tillrätta med svårigheterna att få fram bevisning i den allvarliga brottslighet som omgärdar gängkriminaliteten i Sverige. Lagen stadgar en möjlighet för vittnen att under vissa förhållanden höras anonymt under förundersökning och rättegång. Det krävs bland annat att det rör sig om synnerligen allvarlig brottslighet samt att vittnet eller någon närstående riskerar att utsättas för allvarlig brottslighet ifall vittnets identitet röjs. För att öka anmälningsbenägenheten i fråga om hedersrelaterad brottslighet bör det utredas om förfarandet med anonyma vittnesmål kan användas även för att uppdaga, utreda och lagföra hedersrelaterad brottslighet. Det bör även utredas en möjlighet till anonymitet även för målsägande som misstänks leva under hedersförtryck. En anonym anmälan eller ett anonymt tips ska kunna bli utgångspunkt för polisens och åklagarens kontroll och fortsatta utredning. Om de rättsliga förutsättningarna är uppfyllda ska hemliga tvångsmedel därefter kunna användas för att säkra annan bevisning. Sänka trösklarna för hemliga tvångsmedel Hemliga tvångsmedel, till exempel hemlig telefonavlyssning, hemlig dataavläsning och hemlig rumsavlyssning är effektiva sätt att säkra bevisning i utredningar om allvarlig brottslighet. Eftersom det innebär ett integritetsintrång så ska dessa tvångsmedel användas restriktivt. De får därför endast användas i specifika fall. Brotten hedersförtryck och brott mot lag om könsstympning har redan idag en så pass hög straffskala att hemliga tvångsmedel kan användas vid misstanke om något av dessa brott. Sedan den 2 juli 2026 får hemliga tvångsmedel även användas i utredningar om äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Det bör utredas om det finns ett behov av att möjliggöra för hemliga tvångsmedel att användas även vid utredning av övriga brott inom hederskulturen det vill säga äktenskapsresebrott, oskuldskontroll och intygande om sexuell oskuld. Det bör även utredas om hemliga tvångsmedel ska kunna användas vid planering av giftermål mellan kusiner. Kusinäktenskap kriminaliserades den 1 juli 2026. Särskilt ansvar för passivitet i förskola och skola Förskola och skola har en viktig roll i att upptäcka när ett barn far illa. Personal har idag en skyldighet att anmäla till socialtjänsten när de i verksamheten får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Som angetts ovan finns en uppskattning om att cirka 240 000 ungdomar i Sverige lever under hedersförtryck. Det är svårt för ungdomarna själva att agera för att förbättra sin situation på grund av det starka grupptrycket som finns inom hederskulturen. Den som bryter mot normerna riskerar att bli bortstött från sin familj. Han eller hon riskerar också att utsättas för hot eller våld. Hos den del av samhället som kommer i kontakt med barn och ungdomar - det vill säga personal på förskola och skola – så bör det finnas ett starkt incitament att anmäla vid misstanke om att något barn eller ungdom riskerar att utsättas för något hedersrelaterat brott. Ett sådant starkt incitament att anmäla skulle kunna vara att straffbelägga skolpersonals passivitet när det finns bevis för att något barn eller någon ungdom utsätts för hedersrelaterad brottslighet. En lämplig brottsrubricering för personal som underlåter att anmäla skulle kunna vara passivitet vid hedersförtryck. Det skulle också kunna finnas en oaktsam variant som skulle kunna benämnas vårdslös passivitet vid hedersförtryck. Regleringen bör omfatta såväl offentligt som enskilt bedriven verksamhet. Ansvar ska knytas till en konkret och möjlig handlingsplikt vilket exempelvis skulle kunna vara att inge en polisanmälan men där anmälaren har en möjlighet att förbli anonym med stöd av lag om anonyma vittnen. Ett annat möjligt tillvägagångssätt för att skydda anmälaren är att det införs någon form av sekretess i denna typ av ärenden. Stärk sekretesskyddet för dem som anmäler För en enhetlig tillämpning och för att personal vid förskola och skola inte ska uppleva obehag i samband med anmälningssituationer vid misstanke om att något barn eller någon ungdom utsätts för hedersförtryck bör det utredas om anmälningsplikten ovan ska förenas med ett starkare skydd för den som anmäler. Det bör därför utredas eventuell sekretess för anmälande skol- eller förskolepersonal eller för den anmälande förskolan eller skolan. Även uppgifter som sammantaget indirekt röjer anmälaren behöver beaktas. Samtidigt måste förslagen avvägas mot offentlighetsprincipen, partsinsynen och rätten till en rättvis rättegång. Sammanfattning av föreslagna åtgärder Utvidga tillämpningsområdet för lagen om anonyma vittnen så att fler fall av hedersrelaterad brottslighet omfattas, även under nuvarande strafftröskel när skyddsbehovet motiverar det. Utred och föreslå en rättssäker möjlighet till anonymitet även för målsägande Sänk trösklarna för relevanta hemliga tvångsmedel vid hedersförtryck för att tidigare kunna säkra självständig bevisning, under domstolskontroll och proportionalitetsprövning. Inför brotten passivitet vid hedersförtryck och vårdslös passivitet vid hedersförtryck för förskole- och skolpersonal som uppsåtligen respektive av oaktsamhet inte anmäler när det framkommer uppgifter om att barn och unga utsätts för hedersförtryck, Stärk sekretesskyddet för anmälande personal och/eller förskola. Katarina Stenström Ros (M)
Lade fram en motion · i går

