Oliver Rosengren

Fru talman! Sverige står inför svåra prövningar. Vi ska klara av att göra viktiga investeringar i försvar, kriminalvård, infrastruktur och forskning. Vi ska stärka välfärden och se till att få högre tillväxt och en mer konkurrenskraftig ekonomi.

I allt detta vill Socialdemokraterna att vi ska bli mindre solidariska med varandra och inte dela på arbetsbördorna. Man vill i stället att det ska vara färre som arbetar, att de som arbetar ska tjäna mindre på det och dessutom att vi ska ha färre regler och färre krav i de här sjukförsäkringssystemen.

Varför vill Socialdemokraterna nedmontera arbetslinjen?

(Applåder)

Fru talman! Tack så mycket, Katarina Berggren, för detta socialdemokratiska brandtal för att vi ska arbeta mindre!

Alla poänger om att orättvisa situationer kan uppstå när jobb ser olika ut ska tas på mycket stort allvar och behandlas med all respekt. Vi vet dock, både av våra egna erfarenheter från Sverige och av internationella erfarenheter, att exempelvis försämrad försäkringsmässighet i sjukförsäkringssystem och slopande av karensavdrag leder till att fler personer blir sjukskrivna mer. Detta riskerar att leda till att det blir värre på många arbetsplatser och att trycket ökar på dem som är kvar på arbetsplatsen.

Därför är min fråga: Varför vill Socialdemokraterna att arbetsmiljön ska bli tuffare på arbetsplatser på grund av att färre är där och delar på arbetsuppgifterna?

(Applåder)

Fru talman! Ja, det är möjligt att vi har lite olika bilder av verkligheten.

Ni övergav nyanlända kvinnor, som knappt kunde läsa på sitt eget språk, i utanförskapsområden. En app var den enda hjälpen från samhället – efter att ni hade nedmonterat Arbetsförmedlingen. Nu har vi återupprättat Arbetsförmedlingen. Nu har vi skärpt krav och kontroller. Nu ser vi till att alla som är arbetslösa får en personlig kontakt, att insatserna blir fler och att drivkraften att jobba stärks i ersättningssystemen.

För er är arbetsmarknadspolitik att gömma och glömma människor som är arbetslösa i utanförskap. Det kommer aldrig att vara vårt svar eftersom vi vet att alla behövs.

(Applåder)

Fru talman! När vi fick väljarnas förtroende att få ordning på Sverige 2022 hade Sverige en inflation på 10 procent. Vi hade en svag konjunktur och en låg tillväxt. Svensk tillväxt var i Europas bottenskrap. Nu är den i stället på toppnivåer. Det är 3 procents tillväxt under året, enligt de senaste prognoserna.

Arbetslösheten har minskat varje månad och är nu på de lägsta nivåerna sedan 2023. Vi har en strukturarbetslöshet, alltså en underliggande arbetslöshet bortom konjunkturens svängningar, som för första gången på 20 år minskar. Det är enligt expertmyndigheten Konjunkturinstitutet ett resultat av att vi har fått ordning på bidragsinvandringen, att vi har fått bättre etablering av nyanlända och att vi har stärkt drivkrafterna för arbete genom sänkt skatt på arbete och en reformerad a-kassa.

Inget av detta klarade Socialdemokraterna av under de åtta år man styrde Sverige. Vad gjorde man i stället? Det kan vi återkomma till i nästa replikskifte.

Fru talman! Sverige reser sig igen.

Jag har mött oräkneliga unga människor som har vuxit upp i ett Sverige där problemen hopat sig och hoppet bleknat. Det har varit en känsla av att ingen riktigt gör något åt problemen, att ingen tar tag i det som inte fungerar och att politiken inte klarar uppgiften. Det har handlat om att det skjuts en till döds varje vecka, att pengarna inte räcker både till att tanka epatraktorn och till att gå ut med vännerna på helgen, att man är otrygg på vägen hem från träningen eller klubben, att det är så stökigt i skolan att man inte kan lära sig och att det inte finns jobb.

