Mattias Jonsson

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Motion till riksdagen 2025/26:4129 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:240 Nya lagar om elsystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till ett nytt system för s.k. anvisade elavtal i enlighet med vad som anförs i motionen och tillkännager detta för regeringen. Motivering De nya lagförslagen syftar till att harmonisera de svenska lagarna med EU-rätten och det uppdaterade elmarknadsdirektivet som lades fram 2024. Den hittillsvarande ellagen (1997:857) ersätts med två nya lagar: en ny elmarknadslag och en ny lag om elektriska ledningar. En annan del i propositionen handlar om energidelning, alltså möjligheten att tillgodoräkna sig el som producerats i en anläggning utanför elanvändarens egen fastighet. Elanvändare inom samma elområde ska kunna dela förnybar el via det allmänna elnätet. Socialdemokraterna har inga invändningar mot de lagförslag som rör dessa delar. Förslagen härrör, med vissa modifieringar, från Elmarknadsutredningen (SOU 2025:47) som lade fram sitt slutbetänkande för drygt ett år sedan. En del av lagändringarna handlar om terminologi för att förtydliga att elnätsföretag har ett systemansvar, vilket enligt regeringen är en förutsättning för att klara Sveriges planeringsmål, 300 TWh till 2045, liksom leveranssäkerhetsmålet. Det svenska elsystemet ska enligt propositionen ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser. En systemansvarig aktör har ansvar för att överföringssystemet ”på lång sikt kan möta en rimlig efterfrågan på över­föring av el”. Regeringen skriver även att ”en effektiv utbyggnad förutsätter att alla alternativa lösningar för att möta behoven har beaktats, exempelvis införandet av nya system- och marknadsåtgärder”. För att uppfylla målsättningarna som anges ovan anser dock Socialdemokraterna att det saknas väsentliga delar som också varit föremål för analys och förslag från Elmarknadsutredningen. Utredningen föreslog bl.a. åtgärder som syftar till att stärka möjligheterna för elmarknadens aktörer att hantera sin elprisrisk och vid behov använda s.k. dubbelriktade differenskontrakt för investeringar i fossilfri elproduktion såsom kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Vad gäller det senare resonerade utredningen om ett system baserat på upphandling i konkurrens, i kombination med dubbelriktade differenskontrakt. Regeringen har dock valt att föreslå en finansieringsmodell för riskhantering enkom för ny kärnkraft. Detta på basis av subventionerade lån, garanterat elpris och nu även statligt majoritetsägande i det bolag som ska bygga ny kärnkraft samt statligt finansieringsansvar för fasta kostnader för nytt slutförvar för den/de aktörer som inleder en utbyggnad, i avvaktan på kostnadsdelning och finansieringsansvar om tillräckligt många nya enheter tillkommer (motsvarande totalt 5 000 MW). Ny kärnkraft bedöms emellertid inte kunna vara på plats förrän i slutet av 2030-talet och Socialdemokraterna har mot bakgrund av behovet av ny fossilfri kraft innan dess efterlyst att kraftslag bör behandlas enligt principen om teknikneutralitet och att regeringen bör återkomma med ett samlat förslag för stöd till ny storskalig fossilfri kraftproduktion. Det är något som vi bedömer som nödvändigt för att klara elektrifie­ring och arbetstillfällen och kunna ta höjd för en fördubblad elanvändning till 2045. Även frågan om utbyggnad av ny el i förhållande till elefterfrågans utveckling över tid är central och något vi menar kräver mer samplanering och statlig styrning. Regeringen vill även ta bort systemet med s k anvisade elavtal, eftersom dessa avtal ofta blir dyrare för kunderna och kan vara problematiska ur ett konkurrensperspektiv. Elanvändare utan avtal kommer att behöva teckna nya elavtal. Som skydd för utsatta kunder ska den leverantör som har störst marknadstäckning inom ett område vara skyldig att på begäran leverera mot betalning. Enligt Statistiska centralbyrån var andelen anvisade elavtal 8,6 procent i oktober 2025. Enligt en undersökning av Energimarknadsinspektionen från 2022 (Ei R2022:05) var förekomsten av anvisade elavtal bland företag högst bland de med en till fyra anställda. Branscherna med högst förekomst av anvisade elavtal var bilverkstäder, byggföretag och verksamheter som sysslar med juridik och ekonomi. De flesta av företagen hade en förbrukning under 2 000 kilowattimmar per år, men det fanns också en större andel, 18 procent av tillfrågade företag, med en förbrukning över 20 000 kilowattimmar per år. För privatkunder var det, enligt samma undersökning, vanligast att de med anvisade elavtal bodde i lägenhet och hade en årsförbrukning under 2 000 kilowattimmar. De flesta av dessa hushållskunder har alltså relativt låg förbrukning, är ofta äldre, har haft avtalet mer än ett år och har i avsaknad av aktivt val, kanske efter en flytt, tilldelats denna typ av avtal. Enligt Elmarknadsutredningen kan påslaget för ett anvisat elavtal i vissa fall uppgå till över 100 procent jämfört med de lägsta priserna som erbjuds i löpande avtal med rörligt pris. Klagomålen från kundkollektivet har ökat. Förslaget från regeringen innebär att elanvändare aktivt behöver teckna avtal med en elleverantör för att få leverans av el. Den som inte tecknar ett avtal med en elleverantör kommer att stå utan elförsörjning. För den som behöver el kan detta medföra både ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser. Regeringen bedömer att risken för att elanvändare ska stå utan elförsörjning mot sin vilja bör kunna minskas genom informationsinsatser. Socialdemokraterna motsätter sig att elkunder på detta sätt ska kunna ställas utan elleverans och förordar i stället en reglering av liknande typ som den som gäller i Norge. Modellen innebär krav på regelbunden upphandling av anvisat elhandelsföretag där alla elhandelsföretag får konkurrera om dessa kunder. Elnätsföretaget utser anvisat elhandelsföretag som ska svara för upphandling genom auktion där kunder med anvisade avtal fördelas då elhandelsföretag får konkurrera om att ta över dessa kunder från elnätsföretaget. Detta bör medföra en press nedåt på de priser som gäller för dessa avtal samtidigt som elkunderna är garanterade elleverans. Modellen uppfyller kravet på säkerställande av effektiv konkurrens liksom på icke-diskriminering då anvisningsprocessen är öppen för alla aktörer. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4126 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:239 Vindkraft i kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en snabbhetsbonus för kommuner som under 2026 ändrar ett tidigare fattat beslut (veto) till ett positivt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inför fortsättningen av vindkraftsersättning till närboende se över hur en automatisk utbetalning till dem som är berättigade till ersättningen skulle kunna utformas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig lösning för incitament för kommuner och tillkännager detta för regeringen. Motivering En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att öka tillväxten, skapa välstånd och samtidigt nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045. Billig el kommer att vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs också god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Sverige behöver kunna använda alla konkurrenskraftiga fossilfria möjligheter som står till buds och öka utbyggnads­takten för den fossilfria elproduktionen redan i närtid. Vindkraftsutbyggnaden under SD:s regering har gått helt i stå. Ett stort antal kommuner sätter helt stopp för byggandet av vindkraftverk. Därför är behovet av ekonomiska incitament för vindkraft stort – både till kommunerna direkt och till närboende för att de i ökad utsträckning ska känna acceptans för nybyggnation av vindkraftverk i deras närhet. Regeringen har dröjt med att återkomma till riksdagen med förslag. Detta har haft negativ inverkan på vårt energisystem, men att de nu till slut kommer med ett förslag är välkommet. Sent men välkommet. Socialdemokraterna går med på det förslag som regeringen här kommer med, men S menar att när det gäller fortsättningen av denna vindkraftsersättning till närboende bör regelverket ses över i syfte att få till en automatisk utbetalning till de ersättnings­berättigade, så att de slipper ett (krångligt) ansökningsförfarande – ett förfarande som riskerar att göra så att ett antal människor missar ersättningen. Förutom det som regeringen nu föreslagit måste mer göras för att få igång vindkrafts­byggnationen. Den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas till vara. Kommunala beslut om vindkraft behöver fastslås tidigt i processen. Den reformering av det kommunala vetot som föreslogs i proposition 2021/22:2010 om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft har två gånger lagts fram för beslut i riksdagen men avslagits av regerings­partierna med stöd av Sverigedemokraterna. Förslag med den inriktningen behöver skyndsamt genomföras. Oavsett hur kommunerna i övrigt kommer att ersättas vill vi att de kommuner som ändrar ett tidigare veto mot vindkraftsparker som snabbt kan komma till stånd får en extra bonus om ett nytt positivt beslut ges under 2026. Stödet kan exempelvis utformas så att de första 400 vindkraftverken av modern storlek får dela på pengarna som avsätts till ändamålet. Det skulle ge ett stöd på ca 250 000 kronor per verk. Vid sidan om denna bonus behöver en långsiktig lösning för den ersättning som kommunerna fått för 2025 och 2026, motsvarande fastighetsskatten, komma på plats. En sådan är utlovad men inte genomförd. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver mer el i närtid. Därför vill vi se mål för mer förnybar fossilfri el redan till 2030 och 2035. Anledningen är att ett tidssatt mål ställer krav på förslag och beslut om relevanta åtgärder som kan bidra till måluppfyllelsen. Vi menar att de nu beslutade kontrollstationerna, som vad vi förstår har målet 2045 som utgångspunkt, inte svarar mot samhällets behov av mer el i närtid. Det offentliga måste också se till att processerna för att få på plats ny energi blir enklare och billigare. Vi vill minska byråkratin och snabba på miljöprövningarna. Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd med berörda intressen. Därför är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Investeringar i elnäts- och elproduktions­utbyggnad riskerar därmed att påtagligt försvåras. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för nyindustrialisering och förverkligandet av klimatomställningen. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4101 av Magdalena Andersson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Sverige behöver bli starkt igen 1 Ett ekonomiskt läge som kräver handlingskraft 1.1 Sverige är svagare än vi hade behövt vara 1.2 Sverige har presterat sämre än Europa 1.3 Arbetslösheten är skyhög 1.4 Det är dyrt att vara svensk 1.5 SD-regeringens sjukvårdskris märks i vardagen 1.6 Finansministern: pengarna är slut 1.7 Socialdemokraternas program för att stoppa slöseriet med skattepengar 2 Sverige hade kunnat vara i ett bättre läge 2.1 Urval av reformer i Socialdemokraternas förslag till budget för 2026 3 Reformer för ett starkt Sverige 3.1 Satsningar som märks i din plånbok 3.2 Satsningar för en stark ekonomi 3.3 Satsningar för en stark välfärd för dig och din familj 3.4 Satsningar för en stark gemenskap och ökad säkerhet där du bor 4 Finansiering och ställningstaganden 5 Reformtabell Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Sverige behöver bli starkt igen SD-regeringens mandatperiod har varit fyra förlorade år för Sverige och svenska folket. Tillväxten har försämrats och arbetslösheten är skyhög. Rekordmånga företag har gått i konkurs och svenska folket pressas av höga levnadskostnader. Det är dyrt att vara svensk. Samtidigt har SD-regeringen slösat bort svenska folkets pengar och sänkt skatten för de allra rikaste med lånade pengar. Resultatet är att Sverige är i en sämre situation än vi hade behövt vara. Dessutom föreligger risker för inflationschock till följd av internationella konflikter, som ytterligare kan komma att pressa svenska folket med ökande priser, högre räntor och ekonomisk osäkerhet. Risken för ökade levnadskostnader för vanliga hårt arbetande svenskar är stor, och regeringen har inte gjort tillräckligt för att skydda svensk ekonomi. Det osäkra läget i omvärlden ställer höga krav på politiska ledares handlingskraft och styrka. Sverigedemokraterna och Moderaterna lovade att få ordning på Sverige. Men deras år vid makten har präglats av svagt ledarskap och brist på handlingskraft. De är oeniga kring hur de ska lösa samhällsproblemen och det är oklart vem som bestämmer. Ulf Kristersson leder varken landet eller regeringen. I en hotfull värld som kräver styrka försvagas i stället Sverige. Så kan det inte fortsätta. Det krävs en regering som klarar av att leverera resultat. I regeringen och Sverigedemokraternas vårbudget finns inga åtgärder som kommer att vända Sveriges negativa utveckling. Det är ytterligare en budget utan strukturella reformer för att få igång tillväxten eller för att skapa fler jobb. Det är ytterligare en budget där hårt arbetande människor får betala när Sverigedemokraterna och Moderaterna lånar miljarder och slösar med svenska folkets skattepengar. I vår höstbudget för 2026 presenterade vi socialdemokrater ett tydligt alternativ för att vända Sveriges negativa utveckling. I denna vårbudget bygger vi vidare på det arbetet med ytterligare reformer för att stärka Sverige och svenska familjer. Vi föreslår riktade åtgärder för att stärka svensk ekonomi och ge hårt arbetande människor mer pengar i plånboken, för att stärka välfärden och öka tryggheten och säkerheten i vårt land. Sverige hade kunnat vara i ett bättre läge. Men vi tror på Sverige! Vi är ett land med stor potential. I vårt land finns en enorm kraft, inte minst i våra företag och i våra unga som vill utbilda sig, arbeta och bidra. Gång på gång har vi visat att vi kan ställa om, växa och möta svåra tider tillsammans. Men då krävs en politik som tar vara på den potentialen och tar sin del av ansvaret. Vi vet att Sverige behöver reformer och strukturella åtgärder som stärker svensk konkurrenskraft och tillväxt – för en stark ekonomi som ger fler mer i plånboken. 