Anders Ådahl

Fru talman! Näringsutskottet har prövat principen om subsidiaritet vad gäller kommissionens förslag om framtidssäkring av elräkningar i unionen. Ett helt enigt utskott, det vill säga samtliga åtta partier i riksdagen, har landat i att kommissionens förslag strider mot denna princip.

Våra invändningar gäller särskilt den långtgående harmoniseringen och detaljregleringen av elnätstariffer samt de föreslagna bestämmelserna om energibeskattning. Kommissionen har inte i tillräcklig utsträckning visat att målen inte kan uppnås av medlemsstaterna själva. Jag vill dock tillägga att ett effektivt utnyttjande av de europeiska elnäten har betydelse för EU:s konkurrenskraft, försörjningstrygghet och fortsatta elektrifiering. Elmarknaderna är nära sammanlänkade, och åtgärder i en medlemsstat kan få direkta konsekvenser för andra medlemsstater.

Vi välkomnar att kommissionens förslag skapar tydligare hantering av nätanslutningar vid kapacitetsbrist, och vi välkomnar åtgärder för ökad samordning av datautbyte och utveckling av smarta och digitala nätlösningar. Men icke förty: Enligt ett enigt näringsutskott strider kommissionens förslag mot subsidiaritetsprincipen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Nya fru talman! Jag skrev en dikt en gång, en kärleksdikt. Den var inte lång men i gengäld mycket kort:

Kärleken är röd som en trumpet.Det är sånt man bara vet.

Jag kom att tänka på dessa rader när jag genom tv-programmet Babel lärde känna årets Nobelpristagare i litteratur, Anne Carson. Carsons genombrott kom 1998 med boken Röd självbiografi. En färg, röd, fungerar som röd tråd när grekiska myter vävs samman i samtid och fantasivärldar. Anne Carson är kanadensiska och bor sedan 2022 på Island, sagornas, vulkanernas och de heta källornas ö.

I samband med att Nobelpriset tillkännagavs frågade den isländska tv-kanalen Rúv Anne Carson hur umgänget med isländska poeter påverkat hennes skapande. ”De är alla fantastiska människor”, svarade Carson. ”Nästan alla vi träffar är poeter eller säger att de är det. Det är en väldigt levande scen.”

Fru talman! Varför flyttade inte Anne Carson till Sverige? Jag vet inte. Har vi för få vulkaner och heta källor? Har vi för få poeter? Ett vet jag, och det är att ett samhälle som monterar ned kulturlivet och som producerar kulturkanoner istället för att anordna kurser hos studieförbund eller erbjuda unga replokaler är ett fattigare samhälle. Det är det inte bara för att sammanhållningen och bildningen minskar utan också för att det är ett samhälle som blir sämre på att ställa vår tids viktigaste fråga: Vad innebär det att vara människa? Ja, jag tror faktiskt att det är vår tids viktigaste fråga.

Den artificiella intelligensen sköljer över oss med en exponentiell utveckling. Det betyder översatt till vardagssvenska att det går rasande fort. Det vi i dag trodde att vi visste om AI är något nytt i morgon.

Fru talman! Vad innebär det att vara människa när vi inte längre är de mest intelligenta på jorden eller när det artificiella utmanar våra kognitiva förmågor och på timmar löser matematikproblem som människan har försökt lösa i ett halvsekel? En del av svaret står säkert att finna i vårt sätt att uttrycka oss, vårt sätt att förnimma världen, vårt sätt att i ord, musik och rörelse existera på sätt som det artificiella har svårare för.

Inom utbildning pratar man ofta om behovet av STEM – science, technology, engineering and mathematics. Allt fler röster höjs nu för att inkludera ett A, arts, och därmed gå från STEM till STEAM. Det bedömer jag är en riktig utveckling. Vi behöver addera ett vidare och friare synsätt till de klassiska logiska synsätten. Att vara människa i ett nytt tidevarv kommer att innebära något annorlunda. Politikens uppgift kommer att bli magnifik, men vi vet inte hur.

En tidig slutsats är att kultur och sammanhållning inte är områden för nedskärningar. Är det någon del av vår samhällskropp som behöver stärkas är det de kulturella näringarna. Återställ studieförbunden, återställ folkhögskolorna, ta tillbaka replokalerna och stärk möjligheterna att vara fåmansföretagare! Bredda synen på innehållet i våra högre utbildningar!