Strängare straff för valfusk

Motion 1185
Motion till riksdagen 2026/27:1185 av Katarina Stenström Ros m.fl. (M) Strängare straff för valfusk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilka gärningar som bör inrymmas i brottet otillbörligt verkande vid röstning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över när brottet otillbörligt verkande vid röstning ska betraktas som grovt brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av straffskalorna för otillbörligt verkande vid röstning, otillbörligt verkande vid röstning, grovt brott och tagande av otillbörlig förmån vid röstning med inriktningen att straffskalorna bör höjas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inledning Öppna och fria val är en grundläggande förutsättning för en fungerande demokrati. Det är därför av stor vikt att vårt valsystem är tillförlitligt samt att eventuellt valfusk får en rimlig reaktion. Utred omfattningen av den straffbara gärningen vid otillbörligt verkande vid röstning Det som utgör valfusk idag är två brott, otillbörligt verkande vid röstning samt tagande av otillbörlig förmån vid röstning. Brottet otillbörligt verkande vid röstning finns i 17 kap. 8 § 1 st brottsbalken (1962:700) där den brottsliga gärningen har följande ordalydelse: Den som vid val till allmän befattning eller vid annan utövning av rösträtt i allmänt ärende söker hindra omröstningen eller förvanska dess utgång eller annars otillbörligen inverka på omröstningen, döms för otillbörligt verkande vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader. Rekvisitet att ”otillbörligen inverka på omröstningen” har hittills ansetts innefatta till exempel att hota eller muta någon för att förmå denne att rösta på ett visst sätt. Efter valet den 13 september 2026 har Valmyndigheten mottagit cirka 5 200 incidentrapporter från kommuner, länsstyrelser och utlandsmyndigheter om incidenter i samband med valets förrättande i olika delar av Sverige. Valmyndigheten har även tagit emot cirka 3 400 anmälningar från allmänheten där merparten avser misstankar om otillbörlig påverkan eller valfusk. Det har också gjorts ett större antal anmälningar om misstänkt valfusk till Riksenheten mot korruption där ett tiotal anmälningar idag är föremål för brottsutredning. Cirka hälften av incidentrapporterna till Valmyndigheten rör incidenter kopplade till valsedlar. Den s k Valsedelskommittén, som tillsattes av regeringen den 15 februari 2024, har i uppdrag att se över hanteringen av valsedlar vid svenska val. De kommer att redovisa sitt uppdrag i augusti 2027. Förutom hanteringen av valsedlar – som är föremål för Valsedelskommitténs utredning – så finns det anledning att ta i beaktande övriga incidentrapporter och utreda om det bör göras en översyn av vad som bör utgöra brottsligt agerande i samband med val dvs vad som ska anses utgöra otillbörligt verkande vid röstning. Utred rekvisiten för otillbörligt verkande vid röstning, grovt brott Otillbörligt verkande vid röstning bedöms som grovt brott om det ”förövats med våld eller hot om våld eller innefattat missbruk av tjänsteställning” (17 kap 8 § 2 st brottsbalken). Utifrån erfarenheterna efter valet i september 2026 så bör en utredning pröva om det finns anledning att utöka rekvisiten för när brottet otillbörligt verkande vid röstning bör bedömas som grovt brott. En aspekt som skulle kunna tas i beaktande är om utsatta personer eller personer i beroendeställning har tvingats att rösta på ett visst sätt. En annan aspekt skulle kunna vara ifall det otillbörliga agerandet har haft en större påverkan på valresultatet eller valutgången. Det kan även tänkas att andra typer av ageranden bör göra att brottet är att bedöma som grovt brott. Gör en översyn av straffskalorna vid valfusk Straff fyller en psykologiskt viktig funktion. Det ger en signal till samhällsmedborgarna om samhällets och lagstiftarens syn på begångna brott. Straffet är tänkt att fungera avskräckande. I detta sammanhang används begreppen allmänprevention och individprevention. Allmänprevention syftar till att avhålla samhällsmedlemmar generellt från att begå brott och individprevention ska fungera som ett incitament till den enskilda personen och hindra denne från att begå brott eller att återfalla i brott. För att straffet ska ha den tänkta allmänpreventiva och individpreventiva effekten så behöver straffet upplevas som rättvist och ”lagom strängt”. Vad som upplevs som ett rättvist och ”lagom strängt” straff för en viss gärning skiftar mellan olika länder. Det förändras också över tid. Det som samhällsmedborgarna i det medeltida Sverige upplevde som rättvisa och ”lagom stränga” straff skulle kanske inte upplevas på samma sätt idag. Det här kallas för ”det allmänna rättsmedvetandet” dvs samhällsmedborgarnas normativa föreställningar och attityder kring vad som är rättvist, vad som ska utgöra brott och hur stränga straffen ska vara. Brotten otillbörligt verkande vid röstning samt tagande av otillbörlig förmån vid röstning har idag en straffskala på böter eller fängelse i högst sex månader. Det är samma straffskala som för brottet ringa stöld - eller snatteri som det hette tidigare. Dessa båda brott har haft denna straffskala sedan 1978. Det grova brottet otillbörligt verkande vid röstning, grovt brott, har en straffskala på fängelse upp till fyra år. Det grova brottet har också haft denna straffskala sedan 1978. Fria och oberoende val utan yttre påverkan är en fundamental del av en fungerande demokrati. Att söka påverka valresultatet eller valutgången på otillbörliga sätt bör vara förenade med strängare straff än de som stipuleras idag. Det bör därför göras en översyn av straffskalorna för otillbörligt verkande vid röstning, otillbörligt verkande vid röstning, grovt brott samt tagande av otillbörlig förmån vid röstning med inriktningen att straffskalorna bör höjas. Katarina Stenström Ros (M) Crister Carlsson (M) Annelie Hastig Olsson (M) Niclas Nilsson (M) Oliver Rosengren (M) Elise Ryder Wikén (M) Mats Sander (M) Mats Green (M) Susanne Wahlström (M)
Lade fram en motion · i går

