Riksflödet
Logga in
Camilla Rinaldo Miller
Camilla Rinaldo Miller

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Camilla Rinaldo Miller

Kristdemokraterna · 21 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@camilla.rinaldomiller
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 24 okt 2022 · jämfört med riksdagens snitt

0
Lade fram en motion · i går

Ökat skydd för föräldrars SGI

Motion 258
Motion till riksdagen 2026/27:258 av Camilla Rinaldo Miller (KD) Ökat skydd för föräldrars SGI Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett skydd för den sjukpenninggrundande inkomsten för föräldralediga i tre år och tillkännager detta för regeringen. Gör snabbhetspremien långsammare En regel i föräldraförsäkringen som begränsar och styr föräldrarna är den så kallade snabbhetspremien. Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) påverkas negativt om man går ner i arbetstid utan att samtidigt fylla ut med lika många föräldrapenningdagar. Det innebär att många föräldrar känner sig pressade att ta ut sina dagar så fort som möjligt, även om de hellre vill ta ut färre dagar för att på så sätt kunna förlänga den tid de är hemma med barnet. Dessa regler missgynnar särskilt pappor eftersom de oftast är föräldralediga när barnet är lite äldre. Forskning visar att upp till att barnet är tre år är föräldrarna de viktigaste personerna kring barnet och att det är under dessa år som barnet starkast bygger en anknytnings­relation. I dag är SGI:n skyddad bara tills barnet är 2 år och det stressar många föräldrar och kräver god planering för att kunna fördela föräldraledigheten på bästa sätt ur barnets perspektiv. Kristdemokraterna vill att den sjukpenninggrundande inkomsten för föräldralediga skyddas i tre år. Camilla Rinaldo Miller (KD)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Stärkt skydd mot äldrebedrägerier

Motion 228
Motion till riksdagen 2026/27:228 av Camilla Rinaldo Miller (KD) Stärkt skydd mot äldrebedrägerier Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt skydd för äldre mot bedrägerier och tillkännager detta för regeringen. Motivering Alla människor har ett unikt och okränkbart värde. Som kristdemokrat är detta en grund­läggande utgångspunkt för politiken. Samhället har ett särskilt ansvar att se till att den som befinner sig i en utsatt situation får det stöd och den trygghet som behövs. Det är därför djupt oroande att äldre och utsatta i allt större utsträckning utsätts för bedrägerier medan rättsstaten ibland inte heller lyckas utreda eller lagföra brotten. Genom telefon, internet och offentliga register kan bedragare kartlägga människor och identifiera personer som kan vara särskilt sårbara. Äldre personer utsätts bland annat för så kallade telefonbedrägerier, falska myndig­hetskontakter och andra former av social manipulation. Bedragaren kan utge sig för att vara banktjänsteman, polis, vårdpersonal eller anhörig och försöker på så sätt förmå den äldre att lämna ifrån sig pengar eller känsliga uppgifter. I vissa fall kan en persons hela livsbesparing försvinna på några minuter. Många av de drabbade äldre upplever stark skam och skuld över att ha blivit lurade, vilket gör att dessa brott har allvarliga psykiska effekter. Samhället ska vara som starkast när du är som svagast. Kristdemokratin bygger på människovärdet. Familjen har en central roll, liksom civilsamhället, trossamfunden och andra gemenskaper. Men staten har också ett tydligt ansvar för den utsatte. När den organiserade brottsligheten använder alltmer sofistikerade metoder för att lura och bedra utsatta offer, måste lagstiftningen ligga steget före och inte steget efter. Därför bör skyddet för äldre mot bedrägerier stärkas. Det kan handla om förebyggande arbete såsom informationssatsningar genom myndigheter, näringsliv, banker och civil­samhället. Det kan även handla om konkreta lagstiftningsåtgärder, exempelvis att begränsa den lätta tillgången till personuppgifter på nätet vilket är en fråga som Kristdemokraterna driver sedan tidigare. Camilla Rinaldo Miller (KD)
Lade fram en motion · 27 okt 2026

