Patrick Reslow

Herr talman! Det har varit ett fantastiskt samarbete med Liberalerna. Vi har varit överens om de stora och viktiga frågorna. Det kommer att fortsätta så också.

Låt mig återgå till frågan om antagningssystemet. Vi ska vara ärliga och säga att det är för många elever som inte blir behöriga. Men vad är det som krävs för att bli behörig till ett yrkesprogram? Jo, det krävs ett godkänt betyg E i svenska eller svenska som andraspråk, i engelska och i matematik samt fem valfria ämnen – totalt åtta ämnen. I grundskolan läser man 16 eller möjligtvis 17 ämnen som man får betyg i. Det vill säga att det är åtta ämnen som det inte krävs att man har betyg i.

Någonstans måste vi också tala om det personliga ansvaret. Någonstans måste vi också ställa krav på eleverna. Det är förvånande om Centerpartiet har blivit så pass socialdemokratiska att man nu också släpper på kraven. Det skulle vara något nytt. Kraven måste ju följa med.

Sedan är det viktigt att se till att det finns andra ingångar, för vi kan inte bara släppa människor vind för våg. Jag håller med Niels Paarup-Petersen om att vi måste se över det. Därför har vi också varit starka förespråkare för en yrkesskola där det i stort sett inte ska vara några krav alls för att komma in.

Men om man ska in på ett nationellt yrkesprogram som i dag, när vi inte har någon yrkesskola – jag har inte sett att Centerpartiet har hoppat högt för det förslaget heller – har man ett problem. De måste ju också klara av sina teoretiska studier på gymnasiet. Har man inte förutsättningar för att klara det i grundskolan kommer man inte heller att ha det i gymnasiet. Då sviker vi dessa elever. Då skjuter vi bara problemen framför oss.

Vi menar att man först måste ställa krav, och sedan måste man hitta andra ingångar, i stället för att bara tro att man kan lösa problemet genom att avskaffa betyget E.

Herr talman! Jag uppskattar att Niels Paarup-Petersen fortsätter på den linje som hans parti har följt sedan tidigare. Man går inte på det här med att införa vinstförbud, utan man står upp för att vi ska ha en mångfald av aktörer. Där tycker vi samma sak.

Jag skulle vilja komma tillbaka till det som Josefin Malmqvist sa i det förra replikskiftet. Hon ställde frågan hur Centerpartiet ska kunna samarbeta med partier som vill ta bort fristående skolor. Det är ju det de vill. Då gavs svaret att det inte är någon skillnad.

Men det är skillnad. Det är skillnad i storlek på de partier man ska förhandla med. Socialdemokraterna är ett 30-procentsparti, och de kommer att köra över Centern som ett urspårat tåg i de förhandlingarna. Vi har inte riktigt haft de förutsättningarna hos oss, så det är skillnad.

Jag tycker att man ska vara ärlig i debatten – det är bra. Vi har exempelvis sagt när det gäller detta med undervisningstiden, som togs upp här, att vi tyckte att det skulle finansieras inom ram, och det står vi fast vid. Men förhandlingarna landade i att det skulle finansieras i budget. Det är detta som gäller, så det ligger i budgeten. Men vår uppfattning var en annan: att man skulle ta det inom ram. Så kan det vara, men just hur man skulle finansiera det var inte någon prioriterad fråga för vår del.

Men något som inte är ärligt är att säga att Centerpartiet är det enda parti som vill ändra antagningssystemet för de elever som inte blir behöriga. Vi har lagt fram förslag på yrkesskola. Men vad Centern inte tänker på är att man har teoretiserat även yrkesprogrammen. Därmed finns krav på förkunskaper i vissa ämnen. Jag kan återkomma till detta i nästa replik.

Herr talman! Jag sa inte ett ord om invandrare. Jag reste bara en hypotetisk fråga, om det är något i samhället som har förändrats, men det första Isabell Mixter kom att tänka på var invandrarna. Jag säger inte att det inte var det jag tänkte på, men det är intressant att det första Isabell Mixter tänkte på var invandringen – mycket intressant.

Isabell Mixter sa också i sitt anförande att det finns många obehöriga lärare på Malmös fristående skolor, men hur ser det ut i Malmös kommunala grundskolor? Finns det många obehöriga lärare där? Vad är Isabell Mixters syn på det?

