Oliver Rosengren

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Det ställs mycket riktigt två beprövade alternativ mot varandra i höstens val. Magdalena Andersson har varit statsminister och lett en vänsterregering. Ulf Kristersson har varit statsminister och lett ett Tidösamarbete.

Under dessa fyra år har vi fått igenom alla budgetar i riksdagen. Regeringen har hållit ihop. Vi har fått på plats fler propositioner än någon tidigare regering. Man kan såklart uppmärksamma att det vid ett par tillfällen har varit oroligheter i voteringar i kammaren.

Fru talman! Jag kan ändå passa på att kanske fräscha upp Ciczie Weidbys minne. Det ena beprövade alternativet är det jag precis redogjorde för. Det är en regering som har hållit ihop, budgetar som har gått igenom och propositioner efter propositioner som det har fattats beslut om med majoritetsstöd.

Det andra beprövade alternativet är inte riktigt lika stadigt. Det var budgetar som föll i riksdagen, statsministrar som röstades bort i misstroendeomröstningar, ministrar som fick avgå i kriser, partier som lämnade regeringen och uppgörelser med vildar. Det var lite stökigare. Det får man nog ändå säga att facit var från vänster.

Ciczie Weidby ska givetvis veta att ingen behöver vara orolig för att mista sin bostad. Det kommer nämligen inte att vara slumpen som avgör om man får behålla den. Alla som följer kraven som ställs kommer givetvis att få behålla sitt etableringsboende.

Därför behöver ingen vara orolig varje månad. Det är bara att följa de krav som ställs i etableringsprogrammet. Då kommer man också att ha ett etableringsboende.

På mina sista sekunder av talartiden vill jag tacka Ciczie Weidby för många mycket givande debatter under mandatperioden. Som ny ledamot i utskottet har det många gånger varit en fröjd att få debattera här i kammaren med dig. Det har jag varit mycket tacksam för.

Fru talman! Ciczie Weidby anklagar sitt tänkta samarbetsparti Socialdemokraterna för en omänsklig politik, för att vända sig med åtgärder mot de allra mest utsatta i samhället, för att vilja piska människor med otrygghet in i samhället och för att använda redskap som inte kommer att kunna fungera eftersom de bygger på något slags princip om att hungriga vargar jagar bäst. Det gäller givet att Socialdemokraterna planerat att rösta för de förslag Ciczie Weidby nu precis har anmärkt på här i debatten.

Fru talman! Det blir spännande att se hur det ska gå att få ihop den synen på integrationspolitik där varje krav är att utsätta människor för svår otrygghet, där varje förväntan är att vilja driva människor mot fördärv, med det som Socialdemokraterna tidigare menade var en omlagd integrationspolitik där kraven är självklara.

Min fråga till Ciczie Weidby blir därför: Kommer Vänsterpartiet att kräva en mer tillåtande migrationspolitik med lägre ställda krav i arbetslöshetsförsäkringen och i etableringsprogrammet?

Kommer man att kräva att etableringsboendereformen rivs upp så att de människor som nu kommer att få tillfälliga boenden, och krav på att delta i etableringsprogram för att ha tillgång till etableringsboende, i stället ska få gräddfil till bostadsmarknaden och permanenta boenden av kommunerna?

Fru talman! När vi tillträdde hade Sverige på några år tagit emot 320 000 asylsökande. Inflationen var hög, och arbetslösheten var bland Europas högsta. Nu är inflationen låg, integrationen blir allt bättre och Sverige har den lägsta asylinvandringen på 40 år.

Vi har lagt om kursen för politiken. Aktivitetskrav ser till att personer som tar emot bidrag också behöver anstränga sig på heltid för att skaffa egen försörjning. Man ska gå yrkesutbildningar, göra praktik, lära sig svenska och delta i de insatser som man behöver delta i för att bli en del av samhället.

En Sverigekurs eller Sverigeintroduktion ser till att de som kommer till Sverige rustas med bättre kunskaper om vad man förväntas göra i Sverige. De får kunskaper om vad som förväntas av en när det kommer till värderingar, att delta på arbetsmarknaden, lika oavsett kön, vår syn på sekularitet och att det här samhället är ett samhälle som vi bygger med människan i fokus.

När det gäller etableringsboende, som vi debatterar här i dag, har vi infört krav på att delta i insatser för att få bostadsförmåner under den tid man genomför en etablering. Det är slut på bidrag och bostad till personer som uppehåller sig illegalt i landet. Vi har infört skärpta krav för sfi. Man ska faktiskt lära sig svenska och inte harva runt på språkkurser där det inte går framåt.

Fru talman! Det är åtgärder som nu äntligen kommer på plats. Men för mig är inget av det nyheter. Jag blev kommunalråd i Växjö för flera mandatperioder sedan och var under två mandatperioder från 2014 ansvarig för socialtjänst, vuxenutbildning, arbetsmarknad och integration i Växjö kommun. Alla de reformer som jag nämnde nu – aktivitetskrav. Sverigeintroduktion, etableringsboende, stopp för bidrag och bostad till illegala invandrare och skärpta krav på deltagande i sfi – genomförde vi som kommun redan under mina år som ansvarig. De hamnade sedan i Tidöavtalet för att genomföras i hela landet, med Växjö som förebild.

Fru talman! De här åtgärderna spelar roll. De ser till att människor lämnar utanförskap och kommer i arbete och att fler barn får uppleva hur det är att växa upp med föräldrar som är integrerade i samhället och talar svenska. Man får bättre förutsättningar från start i det här landet.

När vi gjorde detta genomförde vi samtliga av de här förändringarna, som jag har nämnt – alla de här reformerna – trots stort, starkt och kompakt motstånd från den lokala socialdemokratin. Varje försök att skärpa ett krav, varje försök att erbjuda någon som har kommit till Sverige något högre förväntningar på att man faktiskt kan anstränga sig extra för att snabbare bli en del av vårt land möttes av starkt, kompakt motstånd.

Socialdemokraterna röstade nej till alla våra reformer för att stärka integrationen, fru talman. Det gick så långt att det inte stannade vid våra kommunala socialdemokrater. I Växjö införde vi etableringsboende, två år av boende parallellt med att man deltog i etableringsinsatserna, och om man inte deltog i etableringsinsatserna blev man av med sitt boende. Man hade nämligen eget ansvar för att delta i insatser och skulle inte se bostaden som en rättighet man fick bara för att man kom till Sverige och den kommunen utan som en förmån förknippad med att man anstränger sig för att bli en del av samhället.