De här ungdomarna har nu i tusental strömmat till Moderaterna som väljare och till Moderata Ungdomsförbundet som medlemmar. Varför? Jo, för att de senaste fyra åren har problem blivit lösta. Skjutningarna har minskat med 75 procent, och poliserna blir allt fler. Bränslet har gått från världens dyraste till Europas billigaste. Vårdköerna har krympt med 40 procent. Arbetslösheten sjunker. Integrationen blir bättre. Reformer gör skillnad. Ungdomarna har känt att politiken kanske visst klarar detta och att vi kanske klarar det här tillsammans.

Hopp är ingen vacker saga vid sidan av problemen. Hopp är lösningen på problemen. Hopp är en verklighet och en vardag som blir stegvis bättre. Det är känslan av en återupprättad övertygelse om att vi som land, som folk, som förening, som arbetslag, som familj och som människor kommer att klara det.

Sverige reser sig, men vi har långt kvar att vandra. Vi behöver göra som vi alltid har gjort när vi ställts inför prövningar och problem. Vi behöver arbeta oss ur svårigheterna.

Det finns ingen mer solidarisk handling än att ställa klockan och gå till jobbet. Det finns inget mer rättvist sätt att fördela välstånd än genom arbete.

Arbetslinjen är att arbete alltid ska löna sig och löna sig mer än bidrag, att alla som kan arbeta ska arbeta och att alla som arbetar ska kunna leva på sin lön.

Nu behöver vi hålla arbetslinjen. Några kommer att försöka locka dig med att du inte behöver anstränga dig och med att det går även om vi inte hugger i – nog kan vi jobba lite mindre. De kommer att säga till dig att det arbete du utför ska löna sig mindre och att du inte behöver få riktigt så mycket lön för mödan. Lyssna inte på dem! De försöker lura dig. De försöker föra dig bakom ljuset.

Sanningen är att det kommer att bli tufft, svårt, jobbigt, kärvt. Det är priset vi kommer att behöva betala för en bättre framtid för oss själva och för våra barn. Men vi lovar att din ansträngning ska löna sig. Vi ska inte bara klara det. Vi ska vinna.

Arbetslinjen är inte bara lösningen på Sveriges problem. Arbetslinjen är också vägen till det bästa Sverige kan bli. Arbetslinjen är du och jag – när vi går till jobbet, använder våra färdigheter och våra förmågor till tjänst för andra och gör det bästa för oss själva och det bästa för Sverige. Det mycket enkla skälet är att Sverige är som bäst när Sverige jobbar.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Det ställs mycket riktigt två beprövade alternativ mot varandra i höstens val. Magdalena Andersson har varit statsminister och lett en vänsterregering. Ulf Kristersson har varit statsminister och lett ett Tidösamarbete.

Under dessa fyra år har vi fått igenom alla budgetar i riksdagen. Regeringen har hållit ihop. Vi har fått på plats fler propositioner än någon tidigare regering. Man kan såklart uppmärksamma att det vid ett par tillfällen har varit oroligheter i voteringar i kammaren.

Fru talman! Jag kan ändå passa på att kanske fräscha upp Ciczie Weidbys minne. Det ena beprövade alternativet är det jag precis redogjorde för. Det är en regering som har hållit ihop, budgetar som har gått igenom och propositioner efter propositioner som det har fattats beslut om med majoritetsstöd.

Det andra beprövade alternativet är inte riktigt lika stadigt. Det var budgetar som föll i riksdagen, statsministrar som röstades bort i misstroendeomröstningar, ministrar som fick avgå i kriser, partier som lämnade regeringen och uppgörelser med vildar. Det var lite stökigare. Det får man nog ändå säga att facit var från vänster.

Ciczie Weidby ska givetvis veta att ingen behöver vara orolig för att mista sin bostad. Det kommer nämligen inte att vara slumpen som avgör om man får behålla den. Alla som följer kraven som ställs kommer givetvis att få behålla sitt etableringsboende.

Därför behöver ingen vara orolig varje månad. Det är bara att följa de krav som ställs i etableringsprogrammet. Då kommer man också att ha ett etableringsboende.