Åtgärder för att försvåra för bilmålvakter

Motion 1169
Motion till riksdagen 2026/27:1169 av Oliver Rosengren m.fl. (M) Åtgärder för att försvåra för bilmålvakter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av begränsningsregler för bilinnehav för att försvåra för bilmålvakter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Polisen och andra myndigheter i rättsväsendet beskriver bilmålvakterna som problem. Kronofogden rapporterar om 1,5 miljarder kronor i fordonsrelaterade skulder. Ett ännu större problem är hur bilmålvakter används för att undvika utmätning eller för bidragsbedrägerier. Begreppet bilmålvakt används om personer, normalt utan utmätningsbara tillgångar, som går med på att registreras som ägare till ett fordon i stället för fordonets verklige ägare. Genom att använda en målvakt slipper den verklige ägaren betalningsansvar för fordonsrelaterade skatter och avgifter eftersom den registrerade ägaren, dvs. målvakten, är betalningsskyldig. Någon formellt fastställd definition av begreppet bilmålvakt finns inte, men Transportstyrelsen tillämpar i sin kartläggning av problematiken en avgränsning till privatpersoner som inte yrkesmässigt säljer/köper fordon som är registrerade ägare till fler än 100 personbilar eller lastbilar. Transportstyrelsen understryker dock att dessa personer inte per automatik kan anses vara bilmålvakter utan att det handlar om en uppskattning av företeelsens omfattning (Transportstyrelsen, 2019; Ds 2020:20, s. 53). Riksdagens utredningstjänst har (RUT 2021:1205) svarat på frågor om hur bilägandet fördelar sig; Sverige har drygt 4 miljoner bilägare – nästan tre fjärdedelar av alla bilägare äger en bil, medan sex personer äger fler än 2000 fordon. Tabell 1: Fordonsinnehav bland privatpersoner Antal fordon Antal personer Andel (%) av fordonsägarna 1 2 961 490 73,6 2 700 357 17,4 3 193 749 4,8 4 73 013 1,8 5 33 811 0,8 6 18 054 0,4 7 11 221 0,3 8 7 220 0,2 9 4 982 0,1 10 3 524 0,1 11 2 566 0,1 12 1 982 < 0,1 13 1 483 < 0,1 14 1 168 < 0,1 15 898 < 0,1 16 778 < 0,1 17 621 < 0,1 18 478 < 0,1 19 441 < 0,1 20 357 < 0,1 21–50 2 888 0,1 51–100 409 < 0,1 101–250 153 < 0,1 251–500 44 < 0,1 501–1 000 15 < 0,1 1 001–2 000 6 < 0,1 ≥ 2 001 6 < 0,1 Totalt 4 021 714 100 Not: Uppgifterna avser privatpersoner som är registrerade ägare till personbilar och/eller lastbilar och som inte yrkesmässigt säljer eller köper fordon. Andelar är avrundade till en decimal. Källa: Transportstyrelsen (data från 7 september 2021), bearbetat av Riksdagens utredningstjänst. Av statistiken framgår bl.a. att 98 procent av fordonsägarna ägde mellan ett och fyra fordon. De flesta, cirka 74 procent, ägde ett fordon, drygt 17 pro-cent ägde två fordon, knappt 5 procent ägde tre fordon och knappt 2 procent ägde fyra fordon. 13 660 personer ägde 11–50 fordon och drygt 400 personer ägde 51–100 fordon. Antalet personer som ägde fler än 100 personbilar och/eller lastbilar – Transportstyrelsens kriterium för att uppskatta antalet fordonsmålvakter – uppgick till 224 personer. Flertalet av dessa, 153 personer, ägde mellan 101 och 250 fordon. 59 personer ägde mellan 251–1 000 fordon och tolv personer ägde fler än 1 000 fordon. För att försvåra för bilmålvakterna kan inspiration hämtas från regelverket med vapen och vapengarderob, där den som vill äga fler bilar än ett visst antal behöver ansöka. Om gränsen läggs på en nivå där de flesta inte träffas av regleringen kan en sådan regel undvika att skapa onödig administration och inte krångla till det för en stor del av befolkningen. Ett exempel är att 99,5 procent av bilägarna har tio bilar eller färre. Om gränsen sätts vid tio innebär det att bara ungefär 14 300 personer drabbas. Det är förvisso en bredare definition än Transportstyrelsens, som bara skulle träffa ett par hundra personer. Risken med en så snäv definition är att det istället blir många som placerar sig precis under 100 bilar. Det kräver långt fler aktiva bilmålvakter om kontrollen börjar redan efter tio bilar. Regeringen bör tillsätta en utredning för att se över möjligheterna att försvåra för bilmålvakter genom begränsningsregler av något slag, exempelvis det som beskrivs ovan med inspiration från vapenlagstiftningen. Oliver Rosengren (M) Boriana Åberg (M) Magnus Resare (M) Olle Olson (M) Katarina Stenström Ros (M)
Lade fram en motion · i går