En mer flexibel och personanpassad sjukersättning

Motion 177
Motion till riksdagen 2026/27:177 av Cecilia Engström och Camilla Rinaldo Miller (båda KD) En mer flexibel och personanpassad sjukersättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera sjukersättningen så att ersättningsnivån bättre kan anpassas efter den enskildes faktiska arbetsförmåga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sjukförsäkringen ska ge trygghet när sjukdom eller skada gör att en person inte kan arbeta fullt ut. Samtidigt ska den ge människor möjlighet att använda den arbetsförmåga de faktiskt har. För Kristdemokraterna är det viktigt att välfärden både ger trygghet och stärker människors möjlighet till delaktighet och egen försörjning. Dagens sjukersättning är i huvudsak uppbyggd kring fasta nivåer om 25, 50, 75 och 100 procent. Det innebär att systemet inte alltid speglar människors verkliga arbets­förmåga. En person som exempelvis bedöms kunna arbeta 60 procent kan hamna i ett system där alternativen inte motsvarar den faktiska förmågan. Det kan leda till att människor arbetar mer än vad deras hälsa tillåter eller att arbets­förmåga som faktiskt finns inte tas till vara. För den enskilde kan det innebära en sämre och mer osäker väg tillbaka till arbete. Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att de fasta ersättningsstegen ska ersättas med en mer personanpassad procentsats. Vi vidhåller att sjukförsäkringen behöver utvecklas så att den bättre utgår från individens faktiska arbetsförmåga. En mer flexibel sjukersättning skulle kunna göra det möjligt för fler att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Det kan stärka både individens självständighet och arbets­linjen, samtidigt som arbetsgivare får bättre möjligheter att anpassa arbetet. Sjukförsäkringen ska självklart fortsatt bygga på medicinska bedömningar och rättssäkra beslut. En personanpassad ersättning får inte innebära att kraven för att få sjukersättning sänks. Det handlar om att ersättningsnivån ska kunna spegla den arbets­förmåga som faktiskt finns när rätten till ersättning väl är fastställd. SOU 2021:69 framhåller att reglerna behöver vara träffsäkra och att sjukersättningen måste ge ett rimligt skydd samtidigt som arbetslinjen värnas. Regeringen bör därför ta fram förslag till ett mer flexibelt system där sjukersättningens omfattning kan anpassas bättre efter den enskildes faktiska arbetsförmåga. Målet bör vara en sjukförsäkring som kombinerar trygghet med möjlighet till arbete, delaktighet och egen försörjning. Ingen ska behöva välja mellan att arbeta mer än kroppen eller psyket klarar och att avstå från arbete som faktiskt är möjligt. Sjukförsäkringen ska ge trygghet – men också möjlighet att använda den arbetsförmåga som finns. Cecilia Engström (KD) Camilla Rinaldo Miller (KD)
Lade fram en motion · 27 okt 2026

Sänkt arbetsgivaravgift för unga

Motion 176
Motion till riksdagen 2026/27:176 av Cecilia Engström och Camilla Rinaldo Miller (båda KD) Sänkt arbetsgivaravgift för unga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda permanent sänkta arbetsgivaravgifter för unga och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kristdemokraterna vill att fler unga ska få sitt första jobb och en väg in på arbetsmark­naden. Arbete är en nyckel till egen försörjning, gemenskap och framtidstro. Samtidigt tvekar många arbetsgivare att anställa unga eftersom det ofta kräver omfattande intro­duktion, handledning och upplärning innan den nyanställde blir fullt produktiv. För många småföretag innebär rekrytering av unga ett stort ansvar och betydande kostnader. Arbetsgivaren investerar tid och resurser i att lära ut arbetslivets normer, regler och rutiner. Unga har dessutom ofta kortare anställningstider, vilket innebär att rekryterings- och introduktionskostnader uppkommer oftare. Kristdemokraterna anser att arbetsgivare som tar ansvar för att introducera unga i arbetslivet bör ges bättre förutsättningar att göra det. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga mellan 16 och 23 år skulle minska företagens kostnader, stärka incitamenten att anställa personer utan arbetslivserfarenhet och bidra till att fler unga får sitt första arbete. Åtgärden skulle vara särskilt betydelsefull för småföretag och branscher där många unga får sitt första jobb, såsom handeln, besöksnäringen, restaurangbranschen och serviceyrken. Därmed kan trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas och ungdoms­arbetslösheten motverkas. Regeringen bör därför återkomma med förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Cecilia Engström (KD) Camilla Rinaldo Miller (KD)
Lade fram en motion · 27 okt 2026

