Martin Westmont

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Jag tackar för Malin Björks inspel i debatten.

Vi har fullt förtroende för att ärendet har beretts på ett korrekt och bra sätt, och man har tagit alla lagar och förordningar i beaktande för att komma fram till det förslag som vi har landat i. Vi har även tittat på frågan om en reglering skulle strida mot föreningsfriheten enligt regeringsformen.

Frågan gäller den enskilda personens möjligheter att välja själv hur man vill att ens avgift ska användas. Jag var inne på att en person är medlem i ett fackförbund eftersom det ger en viss trygghet på den arbetsplats man befinner sig. Då kanske det inte är möjligt att lämna fackförbundet eftersom man inte vet hur det kan landa om man hamnar i en konflikt med arbetsgivaren.

Herr talman! Det är i grund och botten en fråga om valfrihet. Varje individ ska själv få avgöra hur deras medlemsavgift ska användas. Man ska inte tvingas att stödja en viss organisation som är kopplad till ett politiskt parti. Det kan vara fackförbund, och det gäller också andra arbetsmarknadsorganisationer, till exempel Svenskt Näringsliv. Man ska ha den möjligheten om man inte vill stödja ett visst politiskt parti genom en organisation som man har ett medlemskap i.

Det är inte Lagrådet som stiftar lag eller bestämmer vilken politik vi ska driva i Sverige. Lagrådet ger sitt remissvar som den sittande regeringen självklart tar del av. Ibland har de bra poäng, och ibland har de mindre bra poäng.

Herr talman! I dag behandlar vi betänkandet KU39 Ökad insyn i politiska processer.

För första gången införs ett system som ger allmänheten bättre insyn i kontakterna mellan organisationer och politiska beslutsfattare. Sammantaget handlar regeringens proposition om att stärka öppenheten, minska risken för otillbörlig påverkan och ge medborgarna bättre möjligheter att granska vem som försöker påverka politiken och hur den politiska verksamheten finansieras.

Propositionen innehåller flera betydelsefulla reformer för att stärka tilliten till vårt demokratiska system, till exempel förbud mot anonyma bidrag.

Betänkandet behandlar även skärpta krav på redovisning av partiers ekonomi samt ökad insyn i hur lobbyister och andra aktörer försöker påverka politiska beslut. Det föreslås att lobbyister och andra organisationer ska registrera sig hos Kammarkollegiet och kunna redovisa den kontakt man haft med politiska beslutsfattare.

Herr talman! Vi kan i betänkandet även ta del av förslag på lagändringar som stärker medborgarnas frihet i fråga om hur deras medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer används.

Ett medlemskap i en arbetsmarknadsorganisation har ofta betydelse för den enskilde som väljer ett sådant medlemskap. Det ger många gånger stabilitet och trygghet i vardagen genom att man vet att den anställning man innehar har ett extra skyddsnät.

I många fall är det inte ett realistiskt alternativ att lämna organisationen bara för att man motsätter sig att en del av medlemsavgiften går till ett politiskt parti, då man är beroende av att förbundet står på individens sida vid en eventuell konflikt med arbetsgivaren.

Tidöpartiernas förslag ökar medborgarnas rätt att själva styra över hur deras egna pengar ska kunna användas, vilket känns rätt självklart.

Men, herr talman, trots att detta är en reform som ger ökad valfrihet för medborgarna har förslaget fått en samlad opposition att se rött. Oppositionspartierna – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet – anser det vara ett dåligt förslag att svenska folket ska få bestämma mer över hur deras egna pengar ska användas.

Regeringens förslag, som stöds av Sverigedemokraterna, är egentligen mycket enkelt: Om en arbetsmarknadsorganisation använder medlemsavgifter för att ge ekonomiskt stöd till ett politiskt parti ska den enskilde medlemmen ha rätt att säga att den egna inbetalade medlemsavgiften inte får användas till det ändamålet.

Det handlar alltså inte om att förbjuda eller inskränka partibidrag. Det handlar inte heller om att förbjuda fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer att stödja politiska partier. Det handlar inte ens om att stoppa en enda krona från att gå till ett parti om medlemmarna vill det.

Nej, herr talman, det Tidöpartierna nu vill genomföra är att ge den enskilde medlemmen ett val om hur hans eller hennes medlemsavgift ska användas – ett val att kunna säga nej om man inte vill att ens inbetalade medlemsavgift ska kunna slussas vidare till ett politiskt parti som till exempel Socialdemokraterna. Det är i grunden en fråga om valfrihet, och det är därför anmärkningsvärt att hela den samlade oppositionen motsätter sig denna reform.

