Riksflödet
Logga in

Riksflödet - Svensk politik direkt från källorna

Jörgen Berglund och 4 till M
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Säkrare och bättre vägar i norra Sverige

Motion 960
Motion till riksdagen 2026/27:960 av Jörgen Berglund m.fl. (M) Säkrare och bättre vägar i norra Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärder för höjd trafiksäkerhet, bibehållen hastighet eller där det är möjligt höjd hastighet på vägnätet i norra Sverige bör få högre prioritet i nästa nationella transportplan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Industrin investerar stora summor pengar i nya anläggningar och ny teknik i norra Sverige. Det är investeringar för jobb, tillväxt, exportintäkter och ökad hållbarhet. Industrin i vår region ligger i framkant i klimatomställningen; skogsindustrin levererar innovativa biobaserade lösningar och stål- och tillverkningsindustrin är världsledande i att minska utsläppen. Försvarsindustrin bidrar till fred och avskräckning i Europa och orderböckerna är fulltecknade för lång tid framåt. En absolut majoritet av alla varor som produceras går på export. En viktig väg ut till marknaderna är via vägnätet. De enorma investeringarna innebär också att fler människor i norra Sverige kommer att pendla mellan jobb och bostad. Tillgången till säkra vägar och snabba transporter är viktiga för gods och människor. Beslut och fortsatta planer om sänkta hastigheter på våra europa- och riksvägar i norra Sverige har pågått ett tag men det måste få ett slut. Om trafiksäkerheten ska höjas så måste svaret handla om större investeringar i till exempel mittseparering, viltstängsel på flera sträckor eller bortbyggda plankorsningar. Om det ska vara möjligt för människor att bo, arbeta och leva i hela Sverige måste också åtgärder vidtas för att göra det möjligt. Om inte annat i alla fall inte försämra möjligheterna. Värt att tillägga är att samtliga berörda kommuner och regioner är brett över blockgränsen överens i denna fråga. Flera viktiga och nödvändiga investeringar pågår i vägnätet efter en historisk satsning av den moderatledda regeringen 2026 men mycket mera skulle behöva göras för att inte försämra transportmöjligheterna för gods och människor. Vägtransporter är de flesta gånger det enda möjliga alternativet inte minst när det gäller resande för människor. Beslut att sänka hastigheten på vägar försämrar kraftigt möjligheterna för människor att bo utanför större befolkningscentra. I förlängningen kan det hota den tillväxt och de nyinvesteringar som nu sker i norra Sverige. I Sverige heter det att ”hela Sverige ska leva” men beslut om sänkta hastigheter på vägnätet bidrar bara till motsatsen. I stället bör åtgärder för höjd trafiksäkerhet, bibehållen hastighet eller – där det är möjligt – höjd hastighet på vägnätet i norra Sverige få högre prioritet i nästa nationella transportplan. Jörgen Berglund (M) Viktor Wärnick (M) Linda Frohm (M) Elise Ryder Wikén (M) Lars Beckman (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Presumtion mot vårdnad vid sexualbrott mot barn

Motion 959
Motion till riksdagen 2026/27:959 av Sara Fladje (M) Presumtion mot vårdnad vid sexualbrott mot barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av en lagstadgad presumtion mot vårdnad för personer som dömts för sexualbrott mot barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Idag har Sverige ett djurförbud. Länsstyrelsen kan besluta om djurförbud för personer som till exempel har dömts för djurplågeri eller på annat sätt visat sig uppenbart olämpliga att ha hand om djur. Syftet med djurförbud är att förhindra att djur missköts i framtiden. Det finns anledning att undersöka om liknande skyddsprincip, med hänsyn till barns rättigheter går att tillämpa i svensk lagstiftning. Den som döms för sexualbrott mot barn bör omfattas av en presumtion mot vårdnad om barn. Barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från sexuellt utnyttjande och övergrepp. Att skydda barn från sexuella övergrepp är samhällets ansvar. Det omfattar inte enbart barn som redan utsatts för brott. Samhället måste även arbeta aktivt för att förebygga att inte ett enda barn blir utsatt. Det finns stor anledning att ifrågasätta lämpligheten för vårdnad hos den som begår ett sexualbrott mot barn. Dessutom finns det risker för det egna barnet att bli utsatt. Barnets skydd ska väga tyngre än förälderns intresse. Sedan 2021 ska domstolen särskilt beakta risken att ett barn far illa. Det sker dock ur en samlad bedömning utan fast utgångspunkt. Något som i praktiken leder till att den som vill skydda barnet behöver visa skäl. Med en presumtion mot vårdnad krävs en yrkan om fortsatt vårdnad kombinerat med belägg att vårdnaden är förenligt med barnets bästa. En fällande dom för ett sexualbrott mot ett annat barn måste tillmätas betydande vikt vid bedömningen av om personen fortsatt är lämplig att ansvara för sina egna barn. När en förövare döms för sexualbrott för barn ska vårdnaden för egna barn ifrågasättas, även om dessa inte varit målsägande för brottet. Sara Fladje (M)
Niclas Nilsson och 2 till M
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Sänkta arbetsgivaravgifter för säsongsanställda

Motion 958
Motion till riksdagen 2026/27:958 av Niclas Nilsson m.fl. (M) Sänkta arbetsgivaravgifter för säsongsanställda Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda en sänkning av arbetsgivaravgifterna för säsongsanställda inom besöksnäringen och den gröna näringen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svenska företag inom turism, jordbruk och andra säsongsberoende verksamheter spelar en stor roll för tillväxt, sysselsättning och livsmedelsförsörjning. I stora delar av landet, speciellt i Halland, är företagen beroende av snabbt kunna rekrytera personal under tidsbegränsade säsongstoppar. Samtidigt utgör arbetskraftskostnaden en betydande del av företagens totala kostnader. En reducerad arbetsgivaravgift för säsongsanställda skulle kunna öka incitamentet att anställa. Dessutom skulle den stärka konkurrenskraften i arbetsintensiva branscher och stärka svensk livsmedelsproduktion och besöksnäring. Regeringen bör därför överväga att utreda förutsättningarna för ett riktat system med nedsatta arbetsgivaravgifter för säsongsanställda samt analysera vilka effekter detta skulle få för sysselsättning, företagande och offentlig ekonomi. Niclas Nilsson (M) Sara Fladje (M) Hanna Netterberg (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Renodlad statistik om jaktbrott

Motion 957
Motion till riksdagen 2026/27:957 av Åsa Coenraads (M) Renodlad statistik om jaktbrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att renodla statistiken om jaktbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en särskild brottskod för trafikskadat vilt vid smitningsolyckor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Statistiken över jaktbrott i Sverige är väldigt missvisande då en del trafikskadat vilt även bokförs under gruppen jaktbrott. Fortfarande rapporteras upphittat trafikskadat eller trafikdödat vilt där bilföraren är okänd som jaktbrott och inte som en smitningsolycka. Även olyckor som rapporteras in i efterhand klassificeras som jaktbrott då viltskadan egentligen ska rapporteras vid krocktillfället. Många gånger är det chockartat att köra på vilt och har det inte uppkommit betydande skada på bilen eller föraren är det inte helt ovanligt att trafikolyckan inte rapporteras in. Viltet däremot kan komma att få skador som inte är synliga vid krocktillfället och avlivas först senare. Inte alltför sällan rapporteras mindre olyckor in till försäkringsbolagen i efterhand och en anmälan om viltolycka måste då anmälas i en polisrapport för att man ska kunna skadereglera. Polisen gör då en anmälan om brott mot jaktlagen och registrerar detta som jaktbrott. För att kunna urskilja jaktbrott med uppsåt från rena trafikolyckor bör statistiken särskiljas. Med en mer renodlad statistik skulle andelen trafikolyckor med vilt kunna förebyggas bättre och renodlade jaktbrott prioriteras i kampen mot tjuvjakt. Åsa Coenraads (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Bältrosvaccin för äldre

