Andreas Carlson

Fru talman! Jag vill tacka Markus Kallifatides för ett omfattande utbyte under den här mandatperioden.

Jag kan också konstatera att det nu, med 33 dagar kvar till valet, är väldigt otydligt vad Socialdemokraterna avser att göra när det gäller Attefallshusen. Exakt vad vi kommer att göra efter valet kommer jag inte att ge svar på nu, säger Markus Kallifatides.

Jag har pekat på att det som Socialdemokraterna går fram med innebär att man skulle återinföra bygglovsplikt. Det gäller alltså inte bara bygganmälan, som vi har tagit bort, utan man vill återinföra bygglovsplikt. Det var ju det utredningen kom fram till i det förslag som vi avfärdade. Vi sa: Vi kan inte återinföra bygglovsplikten, så vi tar i stället bort bygganmälan.

Mellanläget med bygganmälan var inte förenligt med EU-rätten. Trots det vidhåller Socialdemokraterna att man ska ta ifrån villaägarna den frihet som de åtnjuter. Kallifatides säger här i kammaren 33 dagar före valet att man inte kommer att ge något svar nu på vad man kommer att göra med denna frihet.

Men vi vet att den friheten kommer att försvinna, fru talman, eftersom den är oförenlig med EU-rätten. Det förslag som Socialdemokraterna har lagt på bordet är inte förenligt med EU-rätten. Då kommer det att bli så att man som privatperson ska stå med mössan i hand och knacka på hos kommunkontoret och be om lov att få bygga ett Attefallshus. Man ska också betala bygglovsavgift för detta.

Det här är socialdemokratisk politik, som skulle rulla tillbaka de frihetsreformer som regeringen har genomfört. Det handlar om totalt 40 olika åtgärder som förenklar för villaägare. Vilka fler åtgärder är det som Socialdemokraterna kommer att rulla tillbaka utöver att man kommer att återinföra bygglovsplikt på Attefallshus? Tanken på det gör mig orolig.

Mitt erbjudande, och regeringens erbjudande, är att inte chansa med den frihet som många villaägare har fått under den här mandatperioden. Rösta på Kristdemokraterna eller ett annat Tidöparti så att man vet vad man får!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Till Markus Kallifatides försvar vill jag säga att jag tror att tv-programmet heter så. Jag vet inte hur det fungerar när man ska citera ett tv-program i kammaren som innehåller en svordom, men jag noterar det. Man kanske får censurera SVT i kammaren. Jag vet inte, Markus Kallifatides och fru talman, hur vi ska hantera det. Jag kommer för säkerhets skull inte att nämna tv-programmets namn i debatten.

Jag kan inte låta bli att gå tillbaka till påståendet att Försvarsmakten har avfärdat Bromma flygplats som viktig så enkelt som Markus Kallifatides gav uttryck för. Tvärtom framhåller Försvarsmakten att Bromma flygplats behöver analyseras ytterligare utifrån totalförsvarets behov. Det är också det regeringen har gjort genom att utse Anders Flanking till utredare för att se över flygplatsnätet, infrastrukturen och rådigheten över flygplatserna i stort men förstås också Bromma flygplats.

Det vore direkt oklokt i det här läget att säga att vi inte längre behöver Bromma flygplats i Sverige. Vi kan komma på om några år att det hade varit bra att ha den kvar, men då kanske vi har avvecklat den. Då tror jag inte att byggandet har kommit igång, för det kommer att ta ganska lång tid, fru talman, att sanera mark och annat. Med tanke på den rådande omständigheten tror jag att det är klokt att ha is i magen och inte använda en beredskapsflygplats som slagträ i en politisk debatt. Det finns mycket annat att debattera, och det tänkte jag göra, fru talman.

