Riksflödet
Logga in

Riksflödet - Svensk politik direkt från källorna

Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Landskapsskyltar vid landskapsgränser

Motion 1074
Motion till riksdagen 2026/27:1074 av Mathias Bengtsson (KD) Landskapsskyltar vid landskapsgränser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att sätta upp landskapsskyltar vid landskapsgränserna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Landskapen är en viktig del av Sveriges kulturarv. Inte främst som geografiska enheter, utan framför allt levande bärare av vår nationella identitet och en källa till historisk stolthet och rikedom. Historien om våra svenska landskap sträcker sig långt bak i tiden, långt innan staten i Stockholm ritade upp länen som administrativa gränser. Landskapen, med rötter som går tillbaka till medeltiden och ännu längre, växte fram organiskt ur människors liv, arbete och gemenskap. De fungerade som grundstenar för vårt rättssystem och vår samhällsstruktur. Den äldsta kända landskapslagen, västgötalagen, vittnar om den centrala roll som landskapen spelade i vår utveckling, byggda underifrån, av folket själva. Landskapen var aldrig konstlade gränser. De formades av naturen, av bygderna och av de människor som levde där. De var självstyrande enheter, med egna lagar och traditioner, som lade grunden för den svenska nationen. I skarp kontrast till detta står länen. Länen är en påhittad indelning, framtagen ovanifrån som statens verktyg för administration, långt ifrån människors vardag och hembygd. Länsgränserna kom till när centralmakten på 1600-talet ville få bättre ordning på riket. År 1634 delades landet in i landshövdingedömen, styrda av ämbetsmän som skulle företräda kronan, bevaka dess intressen och se till att besluten från Stockholm genomfördes ute i landet. Några herrar kring rikskanslerns bord i huvudstaden tog fram kartorna, penna och linjal, och ordnade Sverige i administrativa fack. Bygder som vuxit fram under århundraden fick finna sig i att sorteras efter vad som var praktiskt för statens bokföring, skatteuppbörd och utskrivning av soldater. För människorna i landskapen återstod att försöka förstå varför ett streck som ritats i Stockholm skulle väga tyngre än den hembygd, historia och gemenskap som redan fanns. Ingen mas eller kulla i Dalarna behöver ett beslut från Stockholm för att veta var man hör hemma. Idag har landskapen tyvärr en mer undanskymd roll. Med undantag för vissa symboliska användningar som kungahusets titlar och vapensköldar, syns de sällan i offentligheten. Det är en förlust både för vår nationella självkänsla och för turismen. När man reser genom Sverige märker man genast skyltarna som markerar länsgränser, men landskapens gränser förblir osynliga. Det är inte bara en försummelse av vårt gemensamma kulturarv utan också en missad möjlighet att påminna oss om den historia som byggt vårt land. Svenska landskap representerar självständighet och lokalt självstyre, medan länsindelningen representerar centralmaktens kontroll. Att sätta upp skyltar vid landskapsgränserna skulle därför vara en enkel men meningsfull åtgärd. Det är varken dyrt eller praktiskt svårt att genomföra. Många vägar har redan skyltar som pekar ut kulturhistoriska sevärdheter, så varför skulle inte själva landskapen, dessa uråldriga fundament i vårt nationella arv, förtjäna samma respekt? Landskapsskyltar skulle inte bara öka kunskapen om landskapens namn och gränser för kommande generationer. De skulle också väcka stolthet hos svenskar och ge besökare en chans att uppleva den unika karaktär, kultur och historia som varje landskap bär på. Att synliggöra våra landskap är att hedra Sveriges själ. Mathias Bengtsson (KD)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Statlig närvaro i Dalarna

Motion 1073
Motion till riksdagen 2026/27:1073 av Mathias Bengtsson (KD) Statlig närvaro i Dalarna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur statlig närvaro kan stärkas i Dalarna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Lokal statlig närvaro i hela landet är av stor vikt. Det är inte enbart en symbolisk fråga, utan en fråga som berör allt från service och tillgänglighet till synlighet och trovärdighet. Att ha statliga jobb på handlar om att hela Sverige ska fungera. För att ett samhälle ska blomstra behövs en mångfald av arbetstillfällen. Det handlar om att skapa möjligheter för människor att bo och verka där de trivs och har sina rötter. Staten har en avgörande roll i detta sammanhang. Genom att sprida statliga jobb över hela landet kan vi utveckla attraktiva lokala och regionala arbetsmarknader. En bekymmersam trend har utvecklats i Dalarna de senaste åren. Antalet statliga arbetsställen har minskat, och regionen har drabbats hårdare än genomsnittet för landet som helhet. För att vända denna utveckling är det avgörande att staten tar ett tydligt ansvar för att bibehålla och utveckla sin närvaro på landsbygden. Vi behöver se till att fler statliga jobb finner sin plats utanför storstäderna. Denna närvaro har en direkt påverkan på människors vardag och på samhällsutvecklingen i stort. Staten är en viktig garant för service och tillgänglighet. När människor kan nå myndigheter och tjänster i närheten blir det enklare att leva och verka på landsbygden. Det är ett sätt att minska avstånden och ge människor möjligheten att dra nytta av samhällets resurser oavsett var de bor. Statlig närvaro handlar också om synlighet och trovärdighet. När staten finns på plats, visar den att den bryr sig om alla medborgare, oavsett var de bor. Det är ett tecken på att beslut och politik inte bara görs i stora städer, utan att landsbygden också har en röst och en plats i det nationella sammanhanget. I en tid när jobb och människor i allt högre grad rör sig mot städerna behöver staten agera som en motvikt genom att stärka sin närvaro på landsbygden. Statlig närvaro är en viktig investering i Sveriges framtid för att hela Sverige ska leva. Mathias Bengtsson (KD)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Höjt tak i lönebidraget

Motion 1072
Motion till riksdagen 2026/27:1072 av Veronica Kerr (KD) Höjt tak i lönebidraget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en höjning av taket i lönebidraget och tillkännager detta för regeringen. Motivering För många personer med funktionsnedsättning är lönebidraget en avgörande möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Det gör det möjligt för arbetsgivare att anställa personer som, trots begränsad arbetsförmåga, har mycket att bidra med men där arbetsgivaren annars inte skulle kunna bära hela kostnaden. Taket i lönebidraget har sedan år 2020 legat på 20 000 kronor per månad vid heltidsarbete. Detta innebär att arbetsgivaren endast får kompensation för den del av lönen som inte överstiger detta belopp, även om lönekostnaden i praktiken ofta är högre. I takt med att det allmänna löneläget stigit har lönebidragets värde succesivt urholkats, vilket kan minska incitamenten för arbetsgivare att använda stödformen trots att kompetensbehovet på många håll är stort. Kristdemokraternas grundläggande princip är att alla människor ska ges möjlighet att arbeta 100 procent av sin förmåga. Höjningen av taket skulle kunna bidra till att fler personer med funktionsnedsättning får arbete, samtidigt som det stärker kompetensförsörjningen i välfärdens yrken och andra sektorer där behovet av arbetskraft är stort. Veronica Kerr (KD)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Politiska vildar

Motion 1071
Motion till riksdagen 2026/27:1071 av Cecilia Engström (KD) Politiska vildar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om möjligheten att begränsa förekomsten av partilösa förtroendevalda och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett riksdagsmandat är personligt och varje ledamot bär sitt mandat med det ansvar som följer av uppdraget. Detta följer av vår konstitution, som i 4 kap. 11 § första stycket regeringsformen säger att: ”En riksdagsledamot eller en ersättare får inte lämna sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det”. Detta utvecklas i tredje stycket samma paragraf: ”En ledamot eller en ersättare får i annat fall skiljas från uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget.” Samtidigt är det svenska valsystemet baserat på politiska partier. Denna paradox har ställt till med ett antal problem vid olika tillfällen. Under den gångna mandatperioden 2022–2026 var det nio politiska vildar i slutet av mandatperioden. Dessförinnan under 2022 var exempelvis den rödgröna regeringen beroende av den avhoppande vänsterpartisten och politiska vilden Amineh Kakabaveh. Hon satt i praktiken på makten att fälla regeringens förslag när som helst och använde sin position för att ställa krav på de dåvarande Natoförhandlingarna, som vid tillfället befann sig i ett mycket känsligt skede. Få kan anse att detta var en önskvärd situation. Mot denna bakgrund anser Kristdemokraterna att det finns skäl att överväga att utreda frågan om att begränsa förekomsten av partilösa förtroendevalda, s.k. ”politiska vildar”. Frågan måste utredas noga utifrån konstitutionen och en fri och demokratisk representation. Cecilia Engström (KD)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Svenskt medborgarskap för kommunal och regional rösträtt