Då ryckte ansvarigt statsråd, socialdemokraten Ylva Johansson, ut och hotade med att i lag förbjuda vårt sätt att hantera frågan och att skärpa lagstiftningen för att kommuner inte skulle runda det som hon menade var den uppenbara intentionen med den befintliga lagstiftningen: permanent boende.

Fru talman! Vi såg detta i inte bara medieintervjuer med ansvarig minister – absolut inte – utan också i rad efter rad av socialdemokratiskt styrda kommuner.

I Lunds kommun köpte man upp studentbostäder för att dela ut som permanenta boenden till nyanlända. Det var en politik som i grunden hotade legitimiteten för invandringen och gödde konflikter i samhället, när man upplevde att grupper ställdes tydligt emot varandra. Människor som hade arbetat och slitit i Sverige och hoppades att deras barn skulle få möjlighet att få en studentbostad när de började studera fick i stället veta att de bostäderna hade tagits ur studentbostadskön för att lämnas över till personer som inte hade varit en del av att bygga det här landet. Det är klart att det föder motstånd. Det är klart att det göder motsättningar. Där måste man visa ledarskap och ta ansvar.

Den etableringsboendereform som vi nu debatterar innebär reglerat tillfälligt boende och äntligen ett lagstöd för det som vi införde i Växjö 2017, för snart ett decennium sedan. Nu ska boendet vara tidsbegränsat, i detta fall i 36 månader, tre år. Det ska också vara villkorat på precis samma sätt som vi i Växjö själva hittade på. Man ska delta aktivt och anstränga sig i etableringsinsatserna och faktiskt ta del av de insatser som samhället erbjuder, fru talman, för att bli integrerad i det här landet. Om man inte deltar i insatserna ska man få boendet och bidraget indraget. Den typen av krav är en helt rimlig princip i ett samhälle.

Under samma tid som vi argumenterade för etableringsboende i Växjö hade vi väsentliga problem med etableringsinsatserna i Sverige, fru talman. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen granskade kravställandet i etableringsprogrammet. De konstaterade att Arbetsförmedlingen i åtta av tio fall där deltagarna inte hade fullföljt kraven inte delade ut några sanktioner. I åtta av tio fall där man inte följde de krav som ställdes tillämpade Arbetsförmedlingen inte den befintliga lagstiftningens krav på att man skulle få indragen ersättning.

Arbetsförmedlingen var nämligen, precis som så många andra delar av samhället, genomsyrad av en daltandekultur. Man har övergivit människor, gömda och glömda i utanförskap i utsatta områden, i stället för att fråga efter dem och ställa krav för att man bryr sig, vilket såklart är det rimliga och rättvisa att göra. Människor som arbetar känner nog att det ställs en hel del krav på dem i vardagen. Varför ska då inte de som inte arbetar också möta rimliga krav? Vi menar att det är det som är rättvist.

Men det är inte bara rättvist, utan det är också bra. Det gör att människor snabbare kommer in i samhället, snabbare kommer i arbete, snabbare lär sig svenska och snabbare skaffar sig de kompetenser och färdigheter som man behöver för att kunna ta ett arbete.

Fru talman! Krav är att bry sig. Etableringsboendereformen är ett av många exempel från den här regeringen på hur vi ställer krav för att vi bryr oss. Vi vill se till att de människor som har kommit till Sverige också kommer in i samhället och in i en arbetsgemenskap och får möjligheter att bygga sitt liv efter egen förmåga.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag. Den etableringsboendereform som vi nu ska fatta beslut om kommer att förbättra integrationen och bli ytterligare en reform i det led av åtgärder som gör att den strukturella arbetslösheten nu minskar i Sverige för första gången på ungefär 20 år. Det här gör att etableringstiden förkortas och att fler och fler invandrade personer kommer i arbete allt snabbare. Med de åtgärder vi nu vidtar ser vi till att samhället hålls samman bättre. Det är de här reformerna som gör det möjligt, fru talman, och därför måste vi hålla kursen.

Vi har slagit in på en väg för att säkerställa att de människor som har kommit till Sverige också kommer in i samhället. Därför vet vi att vi behöver en mycket stram bidragsinvandring – liten eller ingen. Vi ska såklart fortsätta se till att människor som vill komma hit för att arbeta, sköta sig och anstränga sig har möjlighet att göra det. Men vår uppgift är att inte överge människor i utsatthet.

Den nedmontering av Arbetsförmedlingen som genomfördes under Socialdemokraterna är det slut med. Nu återinförs personliga kontakter för alla arbetslösa. Hur kan man tro att en invandrad kvinna som inte kan läsa eller skriva ska kunna komma i arbete när hon blir övergiven i ett utanförskapsområde med en app som enda stöd från samhället? Det digitaliseringsexperiment – den nedmontering – som genomfördes av den socialdemokratiska regeringen är äntligen avslutat. Den kravlöshet som vi hade i integrationspolitiken är äntligen avslutad. Nu håller vi på att återupprätta Arbetsförmedlingen och stärka arbetslinjen, så att de människor som kommer till Sverige får goda förutsättningar att stå på egna ben, växa med egen kraft, bli sitt bästa jag och kunna göra det här samhället ännu bättre.

(Applåder)

Fru talman! Jag förstår att det kan uppstå en del otydligheter när man kommer in i debatten, som Lawen Redar såklart är mycket välkommen till, utan att ha varit en del av beredningen i utskottet.

Den lagstiftning som nu föreslås, och som vi diskuterar här i dag, avser ju etableringsboende. Man ska få tillgång till boende under tre år i stället för två år. Dessa 36 månader är förknippade med krav på deltagande i etableringsåtgärder.

Precis den typen av åtgärder genomförde vi i Växjö för många år sedan. Det är snart ett decennium sedan. När vi gjorde detta menade den dåvarande ansvariga ministern att det inte var i enlighet med den lagstiftning man då hade. Det skulle vara permanenta bostäder som inte var villkorade med den typen av krav.

Jag uppfattar att Socialdemokraterna har ändrat sig och nu tycker att det är bra att kräva att personer som kommit till Sverige själva försöker etablera sig på bostadsmarknaden. Det är mycket positivt.

Jag går vidare till den andra delen av min fråga. Av betänkandet framgår det mycket tydligt att det från partierna i opposition finns fyra olika synsätt på den här politiken.

Min fråga till Lawen Redar är om vi ska uppfatta det som att det är ett krav från Socialdemokraterna för att bilda en vänsterregering efter valet att den här politiken ska ligga fast. Kan man garantera svenska folket att den nya socialdemokratiska politiken innebär en stramare invandring och krav på personer som kommer till Sverige och att det är den som gäller – inte Centerpartiets, Miljöpartiets eller Vänsterpartiets kravlösa och gränslösa politik?

