Gunilla Svantorp

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om bildandet av de statliga infrastrukturföretagen Svevia och Infranord.

Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till regeringen, bland annat att de systematiskt ska följa upp och utvärdera Svevias och Infranords åtgärder för att uppnå sina ekonomiska mål.

Regeringen menar i sin skrivelse att de genom befintliga ägardialoger kan följa bolagens måluppfyllelse, och att ägaren kan begära en åtgärdsplan om målen inte nås. Regeringen skriver också att de inte kommer att göra några andra insatser med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och att rapporten därmed anses vara slutbehandlad.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om arbetskraftsinvandring. Förslagen finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd och åtgärder för att förhindra utnyttjande av utländska arbetstagare. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om arbetskraftsinvandring. Förslagen finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Motionerna handlar bland annat om arbetsmarknadsprövning, villkor för arbetstillstånd och åtgärder för att förhindra utnyttjande av utländska arbetstagare. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om handelspolitik i motioner från allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om reformering av Världshandelsorganisationen, WTO, handelsrelationer med vissa länder och regioner och den fria rörligheten för vissa varor och tjänster.

Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter, biljettsystem för järnvägs- och kollektivtrafik, färdtjänst och Arlandabanan.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag som rör järnvägs- och kollektivtrafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter, biljettsystem för järnvägs- och kollektivtrafik, färdtjänst och Arlandabanan.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Herr talman! Statsrådet ska få svar på sin fråga. Det handlar såklart om prioriteringar.

I infrastrukturpropositionen har statsrådet och regeringen en väldigt skev fördelning mellan väg och järnväg. Samtidigt säger statsrådet i varenda debatt vi har att man inte får ställa trafikslag mot varandra. Det gör inte den här regeringen, säger han - underförstått till skillnad från alla andra regeringar, som har gjort det. Det har de inte, men det är en sådan där talepunkt som upprepas hela tiden.

Den här regeringen lägger 5 procent på järnväg, vilket innebär att man kommer att klara av 10-15 procent av underhållsskulden. Det är inte rimligt. Det var anledningen till att vi omprioriterade. Vi tycker nämligen att bägge trafikslagen är lika viktiga. Med den omprioriteringen kommer det ändå att bli 28-29 procent mer underhåll på väg än det är i dag. Det är svaret på den frågan.

Det är viktigt att man får mer pengar till underhåll, sa statsrådet. Med tanke på att det står i handlingsplanen som Trafikverket har tagit fram att man ska ha en tredje part som ska kontrollera vad entreprenörerna gör, om de gör det som de är upphandlade att göra, undrar jag verkligen om statsrådet menar att man får mer underhåll för pengarna när man lägger pengar på en kontrollfunktion. Varför det?

Jag måste också få säga någonting om det statsrådet sa i slutet av sitt svar - att var och en måste fundera på om man behöver ta sig ut. Det var Anna Wallentheim inne på tidigare.

Det finns människor som inte kan välja att jobba hemifrån utan måste ut på vägarna. De kanske ska jobba på sjukhus, köra buss eller göra någonting annat. Hur menar statsrådet att de ska ta sig till och från jobbet?

(Applåder)

Herr talman! Jag fick såklart inget svar på min fråga, som handlade om systemet och marknadsmisslyckanden. Det vill statsrådet inte prata om. Det är mycket lättare att prata om andra och framför allt om vad vi socialdemokrater gör eller inte gör.

Jag tänkte fortsätta med Peter Kadhammars utmärkta artikel från januari i år. Han skriver i den hur han fått brev från Sven Lindh, tidigare biträdande vägmästare i Dalsland, som beskriver hur katastrofen 1980, då Tjörnbron rasade, hanterades inom dåvarande Vägverket. Klockan tre på natten ringde driftschefen till vägdirektören, och klockan sex samlades alla chefer till möte. Därefter fanns generaldirektören på plats för att svara på frågor från medier och andra. Då var det en organisation med tydliga ansvarsområden, konstaterar Kadhammar.

Lindh beskriver vidare i sitt brev hur 5 vägmästare hade ansvar för 160 mil väg i Dalsland och hur de med hjälp av 20-25 personer, 3 egna lastbilar, 3 väghyvlar, lastmaskiner med mera hade stenkoll på alla vägar. Vid behov lejdes lastbilar in vintertid för att ploga och sanda. Vägarna inspekterades dagligen, och på vintern åkte man ut och tittade till vägarna på natten.

Vi kan såklart göra väldigt mycket annorlunda i dag, med tanke på teknisk utveckling och så vidare, men vem är det i dag som vet vad som ska göras? Vem bestämmer vad, och - framför allt - vem ansvarar för vad?

Jag tycker att detta är en sorglig krönika att läsa, men den är väldigt viktig. Den har legat på mitt skrivbord ända sedan i januari, när vi senast debatterade E22:an. Detta och andra vittnesmål stärker mig mer för varje dag i min övertygelse vad gäller systemet med att lägsta pris vinner och att vi hela tiden håller på med avhjälpande i stället för förebyggande underhåll. Alla vet att avhjälpande underhåll är betydligt dyrare än förebyggande underhåll. Alla vet egentligen också att det här systemet inte fungerar.

