Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av utbildningsminister Mats Persson, statsrådet Lotta Edholm, socialminister Jakob Forssmed och statsrådet Andreas Carlson.
En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Utbildningsminister Mats Persson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.
Herr talman! Jag vill börja med att gratulera Jakob Forssmed till det nya uppdraget. Som vice ordförande i socialutskottet ser jag fram emot ett fruktbart samarbete.
Frågestund
Jag har också med viss lättnad noterat att det varken i Tidöavtalet eller regeringsförklaringen finns med något om gårdsförsäljning. Jag vet ju att vi socialdemokrater och Kristdemokraterna i stora delar har haft en liknande uppfattning när det handlar om de tidigare presenterade förslagen kring den här frågan. De flesta jurister delar också bilden av att ett sådant förslag om att införa gårdsförsäljning skulle hota det svenska alkoholmonopolet och undergräva möjligheten för oss att ha vårt EU-undantag.
Därför vill jag bara genom en fråga till socialministern under denna frågestund få bekräftat att det inte finns några förslag om att gå vidare med gårdsförsäljning under mandatperioden.
Herr talman! Tack för frågan, Fredrik Lundh Sammeli!
Frågan om gårdsförsäljning bereds i Regeringskansliet. Utredningens betänkande har varit ute på remiss, och ett stort antal remissinstanser har inkommit med svar. Jag tror att det är 180 remissvar på den här utredningen.
Det är centrala frågor som berörs. Det handlar om Systembolagets monopol, folkhälsan och EU-rätten. Om det skulle vara så att det går att kombinera gårdsförsäljning med ett upprätthållande av Systembolagets monopol handlar det även om en möjlighet till landsbygdsutveckling.
Till följd av komplexiteten och att det potentiellt finns långtgående konsekvenser för monopolet behöver processen få ta tid. Det är inte lämpligt att fatta några hastiga beslut utan att ha gjort en fullgod analys. Det avser vi att göra, och vi avser att fortsätta bereda frågan i Regeringskansliet, bland annat mot bakgrund av de…
Herr talman! Tack för frågan, Fredrik Lundh Sammeli!
Frågan om gårdsförsäljning bereds i Regeringskansliet. Utredningens betänkande har varit ute på remiss, och ett stort antal remissinstanser har inkommit med svar. Jag tror att det är 180 remissvar på den här utredningen.
Det är centrala frågor som berörs. Det handlar om Systembolagets monopol, folkhälsan och EU-rätten. Om det skulle vara så att det går att kombinera gårdsförsäljning med ett upprätthållande av Systembolagets monopol handlar det även om en möjlighet till landsbygdsutveckling.
Till följd av komplexiteten och att det potentiellt finns långtgående konsekvenser för monopolet behöver processen få ta tid. Det är inte lämpligt att fatta några hastiga beslut utan att ha gjort en fullgod analys. Det avser vi att göra, och vi avser att fortsätta bereda frågan i Regeringskansliet, bland annat mot bakgrund av den senaste utredningen i frågan.
Herr talman! Jag tackar socialministern för svaret. Möjligheten som EU ger oss att ha kvar vårt detaljmonopol är en väldigt viktig del av den svenska alkohollagstiftningen. Det handlar om att begränsa möjligheten för unga att kunna köpa alkohol och på ett bra sätt ha en restriktiv alkoholpolitik.
Jag hoppas att statsrådet framöver kommer att fortsätta att hålla den linjen och inte vara beredd att deala bort möjligheten till monopol.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Tack återigen för frågan!
Det finns även ett tillkännagivande från riksdagen om att man, under förutsättning att det är förenligt med alkoholmonopolet, ska titta på den här frågan. Det är den inställning som vi fortsätter att arbeta efter: Går det att tillåta det här i begränsad utsträckning under förutsättning att man också klarar och säkrar monopolet?
Det är med den inriktningen som vi bereder frågan vidare.
Herr talman! Sedan 2014 har Skolverket betalat ut 225 miljoner kronor för att ideella föreningar ska anordna läxhjälp för barn. Under 2021 och 2022 har det framkommit uppgifter om att detta stöd används för att finansiera koranskolor, kostymer för tusentals kronor, privata resor och hyrbilar - utgifter som över huvud taget inte har någon koppling till läxhjälp.
Herr talman! Det här är en form av korruption som den förra regeringen i praktiken förhållit sig passiv till. Det gör ont att se hur skattemedel som skulle hjälpa barn i utsatta områden har hamnat hos människor som inte tvekar att roffa åt sig dessa skattemedel.
Min fråga är följande: Vad ska den nya regeringen göra för att motverka detta?
Herr talman! Jag tror att jag som skolminister ska svara på detta.
Det är klart att det är svårt för mig att uttala mig i enskilda fall. Men om det som har redovisats stämmer är det fullkomligt oacceptabelt. Det är precis som riksdagsledamoten säger: De här pengarna ska gå till att barn får läxhjälp och inte till någonting annat.
Jag inväntar nu en hemställan från Skolverket, som håller på att granska detta, och jag hoppas att jag får denna hemställan från dem så snart som möjligt.
Herr talman! Det är av yttersta vikt att reparera de skador som den förra regeringen har orsakat. Jag har stor tillförsikt att den här regeringen kommer att göra det om viljan finns och om man är beredd att se de faktiska problem som finns i vårt land.
Det är inte så svårt att förstå att skattemedel som är ämnade till läxhjälp faktiskt ska gå till läxhjälp och inte till koranskolor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Självklart håller jag med om detta. Det handlar om hur skattemedel används. Det handlar också om att barn som har rätt till stöd och hjälp inte får det när skattemedel används på ett felaktigt sätt. Det måste vi se till att få en ändring på.
Herr talman! I 31 års tid har Sverige haft det mest unika marknadsexperimentet i världen, i något skolsystem. Sverige är världens enda land där det råder fri dragningsrätt på våra skattemedel, där vilka företag och personer som helst kan öppna skolor på en marknad där elever ses som kunder och personalen som servicepersonal och där vi ser att man gör obegränsade vinster trots att kvaliteten inte håller.
Vi har nu en minister som kommer från ett av dessa bolag vars aktier höjdes ganska rejält när hon utsågs till skolminister. Under den förra frågestunden ställde jag frågan till ministern vilken politik de avser att föra gällande marknadsskolan. Då vägrade hon att svara på frågan. Anledningen, menade hon, var att hon var KU-anmäld.
Jag ställer frågan igen, eftersom det går att svara på frågan även om man är KU-anmäld: Vad tänker denna regering göra för att sätta stopp för de…
Herr talman! I 31 års tid har Sverige haft det mest unika marknadsexperimentet i världen, i något skolsystem. Sverige är världens enda land där det råder fri dragningsrätt på våra skattemedel, där vilka företag och personer som helst kan öppna skolor på en marknad där elever ses som kunder och personalen som servicepersonal och där vi ser att man gör obegränsade vinster trots att kvaliteten inte håller.
Vi har nu en minister som kommer från ett av dessa bolag vars aktier höjdes ganska rejält när hon utsågs till skolminister. Under den förra frågestunden ställde jag frågan till ministern vilken politik de avser att föra gällande marknadsskolan. Då vägrade hon att svara på frågan. Anledningen, menade hon, var att hon var KU-anmäld.
Jag ställer frågan igen, eftersom det går att svara på frågan även om man är KU-anmäld: Vad tänker denna regering göra för att sätta stopp för det här marknadsexperimentet så att elever inte längre anses vara kunder?
Herr talman! Vid frågestunden lämnas ett omedelbart svar utan betänkandetid, och jag är uppriktigt sagt ledsen för hur jag hanterade detta förra gången. Jag var ny, och jag var lite för nervös, helt enkelt.
När det gäller själva sakfrågan ämnar regeringen vidta en rad åtgärder, till exempel se till att man inte kan ta ut vinst de första åren. Det behövs ett kapital i botten. Vi vill också se över möjligheterna att man inte kan göra vinst om man inte uppfyller kvalitetskraven. Vi vill också att det ska införas en sanktionstrappa mot de friskolor som inte sköter sig.
Med detta sagt är regeringen positiv till friskolor. Det är positivt att alla föräldrar, oavsett hur tjocka deras plånböcker är, faktiskt kan välja skola för sina barn. En stor skillnad för Sverige jämfört med många andra länder är att skolan är kostnadsfri i Sverige.
(Applåder)
Herr talman! Visserligen var ministern ny vid förra frågestunden, men nu fick vi höra ett svar som inte bör komma från en minister utan snarare från ett aktiebolag inom skolmarknaden. Det var exakt vad vi hörde.
När man talar om att inte ta ut vinster de första åren vet skolministern, som själv kommer från en av dessa skolkoncerner, att man aldrig gör det. Man tar inte ut vinster de första åren, utan man ser till att öka företagets tillgångar. Efter några år tar man ut vinsterna.
Varför vill inte regeringen göra något åt detta? Är det viktigare att försvara dessa företags intressen än barnen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
(Applåder)
Herr talman! Regeringen har aldrig uttalat, och partierna i regeringen har aldrig uttalat, att vi är för ett totalt vinstförbud. Det skiljer oss från till exempel Vänsterpartiet. Vi tycker att det är kvaliteten som är det viktigaste. Elevernas rätt till bra utbildning ska sättas i främsta rummet.
Herr talman! Den tredje utredningen om småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker var klar i slutet av förra året. Det konstateras att detta kan genomföras utan märkbar påverkan på folkhälsan och utan att Systembolagets monopol sätts i fråga.
Remissvaren som kom till departementet i början av sommaren är till stora delar positiva, framför allt från kommuner, landsbygdsorganisationer och näringsliv. Man lyfter fram de möjligheter som gårdsförsäljning skapar för arbetstillfällen, för landsbygdsutveckling, för livsmedelsproduktion och för turismen.
Glädjande nog finns nu en stabil majoritet i Sveriges riksdag för att införa gårdsförsäljning. Centerpartiet har varit drivande, men även M, L, SD och KD har uttryckt sig positivt om detta.
Med utgångspunkt i detta är min fråga till statsrådet Jakob Forssmed: När kommer en proposition om införande av småskalig gårds…
Herr talman! Den tredje utredningen om småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker var klar i slutet av förra året. Det konstateras att detta kan genomföras utan märkbar påverkan på folkhälsan och utan att Systembolagets monopol sätts i fråga.
Remissvaren som kom till departementet i början av sommaren är till stora delar positiva, framför allt från kommuner, landsbygdsorganisationer och näringsliv. Man lyfter fram de möjligheter som gårdsförsäljning skapar för arbetstillfällen, för landsbygdsutveckling, för livsmedelsproduktion och för turismen.