Rätten till förskola under sjukskrivning

Motion 135
Motion till riksdagen 2026/27:135 av Camilla Rinaldo Miller (KD) Rätten till förskola under sjukskrivning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten till förskola under sjukskrivning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Rätten till förskola finns inskriven i skollagen (8 kap.). Däremot regleras inte vad som händer ifall en förälder blir sjukskriven. Idag tolkar kommunerna detta olika. Ett exempel är vad som händer när en vårdnadshavare som är föräldraledig blir sjukskriven. En del kommuner tolkar det som att det är de tider barnet hade innan vårdnadshavaren blev sjukskriven som ska gälla medan andra kommuner tolkar det som att det är de arbets­tider som den andra vårdnadshavaren har som ska gälla. Det är otydligt vad som gäller kring vilken skyldighet en kommun har att erbjuda förskola när en förälder är långtidssjukskriven. Huvudregeln är att barnomsorg ska erbjudas för att matcha föräldrarnas möjligheter att vara på arbete och studier, samt ”om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt”. Av lagens förarbeten framgår att barn till långtidssjukskrivna kan ha rätt till en plats i förskolan genom s k egen rätt – alltså utifrån sina egna och inte förälderns behov. Med tanke på att det är reglerat att ett barn har rätt till 15 timmars förskola per vecka när en förälder är föräldra­ledig eller arbetslös, är det konstigt att inte också långtidssjukskrivnas barn omfattas av den regeln. Så borde vara fallet. De föräldrar som hamnar i en situation med långtids­sjukskrivning kan behöva avlastning och barnet i sig ha behov av att upprätthålla sociala relationer. Camilla Rinaldo Miller (KD)
Lade fram en motion · 27 okt 2026

Skärpta språkkrav inom LSS-boenden

Motion 129
Motion till riksdagen 2026/27:129 av Camilla Rinaldo Miller (KD) Skärpta språkkrav inom LSS-boenden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att motsvarande språkkrav som gäller inom äldreomsorgen även ska omfatta personal inom LSS-boenden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att språkkraven utformas så att de kan tillämpas och följas upp på ett likvärdigt sätt i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av hur språkutvecklande insatser kan erbjudas personal som behöver stärka sina kunskaper i svenska, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Från och med den 1 juli införs nationella krav på kunskaper i svenska för personal inom äldreomsorgen. Syftet är tydligt: att säkerställa god kommunikation, trygghet och kvalitet i omsorgen. Det är en viktig och rimlig ambition. Vi menar att samma krav bör gälla även inom LSS-verksamheten. Personer som bor på LSS-boenden har ofta omfattande och varaktiga funktionsned­sättningar. Många har kommunikationssvårigheter, kognitiva utmaningar eller behov av alternativ och kompletterande kommunikation. I dessa verksamheter är goda kunskaper i svenska ett avgörande verktyg för delaktighet, självbestämmande och rättssäkerhet. När personalen inte har tillräckliga kunskaper i svenska riskerar viktiga instruktioner, medicinska ordinationer och individuella genomförandeplaner att misstolkas. Det på­verkar både kvaliteten på stödet och den enskildes trygghet. För personer som är helt beroende av personalens stöd i vardagen kan bristande kommunikation få allvarliga konsekvenser. Om vi anser att språklig kompetens är avgörande inom äldreomsorgen bör vi rim­ligen göra samma bedömning inom LSS-boenden. Rätten till god, trygg och säker omsorg ska inte vara beroende av vilken verksamhetsform stödet ges inom eller var i landet man bor. Att införa språkkrav handlar om att säkerställa kvalitet, säkerhet och likvärdighet. Samtidigt måste medarbetare som behöver stärka sina kunskaper i svenska ges möjlig­het att göra det genom språkutbildning och andra språkutvecklande insatser. Det behövs därför ett tydligare nationellt ansvar för att säkerställa tillräckliga kun­skaper i svenska även inom LSS-verksamheten. Personer med funktionsnedsättning ska kunna känna samma trygghet i att personalen förstår och kan göra sig förstådd som den som tar emot stöd och omsorg inom äldreomsorgen. Camilla Rinaldo Miller (KD)
Lade fram en motion · 27 okt 2026