Ändå vill inte statsrådet när vi debatterar detta - och det gör vi ju från och till, eftersom vi håller till inom samma område - diskutera den så viktiga frågan vad som är samhällsviktig infrastruktur och hur den ska hanteras. Kan vi ge bort rådigheten när det handlar om samhällsviktig infrastruktur? Jag tycker verkligen att statsrådet borde svara på den frågan, med tanke på att han är ansvarig för just den samhällsviktiga infrastrukturen.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag tänkte uppehålla mig lite grann vid det som min fråga handlade om, nämligen den marknad som råder kring trafiken - och, skulle jag ändå vilja säga, det marknadsmisslyckande som vi ser.

Om vi backar lite och tittar på hur det såg ut före 1992 ser vi att vi hade ett vägverk. År 1992 delades det upp i två delar: dels en myndighetsdel, dels en produktionsdel. Produktionsdelen blev Vägverket Produktion, vilket i dag är Svevia. Tanken med Vägverket Produktion var att det skulle konkurrensutsättas.

I januari i år, det vill säga för snart ett år sedan, citerades Tomas Blomqvist, före detta avdelningschef i Umeå, i en krönika i Aftonbladet efter det snökaos vi såg då. Det var Peter Kadhammar som skrev krönikan, och Tomas Blomqvist hade i ett brev till Peter Kadhammar skrivit: "Ett av de första beslut vi tog var att avhända oss nästan tusen väghyvlar, lastbilar, plogutrustningar, sandnings- och saltningsutrustningar utomlands för att de inte skulle komma till våra konkurrenter."

De såldes till Ryssland och Baltikum, och i kontrakten med dem som köpte utrustningen stod det att den inte fick säljas tillbaka till Vägverket Produktion. Peter Kadhammar konstaterar i krönikan att detta var en massiv förstörelse av kapital och att personalorganisationen slogs sönder. Det går ju inte att göra annat än att hålla med; det var precis vad som hände.

Vad hände då efter att man faktiskt hade genomfört omorganisationen? Jo, Vägverket - som sedan blev Trafikverket - upphandlar drift av vägnätet i ett grundpaket där dimensioneringen baseras på en vinter med normalnederbörd. Vi kan gå tillbaka till Vägverket och se vad Tomas Blomqvist skriver i sitt brev till Peter Kadhammar: "På Vägverket kunde vi styra resurser dit de behövdes på en minuts varsel. I dag gör man flerårsupphandlingar i en gigantisk organisation. Beställarna sitter och styr utan möjlighet att leda verksamheten man beställt."

Lägsta anbud vinner. Vad händer när nederbörden inte är normal? Jo, då ser vi det kaos vi såg i januari i år och som vi såg nere i Skåne alldeles nyss. Tycker statsrådet att nuvarande system fungerar?

Fru talman! Man kan också se det som att det är en satsning på järnvägen. Det är ändå en satsning framåt på vägar, även om det inte är lika mycket som i regeringens satsning.

Jag skulle vilja ställa en fråga som vi ofta får. Den handlar om strategin kring våra inre vattenvägar och om vad som ska hända. Vi har någonting som är ganska unikt, och det är våra inre vattenvägar som inte används fullt ut som de skulle kunna göra. Till detta hör alla hamnar som finns runt omkring. Det är många som undrar hur strategin egentligen ser ut framåt. Jag vet att hamnarna delvis inte är nationella utan att de för det mesta ägs kommunalt och regionalt. Men nationen pekar ändå ut att man vill gå åt detta håll. Kommer det att komma något slags hamnstrategi eller strategi för de inre vattenvägarna, och vad tror statsrådet att den i så fall kommer att innehålla?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

En absolut brännande fråga framöver är isbrytarna och vad som ska hända där. Vi vet ju att nästan allihop kommer att bli för gamla inom bara några få år. För framför allt folk i norr är det detta som gör att man kan ta sig ut med gods och så vidare, så det är oerhört viktigt.

Avslutningsvis skulle jag vilja fråga om statsrådet tror att det är möjligt att uppnå etappmålet på klimatområdet, att vi ska minska utsläppen med 63 procent till 2030, vilket snart bara är fem år bort?

Fru talman! Jag tackar statsrådet för inlägget.

Rätta mig om jag har fel. Det låter på statsrådet som att detta med kostnadskontroll är någonting som har skett efter valet. Men visst var det väl ändå Tomas Eneroth som sent 2022 före valet gav Trafikanalys i uppdrag att stödja, granska, följa upp och analysera Trafikverkets verksamhet med fokus på kostnadsreducerande åtgärder? Och visst är det väl så att man just nu håller på att titta på de tre nationella projekt som har omprövats och att det ska komma en rapport i januari? Det var väl ändå så att den gamla regeringen lite grann också tittade på kostnadsreducering, även om det inte lät så från talarstolen alldeles nyss? Det var egentligen inte detta som jag begärde ordet för, men jag var tvungen att ställa dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Hur ser ministern på att Ikea sätter in bussar för att personalen över huvud taget ska kunna ta sig till jobbet? Är det inte ett stort misslyckande, och hur tänker man framåt kring det?