1 Ett ekonomiskt läge som kräver handlingskraft Världen, samhället och den globala ekonomin har förändrats. Det säkerhetspolitiska läget är allvarligt och världsekonomin är i gungning till följd av eskalerande konflikter. Återkommande hot om tullar har lett till stora svängningar på börsen. En växande höger­populism har gjort världen fattigare och farligare. Kriget i Mellanöstern skapar stor osäkerhet. Den senaste tiden har världsmarknads­priset på olja och gas skjutit i höjden. Tillgången till viktiga insatsvaror, som exempel­vis konstgödsel, hotas. Svenska folket märker effekten av Sveriges fossilberoende varje gång de tankar. Bensin- och dieselpriserna har ökat kraftigt. Våra företag riskerar att möta ett mycket tufft kostnadsläge framöver. Finansministern har varnat för att driv­medelsransonering kan bli aktuellt. Om kostnadsökningarna får spridning in i ekonomin hotar en ny inflationschock som ytterligare kommer att pressa svenska folket med ökande priser, högre räntor och ekonomisk osäkerhet. Under mandatperioden har Sveriges beroende av oljediktaturer cementerats, vilket gör oss sårbara för svängningar på världsmarknaden. Det har satt Sverige i ett sämre läge att hantera den nuvarande krisen än vi hade behövt vara i. Samtidigt har regeringen skyllt ifrån sig under hela mandatperioden. Enligt SD-regeringen är det alltid en omvärldshändelse som gör att konjunkturen inte tar fart, att arbetslösheten stiger eller att konkurserna och klimatutsläppen ökar. Mot bakgrund av det osäkra omvärldsläget har vi socialdemokrater vid flera tillfällen krävt att regeringen och Sverigedemokraterna agerar och tar fram en skyddsplan för att skydda svensk ekonomi, svenska jobb och vanligt folks plånböcker. Men ingenting har hänt. I stället för att säkra Sverige upprepar finansministern att svensk ekonomi är ”Trumpsäkrad”. Trots att det för de flesta andra är uppenbart att svensk ekonomi är extremt beroende av omvärlden – inte minst genom våra exportföretag. Det är tydligt att SD-regeringens agerande, där de hoppas på det bästa, men inte förmår att planera för det värsta, försvagar Sverige. Det här är inte ett läge då regeringen kan slappna av och luta sig tillbaka. Vi kräver att regeringen tar ett helhetsgrepp kring krigets konsekvenser. Vi har kallat sex ministrar till riksdagens utskott med krav om att regeringen agerar skyndsamt så att inte arbetslös­heten ökar, tillväxten sänks och livsmedels‑, el- och bränslepriserna höjs ytterligare i Sverige. Vi vill se konkreta åtgärder, område för område, för att skydda svenska folkets ekonomi, jobb och levnadsstandard. Stora svängningar i världsmarknadspriset på olja (Spotpris för Brentolja i Europa, FOB, USD per fat) Källa: Riksdagens utredningstjänst och U.S. Energy Information Administration. 1.1 Sverige är svagare än vi hade behövt vara Efter fyra år med Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson vid makten har Sverige försvagats och vårt utgångsläge för att möta det allvarliga läget är sämre än det hade behövt vara. Det är dyrt att leva och vanligt folk är fattigare. Tillväxten har försämrats, arbetslös­heten är skyhög och svenska folket har fått det sämre ställt. Lågkonjunkturen har förlängts och regeringens prognoser för tillväxt och arbetslöshet revideras ständigt i fel riktning. I årets vårbudget bedömer regeringen att BNP-tillväxten kommer att ligga på 2,8 procent för 2026. Den bedömningen framstår som oerhört optimistisk i jämförelse med andra prognoser. Till exempel bedömer Internationella valutafonden (IMF) att tillväxten kommer att landa på 2 procent. Finansministern har själv erkänt att 2,8 procents tillväxt inte är troligt. Risken är stor att regeringen återigen kommer att tvingas revidera ned sina prognoser. SD-regeringens mandatperiod har kantats av missbedömningar av det ekonomiska läget och av konstanta felprioriteringar som förlängt lågkonjunkturen. När bostads­byggandet föll drog regeringspartierna ned på investeringsstödet. När svenska jobb hotas minskar de antalet arbetsmarknadsutbildningsplatser, försämrar a‑kassan och håller tillbaka ett förstärkt system för korttidsarbete. När vanligt folk behövde stöd för att klara kostnadskrisen, sänkte de skatten för de allra rikaste. Samtidigt gjorde de medicinen dyrare och de vägrar fortfarande att höja barnbidraget. Regeringen och Sverigedemokraterna har gynnat de med allra starkast ekonomi framför de grupper som har haft det tuffast att klara månadens utgifter, dessutom på lånade pengar. Det är en prioritering som inte bara är orättvis – den har också visat sig skadlig för tillväxten, eftersom höginkomsttagare har en lägre konsumtionsbenägenhet. Med den ekonomiska politiken är det inte förvånande att konsumtionen inte tagit fart i den mån regeringen hoppats. Den ansvarslösa hanteringen av svensk ekonomi har lett till att finansministern behövt meddela att pengarna för nästa mandatperiod är slut. Att resultatet av felprioriteringarna är att underskotten i svensk ekonomi är de största sedan 1990-talet och efterdyningarna från dåtidens finanskris. För detta kommer svenska folket att betala, i form av högre räntor och avbetalningar. Samtidigt som vanligt folk utsatts för stora påfrestningar har vår gemensamma välfärd försvagats. SD-regeringen har skapat en sjukvårdskris genom att konsekvent underfinansiera sjukvården. I äldreomsorgen har personalen allt mindre tid för våra äldre. Vidlyftiga skattesänkningar för de allra rikaste går hand i hand med nedskärningar i vård och skola. Riskkapitalisters vinstjakt i skolor och förskolor tillåts fortsätta. Resultatet är oacceptabelt långa väntetider i vården och överfulla klassrum i skolan. Därtill fortsätter gängvåldet och kriminaliteten att krypa allt längre ned i åldrarna. Nyrekryteringen av barn till de kriminella gängen är regeringens blinda fläck. Trots att behovet av åtgärder är akut säger SD-regeringen nej till en svensk maffialag och vidtar inte tillräckliga åtgärder för att stoppa nyrekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk. I det här läget behövs handlingskraft. Det kräver en regering som klarar av att prioritera och leverera resultat för att göra Sverige starkt igen. 1.2 Sverige har presterat sämre än Europa De senaste åren har varit turbulenta, med flera kriser. Världen har genomlevt en pandemi och nu är det krig i vårt närområde. Hur Sverige klarat dessa olika kriser har varierat. Under och efter pandemin bidrog den socialdemokratiskt ledda regeringen till att Sverige klarade sig ur krisen bra och vår tillväxt återhämtade sig snabbare än jämför­bara länders. Sedan SD-regeringens tillträde har Sverige dock klarat sig osedvanligt dåligt jämfört med andra länder. Vår tillväxt har försämrats och vi har en mycket hög arbetslöshet. När arbetslösheten gått ned i övriga Europa så har den ökat i Sverige. Utländska företags­investeringar i Sverige har minskat och konkurserna har varit på historiskt höga nivåer. SD-regeringen underpresterar på tillväxt – sämst sedan finanskrisen (Genomsnittlig årlig tillväxt per mandatperiod, reala termer) Källa: Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar. Siffror från riksdagens utredningstjänst visar att regeringen har presterat sämre vad gäller tillväxt, både jämfört med tidigare regeringar och jämfört med Sveriges lång­siktiga potential. SD-regeringen underpresterar på tillväxt – sämre än trend (Svensk BNP vs potentiell BNP, SEK miljarder) Källa: riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar. En drivande faktor bakom den svaga konjunkturen har varit den svaga privata konsum­tionen under mandatperioden, en direkt följd av att regeringen har låtit vanligt folk med vanliga jobb och vanliga löner agera krockkudde i krisen. De senaste årens kostnadskris har utraderat tio års reallöneökningar och urholkat hushållens köpkraft. Den har slagit hårt mot barnfamiljer, pensionärer, sjukskrivna, alla de som varje dag går till jobbet. Stigande energipriser och ökad osäkerhet riskerar nu att ytterligare dämpa hushållens konsumtion. I detta tuffa läge hade vanliga svenska familjer, inte de allra rikaste, behövt stöttas. Reformer som ökat köpkraften för de med lägre inkomster hade gynnat tillväxten, eftersom hushåll med lägre inkomster har en högre marginal konsumtionsbenägenhet; dvs. att de spenderar mer av varje extra krona. En ensamstående förälder som hade fått höjt barnbidrag hade kunnat lägga pengarna på mat, en vinterjacka eller barnens fritids­aktiviteter. Med ökad jämlikhet hade alla svenskar kunnat vara med och bidra till vårt lands tillväxt. Men i stället för att stötta vanligt folks ekonomi har SD-regeringen genomfört riktade lättnader för höginkomsttagare, som slopandet av avtrappningen av jobbskatte­avdraget för inkomster över 66 000 kronor i månaden. Dessa grupper tenderar att spara snarare än konsumera, vilket inte gynnar tillväxten här och nu. Resultatet syns i att den privata konsumtionen, som utgör en stor del av svensk BNP, tyngt den ekonomiska utvecklingen. Med en annan politik hade utfallet helt enkelt kunnat bli annorlunda. Konjunkturinstitutet har, i likhet med de flesta internationella studier på området, bedömt att offentliga satsningar på välfärd och stöd till låg- och medelinkomsttagare har större effekt på tillväxten än skattesänkningar för höginkomsttagare. En regering som hade satt svensk ekonomi före partiinterna egenintressen hade därför använt skatte­pengarna där de gör mest nytta: hos barnfamiljer, pensionärer och ensamstående; i sjukvård, skola och äldreomsorg; för ökat bostadsbyggande, fungerande infrastruktur och transporter som går i tid. SD-regeringen har bedrivit en ineffektiv konjunkturpolitik (Svenska BNP-multiplikatorer) Källa: Regeringskansliet. 1.3 Arbetslösheten är skyhög Ett tydligt kvitto på regeringens misslyckade ekonomiska politik är den höga arbets­lösheten. Regeringen påstår ofta att de ärvde en hög arbetslöshet, men vad de faktiskt ärvde var en arbetslöshet på väg ned. Under SD-regeringen har däremot utvecklingen vänt. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning för mars 2026 fortsätter det att komma mardrömssiffror för arbetslösheten, med en arbetslöshet på nästan 9 procent. Idag är omkring en halv miljon människor arbetslösa i Sverige, nästan 100 000 fler än när SD-regeringen tillträdde. Ytterligare nästan 400 000 personer är undersysselsatta, dvs. att de arbetar mindre än de skulle vilja. Även antalet undersysselsatta har ökat med omkring 100 000. Ungdomsarbetslösheten är på mycket höga nivåer. Den höga arbetslösheten är ett monumentalt misslyckande som är enormt kostsamt både för den som står utan jobb och för Sverige som land. När arbetslösheten minskat i övriga EU, har den ökat i Sverige (Svensk arbetslöshet vs arbetslöshet i euroområdet, %) Källa: Eurostat och egna beräkningar. Arbetslösheten drabbar nu grupper som traditionellt har haft ett starkt fäste på arbets­marknaden. Av de arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är gruppen som har eftergymnasial utbildning den som de senaste åren har vuxit snabbast. Arbetslös­heten ökar mest bland högutbildade män födda i Sverige. Därtill är ungdomsarbetslösheten på mycket höga nivåer. Med SD-regeringens politik tvingas många unga börja sitt liv i långtidsarbetslöshet. Många unga saknar jobb att gå till och nyexaminerade studenter vittnar om hur svårt det är att komma in på arbetsmarknaden. Det riskerar att späda på utanförskapet och att i längden bli mycket dyrt för Sverige. Vi ser även tecken på hur AI påverkar arbetsmarknaden. När AI påverkar strukturen på svensk arbetsmarknad riskerar arbetslösheten, inte minst bland yngre akademiker, att öka. Efterfrågan på arbetskraft är fortfarande förhållandevis svag. Antalet nyanmälda lediga platser på Arbetsförmedlingen föll kraftigt under 2023 och 2024 och har därefter legat kvar på låga nivåer. Varslen har samtidigt varit fler än normalt sedan början av 2023. Sammantaget pekar detta på en arbetsmarknad där det skapas för få nya jobb. Undersysselsättningen har ökat till följd av SD-regeringens politik (Undersysselsättning i Sverige mätt i tusental personer) Källa: SCB. Regeringen skyller utvecklingen på handelstullar och ekonomisk osäkerhet, men dessa faktorer påverkar även andra länder i vår närhet. Samtidigt har Sverige presterat sämre än övriga Europa. Sverige är bland de europeiska länder där arbetslösheten är högst och där den har ökat mest de senaste åren. Medan arbetslösheten i Sverige har skenat så har den gått ned i övriga EU. Nu har vi en av EU:s högsta nivåer av arbetslöshet. Om Sveriges arbetslöshetsutveckling följt det europeiska mönstret hade antalet arbetslösa varit ca 100 000 färre enligt LO. Den höga arbetslösheten är inte bara ett svek mot alla de som står utan jobb utan också ett slöseri med Sveriges resurser. Sverige behöver en politik där vi gemensamt arbetar oss till ett högre välstånd. Jobb ger frihet och möjlighet att styra över sitt eget liv samtidigt som det gör Sverige rikare. Därför måste målet för en seriös ekonomisk politik vara full sysselsättning. Högsta konkursnivåerna sedan 90-talskrisen (Antal konkurser per år) Källa: Tillväxtanalys. Parallellt med en skyhög arbetslöshet har en konkursvåg sköljt över Sverige. Under mandatperioden har över 30 000 företag gått i konkurs och det har drabbat över 75 000 anställda. De två senaste åren har vi sett de högsta konkursnivåerna sedan 90-talskrisen. Samtidigt pressas svensk basindustri fortsatt hårt av konjunkturläget och anställnings­planerna är fortsatt svaga. Enligt KI:s senaste prognos håller basindustrin nere stämnings­läget i tillverkningsindustrin. Företagen i basindustrin pekar på att det mycket osäkra läget håller tillbaka nyinvesteringar. I detta läge hade ett reformerat system för korttidsarbete ökat svenska företags konkurrenskraft och kunnat rädda svenska jobb. Men trots att både industrin och facken efterlyser detta väljer SD-regeringen att bortse från väl avvägda krav som skulle kunna skydda svenska industrijobb. En sektor som varit särskilt hårt drabbad av lågkonjunkturen är byggsektorn. Under mandatperioden har över 5 000 byggföretag gått i konkurs. Byggkrisen är allvarlig av flera anledningar. Dels slår krisen hårt mot de personer som jobbar inom sektorn och som inte längre har ett jobb att gå till, dels kommer den med stora makroekonomiska risker. Minskningen i bostadsinvesteringar tynger tillväxten samtidigt som vi riskerar att tappa den kompetens vi behöver för att bygga bostäder i framtiden. En långsiktig ned­gång i bostadsbyggandet får även en negativ påverkan på vår tillväxt, nyindustrialisering och möjligheten för Sveriges befolkning att flytta till jobb och utbildning i olika delar av landet. SD-regeringens politik har stoppat bostadsbyggandet (Antal påbörjade bostäder) Källa: Boverket. 