Fäbodkulturen – ett kulturarv som behöver stärkas

Motion 1118
Motion till riksdagen 2026/27:1118 av Elise Ryder Wikén m.fl. (M) Fäbodkulturen – ett kulturarv som behöver stärkas Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett långsiktigt fäbodbruk och föreslå åtgärder för ändamålsenliga ersättningar, förenklade regler samt stärkt kunskapsöverföring, generationsväxling och nyetablering och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sedan 2024 finns fäbodkulturen på Unescos lista över immateriella kulturarv och artiklarna 8(j) och 10(c) i FN´s konvention om biologisk mångfald lyfter bland annat vikten av att skydda och respektera traditionell kunskap samt att skydda och uppmuntra traditionellt bruk av biologiska resurser. Samtidigt för fäbodbruket en tynande tillvaro och är på väg att försvinna. Sverige hyllar kulturarvet internationellt men det internationella erkännandet behöver följas av långsiktiga förutsättningar för dem som håller fäbodkulturen levande. Unescos erkännande ska trygga fäbodbrukets unika kunskap. Men utan aktiva fäbodbrukare återstår snart bara en plats på listan. Fäbodbruk bär på praktiska kunskaper som har en viktig betydelse för både lokal livsmedelsproduktion, lokal beredskap och förmågan att använda betesresurser. Men beredskap kräver mer än lager, transporter och teknik. Det behövs praktisk kunskap om hur vi kan producera mat under svåra och knappa förhållanden. Genom fäbodbruket nyttar vi skogs- och utmarksresurser för livsmedelproduktion. Kunskapen om djurhållning, bete, mjölkförädling och livsmedelslagring har förts vidare i generationer. Den kan inte bevaras i enbart arkiv eller på museer. När fäbodkulturen försvinner riskerar även kunskapen att försvinna. Detta är särskilt viktigt att bevara och nyttja i en orolig tid med osäkert omvärldsläge. Ett erkännande kräver ansvar. Sverige nominerade tillsammans med Norge fäbodkulturen till Unesco. Unescos erkännande förstärker behovet av ett långsiktigt arbete för att föra kunskaper och traditioner vidare. För detta krävs att det finns aktiva utövare och praktiska möjligheter att bedriva fäbodbruk. EU:s jordbrukspolitik ger under 2026 en grundersättning inom miljöersättningen för fäbodar på 20 000 kronor per huvudfäbod och 1 000 kronor per hektar fäbodbete. Det är långt ifrån vad som krävs för att driften ska löna sig. Norge har ett helt annorlunda system med högre ersättningsnivåer. Förutom driftsstöd finns även stöd för besökssätrar (besöksfäbodar) och ett villkorat investeringsstöd på 500 000 kronor per fäbod för byggnader och infrastruktur där mjölkproduktion sker. I Norge ses fäbodbruket som en aktiv näring, ett levande kulturarv och ett verktyg för biologisk mångfald och levande landsbygder. Regeringen bör analysera vilka delar av den norska modellen som kan vara relevanta för svenska förhållanden, med hänsyn till skillnader i stödvillkor, produktion och finansieringssystem, samt se över om myndigheters nuvarande finansiering kan omfördelas till fördel för att stärka fäbodkulturen. Igenväxning riskerar att förstöra natur- och kulturvärden som är svåra och kostsamma att återställa. Genom slåtter, bete och människors brukande har generationer skapat några av Nordens mest artrika miljöer. När betesdjuren försvinner och hävden upphör växer markerna igen. Växter, insekter, svampar och fåglar förlorar sina livsmiljöer. Unesco lyfter uttryckligen fäbodkulturens betydelse för landskapet och den biologiska mångfalden. Svensk fäbodverksamhet bidrar också till att bevara svenska lantraser med unika genetiska resurser som är anpassade till nordiska förhållanden. Om fäbodkulturen försvinner riskerar Sverige inte bara att förlora en näring och ett kulturarv, utan också unika livsmiljöer, arter och kunskap som inte går att återskapa. Regeringen bör se över hur förutsättningarna för ett långsiktigt livskraftigt fäbodbruk kan stärkas. Översynen bör omfatta ersättningarnas utformning och storlek, möjligheterna till restaurering och underhåll av fäbodmiljöer samt förenklade regler och en mer ändamålsenlig tillämpning för småskalig livsmedelsförädling. Regeringen bör låta kartlägga administrativa hinder och skillnader i tillämpningen av livsmedelsregelverket för fäbodbruk samt föreslå förenklingar och förbättrad vägledning utan att livsmedelssäkerheten riskeras. Översynen bör särskilt belysa hur ersättningarna kan utformas så att fäbodbrukare kan fortsätta att mjölka kor, får och getter och sedan förädla mjölken på fäboden. Erfarenheter från Norge bör tas till vara med hänsyn till svenska förhållanden. Särskild vikt bör läggas vid kunskapsöverföring, generationsväxling och möjligheten för nya företagare att etablera sig. Arbetet bör ske i nära dialog med aktiva fäbodbrukare och deras organisationer. Ett levande kulturarv förutsätter människor som kan och vill föra det vidare, och som har rimliga möjligheter att få verksamheten att bära sig. Fäbodbruk och fäbodkultur är dock komplext till sin art och faller inte självklart inom ramen för någon enskild myndighets kompetens- och ansvarsområde. Mot denna bakgrund bör ett uppdrag ges till berörda myndigheter att gemensamt ta fram en nationell plan för långsiktigt hållbart fäbodbruk. Sveriges länsstyrelser är tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket viktiga aktörer i arbetet med att tillsammans med fäbodbrukarorganisationerna ge landets fäbodar det skydd och de förutsättningar som fäbodkulturen behöver för att långsiktigt kunna fortsätta existera och i bästa fall utvecklas. Till exempel bör kulturmiljöanslaget utredas för praktisk kunskapsöverföring på kvarvarande mjölkfäbodar. Elise Ryder Wikén (M) Alexandra Anstrell (M) Katarina Stenström Ros (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Ökade möjligheter att lagföra de som möjliggör ekonomisk brottslighet