När vi var med utskottet i Malmö och Köpenhamn fanns det en väldigt stor oro för att om man kommer till rätta med en flaskhals uppstår den på ett annat ställe när det inte finns sammanhängande stråk. Kan statsrådet säga någonting om det? Hur kan vi undvika att flaskhalsar flyttas framöver?

Fru talman! Ledamoten pratade återigen om överflyttning, men det finns ju ingenting att flytta över till. Det finns ingen kapacitet. Det är det som är det viktiga och som man måste fundera på. Det är tio år till 2035. Man måste också fundera på hur lång tid det ska få ta att bygga ny kapacitet. Det är orimligt att det ska ta 20, 30 eller 40 år att bygga ny järnväg i vårt land.

Vad gäller försvaret har jag hört det precis motsatta. Allting som händer i försvaret är ju väldigt hemligt, men en av de saker som har sipprat ut är att Inlandsbanan är viktig för försvaret eftersom den varken är digitaliserad eller elektrifierad och därmed inte kan slås ut. Det är en järnväg. Det är alltså inte bara väg som är viktigt för försvaret. Man pratar också om öst-västliga stråk som inte längre finns, och då är det både väg och järnväg man diskuterar. Jag tror nog att det finns båda delar i detta.

Fru talman! Tack, Helena Gellerman, för frågan!

Jag bor ute i skogen i Värmland och vet hur viktig vägen är. Jag vet också hur viktiga de enskilda vägarna är, inte minst för vår framtida livsmedelsproduktion med tanke på att nio av tio bönder bor vid enskild väg. Jag vet även hur viktig järnvägen är, inte minst för tillväxten och Sveriges bnp. För AB Sverige är järnvägen oerhört viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Ledamoten inledde med att tala om klimatet. Då handlar det om att flytta över framför allt gods till mer klimatvänliga transporter. Än så länge är lastbilstransporterna inte elektrifierade fullt ut. De lastbilar som kör inne i en stad kan vara elektrifierade, men inte de som kör längre. Man måste alltså använda det som är mest klimatsmart, som kan vara järnväg eller sjöfart. Det är en av anledningarna till att vi tycker att det var snedfördelat i den infrastrukturproposition som kom nu, och därför flyttade vi över medel.

Man måste tänka på att de pengarna innebär att man ska klara av 10-15 procent på tolv år. Det är inte rimligt att en sådan liten del av underhållsskulden ska klaras av. Är ledamoten nöjd med att en sådan liten del av underhållsskulden klaras av under så lång tid som tolv år, eller hade man velat se en annan fördelning än den vi faktiskt fick?

Fru talman! Det finns en substantiell skillnad mellan våra förslag gällande järnvägen. Det handlar inte bara om vägen. Det är jättestor skillnad på järnvägen. Vad som är allvarligast är nog hugget som stucket. Det viktigaste är att vi lägger mer pengar på bägge sidor.

Vad gäller att öppna dörren för andra har vi ända sedan förra partikongressen varit öppna för lånefinansiering. Det är ju staten som lånar allra billigast. Det är vi fortfarande öppna för när det handlar om stora projekt som leder till hållbarhet.

Jag måste upprepa att det finns en fara som inte nämns över huvud taget i infrastrukturpropositionen i stycket om alternativ finansiering, och det är att man lämnar ifrån sig rådigheten. Vi ser i de diskussioner som pågår kring Arlandabanan att man lämnat ifrån sig rådigheten, och det vill vi inte vara med och göra en gång till. Det kommer vi att vara försiktiga med, kan jag lugnt säga, om vi alls får vara delaktiga i den processen. Det verkar inte vara så i alla processer, utan man får ett förslag att tycka till om. Men jag kan ju säga här att rådigheten över samhällsviktig infrastruktur är väldigt viktig och ingenting som kommer att skrivas bort i något avtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Fru talman! Tack så mycket, Magnus Jacobsson, för frågorna!

När det gäller vägfrågan låter det som att vi flyttar alla pengar från väg till järnväg i vårt förslag. Så är ju inte fallet, utan vi jämnar bara ut spelplanen lite mer. Vi kommer fortfarande att satsa betydligt mer på vägar i vår följdmotion än det var tidigare. Men vi kommer att fördela pengarna så att vi också satsar på framför allt järnvägen, för vi tycker att fördelningen är väldigt skev. Sedan är det tolv år framåt som det handlar om.

Det är väl väldigt bra att fler människor åker med det klimatsmarta alternativet. Det beror ju på att järnvägen har byggts ut och att det har möjliggjorts. Tanken med den nuvarande planen, som vi får väldigt mycket stryk för här, är ju att faktiskt öka kapaciteten på järnvägen och se till att ännu fler kan åka på järnvägen. Det borde Magnus Jacobssons parti och övriga Tidöpartier tycka är jättebra, men så är ju inte fallet. Det är bara negativa saker vi hör om den plan som var förut.