Motion 956
Motion till riksdagen 2026/27:956 av Åsa Coenraads (M) Bältrosvaccin för äldre Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa bältrosvaccin för äldre och tillkännager detta för regeringen. Motivering Enligt svenska registerstudier insjuknar drygt 30 procent av den svenska befolkningen i bältros minst en gång i sitt liv. Upp till 5–6 procent av befolkningen drabbas dessutom av ytterligare en eller flera episoder av bältros senare i livet. Bältros kan vara en smärtsam sjukdom, som ibland kan ge en långdragen smärta, så kallad postherpetisk neuralgi. Detta drabbar ungefär 10 till 20 procent av dem som får bältros och incidensen ökar med åldern. Cirka 33 000 personer söker sig årligen till primärvården och cirka 1 200 personer är i behov av sjukhusvård. Sedan 2018 finns ett vaccin mot bältros som är godkänt inom EU för äldre och fler finns på marknaden nu. Folkhälsomyndigheten rekommenderar generellt att personer som är 65 år och äldre vaccineras mot bältros, eftersom immunförsvaret försämras med stigande ålder och risken för bältros därmed ökar. Folkhälsomyndighetens vägledning med rekommendationer om vilka som skulle ha en medicinsk nytta i ett folkhälsoperspektiv är avsedd att utgöra ett stöd till regionerna för beslut om, och i så fall hur vaccination mot bältros ska implementeras och huruvida man ska ta ut avgifter eller inte. Det faller på regionerna att besluta om att subventionera vaccinationer till vissa grupper, eller att erbjuda dem helt kostnadsfritt. Vaccination ingår idag inte i det allmänna vaccinationsprogrammet och Sveriges regioner gör idag väldigt olika när det kommer till subvention och rekommendation av just bältrosvaccination till äldre. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccinet just till personer som är 65 år eller äldre och till vuxna med nedsatta immunförsvar. Insjuknande i bältros kan tänkas öka markant i framtiden då barnvaccineringen gått ner i vissa grupper och smittan ökar i samhället. Bältros medför inte bara stor smärta och lidande för den äldre utan även en stor samhällsekonomisk kostnad med belastning på vården. Detta hade kunnat begränsat avsevärt med en allmän vaccinering av främst äldre. Åsa Coenraads (M)
Åsa Coenraads och 1 till M
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Långsiktiga förutsättningar för kooperativ utveckling

Motion 955
Motion till riksdagen 2026/27:955 av Åsa Coenraads och Jennie Bergius Eriksson (båda M) Långsiktiga förutsättningar för kooperativ utveckling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktiga förutsättningar för kooperativ utveckling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara specialistkompetens, regional närvaro och en intermediär funktion för kooperativt och socialt företagande i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta tillvara kooperativ organisering som en strategisk resurs för krisberedskap, energigemenskaper, arbetsintegration och lokal samhällsservice och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den kooperativa affärsmodellens särart skiljer sig från generella företagsfrämjande aktörer som främst är utformade för vinstmaximerande och individuellt ägda bolag. Kooperativa verksamheter svarar mot lokala, regionala och nationella behov av samverkan och förenar affärsmässighet med gemensamt ägande, demokratiskt inflytande och lokalt och regionalt samhällsnyttiga ändamål. Att utveckla sådana initiativ från idé till fungerande verksamhet kräver en särskild rådgivningsmetodik, specialistkompetens och processledning som inte ryms inom det traditionella företagsfrämjandet. Stödstrukturen för kooperativ utveckling upprätthålls bland annat genom Coompanion genom 25 regionala organisationer med över 1 100 medlemmar från offentlig sektor, civilsamhälle och näringsliv och fyller tre viktiga funktioner i Sverige: - Specialistkompetens, med djup kunskap om demokratisk styrning, det juridiska regelverket för ekonomiska föreningar, medlemsorganisering och hållbara gemensamma affärsmodeller. - Regional närvaro, med lokalförankring i alla Sveriges län som garanterar att rådgivning och utvecklingsstöd finns tillgängligt nära invånarna, särskilt på landsbygden och i svagare arbetsmarknader. - Intermediär funktion, med en beprövad förmåga att fungera som brobyggare mellan medborgare, kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle för att möte gemensamma samhällsutmaningar. Verksamhetens nytta bekräftas av statistiken; under de senaste tio åren har över 40 000 personer deltagit i avgiftsfri rådgivning, vilket har lett till drygt 2 500 startade kooperativa företag, över 1 000 övriga företag samt affärsutveckling för drygt 6 000 etablerade verksamheter. Kooperativa företag uppvisar dessutom en anmärkningsvärt hög överlevnadsgrad där 71 procent av företagen är aktiva efter tio år (enlig Svensk Kooperation), jämfört med det nationella genomsnittet för nystartade företag på cirka 30–35 procent. Om den statliga stödstrukturen försvinner riskerar samhället att förlora en etablerad kapacitet att lösa utmaningar inom flera centrala områden: - Lokal krisberedskap och energigemenskaper, där kooperativa företag hålls samman av lokalt ägande och medlemsstyre. De stärks i tider av kris och bidrar till civilförsvaret genom bland annat lokal livsmedelsförsörjning (till exempel andelsjordbruk och lokala matvärn) samt lokala energigemenskaper och trygghetspunkter. - Arbetsintegration och inkludering, där arbetsintegrerande sociala företag skapar nya vägar till egen försörjning, språk och delaktighet för utrikesfödda och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. - Lokal samhällsservice och landsbygdsutveckling, som när kommersiell service försvinner har kooperativ organisering bland annat räddat lanthandel, upprätthållit mötesplatser och byggt ut digital infrastruktur genom fiberföreningar. - Välfärd och boende, där bland annat föräldra- och personalkooperativa förskolor, kooperativa hälsocenter och bogemenskaper gett invånare direkt inflytande över sin närmiljö och välfärd. Den statliga Svesam-utredningen har också understrukit att kooperativ utveckling fungerar som en drivkraft för social innovation och stärkt lokal handlingskraft när invånare blir aktiva medskapare till lösningar på gemensamma behov. Att avveckla det statliga uppdraget för kooperativ utveckling utan att säkra en likvärdig funktion innebär att Sverige monterar ner en tryggad infrastruktur för lokal utvecklingskraft, inkludering och krisberedskap. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att säkerställa ett långsiktigt statligt utvecklingsuppdrag för kooperativ utveckling så att den kompetens och regionala närvaro som byggts upp under decennier inte går förlorad. Åsa Coenraads (M) Jennie Bergius Eriksson (M)
Hanna Netterberg och 2 till M
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Statlig myndighet till Halland

Motion 954
Motion till riksdagen 2026/27:954 av Hanna Netterberg m.fl. (M) Statlig myndighet till Halland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den statliga närvaron genom att pröva möjligheterna att lokalisera en statlig myndighet till Halland och tillkännager detta för regeringen. Motivering Staten ska vara närvarande i hela landet för att bidra till ett starkare och tryggare samhälle och med en geografisk fördelad förvaltning säkerställs legitimitet, likvärdig service och kompetensförsörjning. Moderaterna vill att staten ska vara effektiv, tillgänglig och ändamålsenlig för dess invånare och trots befolkningsstorlek och ekonomiska betydelse så saknar Halland fortfarande en större statlig myndighet med huvudkontor inom länet. Halland har över längre tid varit en av Sveriges starkaste tillväxtregioner med hög sysselsättningsgrad och en god infrastruktur. Med ett geografiskt attraktivt läge vid kusten med närhet till skog och natur mellan två stora arbetsmarknadsregioner med Göteborg i norr och Öresundsområdet i söder har den procentuella befolkningsökningen varit tredje störst i hela landet. Halland har god tillgång till kompetens genom en sin högskola och goda samarbeten mellan kommuner, region och näringsliv men en stor utmaning är att arbetskraften generellt är mer högutbildad än vad arbetsmarknaden efterfrågar. Näringslivet i Halland präglas framför allt av små och medelstora företag inom diversifierade branscher och de stora industrierna är i regel delar av koncerner med huvudkontor på andra orter. Trots goda förutsättningar har Halland en låg andel statligt sysselsatta vilket är en utmaning för Hallands kompetensförsörjning och en större statlig närvaro skulle bredda arbetsmarknaden och göra det lättare att behålla och attrahera högutbildad arbetskraft. Det är särskilt betydelsefullt att ta tillvara på kvinnors högre utbildningsnivå för trots det arbetar fler män än kvinnor statligt i Halland, vilket skiljer sig från den nationella statistiken. Genom att placera en statlig myndighet i Halland skulle löneskillnader mellan könen kunna förstärkas, fler kvalificerade karriärmöjligheter skulle kunna skapas och på det sättet minska den strukturella obalansen på arbetsmarknaden. Med detta i åtanke bör regeringen stärka den statliga närvaron genom att pröva möjligheten att lokalisera en statlig myndighet i Halland. Hanna Netterberg (M) Niclas Nilsson (M) Sara Fladje (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Handel med sälprodukter