I den ganska omfattande interpellation som ledamoten har ställt pekar ledamoten ut ett antal områden där Socialdemokraterna har problematiserat och motsatt sig regeringens politik. Det handlar bland annat om borttagandet av såväl bygglovsplikt som anmälningsplikt i samband med viss byggnation. Markus Kallifatides skriver också att det handlar om lägre krav på tillgänglighet när man bygger studentbostäder samt om omvandling av lokaler till bostäder. Jag vill uppehålla mig vid dessa tre saker.

Jag tycker att det vore väldigt bra, fru talman, om Socialdemokraterna ville vara tydliga med att de vill återinföra bygglovsplikt för attefallshus, för det är vad det handlar om. Det gick inte att ha kvar den situation vi hade med anmälningsplikt, och vi valde då att inte införa bygglov utan ta bort anmälningsplikten. Det är väl belagt att det inte gick att ha den situationen där man behövde skicka in en bygganmälan, utan antingen fick man ta bort det helt eller återinföra bygglov.

Med Socialdemokraternas politik blir det återigen bygglovskrav för attefallshus. Är det verkligen det besked som Markus Kallifatides vill ge alla dem som har sett denna reform som en mycket positiv frihetsreform som ger dem lite större frihet på sin egen mark?

När det gäller lägre krav på tillgänglighet i samband med uppförande av studentbostäder är det förvånande att Socialdemokraterna motsätter sig detta när man också lyfter fram att det är 200 000 unga som ofrivilligt bor hemma.

Vi har tittat på det projekt som var först ut i Sverige med att tillämpa de nya byggreglerna. Där byggdes 75 fler studentlägenheter tack vare regeringens reformarbete. Om man skulle ha gjort på samma sätt som man gjorde på Chalmers studenthem de senaste fem åren, när det har varit lågkonjunktur under en stor del av tiden, hade det byggts 1 500 fler studentlägenheter i Sverige. Varför ska dessa 1 500 studenter inte kunna flytta in i nya studentbostäder? Varför motsätter sig Socialdemokraterna en sådan viktig politik?

Det handlar även om omvandling av lokaler till bostäder. Varför ska vi inte nyttja kontor och lokaler som står tomma bättre så att vi kan få fler bostäder i det befintliga beståndet? Det, fru talman, är frågor som jag vill ställa till Markus Kallifatides.

Fru talman! Markus Kallifatides ställer många frågor i denna debatt, men frågorna är fler än dem Kallifatides tar upp här i kammaren.

Ledamoten vet mycket väl att det är långa ledtider i byggande. Vi hade en period när Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet ansvarade för bostadspolitiken. Då var det fler bostadsministrar än bostadspolitiska reformer. Man tappade åtta år av möjlighet ett göra de förändringar vi har gjort och påbörjat i hög hastighet för att ta tag i de strukturella hinder som påverkar bostadsbyggande oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur.

Inte under ett enda av de åtta år Socialdemokraterna satt vid makten nådde byggandet upp i det antal bostäder Boverket då bedömde behövde byggas. Då var det högkonjunktur och nästan gratis att låna; det var till och med minusränta under vissa perioder.

Trots att vi nyss har kommit ur ett läge med hög inflation och fortfarande har en lågkonjunktur som har bitit sig fast, inte minst mot bakgrund av oron i omvärlden, får man som ledamot givetvis ha högre förväntningar på vår regering än på sin egen. Det ska inte jag förbjuda. Men lite självrannsakan hade varit på sin plats.

När det gäller det investeringsstöd som Markus Kallifatides tog upp utvärderade inte heller Socialdemokraterna sin egen reform, men när exempelvis Hyresgästföreningen och andra har utvärderat den har man sett att det handlar om mångmiljardbelopp som betalades ut i stöd till bostäder som hade byggts ändå. Vi ser i dag konsekvenserna av detta på många olika platser i Sverige, där lägenheter med hög hyra står tomma eftersom det styrdes mot byggande av små lägenheter. Samtidigt vet vi, fru talman, att sju av tio i Sverige vill bo i småhus.

