Riksflödet
Logga in
Jakob Forssmed
Jakob Forssmed

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Jakob Forssmed

Socialminister i övergångsregeringen · Kristdemokraterna · 22 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@jakob.forssmed
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 15 april 2003 · jämfört med riksdagens snitt

0
Socialdepartementet tillsatte en utredning
3 sep 2026
Pågår

Skydda barn och unga vuxna från spel om pengar

En särskild utredare ska sammanställa kunskap om ungas spel om pengar och lämna förslag på åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av sådant spelande.

Utreds · Klar senast 29 feb 2028
Tillsatt 3 sep 202612 % av tiden · 16 månader kvarSenast 29 feb 2028
Statsråd på departementet4 personer
Socialdepartementet tillsatte en utredning
3 sep 2026
Pågår

En stärkt hälso- och sjukvård inom Kriminalvården

En särskild utredare ska föreslå hur Kriminalvården kan ges ett utökat ansvar för att säkerställa intagnas rätt till viss hälso- och sjukvård, i enlighet med bedömningar och förslag i Trygghetsberedningen SOU 2024:54, samt hur samverkan mellan Kriminalvården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan stärkas.

Utreds · Klar senast 29 feb 2028
Tillsatt 3 sep 202612 % av tiden · 16 månader kvarSenast 29 feb 2028
Statsråd på departementet4 personer
Ställde en skriftlig fråga till Sjukvårdsminister Elisabet Lann · 27 aug 2026

Synliggörande av diagnoser som restriktiv ätstörning

Skriftlig fråga 1009
ARFID, eller Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder, är en ätstörning som innebär att personen undviker eller kraftigt begränsar sitt matintag utan att det bottnar i oro för vikt, kroppsform eller utseende. Orsakerna kan i stället vara stark sensorisk känslighet inför smak, lukt, textur eller färg, bristande intresse för mat och ätande eller rädsla för negativa konsekvenser, såsom att sätta i halsen, kräkas eller få magbesvär. Till skillnad från anorexia nervosa eller bulimia nervosa saknas den typiska kroppsbildsstörningen, men tillståndet kan ändå leda till betydande viktminskning eller utebliven tillväxt hos barn, näringsbrister, behov av sondmatning eller kosttillskott samt omfattande sociala och psykosociala svårigheter. ARFID debuterar oftast i barndomen men kan kvarstå eller först identifieras i vuxen ålder, förekommer hos både män och kvinnor och är vanligare i samband med autism, adhd eller ångesttillstånd. Diagnosen infördes formellt i DSM-5 år 2013 och senare i ICD-11. Den korta tiden som etablerad diagnos har medfört betydande kunskapsluckor såväl hos allmänheten som inom vården. I Sverige visar studier att många kliniker saknar utbildning om tillståndet och känner låg tilltro till sin förmåga att diagnostisera och behandla det. Personer med ARFID bollas ofta mellan olika specialiteter utan tydlig vårdplan, och många vuxna beskriver hur de under lång tid avfärdats som kräsna eller som om de bara befunnit sig i en övergående fas. Nationella riktlinjer nämner diagnosen, men konkreta behandlingsvägar och resursfördelning saknas fortfarande på många håll. Uppskattningar tyder på att mellan 1 och 5 procent av befolkningen kan vara drabbade, vilket i Sverige skulle motsvara hundratusentals personer, men den faktiska diagnosfrekvensen är betydligt lägre till följd av underidentifiering. Den bristande förståelsen för ARFID får allvarliga konsekvenser. Försenad eller utebliven diagnos leder till felaktig tolkning, otillräcklig näringsbehandling och ökad risk för medicinska komplikationer. Social isolering, skam och konflikter kring måltider blir vanliga, samtidigt som forskningen om evidensbaserade behandlingar, särskilt för vuxna, fortfarande är begränsad. Ökad medvetenhet, utbildning av vårdpersonal och tydligare vårdkedjor är nödvändiga för att personer med ARFID ska få adekvat stöd i tid, eftersom tillståndet inte är en fas som går över av sig själv och inte heller kan reduceras till vanlig kräsenhet, vilket ofta blir fallet när kunskapen kring fenomenet inte är tillräcklig. Mot bakgrund av ovanstående önskas sjukvårdsminister Elisabet Lann svara på följande fråga: Avser ministern och regeringen att ta initiativ till att stärka kunskapen om och kring diagnoser som ARFID, och i sådana fall hur?
Socialdepartementet tillsatte en utredning
27 aug 2026
Pågår