Motion 953
Motion till riksdagen 2026/27:953 av Åsa Coenraads (M) Handel med sälprodukter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivt arbeta för en handel med svenska sälprodukter och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige har säljakt bedrivits sedan urminnes tider. Sälen har varit en viktig källa för skinn, olja och kött för främst kustsamhället men även andra delar av samhället då produkterna varit viktiga ända sedan bytesdagarna. Sälen är även ett rovdjur som jagats för att skydda fiskeredskap och fångst. Dagens jakt är mycket begränsad och har varit inriktad på att begränsa sälarnas skador på fisket genom skyddsjakt. Sverige har igen en liten del licens- och skyddsjakt för att begränsa stammens tillväxt och underlätta förvaltningen. Säljakten har inte bara i Sverige utan i hela världen varit strikt reglerad och sedan 2008 infördes ett förbud mot handel med sälprodukter över hela världen men med vissa undantag. Sverige kunde genom ett undantag fortsätta att bedriva handel med de få säl­produkter som görs från den mycket begränsade jakten. Det svenska undantaget är dock avskaffat eftersom det anses strida mot WTO-lagstiftning. Sälpopulationen i Östersjön och på västkusten är idag större än den någonsin varit och stammarna är ett rejält hot mot olika fiskarter och Östersjöns känsliga ekosystem. Sälstammen visar tecken på att inte må bra i främst Östersjön då utsvultna sälar funnits i framför allt Hanöbukten, troligen på grund av bristen på föda. I ett hav som Östersjön behövs inte fler hot mot redan utrotningshotade arter. Tätt levande sälkolonier riskerar även att drabbas av sjukdom, vilket skulle leda till en omfattande och plågsam säldöd. Detta har vi sett i Östersjön tidigare och är en konsekvens av för många djur på för liten yta. Sälen behöver förvaltas precis som vi gör med andra djurslag. Säljakt är inte enkelt i sig och kräver stor skicklighet av jägaren. Ur ett jaktetiskt perspektiv så är det viktigt att ta till vara på bytet, precis som idag görs med annat vilt som älg och vildsvin. Det är få jägare som jagar för troféer och säljakten kommer nog aldrig att bli en troféjakt. Idag jagas det för lite säl runt våra kuster och kvoterna är inte uppfyllda. Detta kan bero på två saker, dels är jakten komplicerad, dels saknas möjligheten att göra något av sälprodukter. Jakten behövs för att skydda fisken och fisket och därmed behövs även fortsatta möjligheter till handel. Regeringen bör därmed arbeta aktivt med ett svenskt undantag för att få sälja och hantera svenska sälprodukter från skyddsjakt och licensjakt. Åsa Coenraads (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Avskaffande av den obligatoriska betänketiden vid skilsmässa

Motion 952
Motion till riksdagen 2026/27:952 av Sara Fladje (M) Avskaffande av den obligatoriska betänketiden vid skilsmässa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den obligatoriska betänketiden vid äktenskapsskillnad och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det vore svårt att se att personer ingår i ett äktenskap med avsikt att skilja sig. Trots det är skilsmässa vanligt förekommande i Sverige. Skilsmässor kan ha många olika anledningar men oavsett vad dessa anledningar är, är beslutet oftast något som kommer efter lång tankeverksamhet. En justerad betänketid skulle möjliggöra tydligare uppbrott och trygghet för både den som valt att skilja sig och för de inblandade barnen. Oavsett om personer skiljer sig på grund av våld eller meningsskiljaktigheter är det inte statens rätt att bestämma. Äktenskap är mellan två människor, inte mellan människor och staten. Den som önskar mer tid för eftertanke ska kunna ta den tiden. Det är däremot inte tillräckligt skäl för att påtvinga andra samma väntan. Idag tillämpas fortsatt betänketiden om det finns barn upp till 16 år. I utredningen gav flera remissinstanser anspråk på att även den betänketiden bör avskaffas. Barnombudsmannen har i sitt remissvar över SOU 2025:121 motsatt sig att betänketiden behålls för barnfamiljer och framhållit risken för att en utdragen skilsmässoprocess bidrar till fortsatt maktutövning och förvärrad våldsutsatthet. Barnperspektivet talar för att undanröja hinder för den förälder som vill lämna äktenskapet. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att avskaffa den obligatoriska betänketiden vid äktenskapsskillnad, även för makar som omfattas av kravet på grund av barn under 16 år. Sara Fladje (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Införandet av obligatoriskt vaccinationsprogram

Motion 951
Motion till riksdagen 2026/27:951 av Åsa Coenraads (M) Införandet av obligatoriskt vaccinationsprogram Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra vaccinationsprogrammet för barn obligatoriskt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tidigare utrotade folksjukdomar som mässling och polio har varit mycket ovanliga i Sverige på grund av rigorösa vaccinationsprogram inom barnhälsovården under många år. Näst intill alla barn i Sverige är vaccinerade men inte alla. Idag växer ett motstånd mot vaccinationer och hetsen att inte vaccinera sina barn sprider sig på nätet där vetenskapliga felaktigheter om att rätt kost och holistiskt levnadssätt skulle göra barn starka och friska. Utbrotten av mässling i världen är idag större än på länge och en ökning kan ses även i Sverige och ökar. Risken för större spridningar om vaccinationsgraden går ner är stor med stora ekonomiska- och sociala konsekvenser för familjer och samhälle. Syftet med ett nationellt vaccinationsprogram är att ge barn ett tidigt skydd och samtidigt förebygga smittspridning. Vaccinationsprogrammet som erbjuds barn är frivilligt men i en tid då fler avstår programmet på grund av okunskap måste samhället agera. Världsvaccineringen mot till exempel polio pågår just nu och i rika länder samlas pengar in för att även vaccinera i utvecklingsländer av frivilliga organisationer. Rotary är en av många organisationer som gör ett stort arbete med detta. Det beror inte bara på solidaritet utan en önskan att få slut på smittspridning och bildandet av mutationer som vaccinet inte hjälper på. Covid-19-pandemin har fått upp medvetenheten om vikten av vaccin och vad som händer när vacciner inte tas. Smittspridningen av barnsjukdomar sker idag inte bara mellan barn i Sverige utan kommer även in i landet via smitta utomlands. Ett oskyddat barn löper stor risk vid utlandsresor och kan dessutom ta med sig smittan hem för att sedan smitta andra barn i förskola och skola. Detta hotar även våra äldre där risken att få bältros ökar då fler barn inte är vaccinerade i allmänna barnvaccinationsprogrammet. Att inte vaccinera sina barn är att utsätta andra barn för smitta och sjukdom helt i onödan. Allmänna vaccinationsprogrammet för barn (rotavirusinfektion, difteri, stel­kramp, kikhosta, polio, infektioner orsakade avHaemophilus influensa typ B, allvarliga sjukdomar orsakade av pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund och humant papillomvirus) bör vara obligatoriskt för alla barn i Sverige. Åsa Coenraads (M)
Sara Fladje och 2 till M
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Färdigställande av dubbelspår på Västkustbanan

Motion 950
Motion till riksdagen 2026/27:950 av Sara Fladje m.fl. (M) Färdigställande av dubbelspår på Västkustbanan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en ökad prioritering för ett färdigställande av Västkustbanan med dubbelspår mellan Maria station och Helsingborg C och tillkännager detta för regeringen. Motivering Redan på 1990-talet beslutade riksdagen att hela Västkustbanan skulle bli dubbelspårig mellan Göteborg och Lund. Sträckan som i förlängningen binder ihop Skandinavien genom Köpenhamn med Oslo. Trots det kvarstår en flaskhals på 4,5 kilometer som ännu är enkelspårig mellan Maria station och Helsingborg C. Dessutom saknas finansiering för utbyggnaden i den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Västkustbanan binder samman flera av Sveriges viktigaste arbetsmarknadsregioner. Näringslivet skulle därmed få markant förbättrade villkor genom satsningen. En mer tillförlitlig järnväg förbättrar kompetensförsörjningen och vidgar arbetsmarknadens tillgänglighet. Längs sträckan finns dessutom universitet och högskolor i Göteborg, Halmstad, Helsingborg och Lund där tusentals heltidsstudenter är registrerade. Möjliggörandet av en planerbar och fungerande järnväg skulle resultera i att öppna dörrar för studenter, arbetstagare och arbetsgivare. Fler skulle få friheten att välja arbete och studier utifrån intresse och arbetsmöjligheter, snarare än bromsklossar i kollektivtrafik. Att skjuta denna förbättring på framtiden drabbar inte bara dagens studenter och arbetspendlare, utan även tillväxten längs hela västkusten. Västkustbanan är inte bara en arbetsmarknads- och infrastruktursatsning, utan ett konkret verktyg för att minska transportsektorns klimatpåverkan. När fler väljer tåg framför bil minskar koldioxidutsläpp, trängsel och slitage på vägarna. När det blir möjligt att resa oftare och snabbare med tåg blir det ett mer självklart val för resenärerna. Att nedprioritera västkustbanan försvårar för såväl människor och företag som klimatet. En färdig Västkustbana skulle korta restiderna, knyta samman västkusten och öppna fler möjligheter för dem som vill studera, arbeta och leva i regionen. Därför bör färdigställandet av dubbelspåret mellan Maria station och Helsingborg C prioriteras i den nationella planeringen för transportinfrastrukturen. Sara Fladje (M) Niclas Nilsson (M) Hanna Netterberg (M)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Kommuners och regioners del av naturresursers värden