Motsättandet kan vi ta del av i den reservation som har inkommit till utskottet. Innebörden av reservationen är att man gärna ser att dagens system, där medlemsavgifter kan slussas vidare till partier, ska fortsätta precis som vanligt.

När det gäller partimedlemskap, kampanjbidrag eller andra politiska donationer utgår vi från individens fria val. Varför ska just medlemsavgifter behandlas annorlunda?

Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet försvarar i praktiken ett system där kollektivets beslut väger tyngre än individens rätt att själv bestämma. Vår sida av politiken tror på valfrihet, på demokrati och på att människor är fullt kapabla att själva bestämma vilket parti man vill stödja eller inte stödja.

Herr talman! Varför är partier som Socialdemokraterna och Centerpartiet så rädda för att låta den enskilde medlemmen själv avgöra om den egna medlemsavgiften ska gå till partipolitik eller inte? Det är faktiskt en fråga som alla som följer denna debatt bör ställa sig. Den som söker kommer också att finna svar.

Herr talman! Det finns en liknande lag i Danmark, just att man som medlem i en organisation inte ska tvingas stödja ett politiskt parti. Det är på tiden att vi genomför en lagändring så att vi får ett liknande system här i Sverige.

Förslaget till förändring är i grunden inte en fråga om fackförbund eller arbetsgivare. Det är inte en fråga om höger eller vänster. Det är en fråga om frivillighet och respekt för den enskildes politiska självbestämmande. Den som vill stödja ett parti ska naturligtvis få göra det, men den som inte vill ska inte heller behöva tvingas att göra det genom sin medlemsavgift till en arbetsmarknadsorganisation.

Sverigedemokraterna välkomnar förslaget i betänkandet och yrkar avslag på reservationen i sin helhet.

Herr talman! Jag tänker inte spekulera i om det var en statskupp eller inte, som Demirok var inne på. Det vi kan konstatera är dock, precis som jag nämnde i mitt anförande, att tjänstemän har vissa regler att förhålla sig till, bland annat regeringsformen där det står att man ska vara opartisk. I det här fallet är det uppenbart att man inte har varit det.

Jag välkomnar den här debatten, men man får inte glömma bort att den som initierade uppropet på Regeringskansliet var en person som hade en bakgrund inom Socialdemokraterna. Om det var en statskupp eller inte låter jag vara osagt, men jag välkomnar en bredare debatt om tjänstemannaansvar och myndighetsaktivism.

Herr talman! Konstitutionsutskottets uppdrag är att genomföra granskning av den sittande regeringen eller av föregående regeringar. Detta är en uppgift som utskottet har haft i över 200 år.

Vår uppgift är att se på de anmälningar som inkommer på ett sakligt och opolitiskt sätt. Kapitel 3 i årets granskningsbetänkande, som vi behandlar här och nu, handlar om regeringens ansvar för förvaltningen. Det är frågor som berör något mycket viktigt: medborgarnas förtroende för staten.

För att demokratins grundpelare ska fungera krävs inte bara fria val och folkvalda församlingar; det krävs också en förvaltning – med dess tjänstemän – som är professionell, opolitisk och lojal mot den regering som svenska folket har valt. Flera av de ärenden som behandlas i detta kapitel berör just dessa grundläggande principer.

Herr talman! Jag kommer att kommentera tre ärenden som jag tycker har stort signifikant värde för årets granskning och som också visar vikten av att värna och skydda de lagar och regler som den svenska konstitutionen vilar på.

Ett ärende i kapitlet gäller säkerhetsbrister vid Lantmäteriet. Vi lever i en tid då informationssäkerhet, cybersäkerhet och skydd av känslig information har blivit allt viktigare. Säkerhetsbristerna inom Lantmäteriet har byggts upp under många år under olika regeringar, och det aktualiserar bredare frågor om hur staten hanterar säkerhetsrisker inom samhällsviktiga myndigheter.

Granskningen visar att konsekvenserna för Sveriges säkerhet av läckt information är svåra att fullt ut överblicka. När allvarliga säkerhetsbrister uppmärksammas är det viktigt att staten har förmåga att snabbt skapa sig en samlad bild av situationen och säkerställa att relevanta aktörer får den information de behöver.