Jag skulle vilja ställa frågan till Magnus Jacobsson om inte han precis som vi andra får telefonsamtal från och träffar företag, stora företag, som är jättebekymrade - kanske inte så mycket över hur de ska få anställda till sina bolag men över hur de ska få ut godset när det inte finns någon plats på järnvägen. Det får åtminstone vi ganska många påringningar om. De säger att det måste hända någonting nu, för annars måste de flytta och etablera eventuella utvidgningar någon annanstans. Det är definitivt inte bra för den svenska bnp:n, så hur tänker Magnus Jacobsson kring det?

Fru talman! Tack till ledamoten för svaret!

Jag tror att ledamoten är väl medveten om att det gavs uppdrag förra mandatperioden. Till exempel fick Trafikanalys i uppdrag att se över kostnadsutvecklingen hos Trafikverket som en del. Om jag kommer ihåg rätt är det ett femårigt projekt som pågår just nu, så det händer ju saker. Det låter på ledamoten som att man inte har styrt över huvud taget, men så är det inte riktigt.

Jag tror att den stora knäckfrågan här handlar om just rådigheten över samhällskritisk infrastruktur. Där är vi kanske lite mer oroliga, eller betydligt mer oroliga, över krislägen och kanske till och med krigslägen. Vad ska hända om allting då är upphandlat i småportioner? Vem är det egentligen som styr? Jag tror att det skulle vara betydligt bättre om vi tittade på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Fru talman! Jag tackar ledamoten Stockhaus för frågan, som handlade om det som hände under den förra mandatperioden. Ledamoten vet mycket väl att jag över huvud taget inte var delaktig i detta. Jag satt i ett annat utskott då och kan därför inte svara på frågan.

Däremot kan jag prata om vad jag vill framöver. Jag kan också ställa frågor till ledamoten Stockhaus om styrningen av Trafikverket. Man klankar hela tiden ned på Trafikverket. Jag håller med om att vi behöver se över Trafikverkets organisation. Jag instämmer dock i det som tidigare talare har sagt om att det inte är fel på dem som jobbar där, utan det handlar om systemet.

Vi har också detta med att man egentligen har blivit en renodlad upphandlingsmyndighet och över huvud taget inte har egen kompetens. Det tycker jag vore en given fråga för Tidöpartierna att titta på, särskilt med tanke på att Sverigedemokraterna faktiskt anser att det är en viktig fråga. Det har vi ju hört flera gånger, inte bara i dag utan också tidigare. Man har också haft samma åsikter som vi i fråga om att det behöver ses över hur sammankopplingen av Banverket och Vägverket egentligen blev. Blev det så himla bra?

Marknadiseringen av hela systemet tror jag och mitt parti är någonting som vi behöver titta på. Vi behöver en utvärdering. Hur gick det egentligen för 15 år sedan? Har det blivit bra?

Det som Riksrevisionen har tittat på handlar mer om ekonomi. Det handlar inte om systemet. Det skulle vara spännande att höra vad ledamoten Stockhaus har att säga om systemet som Trafikverket har att verka under.

Fru talman! Det är spännande att lyssna på er ledamöter, tycker jag. Det gläder mig att Magnus Jacobsson är öppen för samtal - jag hoppas att resten av Tidögänget också är det.

Jag vill inleda med att säga att jag tycker att det är väldigt roligt att statsrådet är här i dag. Det uppskattas av utskottet, speciellt när vi har att behandla infrastrukturpropositionen. Det är jättekul!

Vi har valt att kalla vår följdmotion på detta område Infrastruktur för sammanhållning, tillväxt och klimat. Jag tänkte till en början prata lite grann om de tre olika delarna. Men först vill jag yrka bifall till reservation 1 så att jag inte glömmer det.

Infrastruktur är, precis som jag sa tidigare i talarstolen, blodomloppet genom hela Sverige - det som knyter ihop, möjliggör förflyttning av både människor och gods och gör att både barn och vuxna kan åka över hela Sverige med olika trafikslag. Vi kan ta båten eller flyget till andra länder och så vidare. Men detta förutsätter att det finns olika trafikslag. Infrastrukturen är alltså verkligen det som gör att vi kan hålla samman ett helt land, och därför är den så viktig.

Den är dessutom inte minst lika viktig när det handlar om tillväxten - att möjliggöra att material som sedan ska bli produkter kan komma in till vårt land, att gods kan komma både in i och ut ur vårt land, att människor kan åka från sitt hem till jobbet och fritidsaktiviteter och så vidare. Det finns nästan inte en enda människa, tror jag, som inte varje dag på något vis använder infrastrukturen.

Infrastrukturen är nyckeln till att öka vårt lands tillväxt. Det hör vi nu, när vissa företag hör av sig och säger att det möjligtvis kan bli så att de inte etablerar sig, att de måste flytta eller att de inte kan utvidga för att det inte går att få ut godset. Detta är en väldigt stor oro hos oss, och jag skulle tro att det ser likadant ut hos alla: Krånglar infrastrukturen uteblir etableringar, som då går till andra länder. Det kan inte vara vårt mål med infrastrukturen. Särskilt viktigt att vi har en infrastruktur som funkar är det för vår industri, som sysselsätter så många människor i vårt land.

Den tredje delen i vår följdmotion är klimatet. Jag tänkte uppehålla mig lite längre vid detta, för jag tycker verkligen att klimatfrågan är så viktig att den borde diskuteras i varenda debatt.