Motion 949
Motion till riksdagen 2026/27:949 av Julia Algotsson (C) Kommuners och regioners del av naturresursers värden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att berörda kommuner och regioner ska få behålla en rättmätig del av skogsbrukets, malmbrytningens, samt vind- och vattenkraftens värden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning om hur en rättmätig kompensation för dessa naturresurser kan behållas av berörda kommuner och regioner och tillkännager detta för regeringen. Motivering En mycket stor andel av svensk vattenkraft genereras från de fyra norrlandslänen. Vattenkraften produceras lokalt, med allt vad det innebär, och är en av de viktigaste förutsättningarna för hela Sveriges gemensamma välstånd. Förra året producerades drygt 67 TWh grön förnybar el genom kraften i det strömmande vattnet, vilket är nästan 40 % av landets elproduktion. Under 2025 producerade vindkraften drygt 39 TWh el och produktionen kommer enligt branschen att öka kraftfullt de närmaste åren. I den nödvändiga omställningen till ett klimatsmart och långsiktigt hållbart samhälle kommer vind- och vattenkraftens betydelse och värde att öka ytterligare. I Norge ersätts kommuner och län för de ingrepp i naturen som kraftbyggnationerna innebär. Där är det självklart att kraftkommunerna ska kompenseras för vattenkraftsutbyggnadens negativa påverkan på jord- och skogsbruk, renskötsel, fiske och turism. Dessa miljarder används sedan för att ge medborgare och företag bra service och goda förutsättningar för utveckling. I Finland tävlar många landsbygdskommuner om etablering av vindkraft, då fastighetsskatten för vindkraften går tillbaka till just kommunerna. I Sverige tycks synen på landsbygdsutveckling vara annorlunda, och vi ligger långt efter våra grannländer. Visserligen beslutade riksdagen i juni 2026 om en lag om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar. Detta är ett steg i rätt riktning. Lagen har trätt i kraft och innebär att ägare av närliggande bostadsbyggnader under vissa förutsättningar har rätt till ersättning. Likaså har kommuner fått möjlighet att ansöka om ett statligt stöd för etablerad vindkraft baserat på gällande fastighetsskatt. Emellertid är detta ingen kompensation som automatiskt infaller för de kommuner och närboende som påverkas. När det gäller vattenkraften har inga större steg tagits framåt. Trots stora inskränkningar i naturen återgår en mycket blygsam del av värdena lokalt. Detsamma gäller de enorma ekonomiska värden som skapas genom malmbrytningen och skogsbruket. LKAB och Sveaskog är två statliga bolag som i huvudsak håller sin verksamhet i norra Sverige, och kunde under 2025 ta ut en utdelning till svenska staten om nära 3 miljarder svenska kronor efter ett resultat på 14,2 miljarder kronor efter skatt. Om man verkligen vill att hela landet ska växa och utvecklas måste förutsättningarna mellan landets ändar bli mer likartade än vad de är idag. Landsbygden och skogslänen utmålas alldeles för ofta som tärande medan städerna beskrivs som tillväxtmotorer. Det är en bild som inte stämmer och som bidrar till centralisering och urbanisering. Landsbygden, fram för allt de nordligaste länen, skapar enorma ekonomiska värden för Sverige genom sina naturresurser, och dessa pengar måste komma landsbygden till godo. Det är djupt orättvist att vattenkraftskommuner som t ex Älvdalen, Jokkmokk, Åsele, Sollefteå och Ragunda ständigt ska tvingas kämpa med ekonomiska problem och höra till de kommuner som har högst skattetryck. Dessa kommuner behöver en långsiktig framtidsutveckling och en rättvis kompensation för sitt bidrag till Sverige. Mer pengar från vind, vatten, skog och malm måste stanna lokalt, och det är av största vikt att en utredning tillsätts som tar ett helhetsgrepp över hur detta kan genomföras. Detta bör ges regeringen till känna. Julia Algotsson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Elektrifiering av Tvärbanan i Västerbotten

Motion 948
Motion till riksdagen 2026/27:948 av Julia Algotsson (C) Elektrifiering av Tvärbanan i Västerbotten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att finansiera en elektrifiering av hela Tvärbanan i Västerbotten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att finansiera och genomföra elektrifiering av etappen Hällnäs–Lycksele som ett första steg i att elektrifiera Tvärbanan i Västerbotten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tvärbanan sträcker sig från hamnen i Umeå till Storuman i Västerbotten. Idag är sträckan Umeå–Hällnäs elektrifierad medan sträckan Hällnäs–Lycksele-Storuman måste trafikeras med diesellok. Befintlig infrastrukturkapacitet längs Tvärbanan Hällnäs–Lycksele-Storuman nyttjas därför bara till viss del och i stället körs betydande godsvolymer parallellt på väg. Samma sak gäller för persontrafiken, där en stor andel av personresorna sker med bil på grund av begränsad kollektivtrafik på järnväg. I Trafikverkets nationella transportplan för 2026-2027 som regeringen fastställde i april 2026 fanns inget förslag för elektrifiering av Hällnäs-Lycksele, något som region Västerbotten också poängterade i december 2025. Emellertid har Trafikverket gjort en effektbedömning och kostnadsuppskattning gällande sträckan Hällnäs-Lycksele, och en framtagen järnvägsplan finns men denna saknar finansiering och genomförandeplan. Att elektrifiera detta järnvägsstråk skulle ge stora miljö- och kostnadsvinster för framför allt industrin. Genom att elektrifiera sträckan Hällnäs–Lycksele–Storuman skulle cirka 400 000 ton virke på årsbasis att kunna flyttas över till järnväg, vilket i sin tur skulle innebära en fördubbling av godstrafiken på Tvärbanan samt en tydlig kostnadseffektivisering och miljöbesparing. Elektrifiering av den första etappen Hällnäs–Lycksele skulle gynna transporterna från Storuman genom kortare dieselsträcka och kostnadseffektiv körning från Lycksele. Tillsammans med byggandet av Norrbotniabanan kan en elektrifierad tvärbana utgöra ett kostnads- och miljöeffektivt transportsystem för både gods och människor. Sett i ett större omvärldsperspektiv i en orolig omvärld och med Sveriges medlemskap i NATO kommer behovet av trygga och fungerande försvarstransporter mellan länderna Finland, Sverige och Norge sannolikt öka. Detta bör ges regeringen till känna. Julia Algotsson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Polisens brottsbekämpning och förebyggande arbete på landsbygden

Motion 947
Motion till riksdagen 2026/27:947 av Julia Algotsson (C) Polisens brottsbekämpning och förebyggande arbete på landsbygden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla polisens brottsbekämpande och förebyggande arbete på landsbygden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Gängskjutningar, barn som värvas till att bli narkotikaförsäljare och oskyldiga kvinnor, män och barn som hamnar i skottlinjen i kriminella uppgörelser. Rubrikerna har under många år speglat en verklighet som skrämmer oss alla. Idag finns en bred samsyn mellan partierna att våldet måste bekämpas och att brottslingarna ska bort från våra gator och torg. För oss som verkar och lever vårt politiska liv i delar av Sverige där avstånden är stora finns också en annan verklighet. Bristen på polisiär närvaro är väldigt stor. Sedan år 2000 har totalt 200 poliskontor och stationer försvunnit i landet, främst på landsbygden, i Småortssverige. Även öppettiderna på många av våra lokala stationer är bristfälliga. När inbrottet sker i affären eller på verkstan, när diesel stulits från jordbrukare och entreprenörer eller när misshandeln sker i hemmet finns inte alltid poliser i närområdet. Det kan i vissa fall vara 20 mil till närmaste patrull. Kriminaliteten och brottslighetens mönster varierar påtagligt mellan stad och land. Därför måste också de polisiära åtgärderna, kompetensen och metoderna utformas så att de anpassas till sammanhangen. Centerpartiet har under många år kämpat för att lyfta landsbygdsperspektivet när det gäller bland annat polisiär närvaro. Vi har drivit på för ökad polistäthet i hela landet och lyckats få till stånd en lagstiftning som tacklar brott på landsbygden. Det är bra men vi är inte nöjda. För oss är det tydligt att polisens brottsbekämpande och förebyggande arbete på landsbygden måste utvecklas. Vi vill se fler patrullerande poliser, återöppnande av poliskontor, bättre öppettider och fler mobila polisenheter. Det finns vidare även ett behov av särskilda utredare med fokus på och kompetens om brottslighet som är särskilt vanligt förekommande på landsbygden. Det kan röra sig om olika typer av stölder av exempelvis jordbruksutrustning och drivmedel. Andra landsbygdsbrott är vissa typer av bedrägerier, djurrättsrelaterad brottslighet och artskyddsbrott. Alldeles för många som verkar och bor på landsbygden och i inlandet känner otrygghet eftersom de vet att om det händer något idag, kan det ta lång tid innan polisen kan bistå. Så ska det inte få vara i ett rättssamhälle. På samma sätt som man ska kunna känna trygghet i staden ska man kunna känna trygghet på landsbygden. Detta bör ges regeringen till känna. Julia Algotsson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Stamnätets utbyggnad i hela landet