Utskottets granskning av ärendet visar samtidigt att det finns anledning att dra lärdomar av det inträffade, inte minst när det gäller informationsdelning, uppföljning och samordning mellan myndigheter och Regeringskansliet. Detta är lärdomar som sträcker sig långt utanför det enskilda ärendet. Det är information som är viktig för hela driften av statsförvaltningen.

Herr talman! I den del som vi nu behandlar innefattas granskningen av AP-fondernas investeringar i Northvolt. Dessa benämns G4 och G9 i granskningsbetänkandet. För Sverigedemokraterna är detta en viktig principiell fråga. AP-fondernas uppdrag är inte att bedriva industripolitik; deras uppdrag är att förvalta svenska folkets pensionspengar på ett ansvarsfullt sätt.

När pensionsspararnas kapital riskeras måste kraven på professionalism, självständighet och riskmedvetenhet vara mycket höga. Investeringar ska utgå från genomarbetade kalkyler och inte från önsketänkande eller politiska signaler. Northvolts konkurs har fått stora konsekvenser för pensionssparare, anställda och lokalsamhällen.

Herr talman! Utskottet lyfter fram att uttalanden från statsråd riskerar att uppfattas som ett indirekt ifrågasättande av AP-fondernas självständighet. Under de årliga dialogmötena 2020 och 2021 hos AP-fonderna ändrades dagordningen och prioriteringarna av ärendena. Bland annat blev gröna investeringar en egen punkt på dagordningen i stället för att tidigare ha ingått under punkten Övriga frågor.

Det jag vill säga med detta, herr talman, handlar om vikten av att agera ansvarsfullt. Vi måste ta ansvar för våra gemensamma resurser, och beslut ska inte styras av drömmar och känslor. Det ska vara beslut som är förankrade i verkligheten och som bygger på genomarbetade analyser.

Låt oss ta till oss det konservativa tankesättet när det kommer till den gröna omställningen! Låt omställningen vara ansvarsfull, och låt marknaden avgöra hastigheten! Omställningen kommer att ske, men tvinga inte fram något! Vi ser resultatet i Northvolt, det vill säga en av Sveriges största konkurser, där miljarder av skattebetalarnas pengar har förbrukats.

Herr talman! Jag tänker inte gå in djupare på detaljerna här och nu, inte för att vår granskning inte är i behov av en bredare genomgång av det som har skett utan för att jag vet att ledamoten Lars Engsund kommer att beröra just granskningen av AP-fondernas investering i gröna bolag mer ingående i sitt anförande, som kommer lite senare i granskningen av detta kapitel.

Jag tänker nu gå vidare till en annan av konstitutionsutskottets granskningar, G16, om det upprop som ett stort antal tjänstemän initierade på Utrikesdepartementet för en tid sedan, det så kallade tjänstemannauppropet. Där valde över 200 tjänstemän att bortse från regeringsformens 1 kap. 9 §, det vill säga att offentliga förvaltningar har skyldighet att iaktta saklighet och opartiskhet.

Sverigedemokraterna menar att det som har framkommit i granskningen är allvarligt. Konstitutionsutskottet understryker också vikten av ett opolitiskt tjänstemannaskap och framhåller att varje regering ska kunna förutsätta att Regeringskansliets tjänstemän lojalt bistår den regering som svenska folket har gett mandat att styra landet.

Förtroendet för staten bygger på att medborgarna vet att samma regler gäller för alla. Kompetens, erfarenhet och skicklighet ska avgöra vem som får ett arbete inom stat, kommun och region. Trots det förekommer olika sorters kvoteringar och särbehandlingar i vårt avlånga land, där den som är bäst lämpad för ett arbete eller en utbildningsplats många gånger får stå åt sidan.

På samma sätt vilar förtroendet för staten på att man kan lita på att anställda tjänstemän utför sitt uppdrag efter bästa förmåga och att de lämnar partiboken hemma. Detta är en självklar utgångspunkt, herr talman. Men för Sverigedemokraterna och Liberalerna är det inte bara en självklar princip, utan det ska gälla även i praktiken.

I Sverigedemokraternas särskilda yttrande som vi har skrivit tillsammans med Liberalerna pekar vi på att brevet, det så kallade tjänstemannauppropet, tillkom genom ett organiserat initiativ bland tjänstemän inom Regeringskansliet under en pågående regeringsbildning. Det innehöll ställningstaganden som rörde relationen mellan tjänstemannarollen och en eventuell tillträdande politisk sammansättning och vad för politik en sådan sammansättning skulle kunna tänka sig att bedriva.