Åtgärder för att mer effektivt förebygga skador av narkotika

En särskild utredare ska lämna förslag på ändamålsenliga och effektiva åtgärder som syftar till att förebygga och minska skador till följd av narkotika och andra hälsofarliga substanser.

Utreds · Klar senast 29 feb 2028
Tillsatt 27 aug 202613 % av tiden · 16 månader kvarSenast 29 feb 2028
Statsråd på departementet4 personer
Socialdepartementet tillsatte en utredning
13 aug 2026
Pågår

Nationella principer för utbud av hälso- och sjukvård i hela landet

En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på nationella principer för vilket utbud av hälso- och sjukvård som ska finnas i Sverige.

Utreds · Klar senast 15 feb 2028
Tillsatt 13 aug 202616 % av tiden · 15 månader kvarSenast 15 feb 2028
Statsråd på departementet4 personer
Ställde en skriftlig fråga till Socialminister Jakob Forssmed · 21 juli 2026

Opartiskhet i statligt finansierad opinionsbildning

Skriftlig fråga 966
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) erhåller statliga bidrag genom Socialstyrelsen för att stödja verksamhet inom brottsofferområdet. Statsbidragen syftar till att stärka kvinno- och tjejjourernas arbete och är avsedda att användas i enlighet med de villkor och syften som regeringen har beslutat om. Inför valet 2026 har Roks publicerat rapporten Feministiska valkollen 2026. Av rapportens metodbeskrivning framgår att organisationen skickat en valenkät till riksdagspartierna, men medvetet valt att inte skicka den till Sverigedemokraterna. Som skäl anges att delar av partiets historia, ideologiska utgångspunkter och politiska ställningstaganden enligt Roks inte är förenliga med organisationens feministiska och antirasistiska värdegrund samt att detta är en sedan länge etablerad policy. Ideella organisationer har självklart rätt att bedriva opinionsbildning och själva besluta om sina ställningstaganden. Samtidigt väcker det principiella frågor när organisationer som finansieras med skattemedel deltar i valrelaterad opinionsbildning men väljer att utesluta ett demokratiskt valt riksdagsparti från sina granskningar och enkäter på ideologiska grunder. Det finns ett allmänt intresse av att statliga bidrag används på ett sätt som upprätthåller förtroendet för bidragssystemets saklighet och opartiskhet. Mot denna bakgrund vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed: Avser ministern att ta initiativ till att se över villkoren för statliga bidrag till ideella organisationer för att säkerställa att offentliga medel inte används för valrelaterad opinionsbildning där demokratiskt valda riksdagspartier särbehandlas på ideologiska grunder?
Socialdepartementet tillsatte en utredning
9 juli 2026
Pågår

Ett ökat statligt ansvarstagande för den rättspsykiatriska vården

En särskild utredare ska analysera och föreslå hur ett statligt eller delvis statligt huvudmannaskap för den rättspsykiatriska vården kan möjliggöras.

Utreds · Klar senast 10 jan 2028
Tillsatt 9 juli 202622 % av tiden · 14 månader kvarSenast 10 jan 2028
Statsråd på departementet4 personer
Socialdepartementet tillsatte en utredning
2 juli 2026
Pågår

Nationell samordnare för funktionshinderspolitiken

En särskild utredare, som ska fungera som nationell samordnare, ska öka samordningen mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhället och bidra till ökad kunskap om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samhället.

