Sten Bergheden (M) svarade Petter Löberg i en replik om En ny vapenlag i debatten ”Protokoll 2025/26:113 Onsdagen den 29 april” den 29 april 2026.
Petter LöbergS· i sitt anförandeJag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 2 om övergångsregler. Det här är en viktig debatt och en debatt som vi har haft många gånger förr, känns det som. Det är en favorit i repris. Men det är också en…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 2 om övergångsregler.
Det här är en viktig debatt och en debatt som vi har haft många gånger förr, känns det som. Det är en favorit i repris. Men det är också en debatt som ibland kan trampa fel, då det finns partier som använder begrepp som att man ”misstänkliggör” jägare.
Jag har stått här ett antal gånger och talat om behovet av bra viltvård, vapnens betydelse för att kunna se till att ha viltstammar på rätt nivå och annat och vilken betydelse det har för enskilda individer. Det handlar inte heller om att försvåra för sportskyttar. Det handlar inte om att ställa land mot stad eller riksdag mot jaktlag. Det handlar om något mer grundläggande, nämligen vilket ansvar samhället har när det gäller att reglera föremål som i grunden är konstruerade för att släcka liv. Så är det ju – ett vapen är ett mycket speciellt föremål som inte är som vilka andra föremål som helst. Själva tingets existens beror på att det ska släcka liv, punkt. Det ska oskadliggöra eller döda. Det gör också att vi bör använda och närma oss de här frågorna med yttersta ödmjukhet.
Sverige har en väldigt stark jakttradition, och den ska vi självklart värna. Vi har seriösa sportskyttar, och dem ska vi självklart underlätta för och se till att de kan utöva sin verksamhet på ett bra sätt. Det handlar inte om att jaga dem som sköter sig och hanterar vapnen lagligt.
Vi har kunnat se att regelverk för till exempel vapenskåp har bidragit till att antalet stölder har minskat dramatiskt. Det fanns sådana som var emot vapenskåp också. I dag är det en naturlig del som gör att vi kan hantera vapen säkrare och att färre vapen hamnar på olämpliga ställen.
Det ska sägas tydligt att det här inte handlar om att misstänkliggöra. Det handlar om att vi ska ha ett regelverk som är anpassat efter behov för att skapa trygghet, transparens och säkerhet och rättssäkerhet. Det ska uppfylla de målen men också upprätthålla respekten för att detta inte är vilka föremål som helst. Vi ska ha ett regelverk som är stramt, begripligt och konsekvent.
Vi hade tidigare mängder av olika myndigheter inom Polismyndigheten, som bekant, och det ska vi diskutera i eftermiddag. Det innebar också många olika tolkningar. Jag tror att lagstiftningen som är på väg fram med den här propositionen kan bidra till en tydligare enhetlighet från myndigheter när det gäller uttolkandet av de här regelverken. Det blir också en viss förenkling som gör att man slipper anklagelser om att man håller på med aktivism på myndigheter och annat. I grund och botten är det här en renodling och ett bra förslag för förtydligande av regelverket.
Adam Marttinen beskrev tidigare EU:s vapendirektiv. Jag minns när Sten Bergheden och jag hade gyttjebrottats i utskottet om implementeringen av det. På vägen ut, vid soptunnan, sa jag till Sten: Kan vi inte bara försöka lösa detta på något sätt? Det här håller ju inte. Vi riskerar mångmiljonviten om vi fortsätter att gyttjebrottas och göra politik av det här, som egentligen handlar om att lösa något som vi är tvungna att lösa.
Då kom den här vapenutredningen och referensgruppen, som vi båda har suttit i. Det här är egentligen slutpunkten på det arbetet.
Vi socialdemokrater har två invändningar mot dagens proposition.
Den ena handlar om övergångsbestämmelserna när det gäller de vapen som vi har diskuterat det senaste året efter det fruktansvärda massmordet i Örebro. Det handlar om att vi socialdemokrater inte anser att de vapen som det gavs tillstånd och licenser till i glappet mellan Naturvårdsverkets nya föreskrifter och den nya lagstiftningen ska ligga kvar ute. Antingen bestämmer man sig för att AR15 är en naturlig del av det svenska vapeninnehavet, eller också ska de inte finnas där ute. Det får inte vara den här halvmesyren.
Om man bestämmer sig för att de här vapnen inte tillhör den naturliga delen av den svenska vapenhanteringen ska de naturligtvis lösas in på vederbörligt sätt. Då ska innehavarna få det som vapnen är värda eller det de har betalat för dem och även för tillbehör och annat på ett bra och ordnat sätt. Men här hamnar vi i en situation där vi kommer att ha tusentals vapen kvar där ute under överskådlig tid. Tanken är att de sakta men säkert ska försvinna och att vi inte ska ge tillstånd till nya sådana här vapen för jaktbehov. Det är en väldigt konstig ordning, och det har vi en väldigt skarp invändning mot.
