Camilla Brunsberg

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Vi lever i en tid då säkerhetsläget i Europa är det allvarligaste sedan andra världskriget. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har brutit sönder den europeiska säkerhetsordningen. Samtidigt ser vi ett aggressivare underrättelsearbete mot Sverige, omfattande cyberattacker och systematiska försök till påverkan riktade mot våra demokratiska institutioner.

I ett sådant läge är tillgången till kvalificerade underrättelser avgörande. Vi i Sverige måste kunna förstå omvärlden, upptäcka hot i tid och ge våra beslutsfattare ett så bra underlag som möjligt. Här spelar försvarsunderrättelseverksamheten en central roll, och inom den verksamheten är signalspaningen ett av de viktigaste verktygen.

Signalspaningen ger information om militära förmågor, om cyberhot, om terrorrelaterad verksamhet och om främmande makters agerande. Den informationen kan vara avgörande både för att skydda Sverige och för att bidra till säkerheten i vårt närområde.

Samtidigt, herr talman, är det självklart att en verksamhet som signalspaning måste omges av ett starkt integritetsskydd. Det är just därför Sverige har byggt upp ett mycket omfattande system av kontrollmekanismer kring signalspaningen. Det handlar om flera olika nivåer av rättssäkerhet och tillsyn.

För det första krävs tillstånd i förväg. Signalspaning får inte bedrivas hur som helst utan måste prövas av en särskild domstol. För det andra finns en särskild tillsynsmyndighet som löpande granskar verksamheten. För det tredje sker återrapportering till regeringen och till riksdagen om hur lagstiftningen tillämpas och hur integritetsskyddet fungerar.

Den skrivelse vi behandlar i dag är just en sådan redovisning. Den är en del av det system för demokratisk kontroll som riksdagen tidigare har beslutat om.

Herr talman! Det är viktigt att komma ihåg att lagstiftningen om signalspaning har vuxit fram under lång tid och genom breda politiska överenskommelser. Regelverket har också utvecklats successivt för att stärka integritetsskyddet. Vi har alltså ett system som ger våra myndigheter möjlighet att inhämta nödvändig underrättelseinformation och som samtidigt sätter tydliga gränser för hur verksamheten får bedrivas. Det är i grunden en bra balans.

Å ena sidan behöver vi ett effektivt underrättelsearbete i en allt osäkrare värld. Å andra sidan ska vi värna den personliga integriteten och de fri- och rättigheter som är grundläggande i vår demokrati. I dagens säkerhetsläge är det viktigt att vi inte ställer dessa två värden mot varandra – tvärtom är båda nödvändiga. Ett samhälle som inte kan skydda sig mot yttre hot riskerar att få sina friheter urholkade, men ett samhälle som inte värnar sina fri- och rättigheter riskerar att förlora det som vi ytterst vill försvara. Det är därför kontrollsystemen kring signalspaningen är så viktiga. De säkerställer att verksamheten bedrivs inom lagens ramar och att integritetsskyddet upprätthålls.

Försvarsutskottet konstaterar i sitt betänkande att regeringens redovisning uppfyller de krav som riksdagen tidigare har ställt. Utskottet föreslår därför att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. Det är ett helt rimligt ställningstagande.

Sverige behöver en stark försvarsunderrättelseverksamhet. Den ska bedrivas under demokratisk kontroll och med respekt för individens integritet.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag kan konstatera att ledamoten anser att cybersäkerhetsstrategin är trams, att vi har alldeles för många strategier och att man egentligen vill ta bort allihop.

Jag vill ändå en gång till påpeka att jag är otroligt stolt över vårt reformarbete och den ambitionsnivå som vår borgerliga regering har när det gäller cybersäkerheten. Inte nog med att vi har reformerat Nationellt cybersäkerhetscenter och tagit fram en skarp cybersäkerhetsstrategi med handlingsplaner och årliga uppföljningar, utan i dag klubbar vi den skarpaste lag vi någonsin har sett på området. Vi har också tillsatt en minister som är ansvarig för det civila försvaret, där cybersäkerheten ingår.

Jag kan konstatera att trots att Socialdemokraterna inte klarade av att hantera cybersäkerheten under sin tid vid makten är löftet från dem att montera ned allt det ambitiösa reformarbete som vår regering har genomfört och gå tillbaka till ruta ett, det som Riksrevisionen så brutalt kritiserade.

