Anna-Lena Hedberg

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Under lång tid har den så kallade dansbandsmomsen varit ett exempel på otydliga och inkonsekventa skatteregler som slår mot kultur- och nöjesbranschen. Olika momssatser har tillämpats beroende på om publiken sitter stilla eller dansar, något som uppfattas som både svårbegripligt och administrativt betungande.

Regeringen har tagit steg för att förenkla detta, vilket är positivt, men kultursektorn vittnar fortfarande om krångliga regelverk, olika momssatser och en administrativ börda som slår särskilt hårt mot mindre aktörer.

Min fråga till kulturministern är: Är regeringen beredd att ta ytterligare initiativ för att förenkla regelverken och skapa mer enhetliga och förutsägbara villkor för kultur- och evenemangsbranschen?

Fru talman! Svenskt idrotts- och friluftsliv är något djupt svenskt. Vi har nog alla ett eget minne av just detta – en fisketur med mamma och pappa eller mor- eller farföräldrar, en vandring i de svenska fjällen, skidsemestern på sport- och påsklovet eller en tur i svampskogen.

Jag minns hur jag åkte i längdskidspåret med pappa springande i lössnön bredvid, hejande för att peppa mig att fortsätta fast jag låg absolut sist i skidloppet – samma underbara pappa som fanns med och hejade lika mycket under den korta fotbollskarriären där mina enda mål utgjordes av två självmål. Samma föräldrar spenderar nu sitt liv som pensionärer med att åka på barnbarnens och barnbarnsbarnens aktiviteter och lika kärleksfullt heja fram dem, fast jag måste erkänna att de är större talanger än vad jag var.

Det är ledare och föräldrar som mina som vi måste värna om, för det är de som får oss och våra barn att känna tillhörighet och att vi är en del av något viktigt. Att kunna vandra, fiska, åka skidor och ta del av naturen är tradition, kultur och välbefinnande i ett. Det är en del av vår nationella identitet, vårt kulturarv.

Fru talman! Idrotten och friluftslivet är två av de mest sammanhållande krafterna i vårt land. De bygger gemenskap, stärker folkhälsan och ger barn och unga positiva sammanhang att växa i.

Därför är det glädjande att vi genom Tidösamarbetet har en budget som är både ansvarsfull och kraftfull för just dessa områden. Sverigedemokraterna har länge betonat vikten av trygghet, tydliga prioriteringar och en effektiv användning av skattebetalarnas pengar. Vi fortsätter att stärka stödet till idrott och friluftsliv på ett sätt som vi ser ska ge verklig nytta.

Fru talman! Idrottsrörelsen är en av de viktigaste skyddsfaktorerna som vi har mot psykisk ohälsa, kriminalitet och utanförskap. När barn och ungdomar får en meningsfull fritid, när de ingår i ett lag och möter vuxna förebilder läggs grunden för tryggare samhällen. Därför är det rätt och viktigt att Tidöbudgeten prioriterar satsningar i de områden där behoven är som störst.

Genom att rikta stöden mer träffsäkert säkerställer vi att de går till verksamheter som verkligen gör skillnad – till barn- och ungdomsidrotten, till föreningar som arbetar för att skapa trygga och drogfria miljöer, till idrottsledare som står där varje kväll, ofta helt ideellt, och håller ihop det som annars riskerar att falla isär.

Sverigedemokraterna står upp för idrotten som en positiv kraft, och därför ska pengarna gå till just idrott och inte till sidoprojekt eller politisering. Vi vill att varje skattekrona ska vårdas och användas på ett sätt som gynnar folket. Vi vill ha mer nytta, mindre slöseri och högre krav på transparens.

Fru talman! Därför är det glädjande att regeringen och Tidöpartierna fortsätter att värna och utveckla friluftsorganisationerna, stärka leder och naturmiljöer och se till att fler kan ta del av vår gemensamma natur. För oss sverigedemokrater är detta inte bara en fråga om rekreation utan även om folkhälsa, om rotfasthet och om att bevara de värden som gjort Sverige till Sverige. När fler får möjlighet att komma ut i naturen växer både stoltheten och sammanhållningen i landet.

