Robert Olesen (S) om Bättre förutsättningar för yrkesutbildning

Fru talman! Gymnasial yrkeskompetens är det som efterfrågas av många arbetsgivare. När näringslivet gör sina egna undersökningar blir det allt tydligare att det är gymnasial yrkeskompetens som efterfrågas i den svenska ekonomin.

Den här utvecklingen kommer att förstärkas av den tekniska utveckling som sker just nu med ökat inträde av AI och liknande modern teknik på arbetsmarknaden, som alltmer kommer att kräva omställning av arbetsmarknaden och av ekonomin. Det kommer att bli än tydligare att praktiska yrkesfärdigheter kommer att värderas ännu högre.

I ljuset av detta är den offensiv som vi har genomfört under mandatperioden, och fortfarande tänker genomföra, så viktig, det vill säga att förstärka yrkesutbildningarna och att förstärka yrkeskompetensens roll i det svenska samhället.

Den reform som debatteras i dag, och som vi strax ska fatta beslut om, handlar om att se till att yrkesprogrammen förstärks och att de yrkesprov som införs gör att säkerheten hos en arbetsgivare stärks så att den som har gått ut från ett yrkesgymnasium eller en yrkesutbildning för vuxna är rustad för jobbet i praktisk bemärkelse. Det ska bli som ett slags certifikat på att de som lämnar utbildningarna faktiskt är redo att gå rakt ut i arbete. Man ska inte behöva oroa sig för att utbildningen rustar för vissa saker men kanske inte riktigt rustar för det vi behöver här på arbetsmarknaden. Det här är en av många viktiga komponenter i vår yrkesoffensiv, i vårt arbete för att se till att yrkesutbildning uppvärderas och utökas för att rusta den svenska ekonomin på det sätt som behövs för att vi ska klara framtiden. Arbetsmarknaden ska rustas med det som efterfrågas.

Det är ingen hemlighet att Moderaterna har lagt fram förslag på en del reformer som skulle ta den typen av reformer ännu längre. Vi hade velat se att man kompletterar gymnasieutbildningarna med ett tredje spår – en tvåårig yrkesutbildning, en yrkesskola, som är möjlig för alla unga att välja. På det sättet kan trösklarna till gymnasiet sänkas, ett slags alla-ska-med-reform. Reformen skulle innebära att en del av dem som i dag väljer bort gymnasiet, hoppar av gymnasiet eller vill ta sig ut ur gymnasiet snabbare får möjlighet att göra det på en yrkesskola. Den här reformen är ett viktigt steg i rätt riktning. Den ökar kvaliteten i yrkesutbildningen och underlättar för fler att göra sig konkurrenskraftiga i ekonomin.

Yrkesoffensiven som vi vill se har inte bara de här viktiga komponenterna, utan den består också av flera andra relevanta delar. Det handlar om hur vi vill se till att vi kraftsamlar de yrkesutbildningar som finns i det svenska yrkesutbildningssystemet till en ny nationell yrkesutbildning. Då samlas arbetsmarknadsutbildningarna hos Arbetsförmedlingen, yrkesvux hos kommunerna och nationell yrkesutbildning, en pilot hos Myndigheten för yrkeshögskolan, i en ny rejäl reform. Vi kraftsamlar och ser till att de resurser vi faktiskt laddar in i systemet kommer i arbete.

Ett av de genomgående problemen för yrkesutbildning i Sverige, fru talman, är ju att vi inte tillräckligt väl använder de resurser vi faktiskt satsar.

I dag är det så att var tredje fullt finansierad plats inom den kommunala yrkesvuxenutbildningen inte används för att vi har för låga krav och förväntningar på att den som saknar utbildning ska utbilda sig till arbete. Flera av dem som anvisas till yrkesutbildning av Arbetsförmedlingen dyker inte upp över huvud taget, trots anvisning. Arbetsförmedlingen har brustit i de kontrollerna. Vi måste få de här resurserna i arbete, och då tror vi på en kraftsamling.

Vi vill inom ramen för en sådan reformering också se till att ersättningssystemet blir mer rättvist, fru talman. I dag har vi ett jämställdhetsproblem inom den svenska yrkesutbildningen eftersom många kvinnor väljer välfärdsorienterade yrkesutbildningar, ofta i kommunernas yrkesvux, och måste ta lån för att gå de utbildningarna medan många män som väljer industriorienterade yrkesutbildningar gör det inom ramen för Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning och får bidrag. Det bygger in en ekonomisk ojämställdhet bland arbetslösa, till nackdel för inte minst utrikes födda kvinnor. Det kan vi inte acceptera. Inom ramen för en ny nationell yrkesutbildning vill vi också se till att ersättningen kraftsamlas i ett ersättningssystem, ett statligt arbetslöshetsbidrag.