Markus Kallifatides talade om trångbodda barnfamiljer. Det är klart att det hade varit lättare för dem att komma ut på bostadsmarknaden och förverkliga sin boendedröm om man redan för tio till tolv år sedan hade gått fram med det som vi nu har fått på plats, nämligen en modell med hyrköp. Det fungerar i Norge och andra länder. Då kan familjerna få foten över tröskeln och förverkliga sin dröm samtidigt som de successivt betalar av på en egen insats för att sedan köpa loss huset. Det är sådana reformer vi har genomfört under vår mandatperiod. Det är klart att det hade varit klokare om det hade varit på plats tidigare.

Markus Kallifatides tog också upp Bromma flygplats. Det finns ganska många andra platser i Stockholm där det nu finns möjlighet att bygga. Att avveckla en fullt fungerande beredskapsflygplats i ett krisläge där vi har krig runt knuten i Europa, där vi vet att sjuktransporterna är beroende av fungerande infrastruktur och där ett ambulansflyg som landar på Bromma flygplats kan välja att åka till tre olika sjukhus i Stockholmsområdet beroende på hur trafiksituationen ser ut är faktiskt att riskera sjukvårdens kapacitet och ytterst människoliv.

Det är också så att hela luftrumsövervakningen över Stockholm sköts och kontrolleras från Bromma flygplats. Det går inte att flytta det till Arlanda, och det finns inga svar på hur man skulle göra i stället. Att i det här läget, med säkerhetspolitiskt allvar och krig i Europas närområde, avveckla en sådan verksamhet vore direkt oansvarigt, och jag är förvånad över att Markus Kallifatides vidhåller den uppfattningen.

Fru talman! Markus Kallifatides har frågat mig vilken samlad bedömning jag gör av regeringens bostadspolitiska resultat när det gäller en fungerande bostadsförsörjning nu när mandatperioden går mot sitt slut och om jag anser att regeringen har levererat en bostadspolitik som stått i proportion till behovet av bostäder och till den nedgång som drabbat byggbranschen. Han har också frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att möta det kraftiga fallet i bostadsbyggandet och vilken effekt dessa åtgärder har fått när det gäller att upprätthålla nyproduktionen. Slutligen har Markus Kallifatides frågat mig vad skälen är till att vissa av regeringens egna bostadspolitiska initiativ har dröjt och vilka slutsatser jag drar av den kritik som har framförts mot regeringens förslag.

Ett av regeringens mål för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Vad gäller de åtgärder regeringen har vidtagit hittills vill jag understryka att vi har gjort ett stort antal insatser för att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggandet. Vi har särskilt inriktat arbetet på att åtgärda de strukturella hinder som oavsett konjunktur präglat bygg- och bostadsmarknaden så att Sverige ska stå bättre rustat långsiktigt och när konjunkturen vänder.

Bostadsbyggandet behöver öka, men det befintliga beståndet behöver samtidigt användas mer effektivt – något som vi har arbetat för genom bland annat den treåriga satsningen på en planeringsstimulans till kommuner som antar detaljplaner för omvandling av lokaler till bostäder.

I syfte att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggandet har regeringen genomfört regelförenklingar och lättnader i byggkraven för bostäder. Under mandatperioden har vi bland annat, som Markus Kallifatides nämner, gjort lättnader i regelverket för studentbostäder och vid ändring av byggnad.

I december förra året trädde den största bygglovsreformen på 15 år i kraft. Betydande förenklingar i lovregelverket har gjorts i syfte att minska den administrativa bördan, underlätta byggande och ge den enskilda fastighetsägaren större frihet.

En rad åtgärder för ökat småhusbyggande har genomförts. Regeringen har genomfört en treårig satsning på en planeringsstimulans till kommuner för att anta detaljplaner som möjliggör nya områden för småhusbebyggelse. Stödet höjdes förra året och har visat sig mycket populärt hos kommunerna; det var översökt i fjol och är det även i år. Vi har tillsatt en egnahemskommissionär, Stefan Attefall, som har i uppdrag att verka för en ny egnahemsrörelse och nya trädgårdsstäder. Han har också ett brett uppdrag att verka för en större andel småhus inom ramen för nyproduktionen av bostäder.