Fru talman! Det ska vara enkelt att idrotta och enkelt att vistas i naturen. Det ska finnas föreningar som fungerar, ledare som orkar och anläggningar som går att använda. Fler barn måste få möjligheten att se sin mamma eller pappa springande i lössnön runt elljusspåret och hängivet heja på lilla dig som kämpar just där och då.

Med denna budget stärker vi de strukturer som fungerar och som bärs av det civila samhällets engagemang. Sverigedemokraterna är stolta över att ha varit en drivande kraft i att skapa denna mer ansvarsfulla, mer träffsäkra och mer hållbara inriktning. Vi står bakom den här budgeten därför att den stärker tryggheten, folkhälsan och sammanhållningen i Sverige.

Jag yrkar bifall till regeringens förslag inom utgiftsområde 17.

(Applåder)

I detta anförande instämde Runar Filper (SD).

Fru talman och ledamoten Bergenblock! Vår satsning på att sänka drivmedelspriserna är inte den enda satsningen. Det är en av satsningarna.

Jag vill bemöta påståendet att fritidskortet skulle vara en krånglig administrativ lösning. Det kräver en viss hantering, men det är ett svagt argument mot en reform som syftar till att ge alla barn och unga likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter.

Vi ser redan i dag, efter våra satsningar på 432 anläggningar i 174 kommuner, att detta gör stor skillnad för idrottsföreningar runt om i landet. Det handlar inte bara om storstäderna utan även om landsbygden. Vi ser att fritidskortet kommer att vara till stor hjälp för föräldrar och barn när det gäller att få en enklare inkörsport till fritidsaktiviteter.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Bergenblock, för frågan!

Det är tråkigt att Centerpartiet kritiserar en satsning som syftar till att ge fler barn och unga tillgång till en meningsfull fritid. Oavsett bakgrund eller föräldrarnas ekonomi finns det stora klyftor i och med stora avstånd på landsbygden, och vi gjorde en stor satsning där genom sänkningen av drivmedel.

Varenda räddad timme som ett barn får delta i en fritidsaktivitet anser jag vara en vunnen timme, och det ska vi se som en vinst. Ingen av oss vet vad just denna timme gör och vad den leder till.

Fru talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till socialutskottets betänkande Ett fritidskort för barn och unga.

Att tillhöra en grupp, en förening eller ett lag eller att få möjlighet att lära sig spela ett instrument och hitta sin kreativa ådra gör att man får en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. I en drömvärld skulle varenda unge, oavsett var i landet de bor och oavsett avgifter till aktiviteterna, ha möjlighet att delta i det som just de är intresserade av. Tyvärr ser det inte ut så i vårt land.

Att vara en del av en meningsfull fritid motverkar psykisk ohälsa. Det bygger upp vår kreativitet och känsla av tillhörighet. Det är viktigt för oss alla men särskilt för våra unga. Deras fysiska hälsa, psykiska välbefinnande, sociala kompetens, självkänsla, identitet, kognitiva utveckling, skolprestation samt kunskap avseende struktur och tidsplanering är sådant som leder till livslånga vanor och nätverk som de förhoppningsvis tar vara på livet ut.

Det är inte alltid lätt att vara ung i dag och få möjlighet eller ha ekonomiska förutsättningar att delta i viktiga fritidsaktiviteter. Ekonomin i många familjer är i dag hårt ansträngd, och de har inte möjlighet att låta barnen delta i några fritidsaktiviteter alls.

Vi har länge sett att det är oerhört viktigt att unga har en meningsfull fritid i stark gemenskap med andra. Det är som sagt grundläggande för både fysisk och psykisk hälsa och för att unga ska växa in i den svenska gemenskapen med stolthet och självförtroende.

Fru talman! I dag rör sig fyra av fem barn för lite. Undersökningar visar att femåringar sitter still i nio timmar om dagen i snitt. Det kommer allt fler rapporter om svenska ungdomar som har mer stress, ångest och psykosomatiska besvär än någon gång tidigare, och det finns tydliga köns- och socioekonomiska skillnader.