Motion 1070
Motion till riksdagen 2026/27:1070 av Terje Skaarnes (SD) Svenskt medborgarskap för kommunal och regional rösträtt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska lägga fram lagförslag som avskaffar rösträtten i kommun- och regionval för personer som varken är svenska medborgare eller andra unionsmedborgare samt före genomförandet vidta nödvändiga åtgärder beträffande Europarådets konvention om utlänningars delaktighet i samhällslivet på kommunal nivå och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska klarlägga förutsättningarna enligt EU-rätten och Europarådskonventionen för att införa krav på svenskt medborgarskap för rösträtt i regionval, lägga fram lagförslag för att genomföra detta separat där det är rättsligt möjligt samt ta nödvändiga initiativ i Sverige och EU för samma medborgarskapskrav i kommun- och regionval och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dagens rösträttsregler för kommun- och regionval skiljer mellan flera grupper av utländska medborgare. Vid kommunval omfattar rösträtten bland annat medborgare i andra EU-länder samt Island och Norge som uppfyller ålders- och folkbokföringsvillkoren. Åldersgränsen är 18 år. Även andra utländska medborgare får rösta efter tre års sammanhängande folkbokföring i Sverige. Medborgarskapet uttrycker en formell tillhörighet till Sverige. Det bör också vara grunden för rätten att genom allmänna val bestämma hur landet styrs. Kommunala och regionala beslut påverkar människors vardag och användningen av gemensamma resurser. Att besluten fattas på olika politiska nivåer är inget tillräckligt skäl för skilda principer om medborgarskap och rösträtt. Den som bor i en kommun berörs av dess beslut även utan att vara svensk medborgare. Bosättning är därför ett argument för dagens ordning. Rösträtten innebär dock ett särskilt demokratiskt mandat att avgöra vilka som ska styra. Den rätten bör följa medborgarskapet. Målet omfattar alla som saknar svenskt medborgarskap, oavsett vilket annat medborgarskap de har. Den första delen gäller personer som inte är medborgare i Sverige eller något annat EU-land. För denna grupp bör regeringen lägga fram förslag om att avskaffa rösträtten i både kommun- och regionval. Det omfattar också medborgare i Island och Norge. Även statslösa omfattas av principen att rösträtten ska kräva svenskt medborgarskap. Arbetet med dessa lagändringar bör drivas separat från de förändringar som behöver förhandlas på EU-nivå. Konventionen innehåller åtaganden om rösträtt för utländska invånare som uppfyller vissa villkor. Regeringen ska därför före genomförandet vidta de åtgärder beträffande konventionen som krävs för att införa ett krav på svenskt medborgarskap. De svenska lagändringarna och hanteringen av konventionsåtagandet behöver samordnas. Den andra delen gäller medborgare i övriga EU-länder som saknar svenskt medborgarskap. EU:s regler ger unionsmedborgare rätt att rösta i kommunalval i det medlemsland där de bor. Sverige måste därför driva förändringar på EU-nivå för att ett svenskt medborgarskapskrav ska kunna omfatta även denna grupp i kommunvalen. En ändring av svensk lag ersätter inte det arbetet. För regionvalen bör regeringen klarlägga vilka rättsliga förutsättningar som gäller för att införa ett krav på svenskt medborgarskap även för andra EU-medborgare. Klarläggandet ska omfatta både EU-rätten och Europarådskonventionen. Där det är rättsligt möjligt bör regeringen driva ett separat genomförande för regionvalen och lägga fram de lagförslag som krävs. Målet ska vara detsamma som för kommunvalen, men genomförandet ska anpassas till de rättsliga förutsättningarna för respektive val. Regeringen bör driva de svenska lagändringarna, åtgärderna beträffande Europarådskonventionen och arbetet på EU-nivå parallellt. Nödvändiga förändringar av Sveriges internationella åtaganden ska vara genomförda innan de nya rösträttsreglerna börjar tillämpas. Slutmålet är att rösträtt i svenska kommun- och regionval ska kräva svenskt medborgarskap. Terje Skaarnes (SD)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Enbart svenskt medborgarskap för riksdagsledamöter

Motion 1069
Motion till riksdagen 2026/27:1069 av Terje Skaarnes (SD) Enbart svenskt medborgarskap för riksdagsledamöter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag till grundlagsändring som innebär att riksdagsledamöter endast får ha svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen. Motivering En svensk medborgare som också har medborgarskap i ett annat land kan i dag väljas till riksdagen. Något krav på enbart svenskt medborgarskap finns inte. Den som stiftar Sveriges lagar och beslutar om statens budget bör dock bara ha band till Sverige genom medborgarskap. Därför bör kraven för riksdagsuppdraget ändras. Medborgarskapet innebär ett formellt band mellan en person och en stat. När Sveriges och en annan stats intressen står mot varandra ska en riksdagsledamot företräda Sverige. Min bedömning är att det ansvaret är oförenligt med att samtidigt genom medborgarskap tillhöra den andra staten. Sveriges folkvalda lagstiftare bör stå fria från sådana band till andra stater. Det är ett politiskt ställningstagande om kraven för uppdraget, inte ett påstående om att personer med dubbelt medborgarskap är illojala. Öppenhet om andra medborgarskap ger väljarna information men lämnar banden till den andra staten kvar. En bedömning av varje persons lojalitet gör inte heller att det andra medborgarskapet upphör. När syftet är att undvika själva bandet räcker därför varken öppenhet eller individuella bedömningar. Samma krav för uppdraget ska gälla alla riksdagsledamöter, oavsett vilket annat land de är medborgare i eller vilken politisk uppfattning de har. Redan i dag är svenskt medborgarskap ett krav för att vara riksdagsledamot. Enligt 3 kap. 4 § regeringsformen är valbarheten knuten till villkoren för rösträtt. Ett krav på enbart svenskt medborgarskap begränsar ytterligare vilka personer väljarna får välja. Väljarnas frihet väger tungt. För just uppdraget att utöva Sveriges lagstiftande makt bör ändå kravet på att endast ha svenskt medborgarskap väga tyngre. SD har tidigare föreslagit krav på enbart svenskt medborgarskap för statsministern, statsråd och riksdagsledamöter i motion 2025/26:193. Motionen avslogs. Denna motion avgränsar kravet till riksdagsledamöter och begär uttryckligen ett förslag till grundlagsändring av villkoren för uppdraget. Tyngdpunkten ligger på det formella bandet till en annan stat och varför det bör vara oförenligt med att vara svensk lagstiftare. Frågan bör därför prövas på nytt med denna avgränsning. Regeringen ska ta fram den grundlagsändring som krävs för att endast svenska medborgare utan andra medborgarskap ska få vara riksdagsledamöter. Grundlagsändring kräver två likalydande beslut med ett riksdagsval emellan. Den processen tar tid och arbetet bör därför påbörjas utan dröjsmål. Terje Skaarnes (SD)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Samla fakturering av små myndighetsbelopp

Motion 1068
Motion till riksdagen 2026/27:1068 av Terje Skaarnes (SD) Samla fakturering av små myndighetsbelopp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur myndigheters småbelopp ska kunna samlas för fakturering vid en beloppsgräns, med 1 000 kronor som riktmärke, eller i januari följande år om gränsen inte nåtts, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Transportstyrelsen skickar månadsvis en avi för föregående månads trängselskatt. För den som sällan passerar en betalstation kan det röra sig om mycket små belopp. Ett exempel är en person som fått en avi på nio kronor. Myndigheters småbelopp bör samlas tills de når en beloppsgräns, med 1 000 kronor som riktmärke, eller aviseras i januari året efter om gränsen inte har nåtts. Om trängselskatten inte betalas i tid tas en tilläggsavgift på 500 kronor ut. Det är en särskild avgift för försenad trängselskatt, inte en generell påminnelseavgift för myndighetsfakturor. Skillnaden mellan ett ursprungligt belopp på nio kronor och en tilläggsavgift på 500 är orimligt stor. Den enskilde har ansvar för att betala sin skatt, men betalningsrutinerna bör vara rimliga även för den som bara någon enstaka gång kör där trängselskatt tas ut. En liten avi är lätt att glömma bort, även när den kommer digitalt genom exempelvis Kivra eller Min myndighetspost. Digital leverans tar inte bort behovet av att uppmärksamma varje betalning och genomföra den i tid. Myndigheter bör inte kräva upprepade separata betalningar av småbelopp när dessa i stället kan samlas. Det ska vara enkelt att göra rätt även för den som sällan har anledning att betala till en viss myndighet. Reformen bör omfatta småbelopp hos såväl statliga som kommunala myndigheter. Trängselskatten är ett konkret exempel på behovet, men uppdraget ska gälla myndigheters fakturering generellt. För trängselskatten behöver betalningsordningen anpassas till att det rör sig om skattebeslut. Att betalningen samlas innebär inte i sig att månadsvisa beslut behöver avskaffas. En samlad betalning innebär att myndigheterna får vänta längre på vissa intäkter. Nya rutiner kan också kräva ändringar i administrativa system. Dessa kostnader ska vägas mot möjliga besparingar genom färre avier och betalningar. Den enskilde behöver samtidigt få tydlig information om det samlade beloppet så att årsbetalningen inte kommer som en överraskning. En samlad årsräkning kan bli svårare att betala än flera mindre belopp. Utredningen ska pröva hur den risken kan begränsas utan att småbelopp krävs in separat under året. Skulden ska betalas, men småbelopp ska inte behöva hanteras som separata betalningskrav under året. Regeringen bör därför utreda genomförandet av en gemensam ordning för myndigheters småbelopp och vilka regeländringar som krävs. Utgångspunkten ska vara betalning först när beloppsgränsen nås. Kvarvarande belopp under gränsen ska samlas till en betalning i januari för föregående år. Terje Skaarnes (SD)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Stärkta insatser för att förhindra olämplig personal i skolan

Motion 1067
Motion till riksdagen 2026/27:1067 av Elias Aguirre (S) Stärkta insatser för att förhindra olämplig personal i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga åtgärder för att förhindra och hantera olämplig personal i skolan och tillkännager detta för regeringen. Motivering De senaste åren har en rad avslöjanden gjorts rörande personal som agerat gravt olämpligt mot elever men ändå fått fortsätta arbeta inom skolan. Det har handlat om underlåtenhet att polisanmäla, om bristande bakgrundskontroll och om att information inte förmedlas mellan arbetsgivare. Bristerna i systemet har allt för ofta resulterat i att personal som är tydligt olämplig att arbeta med barn och ungdomar får fortsätta göra det, antingen på samma arbetsplats eller genom att bli utköpt och sedan få jobb på annan skola. Riksrevisionen riktade i rapporten Systemet för lärarlegitimation (RiR 2025:12) allvarlig kritik mot det bristfälliga arbetet med att säkerställa att endast lämplig personal får verka inom skolan. Man drog i rapporten slutsatsen att "det saknas effektiva mekanismer för att förhindra och hantera olämpliga lärare i skolan". Sedan dess har vissa justeringar gjorts genom riksdagsbeslut, rörande Prop. 2025/26:174 Utökade registerkontroller i skolväsendet. Beslutet innebar bl a att registerkontroller ska omfatta vissa uppgifter i misstankeregistret och att registerutdrag inte ska vara äldre än sex månader. Åtgärderna är dock inte tillräckliga, och stora delar av riksrevisionens förslag till åtgärder har hittills lämnats utan åtgärd av regeringen. Bland det som Riksrevisionen förslår, och som lämnats utan åtgärd, finns exempelvis förslag om: Att införa krav på huvudmän att anmäla allvarliga fall med olämpliga och oskickliga lärare till Skolinspektionen. Att ge Skolverket möjlighet att kontrollera belastningsregistret i samband med ansökan om legitimation för lärare och förskollärare. Att överväga om registerkontrollen av skolans och förskolans personal ska göras regelbundet, istället för enbart vid nyanställning. Vi behöver använda alla till buds stående medel för att förhindra olämplig personal att arbeta i skolan, därför är det av största vikt att arbetet påbörjas med att överväga de förslag som Riksrevisionen gett på området. Elias Aguirre (S)
Elias Aguirre och 3 till S
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Civilsamhällets roll för att bryta äldres ensamhet