Fru talman!

Framtiden är grön som en symfoni.Det är sånt man inte kan strunta i.

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! In medias res.

”Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen. Clara och Lotten voro inne med skötekan att hämta honom på Dalarö brygga; men det dröjde evigheter, innan de kommo i båt.”

Enligt hädangångne Olof Lagercrantz skrev Strindberg Hemsöborna för att tjäna pengar och i det uttalade syftet att återvinna sin popularitet i Sverige – upphovsrättens betydelse klädd i 1887 års skrud.

Nu debatterar vi kassettband. Regeringen har lagt fram ett förslag på riksdagens bord som handlar om att uppdatera kassettbandsavgiften. Samtidigt strömmas musik, film, memer och reels, och det söks på nätet med AI-botar efter information. Väldigt lite av det vi vill skydda är knutet till någon fysisk privat plats att spara grejer på. Kassettbandens tid är helt enkelt förbi.

Fru talman! Låt oss bena lite i vad det här egentligen handlar om. Ett levande kulturliv och en innovativ ekonomi kräver att äganderätten skyddas. Så var det på Strindbergs tid, och så är det nu.

För oss i Centerpartiet är det en alldeles självklar utgångspunkt att skydda kreatörer med en väl designad upphovsrättslig lagstiftning. Det handlar inte bara om det självklara att äganderätten till egen produktion måste skyddas, inte minst på grund av de ekonomiska anspråk som kreatörer rimligen gör för sina verk. Det handlar i lika hög grad om att vi som samhälle vill ha en kreativ sektor som frodas och som förmår utmana, förarga och skänka extraordinära upplevelser till alla oss konsumenter.

Men vi måste också lägga till att vi behöver en upphovsrätt med spårbarhet så att vi vet vem eller vilka som är kreatörer eller avsändare. När AI-teknologin nu bryter igenom kan vi under inga omständigheter slarva med upphovsrätten.

Fru talman! Denna systemomvandlande AI-teknikdusch sköljer över oss som ett hällregn på midsommar, och vi vet varken ut eller in. Är det varmt eller kallt? Det enda vi vet är att det regnar.

Det är nu, mitt i regnet, som regeringen väljer att inte ta ett nytt grepp om privatkopieringen utan i stället väljer en uppdatering av lagstiftningen, när det egentligen är en reformerad lagstiftning som behövs.

Jag menar att regeringens slutsats att man ska försöka reparera ett system med grundläggande brister är fel väg att gå. Systemet är inte ett ändamålsenligt verktyg, mot bakgrund av den utveckling som nu sker inom digitalisering och AI. Vi behöver i stället ett system som säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras.

Fru talman! Vi i Centerpartiet menar att privatkopieringsersättningen, så som den ser ut nu och så som den föreslås se ut, fungerar som en extraskatt på teknisk utrustning som är nödvändig för allt annat än just privatkopiering för såväl privatpersoner som företag.

Privatkopieringsersättningen gör produkter dyrare för svenska konsumenter och företag, vilket i förlängningen hämmar både innovation och digital utveckling. Vidare snedvrider ersättningen konkurrensen, eftersom svenska handlare behöver beakta ersättningen i sin prissättning samtidigt som konsumenter kan köpa motsvarande produkter från utländska ehandlare utan motsvarande kostnadspåslag.

Fru talman! Därtill, vilket närmast är hela vår poäng, står upphovsrätten i dag inför helt nya och betydligt mer komplexa utmaningar genom utvecklingen av artificiell intelligens. Exempelvis tränas generativa AI-modeller på enorma mängder upphovsrättsskyddat material, ofta utan samtycke eller ersättning till de ursprungliga skaparna. Detta väcker grundläggande frågor om värdeskapande, ersättning och skyddet för kreativa yrken.

Vi menar att regeringen borde fokusera på att inom EU och nationellt utveckla en modern och hållbar lagstiftning som hanterar de verkliga utmaningar som upphovsrätten ställs inför med anledning av artificiell intelligens. Det handlar till exempel om att säkerställa transparens i träningsdata och att skapa fungerande licensmodeller som garanterar att kreatörer får betalt när deras verk används för att bygga kommersiella AI-tjänster.