Kliniska diagnoser och läkemedelsbehandlingar har fortsatt att öka, särskilt hos unga kvinnor. Samtidigt som suicidtalet bland unga män ligger still finns en oroande ökning bland unga kvinnor. Stigmat för att söka hjälp är fortfarande starkt, men fler använder stödlinjer och digitala tjänster. Skola, familj och ett tillgängligt första linjens stöd framhålls i forskningen som de mest effektiva arenorna för att bromsa utvecklingen. Detta och att unga har en meningsfull fritid stärker och bygger upp folkhälsan.

Fru talman! I regeringens proposition Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra föreslås en ny lag om ett statligt stöd i form av ett fritidskort, som ska administreras av Ehälsomyndigheten. Det här är den största satsningen på mycket länge för att få barn och ungdomar i rörelse och stärka deras möjlighet att få en meningsfull fritid.

Syftet är att öka barns förutsättningar att ha en aktiv och meningsfull fritid tillsammans med andra, något som både Folkhälsomyndigheten och Barnombudsmannen lyfter fram som viktigt för psykisk och fysisk hälsa. Det är särskilt viktigt för barn i socioekonomiskt utsatta hushåll och för barn med funktionsnedsättning.

Sverigedemokraterna välkomnar därför regeringens ambition att öka barns och ungas deltagande i idrotts- och kulturaktiviteter. Fler deltagare betyder ökade intäkter för klubbar, kulturskolor och andra utförare, vilket i sin tur kan finansiera bättre ledare, utrustning och anläggning.

Regeringen har redan avsatt 256 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet som förberedelse inför införandet av fritidskortet. Stödet till Riksidrottsförbundet används till fyra olika områden: förstärkt verksamhet i socioekonomiskt svaga områden, rekrytering och utbildning av ledare, ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt idrottsanläggningar och idrottsmiljöer. I 174 kommuner över hela landet kunde 432 anläggningsprojekt beviljas stöd under förra året, ett stöd som redan på kort tid gjort en enorm skillnad.

Förutom att fritidskortet ger ungdomar en chans att utöva en aktivitet de annars inte haft råd med kommer det att stärka föreningslivets roll runt om i landet. Svenskt föreningsliv, idrottsklubbar, scouter och kulturskolor är ovärderliga bärare av svensk kultur, tradition och demokratisk fostran. Med ett öronmärkt stöd ökar vi chansen att barn från hem med lägre inkomster får del av denna gemenskap i stället för att dras in i passivitet och kriminella miljöer.

Kravet på kortet är att det ska kunna användas för avgifter i organiserade, ledarledda verksamheter som ger trygghet, kvalitet och naturliga möten över socioekonomiska och kulturella gränser.

Förslaget att inkludera kortet i lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktig utbetalning är positivt. Sverigedemokraterna har länge drivit på för skarpare verktyg mot bidragsfusk och organiserad brottslighet.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill se ett Sverige där alla barn, oavsett postnummer, har råd att spela fotboll, att lära sig spela fiol, gitarr, trumma eller vad de brinner för eller att upptäcka friluftslivets äventyr tillsammans med en ny kompis. Ett väl utformat fritidskort kan bli en språngbräda till just den gemenskapen och samtidigt stärka svensk kultur och sammanhållning.

Vi ser fram emot en översyn av fritidskortet där det framgår vilken nytta det har gjort för våra ungdomar och att våra krav på en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra lever upp till våra föresatser i propositionen. Sverigedemokraterna ställer sig bakom propositionen så att vi tillsammans kan säkra en aktiv, meningsfull och tydlig svensk fritid för nästa generation.

(Applåder)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Sverigedemokraterna tror på att kulturen har en avgörande roll i barns och ungas liv. Kulturen formar våra värderingar, vår identitet och vår syn på världen. Därför är det av yttersta vikt att vi ser till att barn och unga ges möjlighet att skapa och ta del av kulturella uttryck.

Under budgetdebatten talade jag om min syn på vikten av att barn och unga introduceras i kulturlivet och att scenkonst, teater, musik, bild och konst kan vara avgörande för barns och ungas framtida konsumtion av kultur och delaktighet i kulturlivet. På samma vis som vi måste se över kompetensförsörjningen inom många olika yrken behöver vi i dag se till att det blir en återväxt av kulturutövare men även av kulturkonsumenter. Genom kulturskolan säkerställer vi denna återväxt av framtida musiker, konstnärer och scenarbetare och framtida kulturkonsumenter.