Fru talman! Tack så mycket, Lawen Redar, för det linjetal som vi nu fick ta del av!

Jag tänkte börja med att fråga om det som jag upplever som en omläggning av Socialdemokraternas politik på området. När jag var kommunalråd i Växjö och införde etableringsboende – långt innan det blev en diskussion om lagstiftning i den nationella debatten – gick Lawen Redars partikollega, den dåvarande ansvariga ministern Ylva Johansson, ut och dundrade i nationella medier om att detta var ett tydligt avsteg från intentionerna med lagstiftningen. Hon hotade till och med i nationella medier med att man kunde behöva ingripa med tydliggöranden av lagstiftningen.

Hon menade att kommunerna måste förstå att de bostäder som fördelades till dem som togs emot inom ramen för bosättningslagen givetvis skulle vara permanenta. Givetvis måste det vara så att det inte rörde sig om tidsbegränsade regler för boendena, utan här skulle det vara permanent boende.

Hon berömde att det byggdes bostäder i vad hon uttryckte var miljonprogramsklassen, alltså fler bostäder än vad vi hade sett tidigare med undantag för när man byggde miljonprogrammet.

Fru talman! Jag var inte riktigt lika övertygad om att det där var en helt positiv del av utvecklingen. Jag vill nu fråga Lawen Redar: Är det så att den tidigare idén att tvinga kommunerna till långsiktiga, permanenta boenden inte längre är en del av Socialdemokraternas politik? Står man bakom vår inriktning, alltså att det ska vara tillfälliga etableringsboenden?

Fru talman! Regeringen genomför tillsammans med Sverigedemokraterna en serie reformer för att vårda friskolereformen, för att se till att de skolor som är aktiva sköter sig som de ska och för att det inte ska bli för mycket spekulation och riskkapitalism inom skolsystemet, exempelvis genom att ställa krav på mer långsiktigt ägande, genom att ha en ordentlig ägarprövning och genom att ställa höga kvalitetskrav för att någon ska få möjlighet att bidra till barns utbildning.

Det är viktigt att vi använder skattepengar på rätt sätt. För Moderaterna är utgångspunkten alltid att värna skattebetalarnas intressen. Vi är förhållandevis ointresserade av att värna skolkoncerners eller utländska bolags intressen. Vi är däremot väldigt intresserade av barns skolvillkor och av att få högre kvalitet i utbildningen.

På en rad platser runt om i Sverige ser vi mycket hög kvalitet i fristående skolor. Om man reducerar denna fråga till att handla om huruvida den som har riskerat pengar för att bygga upp en skolkoncern gör lite vinst riskerar man att kasta ut ett skolsystem som i dag levererar mycket goda resultat – i flera ämnen handlar det om resultat på världsnivå. Det vill vi inte medverka till, utan vi vill fortsätta att se till att skolsystemet i första hand ser barn och unga och sätter kunskapen först.

I vissa fall kommer det att passa alldeles utmärkt att fristående skolor är med och bidrar till detta. Om de inte bidrar till det utan i stället ägnar sig åt spekulation och mest är där för att tjäna pengar ska de såklart inte vara en del av skolsektorn. Då är skälet till att de är där inte detsamma som skälet till att Moderaterna håller på med skolpolitik. Vi gör det för barnen, för ungdomarna och för Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Robert Olesen för frågan.

Vi diskuterar ju en rad olika frågor inom skolområdet som är av stor betydelse för elevernas vardag, för hur man ska utföra utbildning i Sverige, för hur kvaliteten i yrkesutbildningen och på de teoretiska programmen ska kunna höjas samt för hur skolan ska bli tryggare och betygen rättvisare. Trots detta, fru talman, vill Socialdemokraterna i varje givet läge återkomma till frågor om skolornas drift och skolkoncernernas vinst. Det är såklart olyckligt, men nu är frågan ställd och får därför besvaras.

Att vi har ett skolsystem som inte innehåller endast en utförare kommer att bidra till ökad konkurrens. Konkurrens kommer i sin tur att se till att vi får ökad kvalitet. I de lägen där vi ser att det finns förutsättningar för fristående utförare att bidra till kvalitet finns det skäl att låta dem göra det. I de fall där det inte finns möjlighet för fristående aktörer att bidra till ökad kvalitet bör vi inte ha dem.

Fristående aktörer har inget egenvärde. Det handlar om att vi ska höja kvaliteten genom konkurrens, benchmarking och flera aktörer, som man i vissa fall dessutom kan välja mellan. Det är argumentet för att tillåta fristående aktörer att vara med och bidra. Om fristående aktörer inte levererar kvalitet ska de givetvis stängas av och plockas bort.

(Applåder)

Fru talman! Det ska finnas alla möjligheter för ledamoten Paarup-Petersen att rösta på den typen av reformer efter valet när en omvald Kristersson-regering presenterar sådana.

Det är viktigt att fortsätta satsa på yrkesutbildningen, men jag tror att man måste hålla två tankar i huvudet samtidigt när man ger sig in i resursdiskussionen. Av konjunkturella skäl görs det i regel stora utökningar av yrkesutbildningen när konjunkturen viker. Det var därför inte konstigt att den tidigare regeringen gjorde stora utbyggnader av yrkesutbildningen i samband med coronapandemin och de efterföljande verkningarna på ekonomin, som medförde krav på att fler skulle kunna utbilda sig när de inte längre kunde ha det arbete som de tidigare hade. Det är inte så konstigt att man gör den typen av konjunkturella utbyggnader.

Det vi har kunnat se i de satsningar som har gjorts under den här mandatperioden är att det har gjorts utökningar även när det gäller de permanenta nivåerna för exempelvis yrkesvux. Det är dessutom så att instruktionerna till Arbetsförmedlingen om att utöka arbetsmarknadsutbildningen har blivit ännu tydligare – trots att Arbetsförmedlingen själv menar att det finns utmaningar i detta har vi framhärdat i att det är en viktig prioritering.

Här har vi ett viktigt arbete att göra. Vi måste fortsätta se till att resurserna ökar. De kommer alltid att öka lite extra när det är lågkonjunktur, för då behöver man göra den typen av förstärkningar. Vi behöver dock fortsätta att utöka yrkesutbildningen i Sverige permanent, både inom ramen för ungdomsgymnasiet och inom ramen för vuxenutbildningen. Det kommer att vara centralt.