Fru talman! Ersättningsmodellerna bör baseras på de plattformar och tjänster där verken faktiskt konsumeras i stället för på privatkopiering och lagringsutrymme. En modern upphovsrättslagstiftning måste fokusera på var värdet skapas och konsumeras. Därför är vår uppfattning att regeringen bör avskaffa systemet med privatkopieringsersättning och återkomma med ett förslag som på ett transparent och rättvist sätt säkerställer att upphovsrättsinnehavare får skälig ersättning direkt från de plattformar och tjänster där deras verk konsumeras samt att lagstiftningen fullt ut integrerar AI-genombrottets konsekvenser.

Fru talman! Vi behöver vara i takt med tiden. Nej till regeringens proposition! Ja till modern lagstiftning! Jag yrkar bifall till reservation 1.

Fru talman! Det kommunala vetot, den svenska principen om lokalt inflytande över den egna närmiljön – ja, regeringen är tydlig med att vetot för vindkraft är viktigt. Bra! Det tycker vi i Centerpartiet också.

Samtidigt vill regeringen upphäva det kommunala vetot för uranbrytning, en verksamhet som påverkar kommuninvånare väldigt mycket mer. Enorma ingrepp, motsvarande halva Öland, ska en kommun inte få bestämma om. Men för enskilda vindkraftverk ska vetot finnas kvar, anser regeringen.

I båda fallen handlar det om energiförsörjning. Vill Johan Britz förklara logiken i detta för till exempel jämtar och västgötar – varför kommunalt veto för vindkraft men inte för uranbrytning?

(Applåder)

Fru talman! Låt oss först konstatera att grunden i svensk skola måste vara att alla skolelever ges samma förutsättningar oavsett var i landet de bor, oavsett deras socioekonomiska förutsättningar och oavsett deras psykosociala hälsa.

Vi välkomnar att regeringen har tagit fram politik på området stöd i skolan, och det finns mycket som vi kan instämma i. Men vi har också några synpunkter, varav en del ganska allvarliga.

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen att bestämmelsen om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt ska tas bort från lagens syftesparagraf. Vi anser att det är en farlig förändring som riskerar att försvaga synen på skolans kompensatoriska uppdrag. Bestämmelsen om att alla elever ska få stöd och stimulans för att nå sin fulla potential är en av de mest grundläggande principerna i svensk skola. Att flytta denna princip längre bak i skollagen signalerar för många en nedprioritering av detta centrala uppdrag, vilket inte är bra.

Fru talman! Regeringens förslag om stödundervisningen beräknas kräva drygt 3 000 nya lärare. Samtidigt har regeringen i en annan utredning, Tid för undervisningsuppdraget, presenterat förslag som kräver ytterligare nästan 6 000 lärare. Det finns alltså förslag till reformer som på totalen kräver 9 000 nya lärare.

Parallellt med dessa reformer har regeringen fattat beslut om att ta in färre studenter på lärarutbildningarna. Detta är en ekvation som helt enkelt inte går ihop. Regeringen bör, anser vi i Centerpartiet, skyndsamt återkomma med åtgärder för att säkerställa tillgången till behöriga lärare inom ramen för stödundervisningen.

Fru talman! Vi i Centerpartiet välkomnar förslaget att införa standardiserade tester för att tidigt identifiera elevers stödbehov i läs, skriv- och matematikutveckling. Det ligger i linje med Centerpartiets politik om att elever ska screenas återkommande för att skolan ska kunna upptäcka och möta varje elevs unika behov. Vi föreslår dock att denna ordning ska gälla för alla årskurser och inte endast vissa årskurser, som regeringen föreslår. Att upptäcka särskilda behov tidigt är helt avgörande för att rätt insatser ska kunna sättas in.

Med dessa ord yrkar jag bifall till reservation 6.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)

Fru talman! Om man vidgar frågeställningen en aning och lyssnar på Produktivitetskommissionens huvudslutsatser från i höstas blir bilden ännu mer oroande.

Sverige har fortfarande starka grundförutsättningar, men tillväxten bromsas av låg reformtakt, svag offentlig effektivitet, kompetensbrist och för långsamma investeringar i energi, infrastruktur och digitalisering.