Bedömningar av personlig assistans

Motion 128
Motion till riksdagen 2026/27:128 av Camilla Rinaldo Miller (KD) Bedömningar av personlig assistans Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om bedömningar av personlig assistans ska se till personens hela behov genom att man tar bort uppdelningen av grundläggande och övriga behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska antalet bedömningar av personlig assistans genom att enbart stämma av om något förändrats i stället för att utreda hela livssituationen varje år och tillkännager detta för regeringen. Motivering När LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) infördes var det en frihetsreform för tusentals personer med olika former av funktionsnedsättning. Under årens lopp har dessvärre kommuner, domstolar och Försäkringskassan tolkat lagen alltmer till den enskildes nackdel, särskilt när det gäller insatsen personlig assistans. Detta har uppmärksammats av riksdagen och regeringen som föreslår att staten tar över all biståndsbedömning av personlig assistans. Det kommer vara ett stort steg i rätt riktning för mer jämlik bedömning; dock är det en reform som tar flera år och det är mängder av personer som redan drabbats hårt av indragen eller kraftigt reducerad assistans. En mindre lagändring, ”stärkt assistans”, trädde i kraft 2023 med syftet att fler skulle få rätt till personlig assistans. Tyvärr visar resultatet hittills att i stället färre personer fått assistans beviljad. Utöver det personliga lidande det innebär för drabbade personer och deras närstående, är det en enorm samhällsekonomisk kostnad när föräldrar tvingas gå ner i arbetstid eller blir sjukskrivna. Enligt en färsk undersökning finns en potential att skapa ett ökat samhällsekonomiskt värde motsvarande 5,2 miljarder kronor per år genom att LSS-insatser beviljas i den omfattning och med den kvalitet som de anser att de är i behov av. I dagsläget går samhället miste om dessa effekter. Den tidigare S-ledda regeringen gav t o m en utredare i uppdrag att tillse att ”statens kostnader för personlig assistans får inte blir högre än de är i dag”. Ett mycket märkligt uppdrag med tanke på att även personer med funktionsnedsättning glädjande nog har en längre livslängd idag än tidigare. Samt att kortsiktiga besparingar inom LSS leder till långsiktiga – mycket högre – kostnader inom andra sektorer. Ständiga omprövningar innebär stora, icke-värdeskapande kostnader för hand­läggning samt skapar stress och integritetskränkande behandling av personer i utsatt ställning. Något som måste upphöra omgående är uppdelningen grundläggande och övriga behov; dessa har fått till följd att personer med omfattande behov av t ex tillsyn inte får någon personlig assistans överhuvudtaget eftersom de grundläggande behoven anses för små. Det enda rimliga är att bedöma personens hela behov. Camilla Rinaldo Miller (KD)
Lade fram en motion · 27 okt 2026

Möjlighet till utökat uttag av dubbeldagarna

Motion 119
Motion till riksdagen 2026/27:119 av Camilla Rinaldo Miller (KD) Möjlighet till utökat uttag av dubbeldagarna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att ta bort begränsningen av antalet dubbeldagar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Antalet dubbeldagar i föräldraförsäkringen – de dagar som föräldrarna kan ta ut samtidigt – infördes under alliansregeringen på Kristdemokraternas initiativ. Syftet med dagarna är att öka flexibiliteten för föräldrarna att anpassa föräldraledigheten till sina specifika behov. Dagarna gör det också möjligt att tillsammans uppleva småbarnsåren och gemensamt hitta formerna för sin familj och de rutiner som behöver skapas. Sedan dubbeldagarna infördes har pappor börjat ta ut föräldraledighet tidigare och de som nyttjat dubbeldagar har, enligt undersökningar, märkt en positiv effekt på hälsan. Framför allt på nyblivna mammors psykiska hälsa har dubbeldagarna haft en mycket positiv effekt. Antalet dubbeldagar har sedan utökats av samarbetsregeringen till att omfatta totalt 60 dagar. Kristdemokraterna menar att begränsningen av antalet dagar är onödig och att det bör vara upp till varje familj att själva bestämma över hur föräldrapenningen ska användas. Vi föreslår därför att begränsningen av antalet dubbeldagar tas bort. Vi tror på föräldrars förmåga att själva kunna fatta kloka beslut om fördelningen av föräldra­ledighet. Camilla Rinaldo Miller (KD)
Lade fram en motion · 27 okt 2026