Vi hör aldrig något om den kommunala skolan från Vänsterpartiet, utan vi hör bara om de fristående skolorna. Alla problem som finns i skolan skyller man på dem. Aldrig att man lyfter upp den kommunala skolan.

Isabell Mixter sa att vi har ett ansvar för alla skolor. Ja, det har vi. Vi ska vara stolta över att vi har bra kommunala skolor och bra fristående skolor, och de ska lyftas fram. Men när vi har dåliga fristående skolor och dåliga kommunala skolor ska vi agera. Då ska vi sätta in alla insatser.

Man kan inte göra som Vänsterpartiet och bara peka ut den ena driftsformen och lägga all skuld på den och sedan bara strunta i de 85 procent av eleverna som går på kommunala skolor. Det är inte att ta ansvar.

När Isabell Mixter anklagar oss andra för att inte ta ansvar för alla skolor får hon nog se sig själv spegeln och fundera på vad det egentligen är hon står och säger i talarstolen.

Herr talman! Jag vet ju att herr talmannen är en person som har ett stort historiskt intresse. Det slog mig nu när jag lyssnade på Isabell Mixter att jag minns när man läste Atlantica, det fantastiska verket av Olof Rudbeck den äldre. Rudbeck skisserade Sverige och hävdade att det var det försvunna Atlantis ursprung. Sverige var alltså civilisationens vagga och urhem.

Nu är det inte nationalromantik utan nästan ren nationalism i det avseendet, men det blir lite nationalromantiskt när man hör Isabell Mixter säga att vi hade världens bästa skola före friskolereformen. Jag menar att framstående historiska skolforskare skulle säga att Isabell Mixter har fel därför att förfallet i svensk skola började långt tidigare.

Man skulle stöpa alla i samma form. Man avskaffade studentexamen. Man avskaffade betyg i de lägre årskurserna. Man inledde pedagogiska experiment på lärarhögskolan. Sett till utvecklingen av själva mätningarna har kunskaperna snarare ökat de senaste tio åren, medan de minskade tidigare.

Intressant i Isabell Mixters anförande var också det hon sa om ekonomisk kris och att Sverige hade världens bästa skola på den tiden. Men hände det något annat i det svenska samhället efter 1990? Finns det något annat som har format det svenska samhället och påverkat utbildningssituationen? Jag tyckte inte att jag hörde om något sådant.

Isabell Mixter kan säkert tänka efter och se vad det är som har påverkat det svenska samhället i stort, även skolan, och som har medfört att vi har fått dåliga resultat.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår att det här är svårt att förstå för ett parti som inte förstår sig på fri företagsamhet, entreprenörskap och liknande. Det blir helt enkelt för svårt för tankeverksamheten.

Vi försvarar inte detta att ta ut vinst, utan vi försvarar rätten att välja skola. 80 procent av eleverna som går i fristående skolor går i aktiebolagsdrivna skolor. Vad händer om vi inför ett vinstförbud? Jo, då kommer de här skolorna inte att finnas kvar. Vad händer då med de eleverna? Jo, dem får du in i kommunala skolor – och det är precis det Vänsterpartiet vill. Vänsterpartiet vill inte ha någon privat verksamhet i någon välfärdssektor över huvud taget. Tala klarspråk, Vänsterpartiet!

Jag tycker också att det är ganska anmärkningsvärt att börja prata om det här med lärarlegitimationer och liknande. Vi har ett stort problem att få behöriga lärare i Sverige. Ute i glesbygden är det ännu svårare att få behöriga lärare. Ändå ligger Vänsterpartiet på och säger: Nej, har man inte svensk lärarlegitimation ska man inte få undervisa.

Detta gäller tydligen oavsett om läraren behärskar svenska språket eller inte. Det är själva lärarlegitimationen Vänsterpartiet vill åt. Den som har en lärarlegitimation från England men behärskar svenska språket är inte lärare här. Vad är det som säger att man är en jättebra lärare för att man har legitimation och en jättedålig lärare för att man saknar legitimation?