Glädjande nog finns nu en stabil majoritet i Sveriges riksdag för att införa gårdsförsäljning. Centerpartiet har varit drivande, men även M, L, SD och KD har uttryckt sig positivt om detta.
Med utgångspunkt i detta är min fråga till statsrådet Jakob Forssmed: När kommer en proposition om införande av småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker att läggas på riksdagens bord?
Herr talman! Jag uppfattar att jag svarade på en närliggande fråga alldeles nyss i kammaren, men jag har inga problem med att upprepa svaret.
Frågan om gårdsförsäljning bereds i Regeringskansliet. Det finns ett antal fördelar med gårdsförsäljning som frågeställaren lyfte fram. Samtidigt är det centralt och viktigt att värna detaljhandelsmonopolet. Det är viktigt att vi kan göra det, och det är en förutsättning för hela frågans beredning.
På det sättet fortsätter arbetet. Jag konstaterar att över 180 remissinstanser har svarat på remissen. Det finns olika synpunkter och uppfattningar, och regeringen avser att fortsätta att bereda frågan med den noggrannhet och komplexitet som krävs och samtidigt med en positiv ingång att gårdsförsäljning kan spela en roll för landsbygdsutvecklingen.
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Men samtidigt uppfattar jag att han slirar något vad gäller tidsplanen för frågan. Frågan har dragits i långbänk ända sedan den första utredningen gjordes 2007 till där vi befinner oss i dag 2022. Det finns en stor förväntan från de små producenterna, nu när det finns en riksdagsmajoritet, på att gårdsförsäljning ska bli verklighet.
När kan vi förvänta oss, statsrådet, en proposition på riksdagens bord?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Jag uppfattade inte att jag slirade på tidsplanen, utan jag konstaterade att frågan är komplex. Frågan bereds i Regeringskansliet. Det finns ett underlag i form av en utredning, och den har presenterat två olika förslag på hur detta kan genomföras. Jag konstaterar att det finns remissvar från över 180 remissinstanser som har inkommit.
Frågeställaren är själv inne på komplexiteten eftersom det här är den tredje utredningen i frågan. Jag får nog ändå vara lite tråkig och säga att det behöver ske ett noggrant arbete för att kunna göra beredningen på ett bra sätt.
Herr talman! Alla som har åkt tåg i Sverige i dag vet att det är tålamodsprövande. Man sitter fast i förseningar, och det är svårt att planera livet.
Svenskarna vill åka tåg, och de vill åka hållbart - men kan inte. Alla vet också att järnvägsproblemen beror på bristande underhåll. Spår, växlar och signaler är trasiga och behöver lagas. Detta konstaterar regeringen i regeringsförklaringen.
Det råder en underhållsskuld, och vi måste satsa mer på järnväg. Men det första regeringen gör är att plocka bort 750 miljoner kronor från just järnvägsunderhållet och skickar dem till bilvägar.
Herr talman! Vilka signaler tror infrastrukturministern skickas till alla Sveriges tågresenärer?
Herr talman! Jag tackar ledamot Helldén för frågan.
Vad sänder detta för signaler till tågresenärerna, är frågan. Svaret hänger ihop med vad Trafikverket gör för bedömningar att pengarna hade kunnat användas till år 2023. Trafikverket har konstaterat att det förekommer en underförbrukning av medel på vidmakthållen järnväg, och det beror enligt Trafikverket på resursbrist kopplat till personal, maskiner och material. Verket bedömer och föreslår att 750 miljoner kronor bör överföras från vidmakthållande av järnväg till vidmakthållande av väg för 2023 med tanke på att man inte har kunnat förbruka medlen.
Det kan tyckas vara konstigt när läget är som det är med stora underhållsbehov. Men för att använda statens ekonomiska medel på ett så effektivt sätt som möjligt har regeringen gått på Trafikverkets bedömning och lagt om de medel som annars hade brunnit inne till vägar, där d…
Herr talman! Jag tackar ledamot Helldén för frågan.
Vad sänder detta för signaler till tågresenärerna, är frågan. Svaret hänger ihop med vad Trafikverket gör för bedömningar att pengarna hade kunnat användas till år 2023. Trafikverket har konstaterat att det förekommer en underförbrukning av medel på vidmakthållen järnväg, och det beror enligt Trafikverket på resursbrist kopplat till personal, maskiner och material. Verket bedömer och föreslår att 750 miljoner kronor bör överföras från vidmakthållande av järnväg till vidmakthållande av väg för 2023 med tanke på att man inte har kunnat förbruka medlen.
Det kan tyckas vara konstigt när läget är som det är med stora underhållsbehov. Men för att använda statens ekonomiska medel på ett så effektivt sätt som möjligt har regeringen gått på Trafikverkets bedömning och lagt om de medel som annars hade brunnit inne till vägar, där det också finns mycket stora underhållsbehov.
Herr talman! Vad ministern säger är intressant. När jag pratar med järnvägsbranschen säger de unisont att pengarna behövs även nästa år. Det är då märkligt att plocka bort dem.
Det vi ser är en regering som på ett exempellöst sätt plockar bort pengar från hållbara transporter. Regeringen skriver själv i sin budget att klimatmålen inte kan nås med denna politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Tror ministern att vi kommer att klara Parismålen på det sättet?
Herr talman! Svaret är enkelt: Ja, det tror jag. Och det hänger ihop med regeringens övriga satsningar för att skynda på omställningen till en elektrifierad fordonsflotta, tung trafik till hamn och kaj, där vi avsätter totalt 4 miljarder extra för åren 2023-2025. Då behöver också vägunderhållet stärkas så att man kan färdas med elbilar och ladda dem i hela landet.
Svaret är ja. Vi jobbar stenhårt med elektrifieringsfrågorna.
Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Lotta Edholm om den välkomna formuleringen i Tidöavtalet om elevhälsan.
Av Tidöavtalet framgår att en bred reform ska göras för att förbättra elevhälsan. Elevhälsans vårduppdrag bör återupprättas.
Jag vill börja med att uttrycka hur välkommen en förändring och en förbättring på området är. En familj ska inte behöva ha tur för att få hjälp och stöd i en redan utsatt situation.
Min specifika fråga till statsrådet Lotta Edholm är om det redan nu finns något besked om tidsaspekten gällande när denna breda reform ska kunna genomföras, så att vi redan nu kan se ljuset i tunneln och känna hopp i en för samhället så viktig och angelägen fråga. Den berör det allra viktigaste vi har: våra barn och unga. Min fråga är alltså om det finns någon information om tidsaspekten, det vill säga när vi ska kunna se resultatet av denna breda re…
Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Lotta Edholm om den välkomna formuleringen i Tidöavtalet om elevhälsan.
Av Tidöavtalet framgår att en bred reform ska göras för att förbättra elevhälsan. Elevhälsans vårduppdrag bör återupprättas.
Jag vill börja med att uttrycka hur välkommen en förändring och en förbättring på området är. En familj ska inte behöva ha tur för att få hjälp och stöd i en redan utsatt situation.
Min specifika fråga till statsrådet Lotta Edholm är om det redan nu finns något besked om tidsaspekten gällande när denna breda reform ska kunna genomföras, så att vi redan nu kan se ljuset i tunneln och känna hopp i en för samhället så viktig och angelägen fråga. Den berör det allra viktigaste vi har: våra barn och unga. Min fråga är alltså om det finns någon information om tidsaspekten, det vill säga när vi ska kunna se resultatet av denna breda reform och när den ska kunna genomföras.
Herr talman! Elevhälsan är av central betydelse i skolan. Det handlar inte enbart om skolsköterskor utan även om kuratorer, specialpedagoger och en mängd andra personalgrupper i skolan som har väldigt stor betydelse för hur barnen ska kunna uppnå kunskapsmålen.
Precis som Camilla Brunsberg säger finns detta med i Tidöavtalet. Jag ser framför mig att det måste till en utredning, och jag vågar inte säga hur tidsplanen ser ut. Detta är dock mycket angeläget.
Herr talman! Jag tackar för att vi har en så bred samsyn kring hur angelägen den här frågan är. Det handlar ju om barn och unga och deras framtid, och vår viktigaste uppgift är att se till att barn och unga får stöd och hjälp när de behöver det.
Jag vill tacka för svaret. Jag förstår att det är svårt att ge ett tydligt besked, men jag undrar om det finns något statsrådet skulle vilja tillägga i denna angelägna fråga, som är viktig för oss alla.
Herr talman! Det jag kan tillägga är att jag som tidigvarande skolborgarråd i Stockholm vet hur viktig elevhälsan är och hur viktigt det är att man jobbar på ett strukturerat sätt i elevhälsan. Det kan ha enormt goda effekter både för utsatta elever som behöver extra mycket hjälp och stöd, naturligtvis, och för en skola som helhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Jakob Forssmed.
Den ofrivilliga ensamheten drabbar många av våra äldre, och jag tycker personligen att det är en mycket viktig fråga. Många människor reagerar när de får höra att ofrivillig ensamhet är lika farligt som rökning. Ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar som kostar i form av både mänskligt lidande och stora vårdresurser.
För att stärka folkhälsan och minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet har regeringen nu föreslagit en treårig gemenskapssatsning som innehåller omkring 300 miljoner per år, vilket jag är extra glad för.
Herr talman! Min fråga är: Hur kan denna satsning nå ut till våra äldre i Falköping, Sveg eller Kristianstad, och hur kommer den enskilda äldre att märka av dessa åtgärder?
Herr talman! Jag tackar för frågan. Det här med ofrivillig ensamhet är ett samhällsproblem. Vi har alltför länge betraktat det som ett individuellt bekymmer, men ledamoten Dan Hovskär beskriver väl de konsekvenser som följer av ofrivillig ensamhet.
Nu satsar vi på att kommunerna ska få ett resurstillskott för att kunna sträcka ut en hand till äldre som kanske inte har kontakt med hemtjänst eller äldreomsorg på annat sätt. Inte minst efter pandemin ser vi att många äldre under lång tid har befunnit sig i självisolering som kan vara svår att bryta. Vi tror att det då är särskilt angeläget att man får ett samtal om vilka gemenskapsmöjligheter som finns i kommunen i Sveg, Falköping eller var det nu kan vara.
Vi satsar också på den ideella sektorn så att den ska få större möjligheter att vidga sina cirklar, sträcka ut en hand och se till att fler kan komma in i den gemenskap …
Herr talman! Jag tackar för frågan. Det här med ofrivillig ensamhet är ett samhällsproblem. Vi har alltför länge betraktat det som ett individuellt bekymmer, men ledamoten Dan Hovskär beskriver väl de konsekvenser som följer av ofrivillig ensamhet.
