Förbättrad tillgänglighet på klimakterieläkemedel
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell handlingsplan för en långsiktigt säker och jämlik tillgång till östrogenläkemedel vid klimakteriebesvär och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att alternativa åtgärder vid läkemedelsbrist kan aktiveras snabbt, bl.a. genom förenklade processer för dispenser, licensläkemedel, apoteksutbyte, parallellimport och EU-gemensamma inköp, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Klimakteriebesvär kan påverka kvinnors hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga. För många är hormonell behandling en viktig del av vården, men återkommande bristsituationer för östrogenläkemedel, särskilt transdermala beredningsformer som plåster, gel och spray, har försämrat patienternas tillgång till behandling.
När läkemedel saknas kan patienter tvingas byta behandling, kontakta flera apotek eller göra uppehåll i en behandling som fungerar. För vissa patienter är transdermala läkemedel särskilt viktiga eftersom andra beredningsformer inte är lika lämpliga. Regeringen har därför gett Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i uppdrag att analysera åtgärder för att förbättra tillgången.
Det behövs dock ett samlat nationellt ansvar. En nationell handlingsplan bör ange hur tillgången till klimakterieläkemedel ska säkras på både kort och lång sikt. Planen bör bland annat omfatta försörjningsrisker, fler leverantörer och bättre samordning mellan berörda myndigheter, regioner, apotek och läkemedelsföretag.
Vid bristsituationer måste patienter dessutom snabbt kunna få tillgång till medicinskt lämpliga alternativ. Det kan exempelvis ske genom dispenser för läkemedel med utländsk märkning, licensläkemedel, apoteksutbyte, parallellimport eller samordnade EU-inköp. Sådana åtgärder bör kunna aktiveras snabbt och bygga på tydlig information till patienter, förskrivare och apotek.
En säker och jämlik tillgång till klimakterieläkemedel är en förutsättning för att kvinnor i hela Sverige ska kunna få kontinuitet i sin behandling och en patientsäker vård. Regeringen bör därför ta fram en nationell handlingsplan och säkerställa att effektiva alternativ kan användas utan onödiga dröjsmål när läkemedelsbrist uppstår.