Utreds · Klar senast 4 aug 2028
Tillsatt 2 juli 202617 % av tiden · 21 månader kvarSenast 4 aug 2028
Statsråd på departementet4 personer
Socialdepartementet tillsatte en utredning
25 juni 2026
Pågår

En rättssäker och kunskapsbaserad socialtjänst

En särskild utredare ska se över hur rättssäkerheten kan stärkas i särskilt ingripande och komplexa ärenden inom socialtjänsten.

Utreds · Klar senast 26 juni 2028
Tillsatt 25 juni 202618 % av tiden · 20 månader kvarSenast 26 juni 2028
Statsråd på departementet4 personer
Talade i kammaren · · Stockholms län

Svar på interpellation 2025/26:517 om tandvård för unga

Fru talman! Jag vill också önska Jim Svensk Larm en riktigt bra sommar med precis samma saker. Får man möjligen då också skicka med Veronica Palms utredning i den där bokhögen gör jag gärna det, för jag tyckte att det var en bra analys som framkom där.

Självklart ska ingen behöva avstå från tandvård av ekonomiska skäl. Det tycker jag är en bra svensk grundprincip. Och självklart ska vi slå vakt om den fina förebyggande tandvård som vi har. Men vi måste också vårda vårt tandvårdssystem.

Svensk Folktandvårdsförening och region efter region pekar på att våra tandvårdsresurser i dag inte går efter behov därför att vi har en situation där vi ganska nyligen, för bara några år sedan, flyttade upp åldersgränsen från 19 till 23 år. Då kanske vi ska överväga att flytta ned gränsen; det är något av en plikt att göra det. Vi gjorde det för att skapa kapacitet för dem med de större tandvårdsbehoven, inte minst de äldre.

Det här är så angeläget för mig, och jag är så glad för att personer som nu har väntat på tandvård i 10–15 år och som har gått med smärta och med svåra tillstånd nu kan få detta åtgärdat. Det sker bland annat tack vare att vi har gjort den här förändringen.

För att de unga ska kunna klara det som förändringen innebär för dem tillskjuter vi ett dubbelt allmänt tandvårdsbidrag, som gör att kostnaden ändå blir relativt liten för de här besöken. Sedan finns det en kostnad ändå, om man till exempel har större tandvårdsbehov som ung, och då finns det vanliga högkostnadsskyddet. Det gäller lika för unga som för alla andra personer i vårt land.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Talade i kammaren · · Stockholms län

Svar på interpellation 2025/26:517 om tandvård för unga

Fru talman! Det påståendet får stå för Adrian Magnusson. Jag satte naturligtvis detta i relation till de påståenden som kom om att regeringen skulle göra detta av något slags allmänna besparingsskäl för att bekosta andra saker som skattesänkningar och annat. Jag tror nog att ledamoten Magnusson förstod att det var det sammanhanget jag avsåg.

Jag sa ju i mitt interpellationssvar att det är självklart att detta får konsekvenser för unga människor. Det är därför regeringen mildrar konsekvenserna genom att föreslå ett dubbelt allmänt tandvårdsbidrag för de här personerna – just för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av ett beslut som i grunden handlar om kapacitet och behov i tandvårdssektorn.

Jag noterar att Socialdemokraterna ställer sig bakom vår tandvårdsreform för äldre för att äldre ska kunna få tandvård som en del av dem inte har kunnat få på 10–15 års tid. De har aldrig haft någon fri och förebyggande tandvård. De har aldrig haft de här möjligheterna, och därför är det rätt att se till att också de får sina behov tillgodosedda.

Socialdemokraterna låtsas som att kapaciteten är oändlig och att vi både kan ha kvar den fria barntandvården upp till 23 år och göra reformen för de äldre. Men då får de ju inga tider! Det är dessa undanträngningseffekter som Svensk Folktandvårdsförening och regionerna har varnat för. Det är därför vi behöver göra de här förändringarna samtidigt. Men i Socialdemokraternas värld behöver man aldrig se till att kapaciteten räcker. Där kan man bara säga: Vi kör allt samtidigt och hoppas på det bästa!