Vi har ett klimatpolitiskt ramverk med olika delar. Vi har en klimatlag, som sju av åtta partier i riksdagen står bakom genom att man ingick i en miljömålsberedning som enades om att detta är vad som ska gälla. Det här var 2017. Lagen trädde i kraft 2018 och gäller fortfarande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Man antog då vissa klimatmål, som till exempel handlar om att vi senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Vi har också etappmål. Det ska exempelvis 2030, bara fem år bort, vara 63 procent mindre utsläpp än det var 1990. År 2040 ska det vara 75 procent mindre.

När man läser på om dessa mål inser man att det är ganska bråttom. Då kan man ju inte säga att vi ska vänta till 2045, utan man måste hela tiden ha delmål på vägen.

I det klimatpolitiska ramverket finns det också ett klimatpolitiskt råd som ska utvärdera och se vad regeringen gör. Regeringen ska lämna in en klimatredovisning varje år och göra en klimatpolitisk handlingsplan vart fjärde år. Båda dessa har fått förödande kritik, skulle jag vilja säga. Det borde göra att man i Tidöpartierna funderar lite mer på hur vi ska uppfylla det vi ändå har sagt att vi står bakom.

När det gäller transportpolitiken är det extra viktigt. Jag sa det tidigare från talarstolen, och jag kan upprepa det. Vi har ju ett särskilt etappmål för inrikes transporter. Vi ska ned med 70 procent till 2030, men det går åt fel håll. Hur ska vi lyckas med detta? Det borde vara en fråga som både detta utskott och regeringen har på bordet betydligt oftare än vad man åtminstone läser och tror är fallet. Det är oerhört viktigt att vi hela tiden jobbar med klimatfrågorna och att de hela tiden finns med.

Den som läser vår följdmotion kan se vilken inriktning vi vill se. Förhoppningsvis kan den som läser följdmotionen också finna lite hopp och se att vi vill någonting.

Vi tar såklart också upp några av de utmaningar som finns. En av dem är att Sverige har världens mest avreglerade järnväg, med en massa aktörer som slåss om plats på spåren. Man kan prata om att höja banavgifter, men den som får höjd avgift ska ju också få någonting - alltså mer plats på spåren, vilket inte finns.

Det finns många frågor som man behöver fundera på. Godstrafikens skogstid, alltså den tid godstrafiken står still och väntar på att få plats på spåren, ökar varje år. Bara detta är ett tecken på att någonting är fel.

Det är därför vi tycker att fördelningen av pengar i den här infrastrukturpropositionen är fel. Det går inte att bara lägga 5 procent på underhåll av järnvägen, och därför har vi valt en annan fördelning. Vi fördelar lite mer lika mellan järnväg och väg.

Det finns ju också en vision om att bygga ihop hela Sverige. Då behöver man fortsätta det arbete som vi påbörjade förra mandatperioden, eller för flera mandatperioder sedan, med nya stambanor. Det är jätteviktigt.

En annan väldigt viktig fråga är sjöfarten, som flera har tagit upp här. Vi har 50 hamnar, och de ägs till stor del av kommuner och regioner. En och annan är privatägd. Vi vet att det är klimatsmart att flytta gods till sjöfart. Det borde också vara mer kostnadseffektivt. Ett exempel jag fick häromdagen var att ett pråmfartyg tar gods från 200 lastbilar.

Vi borde verkligen ha en strategi. Regeringen och statsrådet pratar mycket om sjöfarten och dess möjligheter, men man måste nog också fästa strategin framåt på papper. Vad är det man vill?

Det råder ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närhet i och med kriget i Ukraina och medlemskapet i Nato. Det känns som att frågorna om hur detta kommer att påverka den svenska infrastrukturen diskuteras någon annanstans än hos oss. Vi är inte delaktiga i den diskussionen, och vi behöver verkligen fundera på om vi inte ska vara det. Det är ju ändå vi i vårt utskott som är experter på infrastruktur. Andra utskott är experter på andra saker, men just nu känns det som att det är någon annan som diskuterar vilken infrastruktur som är viktig för Sverige ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor

Den infrastruktur vi har i dag kommer inte att räcka till. Den är undermålig när det gäller både vägar och järnvägar. Vi vet att varje soldat har med sig 1 ton gods. Vi inser också att det inte bara är en soldat som kommer, utan det kommer att komma några fler som ska förflyttas mellan olika länder enligt avtalet med Nato.

Betänkandet innehåller ramen för tolv år. Vi menar att det måste kunna hända saker på tolv år - man måste kunna utvecklas under denna tid. Då kan inte dagens statement gälla i tolv år. Trafikverket säger att det inte går att göra mer på järnvägen. Det kanske inte går just nu, men man kan ju inte säga att den saken gäller i tolv år. Precis som flera andra sa i den tidigare debatten får man också titta på vad andra länder gör och på hur den nya tekniken kan komma att leda till att det blir bättre.

