Muharrem Demirok

Motion till riksdagen 2026/27:33 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) med anledning av skr. 2025/26:288 Riksrevisionens rapport om statens styrning av kommunernas myndighetsutövning som avser LSS Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör vidta åtgärder i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer för att höja kvaliteten och stärka likvärdigheten i insatser enligt LSS och tillkännager detta för regeringen. Motivering Riksrevisionen har granskat statens regelgivning, stöd och tillsyn av kommunernas myndighetsutövning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions­hindrade, förkortad LSS. Den övergripande slutsatsen är att statens arbete inte har varit effektivt. Tillämpningen av LSS brister i både likvärdighet och kvalitet. Konsekvensen är att människor med funktionsnedsättning inte får det stöd de har rätt till och behov av. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsatser. Trots detta leder rapporten inte till några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Det är anmärkningsvärt, eftersom problemen är välkända och LSS har urholkats under lång tid. Det är positivt att regeringen har tillsatt en utredning om behovsbedömningarna för personlig assistans. Riksrevisionens granskning visar dock att bristerna även omfattar flera andra LSS-insatser. Det gäller bl.a. bostad med särskild service för vuxna, biträde av kontaktperson, daglig verksamhet och korttidstillsyn. Även statens tillsyn och kunskapsstyrning behöver förbättras. Myndigheternas arbete har varit långsamt och otillräckligt. Myndigheten för delaktighet föreslog redan förra året en ny nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken, men regeringen har fortfarande inte fattat beslut om en sådan plan. Den översyn av bestämmelserna i LSS som Riksrevisionen föreslår skjuts på framtiden. Sammantaget är regeringens åtgärder otillräckliga. Centerpartiet anser att regeringen behöver agera tydligare och snabbare för att åter­upprätta intentionerna i LSS. Personer med funktionsnedsättning ska kunna få ändamåls­enliga insatser av hög kvalitet oavsett var i landet de bor. Regeringen bör därför skyndsamt vidta åtgärder i enlighet med Riksrevisionens förslag. Arbetet bör särskilt inriktas på en mer likvärdig tillämpning, förbättrad tillsyn och kunskapsstyrning samt högre kvalitet i samtliga berörda LSS-insatser. I arbetet bör en samlad översyn av bestämmelserna i LSS ingå. Christofer Bergenblock (C) Emmy Ahlstedt (C) Muharrem Demirok (C)

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Motion till riksdagen 2025/26:4229 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag. Motivering Centerpartiets syn på rättspolitiken är tydlig – det går att vara både tuff och smart mot brottslighet. Det är med stolthet och målmedvetenhet vi driver en rättspolitik som fokuserar på att effektivt bekämpa brottslighet. Centerpartiet vill bidra till långsiktiga överenskommelser som skapar framtidstro – för att Sverige kan mer. I vårt rättspolitiska arbete leds vi av tre fokus – att förebygga och förhindra att brott begås, att stärka statens förmåga att utreda och lagföra brott samt att ha tro på att en positiv förändring är möjlig. I detta ser vi behovet av såväl kort- som långsiktiga reformer, särskilt i det förebyggande arbetet där vi vill se ett paradigmskifte för att vända den negativa utvecklingen. Vi anser vidare att hårda tag mot brottslighet inte behöver ske på bekostnad av rättssäkerheten. Centerpartiet ser att det är möjligt att bedriva en smart rättspolitik och samtidigt värna rättsstatens principer. Det är viktigt att stå emot frestelsen att landa i de mest rubriksättande, men många gånger ineffektiva, förslagen. Med utgångspunkt i vår ambition att arbeta resultatinriktat, rättssäkert och kunskapsbaserat vill vi därmed anföra följande. Behov finns av de föreslagna lagändringarna Centerpartiet delar regeringens bedömning att straffrättsliga reaktioner på brott ska vara rimliga och rättvisa samt i linje med det allmänna rättsmedvetandet. Därför har Centerpartiet vid flertalet tillfällen under mandatperioden stått bakom såväl generella som riktade straffskärpningar. Vi anser att propositionens föreslagna lagändringar i sak inte är orimliga, och vi instämmer i syftet men delar samtidigt den samlade kritiken från remissinstanser och Lagrådet mot ärendets bristande beredning. Avgörande problemet är att lagförslagen inte går att införa Centerpartiets centrala problem är dock förslaget om lagändringarnas