(Applåder)

Herr talman! Återigen får vi höra ledamoten Markus Selin från talarstolen berätta om det omfattande och ambitiösa reformarbete som regeringen nu har genomfört när det gäller cybersäkerheten. Jag tycker att det är bra att ledamoten påpekar detta gång på gång, för det är viktigt att vi nu gör ambitiösa satsningar, gör reformer och gör förändringar och förbättringar för att få cybersäkerheten på plats. Den var kraftfullt eftersatt.

Det är lätt att kritisera det som en regering gör, men det som jag konkret skulle vilja veta från ledamoten Markus Selin nu är exakt vilka delar som ledamoten avser att ta bort från det extremt ambitiösa reformarbete som regeringen har genomfört. Vad är det du tänker ta bort? Vilken strategi tänker du kapa om Socialdemokraterna får regeringsmakten?

Det är lätt att bara sitta på läktaren och säga att det är dåligt, men nu vill jag veta konkret vilka delar som ledamoten avser att ta bort i det extremt ambitiösa reformarbete som vår regering har genomfört. Det är en borgerlig regering som har stöd av Sverigedemokraterna och stark majoritet i kammaren.

Det vore intressant för väljarna att veta hur du tänker nedmontera den svenska cybersäkerheten och vilka strategier du tänker ta bort, eftersom du var så tydlig i ditt anförande.

Herr talman! Jag skulle vilja påstå att ledamotens kritik är trams. Här står en ledamot vars regering var ansvarig för att Sverige under flera år hade en kraftigt eftersatt cybersäkerhet.

Jag tycker att denna cybersäkerhetsstrategi är otroligt bra, och jag är stolt över att vi har tagit fram den. Den innehåller konkreta åtgärder och årliga uppföljningar, vilket ska jämföras med den politik på området som fick brutal kritik av Riksrevisionen eftersom det saknades både styrning och ledning. Den här cybersäkerhetsstrategin får högsta betyg av mig eftersom den som sagt innehåller konkreta handlingsplaner och årliga uppföljningar.

I dag klubbar riksdagen dessutom igenom den skarpaste lagen någonsin om cybersäkerhet.

Jag förstår ledamotens oro med tanke på hans bagage och historia, men jag är stolt över att vi har tagit krafttag och stärkt cybersäkerheten i Sverige. Jag tycker också att Nationellt cybersäkerhetscenter gör ett enastående bra jobb, och centret är och kommer att fortsätta att vara ett bra stöd till alla Sveriges kommuner och regioner. Jag är stolt över den politik vi genomför och den lag som kommer att klubbas igenom i dag.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår att ledamoten Markus Selin är orolig över cybersäkerheten med tanke på att Socialdemokraterna misslyckades med att leverera under sin tid vid makten. Precis som ledamoten påpekade var Riksrevisionens kritik brutal. Inget fungerade. Trots att vi var ett av världens mest digitaliserade länder var vår nationella cybersäkerhet rejält eftersatt.

Det är dock bra att ledamoten pekar på dagens höga ambitionsnivå och stora reform. Omfattande initiativ tas för att höja den nationella cybersäkerheten. Till exempel debatterar vi nu den nya cybersäkerhetslagen, som är den mest ambitiösa lagstiftningen någonsin i Sverige när det gäller cybersäkerhet. Jag hoppas att vi åtminstone är överens om att denna lagstiftning är skarp och tillräckligt bra.

Som jag påpekade i mitt anförande har vi gjort ett omfattande reformarbete eftersom cybersäkerheten var kraftigt eftersatt och Riksrevisionens kritik brutal – en kritik som riktades mot just den socialdemokratiska regeringen. Nationellt cybersäkerhetscenter har fått en ny, tydlig och strategisk styrning och ledning, en ny cybersäkerhetsstrategi är på plats och Sverige får nu sin skarpaste lagstiftning någonsin för cybersäkerhet.

Jag förstår som sagt ledamotens oro, men det var bra att ledamoten passade på att berätta för kammaren vilken hög ambitionsnivå vår borgerliga regering har i detta ärende.

(Applåder)

Herr talman! Riksdagen debatterar i dag ett av de viktigare besluten för Sveriges säkerhet, nämligen förslaget om en ny cybersäkerhetslag. Detta är ett lagverk som kommer att stärka Sveriges motståndskraft i en tid när hoten mot vårt land blir alltmer avancerade, alltmer systematiska och alltmer riktade.

Cyberangrepp är inte längre hypotetiska scenarier utan en del av vardagen. De riktas mot våra myndigheter, våra företag, våra kommuner och våra kritiska samhällsfunktioner. Angreppen ökar i både omfattning och komplexitet. Därför agerar vi nu i riksdagen och regeringen.