Jag tycker att en seriös politik borde innebära att skapa system som ser till att alla obehöriga lärare snabbt kan bli behöriga, och det arbetet har vi påbörjat. Tack och lov för att Sverigedemokraterna och Tidöregeringen fick ta tag i skolfrågorna! Vi ska fortsätta arbeta med dem i fyra år till, för om Vänsterpartiet får styra blir det kaos och katastrof.

(Applåder)

Herr talman! Det är precis det vi inte gör; det är därför vi har lagt fram det förslag som ligger på bordet i dag och som just syftar till att få bort de oseriösa aktörerna.

Det ska givetvis inte bedrivas hästutbildning utan hästar. Varför har man låtit det fortgå under alla år? Varför gjorde Vänsterpartiet och Socialdemokraterna ingenting åt det när de satt vid makten? Det här är ju ingenting nytt, utan de här diskussionerna har vi sett tidigare. Man kunde ha åtgärdat problemet.

I stället ska man ta till storsläggan och förbjuda vinster generellt, eftersom man vet att det skulle slå undan benen för alla fristående aktörer. Det är vi inte beredda att göra. Vi ska slå undan benen för dem som har ett annat intresse än att bedriva utbildning, det vill säga för dem som är intresserade av att utnyttja systemet. Dem ska vi inte ha kvar, och vi ser nu till att rätta till detta.

När det gäller att 70 procent vill ha bort vinster borde frågan ställas i relation till valfriheten: Okej, vi tar bort vinsterna, men då försvinner också din möjlighet att välja skola – är du ändå beredd att avskaffa vinsterna? En sådan fråga har aldrig ställts. Den korrelationen har aldrig gjorts. Jag är helt hundra på att man skulle få ett helt annat utfall om man ställde de två frågorna tillsammans.

Med statistik kan man som bekant visa allt. Med statistik kan man bevisa att en häst är en hund.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig först och främst yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sverige har ett fantastiskt skolsystem. Jag vill gärna betona detta för Socialdemokraterna, som jag också ser sitta och nicka. Ingen annanstans i världen kan elever och föräldrar välja mellan olika skolor, offentliga och fristående, utan att det kostar något extra för eleven och helt oberoende av föräldrarnas plånböcker. Inga elevavgifter tas ut för utbildningen. Föräldrarnas inkomster är helt oväsentliga för valet av skola.

Så är det exempelvis inte i våra grannländer Danmark och Norge, som Socialdemokraterna så ofta hänvisar till. I Danmark får den förälder som vill att barnen ska gå i en friskola betala mellan 1 000 och 2 500 danska kronor per månad och barn. I Norge är motsvarande kostnad mellan 1 000 och 3 300 norska kronor per månad och barn. Ett sådant system är såklart inte öppet och tillgängligt för alla.

I Sverige täcks 100 procent av kostnaderna av skolpengen. Det är alltså detta system som Socialdemokraterna ständigt kritiserar. Resultatet av en socialdemokratisk politik blir därför ett väsentligt begränsat utbud av fristående skolor, inga friskolor alls eller möjligen ett införande av elevavgifter, precis som i Danmark och Norge. Detta vill vi inte se.

För oss sverigedemokrater är rätten att välja skola av central betydelse. Den rätten fanns inte när jag själv växte upp. Då blev man placerad på en skola utifrån en karta som politiker och tjänstemän hade ritat upp. Hade man tur var det en bra skola. Hade man otur fick man helt enkelt vara nöjd med politikernas val. Det är ett system som jag tror att få personer, få föräldrar och få elever vill gå tillbaka till. För dem som gått i skolan sedan 90-talet tror jag att det här systemet skulle vara väldigt svårt såväl att förstå och begripa som att acceptera.

För en elev som exempelvis mobbas eller har en diagnos kan just möjligheten att välja skola vara en spelförändrare, likaså för elever som är framstående eller som av annan anledning inte är nöjda med den skolplacering de har fått. Vårt budskap är tydligt: Det är elever och föräldrar som själva ska välja skola. Politiker och tjänstemän ska inte göra det åt dem.

Låt oss nu vara ärliga: Det enda som Socialdemokraterna pratar om och är intresserade av i skolfrågor är vinstförbud. Och när Socialdemokraterna pratar om vinstförbud är det egentligen i grunden ett genuint motstånd mot all privat verksamhet i välfärdssektorn som träder fram. De är högst medvetna om att 80 procent av alla elever i fristående skolor går i aktiebolagsdrivna skolor och att de flesta av dessa är vinstdrivande. Ett vinstförbud skulle innebära att de här skolorna fick läggas ned, och det är Socialdemokraterna mycket väl medvetna om. Det är det som är deras långsiktiga strategi. Det är en politik som vi sverigedemokrater aldrig någonsin kommer att ställa oss bakom.