På mina sista sekunder av talartiden vill jag tacka Ciczie Weidby för många mycket givande debatter under mandatperioden. Som ny ledamot i utskottet har det många gånger varit en fröjd att få debattera här i kammaren med dig. Det har jag varit mycket tacksam för.

Fru talman! Ciczie Weidby anklagar sitt tänkta samarbetsparti Socialdemokraterna för en omänsklig politik, för att vända sig med åtgärder mot de allra mest utsatta i samhället, för att vilja piska människor med otrygghet in i samhället och för att använda redskap som inte kommer att kunna fungera eftersom de bygger på något slags princip om att hungriga vargar jagar bäst. Det gäller givet att Socialdemokraterna planerat att rösta för de förslag Ciczie Weidby nu precis har anmärkt på här i debatten.

Fru talman! Det blir spännande att se hur det ska gå att få ihop den synen på integrationspolitik där varje krav är att utsätta människor för svår otrygghet, där varje förväntan är att vilja driva människor mot fördärv, med det som Socialdemokraterna tidigare menade var en omlagd integrationspolitik där kraven är självklara.

Min fråga till Ciczie Weidby blir därför: Kommer Vänsterpartiet att kräva en mer tillåtande migrationspolitik med lägre ställda krav i arbetslöshetsförsäkringen och i etableringsprogrammet?

Kommer man att kräva att etableringsboendereformen rivs upp så att de människor som nu kommer att få tillfälliga boenden, och krav på att delta i etableringsprogram för att ha tillgång till etableringsboende, i stället ska få gräddfil till bostadsmarknaden och permanenta boenden av kommunerna?

Fru talman! När vi tillträdde hade Sverige på några år tagit emot 320 000 asylsökande. Inflationen var hög, och arbetslösheten var bland Europas högsta. Nu är inflationen låg, integrationen blir allt bättre och Sverige har den lägsta asylinvandringen på 40 år.

Vi har lagt om kursen för politiken. Aktivitetskrav ser till att personer som tar emot bidrag också behöver anstränga sig på heltid för att skaffa egen försörjning. Man ska gå yrkesutbildningar, göra praktik, lära sig svenska och delta i de insatser som man behöver delta i för att bli en del av samhället.

En Sverigekurs eller Sverigeintroduktion ser till att de som kommer till Sverige rustas med bättre kunskaper om vad man förväntas göra i Sverige. De får kunskaper om vad som förväntas av en när det kommer till värderingar, att delta på arbetsmarknaden, lika oavsett kön, vår syn på sekularitet och att det här samhället är ett samhälle som vi bygger med människan i fokus.

När det gäller etableringsboende, som vi debatterar här i dag, har vi infört krav på att delta i insatser för att få bostadsförmåner under den tid man genomför en etablering. Det är slut på bidrag och bostad till personer som uppehåller sig illegalt i landet. Vi har infört skärpta krav för sfi. Man ska faktiskt lära sig svenska och inte harva runt på språkkurser där det inte går framåt.

Fru talman! Det är åtgärder som nu äntligen kommer på plats. Men för mig är inget av det nyheter. Jag blev kommunalråd i Växjö för flera mandatperioder sedan och var under två mandatperioder från 2014 ansvarig för socialtjänst, vuxenutbildning, arbetsmarknad och integration i Växjö kommun. Alla de reformer som jag nämnde nu – aktivitetskrav, Sverigeintroduktion, etableringsboende, stopp för bidrag och bostad till illegala invandrare och skärpta krav på deltagande i sfi – genomförde vi som kommun redan under mina år som ansvarig. De hamnade sedan i Tidöavtalet för att genomföras i hela landet, med Växjö som förebild.

Fru talman! De här åtgärderna spelar roll. De ser till att människor lämnar utanförskap och kommer i arbete och att fler barn får uppleva hur det är att växa upp med föräldrar som är integrerade i samhället och talar svenska. Man får bättre förutsättningar från start i det här landet.

När vi gjorde detta genomförde vi samtliga av de här förändringarna, som jag har nämnt – alla de här reformerna – trots stort, starkt och kompakt motstånd från den lokala socialdemokratin. Varje försök att skärpa ett krav, varje försök att erbjuda någon som har kommit till Sverige något högre förväntningar på att man faktiskt kan anstränga sig extra för att snabbare bli en del av vårt land möttes av starkt, kompakt motstånd.