Regeringen lägger nu fram den mest omfattande cybersäkerhetslagstiftning Sverige någonsin haft. Den bygger i huvudsak på NIS 2-direktivet, som ska genomföras i alla EU:s medlemsstater och som i betänkandet beskrivs som ett helt nödvändigt steg för att åstadkomma en hög och gemensam cybersäkerhetsnivå i unionen.

Jag skulle vilja understryka tre viktiga saker i den här propositionen.

För det första stärker vi Sveriges grundnivå när det gäller cybersäkerhet. Lagen skärper kraven och utökar kretsen av aktörer som omfattas. 18 kritiska sektorer, från energi, transporter och hälso- och sjukvård till livsmedel, dricksvatten, digital infrastruktur och offentlig förvaltning, kommer nu att omfattas av tydligare krav. Det handlar om att aktörer måste ha strategier för riskanalys, incidenthantering, leverantörskedjor och kontinuitet. Ledningen i berörda verksamheter ska även genomgå utbildning i cybersäkerhet. Detta är helt i linje med direktivet och avgörande för att skapa ansvarstagande på högsta nivå.

För det andra förbättrar vi förmågan att upptäcka och hantera incidenter. Aktörer inom de utpekade sektorerna måste rapportera betydande incidenter inom 24 eller 72 timmar. Det gör att spridningen kan begränsas och att staten snabbt får en samlad lägesbild. Tillsynsmyndigheterna får också skarpare verktyg i form av förelägganden, sanktionsavgifter och i särskilda fall möjligheten att förbjuda en befattningshavare att inneha en ledningsfunktion. Det här är nödvändiga verktyg, och utskottet står bakom dem.

För det tredje får kommunerna både tydligare krav och ökade resurser.

Herr talman! Kommuner och regioner är centrala delar av totalförsvaret. Deras digitala system är viktiga för allt från omsorg och vård till vatten och skola. Den nya lagen klargör ansvar, skärper kraven och förutsätter ett systematiskt säkerhetsarbete.

Staten lämnar dem dock inte ensamma. I budgeten tillförs kommuner och regioner 250 miljoner kronor för att säkerställa att de kan leva upp till de nya kraven. Det är en del av regeringens breda cybersäkerhetssatsning i budgetpropositionen.

Herr talman! Cybersäkerhet är numera en del av totalförsvaret, och precis som i totalförsvaret har alla en roll. Detta gäller staten, kommunerna, regionerna och företagen men också var och en av oss som använder digitala system i vardagen. Grundläggande cyberhygien och ett medvetet förhållningssätt kan vara det som hindrar nästa angrepp från att lyckas.

Låt mig också understryka att regeringen har valt kvalitet framför hastighet i genomförandet av NIS 2-direktivet. Syftet har varit att skapa ett långsiktigt hållbart regelverk och att inte i onödan belasta företag och aktörer med oproportionerliga kostnader. Det är ansvarstagande politik.

Regeringen har dessutom tagit fram en ny nationell cybersäkerhetsstrategi, gjort en omstrukturering av det nationella cybersäkerhetscentret och stärkt stödet till kommuner, regioner och företag.

Herr talman! Vårt samhälle är i dag djupt beroende av digitala system. Det gör oss starka men också sårbara. Cyberangrepp kan slå ut vår elförsörjning, störa betalningar, hota vår sjukvård och påverka vår demokrati. Att stå passiv vore ett svek mot svenska folket.

Därför tar vi Tidöpartier nu ansvar. Med denna lag höjer vi Sveriges motståndskraft och skyddar välfärden, företagen och medborgarna, och vi gör det med ett kraftfullt, modernt och proportionerligt regelverk.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag och därmed till propositionen.

(Applåder)

Fru talman! Nu tycker jag att ledamoten gör det lite enkelt för sig. Frågan om en garanterad totalsträckskryptering i alla lägen och vid alla tekniker är för komplex för det.

Regeringen har inte lagt fram något skarpt lagförslag, utan man håller på att bereda frågan, en fråga som jag tror att ledamoten och jag och alla här i kammaren är överens om är ytterst komplex och allvarlig. Man behöver hitta tekniska och juridiska lösningar som både garanterar den personliga integriteten och säker kommunikation och som möjliggör verktyg för att hitta förövare som begår sexuella övergrepp mot barn.

Jag tror därför inte att frågan kan besvaras med ett enkelt ja eller nej. Frågan bereds på Justitiedepartementet, och jag är övertygad om att vi alla tar denna komplexa fråga på största allvar. Vi behöver en säker kommunikation i Sverige i framtiden, men vi behöver också hitta juridiska och tekniska lösningar för att kunna skydda barn från sexuella övergrepp.