Det är ganska skarpa ord från kommissionen: låg reformtakt. Vilken reform anser regeringen är viktigast att prioritera nu för att få upp produktiviteten?

Fru talman! Min fråga riktar sig till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Sverige är inne på en riktigt farlig bana när det gäller tillväxt och produktivitet. Vi är bra på att forska, innovera och skapa nya företag, så kallade startups, men betydligt sämre på att behålla huvudkontor, ägande och värdeskapande när bolagen blir stora. Särskilt oroande är det eftersom det främst rör de allra hetaste framtidsområdena, som deep tech, AI, life science och gröna industriföretag.

Det är rimligt att fråga sig om Sverige är på väg att bli en företagens talangfabrik åt starkare ekonomier, där vi tar riskerna och utbildar talangerna men där de långsiktiga värdena hamnar någon annanstans.

Vad tänker regeringen och näringsministern göra för att svenska tillväxtbolag ska stanna, skala upp och ha sina huvudkontor kvar i Sverige i stället för att säljas ut tidigt?

Herr talman! Det här tyckte jag var en rolig fråga. Vi har helt olika utgångspunkter nu när vi närmar oss en valrörelse och en valdag.

Vi i Centerpartiet bestämde ganska tidigt att vi inte är särskilt intresserade av en blockpolitik där vi delar in partierna i ett vänsterblock och ett högerblock. Vi vill stå starka i vår övertygelse och i vår politik, som har en högerlutande ekonomisk politik.

Vi vill se tillväxt, investeringar, grön omställning, AI och så vidare och para det med en inkluderande social politik. Vi såg att inget annat parti har den inriktningen. Det är så vi närmar oss väljarna. Moderaterna däremot har valt en modell där de är enade på sin sida. Det vill säga att Moderaterna nu för tiden saknar en egen identitet. De står i skuggan av det stora partiet, Sverigedemokraterna, och lyckas inte presentera några egna idéer för väljarna.

Väljarna ställs inför ett blått alternativ som saknar enskilda konturer. Vi oppositionspartier gör tvärtom. Vi presenterar vår politik och det vi tror på. Socialdemokraterna har sin politik, Miljöpartiet sin politik, Vänsterpartiet sin politik och Centerpartiet sin politik. Sedan får väljarna rösta på de partier de finner bäst. Efter valet, den dagen då Tidö eventuellt har fallit, kommer förhandlingar att genomföras. Jag kan inte stå i den här talarstolen i dag, herr talman, och redovisa hur sådana förhandlingar faller ut.

Vi är väldigt trygga i vår politik, och vi vet vad vi vill förhandla om. Hur det blir i slutändan – ja, det får vi se.

Herr talman! Jag får erkänna direkt här i talarstolen att jag inte är alldeles uppsjungen på exakt hur det beslutet gick till och hur konsekvenstänkandet såg ut.

Jag kan dock notera att ledamoten Skalberg Karlsson är bosatt på Gotland. Centerpartiet har varit starkt pådrivande, för att inte säga ledande, i att vilja stärka Gotlandstrafiken för att Gotland inte ska bli en isolerad ö. Precis som Skalberg Karlsson redovisar i sitt anförande är flygtrafiken och båttrafiken från Gotland gotlänningarnas motorvägar, motsvarande dem vi på fastlandet har.

Jag får nog ändå säga att kritiken mot ett enskilt stämmobeslut kring en lokal flygplats inte ska tas till intäkt för att vi vill försämra mobiliteten för Sveriges landsbygder.

Herr talman! Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder. Så har regeringen valt att kalla sin proposition. Det är en titel som förpliktar. Det är nästan lite bombastiskt – ”politik för starkare landsbygder”. I en proposition som är 212 sidor lång måste det finnas många reformer och lagförslag att ta ställning till, tänker jag. Låt oss återkomma till den om en liten stund.

Först en kort liten parlamentarisk programförklaring: Riksdagen har fyra uppgifter – jag vinkar till läktaren! Vi ska stifta lagar, besluta om statens budget, granska regeringen och i olika doser, tillsammans med regeringen, ansvara för utrikespolitik och EU-politik.