Motion 879
Motion till riksdagen 2026/27:879 av Katarina Stenström Ros (M) Ökade möjligheter att lagföra de som möjliggör ekonomisk brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införa en ändring i 4 kap 1 § första stycket bokföringslagen (1999:1178) för att öka möjligheterna att lagföra ekobrottslingarnas ”möjliggörare” och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2025 ger en dyster bild över utvecklingen av den ekonomiska brottslighetens i Sverige. Några iakttagelser som görs är att utvecklingen har gått från att begå brott i sitt bolag till att bilda bolag för att begå brott, från att utnyttja välfärden till att äga bolag i den och från att ha en ”insider” i ett bolag till att driva bolaget, för att nämna några aspekter. Den kriminella ekonomin uppskattas omsätta cirka 100 – 150 miljarder kronor årligen. En förhållandevis ny företeelse i detta sammanhang och som även nämns i Ekobrottsmyndighetens lägesbild är att sälja kunskap. Även inom ekobrottsbekämpningen talar man alltså numera om ”crime as a service”. Det kan röra sig om mindre nogräknade advokater, skattekonsulter, bolagsförmedlare, fastighetsmäklare, banktjänstemän och myndighetspersoner. En annan yrkeskategori som blivit mer vanlig inom den ekonomiska brottsligheten är oseriösa redovisningskonsulter. Dessa personer åtar sig ett redovisningsuppdrag och säger sig sedan sköta bolagets bokföring men utan att göra nödvändiga kontroller att bokföringen stämmer överens med till exempel alla transaktioner på bolagets bankkonto. För att dömas för bokföringsbrott idag ska man enligt 11 kap 5 § brottsbalken (1962:700) uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätta bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078). Som exempel på åsidosättande nämns att ”underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt.” En oseriös redovisningskonsult bokför de affärshändelser som han eller hon får underlag på. Det kan sedan förekomma ett mycket stort antal affärshändelser på bolagets bankkonto som inte bokförs – och som det då inte heller finns några underlag på. Redovisningskonsulten kommer idag undan genom att säga att han eller hon inte fick några underlag på dessa affärshändelser. En seriös redovisningskonsult vill i utförandet av sitt uppdrag antingen ha tillgång till bolagets bankkonto eller få bolagets kontoutdrag med jämna mellanrum. Detta görs för att kunna följa Bokföringsnämndens rekommendationer och för att agera i enlighet med god redovisningssed. Bokföringsnämnden är en statlig myndighet som har till uppgift att utveckla god redovisningssed. Bokföringsnämnden ger ut Allmänna rekommendationer om hur ett bolags bokföring bör skötas för att vara i överensstämmelse med god redovisningssed. Enligt Bokföringsnämndens Allmänna rekommendation BFNAR 2013-2 Allmänt råd 2.15 ska bokföringen stämmas av löpande med fasta rutiner. Hur ofta avstämning ska göras får bedömas med hänsyn till förhållandena i det enskilda bolaget. Enligt samma Allmänt råd 2.16 påtalas att ”Vid avstämningen identifierade avvikelser och hur dessa har hanterats ska dokumenteras”. Innebörden i BFN 2013-2 Allmänt råd 2.15 – 2.16 bör upplyftas till lag. Det kan förslagsvis införas som en sjätte punkt i 4 kap 1 § 1 st bokföringslagen (1999:1078) som då skulle få följande lydelse (tillägg i kursiv stil): 4 kap. 1 § Ett företag ska löpande bokföra alla affärshändelser enligt 5 kap. 1–5 §§, 2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap. 6–9 §§ för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt 5 kap. 11 §, 3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana system som behövs för att presenteraräkenskapsinformationen i den form som anges i 7 kap. 1 § 1, 4. upprätta en balansräkning enligt 3 §, 5. avsluta den löpande bokföringen enligt 6 kap. 6. löpande stämma av bolagets bokföring mot bolagets bankkonto. Vid avstämningen identifierade avvikelser och hur dessa har hanterats ska dokumenteras. Genom att göra ovanstående komplettering till 4 kap 1 § bokföringslagen blir det en lagstadgad skyldighet att göra kontinuerliga avstämningar. Den som inte gör regelbundna avstämningar kan åtalas för bokföringsbrott. Denna lagändring skulle effektivt minska utbudet av oseriösa redovisningskonsulter och därigenom avsevärt försvåra för aktörer inom den kriminella ekonomin. Katarina Stenström Ros (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Vinterväghållning