Motion 1066
Motion till riksdagen 2026/27:1066 av Elias Aguirre m.fl. (S) Civilsamhällets roll för att bryta äldres ensamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta fram en samlad strategi för att stödja lokala insatser och engagemang inom civilsamhället för att motverka äldres ofrivilliga ensamhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi lever allt längre och många äldre kan vara friska och aktiva långt upp i åldrarna. Sverige har generellt en god hälsa bland äldre jämfört med många andra länder. Samtidigt växer ett allvarligt problem: den ofrivilliga ensamheten. En betydande andel äldre upplever ensamhet mot sin vilja. För den som lever med långvarig eller omfattande ensamhet ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa. Ensamhet kan också påverka livskvaliteten och möjligheten att fortsätta leva ett aktivt och självständigt liv. Social gemenskap och meningsfulla relationer är därför en viktig del av det förebyggande hälsoarbetet. Forskning visar att sociala aktiviteter och gemenskap kan bidra till bättre psykiskt välbefinnande, minska risken för depression och ha positiva effekter på den fysiska hälsan. För äldre kan möjligheten att träffa andra, delta i aktiviteter och känna sig behövd vara avgörande för att behålla både livskvalitet och hälsa. Att investera i det friska handlar därför inte bara om hälso- och sjukvården. Det handlar också om att skapa förutsättningar för gemenskap och delaktighet. Här spelar civilsamhället en avgörande roll. Pensionärsorganisationer, föreningar, trossamfund och andra ideella verksamheter skapar mötesplatser, aktiviteter och sammanhang där människor kan träffa andra och känna tillhörighet. Det är värden som det offentliga aldrig kan skapa på egen hand. Samtidigt ser förutsättningarna olika ut runt om i landet. På vissa platser finns ett starkt föreningsliv och många mötesplatser, medan andra kommuner kan ha betydligt sämre möjligheter för äldre att delta i sociala aktiviteter. Det behövs därför bättre förutsättningar för lokala initiativ och ett långsiktigt samarbete mellan det offentliga och civilsamhället. Regeringen bör därför se över möjligheten att ta fram en samlad strategi för att stödja lokala insatser mot äldres ofrivilliga ensamhet. En sådan strategi bör bland annat kunna bidra till att stärka civilsamhällets förutsättningar, utveckla och tillgängliggöra mötesplatser och göra det enklare för äldre att delta i sociala och kulturella aktiviteter. Genom att stärka gemenskapen och skapa fler möjligheter till delaktighet kan vi förebygga ohälsa, förbättra livskvaliteten och ge fler äldre möjlighet till ett längre, friskare och mer meningsfullt liv. Elias Aguirre (S) Teresa Carvalho (S) Eva Lindh (S) Johan Andersson (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Kostnadsfri och jämlik TBE-vaccination med Blekinge som pilotområde

Motion 1065
Motion till riksdagen 2026/27:1065 av Heléne Björklund (S) Kostnadsfri och jämlik TBE-vaccination med Blekinge som pilotområde Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att finansiera och utvärdera en pilotverksamhet i Blekinge med kostnadsfri TBE-vaccination och på sikt utreda förutsättningarna för övriga förslag i motionen och tillkännager detta för regeringen. Motivering TBE (tick-borne encephalitis), eller fästingburen hjärninflammation, är en virussjukdom som sprids via fästingar. Sjukdomen kan börja med feber, huvudvärk och muskelvärk men i allvarliga fall utvecklas till hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation. För den som drabbas kan konsekvenserna bli mycket svåra, med exempelvis förlamning, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter och långvarig trötthet. Det finns ingen botande behandling mot TBE. Däremot finns effektiva vacciner som kan förebygga sjukdomen och dess allvarliga konsekvenser. Antalet rapporterade fall av TBE har ökat kraftigt i Sverige under de senaste decennierna. Under 2025 rapporterades drygt 500 fall och sjukdomen förekommer i allt större geografiska områden. Folkhälsomyndigheten konstaterar att förekomsten har ökat med omkring sex procent årligen under den senaste tioårsperioden. Ett varmare klimat, längre fästingsäsonger och förändrade förutsättningar för fästingarnas utbredning bidrar till utvecklingen. Blekinge är ett av de län där det finns en dokumenterad risk för TBE. Enligt Folkhälsomyndighetens riskklassificering tillhör Olofström, Ronneby och Sölvesborg områden med måttlig till hög förekomst av TBE, medan Karlshamn och Karlskrona tillhör områden med lägre förekomst. Det innebär att samtliga fem kommuner i Blekinge omfattas av riskklassificeringen. Trots att det finns ett effektivt vaccin mot sjukdomen är vaccination fortfarande en kostnadsfråga för den enskilde. Vaccinet kräver flera doser för att ge ett långvarigt skydd och därefter återkommande påfyllnadsdoser. För en barnfamilj kan den sammanlagda kostnaden uppgå till flera tusen kronor. Det är pengar som många hushåll har svårt att avsätta, särskilt i tider när levnadskostnaderna är höga. Ett första steg bör vara att staten finansierar en pilotverksamhet i Blekinge där kostnadsfri TBE-vaccination erbjuds. Genom en sådan försöksverksamhet kan vaccinationstäckningen öka samtidigt som effekterna på deltagande, tillgänglighet och kostnader utvärderas. Erfarenheterna kan sedan ligga till grund för beslut om hur kostnadsfri vaccination kan erbjudas i större skala. På längre sikt bör TBE-vaccination prövas för att ingå i ett nationellt vaccinationsprogram. Sverige har en lång tradition av att genom gemensamt finansierade vaccinationsprogram skydda befolkningen mot allvarliga infektionssjukdomar. En annan viktig fråga är tillgängligheten. Den som vill vaccinera sig mot TBE ska kunna vända sig till sin vanliga vårdcentral och få hjälp. Vaccinationer bör vara en naturlig del av den förebyggande hälso- och sjukvården. Det är inte rimligt att människor ska vara beroende av tillgången till särskilda vaccinationsmottagningar eller privata aktörer för att få ett rekommenderat skydd mot allvarlig sjukdom. Därför bör möjligheten att erbjuda TBE-vaccination inom den ordinarie primärvården säkerställas i hela landet. Blekinge har goda förutsättningar att bli ett pilotområde för en mer jämlik och tillgänglig TBE-vaccination. En sådan satsning skulle kunna ge värdefulla erfarenheter för hela landet och samtidigt vara ett steg mot ett samhälle där möjligheten att förebygga allvarlig sjukdom inte avgörs av den enskildes ekonomi. Heléne Björklund (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Statlig närvaro och likvärdig service i hela landet