1.4 Det är dyrt att vara svensk Sverige ska vara ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Där alla kan växa och leva ett gott liv. Men i dag går utvecklingen åt fel håll. Vanliga löntagare har sett tio års reallöneökningar utraderas och kostnadsläget är fortsatt högt. Nu riskerar vi att stå inför en inflationschock som ytterligare kan komma att driva upp priser och räntor. Sedan kostnadskrisen inleddes har matpriserna ökat med över 30 procent. För en vanlig barnfamilj har matkostnaderna ökat med mer än 30 000 kronor per år. Bristande konkurrens driver upp priserna. Vi har under flera års tid föreslagit en lång rad åtgärder för att pressa matpriserna och öka konkurrensen på livsmedelsmarknaden. SD-regeringen har valt att inte agera, förrän i mandatperiodens sista budget där de hörsammade vårt krav på en tillfälligt sänkt matmoms och en matpriskommission, vars syfte är att se till att momssänkningen faktiskt leder till lägre konsumentpriser. Dessvärre kan vi konsta­tera att matpriskommissionen hade behövt vara på plats betydligt tidigare för att ha kunnat pressa priserna. En tvåbarnsfamilj kan betala över 30 000 kronor mer för maten (Inflation – KPI och matpriser, Sverige 2022–jan 2026) Källa: SCB. Vid ekonomiska kriser är det alltid de med minst marginaler som drabbas hårdast. Konsekvenserna av de senaste årens kostnadskris märks tydligt för barnfamiljer, där ojämlikheten mellan familjer ökar, och för de sämst ställda pensionärerna som har svårt att klara vardagens mest grundläggande utgifter. Ensamstående föräldrar med låg inkomst drabbas särskilt hårt; över hälften av dessa föräldrar har upplevt svårigheter att köpa näringsrik mat och betala för fritidsaktiviteter för sina barn. Samtidigt har svenska folkets skulder hos Kronofogden ökat. Under 2025 ökade skulderna med 44 miljoner om dagen. Även antalet skuldsatta har ökat och antalet svenskar som, enligt SCB, lever i social och materiell fattigdom har dubblerats sedan 2021, till 700 000. För oss socialdemokrater är det en självklarhet att barnen inte ska betala för kriser. Den ambitionen verkar dessvärre inte delas av SD-regeringen. Trots att kostnadskrisen fortfarande slår med full kraft mot vanliga familjer vägrar regeringen att höja barn­bidraget. Sverige är idag det enda av våra nordiska grannländer som inte höjt barnbidraget under kostnadskrisen. Värdet av barnbidraget är som ett resultat av regeringens passivi­tet det lägsta på 50 år. Dessutom har regeringen gjort det dyrare att hämta ut mediciner och sänkt bostadsbidraget för de barnfamiljer som har det tuffast. Barnbidragets värde det lägsta på 50 år (Barnbidrag i förhållande till nödvändiga levnadskostnader för en 10-åring) Källa: Swedbank. 1.5 SD-regeringens sjukvårdskris märks i vardagen SD-regeringens mandatperiod har inneburit minskat statligt stöd och sämre förutsätt­ningar för Sveriges kommuner och regioner. Därtill har regeringens misslyckade ekonomiska politik, med hög arbetslöshet och låg tillväxt, inneburit ett hårt ekonomiskt slag. Enligt beräkningar från SKR hade skatteköpkraften hos Sveriges kommuner och regioner varit 30 miljarder högre under 2026 om skatteunderlaget följt den historiska trenden. Resultatet är att Sverigedemokraterna och regeringen har skapat en kris i svensk sjukvård. Läget i sjukvården kommer dessvärre inte som någon överraskning. Redan inför 2023 stod det klart att situationen i den svenska sjukvården skulle komma att försämras om inte politiken tog ansvar. Inför 2024 larmade Sveriges regioner samfällt om att situationen skulle komma att bli än värre. Nu har vi oacceptabelt långa vårdköer. Men SD-regeringen fortsätter att ignorera varningssignalerna. I budgeten för 2026 drog SD-regeringen till och med ned på finansieringen till kvinnosjukvården med 600 miljoner. Konsekvenserna av underfinansieringen märks i människors vardag. I moderatledda Region Skåne har personal inom förlossningsvården slagit larm om hur besparingar påverkar både arbetsmiljö och patienter. Vittnesmål beskriver hur grundläggande resurser ifrågasätts eller försvinner – som att mjuka tvättlappar ersätts eller tas bort, samtidigt som andra nedskärningar drabbar verksamheten. En liknande utveckling syns inom äldreomsorgen. I flera kommuner har man tvingats dra ned på matkostnader och enklare livskvalitet för de äldre – som när klassiska inslag som söndagssteken försvinner från menyn. 84-åriga Rut har beskrivit vad det innebär att något att se fram emot försvinner i vardagen, samtidigt som experter varnar för risker som undernäring när kvaliteten på maten försämras. Läget i svensk sjukvård och omsorg är ett resultat av att Sverigedemokraterna och regeringen i budget efter budget har valt att underfinansiera välfärden. Det drabbar såväl patienter som riskerar att vänta längre på vård som personalen, som redan är hårt pressad. På längre sikt försvåras arbetet vad gäller personal- och kompetensförsörjning. Besparingarna leder till ytterligare försämrad arbetsmiljö och sämre arbetsvillkor, som kommer att göra det än svårare att attrahera personal till vårdens arbetsplatser. Regeringens agerande har därmed både förlängt krisen och försvårat återhämtningen. Krisen är på intet sätt begränsad till sjukvård och omsorg. Skolan och andra viktiga verksamheter som kollektivtrafiken har också drabbats hårt av den ekonomiska utvecklingen. Bristen på utbildad personal är ett problem som spänner över flera verksamheter. Lärarbrist leder till stökigare klassrum i skolan. I omsorgen tvingas undersköterskorna springa allt snabbare. Parallellt med regeringens underfinansiering saknas det kontroll i välfärdens verksamheter. Marknadens behov har satts före svenska folkets vilket resulterat i att gängkriminella kan äga vårdcentraler och att skolkoncerner kan använda skattepengar till lyxvillor i stället för till undervisning. Den bristande kontrollen finansierar gängens verksamhet och leder till att skattepengar slussas ut ur Sverige i stället för att komma patienter och elever till del. En socialdemokratisk regering hade prioriterat annorlunda. Vi vet att en väl fungerande välfärd är samhällets bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Vi föreslog dubbla resurser till välfärden jämfört med regeringen i budgeten för år 2023 och föreslog att åter dubblera resurserna till sjukvården jämfört med regeringen år 2024. För 2025 föreslog vi ett tillskott på generella statsbidrag på 6 miljarder kronor mer till kommuner och regioner, samt en särskild satsning på 3 miljarder för att korta vård­köerna. Ytterligare 3 miljarder föreslogs till svensk skola. I 2026 års höstbudgetförslag från Socialdemokraterna föreslås kommuner och regioner förstärkas med nästan 13 miljarder. Med våra föreslagna åtgärder hade sjukvårdskrisen kunnat undvikas. Vi hade även gett Sveriges regioner långsiktiga besked om de ekonomiska förutsättningarna framåt. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden och ge både långsiktighet och planeringsförutsättningar till kommuner och regioner. Vi socialdemokrater vill se ett systemskifte för svensk välfärd, där de generella statsbidragen räknas upp med infla­tio­nen. Det måste vara slut med att politiker presenterar ”satsningar” på välfärden som i själva verket är nedskärningar. Därtill behöver vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och se till att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. 1.6 Finansministern: pengarna är slut Socialdemokraterna har en hög ambitionsnivå för Sverige. Vår uppgift är att förbättra vardagen för hårt arbetande människor och stärka samhällsgemenskapen. Vi ska hålla ihop Sverige med en stark ekonomi som märks i din plånbok, en stark välfärd och en stark gemenskap och ökad säkerhet där du bor. För att nå upp till våra högt satta ambitioner så behövs en politik som ger svensk ekonomi förutsättningar att växa. Med en högre produktivitet och en högre tillväxttakt ökar intäkterna till staten, kommunerna och regionerna, samtidigt som näringslivets investeringsvilja ökar. Det låter oss investera i att bygga Sverige starkare. Starka statsfinanser är en förutsättning för att svensk ekonomi ska kunna fortsätta växa. Stabila finanser ger utrymme för tillväxthöjande investeringar som i sin tur ger förtroende på finansmarknaderna. Det är inte minst viktigt när det geopolitiska läget blivit alltmer oroligt. Investeringar och finansiell stabilitet understöder varandra. Sverige har varit ett tydligt exempel på detta, med starka statsfinanser och en av EU:s högsta investeringsnivåer. Men starka statsfinanser är ingen naturlag. Det krävs en ansvarsfull politik för att säkerställa att den långsiktiga stabiliteten inte äventyras. Det är bara med ordning och reda i ekonomin vi kan förhindra att ekonomiska kriser leder till nedskärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, äldre i äldreomsorgen och patienterna i vården. Starka finanser är nödvändigt för att vi ska kunna lånefinansiera projekt när vi vill det, såsom strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Ett sämre ekonomiskt utgångsläge riskerar att drabba investeringstakten, förtroendet på internationella kapitalmarknader och vår långsiktiga tillväxt. SD-regeringen har försämrat Sveriges ekonomi Att den svenska statsskulden är låg är till stor del tack vare att socialdemokratiskt ledda regeringar de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekono­misk politik, som resulterade i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin, med en fortsatt låg statsskuld och överskott i de offentliga finanserna. Den starka utvecklingen har dessvärre vänt med SD-regeringen. Under mandatperioden har regeringen lånat hundratals miljarder kronor, till stor del för att sänka skatten för de mest välbeställda. Tidigare under våren erkände finansministern att pengarna för nästa mandatperiod är slut. Reformutrymmet är intecknat och notan har skjutits på framtiden. Det är oerhört allvarligt. Stabila och välskötta statsfinanser är en grundläggande förutsättning för svensk beredskap och ger oss handlingsutrymme att agera när det behövs som mest. Årets budgetar förvärrar läget ytterligare. Ett reformutrymme på 80 miljarder togs i anspråk i höstbudgeten bara för 2026. Nu går staten med de största underskotten sedan 90-talskrisen, bortsett från pandemin. Underskotten beräknas uppgå till 363 miljarder under mandatperioden och enligt regeringens egna prognoser går regeringen med underskott alla år den här mandatperioden. Även justerat för Ukrainastödet beräknas regeringen missa de finanspolitiska målen under alla sina år vid makten. I denna vårbudget tar SD-regeringen ytterligare lån och ökar svenska folkets skuld, trots att finansministern tidigare i våras begärde av andra partier att inte lägga fram ofinansierade förslag. Historiskt skarp kritik från Finanspolitiska rådet Den här ansvarslösa politiken har fått hård kritik. Finanspolitiska rådet riktar i sin senaste rapport sin allvarligaste kritik någonsin mot en regering. Rådet underkänner SD-regeringens ekonomiska politik och varnar för att den leder till ökade lån och högre räntor. Även Riksrevisionen har riktat hård kritik mot regeringen och menar att de inte redovisat sin politik på ett transparent sätt och att ramverksmålen för ekonomin inte nås. Konsekvenserna drabbar vanligt folk. När staten lånar mer pressas räntorna upp. Det innebär att familjer med bolån får högre kostnader och att skattepengar går till ränte­betalningar i stället för till skola, vård och omsorg. Sammantaget innebär SD-reger­ingens politik att man lånar till skattesänkningar för de som redan har det bäst ställt, samtidigt som underskotten växer. Det betyder i praktiken att undersköterskor, snickare, lärare och poliser får betala priset – genom högre räntor och ett minskat utrymme för välfärd och investeringar. Det är ett återkommande mönster. Varje gång vi har en moderat finansminister så är det svenska folket som betalar priset. SD-regeringen går med de största underskotten sedan 90-talskrisen (Finansiellt sparande, % av BNP) Källa: SCB. I våra budgetalternativ tar vi ansvar för de statliga finanserna. I flera budgetar har vi visat att vi kan bedriva en mer ambitiös politik än regeringen, samtidigt som vi tar större ansvar för statens finanser, genom att finansiera alla våra egna förslag. I denna vår­budget finansierar vi alla våra nya förslag, samt presenterar en starkare finansiering av regeringens förslag. Med rätt prioriteringar är det möjligt att stötta hushållen och stärka välfärden; genomföra åtgärder för att öka tillväxten och stärka tryggheten, samtidigt som man tar ansvar för statens finanser. 1.7 Socialdemokraternas program för att stoppa slöseriet med skattepengar Det står tydligt att nästa regering inte kan fortsätta att slarva med statsfinanserna. En socialdemokratisk regering kommer att se till att dina skattepengar går till rätt saker. Till skolan och sjukvården. Till ett stärkt försvar och bättre vägar. Till fler poliser och fler jobb. Till mer pengar i plånboken för hårt arbetande familjer. Vi kommer inte att lova allt till alla. Vi kommer att prioritera hårt. Vi kommer inte att frångå disciplin i den ekonomiska politiken. Vi kommer att prioritera vanligt folks ekonomi före vidlyftiga skattesänkningar till de allra rikaste. Socialdemokraterna arbetar med att ta fram ett program mot skatteslöseri som ska implementeras efter valet. Det är ett pågående arbete som blivit än mer aktuellt mot bakgrund av SD-regeringens havererade ekonomiska politik. I årets vårbudget presenterar vi fem principer som kommer att ligga till grund för vårt arbete för att stoppa slöseriet med skattepengar: Disciplin i de offentliga finanserna. För att stoppa onödiga skatteutgifter krävs i första hand ett starkt politiskt ledarskap, och politiker måste klara av att prioritera. Det har den här regeringen inte lyckats med, utan de har i stället lånat miljarder för att finansiera sina skattesänkningar. Vi socialdemokrater har flera gånger visat att vi klarar av att presentera budgetmotioner som är mer ambitiösa än regeringens, samtidigt som de stärker Sveriges sparande. I den här vårbudgeten gör vi det än en gång. Stoppa vinstjakten i välfärden. Sverigedemokraterna och regeringen tycker det är viktigare att pengar kan gå till riskkapitalister än att de går till barnen i skolan. För oss är valet självklart: våra gemensamma skattepengar ska gå till vår gemensamma välfärd. Vi vill förbjuda vinsterna och stoppa överkompensationen till friskolorna. Stryp den kriminella ekonomin. Den kriminella ekonomin omsätter nästan 1 miljard om dagen. Vi behöver gå hårt åt gängen som i allt större utsträckning använder företag som brottsverktyg. Vi behöver motverka svartarbete, arbetslivskriminalitet och skatteflykt. Svarta pengar måste bli vita. Varje skattekrona som går från svart till vit innebär en krona mer till skolan eller sjukvården. Städa upp i offentlig upphandling. Varje år upphandlar svenska myndigheter och kommuner varor och tjänster för hisnande tusen miljarder kronor. Vi måste säkerställa att skattepengar inte driver kriminalitet och svart ekonomi genom offentlig upphandling. Samtidigt måste upphandlingen ske mer effektivt. Vi vill ta fram ett långsiktigt mål om att offentlig upphandling ska bli mer effektiv. Bara utifrån dagens summor skulle en effektivisering om 5–10 procent innebära en besparing på tiotals miljarder varje år. Frigör tid och resurser i välfärden. Vi måste bli bättre på att implementera ny teknik i välfärden, på ett sätt som gör jobbet lättare för personalen och verksamheten mer effektiv. Det handlar inte bara om pengar utan om att AI och ny teknik ska användas för att förenkla rutinuppgifter så att personalen får mer tid för kärnverksamheten. Ny teknik behöver användas för att frigöra tid för personalen och öka patientnyttan. 