Motion 875
Motion till riksdagen 2026/27:875 av Oskar Svärd m.fl. (M) Vinterväghållning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt följa upp vinterväghållningens kvalitet så att den håller god standard gällande säkerhet och framkomlighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Krävande väderförhållanden har under flera vintrar satt den svenska vinterväghållningen på prov. Det väcker frågan om dagens beredskap räcker för att hålla vägarna säkra och framkomliga även när vintervädret är som mest krävande. I Svealandsregionen är en välfungerande vinterväghållning av stor betydelse för både näringslivet och boende. I våra län är vägtransporter viktiga för näringslivets verksamhet och för Sveriges tillväxt. Det är avgörande att vägarna hålls framkomliga även under perioder med kraftigt snöfall, halka och andra besvärliga väderförhållanden. Företag måste kunna lita på att deras transporter kommer fram säkert och i tid, samtidigt som yrkesförare och privatbilister ska kunna genomföra sina resor utan onödiga risker. Bristande vinterväghållning kan leda till trafikstopp, förseningar, olyckor och ekonomiska konsekvenser för både företag och samhälle. Den moderatledda regeringen gav i maj 2024 Trafikverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan med syfte att utveckla och stärka arbetet med vinterväghållning. Bland annat ligger fokus på att förtydliga ansvarsfördelningen, stärka mandat och förbättra samarbetet mellan berörda aktörer. Det handlar även om att utveckla trafikinformationen samt att i större utsträckning dra nytta av modern teknik, metoder och utrustning. Genom dessa åtgärder är målsättningen att skapa en mer effektiv och välfungerande vinterväghållning, samtidigt som Trafikverkets kapacitet att hantera och förebygga svåra väderförhållanden förbättras. För att ytterligare öka säkerheten på vägarna beslutade regeringen om skärpta regler för vinterdäck på tunga fordon. Genom förbättrad vinterväghållning och tydligare krav på fordonsutrustning skapas bättre förutsättningar för en tryggare och mer framkomlig trafik under vinterhalvåret. Det är ett gemensamt ansvar att bidra till säkrare vägar och minska risken för olyckor, även när väderförhållandena är särskilt utmanande. Det skapar också bättre förutsättningar för att hela Sverige ska leva. En robust vinterväghållning är också av stor betydelse för Sveriges totalförsvar. Försvarsindustrins transporter, militära förflyttningar och samhällsviktiga verksamheter förutsätter ett tillförlitligt och framkomligt vägnät även under krävande vinterförhållanden. Oskar Svärd (M) Tony Ring (M) Caroline Högström (M) Mikael Damsgaard (M) Anna af Sillén (M) Alice Landerholm (M) Fredrik Ahlstedt (M) Stefan Olsson (M) Viktor Wärnick (M) Lars Beckman (M) Crister Carlsson (M) Katarina Stenström Ros (M) Magnus Resare (M) Lotta Björklund (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Byte av namn på brottet ”barnpornografibrott”