Nu satsar vi på att kommunerna ska få ett resurstillskott för att kunna sträcka ut en hand till äldre som kanske inte har kontakt med hemtjänst eller äldreomsorg på annat sätt. Inte minst efter pandemin ser vi att många äldre under lång tid har befunnit sig i självisolering som kan vara svår att bryta. Vi tror att det då är särskilt angeläget att man får ett samtal om vilka gemenskapsmöjligheter som finns i kommunen i Sveg, Falköping eller var det nu kan vara.
Vi satsar också på den ideella sektorn så att den ska få större möjligheter att vidga sina cirklar, sträcka ut en hand och se till att fler kan komma in i den gemenskap som betyder så mycket för så många.
Herr talman! Tack för svaret, statsrådet Jakob Forssmed!
Den ofrivilliga ensamheten drabbar ju väldigt många äldre, och som statsrådet säger är det en oerhört viktig samhällsfråga. Vi har många delar som behöver samverka. Det är ett bra besked vi får, och jag är glad att de äldre i Falköping ska kunna märka av dessa åtgärder. Det känns bra att det nu är på gång. Jag tackar för det.
Herr talman! Jag hoppas också att detta verkligen ska kunna få effekt, inte minst åtgärderna för att stötta civilsamhället så att man ska kunna göra extra och särskilda insatser för att nå inte minst äldre personer.
Vi vet dock också att många unga som drabbas av ensamhet faktiskt löper större risk att misslyckas i skolan; det är en av de största riskfaktorerna. Det är därför angeläget att även satsa på en mer meningsfull fritid för barn och unga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Det finns i dag många barn och ungdomar inte minst i våra utanförskapsområden som inte kan engagera sig i idrottsrörelsen. Det kan ha olika anledningar; det kanske inte finns hallar och planer, eller också är det av ekonomiska skäl.
Min fråga till socialministern är vad regeringen har för vision eller plan för att underlätta för dessa barn och ungdomar att komma in i idrottsrörelsen och engagera sig där?
Herr talman! Jag tackar frågeställaren Martin Melin.
Vi har flera förslag. För det första vill vi nu satsa 100 miljoner kronor på idrottsrörelsen för att bygga ut föreningsidrotten i vartenda utsatt område, om så är möjligt. Vi vill också se till att skapa bättre förutsättningar för att det ska finnas lite olika idrotter att välja på, så att fler - både killar och tjejer - känner att det finns ett utbud av idrott som passar dem. Det tror vi är otroligt avgörande för såväl hälsan och integrationen som det brottsförebyggande arbetet. Att man får ett sammanhang med närvarande vuxna är väldigt viktigt för dem som saknar sådana - särskilt där det finns andra gemenskaper som gärna rekryterar dem till sina sammanhang.
För det andra vill vi införa ett fritidskort som aktivt stöttar barn med en del av träningsavgiften, och där ska ett större belopp gå till dem som finns i ekonomis…
Herr talman! Jag tackar frågeställaren Martin Melin.
Vi har flera förslag. För det första vill vi nu satsa 100 miljoner kronor på idrottsrörelsen för att bygga ut föreningsidrotten i vartenda utsatt område, om så är möjligt. Vi vill också se till att skapa bättre förutsättningar för att det ska finnas lite olika idrotter att välja på, så att fler - både killar och tjejer - känner att det finns ett utbud av idrott som passar dem. Det tror vi är otroligt avgörande för såväl hälsan och integrationen som det brottsförebyggande arbetet. Att man får ett sammanhang med närvarande vuxna är väldigt viktigt för dem som saknar sådana - särskilt där det finns andra gemenskaper som gärna rekryterar dem till sina sammanhang.
För det andra vill vi införa ett fritidskort som aktivt stöttar barn med en del av träningsavgiften, och där ska ett större belopp gå till dem som finns i ekonomiskt utsatta familjer. Vi vet nämligen att barn ofta väljer att sluta när de förstår att avgiften konkurrerar med annat om hushållskassan. Så ska det inte behöva vara.
Herr talman! Jag är nöjd med svaret. Tack så mycket, statsrådet!
Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.
Under finanskrisen lät den dåvarande moderatledda regeringen välfärden i landets kommuner, det vill säga skolan, vården och omsorgen, ta den ekonomiska smällen. När pandemin och den därpå följande ekonomiska krisen slog till valde den socialdemokratiskt ledda regeringen att göra tvärtom: Man prioriterade välfärden, det vill säga skolan, vården och omsorgen, inte minst via höjda statsbidrag till landets kommuner och regioner.
Nu när Rysslands invasionskrig i Ukraina skapar en ny ekonomisk kris väljer återigen en moderatledd regering att låta välfärden, inte minst skolan, ta smällen. Regeringens budget täcker inte i närheten av de kostnadsökningar som skolan har, och konsekvenserna kommer att bli nedskärningar runt om i landet. Det är det tydliga budskapet från SKR och lärarförbunden. Vad avser skolministern att gö…
Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.
Under finanskrisen lät den dåvarande moderatledda regeringen välfärden i landets kommuner, det vill säga skolan, vården och omsorgen, ta den ekonomiska smällen. När pandemin och den därpå följande ekonomiska krisen slog till valde den socialdemokratiskt ledda regeringen att göra tvärtom: Man prioriterade välfärden, det vill säga skolan, vården och omsorgen, inte minst via höjda statsbidrag till landets kommuner och regioner.
Nu när Rysslands invasionskrig i Ukraina skapar en ny ekonomisk kris väljer återigen en moderatledd regering att låta välfärden, inte minst skolan, ta smällen. Regeringens budget täcker inte i närheten av de kostnadsökningar som skolan har, och konsekvenserna kommer att bli nedskärningar runt om i landet. Det är det tydliga budskapet från SKR och lärarförbunden. Vad avser skolministern att göra för att förhindra dessa nedskärningar?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Den här regeringen satsar 1,6 miljarder mer på just skolan, som jag är ansvarig för, än vad den förra regeringen tänkte satsa under 2023. Det gör vi för att se till att eleverna i skolan i dag får en bra undervisning och att skolan blir mer likvärdig än den är i dag. Det är dock även en satsning för framtiden, för det är skolan som ser till att vi så småningom får elever och vuxna som bygger det här landet vidare på just kunskap. Det är alltså otroligt viktigt att vi nu satsar på skolan.
Med det sagt är det så att vi lever i en värld som är oerhört besvärlig och där inflation nu samverkar med en högre arbetslöshet på ett sätt som vi inte har sett på årtionden i Sverige. Det kommer att ställa oss alla inför ganska stora problem, skulle jag vilja säga.
Herr talman! Under de senaste vintrarna har underhållet av vårt vägnät haft stora brister när det gäller halkbekämpning och snöröjning. Bristerna har lett till stora störningar i trafiken och inte minst skapat olyckor. Vid flera tillfällen förra vintern stod trafiken stilla på viktiga vägar såsom E20 vid Finnerödja, E6, E4, riksväg 50 och riksväg 26, för att nämna några.
När trafiken stannar på stora viktiga vägar skapar det stora problem för varuleveranser och inte minst för räddningsfordonen. Frågan har debatterats flera gånger här i kammaren med den tidigare infrastrukturministern, dock utan synliga resultat ute på vägarna.
Min fråga till ministern blir därför: Avser ministern att följa upp tidigare brister och föreslå förbättringar i kommande regleringsbrev?
Herr talman! Jag tackar Rashid Farivar för en mycket angelägen fråga.
Vi påbörjar arbetet med regleringsbreven nu precis efter budgeten, så jag kan inte närmare gå in på svaret på den frågan. Det jag dock kan säga är att man inte behöver åka på särskilt många vägar eller många mil i vårt avlånga land för att se precis det ledamoten Farivar sätter fingret på, nämligen att vi har mycket stora bekymmer. Vi har stora brister i vägnätet, och vi har en underhållsskuld som har tillåtits växa under den förra regeringen.
Här lägger vi delvis om politiken. Ett första besked i den budget som presenterades tidigare i veckan är att vi lägger 1 miljard på vägunderhåll, där medel ska gå till beläggningsunderhåll, broreparationer, trumbyten och även linjemålning.
Detta svarar inte helt på frågan, men det är ett första steg som visar på regeringens uttalade ambitionshöjning när det g…
Herr talman! Jag tackar Rashid Farivar för en mycket angelägen fråga.
Vi påbörjar arbetet med regleringsbreven nu precis efter budgeten, så jag kan inte närmare gå in på svaret på den frågan. Det jag dock kan säga är att man inte behöver åka på särskilt många vägar eller många mil i vårt avlånga land för att se precis det ledamoten Farivar sätter fingret på, nämligen att vi har mycket stora bekymmer. Vi har stora brister i vägnätet, och vi har en underhållsskuld som har tillåtits växa under den förra regeringen.
Här lägger vi delvis om politiken. Ett första besked i den budget som presenterades tidigare i veckan är att vi lägger 1 miljard på vägunderhåll, där medel ska gå till beläggningsunderhåll, broreparationer, trumbyten och även linjemålning.
Detta svarar inte helt på frågan, men det är ett första steg som visar på regeringens uttalade ambitionshöjning när det gäller att rusta upp vägnätet och järnvägsnätet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Min fråga är av en allmänpolitisk karaktär, så jag tror att det blir Mats Persson som svarar.
Teracom Group AB är ett statligt företag som ägs till 100 procent av svenska staten. I februari 2019 meddelade Teracom att man köper den svenska delen av telekomoperatören Net1. Nu meddelar Net1 att de lägger ned med tre månaders varsel. Den 31 januari slutar den funka. Det finns byar i Norrbotten som bara har den möjligheten vad gäller mobilt bredband. När de frågar Post- och telestyrelsen vad de har för alternativ blir svaret att det inte finns några.
Min fråga blir då: Kommer regeringen att agera eller säga någonting och ta ansvar för om Net1 stänger ned den 31 januari och människor inte har några alternativ och far illa? Det finns pensionärer som har larm via Net1 och så vidare. Jag vill också fråga regeringen: …
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Min fråga är av en allmänpolitisk karaktär, så jag tror att det blir Mats Persson som svarar.
Teracom Group AB är ett statligt företag som ägs till 100 procent av svenska staten. I februari 2019 meddelade Teracom att man köper den svenska delen av telekomoperatören Net1. Nu meddelar Net1 att de lägger ned med tre månaders varsel. Den 31 januari slutar den funka. Det finns byar i Norrbotten som bara har den möjligheten vad gäller mobilt bredband. När de frågar Post- och telestyrelsen vad de har för alternativ blir svaret att det inte finns några.