Fru talman! Inom ramen för förstärkningen av yrkesutbildning med ett yrkesprov, som vi diskuterar i dag, ser vi också behov av att förstärka systemet med praktik- och lärlingsplatser. Vi vill göra det enklare för de arbetsgivare som vill bidra att göra det, oavsett vilket som är det sändande utbildningssystemet. Vi vill dessutom, fru talman, se till att det blir mer lönsamt för de arbetsgivare som vill bidra till de här utbildningarna att göra det.

Vi vill ha ett handledaravdrag som ska bli en rabatt på arbetsgivaravgiften så att det blir enklare för arbetsgivarna att vara med och bidra och så att de vågar sätta sina mest kompetenta medarbetare på detta.

Det här skulle samlat se till att yrkesutbildningens roll i ekonomin förstärks, att fler kan gå en yrkesutbildning och att vi på det sättet får fler som möter arbetsgivarnas efterfrågan.

Fru talman! Innan jag avslutar vill jag såklart yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag vill också vända mig direkt till er som har valt en yrkesutbildning. Ni är vinnare i den nya ekonomin. Ni som har valt en yrkesutbildning kommer att stå starka på arbetsmarknaden. Ni kommer att ha jobb att inte bara söka och skaffa er utan ofta också välja mellan. Medan era kompisar som kanske har valt samhällsprogram eller humaniora eller liknande kommer att behöva ställa om, gå nya utbildningar och skola om sig inom yrkeshögskola eller andra yrkesutbildningar för att ta de olika praktiska, yrkesorienterade jobb som kommer att få ekonomin att fortsätta växa kommer ni att ha trygga möjligheter, mycket låg risk för arbetslöshet, stora chanser till goda inkomster och stora möjligheter på arbetsmarknaden.

Vårt uppdrag är att se till att de möjligheterna förstärks, att det lönar sig ännu mer att ta de här arbetena och att skatten på arbete kommer ned så att det lönar sig att göra de här viktiga valen och ta det samhällsansvar som många av er har gjort och tagit. Ni kanske inte i alla lägen lyssnade på den där föräldern som sa: Ta nu en bred utbildning med alla möjligheter! I stället vårdade ni ert intresse för ett yrke och en profession som gav er möjlighet att komma ut konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Grattis till det! Det är ni som är vinnare i den nya ekonomin.

Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Paarup-Petersen, för frågorna!

Det stämmer att vi delar ett engagemang för yrkesutbildning. På SM i Ung Företagsamhet i går var det särskilt roligt att få delta i samtal och diskussioner med alla de elever som går yrkesprogram och samtidigt studerar entreprenörskap.

Sannolikheten att man blir egenföretagare om man går frisör eller vvs är såklart många gånger större än om man går ett ekonomiprogram. Ändå har ungt företagande blivit mer av standard på ekonomiprogram än på de yrkesutbildningar där det kanske är extra lämpligt. Det är positivt att Ung Företagsamhet har sett detta, att många kommuner nu börjar se detta och att det som vi gjorde i Växjö för många år sedan nu blir vanligare och vanligare, det vill säga att man säkerställer att alla elever även på yrkesprogrammen kan gå och läsa UF. Jag vill kvittera hyllningen till detta.

Fru talman! Jag fick ett par frågor här om yrkesutbildnings- och yrkesoffensiven. Ledamoten och jag har deltagit i flera olika sammanhang där näringslivet tvärtom beskriver att man ser den här offensiven. Man har sett att resurserna till yrkesutbildning har ökat.

Vi har ju förstärkt yrkesvux med ett helt Alvesta i utbildningsplatser. Vi har ökat ersättningen per utbildningsplats inom yrkesvux så att flera av de anordnare som finns nu har möjlighet att också erbjuda och tillhandahålla utbildningar med hög kvalitet. Vi har sett till att fler elever nu väljer yrkesprogrammen på gymnasiet genom att tala väl om detta och göra satsningar ekonomiskt för att det ska bli högre kvalitet och attraktivitet. Det är en rad olika viktiga delar som de facto innebär att resurserna till yrkesutbildningen ökar.

Nu är det också hög tid för reformerna, och dem genomför vi ett exempel på här och nu med yrkesproven. Den betygsreform som vi genomför kommer också att se till att fler får tillgång till utbildningsplatser på gymnasiet.

Fru talman! Det ska finnas alla möjligheter för ledamoten Paarup-Petersen att rösta på den typen av reformer efter valet när en omvald Kristersson-regering presenterar sådana.