Det vi ägnar oss åt just nu i kammaren handlar inte om statens budget, granskning av regeringen eller utrikes- och EU-politik, utan nu pratar vi om lagstiftning. Vi debatterar ett betänkande från näringsutskottet som har sin grund i en proposition med lagförslag från regeringen, och efter debatten ska vi votera om lagförslag.

Herr talman! Regeringens proposition Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder är som sagt 212 sidor lång och innehåller inte 53 lagförslag utan endast ett lagförslag – en liten, liten justering. Det är den tunnaste soppa som serveras kan på riksdagens bord. Inget tuggmotstånd, nästan inget att ta ställning till. Ingen reform, inga lagförslag om förbättrad infrastruktur, mer tillgänglig service, ökad polisnärvaro, fler behöriga lärare eller stärkta studieförbund – egentligen ingenting om hur hela Sverige ska fungera.

I stället är det 212 trevliga sidor med en redovisad lägesbild, förvisso väl nedtecknad. Men det här är ingen bokklubb som diskuterar ordens följd eller textens dynamik; det är en lagstiftande församling. Det finns ingen politik för starkare landsbygder, förutom ett enda lagförslag.

Så här skriver regeringen i sin proposition: ”Regeringen föreslår i denna proposition att det i lagen om regionalt utvecklingsansvar ska tydliggöras att en regions samrådsskyldighet i fråga om organisationer ska omfatta företrädare för berörda organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. Förslaget motsvarar i sak den nuvarande lydelsen enligt vilken en region ska samråda med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet.”

Vidare skriver regeringen: ”Förslagen i propositionen är endast ett förtydligande av vad som redan gäller i dag. Förslagen bedöms därför inte få några ekonomiska konsekvenser för regionerna och påverkar inte heller kostnaderna eller intäkterna för staten, företag eller andra enskilda. Förslagen innebär inte någon ytterligare inskränkning i den kommunala självstyrelsen och får inte heller några andra konsekvenser som behöver redovisas särskilt.”

Herr talman! Det bidde en tummetott av landsbygdspolitiken. Vi hade förväntat oss mer.

Herr talman! Under innevarande år har regeringen återkommande betonat landsbygdens betydelse för Sveriges sammanhållning, totalförsvar och konkurrenskraft. Men i praktiken har politiken präglats av bristande reformkraft och neddragningar som har försvagat förutsättningarna för boende och företag på landsbygderna.

De geografiska skillnaderna ökar. Stängningar av lokala servicekontor, avsaknaden av verkliga regelförenklingar och oklara besked kring energiförsörjning och skogspolitik har skapat en betydande osäkerhet. För Centerpartiet är det avgörande att landsbygderna ges stabila spelregler, närvarande myndigheter och rättvisa förutsättningar.

Herr talman! Vi i Centerpartiet välkomnar förslaget om att förtydliga regionernas samrådsskyldighet gentemot civilsamhället och utbildningsaktörer. Inga problem – det är en rimlig justering. Men som jag varit inne på är det också propositionens enda konkreta förslag. I övrigt består dokumentet huvudsakligen av beskrivningar av nulägessituationen och sammanställningar av redan beslutade eller aviserade åtgärder. Alltifrån satsningar på vägar, järnväg, kollektivtrafik och bredbandsutbyggnad till reformer som stärker landsbygdskommunernas ekonomiska förutsättningar saknas.

Regeringen betonar ett underifrånperspektiv, vilket är i linje med Centerpartiets ideologiska utgångspunkt om decentraliserad makt. Men det blir ihåligt när propositionen inte innehåller några verktyg som faktiskt flyttar makt eller resurser till lokalsamhällen, kommuner och regioner.

En verklig reformagenda måste innehålla konkreta verktyg för lokal utveckling. Vi i Centerpartiet har presenterat just en sådan agenda i vår partimotion, med kraftfulla förslag för kompetensförsörjning, infrastruktur, företagsklimat och service i hela landet. Ett centralt inslag i en sådan agenda är att de värden som skapas lokalt också ska stanna lokalt.

När el produceras, mineraler bryts och naturresurser brukas går i dag en oproportionerligt stor del av vinsten till statskassan, medan lokalsamhället i huvudsak får bära kostnader. Vi föreslår därför en regionalisering av skattebaserna där fastighetsskatten från elproducerande anläggningar och intäkter från mineralavgifter i högre grad tillfaller de kommuner där verksamheten bedrivs. Det är den typen av strukturreformer som skapar rättvisa förutsättningar, stärker kommunernas ekonomi och ökar den lokala framtidstron och attraktionen på landsbygden.