Vi har gjort stora satsningar på resurssidan, fru talman, och nu ser vi fram emot att ta stora kliv på reformsidan. Flera av de saker som ledamoten efterfrågar är redan nu en del av reformagendan, exempelvis en betygsreform som kommer att se till att trösklarna till gymnasiet sänks så att fler får tillgång till gymnasial utbildning inklusive yrkesutbildning.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Paarup-Petersen, för frågorna!

Det stämmer att vi delar ett engagemang för yrkesutbildning. På SM i Ung Företagsamhet i går var det särskilt roligt att få delta i samtal och diskussioner med alla de elever som går yrkesprogram och samtidigt studerar entreprenörskap.

Sannolikheten att man blir egenföretagare om man går frisör eller vvs är såklart många gånger större än om man går ett ekonomiprogram. Ändå har ungt företagande blivit mer av standard på ekonomiprogram än på de yrkesutbildningar där det kanske är extra lämpligt. Det är positivt att Ung Företagsamhet har sett detta, att många kommuner nu börjar se detta och att det som vi gjorde i Växjö för många år sedan nu blir vanligare och vanligare, det vill säga att man säkerställer att alla elever även på yrkesprogrammen kan gå och läsa UF. Jag vill kvittera hyllningen till detta.

Fru talman! Jag fick ett par frågor här om yrkesutbildnings- och yrkesoffensiven. Ledamoten och jag har deltagit i flera olika sammanhang där näringslivet tvärtom beskriver att man ser den här offensiven. Man har sett att resurserna till yrkesutbildning har ökat.

Vi har ju förstärkt yrkesvux med ett helt Alvesta i utbildningsplatser. Vi har ökat ersättningen per utbildningsplats inom yrkesvux så att flera av de anordnare som finns nu har möjlighet att också erbjuda och tillhandahålla utbildningar med hög kvalitet. Vi har sett till att fler elever nu väljer yrkesprogrammen på gymnasiet genom att tala väl om detta och göra satsningar ekonomiskt för att det ska bli högre kvalitet och attraktivitet. Det är en rad olika viktiga delar som de facto innebär att resurserna till yrkesutbildningen ökar.

Nu är det också hög tid för reformerna, och dem genomför vi ett exempel på här och nu med yrkesproven. Den betygsreform som vi genomför kommer också att se till att fler får tillgång till utbildningsplatser på gymnasiet.

Fru talman! Gymnasial yrkeskompetens är det som efterfrågas av många arbetsgivare. När näringslivet gör sina egna undersökningar blir det allt tydligare att det är gymnasial yrkeskompetens som efterfrågas i den svenska ekonomin.

Den här utvecklingen kommer att förstärkas av den tekniska utveckling som sker just nu med ökat inträde av AI och liknande modern teknik på arbetsmarknaden, som alltmer kommer att kräva omställning av arbetsmarknaden och av ekonomin. Det kommer att bli än tydligare att praktiska yrkesfärdigheter kommer att värderas ännu högre.

I ljuset av detta är den offensiv som vi har genomfört under mandatperioden, och fortfarande tänker genomföra, så viktig, det vill säga att förstärka yrkesutbildningarna och att förstärka yrkeskompetensens roll i det svenska samhället.

Den reform som debatteras i dag, och som vi strax ska fatta beslut om, handlar om att se till att yrkesprogrammen förstärks och att de yrkesprov som införs gör att säkerheten hos en arbetsgivare stärks så att den som har gått ut från ett yrkesgymnasium eller en yrkesutbildning för vuxna är rustad för jobbet i praktisk bemärkelse. Det ska bli som ett slags certifikat på att de som lämnar utbildningarna faktiskt är redo att gå rakt ut i arbete. Man ska inte behöva oroa sig för att utbildningen rustar för vissa saker men kanske inte riktigt rustar för det vi behöver här på arbetsmarknaden. Det här är en av många viktiga komponenter i vår yrkesoffensiv, i vårt arbete för att se till att yrkesutbildning uppvärderas och utökas för att rusta den svenska ekonomin på det sätt som behövs för att vi ska klara framtiden. Arbetsmarknaden ska rustas med det som efterfrågas.

Det är ingen hemlighet att Moderaterna har lagt fram förslag på en del reformer som skulle ta den typen av reformer ännu längre. Vi hade velat se att man kompletterar gymnasieutbildningarna med ett tredje spår – en tvåårig yrkesutbildning, en yrkesskola, som är möjlig för alla unga att välja. På det sättet kan trösklarna till gymnasiet sänkas, ett slags alla-ska-med-reform. Reformen skulle innebära att en del av dem som i dag väljer bort gymnasiet, hoppar av gymnasiet eller vill ta sig ut ur gymnasiet snabbare får möjlighet att göra det på en yrkesskola. Den här reformen är ett viktigt steg i rätt riktning. Den ökar kvaliteten i yrkesutbildningen och underlättar för fler att göra sig konkurrenskraftiga i ekonomin.

Yrkesoffensiven som vi vill se har inte bara de här viktiga komponenterna, utan den består också av flera andra relevanta delar. Det handlar om hur vi vill se till att vi kraftsamlar de yrkesutbildningar som finns i det svenska yrkesutbildningssystemet till en ny nationell yrkesutbildning. Då samlas arbetsmarknadsutbildningarna hos Arbetsförmedlingen, yrkesvux hos kommunerna och nationell yrkesutbildning, en pilot hos Myndigheten för yrkeshögskolan, i en ny rejäl reform. Vi kraftsamlar och ser till att de resurser vi faktiskt laddar in i systemet kommer i arbete.

Ett av de genomgående problemen för yrkesutbildning i Sverige, fru talman, är ju att vi inte tillräckligt väl använder de resurser vi faktiskt satsar.

I dag är det så att var tredje fullt finansierad plats inom den kommunala yrkesvuxenutbildningen inte används för att vi har för låga krav och förväntningar på att den som saknar utbildning ska utbilda sig till arbete. Flera av dem som anvisas till yrkesutbildning av Arbetsförmedlingen dyker inte upp över huvud taget, trots anvisning. Arbetsförmedlingen har brustit i de kontrollerna. Vi måste få de här resurserna i arbete, och då tror vi på en kraftsamling.

Vi vill inom ramen för en sådan reformering också se till att ersättningssystemet blir mer rättvist, fru talman. I dag har vi ett jämställdhetsproblem inom den svenska yrkesutbildningen eftersom många kvinnor väljer välfärdsorienterade yrkesutbildningar, ofta i kommunernas yrkesvux, och måste ta lån för att gå de utbildningarna medan många män som väljer industriorienterade yrkesutbildningar gör det inom ramen för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning och får bidrag. Det bygger in en ekonomisk ojämställdhet bland arbetslösa, till nackdel för inte minst utrikes födda kvinnor. Det kan vi inte acceptera. Inom ramen för en ny nationell yrkesutbildning vill vi också se till att ersättningen kraftsamlas i ett ersättningssystem, ett statligt arbetslöshetsbidrag.