Motion 1064
Motion till riksdagen 2026/27:1064 av Heléne Björklund och Magnus Johansson (båda S) Statlig närvaro och likvärdig service i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en god och likvärdig tillgång till statlig service i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att ett land ska hålla ihop måste människor i hela Sverige känna att staten finns där för dem. Det handlar om tillgången till grundläggande samhällsservice, om statliga arbetstillfällen och om möjligheten att få hjälp av myndigheter. Men det handlar också om rättvisa och respekt för det ömsesidiga samhällskontraktet. Oavsett var i landet man bor ska man kunna förvänta sig en rimlig och likvärdig nivå av statlig service. Under lång tid har utvecklingen gått i motsatt riktning. Myndigheters lokalkontor har lagts ned, statliga arbetstillfällen har koncentrerats till större städer och den personliga servicen har blivit allt svårare att nå. För människor i mindre kommuner och på landsbygden innebär det längre avstånd, minskad tillgänglighet och en känsla av att staten drar sig tillbaka. När polisstationen, servicekontoret eller arbetsförmedlingen försvinner från en ort påverkar det människors vardag och riskerar att försvaga förtroendet för samhällets institutioner. Den statliga närvaron är också viktig för den lokala och regionala utvecklingen. Statliga arbetstillfällen bidrar till arbetsmarknaden, stärker kommunernas attraktivitet och skapar förutsättningar för människor att bo och arbeta i hela landet. Värna och utveckla de statliga servicekontoren Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tog viktiga steg för att stärka statens närvaro genom att bygga ut antalet statliga servicekontor. Genom Statens servicecenter samordnades flera myndigheters service så att människor enklare skulle kunna få hjälp med sina ärenden. Den utvecklingen behöver fortsätta. Under de senaste åren har anslagen till Statens servicecenter minskats, vilket har lett till att ett stort antal servicekontor avvecklats. Det är en utveckling som riskerar att öka avståndet mellan medborgarna och staten. I Blekinge beslutades att servicekontoret i Karlshamn skulle stängas, trots att verksamheten hade ett stort antal besökare. Efter omfattande kritik ändrades beslutet och kontoret fick vara kvar. Det visar vilken betydelse den lokala statliga servicen har och hur viktigt det är att värna den. En lokalt närvarande polis i varje kommun Polisens lokala närvaro är en viktig del av människors trygghet och förtroende för samhället. Även här har utvecklingen gått mot en ökad centralisering. Polisstationer har lagts ned och verksamheter har koncentrerats till större orter. I Blekinge har detta bland annat berört Sölvesborg och Olofström, där den tidigare lokala polisverksamheten har ersatts av mer begränsade möjligheter till fysisk service. Den lokala polisstationen fyller flera funktioner. Den är en plats dit människor kan vända sig för att anmäla brott, lämna uppgifter eller få hjälp. Men den är också en del av polisens förankring i lokalsamhället. När polisen finns nära invånarna förbättras förutsättningarna för samverkan med kommunen, föreningslivet, näringslivet och andra aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Det bör därför säkerställas att det finns en lokalt närvarande polisverksamhet i landets samtliga kommuner, med en fysisk tillgänglighet som motsvarar invånarnas behov. Tillgång till apotek och läkemedel i hela landet Tillgången till apotek och läkemedel är en grundläggande del av välfärden och en förutsättning för en jämlik vård. Även på detta område har centraliseringen skapat problem. I delar av landsbygden och glesbygden är avstånden till närmaste fullserviceapotek stora. För den som är äldre, saknar bil eller har svårt att resa kan möjligheten att hämta ut sina läkemedel bli en betydande utmaning. Det är inte rimligt att tillgången till en så grundläggande samhällsfunktion ska vara beroende av var man bor. Staten behöver därför ta ett större ansvar för att säkerställa en god tillgång till apotek och läkemedelsservice i hela landet. Fler statliga arbetstillfällen i hela landet Statlig närvaro handlar inte enbart om samhällsservice. Det handlar också om var statens verksamheter och arbetstillfällen är placerade. Under den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen genomfördes ett viktigt arbete för att ny- och omlokalisera statlig verksamhet från Stockholm till andra delar av Sverige. Detta arbete bör fortsätta. Vid nyetableringar av statliga myndigheter och verksamheter bör lokalisering utanför huvudstadsregionen vara ett tydligt alternativ. Detsamma gäller vid omorganisationer och när nya statliga arbetsuppgifter tillkommer. En långsiktigt hållbar lokalisering förutsätter att verksamheternas kompetensbehov beaktas och att möjligheterna på de regionala arbetsmarknaderna tas till vara. De möjligheter till distansarbete och mer flexibla arbetsformer som utvecklats under senare år bör också användas för att stärka statens närvaro i fler delar av landet. Statens närvaro måste följas upp För att säkerställa en god och likvärdig statlig service behövs en löpande uppföljning av hur tillgängligheten utvecklas i olika delar av landet. Sverige ska vara ett land där människor känner att samhället fungerar, oavsett om de bor i en storstad, en mindre kommun eller på landsbygden. Heléne Björklund (S) Magnus Johansson (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Läkemedel mot obesitas inom högkostnadsskyddet

Motion 1063
Motion till riksdagen 2026/27:1063 av Heléne Björklund (S) Läkemedel mot obesitas inom högkostnadsskyddet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att säkerställa god och jämlik behandling för patienter som beviljats obesitaskirurgi men som av medicinska skäl inte kan genomgå operation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Övervikt och obesitas är en av vår tids stora folkhälsoutmaningar. Det påverkar den enskilda människans livskvalitet och hälsa och kan leda till stora kostnader för samhället. Sjukdomar som diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancerformer och psykisk ohälsa är starkt kopplade till obesitas. Under de senaste åren har nya läkemedel mot obesitas visat mycket goda resultat. De kan bidra till betydande viktnedgång, bättre hälsa, högre livskvalitet och minskad belastning på sjukvården. För många människor innebär dessa läkemedel en möjlighet att återgå till arbete, delta i samhällslivet och leva ett längre och friskare liv. I dag får många patienter själva bekosta dessa läkemedel, vilket innebär att de ekonomiska förutsättningarna kan vara avgörande för möjligheten att ta del av behandlingen. Detta riskerar att skapa ojämlikhet i vården och i människors möjlighet till ett friskare liv. Sjukvården beviljar i dag vissa patienter obesitaskirurgi som ett behandlingsalternativ. För en del patienter är dock en operation inte möjlig av medicinska skäl, trots att behovet av behandling är lika stort. Dessa patienter hamnar i ett ojämlikt läge, där de inte kan genomgå den beviljade operationen samtidigt som de själva kan behöva bekosta den läkemedelsbehandling som skulle kunna vara ett alternativ. Det är därför angeläget att särskilt uppmärksamma denna patientgrupp och deras möjligheter att få tillgång till effektiv läkemedelsbehandling. För patienter som har beviljats obesitaskirurgi men av medicinska skäl inte kan genomgå operation bör möjligheten till läkemedelsbehandling inom ramen för högkostnadsskyddet särskilt beaktas, med respekt för den ordning som gäller för beslut om läkemedelssubventioner. En sådan inriktning skulle kunna bidra till en mer jämlik vård och skapa bättre förutsättningar för hälsa, minskad sjuklighet och ökad livskvalitet för patienter med stora medicinska behov. Heléne Björklund (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Höjt förmögenhetsfritt belopp vid bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning

Motion 1062
Motion till riksdagen 2026/27:1062 av Heléne Björklund (S) Höjt förmögenhetsfritt belopp vid bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över det förmögenhetsfria beloppet vid beräkning av bostadstillägg för personer med aktivitetsersättning och sjukersättning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Alla människor ska ha möjlighet att leva ett tryggt, självständigt och meningsfullt liv. Det gäller också personer med omfattande funktionsnedsättningar som på grund av sin funktionsnedsättning har små eller inga möjligheter att försörja sig genom eget arbete. För många av dessa personer är aktivitetsersättning eller sjukersättning den huvudsakliga inkomsten. När de flyttar hemifrån, exempelvis till en gruppbostad enligt LSS, är de ofta beroende av bostadstillägg för att kunna betala sin hyra. Samtidigt finns regler som innebär att ett eget sparande kan minska bostadstillägget. I dag får en ensamstående person ha en beräknad förmögenhet på 100 000 kronor innan den börjar påverka ersättningen. Denna beloppsgräns har varit oförändrad sedan 2003, trots att både priser och levnadskostnader har ökat kraftigt under tiden. För många familjer upplevs detta som orättvist. Föräldrar till barn med omfattande funktionsnedsättningar vet ofta att deras barn aldrig kommer att ha samma möjlighet som andra att arbeta, bygga upp en egen ekonomi eller spara till framtiden. Därför försöker många föräldrar och anhöriga lägga undan pengar under barnets uppväxt. Det handlar sällan om stora ekonomiska tillgångar, utan om ett sparande som ska ge barnet en extra trygghet i vuxenlivet. Pengarna kan behövas till sådant som gör livet bättre och mer innehållsrikt – resor, fritidsaktiviteter, upplevelser, personliga inköp eller oförutsedda utgifter. Det är sådant som andra människor ofta kan finansiera genom eget arbete och sparande. När dessa personer sedan flyttar till ett eget boende riskerar familjens långsiktiga sparande att påverka rätten till bostadstillägg. Det innebär att pengar som avsatts för att ge en person med funktionsnedsättning bättre livskvalitet i praktiken kan behöva användas till löpande boendekostnader. Det är rimligt att människor med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar ska kunna ha en ekonomisk buffert och ett eget sparande utan att för den skull få ett minskat stöd till sitt boende. Särskilt när möjligheterna att själva förbättra sin ekonomi genom arbete är mycket begränsade eller helt saknas. Reglerna för förmögenhetsprövning av bostadstillägg behöver därför ses över. Det förmögenhetsfria beloppet bör höjas till en nivå som bättre motsvarar dagens ekonomiska förhållanden och ger personer med funktionsnedsättning rimliga möjligheter till ekonomisk trygghet och livskvalitet. Det bör också övervägas att knyta beloppet till en årlig uppräkning så att det inte återigen förlorar sitt värde över tid. Heléne Björklund (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

En hållbar förvaltning av skarvbeståndet i Blekinge

Motion 1061
Motion till riksdagen 2026/27:1061 av Heléne Björklund (S) En hållbar förvaltning av skarvbeståndet i Blekinge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en långsiktig och regionalt anpassad förvaltning av skarvbeståndet i Blekinge och tillkännager detta för regeringen. Motivering Blekinge har en unik skärgård och starka traditioner av både yrkesfiske och sportfiske. Fisket är en viktig del av länets historia och identitet, men också en näring som skapar arbetstillfällen, lockar besökare och bidrar till en levande kustbygd. Samtidigt är fiskbestånden i Östersjön hårt pressade. Övergödning, klimatförändringar och ett omfattande fiske har under lång tid påverkat havsmiljön. Betydande insatser görs därför för att stärka fiskbestånden genom fiskeregleringar, fredningsområden och fiskevård. Men även skarvens påverkan måste beaktas för att insatserna ska få avsedd effekt. Skarvbeståndet har ökat kraftigt längs Blekingekusten. En nationell inventering 2023 visade på drygt 6 100 häckande par i länet. Skarven konsumerar stora mängder fisk och kan utgöra en betydande belastning på redan utsatta kustnära bestånd. Forskning från Blekinges skärgård har visat att skarven bland annat äter torsk, gädda och abborre. I en tidigare studie uppskattades skarvens årliga konsumtion till 624 ton fisk, att jämföra med fiskets landningar på 904 ton under samma undersökta period. För det småskaliga yrkesfisket innebär detta stora påfrestningar. Skarvens stora kolonier påverkar dessutom naturmiljön på häckningsöarna, där spillningen kan leda till att träd och annan växtlighet dör. Länsstyrelsen i Blekinge har under senare år utökat möjligheterna till skyddsjakt. Hösten 2025 höjdes kvoten från 3 000 till 5 000 skarvar, skyddsjakten bedrivs nu i betydande omfattning, men det behövs också en uppföljning av vilka effekter åtgärderna får på fiskbestånden. Blekinge behöver en långsiktig och regionalt anpassad förvaltning som bygger på forskning, regelbundna inventeringar och samverkan mellan myndigheter, fiskare och andra lokala aktörer. En levande skärgård förutsätter både en rik natur och möjligheter för människor att bo och verka längs kusten. Heléne Björklund (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Ökad samexistens mellan vindkraft och Försvarsmaktens intressen