Under förra mandatperioden tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen en utredning om att eventuellt införa ett vinstförbud för fristående skolor. Att vi sverigedemokrater tillsammans med övriga Tidöpartier valde att ändra direktiven ganska omgående efter valet 2022 borde inte ha kommit som någon större överraskning, även om det verkar så i Socialdemokraternas reservation i det här ärendet. När motsvarande förslag lyftes i utskottet under förra mandatperioden var det ett kompakt motstånd från den dåvarande oppositionen, med Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och även Centerpartiet.

Tidöpartiernas inställning efter valet har varit att vi ska ha ett regelverk som förhindrar förekomsten av oseriösa aktörer i skolvärlden. Det är dem vi ska slå mot. Det är problemen vi ska attackera, inte det som fungerar. Det handlar om oseriösa aktörer som drivs av en annan filosofi än att man ska bedriva undervisning på bästa sätt och leverera resultat. Det är ytterst få aktörer som berörs. Men agerandet skapar ändå en negativ bild av hela friskolesystemet i den politiska debatten. Regelverket måste säkerställa att vi får ett slut på det fåtal som utnyttjar systemet.

Sverigedemokraterna och regeringen föreslår nu ett regelverk som ska säkerställa långsiktighet i verksamheten. Det är bra. Vi sverigedemokrater har länge efterlyst att fristående aktörer ska ha en ekonomisk buffert för att kunna garantera att elever som påbörjar en utbildning också ska kunna slutföra den. I propositionen föreslås nu införande av ett värdeöverföringsförbud vid såväl nyetablering som ägandeförändring. Vid nyetablering ska värdeöverföringsförbudet gälla under de fem första åren, vid ägandeförändring under tre år.

Innebörden av ett värdeöverföringsförbud vid nyetablering är att pengarna ska stanna kvar i verksamheten och att man ska bygga upp och stärka kvaliteten och säkerställa att elever kan gå kvar. Det ska inte vara så att någon aktör får problem rent pengamässigt därför att pengar används till annat. När det gäller värdeöverföringsförbud vid ägandeförändring är syftet att förhindra kortsiktighet. De här förslagen kompletteras dessutom med krav på särredovisning för att man lätt ska kunna följa pengarna.

Utöver vad som gäller vid nyetablering och ägandeförändring ska också ett tillsynsföreläggande vid brister kunna förenas med ett värdeöverföringsförbud när ett sådant är påkallat och proportionerligt. Vi tycker att det är fullt rimligt. Om en enskild huvudman har allvarliga brister i verksamheten ska såklart offentliga medel i första hand gå till att rätta till bristerna.

Herr talman! Det är Sverigedemokraternas bestämda uppfattning att propositionens förslag är fullt tillräckliga för att sätta stopp för oseriösa aktörer, samtidigt som vi fortsatt slår vakt om de fristående verksamheternas existens och därmed även mångfalden av skolor och föräldrars och elevers rätt att välja skola. Ett vinstförbud skulle slå enormt hårt mot hela sektorn och vara fullständigt oproportionerligt. Men Socialdemokraterna har som sagt en helt annan ideologi, som motiverar ett oproportionerligt vinstförbud. De fristående skolorna ska enligt dem bort.

Herr talman! Avslutningsvis skulle jag i den här mandatperiodens sista utskottsdebatt vilja rikta ett varmt tack till talmanspresidiet och till riksdagskansliet för era insatser under de här fyra åren. Jag skulle också vilja tacka utskottskansliet för allt det arbete det lägger ned – för alla föredragningar, alla texter som produceras på ett ypperligt sätt och all den hjälp vi får. Jag skulle även vilja tacka mina utskottskollegor i övriga Tidöpartier för ett fantastiskt samarbete under de här fyra åren, med glada tillrop, skratt och trevliga gruppmöten.