Herr talman! Tyvärr är regeringspropositionen en redovisning, inte en reformagenda. Centerpartiet menar att denna passivitet riskerar att hämma utvecklingen av vårt Sverige. Vi föreslår därför att regeringen återkommer till riksdagen med för det första större landsbygdssatsningar på infrastruktur, service, innovation och företagande, för det andra en decentraliseringsreform som ger kommuner och lokalsamhällen mer inflytande, för det tredje en tydlig och långsiktig politik för energi och jord- och skogsbruk, för det fjärde förstärkta förutsättningar för lokalt ägande och samarbeten och för det femte en nationell strategi med mätbara mål för hur landsbygdens utvecklingskraft ska stärkas.

Ledamoten Lahti, tror jag, sa i talarstolen att det som regeringen har presenterat är en arrogans mot norra Sverige. Jag skulle kunna sträcka mig så långt som att det nog faktiskt är en arrogans mot hela Sverige utanför stadskärnorna.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

Herr talman! Såvitt jag förstår av ledamoten Eric Palmqvists svar finns det ingen insikt eller agenda när det gäller att stärka landsbygdens folk i att komma bort från ett fossilberoende, där priserna förmodligen kommer att stiga år för år.

Kärnkraft, brukar vara svaret. Den kommer, som jag sa i min förra replik, kanske 2045–2050. Men fram till dess riskerar landsbygdens folk att drabbas av allt högre transportkostnader. En alternativ modell man kan tänka sig är att satsa på förnybara bränslen, till exempel restprodukter från skogsbruk. Centerpartiet är en stor ivrare för ett intensivt skogsbruk. Det kan också vara restprodukter från jordbruk. Men det kan även handla om att bygga ut elproduktionen ute i landet med vindkraft och kanske sol- och vågkraft och addera lagringskapacitet för att få ett stabilt elsystem där vi snabbare kan få en elektrifiering av våra fordon på plats.

Herr talman! Vi i Centerpartiet är djupt oroade för att vi låser in oss alltmer i ett fossilberoende. De som får betala notan för detta är inte stadsborna, som kan åka med kollektivtrafik, utan det är landsbygdens folk, som i och med regeringens och Sverigedemokraternas politik tvingas fortsätta med bensin och diesel som det billigaste alternativet just nu, men kanske inte i morgon.

Jag vill därför återigen fråga ledamoten: Hur ser Eric Palmqvist på möjligheten att gå över till förnybara bränslen och förnybar el för att landsbygdens folk ska få en lägre transportnota som väntar runt hörnet?

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Vi har en stor oro i världen just nu. Vi ser konflikter, kanske framför allt det som sker i Hormuzsundet.

Jag vill ställa ett par frågor om fossila bränslen och hur Sverigedemokraterna ser på det i relation till att hela Sverige ska fungera och att landsbygden ska må bra. När priset på fossila bränslen stiger kan man vidta snabba åtgärder genom att sänka skatten, vilket Sverigedemokraterna varit förtjusta i. Centerpartiet har också föreslagit det som en akut åtgärd. Andra länder har gått en annan väg.

När jag ser på de lite mer långa linjerna undrar jag hur Sverigedemokraternas politik ser ut. Vore det inte bättre att satsa på inhemska förnybara bränslen som kommer från skogen eller jordbruket eller på elektrobränslen som kanske kommer från vinden? Vi kan ha anläggningar på landsbygden där vi kan återföra värdena till lokalbefolkningen och lokala kommuner i stället för att göra oss långsiktigt mer och mer beroende av fossila bränslen.

Jag vill höra om Sverigedemokraternas politik på området. Ofta brukar svaret bli att det är kärnkraft man siktar på. Om kärnkraften blir av kommer den att stå klar 2045 eller 2050. Hur ska landsbygdens ekonomi utvecklas? Hur ska det bli ekonomiskt rimligt att transportera sig i ett scenario där fossila bränslen blir dyrare och dyrare när konflikterna i världen ökar?