Jämställda pensioner

Motion 118
Motion till riksdagen 2026/27:118 av Camilla Rinaldo Miller (KD) Jämställda pensioner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intjänad pension, inklusive premiepensionen, ska delas lika mellan makar och sambor som har gemensamma barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Föräldrars ekonomiska situation ser väldigt olika ut, och ingen av föräldrarna ska drabbas ekonomiskt med anledning av att uttaget av föräldrapenning skiljer sig åt. Detta är inte minst viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. Den förälder som väljer att stanna hemma mer ska inte få negativa ekonomiska effekter på grund av sitt val. En effekt av att lagstiftningen i stor utsträckning fokuserar på enskilda personer istället för familjer är att personer som under småbarnsåren väljer att ta ut huvuddelen av föräldraledigheten och sedan kanske går ner i arbetstid under ett par år får en lägre pension. Kristdemokraterna vill därför införa en huvudregel som innebär att den intjänade pensionen, inklusive premiepensionen, delas mellan makar och sambos med gemen­samma barn. Därtill vill vi utöka antalet så kallade barnaår, som gör att föräldrar kan tillgodoräkna sig pension under den tid de väljer att gå ner i arbetstid för att prioritera omsorgen om barnen. Genom att den intjänade pensionen delas och med ett utökat antal barnaår skulle man minska en del av de negativa effekter på jämställdheten som dagens system innebär för par som väljer att inte dela lika på föräldraledighet och försörjningsansvar. Därför vill Kristdemokraterna att intjänad pension, inklusive premiepensionen, ska delas lika mellan makar och sambos som har gemensamma barn. De föräldrar som vill ha individuell fördelning, ska även i fortsättningen kunna ansöka om det. Camilla Rinaldo Miller (KD)
Svarade Sofia Amloh i en replik · · Jönköpings län

Allmänpolitisk debatt

Sofia AmlohS· i en replikDet finns tusentals och åter tusentals berättelser från enskilda människor därute som beskriver att de har sökt 50 jobb i månaden, 100 jobb i månaden. Det borde finnas jobb att kunna gå till. När människor söker jobb och…

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande är det viktigt för människor med ett arbete, inte bara för lön in på kontot utan också för gemenskap och för att få känna sig behövd och efterfrågad.

A-kassereformen med dess förändringar och nya regler gjorde att den som går ut i arbetslöshet initialt får en högre ersättning än tidigare. Det var viktigt för oss, men det var också viktigt att skapa verktyg för att man ska försöka hitta nya vägar till ett arbete och inte stanna hemma utan att få ett jobb.

(Applåder)

Svarade Sofia Amloh i en replik · · Jönköpings län

Allmänpolitisk debatt

Sofia AmlohS· i en replikTack, ledamoten, för ett väldigt fint anförande att ta del av! Det handlade om vikten av att få komma i arbete och vad det gör med unga människor. Det som gjorts av den regering som ledamoten som kristdemokrat har varit…

Fru talman! Tack, Sofia Amloh, för berömmet för anförandet och för en viktig fråga!

När vi reformerade a-kassan var anledningen att vi ville ge människor en motivering att gå tillbaka till ett arbete, att söka arbete och att inte hamna hemma i något vakuum där de ändå kan hämta ut pengar.

För mig är det ganska viktigt att människor försöker söka jobb. Vi stärkte a-kassan så att den människa som blir arbetslös nu har en högre ersättning initialt än vad den hade tidigare.

