Monica Haider

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Jag tror verkligen att det kommer att vara någon annan finansminister till hösten, och då får vi väl se till att vi ändrar skatten på bekämpningsmedel, så att den inte drabbar den verksamhet som verkligen behöver det här.

Jag är givetvis glad att finansministern också säger att man är beredd att göra någonting åt detta.

Jag får väl egentligen bara tacka för svaret och konstatera att vi faktiskt är överens i denna fråga. Den här skatten träffar inte rätt, och därför är den inte effektiv.

Tack så mycket för debatten, finansministern!

Fru talman! Finansministern ägnar en stor del av sitt svar åt att beskriva hur lagstiftningen fungerar och hur man faktiskt tillämpar den. Det känner vi alla till, och vi har pratat om det här. Men min fråga handlar inte om vem som tolkar den utan om regeringens politiska vilja. Nu hörde vi finansministern säga att man har en politisk vilja att göra någonting åt detta men att det inte har stått längst upp på prioriteringslistan. Jag hoppas verkligen att det åker upp på den listan, så att man faktiskt kan prioritera detta.

Anser finansministern att de produkter som används för att förhindra smittspridning i vård och äldreomsorg ska beskattas som bekämpningsmedel? Som finansministern själv var inne på handlar det om prioriteringar. Vi ska givetvis ha effektiva styrmedel för miljö och hälsa, men de produkter som används för att skydda patienter och äldre borde inte hamna i samma regelverk. Jag hoppas verkligen att finansministern, precis som hon säger, är beredd att gå från allmän öppenhet till konkret handling och att säkerställa att vårdens och omsorgens desinfektionsmedel inte belastas av en skatt som inte fyller sitt syfte.

Fru talman! Tack för svaret, Elisabeth Svantesson! Jag noterar att finansministern i sitt svar säger sig vara öppen för att se över skatten, så att den kan göras mer effektiv och träffsäker. Det är bra.

Jag har ställt den här interpellationen eftersom det finns oklarheter när det gäller beskattningen av desinfektionsmedel som används inom sjukvård och äldreomsorg. Lagen om skatt på bekämpningsmedel infördes för att reglera växtskyddsmedel och andra produkter med miljö- och hälsopåverkan. Men genom lagens breda utformning omfattas även desinfektionsmedel som används för att skydda patienter, äldre och vårdpersonal.

Under pandemin lärde vi oss hur avgörande tillgången till desinfektionsmedel är för smittskydd, patientsäkerhet och samhällets beredskap. Är det då rimligt att frågor om dessa produkter ska behandlas på samma sätt som andra bekämpningsmedel?

I lagen finns redan undantag för produkter som används vid framställning av livsmedel och läkemedel. Ett motsvarande förtydligande för desinfektionsmedel inom vård och omsorg skulle vara både logiskt och enkelt att genomföra.

Jag noterar att finansministern hänvisar till att en statlig utredning redan har konstaterat att skatten på bekämpningsmedel i sin nuvarande form har brister och inte är ett effektivt styrmedel. Därför vill jag fråga finansministern: Om regeringen själv anser att skatten har brister och inte fungerar särskilt väl som styrmedel, varför är regeringen då inte beredd att redan nu undanröja – och inte bara vara öppen för att göra det – osäkerheten kring desinfektionsmedel som används inom vård och omsorg?

Fru talman! Min fråga går till minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

En journalist kunde ta sig in i statsministerns bostad med en påhittad identitet. Journalisten lämnades sedan kvar ensam och kunde se sig omkring. Detta kunde ske på grund av att en stiftelse sökte volontärer för att öka värdet på en fastighet som statsministerns familj äger.

Finns det anledning för regeringen att som en del av det civila försvaret vidta åtgärder för att förbättra säkerhetstänkandet hos de civilsamhällesorganisationer som verkar nära den yttersta statsledningen?

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande 18 Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 3.

Det är viktigt att Sverige har låga elpriser för att våra företag ska kunna vara konkurrenskraftiga men också för att hålla nere kostnaderna för hushåll. Då behöver vi alla kraftslag och att tillståndsprocesserna för energiproduktionen är snabba och ändamålsenliga.

Sverige befinner sig mitt i en historisk omställning där industrin elektrifieras, transportsektorn ställer om och vårt beroende av fossila bränslen ska brytas. För att detta ska lyckas krävs en kraftfull och snabb utbyggnad av förnybar energi. Då är tillståndsprocesserna helt avgörande. Vi socialdemokrater delar därför ambitionen att förenkla och förkorta tillståndsprövningen. Men vi menar att regeringens genomförande av förnybartdirektivet är otillräckligt och riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa de problem som redan finns.

Fru talman! Först och främst handlar det om tempo och ansvar. Sverige skulle ha genomfört delar av direktivet redan 2024. I stället har vi blivit stämda av EU-kommissionen för att inte ha gjort det i tid. Det är inte bara en formell fråga, utan det skickar en signal om bristande handlingskraft och skapar osäkerhet för företag och investerare. När industrin står redo att ställa om måste politiken leverera tydliga besked, inte förseningar.

Samtidigt ser vi hur regeringen driver flera stora förändringar parallellt. Det handlar om nya regler kopplade till förnybartdirektivet, om en ny miljöprövningsmyndighet och om omfattande förändringar i miljöprövningssystemet. Men dessa processer hänger inte ihop tillräckligt väl. Risken är att vi får ett fragmenterat system där olika regelverk överlappar varandra, skapar otydlighet och i värsta fall förlänger processerna i stället för att korta dem.