ikraftträdande. Enligt regeringen ska lagändringarna träda i kraft den dag som regeringen själv bestämmer. Skälet till detta är att det i dag helt saknas förutsättningar för rättsväsendet att omhänderta lagförslagen – och det går heller inte att nu bedöma eller med tillräcklig säkerhet fastställa när det kan ske. Det rör sig inte minst om Kriminalvårdens svårigheter och utmaningar. Redan nu befinner sig myndigheten i en mycket ansträngd situation med långvarig över­beläggning på grund av en markant ökning av antalet klienter under de senaste åren. Om ytterligare reformer ska genomföras är det med andra ord helt grundläggande att vårt rättsväsende är rustat för att omhänderta dem. Enligt Kriminalvården är deras möjlig­heter att omhänderta förslagen till utredningens förslag till ikraftträdande – den 1 januari 2028 – kraftigt begränsade, särskilt med hänsyn till en stor mängd andra förändringar som också sker för närvarande. Man bedömer att plats- och personalbehoven till följd av bl.a. de nu aktuella förslagen kommer att kunna omhändertas tidigast år 2040. Även Domstolsverket angav i sitt remissvar att myndighetens verksamhetsstöd, möjligheter till effektiv digitalisering och rutiner kommer att påverkas kraftigt av de nya lagändringarna. För att inte införandet av det nya regelverket ska leda till alltför stor påverkan menade Domstolsverket att ikraftträdandet bör ske med lång framförhållning. Avslutningsvis i sitt remissvar påpekade Domstolsverket även att lagändringarna riskerade att leda till kompetensbrist, ökade handläggningstider, stora kostnadsökningar och ökade förhandlingstider. Centerpartiet delar Domstolsverkets bedömning och anser att detta – på både kort och lång sikt – är en helt orimlig situation som riskerar att drabba både enskilda och medarbetare och som kan påverka allmänhetens förtroende för rättsväsendet som helhet. För som regeringen själva skriver i propositionen är det i nuläget inte möjligt att fastställa vid vilken tidpunkt en tillräcklig kapacitet för att omhänderta samtliga förslag är uppnådd. Det innebär att det skulle kunna ta en eller flera mandatperioder innan lagstiftningen alls implementeras. Trots detta vill regeringen driva igenom några av de största straffrättsliga reformerna i modern tid och förflytta beslutsrätten kring deras ikraftträdande från riksdagen till regeringen. Centerpartiet anser att denna lagstiftnings­metod kan användas i särskilda fall – exempelvis vid krig, kris och annan beredskap eller när ett nödvändigt beslut i närtid från t.ex. EU inväntas. Centerpartiet kan dock inte ställa sig bakom en ordning där omfattande lagändringar lämnar riksdagens bord utan att ha reella förutsättningar att bli till faktisk lagstiftning inom överskådlig framtid. En mer demokratiskt välutformad, ändamålsenlig och överskådlig ordning vore att stärka rättsväsendets kapacitet först – och sedan fatta beslut i riksdagen. Centerpartiet ser ett stort behov av att stärka hela rättskedjan. Sveriges rättsväsende måste fungera, från anmälan till dom och sedermera kriminalvård. Det kräver inte bara resurser och kapacitetsbyggande, utan även effektiv styrning och ledning – något Sveriges nuvarande regering uppenbarligen misslyckats med. Sammanfattning Sammantaget ser Centerpartiet ett stort behov av att stärka rättsväsendets kapacitet i alla led. Vi instämmer samtidigt i behovet av att se över relevant lagstiftning för att skapa ett förutsägbart, rättssäkert och sammanhängande straffrättsligt system. Vi kan däremot inte ställa oss bakom en ordning där en av de största straffrättsliga reformerna i modern tid lämnar riksdagens bord utan att ha reella förutsättningar att kunna genomföras inom överskådlig framtid. Det är mycket angeläget att nödvändiga lagändringar utreds noga och sedan implementeras i en takt som vårt rättsväsende klarar av, utan att allmänhetens förtroende för rättsväsendet riskerar att skadas. För det är viktigt med skyndsam handläggning för att bekämpa dagens brottslighet, men det får inte ske på bekostnad av kvalitet eller att det som i detta fall blir lagstiftning som läggs på hyllan. Centerpartiet ser även att tidigare beslutade förändringar måste följas upp innan ytterligare reformer genomförs. Endast så skapar vi ett fungerande rättsväsende med kapacitet att omhänderta lagändringar. Allt för att skapa trygghet och säkerhet i hela landet. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:293 Skärpta regler för unga lagöverträdare Sammanfattning Centerpartiet kan inte ställa sig bakom förslagen i denna proposition som rör en sänkt straffbarhetsålder till 14 år, ändrat straffmaximum för barn under 18 år, avskaffandet av ungdomsvård för unga myndiga samt införandet av domar i mål om bevistalan i belastningsregistret. Samtidigt som vi ser ett behov av träffsäker och effektiv lagstiftning på enskilda områden som berörs i propositionen ser vi allvarligt på dess övergripande innehåll. Nedmonteringen av straffrättsliga principer, rättssäkerhet och förutsebarhet som skett genom den kaskad av lagstiftningsärenden som lagts fram av den nuvarande regeringen ska nu även drabba barn. För Centerpartiet är det oacceptabelt. Vi ställer oss inte bakom en ordning där barn som drabbats av en otrygg uppväxt, en otillräcklig skolgång eller bristfällig hjälp för psykiska besvär än en gång måste ta ansvar för det vuxna samhällets misslyckanden. 14-åringar som begår brott behöver ingripande insatser – men inte fängelse. Endast så kan det goda samhället lyckas rekrytera barnen, så att de inte kan rekryteras till ett liv i kriminalitet. Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 § andra stycket. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Centerpartiets syn på rättspolitiken är tydlig – det går att vara både tuff och smart mot brottslighet. Det är med stolthet och målmedvetenhet vi driver en rättspolitik som fokuserar på att effektivt bekämpa brottslighet. Centerpartiet vill bidra till långsiktiga överenskommelser som skapar framtidstro – för att Sverige kan mer. I vårt rättspolitiska arbete har vi fokus på att förebygga och förhindra att brott begås, att stärka statens förmåga att utreda och lagföra brott samt att ha tro på att en positiv förändring är möjlig. I detta ser vi behovet av såväl kort- som långsiktiga reformer, särskilt i det förebyggande arbetet där vi vill se ett paradigmskifte för att vända den negativa utvecklingen. Vi anser vidare att hårda tag mot brottslighet inte behöver ske på bekostnad av rättssäkerheten. Centerpartiet ser att det är möjligt att bedriva en smart rättspolitik och samtidigt värna rättsstatens principer. Det är viktigt att stå emot frestelsen att landa i de mest rubriksättande, men många gånger ineffektiva, förslagen. Med utgångspunkt i vår ambition att arbeta resultatinriktat, rättssäkert och kunskapsbaserat vill vi därmed anföra följande. Om ärendets beredning Centerpartiet noterar att beredningen av denna proposition – i likhet med många andra – har fått omfattande kritik. I Lagrådets yttrande från den 12 mars 2026 konstateras att förslaget inte kan anses förenligt med 2 kap. 8, 20 och 21 §§ regeringsformen. Där framgår att en begränsning av det skydd mot frihetsberövande som stadgas i Regerings­formen inte får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett begränsningen. Centerpartiet ser ytterst allvarligt på denna kritik. Vi ser därtill med oro på att nuvarande regering gjort det till en regel, snarare än ett undantag, att bortse från såväl Sveriges grundlag som kunskapsbaserat underlag. Om sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott Centerpartiet vill driva ett perspektivskifte i Sverige för att komma åt den grova brottslighet som gör att barn och unga begår fruktansvärda handlingar. Det finns väl kända skyddsfaktorer mot att barn dras in i kriminalitet, och de måste få styra insatserna. Rättsväsen, akademi, myndigheter, barnrättsorganisationer och civil­samhällets organisationer är alla tydliga med att sänkt straffbarhetsålder inte är en effektiv åtgärd för att förhindra att barn begår brott. Att låsa in barn som precis börjat på högstadiet framstår vid en samlad bedömning inte ändamålsenligt. Centerpartiet har tidigare sagt nej till en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år till förmån för att ha kvar 15 år som gräns; vi vidhåller detta även när nu förslaget är att straffbarhetsåldern ska vara 14 år. Vi anser att det är en stor skillnad generellt på utveckling och konsekvenstänk på en 14-åring och en 15-åring som fortsatt behöver beaktas. Trots dessa aspekter saknar regeringens proposition någon form av analys av vilka orsaker som kan finnas bakom utvecklingen av den allvarliga ungdomsbrottsligheten. För Centerpartiet är det obegripligt att ett så illa berett lagstiftningsärende – som får så pass stora konsekvenser – kan läggas fram inför riksdagen. Trots att den nya regleringen föreslås vara tidsbegränsad måste samma höga krav ställas på beredning, underlag och analys som för permanent lagstiftning. Ytterligare en problematisk aspekt av