Fru talman! Inom ramen för förstärkningen av yrkesutbildning med ett yrkesprov som vi diskuterar i dag ser vi också behov av att förstärka systemet med praktik- och lärlingsplatser. Vi vill göra det enklare för de arbetsgivare som vill bidra att göra det, oavsett vilket som är det sändande utbildningssystemet. Vi vill dessutom, fru talman, se till att det blir mer lönsamt för de arbetsgivare som vill bidra till de här utbildningarna att göra det.

Vi vill ha ett handledaravdrag som ska bli en rabatt på arbetsgivaravgiften så att det blir enklare för arbetsgivarna att vara med och bidra och så att de vågar sätta sina mest kompetenta medarbetare på detta.

Det här skulle samlat se till att yrkesutbildningens roll i ekonomin förstärks, att fler kan gå en yrkesutbildning och att vi på det sättet får fler som möter arbetsgivarnas efterfrågan.

Fru talman! Innan jag avslutar vill jag såklart yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag vill också vända mig direkt till er som har valt en yrkesutbildning. Ni är vinnare i den nya ekonomin. Ni som har valt en yrkesutbildning kommer att stå starka på arbetsmarknaden. Ni kommer att ha jobb att inte bara söka och skaffa er utan ofta också välja mellan. Medan era kompisar som kanske har valt samhällsprogram eller humaniora eller liknande kommer att behöva ställa om, gå nya utbildningar och skola om sig inom yrkeshögskola eller andra yrkesutbildningar för att ta de olika praktiska, yrkesorienterade jobb som kommer att få ekonomin att fortsätta växa kommer ni att ha trygga möjligheter, mycket låg risk för arbetslöshet, stora chanser till goda inkomster och stora möjligheter på arbetsmarknaden.

Vårt uppdrag är att se till att de möjligheterna förstärks, att det lönar sig ännu mer att ta de här arbetena och att se till att skatten på arbete kommer ned så att det lönar sig att göra de här viktiga valen och ta det samhällsansvar som många av er har gjort och tagit. Ni kanske inte i alla lägen lyssnade på den där föräldern som sa: Ta nu en bred utbildning med alla möjligheter! I stället vårdade ni ert intresse för ett yrke och en profession som gav er möjlighet att komma ut konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Grattis till det! Det är ni som är vinnare i den nya ekonomin.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Om vi börjar med migrationen påverkas givetvis arbetsmarknadens funktionssätt av arbetskraftens sammansättning. Därför spelar migrationspolitiken och invandringen en mycket stor roll för arbetsmarknadspolitiken.

Miljöpartiet vill återvända till en politik som fyller på med bidragsinvandring. Därmed skulle svensk arbetsmarknad fungera ännu sämre. Grupper som har svårt att integrera sig och etablera sig ska alltså komma till Sverige i ett läge där vi ännu inte fått tillräcklig ordning på integrationspolitiken.

Vi har fortfarande utanförskapsområden och stora grupper som varit länge i Sverige utan att lära sig svenska, utan att utbilda sig till lediga jobb på vår arbetsmarknad och utan att anstränga sig tillräckligt för att komma i arbete. Miljöpartiet vill återvända till en ansvarslös migrationspolitik, och det kommer att leda till en ännu högre arbetslöshet.

Miljöpartiet frågar vad vi har gjort för att få fart på ekonomin och förbättra strukturen på arbetsmarknaden. Låt mig göra några nedslag, herr talman, även om det bara var en reform som efterfrågades.

Den a-kassereform som vi har diskuterat i dag kommer att leda till lägre arbetslöshet. Jämviktsarbetslösheten i ekonomin kommer att falla när vi gör den här typen av strukturella förändringar. Dessutom har vi gjort en mycket stor satsning på infrastruktur, typiskt sett en investering som man kan tänka sig att också Miljöpartiet skulle vara för. 200 miljarder, eller 20 procent mer till infrastruktur, driver på vår ekonomi.

Vi har också gjort rekordstora satsningar på forskning, vilket bidrar till ekonomisk utveckling och tillväxt. Jag känner väl till, herr talman, att tillväxt är ett koncept som inte ligger helt naturligt för Miljöpartiet, men det är trots allt tillväxt som lägger grunden för att vi får nya arbeten och kan sänka arbetslösheten. En kombination mellan en politik som strukturellt förbättrar tillväxten och samtidigt stärker förväntningarna på arbetslösa sänker arbetslösheten.

(Applåder)

Herr talman! Jag skulle vilja ställa ett par frågor till ledamoten Leila Ali Elmi.

Miljöpartiet beskriver i debatten att Sverige inte bara har problem med en lågkonjunktur utan också med strukturen på arbetsmarknaden. Matchningsproblemen är en väsentlig del av vår utmaning.

Om man tittar på sambandet mellan vakanstal och arbetslöshet kan man se att den kurvan så att säga har skiftat utåt per decennium under en lång tid, det vill säga att arbetsmarknaden har blivit mindre tajt eller mindre väl fungerande. Matchningen fungerar sämre. Undersöker man sedan hur det mönstret fördelar sig över den svenska befolkningen kan man konstatera ett par saker, herr talman.

Den ena saken är att merparten av de strukturella problemen på den svenska arbetsmarknaden grundar sig i att vi misslyckats med integrationen. Den andra saken är att den problematik som vi framför allt ser finns i grupper som har invandrat till Sverige, som kanske har kort tid i Sverige, som har kort utbildning med sig från sitt hemland och som dessutom har problem med att tala svenska.

Miljöpartiet föreslår att vi ska återvända till en migrationspolitik som leder till att problemen förvärras. Stora grupper skulle då återigen komma till Sverige och bidra till de här strukturella problemen, som vi nu försöker lösa. Vi har faktiskt lyckats pressa ned arbetslösheten också bland utrikes födda. Här vill nu Miljöpartiet i stället återvända till en migrationspolitik som är ansvarslös. Det förväntar man sig göra tillsammans med Socialdemokraterna.

Hur har ni egentligen tänkt att det ska hjälpa när det gäller problemen på arbetsmarknaden?

Herr talman! Ja, det är rätt att genomföra den reform som vi har genomfört, eftersom den förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Politik är tyvärr inte alltid att kunna ge varje människa precis det besked hon i precis den stunden hoppas på. Utan politik handlar om ledarskapet att stå för att medicinen ibland är besk men att den behövs för att lösa problemet. Så är det i detta fall.