Herr talman! Jag tror på en kulturpolitik som är inkluderande och tillgänglig för alla barn och unga, oavsett bakgrund och socioekonomisk status. Det handlar inte bara om att ge dem möjlighet att konsumera kultur utan också om att ge dem verktyg för att själva skapa och delta i kulturella aktiviteter.

Sverige är känt över hela världen för sin dynamiska kulturella mångfald. Vi har en lång historia av konst, litteratur, musik och teater som har inspirerat och berört människor över generationsgränser och nationsgränser. Från Strindbergs dramer och Abbas ikoniska låtar till Astrid Lindgrens sagor och Ingmar Bergmans filmer har svenska kulturskapare gjort avtryck i världen och berikat mänsklighetens kulturarv.

Men vår kulturella rikedom sträcker sig långt bortom de klassiska verken och de etablerade institutionerna. Vi lever i en tid där kulturen är mer tillgänglig än någonsin tidigare och där nya former av konst och kreativitet ständigt uppstår och sprids genom digitala plattformar och sociala medier.

Herr talman! En betydande del av denna framgång kan tillskrivas det svenska musikundret och andra framstående prestationer inom kultur, vilket delvis härrör från Sveriges satsningar på kulturskolor och inkludering av kultur i skolundervisningen under 1900-talet. Det har gjort kulturen tillgänglig för barn och unga över hela landet.

Sverigedemokraterna ser vikten av möjligheten till en meningsfull och aktiv fritid, inte bara inom sport och rörelse utan även inom andra delar som till exempel kulturområdet. En meningsfull fritid har stor påverkan på hur våra barn och unga mår och är därför oerhört viktig i varje barns liv.

Herr talman! Våra barn är vår framtid, och det är de som ska bevara vår kultur och föra den vidare in i framtiden.

Herr talman! Mitt första minne av att vara med på en arrangerad aktivitet när jag var liten var i en skog med mina kompisar från byn. De som var ledare var två mammor jag kände sedan tidigare. I skogen kom ett troll som ropade: kollikock, kollikock. Trollet var skrämmande men misstänkt likt min kompis Ullis mamma.

I skogen fick vi lära oss att plocka skräp och ta hand om vår natur, och det gav oss en förståelse för friluftslivets värde.

Herr talman! Friluftslivet spelar likt idrotten en central roll för människors välmående. Just friluftslivet måste få det erkännande och det stöd som de behöver där för att kunna hjälpa till med det viktiga arbete som även de gör för folkhälsan.

I en värld där barn och vuxna alltmer fastnar bakom sina skärmar, med telefonen i högsta hugg, där vi rör oss allt mindre och fetman har blivit ett stort folkhälsoproblem, är det viktigt att vi ser till alla möjligheter. Arbetet med att hjälpa till att skapa hälsosamma aktiviteter måste premieras.

Friluftsliv innebär ofta någon form av fysisk aktivitet, som i sig har många positiva hälsoeffekter för både kropp och själ. Men att utöva ett friluftsliv kan också innebära mer stillsamma enskilda möten med naturen som ger möjlighet till avkoppling, rekreation och återhämtning. Friluftslivet är av stor betydelse får vår hälsa och vårt välbefinnande och är så viktigt! Genom att vara ute i naturen och utöva friluftsliv får vi möjlighet att röra på oss.

Herr talman! Det jag vill lyfta upp i dag är det exempel där vi i Sverigedemokraterna anser att friluftslivet borde omfattas av samma regler. Satsningen gäller området socialavgiftslagens så kallade halvt-basbelopp-regel, vilken till exempel Riksidrottsförbundet omfattas av.

Det handlar om följande: En ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet är avgiftsfri, om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1282).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Detta framgår av 2 kap. 19 § socialavgiftslagen.

Och det är här vi anser att det inte är rättvist! Skatteverket menar att lagtexten anger att det ska vara fråga om "idrottsutövare" för att halvt-basbelopp-regeln ska kunna tillämpas. Idrotter anslutna till Riksidrottsförbundet är de som i första hand kan komma i fråga men även liknande verksamheter, till exempel idrottsinriktningar inom friluftslivet. Här uppstår problem när man med denna motivering blir tvungen att från fall till fall definiera vad som räknas som idrott och vad som räknas som övriga intressen.

