Thomas Morell

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Det är jätteenkelt. Jag är till stora delar nöjd med planen, även om man naturligtvis hade kunnat göra mer eller kanske annorlunda. Utifrån de förutsättningar som har varit och det arv vi fick i knät har vi gjort det bästa möjliga.

Om vi ska titta på investeringar brinner jag starkt för investeringen att utöka kapaciteten mellan Göteborg och Alingsås. Varför det? Jo, för att den säkerställer att industrin i hela landet får den transportkapacitet den behöver allt uppifrån Norrland, hela vägen ned i Mellansverige och också i Mälardalen. Det är oerhört viktigt.

Den möjligheten att öka kapaciteten för att säkerställa transporterna till Göteborgs hamn sjabblade ni bort under den förra regeringen. Det har vi nu lagt om. Det kommer att ta några år att bygga. Det är självklart så. Men kursen är tydlig. Vi måste få det att komma på plats så att vi säkerställer godstransporterna för hela industrin i Sverige.

Jag har pratat mycket med människor ute i landet. Jag har i stort sett hela våren åkt runt och pratat med företagarorganisationer. De är nöjda med de förslag som vi har lagt fram, även om de givetvis skulle ha kunnat tänka sig mer. Men för industrin är det en jätteviktig del som säkerställer den kapacitetshöjning som de efterfrågar.

Det är inte en luftballong, som det ofta blir när Socialdemokraterna lovar någonting. Här är det en verklig investering som ska säkerställa transportkapaciteten för lång tid framöver.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Jönsson och Rashid Farivar (båda SD).

Fru talman! Det är nästan rörande att lyssna på ledamotens stora vurm för infrastrukturen. Infrastrukturen är oerhört viktig, oavsett om vi flyger, åker tåg, åker bil eller vad vi nu företar oss.

Men låt oss backa några år och titta på Riksrevisionens synpunkter på hur var det när ledamotens parti hade makten: Myndigheten har bland annat kritiserats för att lova mer än vad den kan hålla i infrastrukturplaneringen. Det är brister i hanteringen av de interregionala trafikavtalen och otillräckliga insatser för cykeltrafik. Det är orealistisk infrastrukturplanering. Den nationella planen för transportinfrastruktur lovar ofta mer än resurserna tillåter, vilket leder till att projekt försenas eller skjuts upp. Vad gäller kostnadskontrollen: Trafikverket har vid upprepade granskningar haft bristande rutiner för kostnadskalkyler och ekonomisk uppföljning i stora infrastrukturprojekt.

Det var precis detta som den här regeringen tog över 2022. Den förra regeringen och Trafikverket hade inte koll på pengarna. Man blåste upp stora rubriker – det är ni i Socialdemokraterna jätteduktiga på. Jag måste faktiskt tillstå att Socialdemokraterna är världsmästare på att skapa pressmeddelanden. Men gluttar man in bakom ser man att det är ganska tomt.

Vad som har skett nu är en total kursändring. Nu ska underhållet in, så att vi får en järnväg som fungerar. Vi ska kunna lita på att tågen går. Industrin ska kunna lita på att tågen går ned till Göteborgs hamn.

Vad är det som har hänt med er i Socialdemokraterna, eftersom ni helt plötsligt har fått insikt om att det ska fungera också?

I detta anförande instämde Rashid Farivar och Patrik Jönsson (båda SD).

Herr talman! En av effekterna av höghastighetstågen var att man strök Göteborg–Alingsås, en av de absolut viktigaste investeringarna man kan se i järnvägssystemet. I Göteborg finns ju Nordens största hamn. Det går enorma mängder gods till och från den hamnen, och den ska öka sin kapacitet. Det hade inte hjälpt med de nya stambanorna för höghastighetståg för att liksom sörja för den försörjningen.

Nu har vi i den här planen lagt in medel för att starta upp Göteborg–Alingsås, en av de absolut viktigaste investeringar vi kan göra, och det står ledamoten och kallar en snutt. Jag skulle vilja höra vad industrin har för uppfattning om det. Det här är alltså ett jätteviktigt projekt som kommer alldeles på tok för sent. Men vi kom ju inte till makten förrän 2022. Nu har vi ändrat på det.

Då är frågan: Tänker ledamoten vara med och bidra till att det projektet inte kommer att förverkligas bara för att man ska kunna åka fort mellan Stockholm och Malmö eller mellan Stockholm och Göteborg på andra sidan Vättern? I så fall ödelägger man en stor del av de transportmöjligheter som industrin behöver ha för gods från norra Sverige och från Norge som ska ned till Göteborgs hamn.

Det är alldeles uppenbart att ni inte har koll på vilka flöden det är i systemet och hur stora volymer vi pratar om för att försörja godsflödena till och från Göteborgs hamn. Det är dags att ni läser på och förstår hur systemet fungerar.

(Applåder)

Herr talman! Centerpartiet har döpt om höghastighetståg till nya stambanor och försöker föra fram det budskapet. Men grunden i det ni planerade med den förra regeringen var höghastighetståg. Det var ett enormt dyrt projekt som skulle lamslå övrig järnvägstrafik på ett ganska dramatiskt sätt.

Vi behöver pengar till underhåll, och i det förra replikskiftet pratade ledamoten om det här med en klimatutmaning. Det bästa sättet att skydda klimatet är väl att se till att tågen går så att vi slipper köra en massa extrabussar som ersätter tågtrafiken? Det är ju den situationen vi har haft under flera år eftersom man inte utfört det underhåll som krävs för att järnvägen ska vara driftssäker.

Den förändring som vi har gjort är att lägga pengar på underhåll och se till att järnvägen fungerar och erbjuder den trafiktjänst som både företag och privatpersoner faktiskt kan förvänta sig. Vi är inte emot att bygga nya stambanor – snarare tvärtom. Vi vill bygga mer järnväg, för det behövs – men inga lyxprojekt som det med höghastighetståg. Det hade ju ätit upp pengarna till andra viktiga projekt i Sverige. Det var fokus på Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg, men det finns faktiskt någonting ovanför Stockholm som också behöver investeringar på järnvägssidan.