Socialdemokraterna röstade nej till alla våra reformer för att stärka integrationen, fru talman. Det gick så långt att det inte stannade vid våra kommunala socialdemokrater. I Växjö införde vi etableringsboende, två år av boende parallellt med att man deltog i etableringsinsatserna, och om man inte deltog i etableringsinsatserna blev man av med sitt boende. Man hade nämligen eget ansvar för att delta i insatser och skulle inte se bostaden som en rättighet man fick bara för att man kom till Sverige och den kommunen utan som en förmån förknippad med att man anstränger sig för att bli en del av samhället.

Då ryckte ansvarigt statsråd, socialdemokraten Ylva Johansson, ut och hotade med att i lag förbjuda vårt sätt att hantera frågan och att skärpa lagstiftningen för att kommuner inte skulle runda det som hon menade var den uppenbara intentionen med den befintliga lagstiftningen: permanent boende.

Fru talman! Vi såg detta i inte bara medieintervjuer med ansvarig minister – absolut inte – utan också i rad efter rad av socialdemokratiskt styrda kommuner.

I Lunds kommun köpte man upp studentbostäder för att dela ut som permanenta boenden till nyanlända. Det var en politik som i grunden hotade legitimiteten för invandringen och gödde konflikter i samhället, när man upplevde att grupper ställdes tydligt emot varandra. Människor som hade arbetat och slitit i Sverige och hoppades att deras barn skulle få möjlighet att få en studentbostad när de började studera fick i stället veta att de bostäderna hade tagits ur studentbostadskön för att lämnas över till personer som inte hade varit en del av att bygga det här landet. Det är klart att det föder motstånd. Det är klart att det göder motsättningar. Där måste man visa ledarskap och ta ansvar.

Den etableringsboendereform som vi nu debatterar innebär reglerat tillfälligt boende och äntligen ett lagstöd för det som vi införde i Växjö 2017, för snart ett decennium sedan. Nu ska boendet vara tidsbegränsat, i detta fall i 36 månader, tre år. Det ska också vara villkorat på precis samma sätt som vi i Växjö själva hittade på. Man ska delta aktivt och anstränga sig i etableringsinsatserna och faktiskt ta del av de insatser som samhället erbjuder, fru talman, för att bli integrerad i det här landet. Om man inte deltar i insatserna ska man få boendet och bidraget indraget. Den typen av krav är en helt rimlig princip i ett samhälle.

Under samma tid som vi argumenterade för etableringsboende i Växjö hade vi väsentliga problem med etableringsinsatserna i Sverige, fru talman. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen granskade kravställandet i etableringsprogrammet. De konstaterade att Arbetsförmedlingen i åtta av tio fall där deltagarna inte hade fullföljt kraven inte delade ut några sanktioner. I åtta av tio fall där man inte följde de krav som ställdes tillämpade Arbetsförmedlingen inte den befintliga lagstiftningens krav på att man skulle få indragen ersättning.

Arbetsförmedlingen var nämligen, precis som så många andra delar av samhället, genomsyrad av en daltandekultur. Man har övergivit människor, gömda och glömda i utanförskap i utsatta områden, i stället för att fråga efter dem och ställa krav för att man bryr sig, vilket såklart är det rimliga och rättvisa att göra. Människor som arbetar känner nog att det ställs en hel del krav på dem i vardagen. Varför ska då inte de som inte arbetar också möta rimliga krav? Vi menar att det är det som är rättvist.

Men det är inte bara rättvist, utan det är också bra. Det gör att människor snabbare kommer in i samhället, snabbare kommer i arbete, snabbare lär sig svenska och snabbare skaffar sig de kompetenser och färdigheter som man behöver för att kunna ta ett arbete.

Fru talman! Krav är att bry sig. Etableringsboendereformen är ett av många exempel från den här regeringen på hur vi ställer krav för att vi bryr oss. Vi vill se till att de människor som har kommit till Sverige också kommer in i samhället och in i en arbetsgemenskap och får möjligheter att bygga sitt liv efter egen förmåga.

Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag. Den etableringsboendereform som vi nu ska fatta beslut om kommer att förbättra integrationen och bli ytterligare en reform i det led av åtgärder som gör att den strukturella arbetslösheten nu minskar i Sverige för första gången på ungefär 20 år. Det här gör att etableringstiden förkortas och att fler och fler invandrade personer kommer i arbete allt snabbare. Med de åtgärder vi nu vidtar ser vi till att samhället hålls samman bättre. Det är de här reformerna som gör det möjligt, fru talman, och därför måste vi hålla kursen.

Vi har slagit in på en väg för att säkerställa att de människor som har kommit till Sverige också kommer in i samhället. Därför vet vi att vi behöver en mycket stram bidragsinvandring – liten eller ingen. Vi ska såklart fortsätta se till att människor som vill komma hit för att arbeta, sköta sig och anstränga sig har möjlighet att göra det. Men vår uppgift är att inte överge människor i utsatthet.

Den nedmontering av Arbetsförmedlingen som genomfördes under Socialdemokraterna är det slut med. Nu återinförs personliga kontakter för alla arbetslösa. Hur kan man tro att en invandrad kvinna som inte kan läsa eller skriva ska kunna komma i arbete när hon blir övergiven i ett utanförskapsområde med en app som enda stöd från samhället? Det digitaliseringsexperiment – den nedmontering – som genomfördes av den socialdemokratiska regeringen är äntligen avslutat. Den kravlöshet som vi hade i integrationspolitiken är äntligen avslutad. Nu håller vi på att återupprätta Arbetsförmedlingen och stärka arbetslinjen, så att de människor som kommer till Sverige får goda förutsättningar att stå på egna ben, växa med egen kraft, bli sitt bästa jag och kunna göra det här samhället ännu bättre.

(Applåder)

Fru talman! Jag förstår att det kan uppstå en del otydligheter när man kommer in i debatten, som Lawen Redar såklart är mycket välkommen till, utan att ha varit en del av beredningen i utskottet.

Den lagstiftning som nu föreslås, och som vi diskuterar här i dag, avser ju etableringsboende. Man ska få tillgång till boende under tre år i stället för två år. Dessa 36 månader är förknippade med krav på deltagande i etableringsåtgärder.

Precis den typen av åtgärder genomförde vi i Växjö för många år sedan. Det är snart ett decennium sedan. När vi gjorde detta menade den dåvarande ansvariga ministern att det inte var i enlighet med den lagstiftning man då hade. Det skulle vara permanenta bostäder som inte var villkorade med den typen av krav.

Jag uppfattar att Socialdemokraterna har ändrat sig och nu tycker att det är bra att kräva att personer som kommit till Sverige själva försöker etablera sig på bostadsmarknaden. Det är mycket positivt.

Jag går vidare till den andra delen av min fråga. Av betänkandet framgår det mycket tydligt att det från partierna i opposition finns fyra olika synsätt på den här politiken.

Min fråga till Lawen Redar är om vi ska uppfatta det som att det är ett krav från Socialdemokraterna för att bilda en vänsterregering efter valet att den här politiken ska ligga fast. Kan man garantera svenska folket att den nya socialdemokratiska politiken innebär en stramare invandring och krav på personer som kommer till Sverige och att det är den som gäller – inte Centerpartiets, Miljöpartiets eller Vänsterpartiets kravlösa och gränslösa politik?

Fru talman! Tack så mycket, Lawen Redar, för det linjetal som vi nu fick ta del av!

Jag tänkte börja med att fråga om det som jag upplever som en omläggning av Socialdemokraternas politik på området. När jag var kommunalråd i Växjö och införde etableringsboende – långt innan det blev en diskussion om lagstiftning i den nationella debatten – gick Lawen Redars partikollega, den dåvarande ansvariga ministern Ylva Johansson, ut och dundrade i nationella medier om att detta var ett tydligt avsteg från intentionerna med lagstiftningen. Hon hotade till och med i nationella medier med att man kunde behöva ingripa med tydliggöranden av lagstiftningen.