En a-kassa som trappas av är såklart inte någonting som de som är arbetslösa precis i den stunden uppfattar vara det de önskar sig, men det är det som behövs för att lösa problemet.

Politik är ytterst, herr talman, att prioritera. För Socialdemokraternas del hamnar prioriteringen alltid hos dem som inte arbetar. För Moderaternas del hamnar prioriteringen hos dem som arbetar.

Man behöver inte anstränga sig särskilt mycket, trots att vi gillar att anstränga oss, för att ta reda på att det stämmer. Man kan läsa om det i Socialdemokraternas budget: Karensdagen ska avskaffas. A-kassereformen ska rivas upp. Det här kostar pengar. Man behöver bestämma sig för om man tycker att dessa kronor ska gå till dem som jobbar eller till dem som inte jobbar.

Socialdemokraterna har bestämt sig för att lägga tyngdpunkten i sina ekonomiska satsningar på dem som inte jobbar. Moderaterna har bestämt sig för att lägga tyngdpunkten i sina ekonomiska satsningar på dem som jobbar. Det är kanske den viktigaste skillnaden i svensk politik.

Jag förstår, herr talman, att Socialdemokraterna är avundsjuka på oss. De ska få ihop ett politiskt styre där Nooshi Dadgostar vill bli finansminister, där Daniel Helldén har krävt att det inte ska bli någon ny kärnkraft, för annars tänker Miljöpartiet inte ingå, och där Centerpartiet vill skära ned ännu mer i a-kassan och riva upp den svenska modellen. Jag förstår att man blir lite avundsjuk om man är socialdemokrat, och jag måste säga att jag lider med er för det.

(Applåder)

Herr talman! Sverige har i åratal byggts av människor som ställer klockan på morgonen och som tittar ut genom fönstret och ser att det ösregnar men ändå sätter sig på cykeln till sitt slitsamma jobb i hemtjänsten. Vi har studenter som sätter sig med komplicerad linjär algebra för att ta sig igenom ingenjörsutbildningen, uppfinna en ny skruv och starta ett nytt ABB. Men för Socialdemokraterna finns det alltid en röst för framför allt dem som inte arbetar.

Vi har bestämt oss för att i svensk politik vara den röst som aldrig ger upp om dem som arbetar. I varje enskilt läge där vi har möjlighet att prioritera ska vi välja den som hela tiden arbetar och anstränger sig. Vi ska prioritera den som ställer klockan och går upp, skjutsar barnen, jobbar lite övertid eller tar ett extra jobbpass för att korta vårdköerna. Det är deras sida vi ska stå på.

Därför sänker vi skatten på arbete. Skillnaden mellan att arbeta och att inte arbeta ska bli större. Vi tycker att det är rättvist att det lönar sig mer att arbeta.

Herr talman! En arbetslöshetsförsäkring som är konstruerad på ett sådant sätt att ersättningen trappas av över tid leder till ökad jobbsökaraktivitet. Ett mycket väl etablerat samband på arbetsmarknaden är att om man söker fler jobb ökar sannolikheten att man får ett jobb. Vi har konstruerat a-kassan på detta sätt för att det är mer effektivt men framför allt för att det också är mer rättvist.

Herr talman! Arbetslösheten är för hög. Sverige har alldeles för många människor som inte kommer till sin rätt.

Vår ekonomi ska alltid stå öppen för den som vill vara med och anstränga sig. Men Sverige byggs också med idén om att arbete inte bara är någonting man gör om man känner för det. Det är en plikt och en skyldighet som vi har inför vår samhällsgemenskap. Vi behöver hjälpas åt. Vi behöver hugga i. Man ska veta, herr talman, att det här landet har rest sig ur svårigheter genom att vi solidariskt, sida vid sida, arbetat och ansträngt oss.

Återupprättandet av arbetslinjen är den här mandatperiodens viktigaste projekt. När regeringen tillträdde var inflationen hög, konjunkturen låg och tillväxten på Europas bottennivåer. Tre plus ett och ett plus tre blir båda fyra. Där spelar ordningen ingen roll. Men i den ekonomiska politiken är det lite mer som när man klär på sig på morgonen. Det spelar roll om man börjar med strumporna eller med skorna. Vi, herr talman, var tvungna att börja med att bekämpa den höga inflationen för att sedan kunna se till att ta tag i den låga konjunkturen.

Vad ser vi nu? Jo, sex månader i rad med sjunkande arbetslöshet. Vi ser en tillväxt som har höjt sig från EU:s bottenskrap till toppligan i prognoserna för 2026. Det görs historiska investeringar i infrastruktur och rekordstora satsningar på forskning. Försvaret rustas upp för att både trygga gränsen och sätta människor i arbete.

Herr talman! Regeringens politik ser till att konjunkturen vänder uppåt. Men för moderater handlar inte arbetsmarknadspolitiken främst om stabilisering. Den handlar inte främst om att jämna ut konjunkturcykler. Den handlar om att förändra Sverige och vår ekonomi i grunden för att det ska fungera bättre. Det är därför reformen som står i centrum för den här debatten är så viktig.

Reformeringen av a-kassan förbättrar strukturellt vår ekonomi och vår arbetsmarknads funktionssätt. Svensk och internationell forskning tydliggör hur en arbetslöshetsersättning ska konstrueras för att bli optimal. Den ska balansera mellan två viktiga mål. Det ena målet är att säkerställa ekonomisk trygghet och möjlighet för människor att ta rätt jobb när de har blivit arbetslösa. Det andra är att se till att människor har korta arbetslöshetstider. Efter en tid är det viktigare att man tar ett jobb än rätt jobb. Det är viktigare att man arbetar än att man låter sig försörjas av andra.

A-kassan bör konstrueras så att den sjunker över tid för att stärka drivkrafterna under hela arbetslöshetstiden. Data visar att jobbsökaktiviteten ökar inför en avtrappning på grund av att man vet att det är extra viktigt att anstränga sig att söka jobb för att ersättningen snart sjunker. Det är så verkligheten och människors beteende faller ut.

Herr talman! Den skärpta avtrappningen i a-kassan är en viktig del av återupprättandet av arbetslinjen. Men det är inte allt i den här reformen. Den innebär också ett skifte till en inkomstbaserad a-kassa. Det minskar risken för fusk och fel, och det minskar byråkratin för såväl arbetsgivare som arbetslösa och a-kassor.

Herr talman! Den kanske viktigaste delen av den här reformen glöms lätt bort. Den är att aktivitetsstödet nu också innehåller drivkrafter för arbete genom avtrappning, tydliga krav och förväntningar. En sänkning görs med 5 procent per 100 dagar ned till ett golv – som vi dessutom har höjt, till skillnad från vad Socialdemokraterna gjorde när de styrde Sverige.