Motion 1060
Motion till riksdagen 2026/27:1060 av Heléne Björklund (S) Ökad samexistens mellan vindkraft och Försvarsmaktens intressen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell arbetsgrupp med uppdrag att undersöka konkreta lösningar för ökad samexistens mellan vindkraft och Försvarsmaktens intressen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige behöver en trygg och robust energiförsörjning. Tillgången till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är avgörande för industrins utveckling, nya investeringar och människors vardag. Särskilt i södra Sverige, och inte minst i elområde 4, finns ett stort behov av att stärka elförsörjningen och öka den regionala elproduktionen. Samtidigt befinner sig Sverige i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Försvarsmaktens förmåga att försvara landet måste värnas och utvecklas. Men även en fungerande energiförsörjning är en viktig del av Sveriges säkerhet och motståndskraft. Dessa båda samhällsintressen behöver därför kunna förenas i så stor utsträckning som möjligt. Havsbaserad vindkraft har stor potential att bidra till en ökad svensk elproduktion. Trots detta har ett stort antal planerade vindkraftsparker stoppats med hänvisning till försvarsintressen. I november 2024 avslog Tidöregeringen 13 ansökningar om havsbaserad vindkraft i Östersjön. I juli 2026 fick ytterligare elva projekt avslag, bland annat med hänvisning till påverkan på försvarsförmågan. Det är självklart att Försvarsmaktens behov måste tas på största allvar. Men det måste också finnas en tydlig ambition att undersöka möjligheterna till samexistens innan stora och samhällsviktiga investeringar avfärdas. Redan 2022 presenterade Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, rapporten Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft. I rapporten konstaterades att det finns goda möjligheter att öka samexistensen och att en nationell arbetsgrupp skulle kunna vara en nyckel till framgång. FOI pekade också på erfarenheter från andra europeiska länder samt möjligheter att utveckla tekniska lösningar och villkorade tillstånd. Trots dessa slutsatser kvarstår betydande konflikter mellan vindkraftsutbyggnaden och Försvarsmaktens intressen. Det är angeläget att företag och andra aktörer får tydliga besked i ett tidigt skede. Dagens situation riskerar att leda till långa tillståndsprocesser, omfattande kostnader och uteblivna investeringar. När Sverige nu arbetar med att förändra systemet för etablering av havsbaserad vindkraft finns också ett tillfälle att skapa bättre förutsättningar för att väga samman olika nationella intressen redan från början. En nationell arbetsgrupp bör därför inrättas med företrädare för bland annat Försvarsmakten, näringslivet och andra berörda myndigheter samt relevant kompetens från energibranschen. Gruppen bör få i uppdrag att identifiera möjliga områden för samexistens, utveckla former för tidig dialog, studera tekniska och andra lösningar samt ta till vara erfarenheter från andra länder. Arbetet ska utgå från att Sveriges försvarsförmåga inte får äventyras. Samtidigt måste möjligheterna att förena försvarsintressena med en utbyggd fossilfri elproduktion tas till vara. Sverige behöver både ett starkt försvar och en trygg energiförsörjning. Det är politikens ansvar att skapa förutsättningar för att dessa viktiga samhällsintressen så långt möjligt kan utvecklas tillsammans. Heléne Björklund (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Förändrat skolår

Motion 1059
Motion till riksdagen 2026/27:1059 av Andrine Winther (S) Förändrat skolår Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga skolårets utformning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utbildning är en grundläggande faktor för Sveriges konkurrenskraft och för att vi ska kunna leverera en välfärd i världsklass. Varje barns möjlighet att utvecklas och förverkliga sin potential ska tillvaratas. Sverige har gått från att tidigare haft ett av de mest jämlika och högpresterande skolsystemen i världen, till att ojämlikhet breder ut sig mellan elever, skolor och kommuner. Svenska elevers skolresultat sjunker samtidigt som konkurrensen från övriga världen ökar. Vårt nuvarande skolsystem har sett ut på samma sätt sedan folkskolan infördes och är en rest från jordbrukssamhället. Nu behövs en reformering av skolåret i takt med tiden. Det bör övervägas om läsåret borde bli mer symmetriskt. Dessutom uppnås en rad sociala fördelar som ökar jämlikheten för elever i svensk skola. Även antalet undervisningsdagar bör ses över i syfte att öka dessa. Andrine Winther (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Utvidgad rätt till sjukpenning/föräldrapenning för barn mellan 16 och 18 år

Motion 1058
Motion till riksdagen 2026/27:1058 av Ewa Pihl Krabbe (S) Utvidgad rätt till sjukpenning/föräldrapenning för barn mellan 16 och 18 år Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föräldrar/vårdnadshavare till barn som fyllt 16 men inte 18 ska kunna få tillfällig föräldrapenning när barnet på grund av sjukdom, operation eller medicinsk behandling har ett styrkt behov av vård eller tillsyn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med nödvändiga ändringar i socialförsäkringen om utvidgad rätt till föräldrapenning vid styrkta behov och tillkännager detta för regeringen. Motivering När ett barn fyller 16 år förändras förutsättningarna för förälders möjlighet att få ersättning för att vara hemma och vårda sitt barn vid svår sjukdom eller i samband med operation. För familjerna kan detta få stora ekonomiska och praktiska konsekvenser. För barn som fyllt 12 men inte 16 år finns möjlighet till tillfällig föräldrapenning när barnet på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har behov av särskild tillsyn eller vård, under förutsättning att behovet är styrkt. För barn som har fyllt 16 år men inte 18 år är möjligheten mer begränsad. Huvudregeln är att tillfällig föräldrapenning endast kan lämnas om barnet är allvarligt sjuk, med fara för dess liv eller omfattas av LSS. Ett barn kan exempelvis efter en operation behöva omfattande hjälp, tillsyn och omvårdnad under en period. Det kan handla om hjälp med förflyttning, personlig omvårdnad, medicinering, måltider eller att förhindra att barnet skadar sig under återhämtning. I vissa fall kan barnet helt enkelt inte lämnas ensamt trots att tillståndet inte bedöms som ”allvarlig sjukdom”. Om ersättning från den tillfälliga föräldrapenningen inte kan lämnas återstår i praktiken att ta semester, om den beviljas, använda annan ledighet eller tjänstledighet utan lön. För barn mellan 12–16 år finns en modell där medicinskt underlag kan visa att barnen har behov av särskild tillsyn eller vård. Denna princip bör kunna utvidgas till att även omfatta barn mellan 16–18 år i särskilda fall. Ewa Pihl Krabbe (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) – utredning och diagnos i tid

Motion 1057
Motion till riksdagen 2026/27:1057 av Ewa Pihl Krabbe (S) Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) – utredning och diagnos i tid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att personer med misstänkt kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) får tillgång till utredning och diagnos i tid och tillkännager detta för regeringen. Motivering KOL är en allvarlig sjukdom som förvärras över tid. Dödligheten ökar i princip linjärt med antalet försämringsperioder, så kallade exacerbationer, och runt hälften av alla patienter mister livet inom tre och ett halvt år efter en försämringsperiod som krävt sjukhusvård. Kol är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige, men fortfarande en mycket underskattad diagnos. Trots att mellan 400 000 och 700 000 svenskar lever med KOL vet bara hälften om det. För de som drabbas innebär sjukdomen ofta en tillvaro präglad av trötthet, oro, skam och ensamhet. Tre av fyra patienter (75%) i Sverige uppger att KOL påverkar deras livskvalitet negativt, nästan två av tre (64%) saknar energi för att göra saker de vill och drygt hälften (52%) oroar sig för framtiden. Resultaten är hämtade från en nyligen utgiven nordisk undersökning. Undersökningen visar också på att social isolering är vanligt. De nordiska resultaten stöds av Riksförbundet HjärtLungs rapport ” En bortglömd folksjukdom ”. I den beskriver förbundet brister i tidig diagnos, stöd till rökstopp, patientutbildning och en individuellt anpassad vård. Enligt förbundets medlemsundersökning uppgav en av fyra svarande att de fått vänta mer än tre år på diagnos efter första vårdkontakten. Vården behöver mer tydligt ge personer med KOL bättre möjligheter till tidig diagnos och ett sammanhållet stöd som omfattar rökstopp, fysisk aktivitet, patientutbildning och en individuellt anpassad behandlingsplan i hela landet. Det nationella luftvägsregistrets resultat visar på att det finns skillnader i vården vid KOL. Detta gäller allt från tillgång till spirometri och läkemedelsbehandling i enlighet med nationella riktlinjer vid KOL. Ewa Pihl Krabbe (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Starkare skydd för Vätterns vatten