Hon menade att kommunerna måste förstå att de bostäder som fördelades till dem som togs emot inom ramen för bosättningslagen givetvis skulle vara permanenta. Givetvis måste det vara så att det inte rörde sig om tidsbegränsade regler för boendena, utan här skulle det vara permanent boende.

Hon berömde att det byggdes bostäder i vad hon uttryckte var miljonprogramsklassen, alltså fler bostäder än vad vi hade sett tidigare med undantag för när man byggde miljonprogrammet.

Fru talman! Jag var inte riktigt lika övertygad om att det där var en helt positiv del av utvecklingen. Jag vill nu fråga Lawen Redar: Är det så att den tidigare idén att tvinga kommunerna till långsiktiga, permanenta boenden inte längre är en del av Socialdemokraternas politik? Står man bakom vår inriktning, alltså att det ska vara tillfälliga etableringsboenden?

Fru talman! Regeringen genomför tillsammans med Sverigedemokraterna en serie reformer för att vårda friskolereformen för att se till att de skolor som är aktiva sköter sig som de ska och för att det inte ska bli för mycket spekulation och riskkapitalism inom skolsystemet, exempelvis genom att ställa krav på mer långsiktigt ägande, genom att ha en ordentlig ägarprövning och genom att ställa höga kvalitetskrav för att någon ska få möjlighet att bidra till barns utbildning.

Det är viktigt att vi använder skattepengar på rätt sätt. För Moderaterna är utgångspunkten alltid att värna skattebetalarnas intressen. Vi är förhållandevis ointresserade av att värna skolkoncerners eller utländska bolags intressen. Vi är däremot väldigt intresserade av barns skolvillkor och av att få högre kvalitet i utbildningen.

På en rad platser runt om i Sverige ser vi mycket hög kvalitet i fristående skolor. Om man reducerar denna fråga till att handla om huruvida den som har riskerat pengar för att bygga upp en skolkoncern gör lite vinst riskerar man att kasta ut ett skolsystem som i dag levererar mycket goda resultat – i flera ämnen handlar det om resultat på världsnivå. Det vill vi inte medverka till, utan vi vill fortsätta att se till att skolsystemet i första hand ser barn och unga och sätter kunskapen först.

I vissa fall kommer det att passa alldeles utmärkt att fristående skolor är med och bidrar till detta. Om de inte bidrar till det utan i stället ägnar sig åt spekulation och mest är där för att tjäna pengar ska de såklart inte vara en del av skolsektorn. Då är skälet till att de är där inte detsamma som skälet till att Moderaterna håller på med skolpolitik. Vi gör det för barnen, för ungdomarna och för Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Robert Olesen för frågan.

Vi diskuterar ju en rad olika frågor inom skolområdet som är av stor betydelse för elevernas vardag, för hur man ska utföra utbildning i Sverige, för hur kvaliteten i yrkesutbildningen och på de teoretiska programmen ska kunna höjas och för hur skolan ska bli tryggare och betygen rättvisare. Trots detta, fru talman, vill Socialdemokraterna i varje givet läge återkomma till frågor om skolornas drift och skolkoncernernas vinst. Det är såklart olyckligt, men nu är frågan ställd och får därför besvaras.

Att vi har ett skolsystem som inte innehåller endast en utförare kommer att bidra till ökad konkurrens. Konkurrens kommer i sin tur att se till att vi får ökad kvalitet. I de lägen där vi ser att det finns förutsättningar för fristående utförare att bidra till kvalitet finns det skäl att låta dem göra det. I de fall där det inte finns möjlighet för fristående aktörer att bidra till ökad kvalitet bör vi inte ha dem.

Fristående aktörer har inget egenvärde. Det handlar om att vi ska höja kvaliteten genom konkurrens, benchmarking och flera aktörer, som man i vissa fall dessutom kan välja mellan. Det är argumentet för att tillåta fristående aktörer att vara med och bidra. Om fristående aktörer inte levererar kvalitet ska de givetvis stängas av och plockas bort.