Jag hoppas att vi som är i opposition framöver får ta betydligt större del i de samtal som Magnus Jacobsson så föredömligt pratade om. Han sa att det är viktigt med samtal, och jag håller verkligen med honom - det är jätteviktigt med samtal. Just nu känns det dock som att alla är med i samtal utom vi. Vi står helt utanför. Efteråt får vi träffa branscherna och höra vad som diskuterades.

Jag tycker att det är väldigt dumt att vi inte kan sitta runt samma bord och att oppositionen inte kan bli inbjuden till olika diskussioner, för jag tror att det skulle leda väldigt mycket längre. Om det är någonting som branschen efterfrågar är det långsiktiga spelregler, och det får man inte om halva gänget i den här salen står utanför diskussionerna. Då blir det som det blev efter valet. Då stoppas redan pågående arbete.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! Den här debatten handlar om nästa år. Den handlar inte om det vi ska diskutera senare, alltså tolvårsperioden. Nästa år ökar Socialdemokraterna den budgetpost som gäller väg och järnväg med 500 miljoner. Så har i alla fall jag förstått att det ser ut när jag har läst. Den andra frågan får ledamoten gärna ställa till mig under nästa debatt. Jag tycker att vi ska hålla oss till ämnet för den här debatten.

Nu när ledamoten Jacobsson ändå är på plats skulle jag vilja ställa en fråga om ett uttalande ledamoten ska ha gjort på mässan Persontrafik i Göteborg för någon vecka sedan. Det handlade om kollektivtrafiken och att ledamoten inte tror på målet att fyra av tio transporter framöver ska ske kollektivt. Det tycker jag låter väldigt märkligt med tanke på att det finns en klimatlag med klimatmål som faktiskt går ut på att vi ska använda de transportslag som är fossilfria. Vi kan inte vänta tills det har utvecklats längre fram. Vad som händer då är det ju ingen som vet. Dessutom har jag inte uppfattat att Tidöpartierna är negativt inställda till kollektivtrafiken. Jag blev alltså väldigt överraskad och vill därför fråga om det jag har hört stämmer.

Fru talman! Det är mycket snack och lite verkstad, skulle jag vilja säga. Tidöpartierna satsar inte jättemycket på att underhålla eller bygga ny järnväg. Det syns tydligt i den prioritering vi ska diskutera i nästa debatt.

Att Moderaterna ser positivt på alla trafikslag - underförstått till skillnad från alla andra - är ett mantra som upprepas av ledamoten Stockhaus i alla debatter. Men frågan är vad som händer. Man kan säga att man ser positivt på alla trafikslag, men i alla utspel är det ändå bara ett som gäller. Man kan inte ens svara på den enkla fråga jag ställde om hur framtiden ser ut för järnvägen i norra Sverige.

Jag håller alltså inte alls med om att Tidöpartierna ser positivt - lika positivt - på alla fyra trafikslag.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten Stockhaus, för frågan! Jag tycker att det är spännande att vi ska stå här i talarstolen och svara på hypotetiska frågor - speciellt när vi ser på siffrorna att delar av Stockhaus underlag riskerar att åka ur riksdagen vid nästa val. Man kanske skulle fundera på hur det egna underlaget ser ut.

Jag tror att ledamoten Stockhaus är ganska klar över vad vi socialdemokrater tycker om flyget. Vi tillsatte ju flygutredningar, bland annat en som kom med sitt betänkande alldeles i samband med valet men som har hanterats som popcorn; man har plockat lite här och där. Ledamoten Stockhaus sa i sitt anförande att man snart kommer med förslag på hur man ska hantera resten. Det tycker jag är väldigt bra.

Vi tillsatte utredningen under förra mandatperioden för att få en inriktning. Vi tycker nämligen att flyget är viktigt. Vi tycker att det är viktigt att man kan leva, verka och bo i hela Sverige. Det kommer vi att fortsätta driva. Sedan är det en förhandlingsdiskussion, som allt annat.

Det är spännande att flyget ligger i topp för ledamoten Stockhaus. Det finns ju några andra transportslag som borde vara mer intressanta om man ska styra det här landet - inte minst järnväg. Jag skulle alltså vilja höra ledamoten Stockhaus berätta hur Tidöpartierna tänker se till att man kan ta sig fram, som person men kanske framför allt som gods, i hela vårt land. Vad ska hända med Malmbanan? Det är mycket snack men väldigt lite verkstad. Hur ser ledamoten Stockhaus på järnvägens framtid i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Vi diskuterar infrastrukturen och dess budget för kommande år. Detta är viktigt, inte minst med tanke på att det är infrastrukturen som binder ihop hela Sverige och också binder ihop Sverige med andra länder, framför allt våra nordiska grannländer.

Med tanke på vad som händer när det gäller Danmark, Tyskland, Fehmarn Bält och pågående satsningar där kan man fundera på vår riktning och hur vi ska se till att tågen kan gå framöver.

Vi vet att vi har underinvesterat under många år, oavsett vilka som har styrt. Detta märks, inte minst på urspårningar av tåg, vägar som går sönder, tågförseningar, försämrad framkomlighet och mycket stor trängsel på våra järnvägsspår. Det är ett reellt hot mot den gröna industriella utveckling som vi ser är nödvändig i vårt land.