Hela idén med höghastighetståg var bakvänd från början. Jag frågar ledamoten om Centern tänker bidra till att återuppta ett sådant vansinnigt projekt.

Herr talman! Vi har bidragit med mycket. Vi har haft långa diskussioner med generaldirektören.

Sedan borde ledamoten känna till att avtal löper från det att man skriver under dem. Några förändringar kan man inte göra förrän i nästa läge, då avtalen kan skrivas om. Det kommer man att göra den 1 januari 2027 när det gäller upphandlingen av vinterväghållning. Det kommer alltså förändringar, och de genomförs i den takt som faktiskt är möjlig utifrån att man har skrivit avtal tidigare. Där har vi en effekt av det arbete som vi har lagt ned.

Vi har också haft en oerhört tät dialog med Trafikverket om att de inte klarar de arbetsuppgifter som de är satta att göra. I planen har det också lagts pengar till underhåll, för att se till att järnvägen fungerar, att växlar som krånglar byts ut, att kontaktledningar byts ut så att de inte ramlar ned, att signalerna fungerar och att vägarna får ett nytt asfaltslager. Det är enorma satsningar som ligger framåt i tiden. De sker inte i samma ögonblick som planen överlämnas, utan det kommer att ta flera år.

Själv har jag svart bälte i tågförsening. Det räcker med att jag visar mig vid ett tåg så blir jag försenad. Jag har vid åtskilliga tillfällen framfört till generaldirektören på Trafikverket att de måste se till att det blir stabilitet i systemet. Det är inte acceptabelt att det stannar, för resenärerna förväntar sig att tåget är framme vid den tid som står i tidtabellen. Att det diffar några minuter kan var och en acceptera, men att det diffar en, två eller tre timmar eller att tåget rent av blir inställt är inte acceptabelt.

Det var detta arv vi fick efter den förra regeringen, men det har vi ändrat på nu. Läs hela planen får ni se!

(Applåder)

Herr talman! Facit finns egentligen i den plan som överlämnades den 28 april. Där har vi varit med och påverkat och fått fram de önskemål vi haft sett till de stora delarna i detta.

Jag har varit oerhört kritisk till upphandlingsmodellen, som det också frågades om. Den har inneburit att ju längre man låter resurserna stå kvar inne i garaget när det snöar ute, desto större är risken att trafiken stannar, för när man väl kommer ut är det för sent. Då har isen lagt sig, och snön har börjat driva.

Upphandlingsmodellen skapades av den tidigare regeringen och är alldeles uppåt väggarna, för att uttrycka det på ren svenska. Den skapar ett incitament att hålla tillbaka de resurser som behövs för att se till att vägen är farbar. Det är inte acceptabelt att viktig infrastruktur stannar bara för att det blir vinter. Det är helt otroligt dåligt skött, på ren svenska.

Jag har varit oerhört kritisk till detta, och jag har framfört det åtskilliga gånger till generaldirektören och sagt: Det här är inte hållbart, utan ni måste se till att det blir en annan modell för upphandlingen så att ni får ut de resurser som tar bort halkan och drivorna ute på vägarna.

Det kommer att bli förändringar i samband med upphandlingarna nästa år, för att kunna få ut resurserna i god tid och förbereda vägen för ett väderomslag. Då byggs det inte upp en ishinna på vägbanan redan från början som gör att man helt plötsligt blir tvåa där.

Herr talman! Vi börjar med den första frågan. Det finns anledning att titta på det statliga bolaget och utveckla det vidare, men låt oss återkomma till det när vi har satt oss ned och verkligen utrett hur Trafikverket ska kunna konkurrensutsättas så att vi får ut så mycket som möjligt för varje investerad krona.

Tidigare fanns ingen kostnadskontroll, som Riksrevisionen påtalat. Man fick inte ut det man kan förvänta sig för de pengar som investerades. Det var ett ohållbart läge. Då måste man se vad man kan göra för att få ut maximalt från varje krona som läggs in i systemet. Ett statligt bolag som konkurrensutsätter Trafikverket kan vara en alldeles utomordentlig lösning, men låt oss utreda det först.

När det gäller trafikavtalen pågår ett arbete för att tillföra mer resurser. I dagsläget kan jag inte säga vad det kommer att landa i. Beträffande nattågstrafiken är jag en stor vän av just den trafikformen eftersom jag åker mycket nattåg för egen del. Den försörjer också en hel landsända med bra transporter. Därmed inte sagt att inte flyget också kan leverera bra transportlösningar för norra Sverige, men det finns trots allt människor som föredrar att åka nattåg. Då ska den möjligheten också finnas.

Vi får se vad förhandlingarna leder till. Nu har Trafikverket en plan för att byta ut nattågen, så det kanske blir så att man kan åka i tågvagnar som inte är lika smutsiga som de är i dag, när det emellanåt är nästan omöjligt att vistas inne i kupén.

Herr talman! Jag tackar för frågorna.

Vi kan börja med delningen av Trafikverket. Vi har varit väldigt tydliga med att det inte fungerar. Det är inte bara vi sverigedemokrater som tycker det, utan det gör även Riksrevisionen. De var oerhört tydliga i sin rapport som kom i december.

Vad som hände under resans gång var att vi fick löfte om att vara med i dialogen med Trafikverket och utveckla verksamheten där. Vi har haft regelbundna möten med generaldirektören om bland annat vägfrågan och järnvägsfrågan, för det har varit de två frågorna som har varit bärande i det här. Vi har sett de enorma brister som varit både på järnvägssidan och på vägsidan. Det är inte acceptabelt att infrastrukturen inte funkar bara för att det snöar lite. Därför har vi varit oerhört kritiska till hur det här har skötts.