Motion 1056
Motion till riksdagen 2026/27:1056 av Johan Andersson (S) Starkare skydd för Vätterns vatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att överväga ett starkare skydd för Vätterns vatten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Enligt 3 kap. 8 § andra stycket Miljöbalken ska områden som är av riksintresse för vattenförsörjningsanläggningar skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Bestämmelsen innebär att kommuner och statliga myndigheter vid planering och tillståndsprövning ska ta särskild hänsyn till dessa områden. Verksamheter eller åtgärder som riskerar att påverka vattenförsörjningen negativt ska inte tillåtas om de kan hindra eller påtagligt försvåra användningen av anläggningarna. Bedömningen ska göras i samband med beslut om detaljplaner, översiktsplaner, tillstånd och andra åtgärder som berör områden av riksintresse. I praktiken kan detta innebära att nya verksamheter behöver lokaliseras till andra platser eller att särskilda skyddsåtgärder måste vidtas för att minska riskerna för påverkan. Det kan också vara nödvändigt att reservera markområden för att säkerställa att vattenförsörjningsanläggningar kan utvecklas och användas på ett långsiktigt och rationellt sätt. Den nuvarande lagstiftningens tillämpning är emellertid främst inriktad på själva vattenförsörjningsanläggningen, det vill säga den plats där råvattnet tas upp eller där infrastrukturen för vattenförsörjningen är belägen. För många svenska kommuner utgörs däremot den egentliga dricksvattentäkten av en hel sjö eller ett större vattensystem. I dessa fall är vattenkvaliteten beroende av förhållanden i hela vattenområdet, inte enbart vid den specifika plats där vattenuttaget sker. Detta gäller exempelvis Vättern, som är Sveriges näst största sjö och en av landets viktigaste dricksvattentäkter. Kommuner runt Vättern är redan idag beroende av sjön för sin vattenförsörjning, och fler kommuner väntas använda Vätterns vatten i framtiden. Därutöver har sjön lyfts fram som en potentiell reservvattentäkt för andra delar av landet vid störningar i den ordinarie vattenförsörjningen. Eftersom vattenmassorna i stora sjöar ständigt rör sig genom strömmar och omsättning av vatten kan föroreningar eller andra störningar på en plats få negativa konsekvenser långt från den ursprungliga påverkan. Mot den bakgrunden framstår det som otillräckligt att enbart skydda enskilda uttagspunkter eller begränsade områden längs strandlinjen. För att säkerställa ett långsiktigt skydd av dricksvattenresursen behöver hela vattenområdet beaktas. Flera aktörer, däribland Vätternvårdsförbundet och kommunerna runt Vättern, har under lång tid argumenterat för att hela sjön bör omfattas av ett starkare nationellt skydd och erkännas som ett riksintresse för vattenförsörjningen. Trots Vätterns uppenbara betydelse har det visat sig svårt att uppnå detta inom ramen för nuvarande tillämpning av lagstiftningen. Försök att ge sjön ett mer heltäckande skydd har återkommande stött på hinder kopplade till hur bestämmelserna om riksintressen är utformade och tolkas. Samtidigt blir behovet av att skydda Sveriges strategiskt viktigaste dricksvattentäkter allt mer angeläget. Klimatförändringar, ökade risker för föroreningar, ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och en växande befolkning ställer högre krav på en trygg och långsiktigt hållbar vattenförsörjning. Vätterns unika vattenkvalitet och stora kapacitet gör sjön till en nationell resurs av mycket stort värde. Det finns därför starka skäl att se över lagstiftningen så att hela sjöar som har avgörande betydelse för dricksvattenförsörjningen kan ges ett ändamålsenligt skydd som motsvarar deras betydelse för samhället. Johan Andersson (S)
Johan Andersson och 1 till S
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Ersättning till vigselförrättare

Motion 1055
Motion till riksdagen 2026/27:1055 av Johan Andersson och Eva Lindh (båda S) Ersättning till vigselförrättare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av ersättningsnivån för vigselförrättare och tillkännager detta för regeringen. Motivering För många par är vigseln en av livets mest betydelsefulla händelser. Det är en ceremoni som markerar början på ett nytt skede i livet och som ofta omges av starka känslor, traditioner och personliga minnen. För paret handlar vigseln inte bara om att ingå äktenskap i juridisk mening, utan också om att offentligt bekräfta sitt engagemang för varandra inför familj och vänner. Därför läggs ofta stor omsorg på att skapa en ceremoni som speglar parets egna önskemål, värderingar och livssituation. Under senare år har den borgerliga vigseln blivit ett allt vanligare alternativ till den kyrkliga. Samtidigt har människors önskemål om hur och var vigseln ska genomföras blivit mer varierade. Många par väljer i dag att gifta sig på platser som har en särskild personlig betydelse, exempelvis vid en familjegård, i en skärgårdsmiljö, på en fjälltopp, i en park eller vid sommarstugan. Denna utveckling speglar ett samhälle där individens önskemål och möjligheten att utforma personliga ceremonier har fått en allt större betydelse. Den ökade efterfrågan på personligt anpassade vigslar innebär samtidigt högre krav på landets vigselförrättare. Uppdraget omfattar inte enbart själva vigselakten utan kräver ofta planering, kontakter med brudparet, resor till vigselplatsen samt en flexibilitet att genomföra ceremonier på varierande tider och platser. I många fall förväntas vigselförrättaren också bidra till att skapa en värdig och minnesvärd ceremoni som motsvarar parets förväntningar. Trots att uppdragets omfattning och förutsättningar har förändrats över tid har ersättningen till vigselförrättare under lång tid varit mycket begränsad. Detta riskerar att innebära att vigselförrättare själva får stå för delar av kostnaderna för sitt uppdrag, exempelvis resor och tidsåtgång, vilket i praktiken kan leda till att uppdraget innebär en ekonomisk belastning. Att vara vigselförrättare är visserligen ett hedersuppdrag, men det är också ett viktigt offentligt uppdrag som fyller en central funktion i samhället. Vigselförrättaren ansvarar för att vigseln genomförs i enlighet med gällande lagstiftning och säkerställer därmed att äktenskapet får rättslig giltighet. Det är därför rimligt att staten ser över ersättningsnivåerna för uppdraget då den legat på samma nivå sedan 1987 så att de bättre motsvarar dagens förutsättningar och kostnadsläge. En sådan översyn bör ha som utgångspunkt att ersättningen höjs till en nivå som gör det möjligt att fullgöra uppdraget utan ekonomisk förlust, samtidigt som samhället fortsatt kan erbjuda medborgarna tillgång till kvalificerade och engagerade vigselförrättare i hela landet. Johan Andersson (S) Eva Lindh (S)
Johan Andersson och 2 till S
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Digitala vapenlicenser för enklare hantering

Motion 1054
Motion till riksdagen 2026/27:1054 av Johan Andersson m.fl. (S) Digitala vapenlicenser för enklare hantering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att använda digitala vapenlicenser för att förenkla hanteringen för vapeninnehavare, vapenhandlare och berörda myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den som har tillstånd att inneha vapen ska på ett enkelt och tillförlitligt sätt kunna styrka sin rätt att inneha vapnet. För jägare och sportskyttar är vapenlicensen en handling som behöver kunna visas upp i olika sammanhang, exempelvis vid kontroller och inköp av ammunition. Hanteringen bör vara utformad så att den fungerar smidigt i vardagen och samtidigt ger goda möjligheter att kontrollera att tillståndet är giltigt. Digital teknik skapar förutsättningar att förenkla denna hantering. En digital vapenlicens skulle kunna göra det möjligt för innehavaren att få tillgång till och visa upp sina tillstånd i mobiltelefonen, med identifiering genom exempelvis mobilt BankID eller annan säker e-legitimation. Det skulle minska beroendet av fysiska handlingar som kan glömmas bort, skadas eller förkomma. En sådan lösning skulle även kunna underlätta för vapenhandlare och berörda myndigheter. Om tillståndets giltighet och koppling till innehavaren kan verifieras digitalt skapas förutsättningar för både smidigare och mer tillförlitliga kontroller. Nyttan bör därför bedömas utifrån hela hanteringen, från den enskildes tillgång till sin licens till möjligheten att kontrollera aktuella tillståndsuppgifter. Utformningen behöver säkerställa att uppgifter om vapeninnehav skyddas och att endast behöriga får tillgång till dem. Det behöver också finnas fungerande alternativ för den som saknar möjlighet att använda digitala tjänster och för situationer där tekniken eller uppkopplingen inte fungerar. Det finns därför skäl att studera hur digitala vapenlicenser kan införas och användas i praktiken. Den bör omfatta de rättsliga och tekniska förutsättningarna samt hur lösningen kan utformas tillsammans med berörda myndigheter och företrädare för vapenhandeln, jägarna och sportskyttarna. Målet bör vara en modern och användarvänlig hantering som förenklar för den enskilde och upprätthåller en säker kontroll av vapentillstånd. Johan Andersson (S) Elias Aguirre (S) Eva Lindh (S)
Johan Andersson och 2 till S
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Bekämpande av kriminalitet och främjande av en stolt och trygg läktarkultur

Motion 1053
Motion till riksdagen 2026/27:1053 av Johan Andersson m.fl. (S) Bekämpande av kriminalitet och främjande av en stolt och trygg läktarkultur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åtgärder mot ordningsstörningar bör riktas mot de individer som begår brott, inte mot hela sektioner, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Idrotten samlar människor och bygger gemenskap. Läktaren är en central del av denna kultur. Den skapar stolthet, ansvar och delaktighet. Vi ser hur idrottsföreningar till­sammans med sina starka supporterföreningar kan bygga öppna och inkluderande klackar. Detta är en kultur som förtjänar stöd och respekt. Samtidigt finns en liten grupp som förstör för andra. Åtgärder mot ordningsstörningar måste träffa dem som begår övertrampen – inte hela sektioner eller föreningar. Polisen behöver arbeta nära supportrar och klubbar, med tydliga och rimliga regler. Avstängningar ska kunna gälla både inne på och runt arenan när det krävs. Digitala kontroller kan användas, men de måste utformas med gott integritetsskydd. Beslut ska också snabbt kunna omprövas när skälen för en avstängning inte längre finns. Kriminalitet får inte få fäste på våra läktare. Vi ser risker med gängkriminalitet, svartekonomi kring resor, tifon och biljetter samt försök att utnyttja föreningar med hot eller pengar. Klubbar måste ges stöd i att säga nej till oseriösa ”sponsorer”, kunna hålla ordning i sina kassor och inköp samt veta att de har myndigheter och förbund i ryggen när de sätter ner foten. Det viktigaste förebyggandet sker dock på plats. De flesta klubbar har anställda Supporter Liason Officers. De blir en brygga mellan klubbarna, supporters och polis. Stärk arbetet med dessa och jobba mer med värdskap. Ge tjejer större plats i supporterkulturen, arbeta mot hat och rasism och skapa stöd för den som vill lämna destruktiva miljöer. Frågan om pyroteknik kräver också ett nytt grepp. Pyro ska vara säker – eller inte alls. Vi föreslår att det prövas i små pilotmatcher med tydliga ramar: endast godkända produkter, utbildade team under klubbens ansvar, brandvakter, skyddsavstånd och en oberoende säkerhetsledare som kan stoppa allt direkt. Minsta regelbrott ska innebära att tillståndet dras in. Varje försök ska utvärderas tillsammans med räddningstjänst, polis och förbund. Syftet är att minska farlig illegal pyro och skapa tryggare läktare. Slutligen bör beslut som påverkar supporterkulturen alltid tas i öppen dialog, där supportrarna själva finns med vid bordet. På så sätt kan vi hålla ihop läktaren, idrotten och samhället. Johan Andersson (S) Elias Aguirre (S) Eva Lindh (S)
Elias Aguirre och 3 till S
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