Till sist vill jag även rikta ett stort tack till oppositionen. Vi har inte alltid varit överens – ibland långtifrån, skulle jag säga – och ibland har det också varit väldigt hårda debatter. Men bakom kulisserna har vi ändå haft trevligt och respekterat varandra, och även oppositionens arbete är viktigt för att driva utvecklingen framåt.

(Applåder)

Herr talman! Nej, Anders Ygeman vill inte avskaffa skolkoncernernas vinster. Han vill avskaffa skolkoncernerna, punkt. Det är det slutgiltiga målet för socialdemokratin. Man ska inte ha någon privat verksamhet i välfärdssektorn. Det har varit den stora socialdemokratiska våta drömmen under flera år.

Ygeman säger att det fortfarande är elever som inte kan läsa och som inte kan komma in på gymnasiet efter fyra år med Tidöregeringen. Fyra år. Vi började reformarbetet och började utreda saker 2022, och de första reformerna genomfördes 2023/24.

Men de som nu går ut nian, vad är det för reformer de har levt under? De som gick ut nu på våren 2026 har haft sju år med Anders Ygemans läsa-skriva-räkna-garanti. Det har ju inte gett något resultat. Varför är det så? Socialdemokraterna är alltid bra på att påpeka fel och brister när de är i opposition, men när de styr landet är det väldigt lite verkstad. Mycket snack och lite verkstad är en devis som gäller för den moderna socialdemokratin.

Frågan om den gemensamma kötiden handlade inte om att skolor väljer. Skolor väljer inte elever. Elever väljer skolor. De ställer sig i kö. Där var tanken att man skulle ha ett gemensamt regelverk. Men det var en fråga som vi inte hann med därför att vi hade så många andra reformer eftersom den socialdemokratiska makten totalt hade missat att göra nödvändiga reformer för skolan. Då fick vi prioritera. Vi hann inte med mer, men vi är väldigt stolta över det vi har gjort. Och nästa mandatperiod ska vi fortsätta på den vägen.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte var Anders Ygeman hittade det där manuset någonstans. Då han sa att det inte händer någonting var det kanske ett manus från 2022 som han grävde fram ur byrålådan.

Var det något som Socialdemokraterna var väldigt bra på under de åtta år då man styrde landet var det att utreda, men det var lite som hände. Anders Ygeman står här och säger att det är många som lämnar grundskolan utan att bli behöriga. Vad gjorde Socialdemokraterna åt det? Jo, man genomförde en läsa-skriva-räkna-garanti. Hur slog den ut? Vad var effekten av den? Det gick inte så bra. Någonstans får man, innan man börjar kritisera andra, reflektera över vad man själv gjorde.

Vi har gjort de största reformerna på skolområdet på 30 år. Jag tror att hela Skolsverige är överens om detta och ser vad som händer. Journalister skriver ständigt om det. Men Anders Ygeman verkar inte bry sig om vad andra skriver. Han brukar mer bry sig om vad han själv tycker.

Vilka skolor är det som väljer elever? Jag skulle vilja höra Anders Ygeman räkna upp tio exempel på skolor som väljer elever. Det skulle vara intressant att höra. Ta ett exempel!

Jag skulle också vilja höra hur många av de fristående aktörerna som lägger pengar på lyxbilar och våffelstugor, alltså lösryckta saker som ingen i den här kammaren tycker är okej. Detta är ju inte något generellt för den fristående sektorn. Men Socialdemokraterna generaliserar, för man har ingen annan politik än att vräka ur sig oförskämdheter mot hela den fristående sektorn. Jag kommer att återkomma till det i mitt anförande.

Svara på de frågorna, Anders Ygeman!

Förresten är jag glad för att vi inte står här och diskuterar nya siffror om hur stora vinster de fristående aktörerna tar ut, för de brukar skifta från gång till gång när Anders Ygeman är uppe i talarstolen.

(Applåder)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att markera.

Jag vet inte hur man brukar göra i civilutskottet, men i utbildningsutskottet ger vi inte betyg till andra ledamöter. Det är kutym i den här salen. Så gör vi inte.

Jag skulle kunna ge betyg till Alireza Akhondi, men jag gör inte det. Någonstans finns också en anständighet hos oss riksdagsledamöter när man för en debatt.