Vi har under den här perioden, även sedan vi ingick i Tidösamarbetet, haft täta dialoger med Trafikverket för att komma till rätta med det här. Nu finns det ändå en agenda och en plan framåt för hur man ska förbättra underhållet både på järnvägssidan och på vägsidan. Man har också delat upp det på två olika ansvarsområden. Det är alltså en halvvägs lösning när det gäller det som vi från början krävde. Låt nu detta få verka! Vi får se vart det tar vägen. Men vi har sett en klar förbättring i vissa delar. Det bådar gott inför framtiden. Och kravet ligger på Trafikverket. De måste leverera, för det förhållande som har varit kan inte accepteras.

Det finns anledning att utreda det där bolaget. Men man ska också säga att det är oerhört viktigt att Trafikverket utsätts för konkurrens, så att det inte blir så att de, så att säga, inte levererar det man kan förvänta sig av dem. Vi kan titta på hur det har varit i Danmark och Norge. Det går inte att kopiera rakt av, men det finns anledning att utreda detta så att vi får ett verkligt bra verktyg.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Herr ålderspresident! En välfungerande infrastruktur är nödvändig i vårt moderna samhälle. Både gods- och persontransporter är beroende av att vägar, järnvägar, flyg och sjöfart fungerar väl.

Sverige är ett avlångt land, och det innebär naturligtvis att gods transporteras långa vägar för att exporteras ut i övriga världen. Det finns inget motsatsförhållande mellan de olika transportslagen, utan snarare är de beroende av varandra. Inget trafikslag ska ställas mot ett annat. Det är en viktig princip.

Herr ålderspresident! En mandatperiod går fort, och det ligger mycket arbete bakom de omfattande förändringar vi sverigedemokrater har gjort tillsammans med regeringen på infrastrukturområdet. I den plan som presenterades den 28 april lade vi om kursen rejält när det gäller vår infrastruktur. Nu läggs fokus på underhåll och på att bygga bort flaskhalsar som hindrar en effektiv transport.

Vi sverigedemokrater har varit tydliga med värdet av en välfungerande godstrafik. Godset är grunden för vår välfärd, något som inte har varit i fokus på många år. Godstrafiken skapar arbetstillfällen och är en förutsättning för att hela landet ska leva. Därmed inte sagt att persontrafiken inte är viktig, ty båda behövs och ska fungera oavsett årstid.

Herr ålderspresident! Vi har gjort upp med flygskammen och säkerställer att flyget fungerar i hela landet. Låt mig kort nämna några saker som gjorts för flyget.

Flygskatten avskaffades från och med den 1 juli 2025. Vi har mer än fördubblat det statliga driftsstödet till regionala flygplatser. Det har skett en kraftig ökning av medlen till beredskapsflygplatserna.

Vårt inrikesflyg är viktigt för att människor och företag ska kunna bo och etablera sig i hela landet. En välfungerande infrastruktur är också viktig för ambulansflyg, polisflyg och brandflyg och inte minst för landets förmåga att mobilisera. Flyget är därför av yttersta vikt för hela landet.

Även för sjöfarten har vi genomfört viktiga förändringar. Det handlar om förändrad tonnagebeskattning, slopad stämpelskatt och införande av ett bareboatregister.

Även sjöfarten har en viktig roll för vårt land. Sjöfarten är bärande när det gäller import och export. Även ur beredskapssynpunkt är sjöfarten en viktig del av vårt totalförsvar.

Exemplen här ovan är bara några av de åtgärder som vi inom Tidösamarbetet har sett till att genomföra. Vårt fokus har legat på en välfungerande infrastruktur, oavsett trafikslag.

Herr ålderspresident! I arbetet med planen har även vår beredskap varit en bärande del. Vi måste få ett annat synsätt när det gäller vår infrastruktur. Här är det viktigt att vi skapar en robust anläggning som fungerar även när det inträffar något allvarligt.

När regnet spolade bort järnvägen i Västernorrland sattes verkligen fokus på vår sårbarhet. Norrbottens enda förbindelse med järnväg var under en period Inlandsbanan. Detta om något visar vikten av att ändra fokus när vi planerar vår infrastruktur. Vi måste ställa oss frågan: Vad gör vi när det inte är som vanligt?

Herr ålderspresident! Vid regnen i Västernorrland spelade Inlandsbanan en viktig roll för att hålla igång de viktiga järnvägstransporterna till och från Norrbotten. Den händelsen satte verkligen ljuset på vikten av att ha ett helhetstänk när det gäller infrastruktur.

Vi vet inte vad som väntar runt hörnet – krig, höjd beredskap eller någonting annat som påverkar vårt land – men i vilket fall som helst måste vi kunna transportera manskap, utrustning, bränsle och andra förnödenheter.

Alla minns väl E22 och det kaos som uppstod där när vintern slog till. E22 är ingalunda den enda väg som drabbas av långvariga stopp under vinterhalvåret. De senaste åren har vi haft otaliga exempel på undermåligt underhåll av våra vintervägar. Plog och saltresurser skickas ut för sent. Därmed blir det stopp i trafiken – ofta i flera timmar, upp till ett dygn.

Det är inte rimligt att viktig infrastruktur stannar bara för att det är vinter. Visst kan det uppstå vädersituationer som är svåra att hantera, men de är trots allt ganska få. Att åtgärder kommer för sent på grund av ett system med upphandling som snarare håller tillbaka resurser är inte acceptabelt. Det är ett oacceptabelt förhållande, och det har vi med skärpa påpekat för Trafikverket. Åtgärder ska införas inför nästa vintersäsong.