Min fråga blir då: Kommer regeringen att agera eller säga någonting och ta ansvar för om Net1 stänger ned den 31 januari och människor inte har några alternativ och far illa? Det finns pensionärer som har larm via Net1 och så vidare. Jag vill också fråga regeringen: Har ni koll på hur det ser ut i landet?
Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Detta är en väldigt viktig fråga. Att ha infrastruktur i hela vårt land är viktigt, för Sverige är ett avlångt land. Sverige är ett land med stora avstånd, och det måste fungera för alla Sveriges invånare.
Det här är en fråga som regeringen har koll på och följer och analyserar väldigt noga. Det vi kan konstatera är att det för 2023 avsätts drygt 1,3 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad. Det kommer inte att kunna ersätta den här typen av stöd, men det finns en aktiv politik för att se till att det finns bredband i hela landet och att det finns goda kommunikationer och god telekommunikation i hela landet. Regeringen följer alltså frågan väldigt noga och har höga ambitioner på området.
Herr talman! Först vill jag gratulera utbildningsminister Mats Persson till uppdraget.
Sverige är ett välfärdsland som alltmer bygger sitt välstånd på förmågan att ta fram produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll. Själva grunden för den förmågan är hög kvalitet i högre utbildning och i vår forskning. Där tror jag att vi är ense.
Samtidigt är trenden nu en aning oroande. Kvaliteten på svensk forskning ser ut att dala. Det är en tidig signal om att kvaliteten på våra produkter och tjänster också med tiden riskerar att dala, vilket vore förödande för vår välfärd i Sverige. En bidragande orsak är förmodligen en allt mindre självständig och fri forskning i Sverige.
I Tidöavtalet, liksom i regeringsförklaringen och den föreslagna statsbudgeten, saknas mer eller mindre mål och ambitioner för svensk högre utbildning och forskning. Måhända är det bra. Det finns föruts…
Herr talman! Först vill jag gratulera utbildningsminister Mats Persson till uppdraget.
Sverige är ett välfärdsland som alltmer bygger sitt välstånd på förmågan att ta fram produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll. Själva grunden för den förmågan är hög kvalitet i högre utbildning och i vår forskning. Där tror jag att vi är ense.
Samtidigt är trenden nu en aning oroande. Kvaliteten på svensk forskning ser ut att dala. Det är en tidig signal om att kvaliteten på våra produkter och tjänster också med tiden riskerar att dala, vilket vore förödande för vår välfärd i Sverige. En bidragande orsak är förmodligen en allt mindre självständig och fri forskning i Sverige.
I Tidöavtalet, liksom i regeringsförklaringen och den föreslagna statsbudgeten, saknas mer eller mindre mål och ambitioner för svensk högre utbildning och forskning. Måhända är det bra. Det finns förutsättningar för bredare samarbeten. Centerpartiet är redo att bistå för att åstadkomma så bra politik som möjligt på området. Vi är redo.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Min fråga är: Kommer ministern att ta initiativ till samarbeten kring ovan nämnda frågeställning utanför Tidöavtalets krets?
Herr talman! Det är precis som ledamoten säger, att en av de viktigaste frågorna för vårt land är att se till att vi har varor och tjänster som vi kan sälja till andra länder för att på så sätt finansiera vår välfärd. Det finns ingenting viktigare för vårt land än att se till att människor har ett jobb att gå till varje morgon och att vi har växande företag som konkurrerar på en global marknad. Där spelar utbildning och forskning en väldigt viktig roll.
Det är precis som ledamoten säger så att Sverige har tappat i konkurrenskraft och att trenden är sämre när det gäller hur många patent vi har och hur mycket pengar vi som land satsar på forskning och utveckling. Den utvecklingen vill den här regeringen bryta. Vi ser väldigt allvarligt på situationen och har oerhört höga ambitioner när det gäller forskning och investeringar i kunskapsintensiv produktion.
Det är också viktigt…
Herr talman! Det är precis som ledamoten säger, att en av de viktigaste frågorna för vårt land är att se till att vi har varor och tjänster som vi kan sälja till andra länder för att på så sätt finansiera vår välfärd. Det finns ingenting viktigare för vårt land än att se till att människor har ett jobb att gå till varje morgon och att vi har växande företag som konkurrerar på en global marknad. Där spelar utbildning och forskning en väldigt viktig roll.
Det är precis som ledamoten säger så att Sverige har tappat i konkurrenskraft och att trenden är sämre när det gäller hur många patent vi har och hur mycket pengar vi som land satsar på forskning och utveckling. Den utvecklingen vill den här regeringen bryta. Vi ser väldigt allvarligt på situationen och har oerhört höga ambitioner när det gäller forskning och investeringar i kunskapsintensiv produktion.
Det är också viktigt och ett värde i sig att ha breda överenskommelser kring detta. Regeringen kommer att verka för så breda överenskommelser i riksdagen som det bara är möjligt. Det är regeringens uppfattning och ingång till detta. Vi har höga ambitioner och vill ha en bred förankring av den politik vi går fram med.
Herr talman! Jag vill tacka skolministern för svar på skriftliga frågor och tänker fortsätta ställa frågor om marknadsskolan. Vi ser att de vinstdrivande bolagen i marknadsskolan sliter isär Sveriges skolsystem. Önskemål om likvärdighet och finansiering för det är ju bra, men den springande punkten i min frågeställning kring marknadsskolan och vinstförbudet är hur regeringen ser på den folkliga opinionen, där stödet för att ta bort vinst som drivkraft i utbildningar är oerhört starkt. Vad anser skolministern om sitt mandat att fortfarande verka för att vinster ska vara tillåtna?
Herr talman! Den här regeringen avser att ge tilläggsdirektiv till den pågående utredningen av möjligheterna att ta ut vinst i friskolor. Tilläggsdirektiven kommer att gå ut på att man inte ska kunna ta ut vinst de första åren. Det beror på att en skola behöver bygga upp ett kapital om någonting inträffar, till exempel kraftigt vikande elevunderlag. Vi kommer också att lägga fram förslag om sanktionstrappor så att det är kvaliteten och ingenting annat som står i främsta rummet i friskolorna.
Vi kommer också att se över möjligheten att göra vinstbegränsningar om en skola faktiskt inte sköter sitt uppdrag, för det är ju det som är det viktiga.
Jag anser att friskolor bidrar till kvaliteten i det svenska skolväsendet, och om de ska fortsätta göra det behövs en del förändringar.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Jag vill först gratulera statsrådet Andreas Carlson till utnämningen.
Jag vill ställa följande fråga och komma med några funderingar.
Utbyggnaden av Ostkustbanan, kanske särskilt sträckan mellan Uppsala och Stockholm, har diskuterats länge och delvis finansierats i den plan som ligger. Detta projekt är viktigt inte bara för Uppsala- och Stockholmsregionen, utan för stora delar av norra Sverige. Det är viktigt för att akademin och näringslivet ska kunna utvecklas och inte minst för alla dem som pendlar på de här sträckorna dagligdags eller på veckobasis.
Jag skulle vilja veta hur du tänker kring och kommer att arbeta med att säkerställa finansieringen av det här projektet i dess helhet. Och under tiden utbyggnaden sker - hur kommer prioriteringen av underhållet på sträckan att ske?
Herr talman! Tack, Fredrik Ahlstedt, för både gratulationen och de två frågorna.
Låt mig först säga att den nya regeringen vill att satsningar på järnvägen i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik som stärker jobb och tillväxt.
Det är mycket riktigt som ledamoten Ahlstedt påpekar att delar av det som ryms i frågan finns med i den nationella planen. Delar av detta blev också av den förra regeringen precis på slutet utpekat som prioriterat. De delarna finns med som namngivna men ej tidsbundna i den nationella planen.
Vilka åtgärder regeringen nu kommer att prioritera och vill genomföra på det här området behöver vi titta närmare på. Någon tidsplan för när en ny planrevidering ska genomföras är inte satt, men det sker ett analysarbete, och vi har all anledning att återkomma till frågan.
Herr talman! För många unga är det en självklarhet att må bra, men för andra är det en ständig kamp där ångest, depression och självmordstankar är en del av vardagen. Den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga är ett av vår tids största samhällsproblem.
I arbetet för att vända utvecklingen är skolan och elevhälsan en viktig del. Många är de elever som kan vittna om hur kontakten med elevhälsan var det första viktiga steget på resan för att må bättre. Men många elever kan också vittna om hur de tagit sig modet att sträcka ut en hand men mötts av en frånvarandelapp på skolkuratorns dörr. Därför skulle jag vilja fråga skolministern vad regeringen avser att göra för att öka tillgängligheten till elevhälsan för Sveriges elever.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det finns ett uppdrag i Tidöavtalet som rör just elevhälsan, och jag delar Mathias Bengtssons uppfattning om hur viktig elevhälsan är.
Det finns också en annan del i Tidöavtalet som handlar om att tillsätta en utredning om en nationell skolpengsnorm. Likvärdigheten mellan våra skolor i Sverige lämnar mycket övrigt att önska. Också elevhälsans möjligheter att rekrytera till exempel professionell personal varierar mellan våra skolor och mellan kommunerna. Men detta kommer det att tillsättas en utredning om.
Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.
Vi kan se att behoven av vidareutbildning och högre utbildning aldrig varit större. Ungdomskullarna blir större, och det är många som ansöker om att nyttja det nya omställningsstudiestödet. Fler än tidigare väljer också att studera på högskola och universitet. Distansutbildningen har hjälpt till och gjort högre utbildning tillgänglig i hela landet.
Samtidigt som vi ser detta tryck och att fler vill gå högre utbildning för att komma vidare i arbetslivet skär regeringen ned i anslagen till tolv högskolor och universitet. Min fråga blir därför: På vilket sätt visar regeringen i sin budget att man möter hela landets ökade behov av högre utbildning?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Sverige är ett land som har väldigt höga ambitioner när det gäller att ta itu med kompetensbristen. Antingen man frågar företrädare för Sveriges Kommuner och Regioner eller företagare i Sverige svarar de unisont samma sak: Det är brist på bra folk. Det är brist på folk som kan sina grejer, om man förenklar lite. Frågan om kompetensförsörjning är en av de absolut viktigaste frågorna för Sverige i den tid vi står inför just nu.
Det livslånga lärandet är en väldigt viktig del i detta. Det handlar om komvux, om yrkesutbildningar, om kvalificerad yrkesutbildning och om våra universitet och högskolor.
Den budget som regeringen nu har lagt på riksdagens bord har oerhört höga ambitioner på detta område. Vi kommer att ligga på historiskt höga nivåer vad gäller yrkesutbildning och antalet platser på våra högskolor.