Att chefer och andra inflytelserika tjänstemän uppges ha varit involverade gör saken särskilt problematisk. Det handlar inte om enskilda politiska uppfattningar. Alla människor har rätt till sina åsikter. Det handlar om att tjänstemän i statens tjänst inte får använda sin ställning för att påverka eller motarbeta den demokratiskt valda regeringens arbete.

Herr talman! All offentlig makt i Sverige utgår från folket genom allmänna val. Den offentliga makten i Sverige utgår inte från tjänstemännen. Det är en princip som måste försvaras oavsett vilken regering som sitter vid makten. Om vi inte markerar mot de tjänstemän som begår grova tjänstefel kommer också misstankegraden att öka mot de tjänstemän som utför sitt arbete på ett professionellt och opolitiskt sätt.

Herr talman! Om det finns en gemensam nämnare för hela kapitel 3 är det vikten av en fungerande stat, där säkerheten tas på allvar och där myndigheter och offentliga institutioner varsamt förvaltar medborgarnas förtroende. Statsråd ska inte försöka styra opolitiska tjänstemän, och opolitiska tjänstemän ska inte försöka styra politiken. Det kan låta som självklarheter, men verkligheten är inte alltid så enkel. Det är grundläggande demokratiska frågor, och det är frågor som Sverigedemokraterna även fortsättningsvis kommer att värna.

Herr ålderspresident! Vi behandlar i dag betänkandet Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus.

Det handlar ytterst om en grundläggande fråga: hur vi säkerställer att Sveriges folkvalda kan utföra sitt uppdrag på ett effektivt, tryggt och demokratiskt sätt. Utgångspunkten i betänkandet är att riksdagens kärnverksamhet – den parlamentariska processen – måste fungera och kunna upprätthållas under alla förhållanden.

Sverigedemokraterna välkomnar denna inriktning. Riksdagen är folkets främsta företrädare. Det är här lagar stiftas, budgetar beslutas och regeringen granskas. Om de folkvalda inte ges rimliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag riskerar demokratin att på sikt försvagas. Det är därför viktigt att ledamotsperspektivet sätts i centrum och att Riksdagsförvaltningens arbete i högre grad organiseras utifrån ledamöternas behov.

En del av förslagen i betänkandet handlar om att modernisera och effektivisera riksdagsarbetet. Sverigedemokraterna ser positivt på att valet av talman och vice talmän görs mer förutsägbart genom att endast nominerade kandidater ska kunna väljas. Vi ser också positivt på att valproceduren för vice talmän förenklas genom att antalet omröstningar minskas. Det bidrar till en tydligare och effektivare process.

Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna välkomnar även möjligheten till förkortad motionstid för skrivelser och redogörelser när synnerliga skäl föreligger. Vi är i en orolig tid; det får vi inte förglömma. Riksdagen måste kunna agera skyndsamt när situationen kräver just det. Samtidigt är det viktigt att denna möjlighet används restriktivt så att oppositionens möjligheter till granskning och beredning inte urholkas.

En annan viktig del gäller stödet till partigruppernas arbete. Det parlamentariska arbetet har blivit mer omfattande och mer komplext. Antalet EU-ärenden har ökat, säkerhetsläget har förändrats och kraven på tillgänglighet och beredskap är högre än tidigare.

Det är därför rimligt att stödet till partigruppernas kanslier stärks och att stödet räknas upp årligen i takt med kostnadsutvecklingen. Syftet är inte att stärka partierna som organisationer utan att säkerställa att riksdagens ledamöter får det stöd som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter på ett professionellt sätt.

Den kanske viktigaste delen av betänkandet, herr ålderspresident, handlar dock om säkerheten. Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge, och hot, trakasserier och otillbörlig påverkan mot förtroendevalda har blivit ett växande problem. Det är ett demokratiskt underskott när folkvalda känner oro för sin egen eller sin familjs säkerhet. Ingen ska behöva tveka att engagera sig politiskt eller att fatta nödvändiga beslut av rädsla för hot, våld eller andra allvarliga konsekvenser kopplat till ens politiska engagemang.

Sverigedemokraterna välkomnar därför förslagen om tydligare ordningsregler och utökade möjligheter till säkerhetskontroll vid kammarens, utskottens och EU-nämndens offentliga sammanträden.