Fru talman! Tack, ledamoten, för att du uppskattar vår nationella cybersäkerhetsstrategi! Den har vi gemensamt längtat efter, och det känns tryggt att den är uppskattad även av oppositionen. Jag tror att den kommer att bidra till en mycket bra redundans i vårt samhälle.

Själva sakfrågan om totalsträckskryptering är väldigt komplex och angelägen. Den är dock inte en del av cybersäkerhetsstrategin utan ett pågående arbete som nu hanteras av regeringen och bereds i Justitiedepartementet. Precis som ledamoten säger finns det ett lagförslag som remissinstanser nu analyserar. Det stämmer dock inte att regeringen har bestämt sig för att införa möjligheten att bygga in bakdörrar vid totalsträckskryptering.

Man analyserar såklart lagrådsremissen och remissvaren nogsamt, för det är en komplex fråga. Vi ska å ena sidan skydda utsatta barn från sexuella övergrepp på internet, å andra sidan samtidigt hitta tekniska och juridiska lösningar som gör att vi fortfarande, för landets säkerhet, kan ha en säker kommunikation.

Jag delar alltså ledamotens oro och farhågor gällande att undanröja möjligheten till säker kommunikation, och jag tror att alla i den här kammaren är överens om att vi behöver ha en säker kommunikation. Det stämmer dock inte som ledamoten säger att det har fattats beslut om att det ska vara självklart att kunna bygga in bakdörrar. Ärendet bereds just nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut.

I dag debatterar vi regeringens skrivelse om den nationella strategin för cybersäkerhet. Det är en strategisk vägledning i en tid där hoten och angreppen mot vårt land har blivit alltmer komplexa och gränsöverskridande. Och de har under senare år avsevärt ökat i både antal och styrka.

Cybersäkerhet handlar inte längre bara om teknik. Det handlar om tillit, om vår demokratis trygghet och om att kunna skydda det svenska samhällets nervsystem – elnät, vattenförsörjning, sjukhus, betalningar och kommunikation, sådant som vi ofta tar för givet fram tills det en dag slutar att fungera.

Den här strategin bygger på tre pelare, som jag tänkte nämna: systematiskt och effektivt cybersäkerhetsarbete, utvecklad kunskap och kompetens samt förmåga att hantera cybersäkerhetsincidenter.

Den här strategin har som mål att man ska kunna genomföra de förflyttningar som behövs och bemöta de hot och sårbarheter som finns. Regeringens och vår vision är tydlig: ett motståndskraftigt Sverige, där samhällsviktig verksamhet fungerar även under allvarliga kriser eller cyberattacker.

Och det behövs. Vi ser hur cyberhoten och attackerna ökar mot Sverige – från främmande makt, från organiserad brottslighet och från ideologiskt drivna cyberaktivister. Det handlar om överbelastningsattacker, som vi har sett i stor omfattning den här veckan, om teknikstöld, om ransomware-attacker och om påverkan på samhällsdebatten.

I det säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i just nu är cybersäkerheten en starkt integrerad del av totalförsvaret.

Jag vill passa på att lyfta fram hur den här strategin får betydelse också lokalt. I Blekinge, där jag själv är verksam, finns det flera nyckelaktörer inom cybersäkerhet och försvar. Karlskrona är navet för vår svenska marin. Här finns också flygflottiljen. Vi har Blekinge tekniska högskola och ett näringsliv som samverkar aktivt i totalförsvarssatsningar.

Detta gör Blekinge till en naturlig plats för spetskompetens inom cybersäkerhetsområdet. Här finns också goda förutsättningar att bygga upp just den forskning och innovation som strategin lyfter fram som avgörande. Blekinge tekniska högskola bedriver redan i dag forskning inom cybersäkerhet och systemteknik, och med regeringens satsning på Cybercampus Sverige kan den här typen av regional kompetens få en ännu tydligare roll.

Det är så vi stärker den nationella säkerheten och den regionala utvecklingen.

Strategin pekar också tydligt på behovet och betydelsen av att stärka det civila försvaret. Vi vet att våra fiender söker våra svagheter, inte bara i de militära systemen utan också i kommunal it-drift, i skolplattformar, i vattenreningsverk och i vårdsystem. Därför är det viktigt att hela samhället involveras.

Statliga myndigheter, kommuner och regioner men också företag – stora, små och medelstora – har ofta mycket att skydda men mindre resurser för att kunna göra det. Strategin innehåller mål för att stärka stödet till de här företagen och organisationerna genom utbildning, tekniskt stöd och vägledning.