Sverige är en kun…
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Sverige är ett land som har väldigt höga ambitioner när det gäller att ta itu med kompetensbristen. Antingen man frågar företrädare för Sveriges Kommuner och Regioner eller företagare i Sverige svarar de unisont samma sak: Det är brist på bra folk. Det är brist på folk som kan sina grejer, om man förenklar lite. Frågan om kompetensförsörjning är en av de absolut viktigaste frågorna för Sverige i den tid vi står inför just nu.
Det livslånga lärandet är en väldigt viktig del i detta. Det handlar om komvux, om yrkesutbildningar, om kvalificerad yrkesutbildning och om våra universitet och högskolor.
Den budget som regeringen nu har lagt på riksdagens bord har oerhört höga ambitioner på detta område. Vi kommer att ligga på historiskt höga nivåer vad gäller yrkesutbildning och antalet platser på våra högskolor.
Sverige är en kunskapsnation. Vi ska vara en kunskapsnation. Vi investerar i kunskap och utbildning, och därmed investerar vi i vår framtid.
Herr talman! Den så kallade 51-procentsregeln skapade stor debatt förra veckan. Ska politiken förändra regeln? Kan politiken förändra regeln, och vad tycker de olika politiska partierna i frågan?
Vi som parti tydliggjorde att vi varken kan eller vill förändra 51-procentsregeln. Den är en viktig grundbult i vårt föreningsliv och när det gäller vem som ska äga våra klubbar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
I Tidöavtalet står det att projekt ska genomföras för att stärka de högsta ligornas konkurrenskraft. Är det 51-procentsregeln som åsyftas? Om inte, vad ska vi göra för att förbättra konkurrensen när det gäller just elitfotbollen och elithockeyn?
Herr talman! Tack, Angelica Bengtsson, för frågan om 51-procentsregeln!
Jag vill vara mycket tydlig med att det är en fråga som ägs av idrottsrörelsen. Ska regeln ändras - jag uppfattar att det inte finns något tryck för detta inom idrottsrörelsen - är det en fråga för idrottsrörelsen och inte en fråga för regeringen.
Vad ska vi då göra? Det var den andra delen av frågan, och där behöver vi återkomma. Men det finns en lång rad frågor som jag och regeringen tycker att man kan belysa, och där vill vi också föra dialog med idrottsrörelsen. Det kan handla om skatteregler. Det kan handla om hur man ser på anläggningsfrågan och hur vi kan utveckla en politik på det området. Det kan handla om andra frågor vad gäller att talanger ska kunna fostras och må bra inom svensk idrott på olika sätt, liksom att det ska finnas tillgång till att träna för både tjejer och killar.
Vi …
Herr talman! Tack, Angelica Bengtsson, för frågan om 51-procentsregeln!
Jag vill vara mycket tydlig med att det är en fråga som ägs av idrottsrörelsen. Ska regeln ändras - jag uppfattar att det inte finns något tryck för detta inom idrottsrörelsen - är det en fråga för idrottsrörelsen och inte en fråga för regeringen.
Vad ska vi då göra? Det var den andra delen av frågan, och där behöver vi återkomma. Men det finns en lång rad frågor som jag och regeringen tycker att man kan belysa, och där vill vi också föra dialog med idrottsrörelsen. Det kan handla om skatteregler. Det kan handla om hur man ser på anläggningsfrågan och hur vi kan utveckla en politik på det området. Det kan handla om andra frågor vad gäller att talanger ska kunna fostras och må bra inom svensk idrott på olika sätt, liksom att det ska finnas tillgång till att träna för både tjejer och killar.
Vi vet att en bra bredd också lägger grunden för en god elitverksamhet. Jag tror att det finns mycket att göra och återkomma till. Men för regeringens del handlar det inte om 51-procentsregeln.
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson. Låt mig också börja med att gratulera honom till uppdraget.
Regeringen har nu avvecklat det investeringsstöd som de facto gav möjlighet att bygga billigare hyresrätter. Dessa bostäder fick en hyra som i snitt var 2 000 kronor billigare per månad för en 70 kvadratmeters lägenhet.
Vad kommer ministern att göra för att alla de som lever med mycket små marginaler och inte har något kapital och inte kan köpa en bostad ändå ska kunna få ett eget, tryggt och långsiktigt boende? Då menar jag alla låginkomsttagare. Det handlar om fattigpensionärer, om ensamstående föräldrar, om kvinnor som lever i destruktiva förhållanden som inte vet vart de ska ta vägen för att det inte finns några bostäder och om alla de 33 000 hemlösa. Jag talar om de 3 miljoner hyresgäster som i dag är oroliga för att deras hyror ska chockhöjas av de…
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson. Låt mig också börja med att gratulera honom till uppdraget.
Regeringen har nu avvecklat det investeringsstöd som de facto gav möjlighet att bygga billigare hyresrätter. Dessa bostäder fick en hyra som i snitt var 2 000 kronor billigare per månad för en 70 kvadratmeters lägenhet.
Vad kommer ministern att göra för att alla de som lever med mycket små marginaler och inte har något kapital och inte kan köpa en bostad ändå ska kunna få ett eget, tryggt och långsiktigt boende? Då menar jag alla låginkomsttagare. Det handlar om fattigpensionärer, om ensamstående föräldrar, om kvinnor som lever i destruktiva förhållanden som inte vet vart de ska ta vägen för att det inte finns några bostäder och om alla de 33 000 hemlösa. Jag talar om de 3 miljoner hyresgäster som i dag är oroliga för att deras hyror ska chockhöjas av de giriga riskkapitalisterna.
Herr talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för frågan och gratulationen!
Låt mig rekapitulera lite. Beslutet om att investeringsstödet och byggsubventionerna skulle avvecklas togs i riksdagen redan 2021. Att detta nu genomförs av regeringen är ingen nyhet. Det vi gör är en ansvarsfull avveckling där vi faktiskt skjuter till medel för nästa år, så att de som redan har fått stöd beviljat kan fullfölja sitt projekt. Det handlar om 25 000 bostäder som kommer att kunna byggas med hjälp av investeringsstödet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Men vi har en annan ambition än vad riksdagen beslutade om. Vi kan inte gå vidare med detta, för det kommer att kosta alldeles för mycket. Det är ineffektiva åtgärder med väldigt låg träffsäkerhet.
Vad ska vi då göra i stället? Det finns väldigt mycket i regeringens budget. Vi har en fortsättning av bostadsbidraget.…
Herr talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för frågan och gratulationen!
Låt mig rekapitulera lite. Beslutet om att investeringsstödet och byggsubventionerna skulle avvecklas togs i riksdagen redan 2021. Att detta nu genomförs av regeringen är ingen nyhet. Det vi gör är en ansvarsfull avveckling där vi faktiskt skjuter till medel för nästa år, så att de som redan har fått stöd beviljat kan fullfölja sitt projekt. Det handlar om 25 000 bostäder som kommer att kunna byggas med hjälp av investeringsstödet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Men vi har en annan ambition än vad riksdagen beslutade om. Vi kan inte gå vidare med detta, för det kommer att kosta alldeles för mycket. Det är ineffektiva åtgärder med väldigt låg träffsäkerhet.
Vad ska vi då göra i stället? Det finns väldigt mycket i regeringens budget. Vi har en fortsättning av bostadsbidraget. Satsningen på Bostad Först förstärks. Vi har också en omlagd bostadspolitik som på riktigt kan se till att vi bygger fler bostäder och inte ger stora subventioner till bostäder som ändå skulle ha byggts.
Herr talman! Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har enats om ett politiskt avtal där en av punkterna är att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk. Detta förslag har fått omfattande kritik från bland annat Vårdförbundet, Läkarförbundet och Sveriges Tandläkarförbund. De menar att om detta genomförs skulle det innebära brott mot de mänskliga rättigheterna och riskera patientsäkerheten och rätten till en jämlik sjukvård.
Sjukvårdsministern har svarat att rätten till en jämlik sjukvård finns reglerad i lag. Men farhågan är ju att regeringen kommer att lägga fram förslag som förändrar denna lagstiftning. Min fråga är om socialministern avser att arbeta för en förutsättningslös utredning i enlighet med avtalet med Sverigedemokraterna eller om han här i ett tidigt skede kan stå upp för lagstiftningen om en jämlik sjukvård.
Herr talman! I Tidöavtalet, som frågeställaren refererade till, finns en ambition att begränsa rätten till offentligt finansierad tolk. Detta behöver dock utredas för att se på vilket sätt det kan ske så att det också respekterar andra rättigheter och möjligheter och säkrar patientsäkerheten.
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Andreas Carlson.
Det är glädjande att läsa i budgetpropositionen att regeringen anser att det är problematiskt att det sker stora kostnadsökningar i infrastrukturprojekt. Det är en oro som vi i riksdagen har diskuterat mycket med anledning av alla de riksrevisionsrapporter som har kommit om just kostnadsutvecklingen och även andra problem när det gäller stora investeringar i infrastruktur. Det är för dålig kostnadskontroll, och merkostnaderna landar på i snitt 30 procent. Givet att det handlar om 900 miljarder fram till 2033 är det enorma belopp vi pratar om.
Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp denna skrivning i budgeten, och vad konkret avser regeringen att göra för att få hejd på kostnadsökningen?
Herr talman! Jag tackar ledamoten Maria Stockhaus för en mycket angelägen fråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Det är oerhört viktigt att säkra upp kostnadskontrollen, och det är en fråga som regeringen kommer att ha stor anledning att återkomma till riksdagen i. Vi följer förstås även detta i den myndighetsdialog vi har med Trafikverket.
Låt oss komma ihåg att vi har ökade kostnader till följd av det mycket oroliga omvärldsläget. Både eftersläpande effekter av pandemin och kriget i Ukraina påverkar priser och tillgång på material och bränsle, vilket förstås ytterligare påverkar situationen för Trafikverket och möjligheten att bygga väg och underhålla väg och järnväg i landet.
Det är därför regeringens satsning är så angelägen där vi ser till att pengar som finns kan användas till vägunderhåll så att vi snabbt kan få en bättre standard på vägar…
Herr talman! Jag tackar ledamoten Maria Stockhaus för en mycket angelägen fråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Det är oerhört viktigt att säkra upp kostnadskontrollen, och det är en fråga som regeringen kommer att ha stor anledning att återkomma till riksdagen i. Vi följer förstås även detta i den myndighetsdialog vi har med Trafikverket.
Låt oss komma ihåg att vi har ökade kostnader till följd av det mycket oroliga omvärldsläget. Både eftersläpande effekter av pandemin och kriget i Ukraina påverkar priser och tillgång på material och bränsle, vilket förstås ytterligare påverkar situationen för Trafikverket och möjligheten att bygga väg och underhålla väg och järnväg i landet.