2 Sverige hade kunnat vara i ett bättre läge Efter fyra år med Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har Sverige försvagats. Med en annan politik hade Sverige kunnat ha ett bättre utgångsläge för att hantera det ekonomiska läget. Vi socialdemokrater har i våra budgetmotioner presenterat ett tydligt alternativ till regeringens politik – ett alternativ som sätter vanligt folk först. Nio av tio får mer i plånboken med S budget 2026 (Procentuell förändring av ekonomisk standard, Socialdemokraternas budget vs BP26, per decil, år 2026) Källa: Riksdagens utredningstjänst. Med Socialdemokraternas budgetmotion för 2026 hade nio av tio svenskar fått mer i plånboken. Vi har föreslagit en rättvis skattesänkning för vanligt folk, höjt barn- och studiebidrag, billigare mediciner och ett avskaffat karensavdrag. Det är orimligt att lärare, barnskötare och poliser ska förlora tusentals kronor om de blir sjuka för att de inte kan jobba hemifrån. Bostadstillägget för barnfamiljer hade höjts, och vi hade tagit ansvar för svenskarnas köpkraft genom att sätta press på både banker och matjättar, inte minst genom en ökad konkurrens mellan matbutiker och banker. SD-regeringens försämrade a‑kassa hade inte införts. Unga hade kunnat se fram emot gratis kollektivtrafik och sluppit betala mer för sin tandvård. Vi hade sänkt arbetslösheten och skapat fler jobb och starkare företag med en offensiv och framåtblickande näringspolitik. Vi hade investerat i samhället och i människor; i vår gemensamma infrastruktur och i kompetens. Med en aktiv arbetsmarknadspolitik hade fler kunnat rustas och matchas till arbete. Vi hade krokat arm med näringslivet för att företagen och jobben ska bli fler och Sverige rikare. Vi hade behållit de gröna kredit­garantierna som regeringen slopat, så att våra företag hade haft bättre möjligheter att investera. Vi hade hållit igång bostadsbyggandet genom ett omfattande bygg- och renoverings­paket riktat mot både hyres- och bostadsrätter. Alla svenskar måste ha någonstans att bo och det kräver att det byggs bostäder där personer med vanliga löner har råd att bo. Dessutom är behoven av energieffektiviserande åtgärder stora och det är angeläget att öka fokuset på klimatanpassning. I budgeten för 2026 föreslog vi kraftfulla satsningar i form av statliga kreditgarantier och byggstimulanser för att få igång bostadsbyggandet. Med Socialdemokraternas budget hade det funnits fler kollegor i äldreomsorgen. Vi hade utvecklat och förstärkt äldreomsorgslyftet och stärkt arbetet mot äldres ensamhet. Vi hade sett till att de skattepengar som ska gå till elevernas undervisning faktiskt hade gjort det, i stället för att läcka ut i vinster. Vi hade kunnat genomföra en stor satsning motsvarande att anställa ytterligare en lärare per klass i årskurs 1 och minska klasstorlekarna där det behövs som mest. Vi hade finansierat sjukvården så att människor får vård i tid och personalen bra arbetsvillkor. Kvinnosjukvården hade inte drabbats av regeringens nedskärning, och vi hade tillfört 13 miljarder till våra kommuner och regioner för att stärka vård, skola och omsorg i hela landet. Därtill hade vi sett till att sluta en energiöverenskommelse för mer billig, fossilfri el – vilket är avgörande för både hushållens ekonomi och näringslivets konkurrenskraft. Vi hade punktmarkerat varje ung person på väg in i kriminalitet, och infört en svensk maffialag för att effektivt slå mot de kriminella nätverkens struktur och ekonomi. Vi hade sett till att våra unga haft en meningsfull fritid med kultur- och idrottsaktiviteter. Om vår politik hade gällt, hade situationen för medarbetarna och patienterna i vården varit en helt annan. Om vår politik hade gällt, hade situationen för Sverige varit en helt annan. 2.1 Urval av reformer i Socialdemokraternas förslag till budget för 2026 Vanligt folks ekonomi En rättvis skattesänkning för vanligt folk Höjt barn- och studiebidrag med 200 kr/mån Billigare mediciner Billigare tandvård för unga Permanent höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer Gratis kollektivtrafik för unga Jobb och tillväxt En svensk tillväxtpakt Järnvägsunderhåll och fungerande infrastruktur Alla som kan jobba ska jobba: vuxenutbildning, omställningsstudiestöd, jobbkontrakt för unga Paket för bostadsbyggande: investeringsstöd och byggkrediter Skydd mot höga sjuklönekostnader för små och medelstora företag Välfärd Miljardsatsning för fler kollegor i äldreomsorgen Permanentat äldreomsorgslyft 3,7 miljarder till fler lärare och stärkt kunskap i skolan Språklyft och mindre barngrupper i förskolan 13 miljarder till Sveriges kommuner och regioner Säkerhet Riskfamiljsprogram och punktmarkering av unga En svensk maffialag Satsningar för ordning och reda på arbetsmarknaden Kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer 3 Reformer för ett starkt Sverige I vår höstbudget för 2026 visar vi socialdemokrater ett tydligt alternativ för att vända Sveriges negativa utveckling. I denna vårbudget bygger vi vidare på det arbetet med ytterligare reformer för att stärka Sverige och svenska folket. 3.1 Satsningar som märks i din plånbok De senaste åren har varit tuffa för vanligt folk. Reallönerna har sjunkit och priserna har ökat. Särskilt hårt har de höga matpriserna slagit. Nu riskerar vi ännu en inflationschock med höjda drivmedelspriser, energipriser och räntor. Vi socialdemokrater föreslog i vårt förslag till höstbudget flera åtgärder för att stärka vanligt folks ekonomi, bland annat en rättvis skattesänkning, höjt barnbidrag, slopat karensavdrag och en bättre a‑kassa. Vi föreslog dessutom att det förhöjda bostadstillägget för barnfamiljer görs permanent. I vårbudgeten har regeringen hörsammat ett fåtal av Socialdemokraternas krav för att skydda vanligt folks ekonomi. Regeringen har till slut meddelat att de tänker betala ut elstödet, något vi socialdemokrater krävt under flera månader. De har även agerat på våra krav om att tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel, och vårt förslag om att pressa priset på gotlänningars resor till och från fastlandet. I denna vårbudget bygger vi vidare på våra förslag i höstbudgeten för att du ska få mer pengar kvar i din plånbok. Höjt barn- och studiebidrag och höjt underhållsstöd Sverige är det enda landet i Norden som inte höjt barnbidraget under kostnadskrisen. Vi har i vår höstbudget avsatt medel för att höja barnbidraget med 200 kronor per månad. För en tvåbarnsfamilj innebär det nästan 5000 kronor mer per år. Men SD-regeringen har inte gjort något. Därför kräver vi än en gång att regeringen höjer barnbidraget, från den 1 juli 2026. Därtill föreslår vi i vårbudgeten att underhållsstödet höjs tillfälligt med 500 kronor från och med den 1 juli. De höga priserna är särskilt utmanande för många ensamstående föräldrar, framför allt för ensamstående mammor. Prispressarpaket Det är dyrt att vara svensk. Maten, hyran och elen, nästan allt har blivit dyrare. Samtidigt som svenska folkets ekonomi pressas hårt har SD-regeringen passivt sett på när dålig konkurrens har gjort matpriserna högre och bolånen dyrare och kostnaderna för veterinärbesök har skenat. Vi menar att det krävs ett helt nytt grepp för att öka konkurrensen där den i dag inte fungerar. Den vanliga konsumenten måste stå i fokus. Därför föreslår vi i årets vårbudget ett prispressarpaket. Vi vill stärka Konkurrensverkets roll som övervakare så att de kan pressa priserna genom ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. För detta ändamål föreslår vi en satsning på 30 miljoner samt ökade befogenheter till myndigheten. Vi föreslår även riktade åtgärder mot branscher där konkurrensen i dag är för låg. Fler matbutiker för lägre priser Vi är glada att regeringen lyssnat på Socialdemokraternas krav om lägre matmoms och införandet av en matpriskommission. Men det räcker inte; vi måste göra det långsiktiga arbete som krävs för att pressa priserna. När en lågprisbutik etableras på en ort kan en barnfamilj spara upp till 22 000 kronor per år. Därför vill vi att det ska bli lättare att öppna nya butiker. Vi vill inleda arbetet med en nationell modell för fler matbutiker och för det arbetet avsätter vi 20 miljoner kronor till Boverket. Vi vill öka konkurrensen mellan grossisterna och vi vill att märkningen i butik ska bli tydligare. Ökad konkurrens i banksektorn för lägre räntor Samtidigt som räntorna varit höga har bankerna gjort miljardvinster Det är tydligt att konkurrensen i banksektorn inte är bra nog. Det leder till högre priser och sämre service för dig som kund. Vi vill att den statliga banken SBAB används på ett mer effektivt sätt för att öka konkurrensen på bolånemarknaden. Vi vill ge SBAB en ökad möjlighet att konkurrera med affärsbankerna, bland annat genom möjlighet att tillhandahålla lönekonton för ett mer samlat tjänsteutbud. Vi vill även utreda SBAB:s avkastningskrav i syfte att det ska bidra till bättre konkurrensförhållanden på bolånemarknaden. Vidare kan konkurrensen på bankmarknaden öka genom att kunderna ges mer information och därmed får en starkare förhandlingsposition. Bland annat vill vi se ett förbud mot listräntor, vilket gör att bankerna måste presentera mer tillgänglig informa­tion om räntor. Det ska bli lättare att förhandla med banken och enklare att byta bank. Om en ökad konkurrens drev ned ränteläget med bara 0,2 procent så skulle det inne­bära 6 000 kronor mindre i räntekostnader på ett år för en barnfamilj med 3 miljoner kronor i lån. Vi vill även se en utvärdering av regeringens nya system för ränteskillnads­ersättning så det verkligen leder till bättre förhållanden för bolånekunder. Vi socialdemokrater har i flera års tid försökt förmå regeringen att stärka konkurrensen på bankmarknaden för att pressa kostnaderna för Sveriges bolånetagare. Men SD-regeringen vägrar agera. Vi kan inte komma till någon annan slutsats än att regeringen väljer bankerna före barnfamiljerna. Ökad konkurrens för mer pengar i plånboken (Räkneexempel vid ökad konkurrens) Källa: Matpriskollen och egna beräkningar. Bättre konkurrens på veterinärmarknaden Djursjukvårdsmarknaden har koncentrerats till två större aktörer i takt med att mindre veterinärverksamheter blivit en del av större riskkapitalbolag. Till följd av detta har veterinärpriserna ökat kraftigt de senaste åren. Det står klart att konkurrensen på veterinärmarknaden behöver öka för att pressa priserna och i detta är Konkurrensverkets arbete viktigt. För att stärka djurägarnas ställning vill vi se krav på ökad pristransparens för veterinär­bolagen och krav på jämförelser mellan försäkringsbolag. Därtill bör veterinär­beredskapen i hela landet säkerställas genom högre krav på privata aktörer. Vi vill också stoppa den aggressiva vinstjakten i djursjukvården och återföra makt till veterinärerna. Därutöver vill vi utreda fasta prislistor med tydliga prisjämförelser. Vi avsätter även 10 miljoner i denna vårbudget för att stärka länsstyrelsernas arbete med djurkontroller, mot bakgrund av att bara 2 av 21 länsstyrelser nådde målet för djurskyddskontroller 2024. Billigare el och fjärrvärme Under vintern har elpriserna varit höga i hela landet. Ebba Busch lovade under hösten att ingen svensk skulle lämnas ensam med sin elräkning – ett löfte hon inte hållit. Vi socialdemokrater har sedan SD-regeringens haveri med utbetalningen av elstödet i början av mandatperioden krävt att regeringen ska ta fram en välfungerande modell för ett nytt elstöd så att Sverige står redo inför framtida elprischocker. Det har tyvärr inte hörsammats. När regeringen i årets vårbudget sent omsider aktiverat ett elstöd så blir det tydligt att de återigen misslyckats med utformningen. Den här gången är det omkring 800 000 hushåll som lämnas utan stöd – trots att elen blivit dyrare även för dem. Det är även oklart om de föreslagna stödnivåerna för olika elområden är rimliga i förhållande till hushållens kostnader för elen. SD-regeringens hantering av elstödet är inte seriöst. Vi socialdemokrater anser att de tre principerna nedan skulle ha legat till grund för elstödet. Elstödet ska omfatta fler. De 800 000 hushåll som bor i bostadsrätts- och hyres­gäst­föreningar med gemensam el bör omfattas. Även de drabbas när elpriserna går upp. Elstödet ska vara rättvist fördelat. De som drabbas hårdast av ökade elpriser ska också få mest stöd. Vi kan inte acceptera ett system som ger mest åt de som tjänar mest. Svenska pengar till svenskt elstöd. Vi vill att de flaskhalsavgifter som betalats in av svenska konsumenter ska kunna användas till svenskt elstöd. Det kunde det under den förra S-regeringens mandatperiod. Nu har regeringen dessvärre sjabblat bort den möjligheten. För att hålla tillbaka prisökningarna på fjärrvärme bör insatser som stärker kundernas ställning och ytterst prisreglering kombineras med sänkt elskatt på kraftverkens värme­pumpar för fjärrvärme. Därför föreslår vi att skatten på el till storskaliga värmepumpar för fjärrvärme sänks till EU:s miniminivå. 