Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Regeringens besked om frågan om en ny passage över Södertälje kanal i nationella planen är en besvikelse för hela Stockholmsregionen. Ett så kallat underlag för att bedöma behovet ska tas fram. Vem, undrar man, mer än regeringen kan tvivla på behovet av en ny passage över eller under Södertälje kanal?

Här är några fakta. Motorvägsbron med Europavägarna E4/E20 vid Södertälje är av mycket kritisk betydelse för hela landet. Bron och kanalen saknar kapacitetsstarka alternativa förbindelser, vilket gör platsen inte bara kritisk utan också väldigt sårbar, där en störning av driften får omfattande samhällsekonomiska konsekvenser. Det är en av Sveriges mest strategiska transportlänkar med central betydelse för både vägtrafik och sjöfart. Den binder samman södra Sverige med huvudstadsregionen och fungerar som nav för såväl industriella som samhällsviktiga flöden.

Att bron är öppningsbar och bara har två körfält i vardera riktningen ökar utsattheten för både trafikolyckor och tekniska haverier. Ett avbrott får snabbt genomslag i form av trängsel, leveransstörningar och ökade samhällsekonomiska kostnader, vilket vi bittert fick erfara under midsommartiden 2016. En allvarlig incident som sätter både bron och kanalen ur spel bedöms leda till samhällsekonomiska kostnader på minst 46 miljoner kronor det första dygnet, huvudsakligen till följd av restidsförluster. Därtill kommer produktionseffekter med tapp på upp till 60 miljoner kronor per dag. De godstransporter som påverkas representerar ett årligt varuvärde på över 1 100 miljarder kronor. Det motsvarar en tredjedel av Sveriges totala varuflöden.

Herr talman! Södertälje är en industriell kärnpunkt i svensk ekonomi, där Scania och Astra Zeneca tillsammans sysselsätter cirka 24 000 personer lokalt och indirekt påverkar nästan 60 000 arbetstillfällen nationellt. Deras export och produktion är i hög grad beroende av en fungerande infrastruktur.

Södertäljebron har en nyckelroll i huvudstadsregionens – för att inte säga hela landets – livsmedelsförsörjning. WSP:s bedömningar visar att det varje år transporteras livsmedel till ett värde av cirka 50 miljarder kronor över bron, vilket motsvarar omkring 13 procent av de totala vägtransporterna av livsmedel i Sverige.

Herr talman! I den nyligen antagna nationella planen för vägtrafik föreslås, precis som ministern sa, att bron ska breddas till tre filer under perioden 2033–2037. I perioder kommer då trafiken att hänvisas till en fil vardera i norr- respektive södergående riktning. Detta i ett läge då den nya Förbifart Stockholm blivit färdig kring 2029–2030 och trafikmängden bedöms öka med 35 procent framåt 2045. Det kommer att leda till en allvarlig trafikinfarkt av sällan skådat slag, produktionsbortfall för industrin och allvarliga miljökonsekvenser, framför allt för Södertälje kommun.

Jag ställde mina frågor i interpellationen till försvarsministern. Därför är jag fortsatt intresserad av att höra svar på de frågor jag ställt som har ett försvarsperspektiv. Är det rimligt att anta att försvarsministern eller regeringen delar bedömningen att det behövs en ny passage över Södertälje kanal?

Herr talman! Tack, ledamöterna, för engagemanget!

Frågan som Ingela Nylund Watz ställde avslutningsvis var om det är rimligt med en ny passage över Södertälje kanal. Ja, annars hade vi inte lagt in det utredningsuppdraget till Trafikverket. Det finns en anledning till att regeringen ger det uppdraget tillsammans med uppdraget att bredda befintlig passage. Det är självklart att det hade varit ännu bättre om breddningen hade gjorts innan Förbifart Stockholm öppnas. Jag förväntar mig att arbetet med breddningen sker så effektivt och snabbt som möjligt och också i nära dialog med dem som är beroende av att förbindelsen är öppen och kapacitetsstark även under byggfasen.