Motion 874
Motion till riksdagen 2026/27:874 av Katarina Stenström Ros (M) Byte av namn på brottet ”barnpornografibrott” Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ändrad benämning på brottet ”barnpornografibrott” och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett synnerligen grovt brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en särskild avgift till en särskild fond för denna typ av brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att organisationer som arbetar med att bekämpa sexuella övergrepp mot barn kan ansöka om medel ur ovanstående fond och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inledning Enligt 16 kap. 10 a § 1 stycket brottsbalken (1962:700) ska den som skildrar barn i pornografisk bild, eller sprider, överlåter, förvärvar eller innehar sådant material dömas för barnpornografibrott till fängelse i högst två år. Byt namn på brottet ”barnpornografibrott” Flera organisationer som arbetar med att bekämpa sexuella övergrepp mot barn använder inte orden ”barnpornografi” eller ”barnporr”. De använder orden "övergreppsmaterial" eller "dokumenterade sexuella övergrepp mot barn" eftersom orden ”barnpornografi” eller ”barnporr” riskerar att normalisera eller försköna brottets karaktär. Bilder och filmer som idag benämns ”barnpornografi” skildrar inte fiktion eller iscensatta handlingar. De skildrar dokumenterade sexuella övergrepp mot verkliga barn. På varje bild och i varje film finns ett barn som har utsatts för ett allvarligt övergrepp. Att i det här sammanhanget använda ordet ”pornografi” är därför dåligt. Brottsrubriceringen i 16 kap 10 a § brottsbalken bör därför ändras till exempel till ”innehav av material på sexuellt övergrepp mot barn”. Inför ett synnerligen allvarligt brott I 16 kapitlet 10 a § 6 stycket brottsbalken anges vad som utgör grovt barnpornografibrott. Brottet bedöms som grovt ”om det har begåtts yrkesmässigt eller i vinstsyfte, utgjort ett led i brottslig verksamhet som utövats systematiskt eller i större omfattning, avsett en särskilt stor mängd bilder eller avsett bilder där barnen är särskilt unga, utsätts för våld eller tvång eller utnyttjas på annat särskilt hänsynslöst sätt”. Straffskalan för grovt barnpornografibrott är fängelse i lägst ett och högst sex år. Det finns personer som har dömts för ett enormt stort innehav av övergreppsmaterial och där stora delar av materialet har bedömts som ”särskilt hänsynslöst”. I det fall straffskalan för grovt barnpornografibrott inte bedöms som tillräcklig så bör det finnas ett synnerligen grovt brott. Några exempel på när det skulle kunna vara aktuellt med ett synnerligen grovt brott är om åtalet gäller ett extremt stort innehav av övergreppsmaterial, eller där barnen som utsatts för sexuella övergrepp är särskilt unga, har utsatts för våld eller annars utnyttjats på särskilt hänsynslösa sätt. Det bör därför övervägas om brottet även ska ha ett synnerligen grovt brott. Inför en särskild avgift för tilltalad Även om personer som döms för barnpornografibrott inte själva begår egna fysiska sexuella övergrepp mot barn så utgör deras efterfrågan på övergreppsmaterial en central drivkraft bakom den internationella marknaden för sexuella övergrepp på barn. Så länge det finns personer som söker och konsumerar övergreppsmaterialet så fortsätter produktionen det vill säga att utföra sexuella övergrepp mot barn vilka dokumenteras. Eftersom den som döms för barnpornografibrott inte betalar något skadestånd till något specifikt barn men inte desto mindre bidrar till efterfrågan på dokumenterade sexuella övergrepp mot barn så bör han eller hon få betala en särskild avgift till brottsofferfonden eller en annan för ändamålet särskilt upprättad fond. Avgiften bör vara så pass hög att den tydligt markerar brottets allvar. Den skulle till exempel kunna kopplas till prisbasbeloppet så att en dom för barnpornografibrott av normalgraden innebär en avgift motsvarande ett prisbasbelopp. Ersättning till organisationer som arbetar för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn Det finns ett flertal organisationer som arbetar för att förebygga sexuella övergrepp mot barn, stötta utsatta barn och bekämpa spridningen av övergreppsmaterial. Flera av dem arbetar ideellt. Ett förstärkt ekonomiskt stöd till dessa organisationer skulle bidra till att förebygga nya övergrepp, identifiera fler brottsoffer och ge bättre stöd till dem barn som redan har drabbats. Organisationer som arbetar för att bekämpa sexuella övergrepp bör därför kunna söka pengar ur den fond som bör skapas av den särskilda avgift för barnpornografibrott som bör införas. Den som medvetet bidrar till efterfrågan på dokumenterade sexuella övergrepp mot barn bör också bidra ekonomiskt till insatser som stödjer brottsoffer och förebygger framtida övergrepp. Sammanfattning Samhället måste tydligt markera att de bilder och filmer som omfattas av lagstiftningen i 16 kap 10 a § brottsbalken inte är pornografi i vanlig mening utan dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Lagstiftningens utformning, brottsrubriceringar och ekonomiska sanktioner bör därför spegla brottets verkliga innebörd och de mycket allvarliga konsekvenser som det får för de barn som utsätts. Organisationer som arbetar för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn bör stärkas. Det bör därför bytas namn på brottet ”barnpornografibrott”, införas ett synnerligen grovt brott, införas en särskild och stor avgift till brottsofferfonden eller en annan för ändamålet särskilt inrättad fond för personer som döms för detta brott, där avgiften skulle kunna vara kopplad till prisbasbeloppet, verkas för att organisationer som arbetar med att bekämpa sexuella övergrepp mot barn kan ansöka om medel ur ovanstående fond för att stärka sin verksamhet. Katarina Stenström Ros (M)
Lade fram en motion · 13 nov 2026