Motion 946
Motion till riksdagen 2026/27:946 av Julia Algotsson (C) Stamnätets utbyggnad i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Svenska kraftnät att utreda åtgärder för utbyggnation av och investering i norra Sveriges stamnät så att detta sker i tillräcklig omfattning och i tid för att matcha den industriella investeringsviljan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringar i stamnätet inte enbart bör bygga på prognos utan göras med marginal för att även möjliggöra framtida och ytterligare elintensiva investeringar i hela Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I Västerbotten och övriga norra Sverige visar företag nu ett stort intresse för att genomföra etableringar, inte minst kopplat till den gröna omställningen, med tillhörande tusentals arbetstillfällen. Detta är en trend som pågått i många år. Det uppvisade intresset inger framtidshopp och optimism både hos det befintliga näringslivet, lokalpolitiken och medborgarna. En etablering av exempelvis två tusen arbetstillfällen kan få mycket stor effekt i de fall den görs i en liten kommun, och innebära en stor skjuts i positiv riktning för kommunens utveckling. För några år sedan visade ett elintensivt företag intresse för en etablering i Västerbotten, Robertsfors kommun, i kölvattnet av den gröna nyindustrialiseringsvågen. Dessvärre var bristen på tillgänglig el ett hinder som satte käppar i hjulen. Det statliga bolaget Svenska kraftnät klarar inte den överföringskapacitet som efterfrågades, och gav besked om många års väntetid på en anslutningspunkt. Exemplet är inte unikt utan återfinnes i flera kommuner runt om i Sverige. Det gör det svårt att locka små och stora investerare som kräver en anslutning till stamnätet. Hittills har den allmänna uppmärksamheten i el-debatten fokuserats på överföringskapaciteten från norr till söder och de flaskhalsar som finns i den mellersta och södra delen av vårt land. Svenska kraftnät har därför aviserat en kraftfull utbyggnad av stamnätet fram till 2040. I nätutvecklingsplanen för 2026 - 2035 finns även satsningar i norr under paketet Norrlandskusten. Samtidigt bedömer Svenska kraftnät att Norrlandskustens paket inte täcker hela det ansökta uttagsbehovet, och att ytterligare åtgärder måste utredas. Planerna är dessutom förenade med en osäkerhet i såväl omfattning som tidsplan. De begränsningar som nu uppstår i norr måste tas på allvar så att potentialen kan tillvaratas. Intresset för grön industri i Norrland är inte bara en fantastisk möjlighet för orter och kommuner som historiskt tampats med tillväxt, utan något som gör stor nytta för Sverige i våra kliv mot en grön omställning. När förfrågningar om etableringar i dessa regioner inkommer kontinuerligt är det mycket problematiskt med långa väntetider. Det är därför av vikt att Svenska kraftnät inte underskattar behovet av utbyggnad, utan tvärt om tar höjd för att skapa utrymme för ytterligare etableringar i framtiden. Detta bör ges regeringen till känna. Julia Algotsson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Samhällsutveckling och infrastrukturutbyggnad

Motion 945
Motion till riksdagen 2026/27:945 av Martina Johansson (C) Samhällsutveckling och infrastrukturutbyggnad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör skriva in i regleringsbreven till aktuella myndigheter att det bör utvecklas former för tydlig information och samverkanspart enligt beskrivning i motionen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör skriva in i regleringsbreven till aktuella myndigheter att man i ett tidigare skede bör samverka med aktuella markägare om möjliga dragningar av aktuell infrastruktur enligt beskrivning i motionen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör skriva in i regleringsbreven till aktuella myndigheter att man bör säkerställa rättssäkra processer för olika moment vid utbyggnad så att markägare är informerade när olika delar i processen sker, enligt beskrivning i motionen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen redan nu bör säkerställa att pilotprojekten för snabbare tillståndsprövning utvärderas nu för att säkerställa rättssäkerheten för alla inblandade och tillkännager detta för regeringen. Motivering Samhället behöver utvecklas och infrastruktur byggas ut. Samhällsnyttig infrastruktur behöver gå över marker som ägs av privatpersoner och markägarna vill i de flesta fall bidra till samhällets utveckling. Dock måste processerna säkerställas när det gäller samverkan med markägare. Både när det gäller planeringen av en utbyggnad och vad det gäller ersättningen efter att ett intrång gjorts. Om inte samverkan fungerar från början finns risken att det blir förseningar och motsättningar under hela processen som inte är till gagn för någon. Det är också viktigt att de som är inblandade också får en möjlighet att påverka processen på ett bra sätt; dock är det få markägare som har kunskap om detta när det sker (om de inte varit föremål för exploatering av sin mark tidigare). Att det finns en tydlig information om hur processen för utbyggnaden av aktuell infrastruktur går till, när i processen och på vilket sätt markägare kan bidra till för-bättringar och vid vilka beslutspunkter olika beslut tas, skulle underlätta för en bättre process och mindre frustration hos markägarna. Dessutom vore det lämpligt om ansvariga myndigheter har en utpekad samtalspunkt för berörda sakägare. Allt för att ha en bra dialog som leder till bästa möjliga utbyggnad och så lite inskränkningar som möjligt för markägare. När ett nytt projekt ska planeras borde ansvarig myndighet ha som utgångspunkt att tidigt i planeringen samtala med markägare om möjliga dragningar av kraftledningen, järnvägen eller vägen, för att undersöka hur man påverkar markens användning minst. Detta ersätter så klart inte samrådet som också behöver ske, men i stället för att rita ett streck som man ska förhålla sig till så kan man rita en sträckning som är avstämd med markägare i ett tidigt skede. Då kan man minska en del av ilskan som uppstår när en kraftledning t ex ska dras över åkern så det inte går att använda tröskan pga. att det inte finns plats mellan stolpen och kanten av åkern. Under den fortsatta processen är det sedan viktigt att samverka med markägarna inför provtagningar och utmätning av placering av stolpar och sträckning av vägen. Det händer att myndigheternas entreprenörer går in i hästhagen och mäter och provtar utan att kontakta markägaren. Ett sådant förfarande skulle kunna jämföras med att man går in i en industrilokal och mäter hur vattenledningarna går utan att först kontakta den som är ansvarig för verksamheten. En hästhage är en del av företaget för markägaren, och man kan alltså inte bara gå in och ta för sig av marken. Att tillståndsprocesserna ska gå fortare är vi alla betjänta av och att det sker hand-läggningar parallellt hos olika myndigheter är också en fördel, men det får inte ske på bekostnad av rättssäkerheten och informationen till berörda markägare. De pilotprojekt som skett på detta område, bl.a. kraftledningen mellan Hedenlunda och Oxelösund, måste utvärderas redan nu, även om utbyggnaden inte är klar, för att säkerställa att de processer som inte fungerat ska kunna rättas till redan nu, så inte fler markägare drabbas av osäkra situationer och informationsbrister. Martina Johansson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Harmoniserad hastighet för A‑traktorer och mopedbilar och förbättrad förarutbildning

Motion 944
Motion till riksdagen 2026/27:944 av Martina Johansson (C) Harmoniserad hastighet för A‑traktorer och mopedbilar och förbättrad förarutbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverk och förarutbildning för A‑traktorer och mopedbilar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mopedbilar och A-traktorer har blivit vanligare på våra sörmländska vägar. Att som ung person själv kunna ta sig runt om i sin närhet är en frihet både för den unga personen som för föräldrarna när livspusslet underlättas. Idag är det olika hastigheter för de olika fordonen och utbildningen för att köra moped och A traktor har samma grundutbildning men vissa praktiska delar kan genomföras med mopedbil men inte A traktor. För att få en bättre harmonisering, körkunskap och tydlighet så behöver regelverket ses över både när det gäller utbildningen och hur fort de olika fordonen får framföras. Att förstärka utbildningen för både A traktor och mopedbil så kan trafiksäkerheten öka och hastigheten harmoniseras. Att ungdomar fortfarande kan framföra både moped, A traktor och mopedbil är en frihetsreform som behöver bevaras, men det behövs en översyn så att det också är uppdaterad lagstiftning utifrån dagens situation. Martina Johansson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Producentansvar för portionssnus och kostnader för nedskräpning