(Applåder)

Fru talman! Det ska finnas alla möjligheter för ledamoten Paarup-Petersen att rösta på den typen av reformer efter valet när en omvald Kristersson-regering presenterar sådana.

Det är viktigt att fortsätta satsa på yrkesutbildningen, men jag tror att man måste hålla två tankar i huvudet samtidigt när man ger sig in i resursdiskussionen. Av konjunkturella skäl görs det i regel stora utökningar av yrkesutbildningen när konjunkturen viker. Det var därför inte konstigt att den tidigare regeringen gjorde stora utbyggnader av yrkesutbildningen i samband med coronapandemin och de efterföljande verkningarna på ekonomin, som medförde krav på att fler skulle kunna utbilda sig när de inte längre kunde ha det arbete som de tidigare hade. Det är inte så konstigt att man gör den typen av konjunkturella utbyggnader.

Det vi har kunnat se i de satsningar som har gjorts under den här mandatperioden är att det har gjorts utökningar även när det gäller de permanenta nivåerna för exempelvis yrkesvux. Det är dessutom så att instruktionerna till Arbetsförmedlingen om att utöka arbetsmarknadsutbildningen har blivit ännu tydligare – trots att Arbetsförmedlingen själv menar att det finns utmaningar i detta har vi framhärdat i att det är en viktig prioritering.

Här har vi ett viktigt arbete att göra. Vi måste fortsätta se till att resurserna ökar. De kommer alltid att öka lite extra när det är lågkonjunktur, för då behöver man göra den typen av förstärkningar. Vi behöver dock fortsätta att utöka yrkesutbildningen i Sverige permanent, både inom ramen för ungdomsgymnasiet och inom ramen för vuxenutbildningen. Det kommer att vara centralt.

Vi har gjort stora satsningar på resurssidan, fru talman, och nu ser vi fram emot att ta stora kliv på reformsidan. Flera av de saker som ledamoten efterfrågar är redan nu en del av reformagendan, exempelvis en betygsreform som kommer att se till att trösklarna till gymnasiet sänks så att fler får tillgång till gymnasial utbildning inklusive yrkesutbildning.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Paarup-Petersen, för frågorna!

Det stämmer att vi delar ett engagemang för yrkesutbildning. På SM i Ung Företagsamhet i går var det särskilt roligt att få delta i samtal och diskussioner med alla de elever som går yrkesprogram och samtidigt studerar entreprenörskap.

Sannolikheten att man blir egenföretagare om man går frisör eller vvs är såklart många gånger större än om man går ett ekonomiprogram. Ändå har ungt företagande blivit mer av standard på ekonomiprogram än på de yrkesutbildningar där det kanske är extra lämpligt. Det är positivt att Ung Företagsamhet har sett detta, att många kommuner nu börjar se detta och att det som vi gjorde i Växjö för många år sedan nu blir vanligare och vanligare, det vill säga att man säkerställer att alla elever även på yrkesprogrammen kan gå och läsa UF. Jag vill kvittera hyllningen till detta.

Fru talman! Jag fick ett par frågor här om yrkesutbildnings- och yrkesoffensiven. Ledamoten och jag har deltagit i flera olika sammanhang där näringslivet tvärtom beskriver att man ser den här offensiven. Man har sett att resurserna till yrkesutbildning har ökat.

Vi har ju förstärkt yrkesvux med ett helt Alvesta i utbildningsplatser. Vi har ökat ersättningen per utbildningsplats inom yrkesvux så att flera av de anordnare som finns nu har möjlighet att också erbjuda och tillhandahålla utbildningar med hög kvalitet. Vi har sett till att fler elever nu väljer yrkesprogrammen på gymnasiet genom att tala väl om detta och göra satsningar ekonomiskt för att det ska bli högre kvalitet och attraktivitet. Det är en rad olika viktiga delar som de facto innebär att resurserna till yrkesutbildningen ökar.

Nu är det också hög tid för reformerna, och dem genomför vi ett exempel på här och nu med yrkesproven. Den betygsreform som vi genomför kommer också att se till att fler får tillgång till utbildningsplatser på gymnasiet.