EBO-lagen och ett ordnat mottagande av asylsökande

Motion 1052
Motion till riksdagen 2026/27:1052 av Elias Aguirre m.fl. (S) EBO-lagen och ett ordnat mottagande av asylsökande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa EBO-lagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige behöver ett ordnat och hållbart mottagande av asylsökande. EBO-systemet, som ger asylsökande möjlighet att ordna eget boende under asylprövningen, har bidragit till ökad segregation, trångboddhet och en ojämn fördelning av mottagandet mellan landets kommuner. Människor har hänvisats till osäkra boendelösningar och kommuner som redan har ett stort mottagande har fått bära en oproportionerligt stor del av ansvaret. Elias Aguirre (S) Teresa Carvalho (S) Eva Lindh (S) Johan Andersson (S)
Eva Lindh och 3 till S
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Utveckling av Finsamlagstiftningen

Motion 1051
Motion till riksdagen 2026/27:1051 av Eva Lindh m.fl. (S) Utveckling av Finsamlagstiftningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidareutveckla samverkan mellan huvudmän samt se över lagen om finansiell samordning för att säkra och utveckla stödet till personer som är i behov av stöd av flera aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla lagen om finansiell samordning till att kunna omfatta fler områden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över sekretesslagstiftningen och andra berörda regler och lagstiftning för att möjliggöra uppföljning och forskning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Lagen om finansiell samordning gör det möjligt för kommuner, regioner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att samverka för att erbjuda samordnat stöd och arbetslivsinriktad rehabilitering. Finsam är ett viktigt verktyg för att samordna insatser och utveckla gemensamma arbetssätt för människor som behöver stöd från flera aktörer samtidigt. Sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2004 har samordningsförbund etablerats i stora delar av landet. Genom deras arbete har fler människor fått bättre förutsättningar att komma vidare till arbete och egen försörjning och därmed till ett tryggare och bättre liv. Erfarenheterna visar att bristande samverkan ofta är ett av de största hindren för att människor ska få rätt stöd i tid. För att möta dagens och framtidens utmaningar behöver möjligheterna till samordning stärkas. Vi behöver flexiblare arbetssätt som överbryggar organisatoriska gränser och gör det lättare för myndigheter och andra aktörer att arbeta tillsammans. Hur vi har valt att organisera våra myndigheter ska inte avgöra vilken kvalitet och likvärdighet människor möter i välfärden. Samordningsförbundens uppdrag omfattar i dag personer mellan 16 och 64 år som behöver samordnat stöd. Verksamheten gör stor skillnad, både genom att myndigheterna kan arbeta mer samlat och genom att enskilda får bättre förutsättningar att närma sig arbetslivet, förbättra sin hälsa och nå egen försörjning. Det finns goda skäl att utveckla arbetssättet ytterligare, så att fler insatser kan samordnas och fler målgrupper nås. En viktig utgångspunkt är att stödet ska hålla hög kvalitet och vara likvärdigt i hela landet. Samtidigt finns det hinder som begränsar samordningsförbundens möjligheter att utvecklas. Försäkringskassans nyare riktlinjer har inneburit en snävare tolkning av vad myndighetens medarbetare kan bidra med inom Finsam. Arbetsförmedlingens omorganisation har dessutom kraftigt minskat myndighetens lokala närvaro, vilket riskerar att försvaga samverkan. Därtill kommer svårigheter att få finansiering från exempelvis Europeiska socialfonden (ESF), liksom hinder för informationsdelning och gemensam dokumentation. Sammantaget försvårar detta både uppföljningen och den långsiktiga utvecklingen av verksamheten. En väl fungerande samverkan gynnar alla. Den enskilde får bättre förutsättningar att få rätt stöd, myndigheterna kan använda sina resurser mer effektivt och samhället vinner genom minskad ohälsa och ökad sysselsättning. Därför behöver lagstiftning och regelverk ses över för att undanröja hinder och ge samordningsförbunden bättre förutsättningar att utveckla sitt arbete. Finsamlagstiftningen har stor potential. Genom att stärka samordningsförbundens möjligheter att arbeta över myndighets- och organisationsgränser kan vi ge fler människor en ny chans och bidra till ett mer sammanhållet, jämlikt och inkluderande välfärdssystem. Eva Lindh (S) Teresa Carvalho (S) Johan Andersson (S) Elias Aguirre (S)
Eva Lindh och 3 till S
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Familjehemsregister

Motion 1050
Motion till riksdagen 2026/27:1050 av Eva Lindh m.fl. (S) Familjehemsregister Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt register över familjehem och jourhem och tillkännager detta för regeringen. Motivering Varje år placeras många barn och unga i familjehem. I de allra flesta fall erbjuder familjehemmen trygghet, omsorg och kärlek och skapar förutsättningar för en bättre uppväxt för barn som befinner sig i utsatta livssituationer. Men det förekommer också brister, vanvård och fall där familjehem inte förmår möta barnens behov. Varje barn som far illa i samhällets vård är ett barn för mycket. När samhället tar över ansvaret för ett barn måste barnets trygghet och säkerhet alltid stå i centrum. Kommunerna ansvarar för att utreda familjehem och följa upp placeringar. I dag saknas dock ett nationellt register som gör det möjligt för kommunerna att dela relevant information om familje- och jourhem och deras lämplighet. Om ett familjehem bedöms olämpligt och förlorar sitt uppdrag i en kommun kan det fortfarande ha pågående placeringar från andra kommuner eller få nya uppdrag utan att dessa kommuner känner till de brister som har uppmärksammats. Det innebär en uppenbar risk för att barn far illa i onödan. Det förekommer också att familjehem tar emot flera barn från olika kommuner samtidigt, ibland med tre eller fyra separata placeringar. Det kan försvåra möjligheten att ge varje barn den individuella omsorg och trygghet som behövs. Ett nationellt register skulle kunna bidra till bättre överblick över antalet placeringar och ge kommunerna bättre förutsättningar att bedöma om ett familjehem har kapacitet att ta emot ytterligare barn. Det finns i dag frivilliga registerlösningar, men dessa ersätter inte behovet av ett samlat och heltäckande register. För att säkerställa att relevant information når berörda kommuner behöver registret omfatta samtliga familje- och jourhem och utformas med tydliga regler för informationsdelning, sekretess och skydd för den personliga integriteten. Barn som placeras utanför det egna hemmet befinner sig ofta i en särskilt utsatt situation. Samhället måste därför göra allt det kan för att förebygga missförhållanden och säkerställa att barn får den trygghet och omsorg de har rätt till. Med ovanstående i beaktande bör regeringen ta initiativ till att införa ett nationellt register över familjehem och jourhem, så att kommunerna får bättre förutsättningar att samverka, upptäcka risker och säkerställa trygga placeringar för varje barn. Eva Lindh (S) Teresa Carvalho (S) Johan Andersson (S) Elias Aguirre (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Spårspring

Motion 1049
Motion till riksdagen 2026/27:1049 av Eva Lindh (S) Spårspring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en förändring av järnvägssäkerhetslagen så att det kan bli möjligt med andra befogenheter vid friförklaring vid spårspring och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det finns flera orsaker till att vi drabbas av tågförseningar. En viktig del handlar om att rusta och bygga ut järnvägen. Men det finns också ett problem som vi borde kunna göra något åt här och nu: obehöriga på spåren. Enligt Trafikverket står obehöriga på spårområdet för omkring 7 600 förseningstimmar. Under 2025 försenades över 10 000 tåg av obehöriga i spår, så kallat spårspring. Det är förbjudet att beträda spårområdet utan tillstånd. När obehöriga personer upptäcks måste Trafikverket av säkerhetsskäl stoppa tågtrafiken. I normalfallet behöver polisen sedan tillkallas för att avlägsna personerna eller bekräfta att spåret är fritt. Trafikverkets personal och väktare kan rapportera och avvisa, men det är i praktiken ofta polisen som måste friförklara spåret. Det kan leda till långa störningar. Om polisen inte kan komma snabbt blir tåg stående och förseningarna sprider sig vidare i systemet. Trafikverket har själva pekat ut detta som en bidragande orsak till de ökade förseningstimmarna. Här finns anledning att titta på hur andra länder har löst frågan. I exempelvis Danmark och Norge finns ordningar där särskilt utbildad järnvägspersonal kan friförklara spåret. Polisen kallas in när det finns personer kvar på spåret eller misstanke om brott, men järnvägens egen operativa säkerhetsfunktion kan i vissa situationer ge klartecken att trafiken återupptas. Det innebär att tågtrafiken kan komma igång snabbare utan att man tummar på säkerheten. Det är rimligt att Sverige ser över om vi kan införa en liknande ordning. När tusentals förseningstimmar varje år beror på obehöriga på spåren måste vi vara beredda att pröva nya lösningar. Vi behöver både långsiktigt rusta järnvägen och göra det vi kan redan idag för att tågen ska komma fram i tid. Eva Lindh (S)
Eva Lindh och 3 till S
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Reglering av bolagskoncerner inom digital vård, apotek och primärvård