Det är därför regeringens satsning är så angelägen där vi ser till att pengar som finns kan användas till vägunderhåll så att vi snabbt kan få en bättre standard på vägarna och börja beta av underhållsskulden.
Herr talman! Sverige är beroende av ett väl fungerande vägnät, både för att invånarna ska kunna ta sig mellan hem, skola och arbete, kunna besöka släktingar med mera och för transporter av varor och tjänster.
Vissa delar av landet är eftersatta. Det tar ett dygn extra för företag i Kalmar län att få reservdelar jämfört med konkurrenterna i västra Sverige. Det finmaskiga vägnätet är i flera fall i så dåligt skick att broar har fått stängas av, med resultatet att exempelvis jordbrukare får köra en mil extra för att transportera varor mellan lager och försäljningsställe. Detta fördyrar produkterna och ökar klimatbelastningen - detta i ett läge då svensk livsmedelsproduktion behöver öka.
Vad vill regeringen göra för att svenskt lantbruk och svenska företag ska behålla sin konkurrenskraft?
Herr talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för en angelägen fråga. Jag har delvis berört liknande frågeställningar tidigare under frågestunden, och det finns ett stort engagemang såväl i riksdag och regering som hos svenska folket för att få till en mycket högre standard på vägnätet, det finmaskiga nätet icke att förglömma.
Det är angeläget att regeringen prioriterar både underhåll och vidmakthållande av vägnätet, och vi avsätter därför 1 miljard kronor för nästa år. Vi använder alltså pengar som annars hade brunnit inne och inte kunnat användas samtidigt som vi har en stor underhållsskuld i vägnätet.
Detta är en viktig prioritering, och regeringen kommer att fortsätta att arbeta mycket aktivt med detta för att vi ska få bättre konkurrenskraft, bättre godstrafikmöjligheter och bättre arbetspendling. Och precis som Gudrun Brunegård pekade på ska man kunna resa tryggt och sä…
Herr talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för en angelägen fråga. Jag har delvis berört liknande frågeställningar tidigare under frågestunden, och det finns ett stort engagemang såväl i riksdag och regering som hos svenska folket för att få till en mycket högre standard på vägnätet, det finmaskiga nätet icke att förglömma.
Det är angeläget att regeringen prioriterar både underhåll och vidmakthållande av vägnätet, och vi avsätter därför 1 miljard kronor för nästa år. Vi använder alltså pengar som annars hade brunnit inne och inte kunnat användas samtidigt som vi har en stor underhållsskuld i vägnätet.
Detta är en viktig prioritering, och regeringen kommer att fortsätta att arbeta mycket aktivt med detta för att vi ska få bättre konkurrenskraft, bättre godstrafikmöjligheter och bättre arbetspendling. Och precis som Gudrun Brunegård pekade på ska man kunna resa tryggt och säkert när man hälsar på sina nära och kära. Det ska vara självklart i Sverige och något som vi prioriterar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Även min fråga går till infrastrukturministern, och jag vill också passa på att hälsa honom välkommen till sin post.
Jag vet inte hur det ser ut i ministerns mejlkorg, men i min är det i dag fullt med mejl från arga människor som försökte planera sina liv och boka tågbiljetter till nära och kära under julhelgerna men misslyckades. Dels var de tvungna att sitta uppe mitt i natten för att vara beredda när biljetterna släpptes, precis som när man ska köpa konsertbiljett. Dels klappade systemet ihop, och de slängdes ut eller såg i realtid hur biljettpriserna steg från det första pris de fått.
Det är helt orimligt att man inte kan boka sina tågbiljetter på ett enkelt sätt i förväg så att man kan säga till sina barn att familjen ska åka och hälsa på släkten under julen.
Det finns också politiska målsättninga…
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Även min fråga går till infrastrukturministern, och jag vill också passa på att hälsa honom välkommen till sin post.
Jag vet inte hur det ser ut i ministerns mejlkorg, men i min är det i dag fullt med mejl från arga människor som försökte planera sina liv och boka tågbiljetter till nära och kära under julhelgerna men misslyckades. Dels var de tvungna att sitta uppe mitt i natten för att vara beredda när biljetterna släpptes, precis som när man ska köpa konsertbiljett. Dels klappade systemet ihop, och de slängdes ut eller såg i realtid hur biljettpriserna steg från det första pris de fått.
Det är helt orimligt att man inte kan boka sina tågbiljetter på ett enkelt sätt i förväg så att man kan säga till sina barn att familjen ska åka och hälsa på släkten under julen.
Det finns också politiska målsättningar om att fler människor ska lämna bilen hemma och åka kollektivt för att vi ska få ned våra utsläpp.
Hur ser ministern på det kaos som uppstod häromdagen?
Herr talman! Jag tackar Gunilla Svantorp för en angelägen fråga och ser fram emot ett gott samarbete med trafikutskottet.
Hur ser jag på detta kaos? Jag ser mycket allvarligt på det. Jag ser också att SJ har varit självkritiskt till sin egen hantering.
SJ:s operativa verksamhet är en fråga för Finansdepartementets enhet för bolag med statligt ägande och därmed en annan minister, men givetvis följer regeringen detta noggrant.
En del av problematiken är Trafikverkets tidtabellsplanering, och här måste man följa vad lagen kräver. Vi kan konstatera att här finns stora brister, och Trafikverket har inte heller begärt extra resurser för att klara detta uppdrag.
Regeringen följer detta noga, och det behöver fungera betydligt bättre. Som Svantorp är inne på ska man inte behöva köa som för att köpa biljetter till Ullevi för att åka tåg i Sverige.
Herr talman! Jag har en fråga till socialminister Forssmed.
Regeringen har aviserat att man tänker dra tillbaka den proposition som ligger på riksdagens bord om demokrativillkor vid statligt stöd till civilsamhället. KD har även medialt kritiserat propositionen för att vara för långtgående.
Sverigedemokraternas uppfattning är att propositionen, som lades fram av den tidigare socialdemokratiska regeringen, är otillräcklig. Vi behöver gå längre och vara tuffare för att säkerställa att inte en enda krona går till islamism eller andra farliga krafter.
Sverige har haft stora problem med att skattemedel går till islamism och annan extremism. Det handlar till exempel om det islamistkopplade studieförbundet Ibn Rushd, som mottar tiotals miljoner kronor årligen via Folkbildningsrådet.
Hur kommer regeringen att agera för att stoppa att statsbidrag till civilsamhället gå…
Herr talman! Jag har en fråga till socialminister Forssmed.
Regeringen har aviserat att man tänker dra tillbaka den proposition som ligger på riksdagens bord om demokrativillkor vid statligt stöd till civilsamhället. KD har även medialt kritiserat propositionen för att vara för långtgående.
Sverigedemokraternas uppfattning är att propositionen, som lades fram av den tidigare socialdemokratiska regeringen, är otillräcklig. Vi behöver gå längre och vara tuffare för att säkerställa att inte en enda krona går till islamism eller andra farliga krafter.
Sverige har haft stora problem med att skattemedel går till islamism och annan extremism. Det handlar till exempel om det islamistkopplade studieförbundet Ibn Rushd, som mottar tiotals miljoner kronor årligen via Folkbildningsrådet.
Hur kommer regeringen att agera för att stoppa att statsbidrag till civilsamhället går till islamism och andra farliga krafter fram till dess att vi har en ny proposition om demokrativillkor på riksdagens bord?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Det är riktigt att vi återkallar den proposition som den förra regeringen lade fram, och regeringen kommer att bereda frågan om ett nytt demokrativillkor vidare i Regeringskansliet. Vi kommer också att föra dialog med civilsamhället och trossamfundens företrädare. I Tidöavtalet finns dessutom andra punkter som syftar till att på olika sätt stoppa finansieringen till extremism, inte minst från utlandet.
Herr talman! Min fråga går till socialminister Forssmed, och jag vill också säga grattis till uppdraget.
Plånboken ska inte vara avgörande för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter, skriver ni i er budget. Under 2023 avsätts 50 miljoner för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort för barn och unga. Det tycker vi är bra.
Samtidigt halveras det statliga stödet till kulturskolan, vilket drabbar barnen, och kommunerna dräneras genom att det statliga stödet inte är tillräckligt stort för att möta behoven inom skola och barn- och ungdomspsykiatri.
Samtidigt som 50 miljoner avsätts för fritidsverksamhet halveras pengarna till kulturskolan. Då undrar jag: Hur tänkte ni egentligen? Det var bra med de 50 miljonerna, men när det samtidigt blir så stora nedskärningar undrar jag: What's going on?
(Applåder)
Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågan! Jag ser fram emot ett bra samarbete i socialutskottet under den tid som kommer.
De 50 miljonerna handlar om att införa reformen. För att få reformen fullt utbyggd avsätter vi 750 miljoner. Det är en substantiell reform, men som ledamoten Rågsjö vet tar det ibland lite tid att få större, mer omfattande reformer på plats. Därför är jag glad över att vi nu förlänger det förhöjda bostadsbidraget till ekonomiskt utsatta barnfamiljer.
Det är mycket bra att vi också gör betydande satsningar, totalt 12 miljarder till kommuner och regioner, i budgeten, som behöver vara lätt kontraktiv i detta läge för att inte riskera inflation. En sådan slår allra kraftigast mot de mest utsatta, om den fortsätter. Vi lägger alltså stora resurser för kommuner och regioner, och vi gör också särskilda insatser för utsatta barnfamiljer och för idrott i utsa…
Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågan! Jag ser fram emot ett bra samarbete i socialutskottet under den tid som kommer.
De 50 miljonerna handlar om att införa reformen. För att få reformen fullt utbyggd avsätter vi 750 miljoner. Det är en substantiell reform, men som ledamoten Rågsjö vet tar det ibland lite tid att få större, mer omfattande reformer på plats. Därför är jag glad över att vi nu förlänger det förhöjda bostadsbidraget till ekonomiskt utsatta barnfamiljer.
Det är mycket bra att vi också gör betydande satsningar, totalt 12 miljarder till kommuner och regioner, i budgeten, som behöver vara lätt kontraktiv i detta läge för att inte riskera inflation. En sådan slår allra kraftigast mot de mest utsatta, om den fortsätter. Vi lägger alltså stora resurser för kommuner och regioner, och vi gör också särskilda insatser för utsatta barnfamiljer och för idrott i utsatta områden.
Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed, som jag vill passa på att gratulera till det nya uppdraget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Alla människor mår bra av att röra på sig, åka skidor, springa, orientera, spela fotboll eller annat. I Sverige är det många barn som idrottar, men vid tio års ålder peakar det för att sedan bara gå nedåt. Vad avser socialminister Jakob Forssmed och den nya regeringen att vidta för åtgärder för att få människor att idrotta livet ut?
Herr talman! Tack, Malin Höglund, för frågan!
Idrott är verkligen något som alla människor borde få chans till hela livet. Nu satsar vi ytterligare på äldres idrott, och vi fyrdubblar nästan anslagen till idrottsrörelsen för att jobba med äldres idrott. Vi vet att det har stor effekt om man tränar när man är äldre. Risken för fallolyckor kan reduceras, och om man trillar kan man klara sig bättre. Vi vet att fallskador är jätteproblematiskt därför att man ofta behöver mer omsorg och man lätt blir mer rädd och orolig. Det är en dimension av detta.
Vi satsar också på barn och ungdomar så att de ska få chans till idrott genom mer föreningsliv i utsatta områden. Vi har också det som frågeställaren pekar på, nämligen risken att man börjar förstå att det kostar pengar och konkurrerar med hushållskassan. Då vill vi finnas där med extra stöd, inte minst till dem i ekonomiskt utsatt…
Herr talman! Tack, Malin Höglund, för frågan!
Idrott är verkligen något som alla människor borde få chans till hela livet. Nu satsar vi ytterligare på äldres idrott, och vi fyrdubblar nästan anslagen till idrottsrörelsen för att jobba med äldres idrott. Vi vet att det har stor effekt om man tränar när man är äldre. Risken för fallolyckor kan reduceras, och om man trillar kan man klara sig bättre. Vi vet att fallskador är jätteproblematiskt därför att man ofta behöver mer omsorg och man lätt blir mer rädd och orolig. Det är en dimension av detta.
Vi satsar också på barn och ungdomar så att de ska få chans till idrott genom mer föreningsliv i utsatta områden. Vi har också det som frågeställaren pekar på, nämligen risken att man börjar förstå att det kostar pengar och konkurrerar med hushållskassan. Då vill vi finnas där med extra stöd, inte minst till dem i ekonomiskt utsatta situationer, för att värna deras rätt och tillgång till idrott och annat föreningsliv.
Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.
Genom den stora reform av LAS, trygghet och omställning som nyligen kom på plats har Sverige fått ett omställningssystem i absolut världsklass. Det nya generösa omställningsstudiestödet gör att vanliga löntagare får utmärkta möjligheter att ställa om till ett nytt yrke eller vidareutbilda sig för att stärka sin position på en krävande arbetsmarknad. Vi kan nu konstatera att efterfrågan på att ta del av stödet har varit enorm.
Systemet tillkom dock inte av sig självt, utan det var tack vare ansträngningar av arbetsmarknadens parter i hopp om bred politisk uppbackning. Mot bakgrund av detta blev jag mycket förvånad när den nytillträdde arbetsmarknadsministern Johan Pehrson påstod att regeringen skulle skruva lite i omställningsstudiestödet. Detta har gett upphov till stor oro hos de fackliga organisationerna.<…
Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.
Genom den stora reform av LAS, trygghet och omställning som nyligen kom på plats har Sverige fått ett omställningssystem i absolut världsklass. Det nya generösa omställningsstudiestödet gör att vanliga löntagare får utmärkta möjligheter att ställa om till ett nytt yrke eller vidareutbilda sig för att stärka sin position på en krävande arbetsmarknad. Vi kan nu konstatera att efterfrågan på att ta del av stödet har varit enorm.
Systemet tillkom dock inte av sig självt, utan det var tack vare ansträngningar av arbetsmarknadens parter i hopp om bred politisk uppbackning. Mot bakgrund av detta blev jag mycket förvånad när den nytillträdde arbetsmarknadsministern Johan Pehrson påstod att regeringen skulle skruva lite i omställningsstudiestödet. Detta har gett upphov till stor oro hos de fackliga organisationerna.
Min fråga till utbildningsministern är därför: Vad menar regeringen med sitt uttalande om att skruva i omställningsstudiestödet, och kan arbetsmarknadens parter lita på att regeringen kommer att stå fast vid statens åtagande gällande stödet?
Herr talman! Tack, ledamoten, för en utmärkt och mycket viktig fråga!
LAS-reformen tycker jag är ett uttryck för när den svenska modellen är som allra bäst. Vi ska vara stolta över att vi har en modell där arbetsmarknadens parter är ansvarstagande och tar ansvar för sina medlemmar och företagsorganisationer men också för Sveriges helhet och bästa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
I den lönerörelse som Sverige nu går in i kommer detta att sättas på prov, men utifrån debatten verkar det som att arbetsmarknadens parter också framöver kommer att ta ansvar. Detta gäller också när det kommer till det teknikskifte där många människor nu har behov av att ställa om och få stöd för att kunna göra detta på en föränderlig arbetsmarknad.
Reformen är viktig. Reformen ligger fast. Regeringen står helt bakom reformen, som parterna har tagit fram, och regeringens …
Herr talman! Tack, ledamoten, för en utmärkt och mycket viktig fråga!
LAS-reformen tycker jag är ett uttryck för när den svenska modellen är som allra bäst. Vi ska vara stolta över att vi har en modell där arbetsmarknadens parter är ansvarstagande och tar ansvar för sina medlemmar och företagsorganisationer men också för Sveriges helhet och bästa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
I den lönerörelse som Sverige nu går in i kommer detta att sättas på prov, men utifrån debatten verkar det som att arbetsmarknadens parter också framöver kommer att ta ansvar. Detta gäller också när det kommer till det teknikskifte där många människor nu har behov av att ställa om och få stöd för att kunna göra detta på en föränderlig arbetsmarknad.
Reformen är viktig. Reformen ligger fast. Regeringen står helt bakom reformen, som parterna har tagit fram, och regeringens ambitioner på detta område är höga.
Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Lotta Edholm.
Den svenska skolan brottas med en rad problem. Det gäller bristande ordning i klassrum och på skolgårdar, svårigheter att rekrytera behöriga lärare och speciallärare, alltför många elever som lämnar grundskolan utan behörighet till nationellt program, betygsinflation med mera. Trots detta har vänstersidans politik och retorik helt och hållet inriktats på driftsformen, vilket har gjort att nödvändiga reformer hamnat i skymundan.
Jag skulle vilja därför vilja fråga statsrådet: Vilken blir hennes första åtgärd för att återupprätta bildning och kunskap i svensk skola?
Herr talman! Jag tackar för frågan.
Man kan säga att det första redan är gjort i och med budgeten, där vi nästa år satsar 1,6 miljarder kronor mer på till exempel läroböcker för alla barn, fler speciallärare ute i klassrummen och fler utbildade speciallärare. Vi kommer också att ta initiativ för bättre möjligheter för lärare och annan personal att se till att det är lugn och ro i klassrummet.
Budgeten är första steget, och vi ser under de närmaste tre åren fram emot att satsa ytterligare mer än 5 miljarder kronor på det svenska skolväsendet.
Herr talman! Jag vill gratulera Andreas Carlson till hans nya uppdrag, att vara den infrastrukturminister som sätter stopp för att transportsektorn ska kunna uppnå sina klimatmål.
Transportsektorn står för en stor del av utsläppen, och vad gör Kristersson-Åkesson-regeringen då? Jo, de stoppar höghastighetstågen. Det är nu oklart vilka stambanor som över huvud taget kommer att byggas, något som är helt nödvändigt för att både vi som privatpersoner och industrins gods ska kunna färdas på järnväg.
Det färdmedelsneutrala reseavdraget tas bort. Reduktionsplikten tas bort. Bonus malus tas bort. Jag kan inte för mitt liv förstå hur Carlson ska kunna uppnå transportsektorns mål att minska växthusgasutsläppen med 70 procent till år 2030 - väldigt snart. Varför denna katastrofala politik, Andreas Carlson?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Jag tror inte att särskilt många är förvånade över att Linda Westerlund Snecker och jag gör olika bedömningar av huruvida politiken är katastrofal eller inte.
Vi gör en jättestor satsning på laddinfrastruktur för 2023, 2024 och 2025. Då kan vi på allvar ställa om, vad gäller både lätta fordon och personbilar, och bygga bort vita fläckar på kartan så att man inte behöver ta bärgningsbil till närmaste laddstolpe, vilket faktiskt har varit ett faktum tidigare år. Detta måste vi bygga bort. Vi måste också ställa om den tunga fordonsflottan och även hamn och kaj.
Det är ganska enkelt att uppnå målen genom att bara stänga ned industri, jordbruk och transportsektor. Vi måste ha med hela svenska folket på omställningen, och med tanke på den höga inblandning som reduktionsplikten har inneburit och de höga kostnaderna…
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Jag tror inte att särskilt många är förvånade över att Linda Westerlund Snecker och jag gör olika bedömningar av huruvida politiken är katastrofal eller inte.
Vi gör en jättestor satsning på laddinfrastruktur för 2023, 2024 och 2025. Då kan vi på allvar ställa om, vad gäller både lätta fordon och personbilar, och bygga bort vita fläckar på kartan så att man inte behöver ta bärgningsbil till närmaste laddstolpe, vilket faktiskt har varit ett faktum tidigare år. Detta måste vi bygga bort. Vi måste också ställa om den tunga fordonsflottan och även hamn och kaj.
Det är ganska enkelt att uppnå målen genom att bara stänga ned industri, jordbruk och transportsektor. Vi måste ha med hela svenska folket på omställningen, och med tanke på den höga inblandning som reduktionsplikten har inneburit och de höga kostnaderna för detta är vi i regeringen alltså överens om att exempelvis pausa reduktionsplikten från 2024 och framåt, för att människor ska ha en chans att vara med på omställningen och så att vi inte knäcker svenska hushåll, svenska företag och svenskt jordbruk på vägen.
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Lotta Edholm. Men jag vill börja med att välkomna alla de budgetsatsningar som regeringen har presenterat för en ännu bättre skola.
Men för en god och välorganiserad utbildning krävs det ordning och reda i klassrummen. Studiero är grunden för inlärning. Att hantera elever som stör ordningen i klassrummet tar ofta stor tid i anspråk, tid som borde gå till undervisning.
I dag saknar lärare möjlighet att utvisa elever från klassrum inom de obligatoriska utbildningsformerna. Samtidigt råder det en uppsiktsplikt över barn i skolan. Sällan finns det andra vuxna som med kort varsel kan ta emot elever utanför klassrummen.