Herr talman! Moderaterna vill såklart mer. När det kommer till jobben vill vi alltid mer. Därför har vi fattat beslut om en ny ekonomisk politik, där vi går fram med tydliga reformer för att minska arbetslösheten. Sverige behöver komma ifrån dagens situation där arbetslösa hamnar mellan stolarna och kostnaderna i knät på kommunerna. Vi vill ha en samlad funktion som bedömer arbetsförmåga och ger instruktion till den myndighet som sedan ska vara ansvarig för vilka aktiviteter som behövs.

Vi har föreslagit att det inrättas ett nytt statligt arbetslöshetsbidrag som bygger på aktivitetsstödet och som kan ersätta det försörjningsstöd som betalas ut till många som i dag är arbetslösa. Hälften av alla som tar emot försörjningsstöd gör det av arbetslöshetsskäl, trots att försörjningsstödet är ett särskilt olämpligt bidrag om man har arbetsförmåga eftersom marginaleffekterna är hundraprocentiga. Därför har vi i stället föreslagit att alla som har arbetslöshet som försörjningshinder ska få ett arbetslöshetsbidrag byggt på aktivitetsstödet.

Vi har föreslagit att man ska reformera bostadsbidraget, att man ska göra en serie olika reformer av insatserna och att man ska samla yrkesutbildningen i en ny nationell yrkesutbildning där man slår ihop yrkesvux, arbetsmarknadsutbildning och piloten med NY för att de resurser som finns i systemet verkligen ska komma i arbete.

Socialdemokraterna beskrev att arbetsmarknadsutbildningens volymer inte kommer upp tillräckligt mycket. Jag beskrev att resurserna inom yrkesvux inte kommer i arbete; var tredje fullt finansierad plats står tom. Vi måste komma till rätta med detta. Vi måste se till att den som är arbetslös för att den saknar utbildning utbildar sig till arbete.

Herr talman! Situationen på den svenska arbetsmarknaden är ett resultat av alldeles för många år med alldeles för lite reformer. Resurserna finns, men reformerna måste också komma på plats. Vi tänker inte ge upp förrän vi har full sysselsättning. Vi tänker inte ge upp förrän alla som kan arbeta arbetar och alla kan leva på sin lön.

Herr talman! Jag skulle vilja avsluta med ett par relationstips till Socialdemokraterna och Ardalan Shekarabi. Förra veckan sa Ardalan Shekarabi i en podd att hans drömregering var med Moderaterna. Jag känner Moderaterna förhållandevis väl. Vi har haft en nära relation i kanske 17 år. Jag vet därför ett par saker om Moderaterna som jag tänkte passa på att dela med mig av som råd, tips eller rekommendationer efter det där kärleksbrevet eller den där fråga-chans-lappen, som man väl kan beskriva det som.

Moderaterna som parti vill gärna ha en gemensam idé med sin partner. Vi vill gärna ha ett gemensamt projekt. Vi vill gärna vara på väg i något slags gemensam riktning. Vi har därför hittat ett gäng som vi ser att vi kan göra stor skillnad för Sverige med och skrivit Tidöavtalet. Ned med invandringen! Upp med tillväxten! Ned med skjutningarna! Vi vill ha kortare vårdköer, ny kärnkraft och ett upprustat försvar. Det är dessutom så att vi har fått våra partner att gå med på någonting som vi faktiskt inte trodde att de skulle gå med på. Det får man ändå säga är förhållandevis framgångsrikt. Vi visste att de var lite skeptiska till vår syn på a-kassan, men den reformen är nu på plats.

I en framgångsrik relation lär man sig av varandra. Men vad gör Socialdemokraterna? Jo, de berättar att de gärna vill styra tillsammans med oss. Veckan efter håller de dock en pressträff och går till frontalattack mot akassereformen. Det är som om de inte förstår att det för Moderaterna är innehållet i politiken som avgör relationen. Socialdemokraterna verkar inte förstå att det kanske inte är någon bra idé att ge sig på en av de viktigaste reformer som den de vill styra tillsammans med har genomfört. Men jag tycker lite synd om Socialdemokraterna, som ska försöka få Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet att bilda regeringsunderlag. Då är det klart att man kan bli lite desperat.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Det klarnar inte riktigt hur den socialdemokratiska agendan för att bekämpa arbetslösheten egentligen ser ut. Större delen av också detta anförande ägnas åt att berätta hur ersättningen till dem som inte arbetar ska höjas och varför man ska göra det.

A-kassan är inte en försäkring. A-kassan är en transferering med försäkringsinslag, absolut. Den avgift man betalar för arbetslöshetsförsäkringen finansierar administrationen av försäkringen, inte ersättningen. Ersättningen i akassan finansieras av skattebetalarna, oavsett om man är med i akassan eller inte.

Så fungerar inte någon annan försäkring. Hade akassan varit en försäkring hade hela akassan bekostats av det kollektiv som medlemmarna i akassan utgör, och så är det ju inte. Därför finns det ändå en poäng i att hålla tungan någorlunda rätt i mun när det gäller akassans konstruktion.

Det verkar som att Ardalan Shekarabi och Socialdemokraterna tror att om man besöker lite branschorganisationer och frågar dem vilka utbildningar som behövs kommer allting att lösa sig. Om man ökar från 6 000 till några tusen fler i arbetsmarknadsutbildning kommer också allting att lösa sig.

Socialdemokraterna glömmer gärna den stora utbyggnad av yrkesvux vi har genomfört under mandatperioden. Här är det stora problemet inte brist på resurser, vilket både Arbetsförmedlingen och flera andra myndigheter konstaterar. Problemet är att det saknas personer som deltar i utbildningarna. I genomsnitt var tredje plats har stått tom sedan 2017. Vad gjorde Socialdemokraterna åt det? Ingenting, eftersom man är livrädd för att ställa tydligare krav på att den som är utan arbete ska anstränga sig för att bli anställbar och komma i arbete.

Här hade man önskat att Socialdemokraterna hade lärt sig av läxan från åtta kravlösa och reformlösa år och nu kom med ett politiskt program där man hade omprövat sin slappa politik och i stället gick fram med nya reformer som på riktigt kunde åtgärda problemen. Men det saknas tyvärr, herr talman.

Herr talman! Ardalan Shekarabi talar om att det behövs en ny politik, efter att ha ägnat en stor del av sitt anförande åt att berätta hur det ska löna sig mer att inte arbeta.