Talade i kammaren · · Stockholms län

Svar på interpellation 2025/26:517 om tandvård för unga

Herr talman! Det är med stigande förvåning som jag tar del av inläggen. Vill man diskutera statsskuldspolitik, arbetsmarknadspolitik eller politik gällande bostadsmarknaden, flyget eller vad det nu är har man alla möjligheter att kalla hit de statsråd som är ansvariga för det. Denna debatt handlar om tandvården.

Vi gör mycket på de områdena, inte minst privatekonomiskt, där hushållen nu får rejäla förstärkningar i form av både sänkt matmoms och sänkt skatt. Jag är glad för att vi till exempel sänker skatten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning som länge har haft det väldigt tufft.

Om man ska tala om tandvården gör vi de största förbättringarna någonsin för äldre personer. De skriver till mig och är chockade. De kan inte tro att det är sant att de för första gången på 15 år kan gå till tandläkaren, få den vård de behöver och sedan titta på kvittot och undra om det är sant. Det är för att vi har satsat 4 miljarder på att de med sämst munhälsa ska ha möjlighet att gå till tandläkaren, vilket de nu kan göra.

Jag är också förvånad över att Socialdemokraterna själva inte har gått igenom sakläget. Det överraskar mig. Ibland finns det stråk av seriositet inom Socialdemokraterna, men det kommer inte till uttryck här.

Vad säger Svensk Folktandvårdsförening? De uppvaktade mig. De har säkert uppvaktat era ministrar också före mig och sagt att det är skadligt för svensk tandvård. Det dränerar tandvården på resurser. Det gör att de med större behov inte kan få tider. Det gör att folktandvården inte fungerar tillräckligt bra. Vi behöver ändra detta.

Ni behöver inte lyssna på dem. Ni kan lyssna på regionerna. De välkomnar detta i sina remissvar. I Region Örebro län uteblev de i gruppen 20–23 år i 37 procent av fallen. De kom inte på sina tider. Det stod färdiga team med tandläkare och tandvårdspersonal och väntade på att de skulle dyka upp, men de kom inte. I gruppen upp till 19 år var det 4 procent, och sedan ökade siffran upp till 37 procent. Det var hela 37 procent av besöken hos tandvården som var tomma.

Ni behöver inte lyssna på dem. Ni kan lyssna på socialdemokraten Veronica Palm som utredde tandvården efter behovsprincipen. Tandvård i Sverige måste ges mer efter behov. Det är en gammal socialdemokratisk paradgren. Vi ska ge saker efter behov. Vad kom hon fram till? Det här är inte efter behov, utan det borde tas bort. Socialdemokraten Veronica Palm konstaterade detta.

Man kan ha uppfattningen att allt borde vara gratis för alla, och sedan kan man hoppas att kapaciteten inom tandvården räcker. Men nu är inte verkligheten beskaffad på det sättet.

Då behöver man fundera på: Hur ser vi till att tandvården ges mer efter behov än tidigare? Det är det som vi har gjort. Det här är inte en ekonomisk fråga. Det är en kapacitetsfråga. Hur ska vi använda tandvårdens resurser så att den kommer dem med de största behoven till del?

Den här gruppen ställs inte på bar backe. De får dubbelt allmänt tandvårdsbidrag som täcker stora delar av deras undersökning. Men de blir inte längre en del av den fria barntandvården. Det är förändringen.

Det finns många frågor där man kan ha olika uppfattningar och där det finns väldigt starka argument emot. Det här är inte en sådan fråga. Går man efter det underlag som finns här är det en ganska given slutsats.

Det är också därför vi kompenserar med ett höjt allmänt tandvårdsbidrag. Det är rimligt att besöken glesas ut för den gruppen, särskilt som man får sin tandvård tillgodosedd under det sista året av den fria barntandvården.