Herr talman! I interpellationen anges att den planerade breddningen innebär att trafiken under fyra år enbart kommer att kunna nyttja en fil i norr- respektive södergående riktning på bron. Jag vill upplysa kammaren om att jag efter att ha undersökt den här frågan och informerat mig hos Trafikverket har fått beskedet att den lösning Trafikverket nu tittar på och arbetar utifrån innebär att det byggs två överledningsbroar mellan de båda statliga broarna. Det innebär att kapaciteten på bron behöver sättas ned i ett år. Det är en väsentlig skillnad mot vad ledamoten skrev i sin interpellation. Därför vill jag informera om detta.

Trafikverket framhåller att beslutet om utformningen inte har tagits än och att det i det arbetet förstås är viktigt med en nära dialog med berörda parter om konsekvenserna.

Herr talman! När det gäller breddningen kan jag inte låta bli att ta upp att det arbetet avbröts. Det hade planerats länge, men det avbröts av tidigare regering. Det är klart att vi hade varit i ett bättre läge om det inte hade stannat av utan varit igång som förberedelse inför att Förbifart Stockholm öppnar. En fråga är alltså om det finns någon självrannsakan gällande det beslut som fattats tidigare. Det är klart att det hade påverkat i dag.

Regeringen har avsatt utredningsmedel för just passagen över Södertälje kanal som redundans till den bro som kommer att breddas. Det är angelägna åtgärder för att stärka robustheten och minska sårbarheten i trafiken. Detta är inte bara en fråga för Södertälje och Stockholmsområdet, utan det är en viktig fråga för hela infrastrukturen i vårt avlånga land.

När det kommer till de specifika frågorna har Försvarsmakten eller dåvarande MSB inte berört motorvägsbron i sina remissyttranden över nationell plan. Deras remissvar ligger på en mer övergripande nivå och berör ej enskilda objekt. Däremot vill jag förstås påminna om att de 30 miljarder som ligger utöver nationell plan i den civilförsvarsbudget vi är överens om kommer att följa Försvarsmaktens utpekade behov. Det har tidigare lämnats besked om att en stor del av de medlen kommer att gå till upprustning av Inlandsbanan. Ytterligare åtgärder som täcks av dem kommer att styras av Försvarsmaktens behov.

Samtidigt är den nationella plan som regeringen har fastställt förstås beredskapshöjande genom omfattande åtgärder för att rusta upp, stärka bärighet och även utreda och ta fram förslag på hur Södertäljepassagen ska kunna säkras för framtiden.

Herr talman! Det kan möjligen vara lite ovant för en socialdemokrat att infrastrukturministern tar fullt ansvar för att rusta svensk infrastruktur också ur ett totalförsvarsperspektiv. Den plan som vi nu har fattat beslut om är den första som på allvar tar in totalförsvarets behov. Det har saknats tidigare.

Jag förstår möjligen frågetecknen, men det är inget konstigt med att den minister som är ansvarig för att infrastrukturen ska hålla i Sverige, både i vackert väder och i ett läge med höjd beredskap, också svarar på frågor om hur vi rustar infrastrukturen.

Det vi gör nu har direkt påverkan på Försvarsmaktens behov. Det gäller allt ifrån höjningar av bärighetsklass till fördubblat stöd till enskilda vägar, upprustning av underhållet av vägnätet och järnvägsnätet och ökad tillförlitligheten. Att vi rustar Malmbanan så att kapaciteten ökar där är någonting som får direkt påverkan på infrastrukturens förmåga att upprätthålla viktiga transporter för det militära försvaret.

En del av vår avskräckning är att vi har en infrastruktur som håller. Det är inte bara en fråga för försvarsministern att de olika sektorerna står starka i ett oroligt läge. Det är en förändring. Det är en förstärkning av detta i den nationella planen.

Därför är det, som jag ser det, inte något konstigt att jag svarar på frågor som rör infrastrukturen som också är direkt kopplade till det militära försvaret – tvärtom.