Motion 943
Motion till riksdagen 2026/27:943 av Emmy Ahlstedt (C) Producentansvar för portionssnus och kostnader för nedskräpning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillverkare av portionssnus ska inkluderas i producentansvaret och därmed stå för sin del av kostnaden för nedskräpningen samt att de genom ansvaret ska säkerställa finansiering till förebyggande arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Användning av nikotin har flera dåliga konsekvenser. En av den är nedskräpning. Av all nedskräpning i stadsmiljö står skräp kopplat till nikotin för hela 70 procent. Av allt skräp så står fimpar för 46 procent och snus för 23 procent. I Fjällen är snusprillor det vanligaste skräpet och står för 25 procent. Av allt snusskräp så utgör vitt snus 65 procent och brunt snus 35 procent. Sedan 2023 så har producenter av engångsplastprodukter ett ansvar för att betala för den nedskräpning som deras produkter bidrar till. Trots att portionssnuspåsen innehåller plast så har man i Sverige valt en definition av plast som gör att snusproducenterna kommer undan producentansvaret. Varje år betalar kommunerna hundratals miljoner för att plocka upp skräp. Detta är pengar som hade kunnat läggas på annat. Fler lärare eller en utbyggd elevhälsa, tillexempel. Det är rimligt att de som tillverkar snus, som är det näst vanligaste skräpet, står för sin del av kostnaden för nerskräpningen samt att de genom producentansvaret säkerställer finansiering till förebyggande arbete så att prillorna inte skräpar ner från början. Emmy Ahlstedt (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Minskad nedskräpning längs vägar och på rastplatser

Motion 942
Motion till riksdagen 2026/27:942 av Emmy Ahlstedt (C) Minskad nedskräpning längs vägar och på rastplatser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket bör se över sitt arbete för att minska nedskräpning längs vägar och på rastplatser och redovisa arbetet i sin årliga miljörapport och tillkännager detta för regeringen. Motivering 73 procent av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Nedskräpning är ett hållbarhetsproblem på flera sätt och även om det är förbjudet att skräpa ner så gör sig folk av med mängder av skräp i tätort och i naturen varje år. Rastplatser och vägar upplevs tillhöra de mest nedskräpade platserna. Trafikverket är ansvarigt för 10 000 mil väg i Sverige och för cirka 270 rastplatser. Trafikverkets årliga miljörapport beskriver bland annat vad man har gjort för att både minska miljöpåverkan och utnyttja möjligheterna till förbättring. Här saknas beskrivningar kring vad som görs för att minska nedskräpning längs vägar och på rastplatser. Trafikverket bör se över sitt arbete för att minska nedskräpning längs vägar och på rastplatser och redovisar arbetet i sin årliga miljörapport. Emmy Ahlstedt (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Förenklat regelverk för vattenuttag och en rättssäker tillämpning av vattendomar

Motion 941
Motion till riksdagen 2026/27:941 av Emmy Ahlstedt (C) Förenklat regelverk för vattenuttag och en rättssäker tillämpning av vattendomar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för vattenuttag så att det bättre tar hänsyn till lokala och säsongsbundna variationer i vattentillgång, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en rättssäker och förutsägbar tillämpning av befintliga vattendomar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tillgången till vatten är avgörande för Sveriges livsmedelsproduktion, dricksvattenförsörjning och beredskap. Samtidigt varierar vattentillgången mellan olika delar av landet och över året. Klimatförändringarna ökar behovet av att både lagra vatten och använda tillgängliga resurser effektivt. Reglerna för vattenuttag behöver i större utsträckning ta hänsyn till lokala förhållanden. På exempelvis Öland kan det finnas behov av att ta ut större mängder vatten under perioder med god tillgång för att fylla bevattningsdammar inför torrare perioder. Flexiblare uttagsvillkor bör därför kunna prövas, med hänsyn till grundvattennivåer och miljö. Även tillämpningen av befintliga vattendomar behöver vara tydlig och förutsägbar. I Emåns vattensystem är det viktigt att lantbrukarnas möjligheter att använda vatten följer gällande tillstånd och att myndigheternas tillsyn inte i praktiken förändrar villkoren utan rättsligt stöd. Regeringen bör därför se över regelverket för vattenuttag och verka för en rättssäker tillämpning av vattendomar. Målet ska vara en långsiktigt hållbar vattenförsörjning som samtidigt stärker svensk livsmedelsproduktion och beredskap. Emmy Ahlstedt (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Nedmonteringen av vägbelysning på landsbygden

Motion 940
Motion till riksdagen 2026/27:940 av Emmy Ahlstedt (C) Nedmonteringen av vägbelysning på landsbygden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa nedmonteringen av vägbelysning på landsbygden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag på en långsiktig och hållbar nationell strategi för vägbelysning på landsbygden där staten tar ett tydligt ansvar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering En fungerande infrastruktur är viktig för att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas. Centerpartiet vill att vägar, järnväg, kollektivtrafik, flyg och digital uppkoppling ska fungera i hela landet. Vägbelysning är en del av den trygghet och tillgänglighet som behövs för människor som bor, arbetar och reser på landsbygden. Belysningen utmed statliga länsvägar och riksvägar är av olika orsaker en komplex fråga. Drygt 210 000 belysningsstolpar utmed de aktuella vägarna ägs och förvaltas av staten och cirka 300 000 stolpar ägs och förvaltas av kommunerna trots att det i övrigt är statligt väghållaransvar. Under de senaste åren har Trafikverket påbörjat en nedmontering av belysningen på landsbygden. Trafikverkets motiv för detta är att anläggningarna är gamla och uttjänta, det kostar för mycket att förnya och underhålla belysningen och att Trafikverket inte bedömer att belysningen ger tillräcklig trafiksäkerhetsnytta. Problemet är att kraven för investeringarna och Trafikverkets kriterier för fortsatt belysning är så höga och ofta utformade utifrån ett tätortsperspektiv med hög trafikbelastning. I princip ställer Trafikverket motsvarande krav på kommuner och vägsamfälligheter som vill förnya sin belysning utmed en statlig väg eller när de är beredda att överta ansvaret för belysningen utmed statliga vägar. Trafikverkets höga krav leder till väldigt höga investeringar och kostnader på kommunerna vid förnyelse av belysningen. Den 8 maj 2026 meddelade Trafikverket att man tillfälligt pausar nedmonteringen och att man först ska föra dialog och involvera kommuner och invånare innan nedmonteringen fortsätter. Nedmonteringen fortsätter dock på många platser med hänvisning till trafiksäkerhets- och elsäkerhetskrav. I andra fall kan det vara elnätsägaren som planerar förnya eller markförlägga elledningarna. Denna nedsläckning är ett typexempel på att landsbygden alltid får betala priset för besparingar eller effektiviseringar. Trafikverket hänvisar till att belysningen ska finnas där den gör ”största möjliga nytta”, men den nyttan verkar aldrig räcka till landsbygdens folk. Att släcka ner fungerande belysning i byar där människor bor och rör sig är att montera ner grundläggande trygghet. Det krävs ett omedelbart stopp för all planerad nedmontering av befintlig vägbelysning på landsbygden. Nästa steg bör vara att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en långsiktig och hållbar nationell strategi för vägbelysning på landsbygden där även staten via Trafikverket tar ett tydligt ansvar. Emmy Ahlstedt (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Ökad trafikkunskap hos barn och unga

Motion 939
Motion till riksdagen 2026/27:939 av Martina Johansson (C) Ökad trafikkunskap hos barn och unga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur man i samverkan med föreningslivet kan öka kunskapen om trafikregler hos barn och unga och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under 1970 och 1980 talet ingick trafikundervisning i skolans verksamhet där det fanns ett samarbete med bla NTF och polisen. Syftet var att ge elever kunskap om trafikregler, kontrollera cyklar och även ge praktisk träning på vissa trafikmoment. Detta har nästan helt försvunnit och idag finns det mindre regionala projekt där låg och/eller mellanstadieelever erbjuds trafikdagar. Kunskapen om hur man rör sig i trafiken har förmodligen minskat eftersom det inte är en naturlig del av skolans verksamhet och skapar därför ökade risker för olyckor både med gångtrafikanter, cyklister, elsparkcyklister och bilister. För att öka kunskapen igen behövs ett nationellt grepp om frågan. Vi behöver åter finna ett strukturerat samarbete med civilsamhället för att erbjuda barn och unga en trafikutbildning. Det behöver dock inte vara via skolans försorg utan kan ske på andra sätt. Kanske kan ideela föreningar få ett ökat föreningsbidrag om de anordnar trafikutbildning i ordinarie eller som en extra aktivitet, eller så kan kommunens fritidsverksamhet organisare trafikdagar. Exakt hur detta ska ske vill jag att en utredning ser över där syftet är att öka kunskapen om trafikregler för att öka säkerheten för alla trafikanter och att det ska ske i någon annan verksamhet än skolans verksamhet. Martina Johansson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Satsning på lärcentrum i Stockholm-Mälarregionen