Det här är väl genomtänkt och rimligt. Det säger i stort sett varje remissinstans. Man kan ha en annan uppfattning. Men då måste man också svara på frågan: Hur ska vi se till att kapaciteten räcker för dem med behov? Det kan inte Socialdemokraterna.

Talade i kammaren · · Stockholms län

Svar på interpellation 2025/26:517 om tandvård för unga

Herr talman! Jim Svensk Larm har frågat mig vilka konsekvenser regeringen bedömer att den sänkta maxåldern för gratis tandvård får för antalet unga patienter. Han har även frågat om jag avser att vidta någon åtgärd för att förbättra tandhälsan för dem som varit i åldern 20–23 och inte besökt tandläkare till följd av den sänkta åldersgränsen.

Jag vill inledningsvis tacka Jim Svensk Larm för hans engagemang när det gäller tandvård för unga. Glädjande nog är munhälsan hos barn i Sverige generellt god, och den förbättras också kontinuerligt. Under 2024 ökade andelen kariesfria barn i alla undersökta åldersgrupper. Detsamma gällde bland 23-åringarna. Därför stod den tidigare åldersgränsen för avgiftsfri tandvård inte i överensstämmelse med principen att de med störst behov ska ges företräde till tandvården.

Eftersom mer än 85 procent av barntandvården utförs av folktandvården bidrog den höga åldersgränsen även till att öka regionernas åtagande på ett sätt som orsakade undanträngningseffekter och kapacitetsbrist samt försämrade deras förutsättningar att erbjuda tandvård till patienter med större behov.

Den sänkta maxåldern för fri barntandvård innebär att unga personer behöver betala en kostnad för sin egen tandvård. För att mildra konsekvenserna för den berörda patientgruppen infördes därför samtidigt ett dubbelt allmänt tandvårdsbidrag, ATB, om 600 kronor årligen.

Det är förväntat att regionernas statistik visar att besöken i åldersgruppen minskat. Besöken ska stå i relation till behoven. Regionerna har för vana att tillse att de unga vuxna lämnar barntandvården oralt friska, och de kallas därför under det sista kostnadsfria året för att få den tandvård de behöver. Vi känner inte till att det gjorts någon jämförelse med Försäkringskassans databas för att se om de i stället börjat gå till privata vårdgivare.

Av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård framgår att det är väsentligt att såväl barn som vuxna besöker tandvården för en basundersökning så ofta som det behövs – dock inte oftare. Generellt sett löper unga vuxna låg risk för dålig munhälsa, vilket enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för tandvård innebär ett revisionsintervall om två till tre år.

Åldersgränsen för barntandvården sänktes i januari 2025. Detta aviserades i god tid före sänkningen. Det innebär att dessa patienter förmodas ha fått en undersökning och, vid behov, behandling under senare delen av 2024 och därmed, ur ett generellt perspektiv, först under senare delen av 2026 eller 2027 behöver kallas av tandvården på nytt. Att statistiken påvisar ett minskat antal unga inom vuxentandvården är således inget anmärkningsvärt i detta skede.

När dessa patienter besöker tandvården under 2026 har de 1 200 kronor i ATB. Det täcker lejonparten av de 1 500 kronor som är den genomsnittliga kostnaden för ett besök för denna åldersgrupp.