Det är viktigt att fortsätta satsa på yrkesutbildningen, men jag tror att man måste hålla två tankar i huvudet samtidigt när man ger sig in i resursdiskussionen. Av konjunkturella skäl görs det i regel stora utökningar av yrkesutbildningen när konjunkturen viker. Det var därför inte konstigt att den tidigare regeringen gjorde stora utbyggnader av yrkesutbildningen i samband med coronapandemin och de efterföljande verkningarna på ekonomin, som medförde krav på att fler skulle kunna utbilda sig när de inte längre kunde ha det arbete som de tidigare hade. Det är inte så konstigt att man gör den typen av konjunkturella utbyggnader.

Det vi har kunnat se i de satsningar som har gjorts under den här mandatperioden är att det har gjorts utökningar även när det gäller de permanenta nivåerna för exempelvis yrkesvux. Det är dessutom så att instruktionerna till Arbetsförmedlingen om att utöka arbetsmarknadsutbildningen har blivit ännu tydligare – trots att Arbetsförmedlingen själv menar att det finns utmaningar i detta har vi framhärdat i att det är en viktig prioritering.

Här har vi ett viktigt arbete att göra. Vi måste fortsätta se till att resurserna ökar. De kommer alltid att öka lite extra när det är lågkonjunktur, för då behöver man göra den typen av förstärkningar. Vi behöver dock fortsätta att utöka yrkesutbildningen i Sverige permanent, både inom ramen för ungdomsgymnasiet och inom ramen för vuxenutbildningen. Det kommer att vara centralt.

Vi har gjort stora satsningar på resurssidan, fru talman, och nu ser vi fram emot att ta stora kliv på reformsidan. Flera av de saker som ledamoten efterfrågar är redan nu en del av reformagendan, exempelvis en betygsreform som kommer att se till att trösklarna till gymnasiet sänks så att fler får tillgång till gymnasial utbildning inklusive yrkesutbildning.

Fru talman! Jag tackar Robert Olesen för frågan.

Vi diskuterar ju en rad olika frågor inom skolområdet som är av stor betydelse för elevernas vardag, för hur man ska utföra utbildning i Sverige, för hur kvaliteten i yrkesutbildningen och på de teoretiska programmen ska kunna höjas och för hur skolan ska bli tryggare och betygen rättvisare. Trots detta, fru talman, vill Socialdemokraterna i varje givet läge återkomma till frågor om skolornas drift och skolkoncernernas vinst. Det är såklart olyckligt, men nu är frågan ställd och får därför besvaras.

Att vi har ett skolsystem som inte innehåller endast en utförare kommer att bidra till ökad konkurrens. Konkurrens kommer i sin tur att se till att vi får ökad kvalitet. I de lägen där vi ser att det finns förutsättningar för fristående utförare att bidra till kvalitet finns det skäl att låta dem göra det. I de fall där det inte finns möjlighet för fristående aktörer att bidra till ökad kvalitet bör vi inte ha dem.

Fristående aktörer har inget egenvärde. Det handlar om att vi ska höja kvaliteten genom konkurrens, benchmarking och flera aktörer, som man i vissa fall dessutom kan välja mellan. Det är argumentet för att tillåta fristående aktörer att vara med och bidra. Om fristående aktörer inte levererar kvalitet ska de givetvis stängas av och plockas bort.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen genomför tillsammans med Sverigedemokraterna en serie reformer för att vårda friskolereformen för att se till att de skolor som är aktiva sköter sig som de ska och för att det inte ska bli för mycket spekulation och riskkapitalism inom skolsystemet, exempelvis genom att ställa krav på mer långsiktigt ägande, genom att ha en ordentlig ägarprövning och genom att ställa höga kvalitetskrav för att någon ska få möjlighet att bidra till barns utbildning.

Det är viktigt att vi använder skattepengar på rätt sätt. För Moderaterna är utgångspunkten alltid att värna skattebetalarnas intressen. Vi är förhållandevis ointresserade av att värna skolkoncerners eller utländska bolags intressen. Vi är däremot väldigt intresserade av barns skolvillkor och av att få högre kvalitet i utbildningen.

På en rad platser runt om i Sverige ser vi mycket hög kvalitet i fristående skolor. Om man reducerar denna fråga till att handla om huruvida den som har riskerat pengar för att bygga upp en skolkoncern gör lite vinst riskerar man att kasta ut ett skolsystem som i dag levererar mycket goda resultat – i flera ämnen handlar det om resultat på världsnivå. Det vill vi inte medverka till, utan vi vill fortsätta att se till att skolsystemet i första hand ser barn och unga och sätter kunskapen först.

I vissa fall kommer det att passa alldeles utmärkt att fristående skolor är med och bidrar till detta. Om de inte bidrar till det utan i stället ägnar sig åt spekulation och mest är där för att tjäna pengar ska de såklart inte vara en del av skolsektorn. Då är skälet till att de är där inte detsamma som skälet till att Moderaterna håller på med skolpolitik. Vi gör det för barnen, för ungdomarna och för Sverige.

(Applåder)