Motion 1048
Motion till riksdagen 2026/27:1048 av Eva Lindh m.fl. (S) Reglering av bolagskoncerner inom digital vård, apotek och primärvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för bolagskoncerner som äger eller driver digitala vårdtjänster, apotek och vårdcentraler, i syfte att motverka intressekonflikter och säkerställa att vården utgår från patientens behov, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Digitala vårdtjänster har skapat nya möjligheter att göra vården mer tillgänglig. Samtidigt väcker utvecklingen frågor om hur vården organiseras och finansieras, särskilt när samma bolagskoncern äger eller driver apotek, digitala vårdtjänster och vårdcentraler. När flera delar av vårdkedjan samlas under samma ekonomiska intressen finns en risk att kommersiella drivkrafter påverkar vilka vårdinsatser som erbjuds och hur patienter hänvisas vidare. En läkare med förskrivningsrätt får inte ensam äga ett apotek. En viktig princip bakom denna begränsning är att motverka intressekonflikter mellan medicinsk förskrivning och försäljning av läkemedel. Samma princip behöver värnas när nya företagsstrukturer växer fram. Om en koncern både erbjuder vård, säljer läkemedel och driver apotek kan det uppstå ekonomiska incitament som inte alltid sammanfaller med patientens bästa. Det finns exempel på hur apotek hänvisar kunder vidare till andra tjänster inom den egna koncernen, exempelvis digitala läkarsamtal eller besök på en vårdcentral. Sådana tjänster kan vara värdefulla när de motsvarar ett medicinskt behov. Men det finns också en risk för att patienter styrs mot vårdkontakter som inte är nödvändiga, när egenvårdsråd eller enklare rådgivning hade varit tillräckligt. Det kan leda till onödiga vårdkontakter och ökade kostnader för både patienter och det offentliga. Problemen handlar också om hur digital vård ersätts med offentliga medel. Efter nya avslöjanden har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skärpt sina rekommendationer till regionerna och tydliggjort vilka kontakter som inte ska ersättas. Det gäller bland annat enkla egenvårdsråd av det slag som kan ges via 1177, administrativa kontakter och receptförnyelse utan en ny dokumenterad medicinsk bedömning. SKR har samtidigt efterlyst starkare statlig tillsyn. Att regionerna behöver skärpa kontrollen visar att det finns brister i dagens system och att enbart regionala åtgärder inte nödvändigtvis är tillräckliga. Utredningen Behovsstyrd vård har också uppmärksammat hur dagens system kan ge digitala vårdbolag konkurrensfördelar gentemot vårdcentraler som tar ett bredare och mer långsiktigt ansvar för patienternas hälsa. Utredningen pekar på behovet av bättre integration mellan digital och fysisk vård, ökad kontinuitet och ersättningsmodeller som främjar vård efter behov. Det är viktiga utgångspunkter för en mer jämlik och effektiv primärvård. Digitala vårdtjänster ska vara ett komplement som förbättrar tillgängligheten och underlättar för patienter att få rätt vård i rätt tid. De ska inte bidra till att onödiga vårdkontakter skapas eller att offentliga resurser används för att gynna andra verksamheter inom samma koncern. Därför behöver regelverket ses över så att det motverkar olämpliga intressekonflikter och säkerställer tydliga gränser mellan medicinska bedömningar, läkemedelsförsäljning och kommersiella hänvisningar. Regeringen bör därför se över hur bolagskoncerner som äger eller driver digitala vårdtjänster, apotek och vårdcentraler ska regleras. Målet ska vara att värna patienternas säkerhet och förtroende, säkerställa en behovsstyrd vård och motverka att ekonomiska intressen går före medicinska behov. Eva Lindh (S) Teresa Carvalho (S) Johan Andersson (S) Elias Aguirre (S)
Eva Lindh och 3 till S
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Möjlighet för fler att donera

Motion 1047
Motion till riksdagen 2026/27:1047 av Eva Lindh m.fl. (S) Möjlighet för fler att donera Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kännedomen om donationsregistret så att fler aktivt tar ställning till organdonation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en omvänd beslutsordning för organdonation där den som inte vill donera aktivt behöver göra sin inställning känd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering De flesta av oss tänker sällan på organdonation i vardagen. Först när en närstående drabbas av en katastrofal hjärnskada eller när livet inte längre går att rädda blir frågan plötsligt verklig. Enligt en studie gjord av Socialstyrelsen är 8 av 10 svenskar positivt inställda till att donera sina organ, men trots detta är bara 2 av 10 med i organdonationsregistret. Samtidigt väntar många på en organtransplantation och väntelistan blir längre. Bristen på organ har lett till att människor har dött i väntan. Organdonation räddar liv. Många svenskar lever i dag sina liv med transplanterade organ och fler hoppas på möjligheten att få ett för att kunna leva vidare. Just nu har vi ett system där ett passivt ställningstagande till organdonation tolkas som negativt. För att donera måste man aktivt ta ställning och anmäla sig till registret. Denna modell innebär att många potentiella donatorer inte finns registrerade. Beslutet att inte vilja donera sina organ måste självklart respekteras. Vi behöver ett system som underlättar donationer samtidigt som individens valfrihet respekteras. Om vi skulle öka kunskapen om donationsregistret skulle fler som är positiva till organdonation men ännu inte anmält sig kunna göra det. På så sätt skulle vi kunna öka donationsviljan och rädda fler liv. Det finns också anledning att överväga om beslutsordningen bör förändras, så att den som inte vill donera sina organ aktivt behöver göra sin inställning känd. En sådan omvänd beslutsordning skulle kunna ge fler människor möjlighet att bli donatorer och därmed bidra till att fler liv kan räddas. En förändring av beslutsordningen måste dock förenas med ett stort ansvar för samhället att informera. Alla människor måste få tydlig och lättillgänglig information om vad organdonation innebär, hur man tar ställning och hur man gör sin vilja känd. Den som inte vill donera ska ha samma möjlighet som den som vill donera att uttrycka sin vilja och få den respekterad. Det ska vara ett personligt och informerat beslut. Vi behöver därför både öka kännedomen om donationsregistret och överväga om en omvänd beslutsordning kan ge fler möjligheten att donera. Målet måste vara att fler människor ska kunna få en livräddande transplantation, samtidigt som varje människas självbestämmande och vilja respekteras. Eva Lindh (S) Teresa Carvalho (S) Johan Andersson (S) Elias Aguirre (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Höjt underhållsstöd för att stötta ensamstående föräldrar

Motion 1046
Motion till riksdagen 2026/27:1046 av Ylva Stadell (S) Höjt underhållsstöd för att stötta ensamstående föräldrar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att höja underhållsstödet för ensamstående föräldrar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Livet som ensamstående förälder är inte lätt! Hämtning, lämning, fritidsaktiviteter, föräldramöten och sen finns det där kära hemmet som ska vara städat och fint och maten ska stå på bordet i rätt tid. Det är en utmaning att få ihop livets alla måsten även fast man är två föräldrar. Men stressen av att klara allt på egen hand som ensamstående förälder är stundtals horribel eftersom dygnets timmar inte räcker till alla måsten som ska göras. Det är en praktisk utmaning för ensamstående föräldrar men även en känslomässig utmaning där du ofta känner dig stressad och otillräcklig. Det finns studier som visar att ensamstående föräldrar drabbas hårdare av psykisk ohälsa. Orsakerna till det handlar om bristande socialt stöd men också om oro för ekonomin. De senaste åren har präglats av att många familjer har svårt att få ekonomin att gå ihop och allra svårast är det för alla ensamstående föräldrar. Riksförbundet Sveriges Makalösa Föräldrar har släppt en rapport som heter ”Fattig med lön”. Den visar hur ensamstående föräldrar ofta lever med långvarig marginalbrist trots att de arbetar. Fattigdom bland ensamstående föräldrar uppstår inte enbart för dem som står utanför arbetslivet. Det pekar mot att dagens trygghetssystem inte ger tillräcklig stabilitet för hushåll där en enda inkomst ska bära hela familjens försörjning. Det är nu dags att höja underhållsstödet för att ta ett litet steg att förenkla för alla dem familjer som har svårt att få livet att gå ihop. Ylva Stadell (S)
Lade fram en motion · för 2 dagar sedan

Insatser mot kriminellt utnyttjande av fastighetsbeståndet

Motion 1045
Motion till riksdagen 2026/27:1045 av Sarkis Khatchadourian (S) Insatser mot kriminellt utnyttjande av fastighetsbeståndet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring detaljplaneprocesser och bygglov för att ge kommunerna bättre möjligheter att agera mot kriminellt utnyttjande av fastighetsbeståndet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt överväga att införa en kommunal förköpsrätt för att motverka organiserad brottslighet vid fastighetsförvärv och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den organiserade brottsligheten använder allt oftare fastigheter för narkotikahandel, vapenförvaring, grova våldsbrott, prostitution och människohandel. Ett exempel är så kallade lägenhetshotell, som kan etableras i vanliga bostadsområden, stadskärnor och industriområden och utnyttjas för brottslig verksamhet. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet, men saknar ibland tillräckliga verktyg för att agera. Befintliga detaljplaner kan försvåra ingripanden, regelverket gör inte alltid tillräcklig skillnad mellan olika boendeformer och processerna för att ändra detaljplaner kan vara långdragna. Kommunerna behöver därför bättre möjligheter att förebygga olämpliga etableringar och snabbt agera när fastigheter används för brottsliga syften. Det behövs också verktyg för att motverka att kriminella aktörer får kontroll över fastigheter genom förvärv. Utredningen om en ny förköpslag, som presenterades i betänkandet SOU 2024:38, föreslog att kommunerna under särskilt motiverade omständigheter ska kunna förköpa fastigheter i syfte att motverka organiserad brottslighet. Förslaget är ett steg mot att ge kommunerna bättre möjligheter att förebygga kriminella etableringar. Regeringen bör stärka kommunernas möjligheter att motverka kriminellt utnyttjande av fastighetsbeståndet. Det behövs förändringar i plan- och bygglagstiftningen som gör det lättare att agera mot lägenhetshotell och andra fastigheter som används för brottslig verksamhet. Det behövs också en kommunal förköpsrätt som försvårar för kriminella aktörer att etablera sig på fastighetsmarknaden. Sarkis Khatchadourian (S)
Sida 8. Till toppen