Herr ålderspresident! Ett annat påtagligt problem för landets yrkesförare är bristen på fungerande rastplatser. Yrkesförarna är enligt lag tvingade att ta raster och ha viloperioder. I annat fall riskerar de dryga böter. Situationen har blivit allt värre de senaste åren, då rastplatser stängts. Många platser, speciellt vid landets vägkrogar, byggs om till laddplatser för elbilar. Även rastplatsproblematiken har vi satt fokus på, och vi förväntar oss en åtgärd från Trafikverket.

Herr talman! Efter förra regeringens oförmåga att skapa en fungerande infrastruktur har Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen lagt om kursen. Oavsett vilket färdmedel du väljer ska det fungera över hela landets yta. Det kommer att ta några år att återställa efter skadan från förra regeringen, men kursen är utstakad och medborgarna kommer att märka stor skillnad de närmaste åren.

Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen ställer tuffa krav på att Trafikverket ska minska sin administration och få ut mer verksamhet i anläggningen. Vi ställer också krav på att Trafikverket ska förbättra kostnadskontrollen. Kort och gott: Sverigedemokraterna och regeringen gör det som den förra regeringen inte klarade av.

Herr talman! Den förra regeringen pratade gärna om åtgärder men fick väldigt lite uträttat. Fokus låg på höghastighetståg och på att stoppa flyget, men man hade ingen koll på hur infrastrukturen i övrigt i landet mådde. Underhållsskulden för både väg och järnväg växte, vilket resulterade i stora brister. Obalansen framgår tydligt när man ser att befintliga vägar och järnvägar tilläts förfalla under förra mandatperioden.

Pengar till nödvändigt underhåll uteblev när pengarna i stället styrdes till ett system med höghastighetståg. Konsekvensen har vi alla upplevt – snökaos på vägarna och försenade och inställda tåg. I december 2023 kom Riksrevisionens rapport, och i den riktade man oerhört skarp kritik mot både regeringen och Trafikverket.

Låt mig läsa upp ett citat:

”Regeringen intecknade genom uppdraget det framtida ekonomiska utrymmet långt efter planperiodens slut. Detta berodde till stor del på att regeringen pekade ut de nya stambanorna som till stor del var ofinansierade.”

Herr talman! För oss i Tidösamarbetet är det viktigt att utveckla den livsviktiga infrastrukturen i hela landet. Vi vill skapa en miljövänlig, effektiv och väl fungerande transportmarknad där vägtransporter, järnväg, flyg och sjöfart kan utveckla en sund och hållbar transportnäring. Därför måste man också se styrkan och effektiviteten i varje transportslag. Det är viktigt att vi gör nödvändiga satsningar på väg, järnväg, flyg och sjöfart för att vi ska få ett väl fungerande transportsystem oavsett om det är stad eller landsbygd. Förutsättningen för att man ska kunna leva och verka i hela landet är en väl fungerande infrastruktur. Vi har påbörjat det arbetet, och vi avser att fortsätta vår strävan att utveckla alla trafikslag efter valet.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att det sitter skolungdomar uppe på läktaren. Det här är en fråga som i allra högsta grad berör er, för ni är blivande körkortsinnehavare. Lyssna noggrant på den här debatten!

Fru talman! Sverigedemokraterna står bakom utskottets förslag i betänkandet och yrkar avslag på alla motioner.

Att ta körkort är ett viktigt steg i livet, och för många är det ett kliv in i vuxenvärlden. Körkortet ger individen rörelsefrihet och betydligt större chanser på arbetsmarknaden. Körkortet är därför en viktig del i varje människas liv.

Efter ett godkänt teoriprov och ett godkänt körprov har man körkortet i sin hand. Jag tror alla minns den glädje man kände när man klarat sin uppkörning och därefter kunde rulla ut på vägarna alldeles på egen hand. För bara några veckor sedan upplevde en familjemedlem den glädjen, och det strålade bokstavligt talat om den nybakade körkortsinnehavaren.

Fru talman! Det är precis som för alla andra nyblivna bilister. Den riktiga utbildningen börjar efter det att man har fått sitt körkort. Det är starten på ett livslångt lärande, ty trafiklagstiftningen och trafikmiljön ändras hela tiden. Att klara sitt körkortsprov är egentligen bara ett första test.

Fru talman! Då kommer vi till den fråga som dagens betänkande handlar om – introduktionsutbildningen. De allra flesta är rörande ense om att den obligatoriska introduktionsutbildningen inte har gett den effekt som det var tänkt.

Inom branschen är man tydlig med att det har funnits brister i både utformning och genomförande av dessa utbildningar. Även i utskottet anser en tydlig majoritet att introduktionsutbildningarna inte har fungerat tillfredsställande. Reservationerna till trots delar partierna bilden av att det inte varit gott nog.

Fru talman! Personligen är jag en stor vän av förarutbildning, och jag har ägnat en stor del av mitt vuxna liv åt just detta. Inom FAK, Frivilliga automobilkåren, och SKBR, Sveriges bilkårers riksförbund, som är den kvinnliga motsvarigheten, vidareutbildar vi förare på olika fordonstyper som kan sättas in vid tillfällen när samhället är påverkat av oförutsedda händelser. Det är fantastiskt kul att följa hur förare utvecklas i sin utbildning för att sedan hantera olika situationer på egen hand.

Med det sagt vill jag betona vikten av en väl fungerande utbildning av våra fordonsförare.

Fru talman! När den obligatoriska introduktionsutbildningen slopas, innebär det då att vi får förare som är sämre förberedda? Inget talar för det, eftersom det även från branschen finns en enighet om de allvarliga brister som funnit i introduktionsutbildningarna.

Det finns heller inget som hindrar trafikskolor att erbjuda föräldrar att genomgå en utbildning för att vara bättre förberedda på att vägleda sina barn. För politiken är det viktigt att man följer utvecklingen och moderniserar lagstiftningen så att man bidrar till att minska antalet döda och allvarligt skadade i trafiken. Ju bättre förberedda våra ungdomar är för livet bakom ratten, desto mindre är risken att de skadas i trafiken.