I reservation 1 betonar vi behovet av en tydligare tidsplan och en bättre samordning. Sverige behöver ett sammanhållet system, inte ett lapptäcke av reformer.

Fru talman! En annan central fråga gäller tidsfristerna. Förnybartdirektivet ger möjlighet att införa kortare och effektivare handläggningstider. Men regeringen väljer att inte fullt ut använda den möjligheten utan hänvisar till att det inte är realistiskt. Det är synd.

Långa tillståndsprocesser är i dag ett av de stora hindren för investeringar i elproduktion. Om vi menar allvar med klimatomställningen måste vi våga vara mer offensiva. Sverige ska inte nöja sig med miniminivåer; vi ska vara ett föregångsland.

Fru talman! Vi lyfter i en av reservationerna också upp frågan om ändringstillstånd, vilket vi har motionerat om tidigare i enlighet med en utredning.

I dag är det ofta svårt och oförutsägbart att göra förändringar i befintlig verksamhet. Det gör att investeringar i ny teknik, effektiviseringar och klimatomställning försenas eller uteblir.

Utredningar har pekat på att detta hämmar utvecklingen och minskar viljan att investera. Därför bör ändringstillstånd vara huvudregel om en ansökan inte avser hela verksamheten, vilket också Miljöprövningsutredningen föreslår, men detta, liksom många andra tillståndsfrågor, bereds nu i Regeringskansliet.

Det ska vara enkelt att uppgradera anläggningar, att ersätta gammal teknik med ny och att öka kapaciteten där det är möjligt. Det är en nyckel för att få fart på omställningen och för att företagen ska våga uppgradera utan att hela anläggningen ska prövas.

Fru talman! Slutligen måste vi tala om att tidigarelägga ett kommunalt veto, som är ett färdigutrett förslag som vi ha lagt fram två gånger men blivit nedröstade av regeringspartierna, som fått stöd av SD. I dag stoppas många vindkraftsprojekt sent i processen. Det leder till osäkerhet, ökade kostnader och förlorade investeringar.

Vi socialdemokrater vill i stället se ett tidigare kommunalt ställningstagande. Det skulle skapa större förutsägbarhet, minska risken för sena avslag och bidra till en snabbare utbyggnad av förnybar energi, vilket också Miljötillståndsutredningen föreslår. Det handlar inte om att köra över kommunerna utan om att skapa tydliga spelregler från början.

Fru talman! Sverige behöver mer el och det snabbt, men vi behöver också ett system som fungerar i praktiken. Regeringens förslag tar vissa steg i rätt riktning, men det räcker inte. Vi socialdemokrater vill se en mer offensiv politik med bättre samordning, kortare tidsfrister, tydligare regler och reformer som underlättar investeringar. Detta behövs för att vi ska klara klimatomställningen och för att stärka svensk industri och skapa nya jobb och därigenom klara välfärden. Sverige behöver en ny riktning.

Herr talman! De metoder som Rickard Nordin radar upp, förutom att gräva ned ledningen i marken, har vi socialdemokrater inget emot. Det är ju inte riktigt vi politiker som bestämmer metoderna. Så fungerar det faktiskt inte.

En professor i Uppsala säger att det är billigt att gräva ned ledningen i marken, men den uppgiften har inte jag. Det är lite märkligt när det finns många andra experter som jobbar med frågan, inte bara nätbolagen, som säger att det är dubbelt så dyrt. Uppgiften att det skulle vara billigt att gräva ned har inte jag, Rickard Nordin.

Herr talman! Jag tror att varken jag eller Josef Fransson behöver tala om för varandra hur elmarknaden fungerar. Det vet vi ganska väl, båda två.

Vad gäller nedläggningen av kärnkraft var det inga politiska beslut, men Josef Fransson vet tydligen mer än någon annan i denna kammare – även den som var med på den tiden vi på den rödgröna sidan hade regeringsmakten. Det var definitivt inga politiska beslut som ledde till att kärnkraft lades ned. Det var dålig lönsamhet och att det hände en olycka i Fukushima, som innebar att säkerhetskraven höjdes väldigt radikalt. Då kostade det för mycket att göra i ordning de kärnkraftverk som fanns.

(Applåder)

(forts. § 18)

Herr talman! Det vore bra om ledamoten på något sätt hade historien med sig när han talar om hur det faktiskt var för fem sex år sedan vad gäller energisituationen i Sverige. Vi hade väldigt låga elpriser – och vi har fortfarande de lägsta elpriserna i Europa. Det gjorde att de investeringar i kärnkraft som behövdes inte lönade sig. Man fick inte ihop kalkylen. Att lösningen på alla energiproblem i Sverige skulle vara kärnkraft stämmer inte, och det vet Josef Fransson mycket väl.

Politiken har inte lagt ned kärnkraften i Sverige. Det enda kärnkraftverk som har lagts ned av politiken är Barsebäck. De andra nedläggningarna gjordes på helt marknadsmässiga grunder. Det kan man läsa i artikel efter artikel. De som styrde företagen vid den tiden bekräftar detta. Det var alltså inga politiska beslut. Kom inte dragande med effektskatten, för den var inte avgörande i detta fall!

Vad gäller väderberoende kraft tror jag att det är framtiden också i Sverige. Jag tror dessutom att det behövs mer kärnkraft. Men det behövs även mer både sol- och vindkraft och allt annat. Med tanke på hur det just nu ser ut i världen är ensidigt beroende av vissa energikällor ganska farligt och kan bli väldigt dyrt. Jag håller alltså absolut inte med Josef Fransson om hans analys, men ingen blev väl förvånad över att vi inte har samma åsikt i denna fråga.