Sverigedemokraterna anser att vi måste lyfta upp friluftslivets viktiga roll i arbetet med en förbättrad folkhälsa och ge utövarna det erkännande och stöd de är värda. På så sätt kan även det svenska friluftslivet omfattas av halvt-basbelopp-regeln. Här har vi en ypperlig chans att kroka arm med idrotts- och friluftslivet och tillsammans jobba för att stärka och öka medborgarnas delaktighet i folkhälsofrämjande aktiviteter. Detta är inte enbart en ekonomisk fråga utan ett principiellt ställningstagande som är viktigt i arbetet med denna utveckling.

Med anledning av vad jag har sagt är det av stor vikt att Svenskt Friluftsliv med underorganisationer också omfattas av den så kallade halvt-basbelopp-regeln i socialavgiftslagen som en del i arbetet med friluftslivets utveckling i Sverige.

Sverigedemokraterna anser att förslaget på åtgärder bör utredas grundligt för att likställa friluftslivets organisationer med övriga delar av föreningslivet.

Med detta, herr talman, yrkar Sverigedemokraterna bifall till reservation 3.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Mina partikollegor och företrädarna för Tidösamarbetet har redan förtjänstfullt redogjort i sina anföranden för vår budget. Som helt ny ledamot i detta fantastiska utskott har jag fått en helt annan inblick i det svåra arbetet att balansera mellan kultur, politik och ekonomi.

Under min gymnasietid på Kristinegymnasiet i Falun hade vi en fantastisk svensklärare som tillsammans med vår bibliotekarie var engagerad i Dalateatern. De såg till att vi fick besöka teatern flera gånger, bland annat för att se uppsättningar som Selma Lagerlöfs Jerusalem, Samuel Becketts I väntan på Godot och Molières Den inbillade sjuke. Det är några av alla de teaterbesök som vi gjorde med skolan, och de har alla satt sina spår i mig och skapat en förståelse och en önskan om att få se och uppleva mer.

Men det var först förra veckan som jag insåg hur viktigt detta hade varit och vilka spår det verkligen hade satt. Vi satt då i ett möte med en intresseorganisation, och personen vi mötte talade om hur viktigt det är att man som ung får förståelse för hela teaterupplevelsen och hur det fungerar praktiskt att gå på teater. Hur ska man sitta? Hur fungerar det med pauser? Hur köper man en biljett?

Men det som slog mig mest där och då när jag mindes tillbaka var hur viktig själva upplevelsen hade varit för mig, vilken enorm lärdom upplevelsen av teater hade varit och av att få vara med om något som jag ville uppleva igen. För dessa besök med skolan har gjort att jag har en längtan efter att få sitta där i mörkret i teatersalongen, trollbindas av musiken, skådespelare, ljuset och ljudet och framför allt känslan av att vara en i publiken som skrattar, gråter och lever sig in i känslan tillsammans.

Herr talman! Att jag nu 30 år senare får arbeta med dessa frågor är fantastiskt. Men samtidigt har jag insett det komplicerade bakom teaterscenen. Vilka ska prioriteras? Hur ser arbetsvillkoren ut för scenarbetare och skådespelare? Det handlar om lokalfrågor, statligt ägda teatrar och privatägda teatrar. Det är så mycket mer som jag inte har tänkt på.

Scenkonsten i Sverige i dag håller en extremt hög kvalitet, och vi har en fantastisk spännvidd av olika former av scenkonst, från enkla teateruppsättningar på små privata eller kommunala teatrar till stora teaterproduktioner i världsklass av Broadwaykvalitet. Allt detta gör att vi i dag når en väldigt bred publik i Sverige.

Men, herr talman, pandemiåren gjorde att många av våra unga helt missade chansen att få uppleva scenkonsten live, vilket är en enorm skillnad jämfört med att se den digitalt. Man missar helt de känslor som jag talade om tidigare och som jag upplevde där i mörkret på Dalateatern.

Barns och ungas möte och framtida möten med Sveriges professionella scenkonstscener och hur de konsumerar dessa är av oerhört stor vikt. Dessa ungdomar är vår framtida publik. Och det är viktigt att vi nu ser över och följer detta, vilket regeringen och Tidöpartierna kommer att göra.