Ställde en skriftlig fråga till Socialminister Jakob Forssmed · 17 juni 2026

Psykiatrisk tvångsvård och samsjuklighet

Skriftlig fråga 916
Regeringen gav i januari 2025 ett uppdrag till en delegation för att genomföra en reform för mer samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser för personer med samsjuklighet. Utgångspunkten för delegationens arbete var de förslag som Samsjuklighetsutredningen lämnat i sina två betänkanden Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet och Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja. Efter att en proposition kallad En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd är lämnad och beslutad påbörjar nu Samsjuklighetsdelegationen enligt regeringens pressmeddelande arbetet med samsjuklighetsreformens andra steg, som handlar om tvångsvård vid skadligt bruk eller beroende. Delegationens uppdrag ska slutredovisas senast den 15 december 2027. Nu har regeringen samtidigt tillsatt en ny utredning för att se över den psykiatriska tvångslagstiftningen som ska redovisas i juni 2028. Således ser det ut som att delegationen ska fortsätta arbeta med förslag som rör samsjuklighet utifrån utredningen Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja och slutredovisa det innan den nya utredningen om psykiatrisk tvångslagstiftning är klar. Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är: Vilka initiativ har ministern tagit för att det fortsatta arbetet med tvångsvården i delegationen för samsjuklighet och den nya utredningen som ska se över den psykiatriska tvångslagstiftningen i den mån det behövs ska beakta och dra nytta av varandras arbete?
Ställde en skriftlig fråga till Socialminister Jakob Forssmed · 12 juni 2026

Brist på östrogen för kvinnor i klimakteriet

Skriftlig fråga 896
Kvinnor runt om i Sverige lider av bristen på östrogenläkemedel som de behöver för att kunna hantera svåra klimakteriebesvär. Det handlar bland annat om plåster, gel och sprej, alltså behandlingar som tas upp genom huden och som för många patienter är medicinskt viktiga alternativ. Klimakteriet är inte en sjukdom, men för många kvinnor innebär det mycket stora hälsobesvär. Det kan handla om sömnproblem, ledvärk, ”hjärndimma”, utmattning, värmevallningar, nedstämdhet och en kraftigt försämrad livskvalitet. För den som redan har fått en fungerande behandling kan en läkemedelsbrist innebära att symtomen kommer tillbaka med full kraft. Det påverkar kvinnors vardag, familjeliv, arbetsförmåga och möjlighet att vara delaktiga i samhället. Kvinnor i Sverige jagar just nu läkemedel i desperation, tvingas byta behandling utan trygg uppföljning och mixtrar på egen hand med doser. Det är en orimlig situation. Socialstyrelsen har nyligen tagit fram nationella riktlinjer för vård vid klimakteriebesvär. Där framgår att vården behöver bli mer jämlik, att kunskapen behöver stärkas och att hormonell behandling för många är en effektiv vårdinsats. Samtidigt hjälper riktlinjer inte den patient som inte kan hämta ut sitt förskrivna läkemedel på apoteket. Regeringen har gett Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera hur tillgången till dessa läkemedel kan stärkas. Det är viktigt, men uppdraget ska slutredovisas först i oktober 2026, och eventuella långsiktiga åtgärder kommer att dröja. Under tiden pågår bristen här och nu. Regeringen behöver därför kunna redovisa vad som görs omedelbart, inte bara vad som ska åtgärdas på längre sikt. Mot denna bakgrund vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed: Vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta i nuläget för att kvinnor som i dag drabbas av bristen på östrogenläkemedel ska få tillgång till fungerande behandling?
Ställde en skriftlig fråga till Socialminister Jakob Forssmed · 10 juni 2026

Brist på östrogenläkemedel för kvinnor i klimakteriet

Skriftlig fråga 888
Kvinnor runt om i Sverige vittnar om stora svårigheter att få tag på de östrogenläkemedel som de är beroende av för att hantera besvär i samband med klimakteriet. Bristen på bland annat östrogensprejer, geler och plåster har pågått under lång tid och innebär att många kvinnor åter drabbas av svåra symtom som påverkar både hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga. Regeringen gav nyligen Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera åtgärder för att stärka tillgången till dessa läkemedel. Det är ett bra och viktigt uppdrag, men det ska slutredovisas först den 30 oktober 2026, samtidigt som många kvinnor redan i dag står utan fungerande behandling. Mot denna bakgrund vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed: Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta innan myndigheternas uppdrag redovisas för att säkerställa att kvinnor som i dag står utan östrogenläkemedel får tillgång till den behandling de behöver?
Talade i kammaren · · Stockholms län

Frågestund

Fru talman! De nya villkoren för bidragsgivning som vi är överens om med Sverigedemokraterna, som vi är brett överens om i kammaren, är viktiga. De ger myndigheterna bättre verktyg att neka bidrag till organisationer eller trossamfund som inte lever upp till kraven.