Den andra frågan handlar om femårslicenserna. Ledamoten Vilhelmsson beskrev svårigheterna när man ska ha ett tillsynsförfarande som kan vara väldigt godtyckligt och kanske också beror på om man har en engagerad tjänsteperson på plats som verkligen driver de här tillsynsärendena hårt. Då har man återigen en situation där det spretar.
Vi anser att vi ska ha en mer renodlad lagstiftning så att man vart femte år kontrollerar dem som har de här vapnen och ser till att de personerna faktiskt mår bra och att de fortfarande är aktiva och använder vapnen till det som är deras syfte.
Att man helt enkelt gör en liten prövning vart femte år är inte för mycket att begära. Alla vi som sitter här som har bil vet att man gör så med bilen varje år. Det är inget konstigt med att göra så vart femte år när det gäller vapen.
Den bakdörr eller dörr som man hade när man gav tillstånd till AR15 eller militärliknande vapen av halvautomatisk typ har gjort att även de här personerna har hamnat i kläm. De har agerat utifrån de riktlinjer och signaler som myndigheterna gav. I grund och botten är det inte deras fel att de har vapnen hemma, utan det är i grund och botten ett misslyckande från samhällets sida som vi behöver styra upp på ett tydligare sätt. Förr eller senare behöver vi nog ändå göra det, dessvärre.
Herr talman! Vi vill ha en modern vapenlag och förenkla den där det är rimligt. Vi vill också ha en tydlig vapenlag som till och med kan ha ganska skarpa riktlinjer där så krävs. Den bör också ta höjd för den tekniska utvecklingen.
Vi är inte på samma ställe när det gäller vapen och många andra sådana saker som vi var för tio år sedan. I dag finns det 3Dskrivare som kan skriva ut magasin på ett helt annat sätt. I dag har vi kanske andra problem framför oss, inte minst i vårt utskott där vi hanterar problem med drönare och hotbilder kring det. Vi måste hela tiden ligga i teknisk framkant när det gäller de här sakerna.
Socialdemokraternas linje är respekt för jägare och skyttar och respekt för människors trygghet. Vi måste hitta rätt balans mellan dessa två – det kan ibland finnas motstående intressen. I förlängningen är det klokt: Vi ska ha kontroll där det är nödvändigt, och vi ska ha konsekvens där regeringen har valt att backa och där människor har kommit i kläm.
Det finns stunder då vi i politiken måste visa att vi förmår att dra gränser mellan vad som är rimligt och vad som inte är rimligt. Det här är en sådan stund. Vapen som är konstruerade för krig hör till exempel inte hemma i jaktmarkerna. Efter Örebro är det helt uppenbart att sådana vapen inte hör hemma i ett samhälle som i grund och botten vill vara tryggt.
(Applåder)
Herr talman! Ledamoten gjorde ett intressant inlägg, och jag har några reflektioner. Jag hade först inte tänkt att gå upp i talarstolen angående den här delen, men jag vill ändå ställa några frågor till Petter Löberg med tanke på några av hans uttalanden.
Herr talman! Petter Löberg pratade om läckageteorin och att den fortfarande existerar. Han pratade om att vapen som finns hos jägare och skyttar i den lagliga miljön riskerar att spridas och att man därför vill begränsa vissa vapentyper i Sverige.
Petter Löberg tog också upp att det i dag är lätt att ta jägarexamen och att skaffa dessa vapen. Jag kan upplysa Petter om att de kriminella varken tar jägarexamen eller lär sig att skjuta i en skytteklubb. De går ut på gatan och hämtar dessa vapen för att begå kriminella och våldsamma dåd här i Sverige. Det är där problemet ligger. Vi har inga problem med de lagliga vapnen. De finns i vapenskåp hemma hos jägare och skyttar. Läckageteorin – att det skulle vara lätt och att vapen försvinner ut i den kriminella miljön – är felaktig, vilket är bevisat sedan lång tid tillbaka.
Herr talman! Frågan handlar om att Petter Löberg representerar ett parti som länge har drivit frågan om att förbjuda halvautomatiska vapen i EU. Nu vill man också förbjuda och återkalla AR15-vapen i Sverige. Jag undrar därför: Delar Petter Löberg Socialdemokraternas inställning i EU, det vill säga att halvautomatiska vapen bör förbjudas, och hur ska återkallelsen av de AR15-vapen som finns hos jägare i Sverige gå till rent praktiskt?
Herr talman! Det var oerhört intressant att Sten Bergheden pratade om kriminalitet och läckageteorier, eftersom jag inte nämnde någonting om det i mitt anförande. Jag pratade inte över huvud taget om kriminaliteten ute i samhället eller om skjutningar och sprängningar, eftersom det i huvudsak inte har med den här saken att göra. Det är inte den diskussion vi för. De vapenlagar som vi pratar om här rör ägarna av legala vapen. Jag har inte pratat om någon läckageteori i dag, så jag kan inte riktigt svara på var han fick det ifrån. Men vi kan gärna prata om den.