Sverige har alltid varit ett land som har legat i framkant i den tekniska utvecklingen. Infrastrukturen får inte vara det som hindrar att vi fortsätter att göra det, men just nu ser det faktiskt ut så. Det är också så att Sveriges del i den globala konkurrensen utmanas. Om hela Sverige ska kunna leva och utvecklas och om man ska kunna bo i hela vårt land är infrastrukturen den livsnerv som vi måste satsa på.

Vi har, som tidigare talare har nämnt, en viktig utmaning i klimatutmaningen. Vi måste ställa om alla våra trafikslag. Vi har redan i dag trafikslag som är fossilfria och som vi borde satsa betydligt mer på än vad vi gör nu.

Sedan behöver vi kanske samarbeta mer med andra utskott. Precis som någon sa tidigare hanteras en del av de förslag som rör vårt utskott i andra utskott, och vi kanske behöver ha lite mer samarbete med dem för att komma fram till rätt saker att titta på.

Sedan har vi en fråga som jag tycker är jätteviktig och som har blivit ännu viktigare i och med Natointrädet och den säkerhetspolitiska situationen. Det är frågan om samhällsviktig infrastruktur. Vad är det egentligen, vad ska räknas dit och hur ska vi hantera den?

Jag tycker att vi pratar alldeles för lite om detta, inte minst med tanke på det marknadiseringssystem som vi har i Sverige när det gäller järnvägen men också vägarna och där man tycker att det är viktigare att Trafikverket lär sig att bli en bra upphandlingsmyndighet än att de lär sig att underhålla våra vägar och järnvägar.

Jag tycker att det är ett jättemärkligt synsätt. Vi behöver verkligen titta på detta. Hur kan vi behålla rådigheten? Om det är något vi har lärt oss av Ukraina är det att de - mitt i ett brinnande krig - har rådighet över sin infrastruktur, vilket gör att den fungerar.

Man kan fundera i en minut på hur det skulle fungera i vårt land, med 59 eller 60 aktörer på järnvägen och med upphandlade små kontrakt överallt för vägunderhållet. Det skulle inte fungera en dag. Jag skulle därför önska att rådigheten över samhällsviktig infrastruktur var en viktig punkt som alla våra partier diskuterade. Detta är något som borde vara viktigt inte bara för vårt parti utan för alla.

I budgeten har vi några satsningar där vi skiljer oss från Tidöpartierna och deras framlagda förslag. Det handlar framför allt om den upphandlade trafiken, som är viktig för att hela Sverige ska kunna leva. Väldigt mycket av den upphandlade trafik som nu riskerar att försvinna finns ju på ställen där det inte lönar sig att bedriva trafik, och då är det ännu viktigare att vi sätter ned foten och pekar och säger att detta är jätteviktigt. Man ska kunna leva, bo och verka i hela Sverige, och därför lägger vi mer pengar på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi tycker också att det är viktigt att barn och unga inte är beroende av sina föräldrars plånböcker för att kunna åka kollektivt, och därför återkommer vi med ett gammalt förslag: att det ska vara avgiftsfritt för unga att åka kollektivt på sommaren. Helst skulle man önska att de kunde göra det hela tiden.

Vi var med utskottet i Estland och besökte Tallinn, där kollektivtrafiken för invånarna är avgiftsfri. Det skulle vara spännande om vi kunde diskutera kollektivtrafik lite mer ur ett medborgarperspektiv och ett rättviseperspektiv. Vi lägger alltså mer pengar på avgiftsfri kollektivtrafik för unga.

Vi lägger också mer pengar i budgeten än vad Tidöpartierna gör på underhåll av järnvägar och vägar. Vi lägger även mer pengar på att flytta över gods från väg till sjöfart.

Vi återkommer med ytterligare ett gammalt förslag, CSN-lån för körkort, men nu utvidgar vi det till att också gälla bussar och lastbilar. Det är viktigt, inte minst med tanke på den personalbrist som finns inom olika sektorer i transportbranschen.

Körkort har blivit en klassfråga i dag. Det är väldigt dyrt att ta körkort. Om det är något som vi har lyckats med i Sverige är det studielånen. Det spelar ingen roll varifrån du kommer - du kan ändå få möjlighet att plugga vidare, och med vårt förslag får du också möjlighet att klara av att betala för ett körkort.

Mot vårt förslag står den verklighet som vi ser i dag, med inställda eller försenade tåg och med nattåg och annan upphandlad trafik som hotas av indragning med två månader kvar. Nu löste man det, säger man lite grann så där, men det är ändå inte löst för alla i vårt land. Detta gäller inte minst i norr, där regionen fortfarande kommer att få betala ganska många miljoner ur egen ficka. Vi ser också busslinjer som försvinner.

Jag skulle också vilja säga något om digitalisering. AI-kommissionen kom med sitt förslag häromveckan. Det är ett väldigt spännande förslag, och jag håller med ledamoten Stockhaus om att det är spännande läsning. Det som är intressant med AI-kommissionen är att de har varit väldigt intresserade av vad alla partier tycker i denna fråga. De vill se en långsiktighet och långsiktiga spelregler.