Antalet som underkänns på förarproven visar med all tydlighet att introduktionsutbildningen inte har varit bra nog. Måhända är jag lite yrkesskadad, men jag noterar ofta när jag själv är ute på vägarna att de som är ute och kör privat har lite svårt att agera när den elev man har med sig inte gör rätt, och felbeteenden fortsätter därför över tid. Detta är ett tydligt tecken på att introduktionsutbildningen inte har haft den effekt som det var tänkt att den skulle ha.

Trafiklagstiftningen är levande materia, och det finns anledning att se över kraven. Här har politiken en oerhört viktig roll när det gäller att se till att trafiklagstiftningen och även utbildningsinsatser blir korrekta så att de som tar sitt körkort är väl förberedda för den uppgift de har när de kommer ut i trafiken.

Herr talman! Låt mig direkt ställa en rak fråga. Kommer ni att driva på för att höja reduktionsplikten om det skulle vara så olyckligt att ni kommer in i regeringen till hösten? Vi får innerligt hoppas att det inte sker.

Men låt oss prata fakta. En elektrisk lastbil, ett fullstort ekipage, ligger på ungefär två till två och en halv gång mer i pris än vad en traditionell bil gör. Men en åkeriägare är inte en scoutledare, utan verksamheten måste gå runt; man måste få betalt för det arbete man utför. Är inte kunden villig att betala merkostnaden kommer man att förlora affären. Det är ett problem med att man inte får ut de elektriska bilarna, det vill säga att marknaden inte är villig att betala. Kunden betalar hellre bulgaren som kör för kaffepengar än för det seriösa svenska åkeriet som har en elektriskt driven lastbil – eller gas eller vad det kan vara.

Grundproblemet är att vi har släppt marknaden fri för dem som verkligen rundar lagstiftningen. Det slår undan alla rimliga förutsättningar för seriösa företagare att bedriva sin verksamhet. Det här är ett av de grundläggande problemen. En åkeriägare kan inte lägga så mycket pengar på en elektrisk bil om man inte får tillbaka dem i form av transportuppdrag. Ni måste förstå det sambandet.

Ännu ett stort åkeriföretag gick omkull häromdagen. Det är kruxet. Vem ska köpa de elektriska bilarna om ingen är villig att betala? I stället sponsras kriminell verksamhet – det är vad vi pratar om i klartext. Här måste ni vara med på banan och förstå sambanden.

Herr talman! Jag är tvungen att gå upp och ta en diskussion här. Det känns nämligen lite grann som om Miljöpartiet är ute på ett gungfly när det gäller åkerinäringens villkor. Det är ju inte så att regeringens politik har slagit undan benen för Scania och Volvo när det gäller att sälja bilar. De säljer trots allt en hel del elektriska fordon. Men merparten av det de producerar går faktiskt på export. Det var också lite trevligt att du faktiskt hade tagit dig tid att vara ute hos Scania och provköra lastbilar. Det var ju bra, för då har du fått känna på lite grann hur arbetsmiljön är för förarna där ute.

Hur är det då ute på landets vägar? Det som sätter villkoren för svensk åkerinäring är helt enkelt den öppna marknaden som man verkar på. Politiker talar inte om för ett åkeri vad de ska göra och inte göra, utan åkeriet anpassar sin verksamhet till vad kunderna är villiga att betala. Vi har en situation i landet där den olagliga cabotagetrafiken slår undan villkoren både för den seriösa åkerinäringen och för godstransporter på järnväg.

Jag har flera gånger tagit upp med representanter för just godstrafiken att de utsätts för konkurrens av den olagliga trafiken. Att den olagliga trafiken tar sådana marknadsandelar beror ju inte på att de är jätteduktiga på att transportera gods, utan det handlar om att de inte betalar någonting för transporten. Det finns även en annan del i detta, och det är att följer med lite annat i transporterna som finansierar det som saknas i själva transportuppdraget.

Här måste ni titta på villkoren och på vad som är orsak och vad som är verkan. Då är vi tillbaka i att vi måste se till att få kontroller på väg.

Herr talman! Ja, förslag har redan lagts fram för justitieministern och infrastrukturministern. Jag kan delge ledamoten ett exemplar av det, så kan hon själv läsa hur resonemanget går när det gäller hur man ska bygga upp verksamheten så att man verkligen kommer åt det som är ett bekymmer.

Det är verkligen ett jättebekymmer. Det är slaveri av den värsta sorten. Ofta går det tillbaka till de kriminella nätverken som skor sig och skapar ekonomiska förutsättningar för att bedriva annan kriminell verksamhet. Vi ser det dagligen. Det är skjutningar, sprängningar och allt vad det nu är. De handlar också med människor. Man kan gå och sätta sig vid datorn och beställa en kvinna om man känner sig lite ensam en fredag, och det blir levererat precis som det vore en varutransport. Det är en verksamhet som är så mörk att den är fullständigt obeskrivlig.

Detta måste vi sätta fokus på. Vi måste skärpa lagstiftningen. Och framför allt måste vi väcka en del trötta poliskommissarier, vill jag säga, för de har inte förstått allvaret i det här.

Sedan måste jag fråga om det som ledamoten sa om toaletterna på polisens kontrollplatser. Polisens kontrollplatser inte är ju inte lokaler som är tillgängliga för allmänheten. I de lokalerna kan det faktiskt pågå ett förhör, och då kan man inte släppa in ytterligare människor där. Polisens kontrollplatser är alltså inte möjliga att använda för allmänhetens toalettbesök, av naturliga skäl.