Herr ålderspresident! Öppenhet är en grundläggande demokratisk princip, men öppenhet får aldrig innebära att säkerheten åsidosätts. Ett öppet parlament förutsätter att de folkvalda kan arbeta under trygga former, och det finns i dag oklarheter kring ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

Sverigedemokraterna ser därför särskilt positivt på att utskottet föreslår ett tillkännagivande om en fördjupad utredning av säkerheten för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter. Det behöver utredas hur skyddet för folkvalda kan stärkas, inte bara i riksdagens lokaler utan även när ledamöterna befinner sig ute i landet och möter medborgarna.

Vi ska tillsammans värna ett öppet samtal, där alla åsikter och politiska inriktningar inom lagrummet får komma till tals, och ett klimat där politiker vill och kan vara tillgängliga i det offentliga rummet för en dialog med medborgarna.

Herr ålderspresident! Demokratin kan inte tas för given. Den måste ständigt försvaras och utvecklas. Detta betänkande innehåller flera viktiga reformer som stärker riksdagens funktionsförmåga, förbättrar villkoren för ledamöterna och ökar säkerheten för den parlamentariska processen.

Sverigedemokraterna står bakom dessa ambitioner. Vi vill ha en riksdag som fungerar effektivt, som sätter ledamoten i fokus och som kan stå stark även i en tid av ökade säkerhetshot och växande påtryckningar mot våra demokratiska institutioner.

Med detta sagt ställer sig Sverigedemokraterna bakom utskottets förslag till beslut, och jag yrkar bifall till förslaget.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till arbetsmarknadsminister Johan Britz.

I vårt grannland Finland minskar antalet statliga anställningar. I Sverige ser vi i stället att antalet anställda i statlig sektor hela tiden ökar. Jag ställer mig frågan: Är det inte något som är fundamentalt fel i det svenska systemet när statsapparaten hela tiden växer?

Fru talman! Jag kan förstå att Socialdemokraterna är förtjusta i att anställa massor av människor i offentlig sektor för att på så sätt få ned arbetslöshetssiffrorna. Men hur ser den liberala tanken ut om en stat som aldrig slutar att växa? Ser arbetsmarknadsministern samma problematik som Sverigedemokraterna? Delar statsrådet målsättningen att den statliga verksamheten ska effektiviseras i Sverige, precis som i Finland, och att antalet statligt anställda ska minska?

Herr talman! Europaväg 4 och 20 har i dag hög trafikbelastning. Det är ingenting vi löser enbart genom att förbättra den motorvägsbro som denna interpellation fokuserar på. Antalet företagstransporter på sträckan är högt, och många pendlar till och från Stockholm och Södertälje varje dag.

Trafiksituationen kommer inte att bli bättre på sträckan. Snarare kommer den att försämras ytterligare, och vägen korkar ofta igen redan vid Botkyrka, som ligger en bra bit från Södertälje. Det som krävs är en bredare helhetslösning kring hur man ska hantera trafiksituationen, från Södertälje in mot Stockholm och från Stockholm mot Södertälje.

Jag vill med detta anförande under denna interpellationsdebatt betona för infrastrukturministern att just denna väg har stora brister och att det bara kommer att bli sämre. Jag håller med om mycket av det som interpellanten tog upp i sitt anförande. Min förhoppning är att statsrådet, om så inte redan har skett, lyfter denna fråga vidare, först och främst inom Trafikverket.

För Stockholmsregionens fortsatta tillväxt är detta en fråga som måste lösas på sikt. Precis som interpellanten var inne på har vi väldigt många varutransporter in och ut från Stockholm på denna väg. Det kommer en tid när många transportföretag inte anser det tillräckligt lönsamt att sitta i timslånga köer för att göra en leverans i Stockholmsområdet utan börjar se sig om efter andra alternativ. Det här är en viktig fråga för Stockholms fortsatta tillväxt, så låt oss agera i dag innan många företag ser sig om efter andra alternativ.

Herr talman! Min fråga går till bistånds- och utrikeshandelsministern.

Bistånd, återvandring och familjeåterförening är frågor som på många sätt hänger samman. Familjeåterförening i Sverige är en betydligt svårare och kostsammare process än om återföreningen sker i den del av världen där man har sina rötter. Att återförenas med familjen i den region där man har sitt ursprung ger goda möjligheter att skapa en djupare känsla av tillhörighet och hemhörighet. Det är ett betydligt bättre alternativ än ett liv i utanförskap i Sverige.