Det finns en trappa, och jag tror att den är viktig. Hundra dagar är det första steget. Det är drygt tre månader. För mig är önskan att ingen ska hamna i långtidsarbetslöshet utan få verktyg att hitta till arbete. Jag har talat om arbetsgivaravgiften för unga. Det är ett steg.

Talade i kammaren · · Jönköpings län

Allmänpolitisk debatt

Fru talman! Tack, föregående talare, för ett anförande som går i linje med det som jag kommer att säga!

Jag bor i hjärtat av Gnosjöandan. Jag är stolt över de världsledande företag som vuxit fram där. Men jag är också stolt över de små och medelstora företag som skapar arbetstillfällen och som genererar skatteintäkter till välfärden.

I hjärtat av Gnosjöandan vet vi vad ett jobb kan betyda. Det är såklart lön och erfarenhet, men även gemenskap, framtidstro och en plats i samhället. Fler unga i arbete är färre unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk. Ungdomarna är viktiga för att företagen ska hitta framtidens medarbetare. Därför vill Kristdemokraterna permanent sänka arbetsgivaravgiften för unga i åldern 16–22 år.

För många företag handlar det om att våga anställa en ung människa, ge den människan den första chansen och investera i framtiden. Att permanent sänka arbetsgivaravgiften för unga ökar förutsättningarna för många att ge ungdomar deras första jobb. En permanent sänkning av arbetsgivaravgiften för unga ger också företagen mer långsiktiga och förutsägbara villkor, vilket inte alls är oviktigt när de ska planera sin verksamhet och fatta beslut om framtida rekryteringar.

Gnosjöandan handlar precis om detta, att se möjligheter, att våga satsa och att skapa jobb genom företagsamhet. Men vi kan inte bara tala om att vi ska skapa en möjlighet för unga att få en fot in på arbetsmarknaden. För Kristdemokraterna handlar det också om att göra det möjligt för företagen att öppna dörren. För varje ung människa som får sitt första jobb är det en vinst. Det är det självklart för den som får anställningen men också för företaget och för hela samhället.

Fru talman! Det ska vara billigare att anställa en ung människa än att låta bli. När kostnaden för att anställa blir lägre får fler företag möjligheten att ta steget. Det handlar inte bara om att skapa arbetstillfällen utan också om att öka antalet arbetade timmar för varje ungdom som får sitt första jobb.

Själv hade jag mitt första sommarjobb inom serviceyrket. Det var på ett kafé på Stenfors Kvarn i Vimmerby kommun. Där fick jag möjligheten att möta människor, och praktisera min knackiga engelska och tyska med turister som valt att besöka Astrid Lindgrens hembygd. Första jobbet handlar om så mycket mer än bara lön in på kontot. Det ger erfarenhet. För mig gav det självförtroende och också en väg vidare in i arbetslivet.

Samtidigt innebär en anställning en kostnad och en risk för arbetsgivaren. Det gäller särskilt för mindre företag, som ofta har små marginaler och måste tänka sig för noga innan de anställer. Därför behövs reformer som gör det enklare att anställa och inte svårare. Att permanent sänka arbetsgivaravgiften för unga är ett sätt att skapa bättre förutsättningar för fler jobb och stärka företagens möjligheter att investera i nästa generation.

Fru talman! Våra unga är framtiden. Låt oss därför ge våra unga en större chans till sitt första jobb. Tro på våra unga!

(Applåder)