3.2 Satsningar för en stark ekonomi Vi vill att Sveriges välstånd ska växa. Då krävs en långsiktig, framtidsinriktad närings­politik med strukturella tillväxtreformer som leder till ökad produktivitet, fler jobb, ökad tillväxt och högre löner. Vi behöver investera i samhället och i människor; i vår gemensamma infrastruktur och i kompetens. Det krävs samling kring gemensamma prioriteringar, det krävs nya verktyg och att vi vågar peka ut teknologier som är särskilt viktiga för Sveriges konkurrenskraft. Vi vill se en svensk tillväxtpakt, där staten och näringslivet krokar arm i de här frågorna och tillsammans arbetar för att företagen och jobben ska bli fler och Sverige rikare. I vår budget för 2026 presenterade vi en rad reformer för att öka Sveriges tillväxt. I denna vårbudget kompletterar vi dessa satsningar med ytterligare förslag för att stärka tillväxten i hela landet. Besöksnäring och företagande i hela landet Besöksnäringen är en av våra viktiga svenska basnäringar. Runt om i landet verkar många små och medelstora företag, som bidrar både till att stärka vårt land och att stärka Sverigebilden. En växande besöksnäring skapar jobb och välstånd i hela landet. Dessutom får många unga sitt första jobb i besöksnäringen; en tredjedel av alla anställda är under 26 år. Vi socialdemokrater menar att dessa företag behöver ges bättre möjligheter att växa, med fler kunder och bättre möjligheter till export. Det stärker både ekonomin och lokalsamhällens attraktivitet och kan leda till ökade investeringar i Sverige. För att näringen ska kunna växa krävs grundläggande förutsättningar som goda villkor för näringslivet och en fungerande infrastruktur och välfärd, samt ytterligare fokus i riktade satsningar. För att stärka svensk besöksnäring, främja turism och se till att fler arbetstillfällen skapas avsätter vi 250 miljoner i vårbudgeten. I det ingår satsningar på att stärka Visit Swedens möjligheter att bättre marknadsföra Sverige som besöksland (100 miljoner kronor) och att öka Tillväxtverkets insatser på regional nivå (150 miljoner kronor). En hållbar platsutveckling i hela landet ska främjas genom myndighetens insatser i syfte att skapa attraktiva miljöer för besökare, boende, företag och investeringar. Säkra service och paketutlämning i hela landet SD-regeringen har försämrat den statliga servicen runt om i landet. Stora neddragningar har skett, inte minst på Statens servicecenter. Vi har en annan vision för Sverige – där samhället ska vara starkt i hela landet. Postnord har sedan 2024 inte längre en skyldighet att leverera paket över hela landet. Post- och telestyrelsen har konstaterat att paketmarknaden till stor del kännetecknas av god konkurrens men att det finns vissa utsatta grupper, privatpersoner och småföretag som befinner sig i digitalt utanförskap eller bor långt från ett utlämningsställe, särskilt i det tre nordligaste länen. I närtid har Postnord beslutat att lägga ned verksamhet i tre glesbygdskommuner i Norrlands inland. Vi anser att staten behöver ta ett större ansvar för att garantera denna service i hela landet, och skjuter därför till 100 miljoner kronor för detta. Fler elbilar och svenska jobb i svensk fordonsindustri Sverigedemokraterna och regeringen har bromsat elektrifieringen i Sverige. Vi ligger nu efter både Danmark och Norge när det gäller omställning av fordonsflottan. Det gör oss sårbara för dyra oljepriser och hotar svenska jobb i fordonsindustrin. Vi behöver öka takten i elektrifieringen för att rädda svenska jobb, öka tempot i omställningen och minska det kostsamma beroendet av diktaturolja. I vår höstbudget för 2026 föreslog vi att elbilspremien förstärks med ytterligare 100 miljoner. I denna vårbudget skjuter vi till ytterligare 200 miljoner för att fler ska kunna ta del av stödet för att köpa eller leasa en elbil. För att se till att stödet verkligen bidrar till att fler kör elbil, kan en utvidgning av stödkriterierna vara nödvändig. Det kan handla både om att se till att göra det tillgängligt för personer boende på fler platser i landet och att se över inkomstkraven så att fler kan ta del av stödet. Vi vill även stärka marknaden för tunga ellastbilar. Den tunga trafiken är avgörande för svensk industri, men omställningen går för långsamt. Risken är uppenbar att produktion och utveckling i allt högre grad förläggs utanför Sverige. Då tappar vi både teknikledarskap och arbetstillfällen. Utan en stark hemmamarknad – i Sverige och EU – blir det svårare för svenska företag att hävda sig globalt. För att utveckla marknaden för tunga lastbilar avsätter vi 200 miljoner i vår budget, som ska användas till att förstärka investeringsstödet för tunga lastbilar, så att stödet bättre speglar den faktiska inköpskostnaden, samt för att korta handläggningstiderna för stödet. Energimyndigheten bör också få möjlighet att använda konkurrensutsatta anbudsförfaranden, vilket kan bidra till att stödet används mer effektivt och ger större klimatnytta per krona. Nej till SD-regeringens neddragning på exportfrämjande och innovation I en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossilfritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande inom innovation. Det är avgörande för att stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. Inte minst gäller det marknader som nu omfattas av nya frihandelsavtal. I sin vårbudget drar regeringen ned på exportfrämjande verksamhet och på innovationsarbete. Det är en orimlig prioritering när svenska företag behöver stärkas. Därför säger vi nej till regeringens nedskärningar på dessa områden. 3.3 Satsningar för en stark välfärd för dig och din familj Sverige har oacceptabelt långa vårdköer och överfyllda klassrum. Skattepengar försvinner ur välfärden till skatteparadis och gängkriminella driver HVB-hem. Tillgången till samhällsservice brister för de som bor på landsbygden och i förorten. Det är resultatet av Jimmie Åkessons och Ulf Kristerssons politiska prioriteringar. Vi vill göra upp med marknadsmisslyckanden som drabbar barn, sjuka och äldre. Vi vill se till att skolan, vården och omsorgen ges långsiktiga besked om sin finansiering. SD-regeringen har i stället satt kommuner och regioner på svältkur. Det innebär långa väntetider för patienter, stökigare klassrum i skolan och undersköterskor som tvingas springa allt snabbare. Vi har i budget efter budget prioriterat mer pengar till sjukvården och skolan. Dessutom vill vi se en bottenplatta för välfärden genom att indexera de generella stats­bidragen, så att kommuner och regioner får långsiktiga förutsättningar att planera sin verksamhet. Bara så kan de arbeta med egen personal och bryta beroendet av stafett­läkare. Samtidigt står välfärden inför stora rekryteringsbehov. En nyckel för att klara detta är att investera i fler utbildningsplatser – men också att förbättra arbetsvillkoren så att fler både vill och orkar arbeta i svensk välfärd. I den här vårbudgeten presenterar vi ytterligare förslag för att stärka den svenska välfärden i hela landet. Kommission för kvinnohälsa Förlossningsavdelningar som torkar nyfödda med hårt papper och som inte kan se till att nyförlösta kvinnor får ett täcke. Unga kvinnor som inte får hjälp med sin endometrios. Kvinnor som lämnas i sticket när hormonplåstren är restnoterade. Det är bara några exempel på situationer där kvinnors hälsa inte tas på allvar. Det måste vara nog nu. Därför vill vi tillsätta en kommission för kvinnohälsa. I vårbudgeten föreslår vi 300 miljoner kronor till kommissionen, att satsa till exempel på att förbättra förlossnings­vården och stärka arbetet med endometrios. Denna satsning kompletterar de 600 miljoner till kvinnosjukvård och förlossningsvård som anslås i vår höstbudget. Bättre mat till äldre – för en värdig äldreomsorg Det ska vara tryggt att bli gammal i Sverige. Man ska mötas med värdighet, kvalitet och respekt. Maten är en viktig del av livet. Att vara hänvisad till fryst färdigmat, eller att söndagssteken dras in, är inte värdigt. Även den som inte längre kan laga sin egen mat har rätt till god och näringsriktig mat. Det är dessutom särskilt viktigt när man blir äldre. Långsiktigt måste äldreomsorgen få mer pengar. Därför vill vi införa en bottenplatta i välfärden, så att det blir stopp för dolda nedskärningar. I vår budget för 2026 föreslår vi dessutom nästan 2 miljarder kronor till äldreomsorgen, så att fler personer kan anställas, arbetsvillkoren kan förbättras och personal som behöver det kan läsa svenska på arbetstid. Vi vill avskaffa minutstyrningen och höja kvaliteten i äldreomsorgen. Men det behövs ytterligare åtgärder. Vi vill inleda en satsning för bättre mat i äldreomsorgen och satsar därför 300 miljoner kronor på det. Krav på svenska i välfärden Välfärden står inför stora rekryteringsbehov samtidigt som många som vill arbeta saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Det påverkar kvaliteten, arbetsmiljön och trygg­heten för både barn, äldre och personal. För att möta behoven krävs en politik som både säkrar kompetensen och förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Vi föreslår därför att språkkrav införs i barnomsorgen och att en utredning tillsätts om språkkrav i hela välfärden. Samtidigt ska den personal som behöver det kunna få stöd att nå upp till kraven genom språkutbildning på arbetstid. I denna vårbudget föreslås medel till Skolverket för arbete med standardiserade och anpassade språktester. Detta stärker kvaliteten i välfärden, förbättrar möjligheterna till arbete och bidrar till en starkare samhällsgemenskap. 3.4 Satsningar för en stark gemenskap och ökad säkerhet där du bor Sveriges yttre och inre säkerhet ska stärkas – för att vårt land är värt att försvara mot alla krafter som hotar vårt sätt att leva. Vi har lagt förslag för hur vi rustar vårt militära och civila försvar i ett rasande tempo. Det handlar om satsningar på försvarsindustrin, på stärkt beredskap och på en infrastruktur som håller måttet. Du som lever i Sverige har rätt att i varje stund känna dig säker på gator och torg. Men gängkriminaliteten fortsätter skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Våldet har ändrat form och i dag sprängs det mer än vad det skjuts. Allt oftare är det minderåriga som genomför dåden. Men i grunden handlar det om samma kriminalitet. Det är uppen­bart att ingen regering, varken nuvarande eller tidigare, har lyckats vända utvecklingen. För att få till en förändring krävs ett helt nytt angreppssätt. Det krävs en stat och ett samhälle som klarar av att agera när det händer. Som klarar av att stänga de HVB-hem som drivs av gängkriminella. Som inför en maffialag, som agerar mot maffian och maffians företag och ser till att det blir omöjligt för dem att verka. Som tar maffia­företagens tillgångar, som förhindrar att gängledarna kan gömma sig utomlands och som stänger ned de hemsidor och plattformar där ungdomarna i dag rekryteras. I grunden är vi övertygade om att ett jämlikt samhälle som håller ihop och där alla människor oavsett bakgrund och inkomst kan leva goda liv är det bästa motgiftet mot kriminalitet och brottslighet. För att komma dit behövs just nu omfattande reformer där kriminalpolitiken bedrivs tillsammans med en stram migrationspolitik och förebyggande åtgärder för att bryta nyrekryteringen. Förstärkt socialtjänstlyft De senaste veckornas skjutningar har tydligt visat att regeringen misslyckats med att stoppa gängvåldet och bryta nyrekryteringen. Vi socialdemokrater har under hela mandatperioden efterfrågat, och i varje budget också finansierat, ett socialtjänstlyft mot kriminalitet. I vårmotionen förstärker vi nu detta socialtjänstlyft med ytterligare 200 miljoner kronor. Rädda kvinnojourernas skyddade boenden Varje dag misshandlas kvinnor av en person de har eller har haft ett förhållande med. Det är oacceptabelt. De ideellt drivna kvinnojourerna är en viktig del av samhällets skyddsnät mot mäns våld mot kvinnor. Den tillståndsplikt som för två år sedan infördes för de skyddade boendena var nödvändig för att höja kvaliteten men också för att hålla borta oseriösa aktörer. Men implementeringen av de nya reglerna slår fel och tvingar många av de ideellt drivna att lägga ned sin verksamhet. I denna vårbudget föreslår vi 100 miljoner för att rädda kvinnojourernas skyddade boenden och stärka deras lokala arbete, samt förenkla tillståndsprocessen för skyddade boenden. 30 000 jobb och flyttstöd för unga Den skyhöga arbetslösheten är ett allvarligt misslyckande för SD och regeringen. Vi vill se en ny riktning där samhället kliver fram med handfasta insatser för att få in unga på arbetsmarknaden. Vi föreslår därför en rejäl satsning på en halv miljard för att skapa upp mot 30 000 nya sommarjobb och extrajobb för unga. Vi föreslår även ett ungdoms­flyttstöd för att mota ungdomsarbetslösheten och ge fler unga chansen till arbete. Dessa förslag kompletterar vår föreslagna mångmiljardsatsning för fler unga i jobb, som bland annat innehåller förslag om jobbkontrakt för unga, nationellt program för uppsökande av unga som varken studerar eller arbetar, extrajobb för unga, traineeprogram för nyexaminerade studenter och ett körkortslyft för unga. Idrott och fritidsaktiviteter för barn och unga I Socialdemokraternas budget för 2026 finns flera satsningar för att bryta nyrekryteringen och se till att unga ska ha en konstruktiv fritid, med en rad satsningar på sport och kultur för unga. I detta förslag till vårbudget föreslår vi ytterligare en förstärkt satsning på ledare för att barn och unga ska kunna delta i trygga aktiviteter. Sommaren får inte bli en rekryteringsfest för gängen. Nationell samordnare inom fotbollen Fotboll är en av landets största folkrörelser och bygger på ett samspel mellan supportrar, klubbar, förbund och myndigheter. Samtidigt finns växande problem kopplade till organiserad brottslighet, särskilt inom fotbollens ekonomi: matchfixning, oreglerad agentverksamhet och ekonomiska flöden där kriminella aktörer söker inflytande. I detta läge är fungerande relationer mellan aktörerna avgörande. Samtidigt finns tecken på ökade spänningar, särskilt mellan polis och delar av supporterkollektivet, vilket riskerar att försvåra både det förebyggande arbetet och brottsbekämpningen. En nationell samordnare bör tillsättas med uppdrag att samla fotbollens aktörer och stärka samverkan. Säkra public service SVT, SR och UR är viktiga för vår gemenskap och svenska kulturproduktion, för allmänhetens tillgång till oberoende nyheter och fördjupning och för landets demokrati och beredskap. Men public service har drabbats av ökande kostnader till följd av att de ensamma behöver bära kostnaderna för marknätet. Detta har varit känt länge utan att regeringen har agerat. SVT:s styrelse har efterlyst kompensation från regeringen för utgiftsökningarna, i enlighet med propositionen En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033, men utan framgång. Nu tvingas SVT skära ned på utbudet. Och detta är bara början av konsekvenserna för hela public service. SD-regeringens nedskärningar slår i detta nu undan benen för den lägerelds-TV som samlar Sverige och fyller en viktig roll för landets beredskap, inte minst i en orolig värld. För oss socialdemokrater är det självklart med en stark och oberoende public service, med innehåll som engagerar, sprider kunskap och samlar hela landet. Det finns ett särskilt public service-konto med resurser som kan användas för att finansiera public service vid just den här sortens särskilda händelser. Vi kräver att regeringen kompenserar public service för sina ökade kostnader så att varslen kan dras tillbaka. 4 Finansiering och ställningstaganden Alla nya åtgärder som föreslås i Socialdemokraternas vårmotion är fullt finansierade genom en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat. Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare. Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränte­intäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt. Reformerna i Socialdemokraternas budgetmotion summeras till 2,8 miljarder. Bank­skatten beräknas inbringa 4 miljarder. Därtill hade det stärkta elstödet kunnat finansieras med flaskhalsintäkter om regeringen inte hade misslyckats med att behålla den möjlighet som den tidigare S-regeringen säkrat. Vi har under flera års tid krävt att regeringen ska säkra möjligheten att kunna använda flaskhalsintäkter för att sänka kostnader eller ge stöd till svenska hushåll och företag. Hade regeringen säkrat denna möjlighet, hade elstödet varit finansierat. Det finns stora investeringsbehov i flera delar av det svenska elsystemet. Att – som regeringen öppnar för – anslå delar av flaskhalsintäkterna enbart till utbyggnaden av enskilda kraftslag riskerar att bli kontraproduktivt för den totala förstärkningen av det svenska elnätet. Därtill har vi socialdemokrater redan finansierat flera av regeringens reformer i vår höstbudget, vilket stärker balansen i vår budget ytterligare. Sammantaget innebär detta att Socialdemokraternas vårbudget är ca 5 miljarder starkare än regeringens. Vidare aviserar Socialdemokraterna i denna motion ett program för att stoppa slöseri med skattepengar, se avsnitt 1.7. Sverige behöver en bred energiöverenskommelse I vårbudgetpropositionen föreslås att regeringen bemyndigas att förvärva aktier i Videberg Kraft AB samt ingå avtal om kärnavfallsfinansiering. Båda förslagen rör investeringar över en mycket lång tidshorisont och visar på vikten av en bred förankring mellan riksdagens partier. Vi socialdemokrater har varit drivande i att få på plats en bred energiöverenskommelse, något statsministern med stöd av Sverigedemokraterna tyvärr stoppat. Det ökar osäkerheten för svensk elproduktion och riskerar att hindra att ny produktion kommer på plats. Socialdemokraterna är positiva till att det byggs kärnkraft tillsammans med annan fossilfri elproduktion. Vi motsätter oss inte principen om statligt ägande av vare sig ny eller befintlig kärnkraft. Även annan storskalig fossilfri elproduktion eller andelar i sådana företag skulle kunna vara aktuella för att säkra investeringar i ytterligare elproduktion. Att behandla frågan om slutförvar för kärnavfall – en fråga som har rent finansiella effekter i över 100 år – i en ändringsbudget några månader före ett val är inte ett seriöst sätt att hantera frågan. Vi kan inte ställa oss bakom ett sådant förfarande, utan den bör lösas inom ramen för en blocköverskridande energiöverenskommelse som omfattar all fossilfri kraftproduktion. Ny myndighet för utrikes underrättelser Regeringen föreslår att den del av Försvarsmaktens underrättelseverksamhet som i dag finansieras genom anslag på försvarsområdet flyttas till utgiftsområdet Internationell samverkan. Bakgrunden till förslaget är regeringens avsikt att inrätta en ny myndighet som bland annat ska överta den verksamhet som i dag bedrivs av Kontoret för särskild inhämtning (KSI). Vi socialdemokrater avser att invänta den kommande proposition som regeringen aviserat med anledning av betänkandet En reformerad underrättelseverksamhet från Underrättelseutredningen. Vi noterar regeringens viljeinriktning genom den föreslagna omfördelningen men avser att återkomma till frågan när propositionen lämnas och reformens konsekvenser kan bedömas. 5 Reformtabell Tabellen anger Socialdemokraternas avvikelser från regeringens förslag till vårbudget. Totalt föreslår vi satsningar för 2,8 miljarder kronor mer än regeringen. Dessa satsningar finansieras fullt ut. Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Ardalan Shekarabi (S) Joakim Järrebring (S) Matilda Ernkrans (S) Peter Hultqvist (S) Teresa Carvalho (S) Jennie Nilsson (S) Björn Wiechel (S) Åsa Westlund (S) Fredrik Olovsson (S) Niklas Karlsson (S) Ida Karkiainen (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Aylin Nouri (S) Anders Ygeman (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4100 av Magdalena Andersson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:99 Vårändringsbudget för 2026 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten ingå ekonomiska åtaganden i form av avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader och fördyringar av fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram. Riksdagen avslår regeringens föreslagna användning av anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap kopplat till kärnavfallsprogrammet. Riksdagen avslår regeringens neddragning om 10 800 000 kronor inom utgiftsområde 24 anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Riksdagen avslår regeringens neddragning om 11 150 000 kronor inom utgiftsområde 24 anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de investeringar i det militära och civila försvaret som ryms inom den överenskomna ramen om 300 miljarder kronor ska föregås av ett gemensamt beslut av de partier som ingår i överenskommelsen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Syftet med den årliga vårändringsbudgeten är att hantera uppkomna problem för innevarande år. Det ska reflekteras i de medel som tilldelas. Detta har regeringen frångått i årets vårändringsbudget i och med att de valt att presentera ett antal förslag som skulle ha stor påverkan på svensk politik, statens utgifter och svenskt samhälle under en lång tid framåt. Det gäller inte minst frågan om ett nytt program för kärn­avfallshantering som skulle komma med utgifter i över 100 år. Att genomföra sådana förändringar i en vårändringsbudget fyra månader innan ett val är inte ett seriöst sätt att bedriva politik och underminerar långsiktigheten i det politiska arbetet. På grund av regeringens oansvariga agerande tar vi i denna motion ställning till ett antal frågor som lyfts i regeringens vårändringsbudget för 2026 (2025/26:99). För Socialdemokraternas ställningstagande kring övriga frågor som berörs i vårändrings­budgeten samt riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken hänvisar vi till vår följdmotion på 2026 års ekonomiska vårproposition (2025/26:100) samt till vår övriga politik. Frånvaron av en fråga i denna motion ska inte uppfattas som ett ställnings­tagande till förmån för regeringens politik. Upprättandet av ett nytt kärnavfallsprogram och statligt ägande i kärnkraftsbolag I vårändringsbudgeten föreslås att regeringen bemyndigas att förvärva aktier i Videberg Kraft AB samt ingå avtal om kärnavfallsfinansiering. Båda förslagen rör investeringar över en mycket lång tidshorisont och visar på vikten av en bred förankring mellan riksdagens partier. Vi socialdemokrater har varit drivande i att få på plats en bred energiöverenskommelse, något statsministern med stöd av Sverigedemokraterna tyvärr stoppat. Det ökar osäkerheten för svensk elproduktion och riskerar att hindra att ny produktion kommer på plats. Socialdemokraterna är positiva till att det byggs kärnkraft tillsammans med annan fossilfri elproduktion. Vi motsätter oss inte principen om statligt ägande av vare sig ny eller befintlig kärnkraft. Även annan storskalig fossilfri elproduktion eller andelar i sådana företag skulle kunna vara aktuella för att säkra investeringar i ytterligare elproduktion. Att behandla frågan om slutförvar för kärnavfall – en fråga som har rent finansiella effekter i över 100 år – i en ändringsbudget några månader före ett val är inte ett seriöst sätt att hantera frågan. Regeringens förslag innebär upp till 183 miljarder kronor i kostnader och möjliga fördyringar som ska betalas ut fram till 2159. Vi kan inte ställa oss bakom att ett sådant förfarande hanteras i en vårbudget, utan anser att frågan bör lösas inom ramen för en blocköverskridande energiöverenskommelse som omfattar all fossilfri kraftproduktion. Nej till SD-regeringens neddragning på exportfrämjande och innovation I en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossilfritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande på innovation för att fortsätta stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. Inte minst gäller det marknader som nu omfattas av nya frihandelsavtal. I denna vårbudget drar regeringen ned på exportfrämjande verksamhet och på innova­tionsarbete. Det är en orimlig prioritering när svenska företag behöver stärkas. Därför säger vi nej till regeringens nedskärningar på dessa områden. Om utbyggnaden av försvaret Vi är i ett väldigt allvarligt säkerhetspolitiskt läge där Sverige och Europa snabbt kommer att behöva stärka sin försvarsförmåga. Totalförsvaret måste byggas ut genom en ökad militär kapacitet och genom omfattande satsningar på civilt försvar. Sverige ska nå upp till de mål som vi kommit överens om i Nato. Mot bakgrund av det allvarliga läget är det en styrka att vi har en bred överens­kommelse som samtliga riksdagspartier står bakom. Partierna är överens om att upp till 300 miljarder för försvarsutbyggnaden kan lånefinansieras, varav 50 miljarder ska användas för utbyggnaden av det civila försvaret. Det innebär att tempot i försvars­utbyggnaden kan öka, parallellt med successivt ökade försvarsanslag. I försvarsöverenskommelsen är det tydligt att användandet av de 300 miljarderna partierna kommit överens om ska beslutas om gemensamt av de partier som står bakom överenskommelsen. Dock lämnade regeringen redan i samband med budgetproposi­tionen för 2026 förslag på investeringar som rymdes inom ramen för denna överens­kommelse utan att enligt oss på ett tydligt och strukturerat sätt ha informerat och för­ankrat de föreslagna besluten. Vi noterar vidare att regeringen i vårbudgeten ytterligare preciserar ramarna för investeringarna i det civila försvaret. Det är olyckligt och för­vånande att regeringen, trots bred enighet bland riksdagens partier, inte har orkat med att i linje med överenskommelsen förankra nödvändiga investeringar. Att frångå vad som har överenskommits riskerar att skada förtroendet för den fort­satta processen och försvåra möjligheterna till liknande överenskommelser i framtiden. Vi understryker vikten av att investeringar i det militära och civila försvaret som ryms inom den överenskomna ramen av 300 miljarder kronor ska föregås av ett gemen­samt beslut av de partier som ingår i överenskommelsen. Ny myndighet för utrikes underrättelser Regeringen föreslår att den del av Försvarsmaktens underrättelseverksamhet som i dag finansieras genom anslag på försvarsområdet flyttas till utgiftsområdet för internationell samverkan. Bakgrunden till förslaget är regeringens avsikt att inrätta en ny myndighet som bl.a. ska överta den verksamhet som i dag bedrivs av Kontoret för särskild in­hämtning (KSI). Vi socialdemokrater avser att invänta den kommande proposition som regeringen aviserat med anledning av betänkandet En reformerad underrättelseverksamhet från Underrättelseutredningen. Vi noterar regeringens viljeinriktning genom den föreslagna omfördelningen men avser att återkomma till frågan när propositionen lämnas och reformens konsekvenser kan bedömas. Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Ardalan Shekarabi (S) Joakim Järrebring (S) Matilda Ernkrans (S) Peter Hultqvist (S) Teresa Carvalho (S) Jennie Nilsson (S) Björn Wiechel (S) Åsa Westlund (S) Fredrik Olovsson (S) Niklas Karlsson (S) Ida Karkiainen (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Aylin Nouri (S) Anders Ygeman (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4026 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:158 Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder mot de marknadsmisslyckanden som drabbat Sveriges landsbygder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra tillgången till grundläggande service på lands- och glesbygd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvecklingen av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella institutioner och lokalsamhälle och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt infrastruktur och förbättrade kommunikationer för lands- och glesbygd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kollektivtrafik ska vara tillgänglig över hela landet och att den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik samt tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den nationella betydelsen av goda förbindelser till och från Gotland, inbegripet rimliga transportkostnader, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på järnvägs- och vägunderhåll kan bidra till att stärka konjunkturen, öka sysselsättningen och bidra till att Sverige håller samman och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka statens förmåga och ambition att upphandla såväl tåg- som flygförbindelser för att binda samman vårt geografiskt stora land och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fungerande vägunderhåll, inte minst på landsbygden och i det finmaskiga vägnätet i glesbygden, och om att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet måste fortsätta för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bilbesiktning finns tillgänglig över hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ökad statlig kontroll över besiktningsmarknaden i Sverige ska kunna gå till och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på sikt införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den lokala konkurrensen på landsbygden genom att bl.a. använda EU-medel från regionalstödet för att säkra livsmedelsbutiker och service och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta vidare med en lösning som bibehåller den regionala förankring som finns i strukturfondspartnerskapen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det regionala exportfrämjandet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att små och medelstora företag ska få bättre stöd att nå nya marknader, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett uppdaterat, mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämningskommitténs förslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av särskilda beredskapssjukhus, där Gotland och Norra Sverige bör prioriteras, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tiden sprungit ifrån 2009 års apoteksavreglering och att det är dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa inställelsetid för polisen så att människor i hela landet – oavsett postnummer – ska kunna räkna med att få hjälp i tid, eftersom det inte bara handlar om trygghet utan också om rättvisa, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre konnektivitet inklusive bredband i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i Utredningen om digital post – om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda som har en digital brevlåda – och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver fortsätta att beakta stöd för utbyggnad av bredband i områden där marknadskrafterna inte räcker till, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nationella bredbandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhetsläget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och 7G måste vara en högt prioriterad fråga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgång till posttjänster ska gälla i hela landet, såväl