Det är märkligt att komma in och inte ha förstått någonting av vad vi diskuterar. Här tar man upp att satsa på kunskap och annat, men det har vi diskuterat hela våren. Förra veckan hade vi en stor debatt om att stärka kunskaperna i svensk skola. Vi antog nya läroplaner, och vi har haft fokus på trygghet och ordning i skolan. Det är också ett recept.

Men Alireza Akhondi verkar inte ha följt utbildningsutskottets debatter. Ändå går han upp här och har synpunkter. Inte nog med det; han betygsätter sina kollegor. Det är obegripligt och horribelt.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 juni.)

Fru talman! Om man inte förstår migrationspolitikens effekter på skolan har man ett stort problem i utgångarna till diskussionen.

Det finns ett stort problem, och det visar sig i kunskapstappet. Det som Alireza Akhondi pekar ut i ett vedervärdigt betygssystem går i mångt och mycket att hänföra till en grupp elever som inte behärskar svenska språket tillräckligt, som inte har svenska föräldrar, som presterar sämre. Det Alireza Akhondi glömmer bort i detta ”vedervärdiga betygssystem” är alla de fantastiska resultat som presteras, alla de högpresterande eleverna, alla som ligger på ett A, B, C och D, och de som kämpar för att få ett E. Alla de prestationerna är inte värda något därför att betygssystemet är vedervärdigt.

Jag tycker att det är märkligt. Kanske man ska hålla sig till det utskott där man brukar vara.

Det sägs här att Sverigedemokraterna har en torftig politik därför att vi betonar problemen med migrationen. Om man inte ser problemen som migrationen har fört med sig kan man inte heller åstadkomma lösningar på problemen. Det som det behövs mer av i svensk skola är att redan på ett tidigt stadium sätta in de åtgärder som krävs i svenskundervisningen. Där har Centerpartiet tidigare varit med på banan, men nu har man anslutit sig till någon form av yttervänster i de värderingarna. De vill till och med ha en obligatorisk gymnasieskola.

Alireza Akhondi kritiserade detta när han sa att alla partier borde visa ödmjukhet, men han pekade särskilt ut Tidöpartierna för att vi inte gjorde något åt det ”vedervärdiga betygssystemet”. Men Centerpartiet stod självt fast vid det vedervärdiga betygssystemet, så som Alireza Akhondi beskrev det, under hela förra mandatperioden.

Fru talman! Här dansar Alireza Akhondi in i en utbildningspolitisk debatt. Han vräker ur sig ord om att det är ett vedervärdigt betygssystem, och han säger att Tidöpartierna har ett ansvar för att man inte har gjort något åt detta.

Jag vill först och främst påminna ledamoten om att Centerpartiet förra mandatperioden stod på vår sida. Då sa man nej till förslagen att ändra betyget F, precis som vi andra gjorde. Den kritik som riktas mot Tidöpartierna får Alireza Akhondi rikta mot sitt eget parti, det vill säga att även Centerpartiet har ställt sig bakom det som de definierar som ett ”vedervärdigt betygssystem”. Jag tycker att det är alldeles för hårt att beskriva det så.

Faktum är att betygssystemet har levererat resultat också. Om man jämför lika med lika presterar Sverige bland de bästa i världen i många ämnen. Det finns forskning som understöder detta. Exempelvis i de naturvetenskapliga ämnena konkurrerar vi väl med de sydöstasiatiska tigrarna. Det är jättebra resultat.

Där vi har sett problem är framför allt bland de elever som inte har svenska föräldrar. Där kan man se skillnader. Där måste jag säga att det finns ett annat parti som har ett stort ansvar när det gäller vem man har släppt in i landet. Det är inte Sverigedemokraterna, men det är ett annat parti vars representant står ganska nära mig här i salen just nu.

Fru talman! Jag hör vad Camilla Hansén säger. Jag måste tolka det som att det som sades tidigare mer var tomma ord. Camilla Hansén sa att vi backade in i framtiden med de reformer vi genomför. Sedan står hon här och säger att man ställer upp på dem och intygar att man inte tänker göra något åt dem i det fall man, gud förbjude, skulle hamna i regeringsställning. Det är i alla fall vad som sägs här i dag; kanske låter det annorlunda när olyckan väl varit framme.