Lade fram en motion · 13 okt 2026

En ny modell för beskattning av vägtrafiken

Motion 32
Motion till riksdagen 2026/27:32 av Magnus Jacobsson och Camilla Rinaldo Miller (båda KD) En ny modell för beskattning av vägtrafiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda en ny modell för fordons- och bränslebeskattning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den nuvarande bränslebeskattningen bör avvecklas till förmån för en ny bränsle- och fordonsbeskattning som väger in fordonets bränsle, ålder och trängsel. I dagsläget beskattas vägtrafikens negativa klimat- och miljöpåverkan samt vägslitage huvudsak­ligen när bränslet tankas. Priset tas ut direkt vid bränslepumpen. En nackdel med detta system är att kostnaden blir olika för olika fordon beroende på var de tankar sin diesel. Det snedvrider särskilt konkurrensen för tung trafik där den som tankat diesel i ett annat land, där drivmedelspriset är lägre, får en lägre körkostnad per mil på de svenska vägarna. Ett ytterligare problem, som debatteras i Norge bl.a., är att fordons- och bränsle­beskatt­ningen kommer minska varefter fler personer väljer att köra med elfordon. Med dagens moderna teknik kan vi skapa en modell som är avsevärt mer rättvis än dagens modell. Om varje fordon har en uppkoppling till ett digitalt trafikövervaknings­system kan man betala skatt månadsvis utifrån vilken zon fordonet har befunnit sig i. Fördelen med detta är att vi kan komma bort från dagens överbeskattning av lands­bygden samtidigt som vi kan få till en mer styrande beskattning i våra storstäder där trängseln samt miljöbelastningen är som störst. Vi kan också arbeta med olika typer av beskattning vid olika tider på dygnet vilket skulle skapa en större styrning via själva beskattningen. Vägtrafiken kommer således bli mer likvärdig flyget och järnvägen där de ”bästa” avgångstiderna har ett högre värde än de avgångar då resetrycket är lägre. Den användningsstyrda beskattningen har sin grund i gps-styrd teknik, som redan idag används av många företag som följer sina fordon via olika former av digitala system. När tekniken appliceras måste värnandet om förarens integritet beaktas. Utöver det vi redan lyfter fram kan vi konstatera att Danmark är på väg att införa ett liknande system, att Tyskland redan använder sig av denna modell och att Norge håller på att titta på en liknande lösning. Det är därför viktigt att Sverige inte halkar efter i denna utveckling. Utifrån ovanstående argument yrkar vi för att en utredning tillsätts för en ny modell av fordons- och bränslebeskattning som tar hänsyn till vilken miljöbelastning fordonets körande har i hela trafiksystemet. Den nya modellen bör ta hänsyn till stad och lands­bygd, trängsel, tid på dygnet samt fordonens miljöpåverkan. Beskattningsmodellen får heller inte leda till högre transportskatter och kan med fördel först införas inom de tunga godstransporterna och därefter utökas till att även omfatta personbilar. Magnus Jacobsson (KD) Camilla Rinaldo Miller (KD)
Röstade Ja · · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 303 ja mot 44 nej
Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 306 ja mot 41 nej
Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall — 215 ja mot 131 nej
Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3
Svarade Helena Vilhelmsson i en replik · · Jönköpings län

Frihet från våld, förtryck och utnyttjande - En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck

Helena VilhelmssonC· i en replikJag tycker att det var skönt att höra att Kristdemokraterna verkligen har flera perspektiv på eventuella förbud mot klädesplagg. Jag tror att det blir väldigt svårt med tanke på grundlagen, men nu förstår jag ingången…

Herr ålderspresident! Nu kom ledamoten med väldigt många goda förslag. Ledamoten får gärna skicka dem till mig, för jag hann inte skriva ned alla.

Jag vill återkomma till det som jag sa förut. Vi kan skriva hur många handlingsplaner som helst, men i grund och botten handlar det om hur jag och ledamoten bemöter våra medmänniskor. Om vi inte vågar prata med unga män och pojkar om vad förtryck är hjälper det inte med ett förbud mot slöja.

Det börjar med hur vi ser på och behandlar varandra. Vi kommer aldrig att komma till rätta med detta om vi inte börjar när barnen, både flickor och pojkar, är små eller om jag inte är frimodig nog att våga säga ifrån när jag ser att någonting inte är okej eller rätt.

Jag tror inte att förbud är den bästa vägen att gå. Jag tror mer på att samtala, våga ta den konflikt som blir och våga vara obekväm och säga: Det som du utsätts för är inte okej. Så här fungerar det inte i vårt land.

Jag tror på att verkligen tala om våra värderingar, om hur man ska vara mot varandra och om vad det innebär att vara medmänniska i Sverige. Det handlar om att leva tillsammans och ha respekt för varandra – både män och kvinnor. Jag tror att det är den bästa handlingsplanen vi någonsin kan få. Sedan kan vi fortsätta att skriva handlingsplaner, som är bra att ha som grund, men i längden handlar det om hur jag och ledamoten möter våra medmänniskor.