Att skolan och dess personal inte har full möjlighet att få stopp på bråk och ordningsstörande beteenden är allvarligt.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att få ordning i Sveriges…
Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Lotta Edholm. Men jag vill börja med att välkomna alla de budgetsatsningar som regeringen har presenterat för en ännu bättre skola.
Men för en god och välorganiserad utbildning krävs det ordning och reda i klassrummen. Studiero är grunden för inlärning. Att hantera elever som stör ordningen i klassrummet tar ofta stor tid i anspråk, tid som borde gå till undervisning.
I dag saknar lärare möjlighet att utvisa elever från klassrum inom de obligatoriska utbildningsformerna. Samtidigt råder det en uppsiktsplikt över barn i skolan. Sällan finns det andra vuxna som med kort varsel kan ta emot elever utanför klassrummen.
Att skolan och dess personal inte har full möjlighet att få stopp på bråk och ordningsstörande beteenden är allvarligt.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att få ordning i Sveriges klassrum?
Herr talman! Jag tackar för frågan. Ja, jag tycker att Johanna Rantsi pekar på en väldigt viktig sak. Stök i klassrummet gör inte bara att elever lär sig mindre. Det är faktiskt också en tidsfråga. Ju längre tid som en lärare måste ägna åt att få lugn och ro i klassrummet, desto mindre tid får man för själva undervisningen. Det är en väldigt viktig aspekt.
Vi kommer att vidta en rad åtgärder. Till exempel finns det i budgeten en stor satsning på jourskolor. Elever som riskerar att bli avstängda från skolan ska inte bara stängas av utan kunna gå till en bra verksamhet som bedrivs av kompetent personal. Vi satsar också stora medel på sociala team, det vill säga att få in socialtjänstens kompetens i skolor som är särskilt utsatta. Det kommer alltså att vidtas en rad åtgärder på detta område så småningom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Investeringsstödet har stor betydelse för bostadsbyggandet. 57 000 hyresrätter med rimliga hyror har byggts med detta stöd.
Jag kan nu konstatera att regeringen över en natt har förändrat spelreglerna för investeringsstödet. Enligt tidigare beslut här i kammaren skulle alla som uppfyllde kriterierna och hade ansökt före den 31 december 2021 få stöd. I samband med att budgeten presenterades i tisdags står det nu klart att regeringen bryter detta löfte. Nu gäller i stället att alla som har fått sina ansökningar beviljade senast den 31 december 2022 ska få stöd. Det är en enorm skillnad som sannolikt innebär att ett stort antal planerade och redan upphandlade projekt, som har räknat med att få stöd, nu inte kommer att få stöd.
Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlson hur konsekvensanalysen ser ut. Hur…
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
Herr talman! Investeringsstödet har stor betydelse för bostadsbyggandet. 57 000 hyresrätter med rimliga hyror har byggts med detta stöd.
Jag kan nu konstatera att regeringen över en natt har förändrat spelreglerna för investeringsstödet. Enligt tidigare beslut här i kammaren skulle alla som uppfyllde kriterierna och hade ansökt före den 31 december 2021 få stöd. I samband med att budgeten presenterades i tisdags står det nu klart att regeringen bryter detta löfte. Nu gäller i stället att alla som har fått sina ansökningar beviljade senast den 31 december 2022 ska få stöd. Det är en enorm skillnad som sannolikt innebär att ett stort antal planerade och redan upphandlade projekt, som har räknat med att få stöd, nu inte kommer att få stöd.
Jag vill därför fråga statsrådet Andreas Carlson hur konsekvensanalysen ser ut. Hur många planerade och projekterade projekt kommer att drabbas av regeringens beslut, och hur ska urvalet göras? Är det slumpen som ska avgöra vilka som får och vilka som inte får stöd, eller kommer regeringen att presentera kriterier för hur länsstyrelserna ska prioritera?
Herr talman! Det som Jennie Nilsson är inne på, att beslutet att avveckla investeringsstödet kom över en natt, stämmer inte riktigt. Beslutet om detta togs i riksdagen 2021. Det är därför ingen nyhet att regeringen fullföljer detta. Det som vi dock gör är att vi fullföljer detta på ett mycket ansvarsfullt sätt. Vi tillskjuter alltså medel - 3,8 miljarder kronor - för att de som har fått detta beviljat också ska få pengar utbetalade.
Riksdagen hade en ambition att alla som hade skickat in en ansökan skulle prövas. Där har regeringen nu en annan ambition. Vad blir konsekvenserna av detta? Jo, 25 000 bostäder kommer ändå att byggas med beviljade stöd. Vi vet inte om alla de ansökningar som har kommit in hade blivit beviljade. Men det hade blivit en kostnad på 16 miljarder kronor, det vill säga nästan hälften av reformutrymmet i budgeten som presenterades i tisdags. Vi skulle allts…
Herr talman! Det som Jennie Nilsson är inne på, att beslutet att avveckla investeringsstödet kom över en natt, stämmer inte riktigt. Beslutet om detta togs i riksdagen 2021. Det är därför ingen nyhet att regeringen fullföljer detta. Det som vi dock gör är att vi fullföljer detta på ett mycket ansvarsfullt sätt. Vi tillskjuter alltså medel - 3,8 miljarder kronor - för att de som har fått detta beviljat också ska få pengar utbetalade.
Riksdagen hade en ambition att alla som hade skickat in en ansökan skulle prövas. Där har regeringen nu en annan ambition. Vad blir konsekvenserna av detta? Jo, 25 000 bostäder kommer ändå att byggas med beviljade stöd. Vi vet inte om alla de ansökningar som har kommit in hade blivit beviljade. Men det hade blivit en kostnad på 16 miljarder kronor, det vill säga nästan hälften av reformutrymmet i budgeten som presenterades i tisdags. Vi skulle alltså ha fått mycket tuffare konsekvenser i detta mycket tuffa ekonomiska läge på lågeffektiva och icke träffsäkra reformer.
Herr talman! Under den senaste tiden har oskuldsoperationerna uppmärksammats i medierna. Operationerna innebär att kliniker och läkare återställer oskulden till bröllopsnatten. Enligt SVT:s granskning kostar det upp till 44 000 kronor att genomgå en sådan operation för att vara normen till lags.
Om kvinnan däremot öppet utmanar eller trotsar de rådande normerna anses hon dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen ska återfå den förlorade hedern. Konsekvenserna av oskuldsoperationer ger ett livslångt lidande för kvinnorna i form av fysiska skador men även i form av psykiska skador.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
I Tidöavtalet finns många bra och tydliga reformer för kvinnors hälsa och för att stärka den psykiska hälsan. Sverigedemokraterna ser fram emot ett gott samarbete i frågorna under mandatperioden.
Avs…
Herr talman! Under den senaste tiden har oskuldsoperationerna uppmärksammats i medierna. Operationerna innebär att kliniker och läkare återställer oskulden till bröllopsnatten. Enligt SVT:s granskning kostar det upp till 44 000 kronor att genomgå en sådan operation för att vara normen till lags.
Om kvinnan däremot öppet utmanar eller trotsar de rådande normerna anses hon dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen ska återfå den förlorade hedern. Konsekvenserna av oskuldsoperationer ger ett livslångt lidande för kvinnorna i form av fysiska skador men även i form av psykiska skador.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund
I Tidöavtalet finns många bra och tydliga reformer för kvinnors hälsa och för att stärka den psykiska hälsan. Sverigedemokraterna ser fram emot ett gott samarbete i frågorna under mandatperioden.
Avser socialministern att ta oskuldsoperationer och konsekvenserna som de ger för kvinnorna i beaktande i det framtida arbetet för att stärka såväl den psykiska hälsan som folkhälsan i Sverige?
Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är ett väldigt allvarligt problem som frågeställaren belyser. Regeringen tar detta på största allvar, och det är flera statsråd som arbetar med denna fråga.
Detta får långtgående konsekvenser för dem som drabbas av denna typ av förtryck på olika sätt. Vi kommer att vidta en rad åtgärder för att motverka detta.
Herr talman! Jag noterar att regeringen i den budgetproposition som överlämnades till riksdagen i tisdags skriver att 100 miljoner kronor ska fördelas bort från genomförandet av ett nationellt biljettsystem inom kollektivtrafiken. Det nämns emellertid inte någonting ytterligare kring det nationella biljettsystemet inom kollektivtrafiken. Detta väcker såklart frågor kring regeringens intresse för frågan om detta nationella biljettsystem.
Det är lätt, och i det närmaste naturligt, att anta att regeringen vill avveckla hela idén och skrota planerna på ett nationellt biljettsystem. Det skulle vara ett genuint dåligt förslag.
Min fråga till ministern är därför: Varför vill regeringen skrota planerna på ett nationellt biljettsystem inom kollektivtrafiken?
Herr talman! Jag tackar Adrian Magnusson för frågan. Det stämmer att vi flyttar dessa pengar. Vi prioriterar annorlunda än den tidigare regeringen. På tal om den tidigare regeringen var det också ganska oklart hur detta system skulle byggas upp, och det har också ändrats under resans gång. Det har väckt stora frågetecken kring hur detta ska genomföras. Därför har vi bedömt att dessa pengar kan göra betydligt större skillnad för att stärka det civila försvaret. Det är där vi lägger dessa 100 miljoner kronor för att i stället stärka robustheten i infrastrukturen vad gäller luftfart, trafiksystemen och infrastrukturen i stort. Detta är alltså en omprioritering som den nya regeringen har gjort.
Frågestund
Sedan får nog Adrian Magnusson gå till sina tidigare kamrater i den förra regeringen för att fundera på hur man skulle ha byggt upp detta och hur man skulle ha använt dessa …
Herr talman! Jag tackar Adrian Magnusson för frågan. Det stämmer att vi flyttar dessa pengar. Vi prioriterar annorlunda än den tidigare regeringen. På tal om den tidigare regeringen var det också ganska oklart hur detta system skulle byggas upp, och det har också ändrats under resans gång. Det har väckt stora frågetecken kring hur detta ska genomföras. Därför har vi bedömt att dessa pengar kan göra betydligt större skillnad för att stärka det civila försvaret. Det är där vi lägger dessa 100 miljoner kronor för att i stället stärka robustheten i infrastrukturen vad gäller luftfart, trafiksystemen och infrastrukturen i stort. Detta är alltså en omprioritering som den nya regeringen har gjort.
Frågestund
Sedan får nog Adrian Magnusson gå till sina tidigare kamrater i den förra regeringen för att fundera på hur man skulle ha byggt upp detta och hur man skulle ha använt dessa pengar. Det har nämligen varit väldigt otydligt. Det har funnits pengar men inte någon plan. Nu riktar vi om dessa pengar till att stärka det civila försvaret.
Frågestunden var härmed avslutad.