Sedan kan jag hålla med om att det är galet att stänga kontrollplatserna så att allmänheten inte kan stanna där. Men det är en annan fråga. Det viktiga är egentligen att få Trafikverket att rusta de rastplatser vi har och framför allt att bygga ut och öka säkerheten på dem.

Herr talman! I en motion som Vänsterpartiet har väckt i det här betänkandet är man åter inne på detta med en yrkestrafikinspektion. Men man kan inte utläsa hur Vänsterpartiet har tänkt att det hela ska fungera, vem som ska göra vad och vilka åtgärder man ska vidta om man upptäcker fel. Det är gott och väl.

Problembeskrivningen när det gäller taxi håller jag med om. Det som pågår är modernt slaveri. Jag tyckte att ledamoten var lite blygsam när hon sa att de bara körde 12 timmar på dagen. 12 timmar är vad de kör före rasten. Det går betydligt längre än så i vissa fall.

Vi behöver vidta kraftfulla åtgärder för att komma åt detta. Det är ren och skär människohandel. Man utnyttjar människor å det grövsta.

Den här frågan har jag tagit upp, bland annat med polisen. Jag pratar ju ofta med mina gamla kollegor inom trafikpolisen. Nu skulle vi ha haft ett taxiseminarium här i riksdagen, men det fick ställas in, för det var två parter som valde att inte komma dit. Men då hade polisen kunnat vara där och berätta vad de gör för att komma åt det här problemet.

Jag vill nog påstå att det inte är polisen som är det egentliga problemet, utan det är den fortsatta beredningen hos åklagaren. Det ställs väldigt höga beviskrav för att man ska kunna komma åt svarttaxibolagen. Vi behöver gå på djupet i de frågorna och framför allt skärpa lagstiftningen där luckorna finns. Här står det vidöppet, vill jag påstå. Man måste göra något åt detta.

Men jag är lite nyfiken och vill ha svar på frågan hur man har tänkt när det gäller yrkestrafikinspektionen.

Herr talman! Det blir ju lite konstigt det här. Vi skulle arrangera ett möte med taxibranschen och diskutera villkoren där, men både Transportarbetareförbundet och Socialdemokraterna sa nej till mötet. Det är alltså inte ett så där jättestort engagemang man har för att komma åt problemen i en hel bransch. Ska vi verkligen göra någonting måste vi kroka arm och gå framåt.

Man måste dock ha lagstiftningen med sig; jag fattar inte att det ska vara så svårt att förstå. Det är tydligt att ni inte har koll på lagstiftningen, Kadir Kasirga. Ni pratar hela tiden om att ni har pratat med arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och så vidare. Ni har också pratat med Sveriges Åkeriföretag, och det är bra – det är en av mina gamla arbetsgivare. Jag hade deras vd hos mig förra veckan, och då diskuterade vi det här med kontroller på väg.

Vi var rörande överens om att vi måste ha en kraftfull organisation där ute. Då måste man nyttja den myndighet som i dag har allt lagstöd för att göra jobbet. Annars måste man gå in och göra om alltihop i hela trafiklagstiftningen för att förklara vem som får göra vad. I händelse av att ett fel upptäcks måste det finnas stöd i lagstiftningen för att gå vidare. Man slipper arbetet med att ändra alltihop i lagstiftningen när den myndighet som är utpekad för att utföra kontroller på väg organiserar arbetet. Då vinner man oerhört mycket.

Dessutom har man då hela registret tillgängligt, inklusive alla lagar som behövs för att kunna använda våld, om den situationen skulle uppstå. Ni måste förstå komplexiteten i att göra en kontroll på väg – det är inte bara att stoppa en bil och säga ”God dag!”, utan man måste ha stöd för i stort sett alla åtgärder man vidtar mot individen och företaget där ute.

Herr talman! Det var ganska intressant att lyssna på ledamoten och hans historiebeskrivning. Under förra mandatperioden hade jag nog närmare hundra debatter med olika ministrar från Socialdemokraterna om just problemet med kriminell verksamhet på vägarna. Ingenting hände, men nu ska man helt plötsligt göra något åt detta. Varför gjorde man ingenting under de första åtta åren? Den frågan kan vi ju ställa oss.

Jag går tillbaka till detta med yrkestrafikinspektionen. Jag förstår inte varför man envisas med att bara gå halva vägen i stället för att verkligen ta ett rejält grabbatag i frågan och få en lösning. Ska vi klara kontrollerna på väg måste den som utför dem ha stöttning i lagstiftningen. Vi måste ha hela paketet färdigt. Ska man skicka ut några civila? Det har vi i och för sig i dag; vi har bilinspektörerna som jobbar i polisorganisationen. Men här är det tydligen fråga om att starta en ny myndighet.

Då är det betydligt bättre att lägga det här i polisorganisationen, där detta redan finns, och utbilda personalen så att den kan göra jobbet från det att fordonet stannar till dess man är färdig och har gjort ett avslut. Ska vi ha en civil organisation som är ute och gör detta måste den hela tiden ha stöttning av polisen. Det är så det fungerar; det är bara att läsa på i lagstiftningen. Den är tydlig i regleringen av vem som får stoppa ett fordon och framför allt i regleringen av vad som får göras när ett fel upptäcks.

Här måste ni läsa på, Kadir Kasirga. Det blir lite lustigt att bara slänga ur sig någonting om att man ska ha en yrkestrafikinspektion. Den måste nämligen även ha verktygslådan.

Herr talman! Men snälla nån! Jag förklarade ju precis för ledamoten varför vi inte stöttar det.

(KADIR KASIRGA (S): Taxibranschen!)

Det beror ju på att förslaget inte var bra nog. Man kan inte dela upp en kontroll på väg och säga att i dag kontrollerar vi lastbilar och nästa gång taxi. Personalen måste kunna hantera alla yrkesgrupper. Vi pratar om yrkesmässig trafik. Taxi är yrkesmässig trafik, precis som att köra lastbil. Då måste man ha stöd i lagstiftningen för vartenda steg man tar.