Men samtidigt brottas vi med stora problem, där besparingar tyvärr har varit ett måste. Och här gäller det att vi arbetar tillsammans. Vi måste alla dra vårt strå till stacken och ta oss igenom detta tillsammans.

Svensk scenkonst är fantastisk, och vi ska värna om att den får utvecklas och leva vidare för en bred publik. Vi i Sverigedemokraterna har en vilja att arbeta för att stärka förutsättningarna och att arbeta för att vi ska kunna tillgängliggöra teater för barn och ungdomar - ja för både gamla och unga egentligen, då scenkonsten och kulturlivet är en skatt som ska delas med så många som möjligt. Men vi måste ta oss an den utmaningen tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

(Applåder)

Fru talman! I en enkät bland Sylfs medlemmar svarade en fjärdedel att de någon gång utsatts för hot på arbetsplatsen. Vidare svarade 17 procent att det har hänt det senaste året, vilket kan jämföras med 12 procent i läkarkåren som helhet, enligt en enkät från Läkarförbundet förra året. I Sylfs nya enkät tycks det alltså som att läkare tidigt i karriären är extra utsatta.

Våra sjukhus är en plats där både personal och patienter ska känna sig trygga. Sverigedemokraterna menar att vi måste kunna garantera tryggheten för den personal som varje dag räddar liv i sitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverigedemokraterna har länge drivit frågan och anser att det bör införas särskilda säkerhetsklassade vårdplatser, där riskpatienter och aggressiva besökare snabbt kan avskiljas. Vi anser att om personal, patienter eller anhöriga drabbas av våld och aggression ska detta bemötas med full kraft. Detta är viktigt för att samtidigt möjliggöra viktig vård även för kriminella och aggressiva patienter.

Hur avser ministern och regeringen att arbeta för att öka tryggheten för vår anställda sjukhuspersonal?

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Jag hör att det råder bred enighet i frågan här i kammaren, och det gläder mig.

Sverigedemokraterna menar att våldet behöver stävjas redan innan det utövas för att man ska få bukt med problemen på riktigt. Alla förtjänar att gå trygga i Sverige oavsett om det är på stan, genom parken eller i det egna hemmet.

Avser ministern att ta till några konkreta åtgärder för att säkerställa att socialtjänsten och andra viktiga aktörer får bättre verktyg på riktigt för att förbättra situationen för kvinnor som behöver samhällets skydd, och vilka är dessa åtgärder?

Fru talman! Utgångspunkten i ett demokratiskt och välmående samhälle är att män och kvinnor ges samma möjligheter och rättigheter. Det är för Sverigedemokraterna helt grundläggande. Vi vet dock att verkligheten inte ser ut så.

Vad vi ser i dag är ett utbrett våld i samhället som i synnerhet drabbar kvinnor. Detta är djupt ovärdigt ett starkt välfärdsland som Sverige, som länge varit ett av de mest jämställda länderna i världen.

I helgen hittades 20-åriga Saga avliden efter en grov misshandel. Inte bara Saga miste livet utan även hennes ofödda son i magen. Varje gång en kvinna eller ett barn avlider på grund av en våldsam partner eller en närstående är det en enorm förlust för samhället. Här behöver vi kraftsamla på riktigt, alla tillsammans.

Avser jämställdhetsministern att arbeta för att stoppa det våld som kvinnor och barn utsätts för i Sverige?

Herr talman! Opioidberoende är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög överdödlighet och lidande samt en kraftig funktionsnedsättning. Psykosociala behandlingsmetoder fungerar inte tillfredsställande, och 75 procent av patienterna återfaller i heroinmissbruk inom ett år.

En alternativ behandling av opioidberoende är läkemedelsassisterad behandling, så kallad LARO, vilket är en behandling för personer som haft ett långvarigt och allvarligt beroende av heroin eller andra opioider.

En uppföljning som Socialstyrelsen tidigare gjort visar att tillgängligheten till LARO varierar i landet. Både resurser och insatser skiljer sig åt mellan regionerna. Bland annat konstaterades skillnader i hur utredningar går till och i innehållet i den vård som ges.

Min fråga till socialministern är: Hur ser regeringen på en ökad användning av LARO-behandlingar i Sverige?