Ledamoten nämner ett samfund som fick avslag från Myndigheten för stöd till trossamfund, och man har också fått avslag i handläggning och beslut från nuvarande myndighet. Sedan har det avslaget överklagats. Överklagan har hanterats i första instans, där beslutet stod fast. Sedan har det beslutet återigen överklagats.

Under tiden som processen pågår säger bestämmelserna, mot bakgrund av olika rättssäkerhetskrav och annat, att utbetalningarna fortsätter till dess att det finns lagakraftvunna beslut i den högsta aktuella instansen. Det är inte så att MUCF har gjort en annan bedömning än tidigare myndighet.

Uppdrag
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    28 sep 2026 - 23 sep 2030 · Yusuf Aydin 2026-06-20 - 2026-09-28, Yusuf Aydin 2026-09-28 - 2030-09-23
  • Socialdemokraterna - Socialminister
    9 sep 2025 - 31 dec 2026 · Socialdepartementet
  • Socialdemokraterna - Socialminister
    28 juni 2025 - 9 sep 2025 · Socialdepartementet
  • Socialdemokraterna - Socialminister
    10 sep 2024 - 27 juni 2025 · Socialdepartementet
  • Socialdemokraterna - Socialminister
    18 okt 2022 - 10 sep 2024 · Socialdepartementet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    18 okt 2022 - 28 sep 2026 · Nike Örbrink 2022-10-18 - 2022-11-07, Yusuf Aydin 2022-11-08 - 2026-05-18, Anna Lipinska 2026-05-19 - 2026-06-19, Yusuf Aydin 2026-06-20 - 2026-09-28
  • Kristdemokraterna - Ledamot
    11 okt 2022 - 24 nov 2022 · Krigsdelegationen
  • Finansutskottet - Ledamot
    4 okt 2022 - 18 okt 2022 · Finansutskottet
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    26 sep 2022 - 18 okt 2022
  • Valberedningen - Suppleant
    26 sep 2022 - 18 okt 2022 · Valberedningen
  • Arbetsmarknadsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Civilutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Civilutskottet
  • Justitieutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Justitieutskottet
  • Kulturutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Kulturutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Näringsutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Socialförsäkringsutskottet
  • Trafikutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Trafikutskottet
  • Utbildningsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 26 sep 2022 · Utbildningsutskottet
  • Försvarsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Försvarsutskottet
  • Konstitutionsutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Konstitutionsutskottet
  • Utrikesutskottet - Suppleant
    18 mars 2020 - 3 sep 2020 · Utrikesutskottet
  • EU-nämnden - Suppleant
    18 mars 2020 - 4 okt 2022 · EU-nämnden
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    21 feb 2020 - 26 sep 2022
  • Kammaren - Riksdagsledamot
    14 jan 2020 - 20 feb 2020 · Marcus Jonsson 2020-01-14 - 2020-02-20
  • Riksdagens råd för Riksrevisionen - Ledamot
    1 april 2019 - 18 okt 2022 · Riksdagens råd för Riksrevisionen
  • Skatteutskottet - Suppleant
    16 okt 2018 - 26 sep 2022 · Skatteutskottet
  • Socialutskottet - Suppleant
    16 okt 2018 - 26 sep 2022 · Socialutskottet
  • Riksrevisionens parlamentariska råd - Ledamot
    9 okt 2018 - 31 mars 2019 · Riksrevisionens parlamentariska råd
  • Finansutskottet - Ledamot
    2 okt 2018 - 26 sep 2022 · Finansutskottet
Visar 30 av 49 ·Rådata