Det finns problem även med legala vapen. Att tro något annat är att vara oerhört naiv. Legala vapen används vid suicid – det vet vi alla. I väldigt många fall per år väljer människor att ta sitt liv med hjälp av ett licensierat vapen som har varit en kär ägodel hela livet. Man kan även ta livet av sig på andra sätt – det vet alla. Suicidfrågan och vapen är en problematik som vi måste vara medvetna om och ödmjuka inför.
En annan del är hot, även med legala vapen, eller känslan av att vara rädd på grund av våld i nära relationer. Jag tror inte att ägare av legala vapen är vare sig mer eller mindre benägna att ägna sig åt hot och våld i familjen. Detta är ett stort samhällsproblem som jag tror att vi tillsammans har stora ambitioner att bekämpa. Detta är den dolda delen av våldet i samhället, nämligen mäns våld mot kvinnor.
Det finns många vapen där ute som också är ett latent hot. Det gäller inte minst de så kallade utökade självmorden, som inte är något annat än mord. I sådana familjetragedier och brott handlar det inte sällan om legala vapen. Det förekommer alltså – det är inte en fullständigt marginaliserad företeelse.
Herr talman! Petter Löberg svarade i sitt inlägg inte på de frågor som jag ställde. Det fanns säkert naturliga skäl, eftersom de är svåra att svara på.
I er reservation, som ni har skrivit tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern, står det tydligt att man ska lösa in halvautomatiska vapen av typen AR15 och liknande som redan finns i omlopp, i och med att tillstånd tidigare har beviljats för jakt. Då frågar jag: När och hur ska det gå till, och vilka ytterligare vapen har ni räknat med att lösa in om ni skulle vinna valet i höst? Den frågan tycker jag att väljarna har rätt att få svar på.
Står Petter Löberg bakom Socialdemokraternas arbete i EU med att försöka förbjuda alla halvautomatiska vapen? Kommer detta att ske? Tre partier står bakom förslaget att inlösa halvautomatiska vapen av typen AR15 och liknande – det står tydligt i reservationen. Jag tycker att frågan förtjänar ett svar av Petter Löberg.
Jag skulle också gärna vilja ta upp frågan om nästa steg. Det handlar om de femårslicenser som ni vill återinföra men som vi nu tänker ta bort här i dag genom ett beslut.
Ni tycker alltså att det är rimligt att polisen ska ställa krav på att en skytt ska vara aktiv inom en viss tid för att kunna behålla sin pistol för skytte. Är det rimligt att en person som precis bygger hus, bildar familj eller blir sjuk och därför inte kan uppfylla kraven måste återlämna sin pistol? Eller finns det andra åtgärder som kan vidtas i det läget så att pistolskytten kan få behålla sitt vapen tills han blir frisk, barnen har blivit tillräckligt stora eller huset är färdigbyggt? Var står Socialdemokraterna i den frågan?
Herr talman! På den första frågan är svaret naturligtvis ja, eftersom det står så i vår följdmotion. Vi anser att den här typen av vapen ska lösas in och att det ska göras på ett sjyst och ekonomiskt icke oförmånligt sätt för dem som drabbas och som har drabbats av den skarv som vi alla är medvetna om. Dessutom vill ni ju själva ta bort dessa vapen – AR15 eller militärliknande vapen – i jaktsammanhang, för det är ju det vi pratar om.
I EU har man en annan diskussion, men i vår kammare pratar vi om den lagstiftning som efter utredning har lagts fram i propositionen och som vi gemensamt har mejslat fram. Det rör sig om tillstånd för semiautomatiska vapen av militärliknande typ i jaktsammanhang. Vi socialdemokrater är väldigt tydliga med att vi inte vill ha den typ av AR15-vapen som vi har pratat om här. Sedan är AR15 ett varumärke – en branding. Det har blivit en symbol, eftersom det är ett vapen som har använts vid skolskjutningar och terrorattentat världen över i väldigt stor omfattning.
Det finns vapen av den här militärliknande typen som inte hör hemma i jaktmarkerna. Det är inte bara vi socialdemokrater som tycker det. En väldigt stor andel av Sveriges jägarkår tycker inte att dessa karbinliknande vapen av militärliknande typ hör hemma i jakt och skog. De hör hemma i andra sammanhang – i militära sammanhang eller vid dynamiskt sportskytte eller liknande – men inte i samband med jakt. Där behöver vi ha andra lösningar.
Vi vill alltså att det ska vara en sjyst inlämning och att det ska vara klart och tydligt. Här diskuterar vi semiautomatiska vapen för jaktbehov – ingenting annat. Det är mitt svar.