Motion 938
Motion till riksdagen 2026/27:938 av Martina Johansson (C) Satsning på lärcentrum i Stockholm-Mälarregionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lärcentrumens roll i utbildningssystemet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att ha nära till en utbildning är ibland det som avgör om man väljer att studera eller inte samtidigt som att där utbildningar finns, ökar möjligheten för den lokala arbetsmarknaden att hitta rätt kompetens. Att ha tillgång till högre utbildning är även en förutsättning för företag att kunna vidareutbilda sina medarbetare men även för de som vill ställa om mitt i livet. Stockholm och Mälardalen som region har stor betydelse för landet när det gäller samhällsutveckling och konkurrenskraft och därför är det viktigt att det fungerar med studier på alla utbildningsnivåer och under flera olika faser under livet. För att utbildningarna ska fungera på bästa sätt behöver de bla även vara decentraliserade särskilt när vi har en rörlig arbetsmarknad som ställer olika krav i olika delar av lande.t Sedan ett antal år finns ett omställningsstudiestöd för att fler ska kunna utbilda sig även senare i livet och för att det ska vara praktiskt för fler att studera kan lärcentrerna spela en stor roll. I aktuellt område finns ca 40 lärcentrum för att erbjuda stöd i lärandet och en lokal plats att studera på, oavsett om det är studier inom universitet, högskola, yrkeshögskola eller kommunal vuxenutbildning. Dessa kan utvecklas och har stora möjligheter att snabbt anpassa utbildningen från det lokala kompetensbehovet men dock har de en otydlig placering i utbildningssystemet och därmed är finansieringen inte självklar. Ska den ske via kommuner i samverkan, regioner eller högskola och universitet? Det behövs därför en tydlighet för lärcentrens roll och därefter hur det ska finansieras allt för att fler ska kunna utbilda sig för att matcha arbetsmarknadens behov. Martina Johansson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Förbättrad tillgänglighet på klimakterieläkemedel

Motion 937
Motion till riksdagen 2026/27:937 av Stina Larsson (C) Förbättrad tillgänglighet på klimakterieläkemedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell handlingsplan för en långsiktigt säker och jämlik tillgång till östrogenläkemedel vid klimakteriebesvär och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att alternativa åtgärder vid läkemedelsbrist kan aktiveras snabbt, bl.a. genom förenklade processer för dispenser, licensläkemedel, apoteksutbyte, parallellimport och EU-gemensamma inköp, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Klimakteriebesvär kan påverka kvinnors hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga. För många är hormonell behandling en viktig del av vården, men återkommande bristsituationer för östrogenläkemedel, särskilt transdermala beredningsformer som plåster, gel och spray, har försämrat patienternas tillgång till behandling. När läkemedel saknas kan patienter tvingas byta behandling, kontakta flera apotek eller göra uppehåll i en behandling som fungerar. För vissa patienter är transdermala läkemedel särskilt viktiga eftersom andra beredningsformer inte är lika lämpliga. Regeringen har därför gett Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera åtgärder för att förbättra tillgången. Det behövs dock ett samlat nationellt ansvar. En nationell handlingsplan bör ange hur tillgången till klimakterieläkemedel ska säkras på både kort och lång sikt. Planen bör bland annat omfatta försörjningsrisker, fler leverantörer och bättre samordning mellan berörda myndigheter, regioner, apotek och läkemedelsföretag. Vid bristsituationer måste patienter dessutom snabbt kunna få tillgång till medicinskt lämpliga alternativ. Det kan exempelvis ske genom dispenser för läkemedel med utländsk märkning, licensläkemedel, apoteksutbyte, parallellimport eller samordnade EU-inköp. Sådana åtgärder bör kunna aktiveras snabbt och bygga på tydlig information till patienter, förskrivare och apotek. En säker och jämlik tillgång till klimakterieläkemedel är en förutsättning för att kvinnor i hela Sverige ska kunna få kontinuitet i sin behandling och en patientsäker vård. Regeringen bör därför ta fram en nationell handlingsplan och säkerställa att effektiva alternativ kan användas utan onödiga dröjsmål när läkemedelsbrist uppstår. Stina Larsson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Utredning av möjligheten att bygga beredskapslager på gårdsnivå med skattemässiga incitament

Motion 936
Motion till riksdagen 2026/27:936 av Stina Larsson (C) Utredning av möjligheten att bygga beredskapslager på gårdsnivå med skattemässiga incitament Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att skattemässigt underlätta uppbyggnaden av beredskapslager av jordbrukets insatsvaror på gårdsnivå och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kriget i Ukraina och konflikter som stör den globala handeln har visat hur snabbt tillgången till viktiga varor kan försämras och priserna stiga. Svenskt jordbruk är beroende av importerade insatsvaror som diesel, mineralgödsel, utsäde och växtskyddsmedel. Om importen eller transporterna störs riskerar även Sveriges livsmedelsproduktion att påverkas. Sverige behöver därför stärka sin livsmedelsberedskap och säkerställa att jordbruket har tillgång till nödvändiga insatsvaror även i kris och krig. Det kan ske genom statliga beredskapslager och leveransavtal, men också genom att lantbrukare ges bättre förutsättningar att bygga upp egna lager. Decentraliserad lagring av exempelvis drivmedel och gödsel gör insatsvarorna tillgängliga där de behövs och minskar beroendet av fungerande transporter från centrala lager. Många lantbruksföretag har redan den infrastruktur och kunskap som krävs för att bidra till en sådan beredskap. I dag kan ekonomiska hinder göra det mindre attraktivt för lantbrukare att hålla större lager. Därför bör möjligheterna att genom flexiblare skatteregler stimulera beredskapslagring på gårdsnivå utredas. En sådan modell skulle kunna stärka Sveriges försörjningsförmåga och samtidigt ta till vara lantbrukarnas egen initiativkraft. Utredningen bör även analysera effekterna för statens skatteintäkter och hur eventuella incitament kan utformas så att de främjar faktisk beredskapslagring utan att skapa onödiga administrativa kostnader. Sverige behöver ett jordbruk som kan fortsätta producera mat även när omvärlden är osäker. Då bör det också vara enklare och mer ekonomiskt fördelaktigt för lantbrukare att vara förberedda. Stina Larsson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Samförsäljning av lokala livsmedel i gårdsbutiker

Motion 935
Motion till riksdagen 2026/27:935 av Stina Larsson (C) Samförsäljning av lokala livsmedel i gårdsbutiker Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett uttryckligt undantag i reglerna för livsmedelshantering som möjliggör samförsäljning av lokala primärprodukter från flera producenter i en redan registrerad gårdsbutik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Svensk livsmedelsproduktion består av företag av mycket olika storlek. På landsbygden finns många små primärproducenter som tillverkar, odlar eller föder upp livsmedel av hög kvalitet, men som har begränsade möjligheter att själva driva butik eller etablera egna försäljningskanaler. För dessa företag kan samverkan med en befintlig gårdsbutik vara avgörande för att nå konsumenter och få lönsamhet i verksamheten. I dag finns särskilda möjligheter att sälja små mängder egna, obearbetade primärprodukter direkt till konsument. Regelverket är dock begränsat och kan innebära att försäljning av produkter från andra producenter medför krav på ytterligare registrering som detaljhandelsanläggning hos kommunen. Det kan skapa osäkerhet och onödig administration, särskilt för små företag som vill samarbeta med andra lokala producenter. Reglerna bör därför utvecklas så att en redan registrerad gårdsbutik under tydligt angivna förutsättningar kan sälja lokala primärprodukter från flera producenter. Det bör inte krävas att varje enskild producent etablerar en separat detaljhandelsverksamhet enbart för att kunna sälja sina produkter genom en gemensam och redan etablerad försäljningskanal. En gårdsbutik skulle exempelvis kunna samla produkter från flera producenter i närområdet och erbjuda kunderna ett bredare sortiment. Det skulle öka omsättningen i befintliga verksamheter och skapa bättre förutsättningar för nya företag att etableras och växa. Ett bredare sortiment kan också skapa efterfrågan på mer lokal förädling. När producenter får bättre möjligheter att sälja sina varor kan det bli mer attraktivt att utveckla produkter med högre förädlingsvärde. På så sätt kan mer av värdet från livsmedelsproduktionen stanna lokalt. För många små producenter är försäljning den största praktiska utmaningen. Genom gemensamma försäljningskanaler kan kostnader för butik, marknadsföring och kundhantering delas mellan flera företag. Det är ett företagarvänligt sätt att minska trösklarna för småskalig livsmedelsproduktion utan att staten behöver bygga upp nya strukturer. Stina Larsson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Slopat krav på att informera om alkoholens skadeverkningar vid gårdsförsäljning av öl och vin