Ett bekymmer med taxinäringen är att den fortfarande har sagoboken att redovisa sin tid i. Redan när jag gick polisutbildningen var 1297:an en del av kontrollen, och det är precis samma lagtext i dag, 30 år senare. Den har inte utvecklats. Vi har lagt fram förslag – Sten var med mig inne hos justitieministern med en tjock lunta med förslag – om hur vi ska lösa situationen på vägarna. De innefattar lastbilar, budbilar och taxi.

Man måste ha personal på vägarna som kan hantera lagstiftningen i dess helhet. Att bara belysa en sak leder inte till en lösning.

Problemet är också – det vet jag sedan tidigare – att om man väl har fått en sak får man vara nöjd. Man måste göra en total översyn av hela den yrkesmässiga trafiken. Man måste skärpa och förbättra lagstiftningen. Framför allt måste man se till att man har en kontrollverksamhet som är rustad för uppdraget. Det har vi inte i dag, och det beror bland annat på den förra regeringen, som rent av misshandlade och avvecklade trafikpolisen.

När jag slutade i Skara var det tre turlag med nio personer i varje. I dag är de totalt fem personer. Hur ska de klara jobbet?

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Herr talman! Svaret är oerhört enkelt. Det förslag som lades fram i utskottet var inte bra nog. Jag har vid upprepade tillfällen pratat med er i Socialdemokraterna. Jag kan hjälpa er att förstå lagstiftningen och vad som måste göras vid en kontroll. Ni föreslår hela tiden en yrkestrafikinspektion, men det är inte lösningen på problemet. Om man ska komma åt problemet ute på vägarna måste man ha hela lagstiftningens verktygslåda med sig. Där är det polisen som gör jobbet.

Helt plötsligt står man inför ett brott som ligger utanför vägtrafiken men som har en koppling till den. Då måste personalen där ute kunna vidta åtgärder. De kan inte stå där och säga: Ursäkta, vi kan ingenting göra. Vi har inte stöd i lagen, så du kan åka vidare.

Det duger inte. Ska vi ha en sådan kontroll på vägen måste vi ha personal som är välutbildad och har stöd i lagstiftningen, oavsett vad de träffar på. Då räcker inte yrkestrafiklagstiftningen. Ena stunden kan det lösas med sanktionsavgifter, men i nästa stund är det ett brottsbalksbrott. Då är det en helt annan lagstiftning som träder in. Det här har jag försökt förklara flera gånger för er i Socialdemokraterna. Ni måste styra upp det här, för ni visar och blottlägger att ni inte har koll på problembilden i dess helhet.

Jag har själv stått ute på vägarna och jobbat i tolv år, så jag vet vad som krävs för att man ska kunna göra ett bra jobb i samband med en kontroll på väg. Det räcker inte med att stoppa ett fordon, presentera sig och säga ”God dag”, utan jobbet börjar när man väl har fått stopp på fordonet. Då börjar det bli komplicerat, för man börjar i framändan och slutar i bakändan på ekipaget. Där räcker inte era förslag.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Herr talman! Jag ska i huvudsak uppehålla mig vid tre saker i mitt anförande: rastplatser, kontroll av den yrkesmässiga trafiken och underhållet av vintervägar.

För yrkesförare är det viktigt att man kan ta sina raster och viloperioder på trygga rastplatser. Tyvärr är utbudet av rastplatser utmed landets vägar för litet, och de minskar dessutom i antal. Än värre blir det när vägkrogar tar bort parkeringsyta för tunga fordon och i stället placerar laddstolpar på den ytan. Även kommunerna inför parkeringsförbud i sina industriområden för den tunga trafiken. För yrkesförarna blir det här ett problem eftersom de enligt lag är tvungna att ta sina raster och viloperioder, annars riskerar de dryga böter.

För trafiksäkerheten är det viktigt att förarna får en god sömn, vilket ställer krav på en lugn och trygg miljö. Andelen kvinnliga yrkesförare ökar, vilket är glädjande, och det ställer ytterligare krav på trygga rastplatser för att erbjuda den rast och vila varje förare behöver.

Herr talman! Gränsen på max 24 timmars nyttjande av rast- och parkeringsplatser respekteras sällan av utländska aktörer, och det har blivit ett problem för de yrkesförare som måste ta sin rast eller dygnsvila. Många rastplatser nyttjas för långtidsuppställning i väntan på nya transportuppdrag. När föraren inte hittar en lämplig plats att stanna på riskerar även arbetsgivaren omfattande sanktionsavgifter eftersom Transportstyrelsen då anser att arbetsgivaren inte har planerat arbetstiden för sin chaufför. Med dagens situation blir det nästan omöjligt för förare och arbetsgivare att följa lagstiftningens krav när utbudet av rastplatser är så begränsat.

Här för vi i Tidöpartierna en tät dialog med Trafikverket, och redan nästa vecka har jag personligen ett möte med Trafikverkets generaldirektör.

Herr talman! Även om Trafikverket måste bli bättre på leverans när det gäller utbyggnaden av rastplatser finns det ytterligare en problematisk dimension, och det är den olagliga yrkesmässiga trafiken som rullar på våra vägar. Den otillåtna cabotagetrafiken är omfattande, och dessa fordon står ofta långtidsuppställda på rastplatserna.

Under de senaste åren har den seriösa åkerinäringens villkor debatterats flitigt, inte enbart här i riksdagen utan också hos gemene man. Allt fler människor förstår kopplingen mellan den olagliga godstrafiken och annan kriminell verksamhet. Det har uppmärksammats i medierna att det förs ut stöldgods ur landet motsvarande cirka 2 miljarder kronor årligen, och då talar vi enbart om det gods som är försäkrat. Vägen är de kriminellas viktigaste verktyg, och det är dags att sätta stopp för det.