Vi behöver också människor och kompetens. Strategin tar fasta på det. Vi behöver öka medvetenheten hos allmänheten. Vi behöver stärka utbildningen – från grundskolan till högskolan. Vi ska kunna erbjuda karriärväxling och traineeprogram och satsa på forskning och innovation. Vi har världsledande företag och starka forskargrupper, men vi behöver mer tvärvetenskap, mer samverkan och långsiktiga resurser.

Regeringen gör just nu detta genom forskningspropositionen och genom stöd till EU-finansiering. Det är en investering i både konkurrenskraft och säkerhet.

En särskild satsning gäller det nationella cybersäkerhetscentret, som nu har fått ett tydligt uppdrag. Det är rätt steg att ta, för vi behöver ett starkt nav som kan samordna, analysera och vägleda vid incidenter.

Cybersäkerheten är en av de stora frihetsfrågorna i vår tid, för vi ser i vilken omfattning detta påverkar vår vardag. Man måste kunna lita på samhällets tjänster. Det handlar om att skydda vår infrastruktur och om att värna vår integritet och vårt självbestämmande.

Med den här strategin visar vår regering att den tar frågan på största allvar. Vi stärker skyddet för vårt land – digitalt, civilt och militärt. Vi skapar trygghet, och vi skapar motståndskraft. Och vi gör det tillsammans – från Blekinge till riksdagen, från klassrummet till serverhallen och från småföretag till totalförsvarets kärna.

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonsson.

I min valkrets i Blekinge är försvarsindustrin oerhört viktig, och det är den även för hela Sverige. Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har kraftfullt försämrats, och det svenska försvaret behöver snabbt stärkas. En avgörande del i detta är att vi stärker försvarsindustrin och ökar produktionen.

Regeringen har redan vidtagit viktiga initiativ. Men vi vet att industrin fortfarande har utmaningar, bland annat kopplade till långsiktiga beställningar, kompetensförsörjning och tillgång till kritiska komponenter.

Därför är min fråga till försvarsministern: Vilka ytterligare åtgärder ser regeringen som nödvändiga för att säkerställa att svensk försvarsindustri kan skala upp produktionen i den takt som behövs?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i för-svarsunderrättelse-verksamhet

Herr talman! Ledamoten Markus Selin svarade ju på min fråga. Han har inget besked redan nu. Det får vi moderater respektera.

Vi har under flera år varit tydliga med att vi tycker att man verkligen behöver se över detta, och det gör man nu i utredningen. Det är väl inte mycket mer att debattera här i kammaren, men jag vill ändå återigen påpeka att det är oerhört viktigt för vår säkerhet och integritet att vi kan säkra våra svenska medborgare och undanröja terrorhot och andra typer av hot. Det är alltså välkommet med utredningen.

Det är också välkommet att vi har så bred samsyn. Detta är ingen fråga som vi ska ha politiska konflikter kring på ett ideologiskt plan. Det känns betryggande.

Jag får respektera svaret från ledamoten Markus Selin och inväntar både utredningen och beskedet från Socialdemokraterna.

Herr talman! Jag har en fråga till ledamoten Markus Selin.

Till att börja med vill jag konstatera att det är betryggande att vi verkar ha en bred samsyn om hur viktig försvarsunderrättelseförmågan är för vårt land och att vi gemensamt anser att vi har en betryggande försvarsunderrättelseverksamhet som beaktar integriteten och säkerheten. Jag hoppas att vi också är överens när vi eventuellt ska justera revideringen av signalspaningslagen framöver.

Jag kan också konstatera att skrivelsen i motionen, som Markus Selin anför, är tilltalande, och det är bra att vi har en samsyn om detta. Jag har dock en fråga, som jag inte vet om Markus Selin kan svara på nu. Jag ställer den inte för att skapa en konfrontationsdebatt utan mer av nyfikenhet.

Som jag sa i mitt anförande har vi moderater länge drivit att det är tämligen relevant att kunna bedriva underrättelseverksamhet inom ramen för signalspaningen när både mottagare och avsändare befinner sig i Sverige - inom landets gränser - och då också titta på om underrättelseverksamhet kan initieras inom ramen för signalspaning när både mottagare och avsändare från början befinner sig inom landets gränser.

Har ledamoten Markus Selin och Socialdemokraterna någon uppfattning om detta redan nu, eller är det en del av den strategi som det pratas om i Socialdemokraternas motion? Det kan vara intressant att om möjligt få svar på detta redan nu. Jag tycker att det är bra att vi har den parlamentariska gruppen och att vi tittar på detta gemensamt, men jag är nyfiken. Har ledamoten Markus Selin ett svar på frågan redan nu?