Svarade Helena Vilhelmsson i en replik · · Jönköpings län

Frihet från våld, förtryck och utnyttjande - En nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, utnyttjande i prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck

Helena VilhelmssonC· i en replikJag tackar ledamoten för anförandet. Jag skulle bara återigen vilja lyfta den fråga som jag tog upp i mina tidigare replikskiften, nämligen frågan om hedersrelaterat våld och förtryck. Jag tycker att det är en komplex…

Herr ålderspresident! Jag tackar Helena Vilhelmsson för frågan.

När det gäller niqab och burka har Kristdemokraterna varit jättetydliga. Vi har ett rikstingsbeslut på att vi vill förbjuda kläder som döljer ansiktet. Det har med trygghet och säkerhet att göra. När du möter en människa ska du kunna se vem det är. Niqab och burka är verkligen ett uttryck för riktigt förtryck. Vi har inte alls sagt att det ska vara ett förbud mot slöja.

Det har varit många anföranden här i dag, och många handlar om vad förtryck är. Kvinnor kan utsättas för förtryck rent ekonomiskt. En man som kontrollerar vad hon handlar och vad pengarna går till kan vara ett förtryck. Ett förtryck kan vara att hon inte får umgås med vem hon vill. Det kan vara att en man styr vilka vänner hon har.

När vi talar om förtryck handlar det inte bara om hedersförtryck. Det finns kvinnor som är födda i Sverige, och vars förfäder har bott och levt i Sverige i generationer, som lever under förtryck. Här handlar det, precis som jag var inne på i mitt anförande, om att inte titta bort. Det handlar om att våga se när någon utsätts för våld eller förtryck eller utsätts på annat sätt, kanske ekonomiskt.

För mig är detta kanske den bästa handlingsplanen. Vi kan skriva handlingsplaner på 100 sidor eller 2 000 sidor, men det viktigaste är hur du och jag handlar som medmänniskor när vi ser människor som lever under förtryck.

Uppdrag
  • Civilutskottet - Suppleant
    13 okt 2026 - 23 sep 2030 · Civilutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Näringsutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    28 sep 2026 - 23 sep 2030
  • Arbetsmarknadsutskottet - Suppleant
    26 feb 2026 - 28 sep 2026 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Finansutskottet - Suppleant
    26 feb 2026 - 28 sep 2026 · Finansutskottet
  • Civilutskottet - Suppleant
    19 sep 2025 - 28 sep 2026 · Civilutskottet
  • Kulturutskottet - Suppleant
    19 sep 2025 - 28 sep 2026 · Kulturutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet - Suppleant
    19 sep 2025 - 28 sep 2026 · Socialförsäkringsutskottet
  • Socialutskottet - Suppleant
    19 sep 2025 - 28 sep 2026 · Socialutskottet
  • Arbetsmarknadsutskottet - Ledamot
    19 sep 2025 - 26 feb 2026 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Kammaren - Statsrådsersättare
    16 sep 2025 - 28 sep 2026 · Andreas Carlson
  • Civilutskottet - Suppleant
    16 jan 2025 - 9 sep 2025 · Civilutskottet
  • Arbetsmarknadsutskottet - Ledamot
    13 sep 2024 - 9 sep 2025 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Socialutskottet - Suppleant
    22 mars 2024 - 9 sep 2025 · Socialutskottet
  • Kulturutskottet - Suppleant
    9 nov 2022 - 9 sep 2025 · Kulturutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet - Suppleant
    9 nov 2022 - 9 sep 2025 · Socialförsäkringsutskottet
  • Justitieutskottet - Suppleant
    9 nov 2022 - 17 jan 2025 · Justitieutskottet
  • Arbetsmarknadsutskottet - Suppleant
    9 nov 2022 - 13 sep 2024 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Kammaren - Statsrådsersättare
    24 okt 2022 - 9 sep 2025 · Acko Ankarberg Johansson