Motion 934
Motion till riksdagen 2026/27:934 av Stina Larsson (C) Slopat krav på att informera om alkoholens skadeverkningar vid gårdsförsäljning av öl och vin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på att informera om alkoholens skadeverkningar vid gårdsförsäljning av öl och vin och tillkännager detta för regeringen. Motivering Gårdsförsäljningen infördes den 1 juni 2025 för att ge småskaliga producenter bättre möjligheter att utveckla sina företag och stärka besöksnäringen på landsbygden. Men försäljningen är redan omgärdad av flera regler. Det handlar bland annat om att sälja egentillverkade drycker, att kunderna deltar i ett betalt besöksarrangemang och att det finns begränsningar för hur mycket de får köpa. Dessutom krävs kommunalt tillstånd, ålderskontroller och tillsyn. Med alla dessa regler på plats är det svårt att se varför producenterna också ska behöva lämna särskild information om alkoholens skadeverkningar vid varje besök. Det innebär mer administration och ökade kostnader för små företag, utan att det är självklart vilken nytta kravet tillför. Något motsvarande krav finns inte när konsumenter köper öl och vin på Systembolaget. Risken är att reglerna gör det krångligare och mindre lönsamt att bedriva gårdsförsäljning. Det går emot tanken med reformen, som ju ska göra det enklare för små producenter att utveckla sina verksamheter och skapa attraktiva besöksmål på landsbygden. Det är självklart viktigt att informera om alkoholens skadeverkningar. Men reglerna måste vara rimliga och stå i proportion till syftet. Gårdsförsäljningen sker redan under tydliga begränsningar, med krav på besöksarrangemang, begränsade köpvolymer och en åldersgräns på 20 år. Regeringen bör därför ändra alkohollagen och ta bort kravet på att informera om alkoholens skadeverkningar vid gårdsförsäljning av öl och vin. Det skulle minska regelkrånglet och ge småskaliga producenter bättre förutsättningar att driva och utveckla sina företag, utan att påverka Systembolagets detaljhandelsmonopol. Stina Larsson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Bedrägerier mot äldre

Motion 933
Motion till riksdagen 2026/27:933 av Catarina Deremar (C) Bedrägerier mot äldre Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra bedrägerier mot äldre och tillkännager detta för regeringen. Motivering Varje dag görs försök till eller genomförs bedrägerier mot äldre. Ett exempel kan vara att någon ringer och utger sig för att vara från en bank eller vårdgivare för att få tillgång till kortnummer eller koder eller att man blir ombedd att logga in med sitt bank-id. Även aggressiv telefonförsäljning där det går både fort och lättvindigt att presentera alla fördelar med tjänsten eller varans förträfflighet förekommer. Där spelar man inte alltför sällan på känslor såsom rädsla eller oro. Exempelvis en oro att den uppringda presumtiva kundens personnummer är ute och ”fladdrar på nätet” för att få sälja en tjänst som man inte har någon nytta av den dagen olyckan är framme och id-numret har blivit kapat. Samtliga tillvägagångssätt är förkastliga och samhället måste visa att de är helt oacceptabla. Att tillförskaffa sig fördelar, som man inte har rätt till, genom att ljuga och spela på någon annans oro, rädsla eller vänlighet är horribelt. Åtgärder som syftar till att minimera risken för att äldre utsätts för bedrägerier måste vidtas, alltifrån att se över straffskalan till att förebygga genom information så att en minimering av dessa brott sker. Viktiga organisationer som kan informera och ge tips och råd till våra äldre för att förebygga den här typen av brott är pensionärsorganisationerna. De gör redan en stor insats på området men det bör säkerställas att det sker kontinuerligt och att pensionärs-organisationerna har resurser att göra detta, gärna tillsammans med polis. Catarina Deremar (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Nödvändigheten av en åretruntfärja till Holmön

Motion 932
Motion till riksdagen 2026/27:932 av Julia Algotsson (C) Nödvändigheten av en åretruntfärja till Holmön Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att säkerställa upphandling av en färja med kapacitet att trafikera sträckan mellan Umeå och Holmön året runt och tillkännager detta för regeringen. Motivering I många år har kommunikationen till och från Holmön utanför Umeå kantats av problem. Trots påtryckningar från boende på ön, Umeå kommun, Region Västerbotten, Länsstyrelsen och politiska företrädare tycks frågan vara olöslig. I dagsläget är Trafikverkets beslut att färjetrafik bara kan bedrivas när det är isfritt. De menar att det inte är möjligt med en högre isklass på färjan där, än i jämförelse med södra Sverige. I stället sätts en svävare in när isen är 20 centimeter tjock och däremellan erbjuds den mycket kostsamma lösningen helikopter. Helikopter är dessvärre bara ett möjligt transportalternativ när det inte är mörkt, dimma eller snöar. Dessutom införs helikopter först när all annan möjlig trafik stått stilla i fem dagar. Under våren 2026 kunde man läsa att Holmöns färja hade så omfattande problem att den behövde gå på varv, och att helikoptertrafik avropats. Allt detta omöjliggör boende på ön för människor som jobbar på fastlandet. Det är mycket illa att en anställd inte vet om den kan komma till sin arbetsplats dagen efter, eller i värsta fall under flera dagar på grund av dåliga kommunikationer. Det ställer samtidigt till med enorma problem för företagare lokalt på ön. Under 2026 genomförde Umeå kommun drönatester för post- och småpaket med framgång. Det skall dock påpekas att större godstransporter, persontransporter eller transport för fordon troligen inte kan lösas med drönare, utan kräver färjetrafik. Situationen innebär att människor i arbetsför ålder och som i dagsläget pendlar till fastlandet kan behöva flytta. Det innebär en nedåtgående spiral för livet och utvecklingen på ön. Sett i ljuset av att regeringens särskilda utredare, Thage G Pettersson, som redan 2007 fastslog att Trafikverket ska ha ett helhetsansvar för kommunikationen till och från Holmön, så rimmar dagens situation väldigt illa med detta. Detta bör ges regeringen till känna. Julia Algotsson (C)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

En reformerad allbolag

Motion 931
Motion till riksdagen 2026/27:931 av Julia Algotsson (C) En reformerad allbolag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera allbolagen och dess tillämpning så att lagstiftningen inte försvårar bostadsbyggande på mindre orter för kommunala bostadsbolag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I Sverige har vi en lång tradition av offentligt ägda bostäder och en stor del av hyresrättsbeståndet är av hävd ägt av kommunala bostadsbolag och stiftelser. Detta avviker i viss mån från hur det ser ut i andra EU-länder och med anledning av detta så har Sverige fått en speciallagstiftning (allbolagen). Den första januari 2011 ersattes lagen om allmännyttiga bostadsföretag med lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, allbolagen. Syftet med den nya lagen var att klargöra att kommunerna har rätt att driva allmännyttiga bostadsaktiebolag, men att det måste ske i sådana former att konkurrensen inte snedvrids. Lagen har utformats så att det svenska regelverket inte strider mot EU:s konkurrens- och statsstödsregler. Allbolagen har två bärande principer som i viss mån är motsägelsefulla. Dels ska de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen kunna ta samhällsansvar, dels ska de vara affärsmässiga i sitt agerande. Över tid har tolkningar lett till en ökad tyngd för affärsmässigheten, så till den milda grad att det nu måste till en justering i lagen. Nuvarande lagtolkning gör att det endast är möjligt att bygga i städer och om ett allmännyttigt bostadsbolag väljer att bygga i en av de mindre orterna i en kommun så är det mycket svårt, om ens möjligt över huvud taget. Allbolagen tillkom för att inte snedvrida konkurrens och ur det perspektivet är den viktig och fyller en funktion, men syftet kan inte ha varit att omöjliggöra byggande på orter där fastighetsvärdena är lägre men där det ändå finns ett behov. Denna utveckling syns över hela Sverige. Det överdrivna kravet på affärsmässighet inom de allmännyttiga bostadsbolagen gör att i princip inga hyreslägenheter byggs på landsbygden och i dess tätorter, trots att det finns en efterfrågan. Detta sker samtidigt som de privata marknadsaktörerna lyser med sin frånvaro vad gäller nyproduktion på landsbygden och mindre orter. Risken för snedvriden konkurrens är därför låg. Allbolagens övertolkning vad gäller affärsmässighet driver på urbaniseringstrenden och den regionala klyvningen av Sverige. Nu är det hög tid att förändra lagstiftningen så att det blir möjligt för de allmännyttiga bostadsbolagen att också bygga på fler orter. De allmännyttiga kommunala bostadsbolagens samhällsansvar och marknadskompletterande funktion behöver förstärkas. Det kan till exempel ske genom att öppna för längre avskrivningstider och lägre avkastningskrav vid nyproduktion på landsbygden. Med stöd i det ovan anförda bör därför riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförts i motionen om en översyn av allbolagen för att underlätta för nyproduktion av bostäder på landsbygden och mindre orter. Julia Algotsson (C)
Sida 5. Till toppen