Att backa in i framtiden skulle i så fall, med Camilla Hanséns egen tolkning här i dag, innebära att Miljöpartiet också sitter och backar in i framtiden. Det tror jag inte att hon menar, och alltså menar hon inte det om oss heller. Camilla Hansén är nöjd med att vi har kommit fram till så pass bra förslag som vi ändå har gjort.

Vi har lyckats få på bordet förslag om trygghet och studiero, förslag om reglerad undervisningstid, förslag om nya läroplaner och nu förslag om ett nytt betygssystem. Det är ett bra besked att man inte vill riva upp detta. Det är ett mycket bra kvitto på det arbete som Sverigedemokraterna och regeringspartierna har gjort under mandatperioden.

Fru talman! Jag hade inte tänkt begära replik, men så hörde jag Camilla Hansén avsluta med att säga att vi nu backar in i framtiden.

Hon pratar om vilken roll utbildningen ska ha och vilken syn på kunskap som ska gälla, och så ser hon fram emot att ändra det hela nästa mandatperiod. Man blir lite tveksam här. Är Miljöpartiets inställning att man ska riva upp de reformer som vi nu sjösätter? Ska man riva upp läroplansförslaget? Ska man riva upp förslaget om trygghet och studiero? Ska man riva upp det här förslaget om betyg? Är det detta som Miljöpartiet är ute efter?

Då tycker jag att man backar in i det förflutna. Man kör på garageporten, kör rakt igenom den och genom väggen på andra sidan, ut på slänten och nedför backen med allt vad det innebär. Det är en total krasch, alltså. Miljöpartiet får gärna redogöra för vad man egentligen menar.

Jag tycker att den här regeringen tillsammans med oss sverigedemokrater har genomfört ett bra arbete som har varit inställt på att skapa kunskap i svensk skola, skapa trygghet och studiero, skapa förutsättningar för lärande och lärare och skapa förutsättningar för skolledare att vara skolledare. Detta arbete kommer vi att fortsätta med även efter september.

Jag tycker att vi skapar förutsättningar för ett bra betygssystem – det som vi pratar om i dag. Där finns en likhet mellan läroplan, nationella slutprov och betygssystemets utformande i ganska lösa beskrivningar av vad varje betygssystem ska bestå av. Det tycker jag är bra.

Frågan är: Vad vill Miljöpartiet göra med alla dessa reformer?

Fru talman! Det är klart att man i ett regleringsbrev kan reglera vad en myndighet ska göra, men vi har inte ministerstyre i Sverige. Om myndigheten inte vill följa det som står i regleringsbrevet är det alltså mycket lite man kan göra åt det. Det är en svaghet, och det vore glädjande om Isabell Mixter ville börja arbeta med oss sverigedemokrater för ministerstyre i Sverige. Det hade varit bra. Jag tror att det hade behövts.

Isabell Mixter säger att man inte har haft en dialog. Det har varit många dialoger, men till och med den generaldirektör som tillsattes konstaterade att det fanns problem på myndigheten och försökte komma åt dem. Han slutade dock självmant. Det var såklart ett bekymmer i sig, men det visar ju också att det sitter någonting i väggarna som inte stämmer.

Ska man avskaffa Skolverket nu, under den här implementeringsfasen? Nej, förmodligen inte. Men kanske måste man börja bygga upp en parallell struktur som sedan kan ta över de arbetsuppgifter som Skolverket har i dag. Det tror jag är nödvändigt. Annars kommer vi att se fortsatta problem framöver. Det här ska inte bara implementeras. Det ska också följas upp kontinuerligt. Om man inte klarar av det mest basala, hur ska man då klara av att följa upp regelverket framöver?

Jag är säker på att vi kommer att få slutproven; det hyser jag inga tvivel om. Däremot rådet det tvivel om huruvida de blir digitala eller analoga. Jag tycker att Skolverket har varit väldigt otydligt med vad som menas här. Har de ens förmågan att genomföra digitala nationella slutprov? Trots alla pengar de har fått, trots alla resurser som tillsatts och trots att de arbetat med det under två regeringar har de ändå inte lyckats.

Att det blir slutprov är jag dock övertygad om. Den frågan har också ställts många gånger, och vi har fått jakande svar. Om det blir digitalt eller analogt, till att börja med, får vi se. Det beror på vad Skolverket mäktar med.