Stärkt konstitutionell beredskap (vilande grundlagsförslag m.m.)

Grundlagar stiftas genom två likalydande beslut (8 kap. 14 § regeringsformen). Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget som slutligt. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats.

Även huvudbestämmelser i riksdagsordningen stiftas enligt 8 kap. 17 § regeringsformen på detta sätt. De kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

Det är konstitutionsutskottets uppgift att anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlagar eller riksdagsordningen till kammaren för slutligt beslut (9 kap. 24 § riksdagsordningen).

Under riksmötet 2025/26 lade regeringen fram ett förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen (prop. 2024/25:155). Förslagen behandlades i konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU8 Stärkt konstitutionell beredskap.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Riksdagen beslutade den 3 december 2025 att som vilande anta regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdags­ordningen i de delar det avser huvudbestämmelser och rubriker före huvud­bestämmelser (bet. 2025/26:KU8, rskr. 2025/26:79).

Det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna finns förtecknat i bilaga 1. Förslaget i sin helhet finns i bilaga 2.

I ärendet behandlas även förslagen till ändringar i riksdagsordningens tilläggs­bestämmelser som lämnades i proposition 2024/25:155. Utskottet bedömde att förslagen har ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i regerings­formen och i riksdagsordningens huvudbestämmelser att de borde behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar förslaget till grundlagsändringar och förslaget till ändringar i riksdagsordningens huvud­bestämmelser. Utskottet föreslog därför att behandlingen av dessa förslag skulle få skjutas upp till riksmötet 2026/27 (bet. 2025/26:KU8). Riksdagen beslutade den 3 december 2025 i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2025/26:79).

Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser tilläggsbestämmelserna finns förtecknat i bilaga 1. Förslaget i sin helhet finns i bilaga 2.

Under beredningen av ärendet har vidare uppmärksammats att det behövs dels en ändring av lagteknisk karaktär i en huvudbestämmelse i riksdags­ordningen, dels en följdändring av redaktionellt slag i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Utskottet lämnar förslag på sådana ändringar. Förslagen finns i bilaga 3.

Utskottets ställningstagande

Utskottets ställningstagande

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2 Vilande förslag

Bilaga 3 Utskottets lagförslag

Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelser.

Jämför reservationen (MP).

Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen innebär att riksdagen och regeringen ges bättre förut­sättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Förslagen innebär bl.a. följande:

• Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.

• Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.

• Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Under riksmötet 2025/26 antog riksdagen som vilande det förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelser som har redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäler utskottet nu beslutet till kammaren för slutligt beslut.

Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling föreslår utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.

Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 2 till lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser tilläggsbestämmelser. Ändringarna har ett samband med det vilande förslaget och är av språklig och redaktionell karaktär.

I proposition 2024/25:155 föreslår regeringen ändringar i riksdagsordningen också i de delar det avser tilläggsbestämmelser och rubriker före tilläggs­bestämmelser. De föreslagna ändringarna är av språklig och redaktionell karaktär och föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Utskottets ställningstagande

Vid den första behandlingen av propositionen ansåg utskottet att förslaget till ändringar i riksdagsordningen i de delar det avser tilläggsbestämmelser och rubriker före tilläggsbestämmelser har ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och i riksdagsordningens huvudbestämmelser att de borde behandlas först i samband med att riksdagen slutligt antar förslaget till grundlagsändringar och förslaget till ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet har nu föreslagit att riksdagen slutligt antar förslagen till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna. Utskottet ställer sig bakom de föreslagna ändringarna i tilläggsbestämmelserna som är av språklig och redaktionell karaktär.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i riksdagsordningen också i de delar det avser tilläggs­bestämmelser och rubriker före tilläggsbestämmelser.

Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i riksdagsordningen. Ändringen är av lagteknisk karaktär.