Vi sverigedemokrater har under många år fört fram behovet av en väl fungerande kontrollverksamhet på väg. Nu har vi en bra dialog med regeringen om både behov och möjligheter att utveckla kontroller på väg. Tillsammans med ledamoten Sten Bergheden har vi lyft denna fråga direkt med justitieministern.

En effektiv kontroll är viktig för att skydda det seriösa företagandet men också för att försvåra för de kriminella nätverken att skaffa sig ekonomiska resurser. Ett belysande exempel på omfattningen av de kriminellas verksamhet är beslaget i Helsingborg i januari då uppskattningsvis tre ton kokain beslagtogs. Det är det i särklass största narkotikabeslaget någonsin i Sverige och värderas till cirka 3 miljarder kronor. Vad som inte kom fram i medierapporteringen var att ytterligare tre och ett halvt ton var på väg till Sverige men att de beslagtogs innan de nådde hit. Då förstår man omfattningen av denna verksamhet. De tre ton som nådde Sverige var givetvis planerade att gå vidare på lastbil, och här har de kriminella hela logistikflödet i sin hand. Det är dags att grusa maskineriet för de kriminella.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill rusta upp vägkontrollerna och se till att välutbildade tjänstemän kontrollerar den yrkesmässiga trafiken. Vi vill lägga kontrollverksamheten i en särskild enhet inom polisen, med egen budget och egen styrning. Enheten ska inte vara kopplad till den reguljära polisverksamheten utan ha sitt eget givna uppdrag: att utföra kontroller på väg. Till enheten ska även Transportstyrelsens företagskontroller läggas. Givetvis ska även lagstiftningen moderniseras och straffen skärpas.

Herr talman! En viktig del av yrkestrafiken är våra taxiföretag. De lever i en situation där konkurrensen från svarttaxi är stenhård. De seriösa taxiföretagen är i behov av stöd från samhället, det vill säga kontroller. Det är sannerligen dags att vi får en förändring. I flera tidningsreportage har vi kunnat läsa om det utbredda fusket inom taxiverksamheten, ett fusk som bokstavligt talat slår undan benen för det seriösa företagandet inom taxibranschen.

Vad jag förstår sitter det representanter för taxibranschen på läktaren under denna debatt.

Vi kan inte stillatigande se på när seriösa företagare slås ut från marknaden med resultatet att förare blir utan arbete och staten går miste om skatteintäkter. Staten har en skyldighet att bekämpa brott och skydda sina medborgare. Den skyldigheten måste också gälla företag och förare inom yrkestrafiken.

Att bekämpa den vägburna kriminaliteten är viktigt ur flera synpunkter. Givetvis handlar det om att skydda det seriösa företagandet, men det är också viktigt för att bekämpa de kriminella nätverken. Att öka kontrollerna på väg är en ren investering för samhället.

Herr talman! Med en effektiv kontroll på väg med välutbildade tjänstemän kan Sverige återigen erbjuda den seriösa transportnäringen sjysta villkor. Vi får dessutom tillfälle att begränsa de kriminella nätverkens möjlighet att nyttja vår infrastruktur för brottslig verksamhet.

Herr talman! Även om vintern är på väg bort blir det vinter igen. Var så säkra! Vi kan konstatera att underhållet på våra vintervägar har varit katastrofalt dåligt, med olyckor och stora störningar till följd av detta. Trafikverket har fått omfattande kritik från yrkesförarna, vilket är helt naturligt, för det är ju deras arbetsplats det handlar om.

Situationen är oacceptabel, och vi är många som har påpekat för Trafikverket att man misslyckas med det mest grundläggande i sitt uppdrag: att hålla våra vägar farbara. Visst, vädret kan ibland vara övermäktigt, men det kan knappast vara snökaos över hela landet samtidigt.

Men det ser ut att ljusna vid horisonten. De samtal vi har haft direkt med generaldirektören har varit konstruktiva. Underhållet av vintervägarna har varit en stående punkt under denna vinter, och nu ser vi fram mot förändringar inför nästa vinter.

Vägarna är en viktig del i försörjningen för vår industri. Stopp i trafiken innebär per automatik stopp i viktig produktion. Den yrkesmässiga trafiken är en viktig kugge i samhällets maskineri. Det är sannerligen något att tänka på!

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Fru talman! Nu var det inte så att jag förde en diskussion om huruvida vi samarbetar med regeringen eller inte, utan jag ställde en fråga till ledamoten om Socialdemokraternas sätt att se på hur man ska sköta det här med omställningen. Utgångspunkten i min fråga var effekten av den politik som den förra regeringen förde.

Ledamoten säger att Socialdemokraterna är för tillväxt – jättebra, det är jag också! Men det kräver också att möjligheten till effektiva transporter ökar, och vad den förra regeringen gjorde var att fokusera så mycket på höghastighetståg att den missade underhållet av järnvägen. Därför blir det på det viset att industrin i dag väljer bort tåg för att det inte fungerar. Ni har ju en politik som inte hänger samman, Carina Ödebrink. Ni måste se orsak och verkan. Om man inte underhåller järnvägen kan man inte lyfta upp gods på järnvägstransporter från lastbilar.

Det finns även en annan effekt i detta. Så som den förra regeringen förde politiken skapade man förutsättningar för den olagliga yrkesmässiga trafiken på våra vägar, vilket trängde undan förutsättningarna för järnvägsföretagen att köra transporter. Det var nämligen mycket billigare att hyra in en bulgar som kör för halva pengen jämfört med ett svenskt åkeri – och också kör betydligt billigare än vad exempelvis Green Cargo kan göra.

Ni måste ju förstå vad som sker när man, utifrån någon ideologi som svävar uppe bland molnen, fattar beslut som slår direkt mot transportnäringen. Ni måste komma ned på jorden och se hur systemet fungerar.