Tydligare direktiv till Allmänna arvsfonden

Motion 529
Motion till riksdagen 2026/27:529 av Annelie Hastig Olsson och Katarina Stenström Ros (båda M) Tydligare direktiv till Allmänna arvsfonden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge Allmänna arvsfonden tydligare direktiv om att öka sitt ekonomiska stöd till verksamheter som stöder barn som växer upp med föräldrar som har missbruksproblem och/eller lider av psykisk ohälsa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I Sverige lever ett stort antal barn med föräldrar som har psykiska problem och miss­bruks­problem. Mörkertalet är stort, men beräkningar utifrån missbruksrelaterade domar och öppenvård gör gällande att vart sjätte barn växer upp under dessa förhållanden, hela eller delar av sin barndom. Det är en barndom präglad av utsatthet och ändå får få av dessa barn stöd från samhället. Exakta siffror finns inte att tillgå, men utifrån de som finns kan man se att kanske 25 % av barnen vars föräldrar får stöd från samhället, får själva stöd. Det visar att stöd till föräldrar inte automatiskt ger stöd till barn. Dessutom är mörkertalet stort och många barn som lever under dessa förhållanden upptäcks aldrig. Riskerna för att barnen själva hamnar i missbruk eller får psykiska problem är stora. Vittnesmål från barn som växer upp under dessa förhållanden visar på en stor ensamhet och utsatthet, inte minst under högtider såsom jul, födelsedagar, skolavslutningar och lov. Vittnesmålen visar också att varken skolor eller andra delar av samhället är närvarande nog att ge det stöd som behövs. Barnen anger själva att stöd från en trygg vuxen hade gjort hela skillnaden i deras barndom. Någon som ser dem och någon att prata med. Att få känna trygghet och uppleva gemenskap. Allmänna arvsfonden förfogar över betydande resurser som delas ut för att stödja olika delar av samhället. Under 2025 delade allmänna arvsfonden ut 1,3 miljarder kronor. Ungefär 51,6 miljoner, dvs 3,9 %, av dessa medel gick till stöd för utsatta barn. Detta är en relativt liten andel av de utdelade medlen och det finns en stor potential att göra stor skillnad genom att rikta en större del av utdelningarna till stöd för barn som växer upp i familjer där föräldrar lever med missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Därför bör Allmänna arvsfonden få tydligare direktiv om att öka sitt ekonomiska stöd till verksamheter som stödjer barn som växer upp med föräldrar som har missbruks­problem och/eller lider av psykisk ohälsa. Annelie Hastig Olsson (M) Katarina Stenström Ros (M)
Talade i kammaren · · Dalarnas län

Allmänpolitisk debatt

Fru talman! Valet den 13 september kanske kommer att gå till historien inte bara för den komplicerade regeringsbildning vi nu ser utan också för den mängd anmälningar om misstänkt valfusk som har framkommit i olika delar av Sverige.

Det började med misstankar om valfusk i min hemstad Borlänge, i min valkrets i Dalarna. Sedan har det tillkommit misstankar på Järvafältet i norra Stockholm, i Norrbotten, i Västmanland och i Skåne, och i dag pågår 17 olika förundersökningar om misstänkt valfusk vid Riksenheten mot korruption.

999811759024Valmyndigheten har tagit emot 5 200 incidentrapporter efter höstens val från vallokaler, valförrättare och rösträknare. Man har även tagit emot 3 400 anmälningar från allmänheten.

Jag är ny riksdagsledamot, och till vardags är jag åklagare. Jag har arbetat på Riksenheten mot korruption, men jag har inte jobbat med utredningar om misstänkt valfusk.

Det är viktigt att vi har ett väl fungerande valsystem eftersom det är en absolut grundbult i en fungerande demokrati. De pågående förundersökningarna om misstänkt valfusk och mängden incidentrapporter och anmälningar från allmänheten gör att det finns anledning att reflektera över om vårt valsystem fungerar på bästa sätt.

Jag tänker på fyra områden. Hur bra fungerar dagens valsedelssystem? Är vi nöjda med straffskalan för valfusk, ifall någon skulle dömas för det efter höstens val? Är vi nöjda med själva röstningsprocessen? Och är vi nöjda med hur rösträkningen går till?

När det gäller våra valsedlar utreder nu den så kallade Valsedelskommittén om vi ska ha kvar dagens system eller om vi i stället ska ha partigemensamma valsedlar eller kanske till och med helt neutrala valsedlar. Kommittén kommer att redovisa sitt uppdrag i augusti 2027.

Valfusk har i dag två brottsbenämningar: otillbörligt verkande vid röstning och tagande av otillbörlig förmån vid röstning. Båda dessa brott har en straffskala på böter eller fängelse i högst sex månader. Det motsvarar ringa stöld, eller snatteri som det hette tidigare. Den straffskalan är alldeles för låg och bör höjas.

Nästa fråga man bör ställa sig handlar om själva röstningsproceduren. Där tycker jag att riksdagsledamoten Hedlund tog upp ett par exempel på brister i röstningsproceduren, bland annat identifiering av röstberättigade. Ett annat exempel är hur vi bevarar röstningshemligheten, det vill säga att ingen ska få reda på vad någon annan röstar på. Fungerar det bra som det gör i dag, eller ska vi ha det på något annat sätt?

Den sista frågan handlar om rösträkning. Fungerar det bra i dag, eller kan man till exempel använda artificiell intelligens till rösträkning?

Fria och oberoende val är en absolut grundbult för en fungerande demokrati. Med anledning av pågående förundersökningar om misstänkt valfusk och antalet incidentrapporter bör det göras en översyn av straffskalan för valfusk, röstningsprocessen och rösträkningssystemet.

(Applåder)

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

Uppdrag
  • Nordiska rådet - Suppleant
    13 okt 2026 - 15 okt 2027 · Nordiska rådets svenska delegation
  • Konstitutionsutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Konstitutionsutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Näringsutskottet
  • Kammaren - Statsrådsersättare
    28 sep 2026 - 23 sep 2030 · Carl-Oskar Bohlin