Boverket fick i maj 2025 i uppdrag av regeringen att ta fram förslag om hur typgodkännande av småhus kan genomföras för att förverkliga idén om det så kallade Sverigehuset. Myndigheten har i sin redovisning av uppdraget bland annat föreslagit att fristående enbostadshus avsedda för permanent bruk och med en byggnadsarea upp till 120 kvadratmeter och en taknockshöjd upp till 5,5 meter ska kunna undantas från kravet på bygglov liksom att det ska bli möjligt att typgodkänna ett hus i sin helhet. Typgodkända småhus kan göra byggprocessen billigare, enklare, snabbare och mer förutsägbar, vilket kan underlätta för fler att förverkliga drömmen om ett eget hus. Boverkets rapport kommer nu att remitteras.

Långt över hälften av hushållen i Sverige vill bo i småhus. När fler kan förverkliga denna boendedröm möjliggörs naturliga flyttkedjor som kan frigöra hyreslägenheter till mer överkomliga priser i det befintliga beståndet.

Regeringen har också vidtagit åtgärder för att förbättra hushållens förutsättningar att efterfråga bostäder som motsvarar deras behov. Vi har bland annat höjt de övre bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer inom bostadsbidraget och gjort kommunerna skyldiga att erbjuda hyresgarantier under vissa omständigheter. Vi har även initierat lagändringar som innebär ett höjt bolånetak och ett slopat skärpt amorteringskrav, vilket kan sänka trösklarna till såväl bostadsrätt som eget ägt småhus. Vi har även tagit fram en ny lag om hyrköp av bostad, som har beslutats av riksdagen. Den innebär att fler kan få möjlighet att ta steget till det ägda boendet, inte bara de som redan har kapital.

Regeringen har vidare arbetat för en bättre fungerande hyresmarknad som kan öka tillgången till bostäder. Det handlar om förbättringar av modellen med presumtionshyra i syfte att underlätta nybyggnation av hyresbostäder liksom om en ny privatuthyrningslag, utökade möjligheter till andrahandsuthyrning av bostadsrätter och ändrade regler för blockhyra av företags- och delningsbostäder.

Regeringen och jag bedömer att de åtgärder som har vidtagits väsentligt förbättrar förutsättningarna för bostadsbyggande och att åtgärderna utgör viktiga steg för att möta behovet av bostäder. Regeringen har påbörjat ett omfattande reformarbete som spänner över mer än en mandatperiod.

Herr talman! Nej, vi gör inga avsteg från fyrstegsprincipen. Däremot förstärker vi den. Jag hoppas att det vi lärt oss från den här processen och en del andra åtgärder i den nationella planen där vi omprövat och lyft ut en del objekt kan göra att det blir en betydligt bättre planeringsprocess framöver, så att det inte bara handlar om mer pengar till infrastruktur utan också om att få ut mer infrastruktur för pengarna.

Jag har redogjort för hur tusentals människor kan behålla sina pendlingsmöjligheter med regeringens beslut. Jag har lyft fram att restiden mellan Jönköping och Värnamo kommer att komma ned mot de 50 minuter som man tidigt låste sig vid och inte såg några alternativ till, vilket har kritiserats av remissinstanser.

Jag har även lyft fram näringslivets syn på detta, som tillsammans med andra omständigheter har gjort att godset i dag kommer att gå andra vägar. Det som låg på bordet när man fattade beslut om inriktningen för drygt tio år sedan har förändrats, och då måste man också kunna göra ändringar i planeringsprocessen.

Jag noterar att Carina Ödebrink inte vill lyfta fram ett enskilt företag. Vi har dock tagit del av samtliga remissvar – det är väldigt många som har skrivit synpunkter på förslaget. Kabe AB i Tenhult skriver: ”Efter att ha analyserat såväl tidigare utredningar samt låtit järnvägsingenjörer utföra nya utredningar konstaterar vi att nybyggnationen mellan Byarum och Tenhult inte bara är samhällsekonomiskt tveksam, utan direkt negativ för regionens pendling samt för Tenhults framtida utveckling och vår framtida lokalisering i regionen.”