stad som landsbygd, samt att postväsendet i sin helhet inte bör få överlåtas till marknaden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmarknadsutbildningarna ska byggas ut så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbetskraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den regionala kulturen och ökat anslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en konsekvensanalys av nedläggningar av folkbibliotek och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka avvecklingen av studieförbunden i gles- och landsbygd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skogens roll som motor för jobb, investeringar och ekonomisk trygghet på landsbygden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om landsbygdssäkring av politiken och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att hela Sverige ska leva – att landsbygderna ges förutsättningar att stärkas och utvecklas – är en av vårt lands viktigaste framtidsfrågor. Därför är det anmärkningsvärt att när Tidöregeringen lägger fram sin stora landsbygdsmotion, så saknas helt ytterligare ambitioner. Endast två förslag lyckas regeringen presentera – båda om samrådsskyldig­heten för regionerna. Där det ena är ett förtydligande om vem regionerna har samråds­skyldighet med, det andra att man inte ska glömma bort minoritetsspråken i detta sammanhang. Minoritetsspråkens ställning är viktigt, Socialdemokraterna har ingen annan åsikt. Men att detta är det enda regeringen vill på glesbygds- och landsbygds­utvecklings­området är anmärkningsvärt svagt och ambitionslöst. För landsbygden och glesbygderna i Sverige saknar inte utmaningar och behov. Under lång tid har staten dragit sig tillbaka från lands- och glesbygden och lämnat för mycket åt marknadslösningar som inte fungerar när avstånden är långa och under­lagen små. För om det ska gå att bo, arbeta och driva företag i hela Sverige går det inte att macken, apoteket, veterinärverksamheten eller bilprovningen försvinner. Då blir det svårare både att klara vardagen, rekrytera, investera och behålla verksamhet. På få områden visar sig marknadsmisslyckandena så tydligt som på landsbygderna, där marknadskrafterna styr verksamheter från glesbygder till tätorter och storstadsområden. Exempelvis är det uppenbart att tiden sprungit ifrån 2009 års apoteksavreglering. Det är dags för en genomgripande översyn av apoteksmarknaden. Socialdemokraterna vill säkra tillgången till grundläggande service i lands- och glesbygd – från drivmedel till medicin – vi vill att staten tar ett större ansvar när marknaden inte levererar den infrastruktur som företag och människor är beroende av. Vi vill att folk utbildas för jobben som finns lokalt och att Arbetsförmedlingens närvaro gör så att företag i lands- och glesbygd kan hitta rätt kompetens. SD-regeringen har gjort olyckliga neddragningar på studieförbunden, vilket särskilt drabbar infrastrukturen för kultur och bildning i just gles- och landsbygd. Avvecklingen av studieförbunden i gles- och landsbygd måste motverkas. Den regionala kulturen behöver värnas, och det behövs en rejäl konsekvensanalys av nedläggningarna av folkbibliotek. Det är viktigt att bilbesiktning finns tillgänglig över hela landet. Därför är det nödvändigt att se över hur en ökad statlig kontroll över besiktningsmarknaden i Sverige skulle kunna gå till. När staten drar sig undan drar också kapital och investeringar vidare. Därför vill vi socialdemokrater att fler myndigheter och statliga jobb lokaliseras utanför storstäderna, att statliga servicekontor utvecklas och att bredband byggs ut så att företag kan etablera sig, expandera och skapa jobb i hela Sverige. Vi vill öppna servicekontor som stängts ned och vill att servicekontoren ska fortsätta utvecklas. I många delar av landet bedrivs det inte längre någon lokal bankverksamhet och färre har därmed kunskap om förutsättningarna för att starta och driva ett företag just där. Det leder till sämre regional utveckling och färre företag. Sverige behöver en bank- och finansmarknad som är lokalt förankrad för att stimulera lokalt näringsliv. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella institutioner och lokalsamhälle. Vi menar att regeringen därför bör utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i kommuner utan fysiskt bankkontor. Nyetablerade myndigheter ska alltid ska pröva sin lokalisering någon annanstans än i storstäderna, och arbetet med att flytta statliga jobb från storstäder till andra delar av landet behöver återupptas. Myndigheternas lokalisering av funktioner måste löpande följas upp, så som skedde tidigare enligt uppdrag till Arbetsgivarverket. Myndigheter som redan finns lokalt ska behålla och utveckla sin närvaro. I stora delar av landet är bilen en nödvändighet, kollektivtrafiken begränsad och avstånden till arbete, service och utbildning långa. När vägar förfaller, tåg- och flyglinjer försvinner eller laddinfrastrukturen inte byggs ut, drabbar det inte alla lika – utan slår direkt mot vanligt folk, företag och hela lokalsamhällen som är beroende av fungerande kommunikationer. Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig över hela landet och den ska vara prisvärd, klimatsmart och jämlik. För att stärka kollektivtrafikens attraktivitet bör ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige införas på sikt. Statens förmåga och ambition att upphandla såväl tåg- som flygförbindelser behöver stärkas. Det är viktigt med fortsatta satsningar på vägunderhåll, inte minst på landsbygden och i det finmaskiga vägnätet i glesbygden, samt att arbetet med att öka bärigheten i det svenska vägnätet måste fortsätta för att säkerställa vägnätets robusthet och kapacitet. Vi vill alltså sammantaget se bättre vägunderhåll i lands- och glesbygd, stärka järnvägen, stoppa nattågsdöden, och värna de regionala flygplatserna. Vi vill bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet, förbättra vinterväghållningen – så att infrastrukturen fungerar i hela landet, inte bara där flest bor. När människor och företag i gles- och landsbygd kan lita på att transporter, pendling och resor fungerar, då förbättrar vi både vardagen för vanligt folk och Sveriges konkur­renskraft. Satsningar på järnvägs- och vägunderhåll kan bidra till att stärka konjunk­turen, öka sysselsättningen och bidra till att Sverige håller samman, Gotland har speciella utmaningar. De höga kostnaderna för enskilda och företag, för Gotlandstrafiken, måste få en lösning. Vid sidan om den viktiga frågan om rimliga kostnader för färjetrafiken är det också av stor vikt att frågan ses ur ett beredskaps­perspektiv. Förbindelserna måste fungera även i ett försämrat säkerhetsläge. Hela landet ska hålla ihop. Vi vill genomföra ett landsbygdslyft och det ska gå att leva, arbeta och bygga sin framtid i hela landet. Vi socialdemokrater vill se lokal tillväxt och bättre förutsättningar för små och medelstora företag. Näringslivet i lands- och glesbygd behöver ges bättre förutsättningar att skapa och behålla jobb genom riktade stöd till utveckling i små och glest befolkade kommuner. Vi socialdemokrater vill även utveckla de regionala exportcentren för att utveckla det regionala exportfrämjandet, så att små och medelstora företag får bättre stöd att nå nya marknader. Vi vill stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling. Investeringsfrämjandet ska inriktas på att utveckla styrkeområden, driva den gröna och digitala omställningen, främja jobb och tillväxt i hela landet samt stärka svensk motståndskraft. Därutöver vill vi se krav på kortare betaltider, och att myndighetskontakter under­lättas. Tidöpartiernas låga ambitioner för näringslivsutvecklingen drabbar särskilt gles- och landsbygdsområdena. Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärdsmodell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för sin verksamhet utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Men skillnaderna är alltjämt för stora i vårt land. Tuffast är det för de minsta kommunerna i glesbygd men också för dem som har lägre skattekraft. Eftersom välfärdskostnaderna ofta är relativt sett större i glesbygd och i kommuner med stora socioekonomiska utmaningar, samtidigt som den finansiella bärkraften är låg, vill vi uppdatera det kommunala utjämningssystemet så att det speglar verkligheten hos kommunerna och regionerna. Socialdemokraterna ställer sig bakom ett uppdaterat, mer utjämnande utjämnings­system för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämnings­kommitténs förslag. Många kommuner och regioner som idag möter de största utmaning­arna skulle med förslaget få mer jämlika förutsättningar för välfärden och servicen till sina invånare. Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och regioner för att hela Sverige ska leva och växa. Det är en fråga om rättvisa. Det behövs riktade åtgärder mot kommuner i glesbygd så att en bra samhällsservice och en god välfärd kan garanteras även där. Därför vill vi se ett glesbygdspaket, där en del är ökade satsningar på små och glesbefolkade kommuner. Det är särskilt viktigt i avvaktan på ett nytt utjämningssystem. Grundläggande kommersiell service i lands- och glesbygd ska säkerställas för att människor ska kunna bo och arbeta kvar, och för att företag ska kunna rekrytera arbets­kraft lokalt. I perspektivet av att särskilda beredskapssjukhus behöver inrättas – så bör Gotland och Norra Sverige prioriteras. Vi vill utreda s.k. inställelsetid för polisen, så att den ska kunna vara på plats i rimlig tid oavsett var i landet man bor, liknande hur det fungerar för räddningstjänsten. Detta så att människor i hela landet – oavsett postnummer – ska kunna räkna med att få hjälp i tid. Det handlar inte bara om trygghet utan också om rättvisa. Bättre konnektivitet, inklusive bredband i hela landet är grundläggande. Men i många områden räcker inte marknadskrafterna till. Stöd för bredbandsutbyggnad behöver finnas så att människor och företag i lands- och glesbygd kan bo, arbeta och driva verksamhet. Den nationella bredbandsstrategin behöver uppdateras och anpassas till det förändrade säkerhetsläget. Därutöver måste utbyggnaden av 5G och utvecklingen av 6G och 7G vara en högt prioriterad fråga. För glesbygdernas skull är det dags att genomföra förslagen i Utredningen om digital post om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska vara skyldiga att skicka myndighetspost till enskilda som har en digital brevlåda. Tillgång till posttjänster ska finnas i hela landet, i såväl stad som landsbygd. Det är viktigt att postväsendet i sin helhet inte bör få överlåtas till marknaden. Bättre förutsättningar för jobb i hela landet behöver skapas. Arbetsmarknads­utbild­ningar ska utformas utifrån lokala kompetensbehov. Arbetsmarknads­utbild­ningarna ska byggas ut kraftigt så att fler kan utbilda sig till yrken där det råder lokal brist på arbets­kraft. Vi vill att Arbetsförmedlingen ska ha en god fysisk närvaro i hela landet för att kunna ge stöd till arbetssökande och upprätthålla kontakt med lokala arbetsgivare. Politiken måste se till att investeringar och nya jobb hamnar i Sverige. Med ett omställ­nings­stöd och bättre arbetsmarknadspolitik ser vi till att fler kan ta de nya jobben som växer fram. Förutsättningarna för en framgångsrik skogsnäring behöver stärkas, med ökad förädlingsnivå och fler jobb. Skogens roll som motor för jobb, investeringar och ekonomisk trygghet på landsbygden är avgörande. Vi socialdemokrater kommer att stå upp för svenskt hållbart skogsbruk i EU. Med förbättrad skogsskötsel, variationsrikt skogsbruk och växtförädling kan kolinlagring, biologisk mångfald och virkestillväxt öka. Rådgivning och forskning möjliggör hållbart brukande, samtidigt som skogsägare behöver bättre ersättning när skyddsvärd skog bevaras. Jordbrukets förutsättningar i hela landet behöver förbättras. Vi vill se en livsmedels­strategi som säkerställer ett lönsamt, robust och hållbart jordbruk. Stödet till produktion av biogas från gödsel och åtgärder för att stärka tillgången till insatsvaror, robusta leveranskedjor och samhällsviktig service kopplad till livsmedelsproduktion behöver vara robust. Genom att bl.a. använda EU-medel från regionalstödet för att säkra livs­medels­butiker kan den lokala konkurrensen på landsbygden ökas. Regeringen bör arbeta vidare med en lösning som bibehåller den regionala förankring som finns i strukturfondspartnerskapen. Politiken behöver i alla delar landsbygdssäkras. Det innebär att nya förslag ska analyseras utifrån hur de påverkar människor, företag och service på landsbygden. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2025/26:4015 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:203 Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om offentlig säljverksamhet. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett konkurrensverktyg som även omfattar möjlighet till avyttring och tillkännager detta för regeringen. Motivering En välfungerande konkurrens utgör en viktig förutsättning för produktivitet, ökad tillväxt, ekonomiskt välstånd och stark konkurrenskraft. Den utredning (SOU 2025:66) som haft i uppdrag att se över konkurrensrelaterade frågor ansåg att det finns konkurrensproblem av betydelse på svenska marknader. I många branscher råder det t.ex. stora inträdesbarriärer för små och medelstora företag, vilket leder till försämrad konkurrens med högre priser som resultat. Det riskerar även att hämma nödvändiga innovationer för effektivare marknader och kan försämra konkurrenskraften. Det finns även stöd för att koncentrationsnivåerna på konsument­marknader i Sverige är relativt höga vid en internationell jämförelse. Möjligheterna att komma till rätta med strukturella problem som rör en eller flera marknader begränsas dock av att ålägganden mot företag enbart kan syfta till att undanröja en specifik över­trädelse. Det innebär att det i dag inte kan riktas ett konkurrensfrämjande åläggande till samtliga företag på en specifik marknad. Därför föreslog utredningen att ett nytt konkurrensverktyg skulle införas som kompletterar nuvarande lagstiftning och ger Konkurrensverket möjlighet att besluta om framåtsyftande och konkurrensfrämjande åtgärder som avser en eller flera marknader. Utredningen menade att det skulle kunna leda till en förbättrad konkurrens på svenska marknader som uppvisar strukturella brister som resulterar i otillräcklig konkurrens. Beslutade ålägganden i ett nytt verktyg kan röra företagens beteende på marknaden eller vara av strukturell art. Skiljelinjen mellan beteendemässiga och strukturella åtgärder beskrivs som att beteendemässiga åtgärder inskränker företagets handlings­frihet i hur de bedriver sin verksamhet men kan även innefatta begränsningar av rådig­heten över egendom. Det kan exempelvis röra en förlust av en andel av kapaciteten av en infrastruktur som företaget måste ge andra tillgång till. Strukturella åtgärder omfattar åtgärder som ingriper i företagets förmögenhetsförhållanden genom att exempelvis kräva att egendom säljs eller verksamheter omstruktureras. I regeringens proposition föreslås nu att Konkurrensverket vid hinder för en effektiv konkurrens på en eller flera marknader ska få ålägga ett företag att vidta åtgärder som är nödvändiga för att undanröja hindren. Vid valet mellan åtgärder som är lika effektiva ska den åtgärd väljas som är minst betungande för företaget. Ett åläggande ska dock inte få innefatta krav på avyttring av egendom. Socialdemokraterna ser behovet av det föreslagna konkurrensverktyget men anser dock i likhet med förslaget från utredningen att strukturella åtgärder ytterst även bör kunna omfatta ett krav på avyttring. Det kan finnas omständigheter där strukturella åtgärder, även långtgående sådana, är det enda sättet att långsiktigt lösa ett konkurrens­problem. Åtgärden kan dessutom minska behovet av reglering över tid. Krav på avyttring kan vara motiverat ur allmän synpunkt och skulle även kunna bli föremål för rättslig prövning genom överklagande. Konkurrensverktyget ska användas som ett sista verktyg för att kunna agera vid strukturella problem på en marknad; det ska inte användas i första taget. Såväl Konkurrensverket och Finansinspektionen som regeringens egen produktivitetskommission har pekat på behovet av ett nytt konkurrensverktyg. Därutöver föreslår regeringen en ny lag om offentlig säljverksamhet. Syftet med den nya regleringen är att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. En offentlig aktör ska enligt förslaget till ny lagstiftning inte få bedriva en säljverksamhet eller tillämpa ett förfarande i säljverksamheten som på ett otillbörligt sätt påverkar möjligheterna för privata företag att bedriva verksamhet på marknaden. Vidare ska en offentlig aktör vart fjärde år utvärdera hur dess säljverksamhet förhåller sig till förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet. Resultatet av utvärderingen ska dokumenteras. En statlig myndighet, en kommun eller en region ska årligen upprätta en särskild redovisning över säljverksamhet som bedrivs i annan form än i ett offentligt företag. Slutligen ska Konkurrensverket få besluta att en offentlig aktör ska betala en särskild avgift (marknadsstörningsavgift) om den offentliga aktören eller någon som handlar på aktörens vägnar uppsåtligen eller av oaktsamhet överträtt förbudet mot otillbörlig offentlig säljverksamhet. Socialdemokraterna anser att det är ett faktum att marknaden i många fall under­investerar i gles- och landsbygden, även i landets bruksorter. I många orter uteblir samhällsservice om inte en offentlig aktör erbjuder den till medborgarna via någon form av säljverksamhet. Det finns i landet en stark oro för att om en kommun, region eller staten har ett minoritetsägande i ett bolag eller ger stöd till föreningar som senare bedriver säljverksamhet ska detta också anses ha otillbörlig påverkan. Lagförslaget skulle vidare innebära att bevisbördan läggs på den offentliga aktören, med krav på omfattande administration, och flera verksamheter torde komma att stänga ned proaktivt för att undslippa risken för en marknadsstörningsavgift på 20 miljoner kronor. Det skulle medföra att offentliga aktörer avvecklade ofta uppskattade verksamheter. I förlängningen riskerar detta att minska det offentligas rådighet över tjänster som erbjuder viktig service där det privata näringslivet saknas eller inte räcker till. Det gäller t.ex. viktiga verksamheter som fiber och bredband. Med förslaget blir det otydligt vilka säljverksamheter som anses vara otillbörliga inom branscher som bredbands- och fibernät. I dag får offentliga aktörer agera för att bygga ut nät i gles- och på landsbygden när privata aktörer inte gör det inom en rimlig tidshorisont. EU:s rikt­linjer för statligt stöd för bredbandsnät reglerar de offentliga aktörernas åtagande så att de har en prissättning som täcker de långsiktiga kostnaderna. Med det nya lagförslaget skulle en offentlig aktör inte kunna bygga ut nätet och samtidigt uppnå långsiktig lönsamhet, eftersom den säljverksamhet som tillåts begränsas till områden där privata aktörer inte är verksamma, vilket i praktiken utesluter mer lönsamma delar av mark­naden. Det innebär att det finns en risk att den digitala infrastrukturen inte byggs ut och når alla i vårt land. Detta behöver även ses ur ett beredskapsperspektiv där lokala stadsnät kan vara avgörande vid kris och konflikt när större nationella aktörer har svårt att verka lokalt på grund av större samhällsstörningar. En gråzonsproblematik uppstår även då en viktig del av energiomställningen i dag sker via olika samarbeten mellan t.ex. elhandlare och tjänsteleverantörer och det är svårt att dra en gräns för när och var en verksamhet övergår från lagstadgad uppgift till leverans av tjänst på en konkurrensutsatt marknad. Vidare menar Svenska kraftnät, i sin roll som systemansvarig för överföringssystemet, att deras behov av att köpa in tjänster som reserver för att balansera och hantera störningar i systemet kan påverkas av för­slaget. Deras bedömning är att det i många fall är kommunala eller statliga energibolag som har resurser att möta behoven. Ur ett totalförsvars- och samhällsserviceperspektiv skulle det innebära ett potentiellt totalstopp för offentliga aktörer att bedriva någon form av säljverksamhet. Socialdemokraterna anser sammanfattningsvis att kombinationen av en låg tröskel vid otillbörlighetsbedömningen, ett otydligt marknadsbegrepp och betydande oklarhet kring vad som ryms inom den kommunala kompetensen kommer att skapa stor osäker­het kring vad som utgör tillåten säljverksamhet. Det riskerar att hämma angelägna offentliga initiativ men också i förlängningen att få negativ påverkan på det privata näringslivet och på konkurrensen. Många gånger ser sig offentliga aktörer nödgade att bedriva säljverksamhet på grund av marknadsmisslyckande, dvs. då det saknas privata aktörer i närområdet som tillhandahåller verksamheter som behövs i samhället. Riksdagen bör därför avslå propositionen i de delar som handlar om nya regler för offentlig säljverksamhet. Regeringen bör även återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2025/26:3973 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:168 Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa det kommunala inflytandet och bibehålla det kommunala vetot i fråga om utvinning av uran och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast och samlat bör återkomma om frågorna om kommunalt inflytande och alunskiffer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som garanterar kommunerna full kostnadstäckning för räddningstjänstens ökade kostnader vid införandet av begreppet kärnteknisk verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges berggrund är generellt rik på uran, men tillgångarna är låghaltiga och brytning av uran i Sverige har därför länge bedömts vara ekonomiskt olönsamt. I proposition 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort beskrivs väl den mycket begränsade betydelse eventuellt brytbara fyndigheter har för bränslebehoven i svensk kärnkraft. Den nu lagda propositionen hanterar stegen efter brytning, alltså lakning, bearbetning samt utvinning av kärnämnen. Det kan därför vara motiverat att den processen hanteras som kärnteknisk verksamhet, vilket innebär att en anläggning för utvinning av kärn­ämnen eller för bearbetning för koncentration av utvunna kärnämnen inte längre ska anses vara en s.k. kärnteknisk anläggning. Det är även välkommet att uran som utvinns som biprodukt från befintliga gruvor kan omhändertas och inte bli föremål för deponi. Vi anser fortfarande att det nu avskaffade förbudet mot uranbrytning snarast är av symbolisk betydelse och vi ser nu proposition 2025/26:168 som andra steget i en process där man också avser att avskaffa det lokala inflytandet i fråga om utvinning av uran. Förslaget medför en ytterligare inskränkning av det kommunala självstyret som varken är motiverad eller proportionerlig då tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken (17 kap. 1 § 1) inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning av kärnämnen. Det innebär då att kravet på kommunfullmäktiges tillstyrkan stryks. Kommuner, kommunförbund och organisationer m.fl. är mycket kritiska till att det kommunala vetot då faller bort. Då propositionen landade på riksdagens bord lovade och aviserade regeringen genom energi- och näringsministern att en utredning ska tillsättas om kommunernas veto och inflytande vid gruvbrytning i alunskiffer. Då propositionen förvisso hanterar bearbetning och lakning, alltså stegen efter brytning, men brytningen mycket troligt kan ha skett i alunskiffer framstår regeringens agerande som djupt motstridigt. Vi menar att urangruvor, och särskilt en urangruva i alunskiffer, riskerar att skapa stor lokal oro. Regeringen har också valt att skjuta frågan om riskbedömning till kommande prövningar inom vilka det bedöms möjligt att utifrån platsspecifika förutsättningar minimera riskerna för varje enskilt fall. Då lagändringarna från den beslutade proposition 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort blir konsekvenserna av den nu framlagda propositionen, som flera remissinstanser lyfter, svåra att överblicka. Som flera kommuner, men även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har framhållit kommer de nu föreslagna ändringarna att påverka uppdelningen mellan statlig och kommunal räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen ansvarar i dag för räddningstjänst vid utsläpp och sanering av radio­aktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Den räddningstjänst som inte faller inom statens skyldigheter utgör kommunalt ansvar. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av kärnämnen inte längre kommer att vara en kärnteknisk anläggning utan en kärnteknisk verksamhet. Det innebär att kärnteknisk verksamhet kommer att utgöra ett kommunalt ansvar, och med det medföljande kostnader. Mot denna bakgrund vill vi att riksdagen tillkännager för regeringen att det kommunala vetot inte ska inskränkas. Vi menar tvärtom att regeringen har ett stort ansvar för att stärka den lokala acceptansen för fungerande gruvverksamhet. Reaktionerna från lokalsamhällen på propositionen visar med stor tydlighet att regeringen misslyckas med detta. Det riskerar i förlängningen samhällstilliten och utveckling av den svenska gruvindustrin. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som kan uppnå syftet att förenkla utan att försämra säkerhet, miljö eller andra samhällsintressen som bör beaktas i en sådan prövning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Prövning och tillståndsgivning av kärnkraft behöver av såväl säkerhetsskäl som legiti­mitetsskäl vara rigorös men samtidigt effektiv. Regeringens ambition om att skapa ett ”snabbspår” är i sig vällovlig men inte minst visar en seriös aktör som Vattenfall i sitt remissvar att den ordinarie prövningsmodellen är att föredra. Den enda aktör som på riktigt är förberedd att ansöka om att pröva en ny kärnteknisk anläggning konstaterar alltså att det ursprungliga syftet med översynen av prövningen av kärntekniska anläggningar dvs. att få en effektivare process med tydligare rollfördelning, inte uppnås med föreslagna ändringar. Förslagen skapar i stället nya otydliga prövnings­förfaranden, nya beroenden mellan myndigheter samt fler överklagandemöjligheter som kommer att förlänga den totala tidsåtgången. Vi menar därför att propositionen inte antas och att riksdagen i stället uppdrar till reger­ingen att återkomma med förslag som kan uppnå syftet utan att försämra varken säkerhet, miljö eller andra samhällsintressen som bör beaktas i en sådan prövning. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2025/26:3971 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:160 Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:160 Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med lagstiftning som pekar ut lämpliga områden för kärnkraft och havsvindkraft och tillkännager detta för regeringen. Motivering Liksom flera remissinstanser är vi socialdemokrater kritiska till att regeringen lagstiftar på kärnkraftsområdet genom en mängd olika propositioner. Förfarandet gör det svårt att få en sammanhållen bild av regleringen och regeringens politik. Det nu aktuella förslaget syftar till att möjliggöra för kärnkraft på fler platser. Dagens lagstiftning skyddar delar av kusten från denna typ av etableringar. Givet att det på de platser där det redan i dag finns kärnkraft etablerad finns utrymme för fler reaktorer och att dessa passar väl in i det svenska elsystemet och dess utbyggnad, ser vi inte behov av ändringen. Regeringen har uppenbart redan svårt att få till fler reaktorer på platser som är lämpliga för ändamålet. Att då öppna upp för Bohus klippor, Allvaret på Öland eller Stockholms inre skärgård förefaller inte svara mot något faktiskt behov av ytterligare geografiska möjligheter till kärnkraft. Vi föreslår därför att propositionen avslås och att regeringen ges i uppdrag att återkomma med lagstiftning som på både detta och på havsvindskraftsområdet pekar ut lämpliga platser för verksamheten. Det skulle innebära att Sverige får en mer styrd och planerad process där aktuella målkonflikter hanteras samlat av staten. För havsvindparker finns en utredning som borde kunna ligga till grund för det fortsatta arbetet. Att trygga Sveriges elförsörjning, bygga ut produktionskapaciteten och möta en ökad efterfrågan av elektrifiering och nyindustrialisering är en central fråga för Socialdemo­kra­terna. Det stopp i utbyggnad av elproduktion som är konsekvensen av regeringens politik riskerar att bli mycket kostsamt. Behovet av en bred överenskommelse på energiområdet är stort eftersom tidsperspektiven i såväl planering som genomförande och avbetalningstider för investeringar är långa. Att ett par av partierna i regeringen och dess underlag inte på allvar försökt skapa ett bredare stöd för hela energipolitiken slår mot jobb och investeringar i Sverige De omfattande investeringar som Sverige behöver understryker behovet av en ökad politisk styrning, inte minst av energisystemet. Den marknadsmodell som varit rådande sedan mitten av 1990-talet behöver utvecklas och planeringen förstärkas. Det är beklagligt att regeringen nu väljer att gå fram med den här typen av lagstiftnings­förändringar. Det värnar i grunden inte förtroendet för kärnkraft och påskyndar inte byggandet av elproduktion i Sverige. Det har emellertid ett system där lämpliga platser pekas ut möjlighet att göra. Därför borde det vara inriktningen på det fortsatta arbetet. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)