Utskottets ställningstagande

I det vilande förslaget föreslås bl.a. en ändring i 9 kap. 13 § riksdagsordningen. Efter att riksdagen antagit förslaget som vilande i december 2025 ändrades bestämmelsen genom en lagändring som trädde i kraft den 1 september 2026 (framst. 2025/26:RS5, bet. 2025/26:KU38, rskr. 2025/26:366). Konsekvensen är att de ändringar som trädde i kraft den 1 september 2026 kommer att falla bort om det vilande förslaget antas och paragrafen ändras den 1 januari 2027. Detta har inte varit riksdagens eller regeringens avsikt.

Utskottet föreslår därför att riksdagen antar utskottets förslag till ändring i riksdagsordningen. Därigenom får 9 kap. 13 § riksdagsordningen den lydelse som varit avsedd.

Utskottet föreslår att riksdagens beslut att anta utskottets förslag till ändring i 9 kap. 13 § riksdagsordningen fattas med kvalificerad majoritet (8 kap. 17 § första stycket andra meningen regeringsformen).

Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Ändringen är en följdändring av redaktionell karaktär.

I 41 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, hänvisas till bl.a. tilläggsbestämmelse 13.11.2 riksdagsordningen. I proposition 2024/25:155 föreslås en ändring i riksdagsordningen som innebär att denna tilläggsbestämmelse får en ny beteckning. Regeringen har dock inte lämnat något förslag om ändrad beteckning av tilläggsbestämmelsen i 41 kap. 2 § OSL.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår i detta betänkande att riksdagen antar bl.a. förslaget till ändrad beteckning på tilläggsbestämmelse 13.11.2 riksdagsordningen. Av förbiseende har regeringen inte lämnat något förslag till ändring i 41 kap. 2 § OSL där det görs en hänvisning till tilläggsbestämmelsen. Mot denna bakgrund föreslår utskottet en sådan följdändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Utskottet har inte inhämtat något yttrande från Lagrådet eftersom Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet. Utskottet har inte heller i övrigt inhämtat upplysningar eller yttranden eftersom utskottet inte anser det vara behövligt.

av Jan Riise (MP).

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen förkastar det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelser och rubriker före huvudbestämmelser.

Jag står inte bakom den del av grundlagsförslaget som avser 16 kap. 3 och 4 §§ regeringsformen och som innebär att regeringen ska få samma möjlighet som riksdagen att införa regler om begränsningar av fri- och rättigheter eller på civilrättens område utan att varken aktiveringsbeslutet fattas av riksdagen eller att reglerna godkänns av riksdagen på förhand. Det kan komma att innebära flera stora risker. Förslaget innebär att regeringen, i vissa fall, kommer att kunna fatta det aktiveringsbeslut som öppnar för beredskapslagstiftning och samtidigt besluta om ny lagstiftning som inte sedan tidigare förberetts. Detta ska sedan godkännas i efterhand av riksdagen. Även om själva underställandet av nya regler måste gå från regeringen till riksdagen inom en vecka kommer en riksdagsminoritet att kunna förlänga beredningen. Ytterst kan regeringens nya bestämmelser därför komma att vara i kraft en hel månad, om det inte dessförinnan kan läggas fram ett utskottsinitiativ om en lag som upphäver bestämmelserna. Det finns heller ingen särskild spärr mot att åtgärder upprepas identiskt eller i liknande form även om de skulle underkännas av riksdagen. Under en månad kan mycket allvarliga konsekvenser för enskilda individer och företag hinna uppstå. Inte ens om riksdagen omedelbart skulle avsätta regeringen skulle åtgärderna automatiskt upphöra att vara i kraft.

Befogenheten att införa begränsningar av fri- och rättigheter eller på civilrättens område bör ligga kvar hos riksdagen. Riksdagen har redan i dag förmågan och verktygen att snabbt hantera oförutsedda situationer.

Jag står bakom förslaget i övriga delar. Men mot bakgrund av den stora vikt jag lägger vid invändningen mot att regeringen ges möjlighet att införa begränsningar utan något aktiveringsbeslut från riksdagen eller stöd i lag, och det förhållandet att det vilande förslaget endast kan antas eller förkastas i sin helhet, anser jag att det vilande förslaget bör förkastas.