Alla partier har fått tillfälle att träffa Carl-Henric Svanberg och ge sina inspel. Han har också varit flera gånger hos oss i utskottet och verkligen poängterat att han tycker att det är viktigt att alla partier är med. Jag tycker att det har varit föredömligt arbetat. Jag hoppas verkligen att vi nu inte bara får ett färdigt förslag om hur det kommer att bli utan att vi även fortsättningsvis får vara delaktiga i arbetet, eftersom det är långsiktighet Sverige behöver. Man behöver veta vad det är som gäller.

Jag tänker avsluta med några fler ord om klimatet och klimatutmaningen. Flera har varit inne på hur vi ska nå våra klimatmål. Det är inte så enkelt med de partier som styr i dag, där fokus inte ligger på klimatlagen, vars mål sju av åtta partier ändå var överens om att vi ska nå.

Vi vet att den sektor som vi är satta att hantera - transportsektorn - är den sektor som måste få ned utsläppen allra mest. Vi har förbundit oss att skära ned dem med 70 procent till 2030. Vi är snart framme vid 2030, och utsläppen ökar. Det är allvarligt.

Mitt parti har lagt mer pengar, fru talman, än vad som var sagt. Då kan man inte reservera sig, och därför har vi i stället ett särskilt yttrande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Jag blir lite fundersam över vad Tidöpartiernas vision för framtiden är. Man pratar väldigt mycket om utmaningar, svårigheter och så vidare, men människor vill ju också känna hopp. Man vill faktiskt tro att tåget man står och väntar på någon gång kommer. Om man har ett bolag och ska få ut gods ur det här landet, eller få in material, vill man kanske också få tid på spåren. I dag finns det dock ingen sådan tid eftersom det är överfullt.

Patrik Jönsson pratade en hel del om bristande kostnadskontroll hos Trafikverket. Man kan inte låta bli att fundera - och det gör vi såklart i alla partier - särskilt över hur mycket det här hänger ihop med marknadssystemet vi har i dag. Där är det faktiskt något annat än samhällsnyttan som efterfrågas och är syftet. Det är faktiskt ett syfte att tjäna pengar på våra gemensamma investeringar.

Har Patrik Jönsson och hans parti funderat på om det kan vara marknaden som driver kostnaderna och om det kanske vore bättre att ha ett annat system? De kan fundera lite på vad samhällskritisk infrastruktur är och hur rådigheten kring den egentligen ska se ut.

Patrik Jönsson säger att det är spännande och att det är viktigt att prioritera rätt. Jag håller med om att det ska bli spännande att se på detta utifrån olika parametrar som finns, bland annat när det gäller samhällsekonomisk nytta men också när det gäller klimatet. Patrik Jönsson och hans parti nämner sällan klimatet, men det är ju också en viktig fråga att prioritera rätt för att få ned utsläppen. I dag stiger de i stället just kring transportsektorn. Patrik Jönsson och hans samarbetspartier har alltså mycket att svara på.

Fru talman! Tack, Patrik Jönsson, för ett intressant inlägg!

Jag vill fråga om, och resonera kring, några saker. Patrik Jönsson pratade väldigt mycket om hur svårt och dyrt det är i dag. Jag skulle vilja backa tillbaka till hur världsläget var på 1800-talet när de nuvarande stambanorna, som vi fortfarande har, byggdes. Det var då väldigt många svenskar som levde i svält och fattigdom som utvandrade. Kriget var också nära, men vi hade ändå råd att bygga. I dag har vi dock inte råd att bygga. Hur ser ledamoten på det?

Patrik Jönsson pratade också om samhällsnyttan och att Tidöpartierna bara ska göra det som är samhällsekonomiskt nyttigt att göra. Det är klart att man får väldigt mycket funderingar om det, inte minst med tanke på att vi vet att de samhällsekonomiska modeller som används för att ta fram samhällsnytta missgynnar järnvägen väldigt mycket.

Jag vet att Patrik Jönsson brinner för järnvägen och tycker att den är jätteviktig. Jag skulle därför vilja veta hur Patrik Jönsson ser på att vi använder modeller som så tydligt missgynnar ett av transportslagen.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Slottner. Också min fråga handlar om AI-kommissionens presentation. Alla vi som var där kunde lyssna på den häromdagen.

Framför allt fastnade jag för det som Svanberg sa om att alla ska med. Det har varit en av de viktigaste sakerna i vårt land att vi faktiskt har sett till att alla medborgare kan hänga med i ny teknik. Det är det som har gjort att vi är positiva till de teknikskiften som sker. Vi har nämligen sett till att alla kan vara med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En fråga till statsrådet är: Hur går tankarna kring just detta med att alla ska kunna vara med? Svanberg lyfte i sin presentation fram just folkbildningen. Den skär man ju ned på. Detta går liksom inte ihop.

Sedan måste jag fånga Niels Paarup-Petersens fråga. Han talade om politisk enighet. Det hoppas verkligen jag också på. Politisk enighet handlar inte om att vi ska säga ja till ett färdigt förslag utan om att vi som oppositionsparti också ska få vara delaktiga. Hur tänker statsrådet se till att vi får vara delaktiga i digitaliseringsstrategin?