Vi har stärkt samarbetet på nordisk nivå. Vi har inrättat ett nordiskt samarbete, kallat Nordic Transport Preparedness Cooperation, som är beställt av transportministrar och infrastrukturministrar. Det är ett direkt samarbete med ländernas försvarsmakter. I detta är samarbetet mellan mitt departement och Försvarsdepartementet tätare än någonsin – i alla fall än på väldigt länge.

I ljuset av detta kom frågan om motorvägsbron i Södertälje. Jag svarade på ledamotens fråga ”Är det rimligt?”, herr talman. Ja, det är rimligt. Det är därför regeringen ger det här uppdraget. Det är också därför vi är måna om att breddningen av den befintliga bron sker så snabbt och effektivt som möjligt.

Jag vet inte om Ingela Nylund Watz uppmärksammade vad jag sa i mitt förra inlägg. De fyra år som hon refererar till i interpellationen har nu reducerats till ett år i det planerade arbetssätt som Trafikverket genomför och har på bordet. Man har inte fattat ett beslut än, men man har planerat för det och har haft en nära dialog med inte minst näringslivets aktörer. Det är dock viktigt att snabbt få det här på plats.

Utifrån det dristade jag mig till att ifrågasätta den förra regeringens beslut om att dra bort det här i den nationella planen. Det är inte ett retoriskt knep, utan det är ett sätt att belysa att tidigare beslut gör att vi i dag sitter i en sämre sits. Om man inte hade skjutit på beslutet om att bredda E4 och om man inte hade varit så angelägen om att få det på plats så snabbt som möjligt hade dagens debatt kanske varit en annan.

Nu har vi både ett redundansproblem, som regeringen adresserar med det här uppdraget, och ett kapacitetsproblem här och nu, som regeringen också adresserar. Vi är inte nöjda med att det skulle ta fyra år, men Trafikverkets planering pekar på att det kan ske med nedsatt kapacitet under ett år. Det här behöver dock ske så effektivt och snabbt som möjligt och i god dialog med dem som är beroende av transportsträckan.

Herr talman! På tal om retoriska knep blir det här ett väldigt ihåligt resonemang. Men det får stå för Ingela Nylund Watz.

Vi har påskyndat arbetet. Trafikverket kan nu genomföra åtgärden på ett år i stället för fyra år, vilket framgår av den information som jag har gett till kammaren i dag.

Det är inte så att hela Mälardalen håller med Ingela Nylund Watz. Stockholms stad framförde att det är positivt att objektet breddning av Södertäljebron finns med som namngivet objekt i den nationella planen. Mälardalsrådet välkomnade att Trafikverket inkluderar åtgärder i planförslaget för att förbättra och bredda Södertäljebron. De framförde att det stärker kapaciteten och ger en bättre framkomlighet mellan Stockholm och Södertälje.

Det är en enkel uppgift i opposition att i dag stå och skälla på en regering som nu genomför åtgärder. Jag har gett Trafikverket i uppdrag att utreda Södertäljepassagen för en stärkt redundans och ser till att bredda E4:an så att den blir mer kapacitetsstark.

Trafikverket föreslog detta för den förra regeringen, men man orkade inte eller kunde av någon anledning man inte fatta ett sådant beslut. Det är därför vi står här i dag.

Tala gärna om åren framåt – men man måste också titta på åren bakåt, för infrastrukturplanering är långsiktig. Jag har inte hört ett uns av självrannsakan i Ingela Nylund Watz resonemang.

Vi tar ansvar; vi genomför åtgärder. Vi vill förstås se till att detta går så snabbt som möjligt i totalförsvarshänseende, för detta är ett viktigt stråk och en viktig sträcka – inte bara för Södertälje och Stockholm utan för hela Sverige, som jag också har sagt tidigare, herr talman. Det svaret återupprepar jag gärna, om det inte har uppfattats i debatten i dag; det vill jag understryka. Det är därför vi nu både går vidare med breddningen av bron och ger Trafikverket i uppdrag att utreda en redundans för Södertäljepassagen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.