När Socialdemokraterna senast styrde Sverige hade man gått till val på målet att ha Europas lägsta arbetslöshet. En bit in i sin tid vid styret lämnade man det målet bakom sig eftersom man helt saknade reformer för att nå dit.

När vi tillträdde hade den socialdemokratiska regeringen lämnat efter sig en situation med hög inflation, sjunkande konjunktur och åtta år utan strukturella reformer på arbetsmarknaden som hade kunnat förbättra läget när det gäller att få färre arbetslösa.

Nu säger Socialdemokraterna att de har en ny plan. Först och främst, herr talman, ska man se till att akassan, ersättningen till dem som inte arbetar, höjs. Det är inte ett förvånansvärt löfte från Socialdemokraterna. Sedan lovar man en ny politik. Jag kände hopp i bänken när Ardalan Shekarabi började prata om att det behövdes en ny politik – men sedan var anförandet slut.

Därför, herr talman, tänkte jag ge Ardalan Shekarabi möjligheten att berätta vad den nya politiken för att bekämpa arbetslösheten är, utöver förslaget om att höja akassan. Detta vet vi ju, utifrån hur arbetsmarknaden fungerar, strukturellt kommer att leda till fler arbetslösa.

Fru talman! Det kan så klart bli sådana mycket stora förändringar som ledamoten Ådahl beskriver. En positiv sak är dock att vi inte är begränsade till att reformera studiemedelssystemet en gång per sekel. Man kan alltså göra reformer baserat på ungefär hur det ser ut nu eller på vad vi förväntar oss kommer att ske den närmaste tiden.

Att de svenska lärosätena inom ett par år skulle ställa om till att bli ackrediteringscenter är kanske inte det mest sannolika om man ser till utvecklingen av den högre utbildningen under överskådlig tid. Därför tror jag att man kan vara lite mer konkret och lite mer nära i sitt reformarbete. Jag kanske kan ha det som ett medskick till Centerpartiet.

Systemutformning påverkar beslutsfattandet på alla områden. Vi har sänkta skatter på arbete för att vi vill att människor ska arbeta mer, och man vill kanske höja skatten på någonting man tycker är dåligt för att det ska bli mindre av sådant. Det är ju hela poängen. Det är därför till exempel Miljöpartiet tycker att det är bra med högre skatt på arbete, för de tycker att man ska arbeta mindre.

Centerpartiet menar att det inte skulle spela någon roll med systemutformningen när det handlar om studiemedel, för det beslutet klarar man av att fatta helt fristående och på egen hand. Men i det läge vi har – det är ju inte på något sätt ett helt fritt system – där den studerande har ett statligt subventionerat och garanterat lån, ökar förstås riskerna om man kan arbeta hur mycket som helst parallellt med detta. Då kan man ta det stora lånet och kanske göra andra saker med pengarna – investera dem eller liknande – och sedan arbeta mycket och på det sättet dra ut på studietiden, minska genomströmningen och senarelägga arbetsmarknadsinträdet. Det är den typen av konsekvenser som jag är intresserad av att höra om. Har inte Centerpartiet tagit in dem i sin analys av förslaget?

Fru talman! Jag har en avslutande fråga denna sena timme, men först och främst tack för ett gott omdöme när det gäller våra reformförslag. Det känns positivt att höra att det finns sådant.

Om sanningen ska fram, vilket den ju gärna ska här i kammaren, har debatten om fribeloppet gått förhållandevis het i Moderaterna. Det har funnits ställningstaganden åt flera olika håll, som har debatterats och sammanvägts innan man landade i det förslag som nu presenterats. För att det inte ska uppstå någon oklarhet är det förstås något av en förenkling att säga att det ska vara undantag bara för just sommarmånaderna.

Poängen med förslaget är att fribeloppet inte ska beräknas på de månader då man inte har CSN. Men studerar man under sommaren och uppbär studiemedel för det bör fribeloppsbegränsningen gälla under de månaderna. Det är detta som är tanken. Men i många fall studerar man ju inte under sommaren, och då kan man ha det på det sättet.

Riksrevisionen har konstaterat att ett av de vanligaste skälen till avhopp och utdragen studietid är att man arbetar mycket parallellt med studierna. Det var en av de viktiga faktorerna som fick oss att landa i att inte vilja slopa hela fribeloppet.

Därför är min fråga till ledamoten Ådahl: Hur ser Centerpartiets bild av detta ut? Ni föreslår att helt slopa fribeloppet på lånedelen. Bedömer då inte Centerpartiet att det finns en risk för att man kan hamna i en situation där ännu fler avbryter sina studier eller drar ut på studierna? Vi har ju redan i dag ett stort problem med detta i Sverige.

Fru talman! Det är givetvis så att den här reformen, precis som andra reformer, grundar sig i det moderat politik alltid grundar sig i – det vill säga sunt förnuft och en klok inriktning mot hur vi ska kunna se till att Sverige blir ett bättre land.

Det man kommer att behöva oroa sig för om det blir som ledamoten Tängmark Roos indikerar, det vill säga en rödgrön regering, är såklart att den svenska högre utbildningen och inte minst de svenska studenterna ställs inför en serie svåra problem och utmaningar. En mycket allvarlig tid skulle vänta. Här pratar vi om en ekonomisk politik som helt saknar sammanhållning. Den gräver djupa budgethål i den svenska ekonomin, som kommer att hota finansieringen av den högre utbildningen. Den hotar möjligheten att förstärka studiemedelssystemet. Den driver på en dålig situation för den svenska ekonomin.

Det blir antagligen en försämrad konjunktur med stigande priser på grund av den typ av helt fria löften utan begränsningar som de rödgröna ger svenska folket inför val. Det är helt uppenbart. Sammantaget kan de budgetförslag som presenterats inte annat än i grunden destruera chanserna att hålla ordning och reda i den svenska ekonomin. Det kommer att drabba alla – inte minst studenter och de hushåll som har knappa resurser.

Det vore såklart på många sätt oroande om det blev på det sätt som Tängmark Roos hoppas. Vi kommer att göra vårt bästa för att skydda Sverige från den typen av politisk inriktning. Den vore mycket skadlig för Sverige, hushållen och inte minst studenterna.

Fru talman! Det kommer att erbjudas en mycket god möjlighet för Malte Tängmark Roos och hans kollegor att efter valet rösta ja till en proposition som kan läggas fram av en omvald moderatledd regering och som kommer att presentera precis den här typen av klok politik för Sveriges studenter. Den ska stärka genomströmningen i den högre utbildningen och säkerställa att studenter har en trygg ekonomi så att alla unga människor kan bli sitt bästa jag utan att begränsas av sin bakgrund.