Jag tycker att vi har en fin ordning i Sverige där alla kan komma in med remissvar och göra sin röst hörd. Jag vill inte förminska det. Bieffekten att ett stort svenskt företag kan fortsätta sin verksamhet på grund av att regeringen värnar skattebetalarnas pengar och pendlingsmöjligheter är inget som vi ser som något negativt.

Jag vill också tacka för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Uppgifterna om medel bygger på beräkningar från tidigare upprustningsåtgärder. Det blir också möjligt för Trafikverket att vidta ytterligare åtgärder med trimningsmedel. Så arbetar man till exempel på Malmbanan. Där kombinerar man namngivna objekt med reinvesteringar, trimningar och åtgärder för underhåll, det vill säga vidmakthållande. Det ligger nu på Trafikverket att ta fram uppdraget att upprusta den befintliga sträckan så effektivt som möjligt. Det andra alternativ som KTH talar om i sitt svar är upprustningsalternativet, och det är det som vi nu går fram med.

Jag hade räknat med att få höra många argument i den här debatten, men det var lite förvånande att höra om fyrstegsprincipen, herr talman. Den första principen eller det första trappsteget i fyrstegsprincipen är ”tänk om”. Detta ska alltid tillämpas när man närmar sig en ny fråga och stora belopp ska investeras i infrastruktur.

Det andra steget är ”optimera”. Det tredje steget är ”bygg om”, det vill säga en begränsad ombyggnation av befintlig infrastruktur. Det kan vara trimningsåtgärder, bärighetsåtgärder, uppställningsspår eller plattformsförlängningar för att optimera befintlig infrastruktur. Först på fjärde trappsteget finns punkten ”bygg nytt”.

Carina Ödebrink sa att regeringen inte har tillämpat fyrstegsprincipen. Jag menar att det är precis tvärtom. Det är det vi har gjort. För det första har vi tänkt om. Jag noterar att ledamoten inte har gjort det. Vi har fastställt besluten av en anledning. Det finns en anledning till att det är regeringen som utifrån de givna ramar som riksdagen beslutar om fattar beslut om att fastställa objekt.

Det verkar som att Carina Ödebrink hellre hade velat att Trafikverket bara hade fått jobba på och fastställa detta själva. Vi menar att det är helt i sin ordning att regeringen tillämpar fyrstegsprincipen i och inför fastställelsebeslut och att man även där kan tänka om.

Det som inte framkom i ledamotens resonemang var hur många som skulle förlora pendlingsmöjligheter om man inte hade tänkt om. Det handlar om ungefär 15 000 personer söder om Jönköping som hade blivit av med pendlingsmöjligheter. Det hade funnits färre stationer och färre pendlingsmöjligheter, men det hade också skapat nya problem. Inte minst i KTH:s och andras remissvar lyfts fram att den anslutande Jönköpingsbanan hade nått sitt kapacitetstak. Det finns inga åtgärder för att möta detta med Byraum–Tenhult.

Det finns definitivt brister i den process som har varit, och kostnaderna har stuckit iväg. Även om man har jobbat med en fråga länge, vilket jag vet att ledamoten har gjort i det här fallet, måste man vara beredd att titta på de nya förutsättningarna, värna skattebetalarnas pengar och fatta beslut som säkrar pendlingsmöjligheter för många tusen personer.

På så sätt kan man få ned restiden mellan Jönköping och Värnamo mot 50 minuter utan att göra de ingrepp som bland annat husvagnstillverkaren Kabe AB har sagt skulle påverka deras verksamhet i betydande utsträckning. Med det här beslutet har vi säkrat att de inte behöver flytta eller dra ned på sin verksamhet. Det är en positiv bieffekt av att regeringen nu värnar skattebetalarnas pengar.