Delar biståndsministern uppfattningen att familjeåterförening när den är möjlig bör ske i det land eller den region där familjen har sina rötter?

Herr talman! Jag tackar justitieministern och ledamoten Vepsä för deras svar. Det känns dock som att ord väger väldigt lätt när vi ändå ser att Stockholm försämras trygghetsmässigt. Det är alltså en kommun där Socialdemokraterna styr. Detta är en väldigt viktig fråga, och det är enormt viktigt att vi har breda samarbeten för att kunna ta itu med de problem vi ser med växande otrygghet i samhället.

Jag skulle vilja läsa upp ett citat: ”Vi har tappat deras ögon och öron och möjlighet att ingripa nattetid. Vi märker också av deras nedskärningar under dagtid, då det är färre patruller och mindre närvaro.”

Detta är alltså ett citat och en beskrivning från verkligheten, från en person som själv arbetar med polisfrågor här i Stockholm. Han beskriver hur samarbetet mellan polis och trygghetsvakter har försämrats sedan den rödgröna majoriteten tog över styret i Stockholm.

I Stockholm, där Socialdemokraterna styr, lånar man enorma belopp och höjer skatten för kommuninvånarna. Ändå breder otryggheten ut sig. Detta är realiteten med Socialdemokraternas politik, och det är viktigt att ta med sig. Låter vi Socialdemokraterna få makten över Sverige kommer Sverige att gå samma väg som vår huvudstad, det vill säga bli en plats där fler och fler invånare känner sig otrygga, inte minst i sitt eget bostadsområde.

Herr talman! Som bosatt i Stockholm kände jag mig manad att delta i debatten.

Interpellanten Mattias Vepsä efterfrågar bland annat fler poliser i yttre tjänst i Stockholms kommun. Detta arbetar Tidöpartierna med, som justitieministern tydligt presenterade i sitt svar. Vi är också medvetna om vikten av ett gott samarbete mellan polis och ordningspersonal. De kompletterar varandra för att hålla våra gator, tunnelbanor och så vidare trygga för medborgarna.

Denna interpellation om bristen på poliser i Stockholm skapar därför en del frågor, herr talman, med tanke på att interpellantens parti också tar bort trygghetspersonal i Stockholm. Socialdemokraterna styr här i huvudstaden. År 2023 minskade partiet antalet trygghetsvakter från 180 till 60. Det är en helt ofattbar nedskärning, som slog direkt på stockholmarnas och besökarnas trygghet i det offentliga rummet.

Herr talman! Stockholm har blivit otryggare med Socialdemokraternas politik; det kan jag själv som boende här i huvudstaden vittna om. En fråga till interpellanten är om ledamoten har riktat någon form av kritik mot sitt eget parti, som faktiskt är ytterst ansvarigt för att Stockholm har blivit otryggare genom att man har minskat antalet trygghetsvakter ute i samhället.

Herr talman! Vi debatterar här och nu konstitutionsutskottets betänkande KU30 Författningsfrågor.

Betänkandet behandlar ett stort antal motionsyrkanden som rör allt från statsskicket och EU-samarbetet till partifinansiering, riksdagsarbete och olika frågor om grundlagsreglering. Det är alltså ett brett betänkande som berör själva fundamenten i vår konstitutionella ordning. Just därför är det viktigt att ha ett grundläggande perspektiv klart för sig: Grundlagar ska inte förändras lättvindigt. De ska vara stabila, förutsägbara och ha ett brett folkligt stöd.

När vi ändrar i statsskickets grundvalar ska det ske med stor eftertanke. Samtidigt innebär det inte att grundlagen är något statiskt. Samhället förändras, och ibland behöver även de konstitutionella reglerna ses över. Regeringens förslag om hur grundlagen ska kunna ändras riskerar därför att låsa fast vår demokrati i ett system där en minoritet kan stoppa viktiga åtgärder som en majoritet av svenska folket vill genomföra.

En tredjedel av riksdagens ledamöter ges vetorätt och i praktiken makt att stoppa förändringar som är bra för Sverige och Sveriges medborgare. Vi riskerar att inte kunna implementera viktiga grundlagsändringar trots att en majoritet av svenska folket just önskar att det ska ske. Det kommer att skapa ett stelbent system som inte ligger i fas med samhällets utveckling.

Herr talman! En del av de motioner som behandlas i betänkandet rör statsskickets grundläggande utformning, inte minst frågan om monarkin. Från flera partier återkommer förslag om att avskaffa monarkin och införa republik. Den diskussionen är inte ny. Den har förts i riksdagen under lång tid.

Sverigedemokraterna delar inte den uppfattningen. Vi ser det viktiga arbete som Hans Majestät Konungen gör för Sverige, där han bidrar till att skapa samarbete och handel länder emellan och ökad export för svenska företag, vilket i sin tur ger fler arbetstillfällen. Här gör Hans Majestät Konungen en stor insats som inte på något sätt ska förminskas.

Den svenska monarkin har under lång tid fungerat väl inom ramen för ett demokratiskt och parlamentariskt system. Sedan 1974 års regeringsform har statschefen i huvudsak ceremoniella och representativa uppgifter. Den politiska makten ligger hos riksdagen och regeringen. Statschefen står utanför partipolitiken och fungerar som en samlande symbol för vår kultur, vår historia och svenska folket i stort. Kungahuset är en del av den svenska folksjälen, och så ska det också förbli.

Herr talman! Betänkandet behandlar också flera frågor kopplade till EU-samarbetet. Här finns en viktig principiell diskussion om hur Sveriges relation till EU ska regleras konstitutionellt. Sverigedemokraterna har länge varit tydliga med att Sveriges medlemskap i EU ytterst måste vila på folkets stöd. Därför menar vi att medlemskapet inte bör låsas fast i grundlagen.

EU-samarbetet bygger i grunden på mellanstatliga överenskommelser mellan suveräna stater. Sverige ska kunna omförhandla villkoren eller – om det skulle bli aktuellt – lämna samarbetet utan att först behöva genomföra omfattande grundlagsändringar. Det handlar i grunden om demokratisk handlingsfrihet och om att säkerställa att makten ytterst ligger hos svenska folket.

Herr talman! En annan central fråga i betänkandet handlar om hur demokratin kan vitaliseras. Transparens och tydliga regler är viktigt. Samtidigt måste vi vara försiktiga med att skapa regelverk som i praktiken begränsar det demokratiska engagemanget eller gör det svårare för nya politiska rörelser att etablera sig.

Regelverken ska bidra till öppenhet och ansvarstagande, inte till att befästa etablerade strukturer eller försvåra för oppositionella krafter att verka inom det demokratiska systemet. Det kan handla om möjligheten till nationella folkomröstningar och olika former av medborgarinflytande. Det är frågor som berör relationen mellan representativ demokrati och direktdemokratiska inslag.

Sverigedemokraterna menar att folkomröstningar i vissa frågor kan vara ett viktigt komplement till den representativa demokratin. I angelägenheter av särskilt stor konstitutionell eller nationell betydelse är det rimligt att låta svenska folket säga sitt i en fråga av stor vikt för Sverige, till exempel den fråga jag tidigare tog upp, om på vilket sätt man ska kunna genomföra grundlagsändringar i Sverige. Det stärker legitimiteten i besluten och bidrar till att öka förtroendet för det politiska systemet i stort bland allmänheten.

En viktig slutsats av behandlingen i konstitutionsutskottet är att många av de frågor som väcks i motionerna redan har analyserats vid flera tillfällen tidigare. Utskottet har i många fall valt att hålla fast vid tidigare ställningstaganden. Det gäller exempelvis frågor om monarkin, statschefens immunitet och olika delar av successionsordningen. Det är i grunden rimligt. Konstitutionella förändringar bör inte göras utan bred samsyn och ett tydligt behov.

Samtidigt ska vi bejaka en debatt om hur våra institutioner fungerar och hur de kan utvecklas för att spegla den samtid vi lever i. Den diskussionen är viktig, och det är en diskussion som Sverigedemokraterna välkomnar.

Det svenska statsskicket bygger på några grundläggande principer: folkstyre, parlamentarism och rättsstat. Riksdagen är folkets främsta företrädare, och all offentlig makt utgår från folket. Det är en ordning som har tjänat Sverige väl. Men för att den ska fortsätta göra det måste vi också värna legitimiteten i våra institutioner, säkerställa transparens och vara öppna för reformer när de verkligen behövs.

Sverigedemokraterna kommer därför även fortsättningsvis att driva frågor som stärker demokratin, ger medborgarna mer makt över vilken väg Sverige ska ta i framtiden och värnar Sveriges självbestämmande i alla lägen.