förslaget är dess förhållande till andra lagförslag på rättsområdet. Centerpartiet vill här påtala vikten av att utvärdera lagstiftning för att säkerställa att Sveriges straffrättsliga system är rättssäkert, förutsebart och överblickbart. När det gäller denna proposition konstaterar vi, i likhet med Lagrådet, att de nya lagregleringarna med anledning av proposition 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor samt om det straffrättsliga påföljds­systemet har en direkt påverkan för påföljdsbestämningen för barn från 14 år. Detta innebär att varken remissinstanserna eller vi i Centerpartiet har kunnat överblicka konsekvenserna av respektive förslag, hur förslagen samspelar med varandra eller vad de slutgiltiga resultaten kan antas bli för Sveriges straffrättsliga system. Att bedriva parallella lagstiftningsprojekt som förändrar grunderna för svensk straffrätt på det förevarande sättet medför stora risker avseende förutsebarheten och rättssäkerheten. Om regleringen av bevistalan Centerpartiet har sagt ja till införandet av bevistalan när barn under 15 år begår grova brott samt till möjligheten att använda hemliga tvångsmedel mot barn för att utreda brott och få fast de som rekryterar dem – detta för att brottsoffren ska ges klarhet i skuldfrågor och för att förhindra fortsatt brottslighet. Vi står därför bakom att sänka gränsen för när åklagaren ska väcka en bevistalan enligt presumtionsregeln till fängelse i fyra år. Vi kan emellertid inte ställa oss bakom att en dom i vilken domstolen funnit det utrett att barnet har begått brottet ska registreras i belastningsregistret. I likhet med Civil Rights Defenders anser Centerpartiet att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete. I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi dock se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Ett sådant register skulle kunna möjliggöra adekvat stöd från samhället. Det bör utredas vilken myndighet som lämpligast har ansvar för det nya bevistalansregistret. Förslagen om minskad ungdomsreduktion och höjt straffmaximum Centerpartiet ser att det är svårt att överblicka vad förslagen om förändrad ungdoms­reduktion sett tillsammans med andra straffrättsliga reformer ger för konsekvenser. Det sagda gäller såväl för förslagets konsekvenser på barn från 15 års ålder som – om regeringen skulle gå vidare med förslaget om sänkt straffbarhet – från 14 års ålder. Det saknas underlag som bedömer i vilken utsträckning förslagen, särskilt tillsammans med förslaget på dubbla straff och den kommande översynen av straffskalor, kommer att leda till att omyndiga döms till fängelse. Det finns inte heller någon analys av vilka ökade längder på fängelsestraff som det kan bli fråga om. Regeringens oskickliga beredning till trots ser Centerpartiet dock ett behov av att se över regleringen om ungdomsreduktion mot bakgrund av den allvarliga brottsutveck­lingen i samhället. Vi ställer oss därför bakom en minskning av ungdomsreduktionen för barn mellan 15 och 18 år och en avskaffning av ungdomsreduktionen för de över 18 år. Vi avslår däremot delarna av propositionen som berör en höjning av straffmaximum till fängelse i 18 år för barn under 18 år. Det finns, redan i dag, utrymme att döma ut stränga straff upp till 14 år för allvarliga brott. Ungdomsvård för unga myndiga Centerpartiet anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter. I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme för att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet. Att det är möjligt att besluta om vård enligt LVU för den som har fyllt 18 år men inte 20 år, och att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd. Vi ser även att social­tjänsten har ansvar för unga personer fram till dess att de fyller 21 år. En person som begår brott efter det att denne har fyllt 18 år, men innan denne har fyllt 21 år, kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfalls­förebyggande syfte. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4184 av Malin Björk m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:258 Ökad insyn i politiska processer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål. Motivering Centerpartiet anser i likhet med regeringen att allmänhetens möjlighet till insyn i politiska processer måste förbättras. Därför välkomnar vi de ändringar i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier som föreslås. Dessa innebär att partier och andra som omfattas av lagen förbjuds att ta emot anonyma och utländska bidrag oavsett belopp, samt att partiernas redovisningsskyldighet utökas och att granskningen av regelverkets efterlevnad skärps. Centerpartiet välkomnar också regeringens förslag att införa en ny lag om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut. Den innebär att s.k. påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet och redovisa uppgifter om sin kommunikation med vissa politiska beslutsfattare. När det gäller regeringens förslag om en ny lag med bestämmelser om arbets­marknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål anser Centerpartiet däremot att det är högst tveksamt om lagen uppnår det angivna syftet, nämligen att säkerställa att bidrag för partipolitiska ändamål som utgår som en andel av medlemsavgifterna ska vara frivilliga för medlemmarna. Centerpartiet anser att skyddet för föreningsfriheten väger tyngre än de inskränkningar som förslaget medför, och som dessutom är mer långtgående än nödvändigt. Förslaget att införa en sådan lag ska därför avslås. Om ärendets beredning I juni 2023 tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över regleringen om insyn i finansiering av partier samt behovet av en reglering med krav på insyn i kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister. I uppdraget ingick även att överväga om det bör införas särskilda krav på transparens och samtycke från enskilda medlemmar i samband med bidrag från organisationer på arbetsmarknaden till partier. Enligt ett tilläggsdirektiv skulle kommittén, oavsett ställningstagande i sak, även redovisa hur en författningsreglering med sådana krav på transparens och samtycke från enskilda medlemmar skulle kunna se ut. I det betänkande som lämnades till regeringen i maj 2025 (SOU 2025:52) fann kommittén att det inte bör införas några särskilda krav på samtycke från enskilda medlemmar när det gäller bidrag från organisationer på arbets­marknaden till partier. Kommittén lämnade dock, i enlighet med tilläggsdirektivet, författningsförslag även i den delen. Under beredningen har endast ett mindre antal remissinstanser yttrat sig över förslaget om en ny lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål. Det är inte förvånande, eftersom regeringen inte särskilt upp­manade remissinstanserna att yttra sig i denna fråga och kommittén ju inte fann skäl för att införa en sådan lag. Centerpartiet finner det anmärkningsvärt att beredningen av en sådant här lagförslag skötts på detta undermåliga sätt, och vi instämmer i vad Lagrådet konstaterat i sitt yttrande av den 24 mars 2026, att underlaget för lagförslaget är bräckligt, särskilt som de remissinstanser som uttalat sig huvudsakligen varit negativa till det. En ny lag på området måste vara ändamålsenlig Den nya lagen uppges syfta till att säkerställa att bidrag för partipolitiska ändamål som utgår som en andel av medlemsavgifterna ska vara frivilliga för medlemmarna. De nya reglerna är dock inte förenade med några sanktioner och det kommer, som Lagrådet konstaterar, att vara enkelt för den organisation som så önskar att kringgå regleringen. Ett annat syfte med lagen uppges vara att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna uttrycka att hen motsätter sig att organisationen lämnar penningbidrag till ett politiskt parti. Men enligt lagförslaget ska medlemmens förklaring inte lämnas till organisationen utan till en revisor, som inte ska vidarebefordra andra uppgifter till organisationen än en uppgift om det antal förklaringar som har lämnats. En medlems missnöje med ett beslut om bidrag kommer därför inte att nå fram till organisationen annat än som en anonymiserad uppgift om antalet förklaringar som har lämnats. Mot bakgrund av det ovan sagda anser Centerpartiet det högst tveksamt om nyttan med regleringen står i proportion till det besvär och de kostnader som en lojal tillämpning av regleringen skulle medföra för organisationerna. Dessutom är den föreslagna regleringen mer långtgående än nödvändigt, eftersom den omfattar även organisationer som inte lämnar bidrag direkt kopplade till inbetalda medlemsavgifter. Att ge möjlighet för medlemmar i sådana organisationer att lämna en förklaring innebär att revisorerna i nämnda organisationer kommer att behandla känsliga personuppgifter utan att det finns några sakliga skäl för det. Detta riskerar att stå i konflikt med integritetsskyddet i GDPR och är onödigt betungande för organisationerna. Därtill kan det skapa en illusion hos medlemmarna i fråga om att deras ställningstagande får en praktisk betydelse. En ny lag som inskränker föreningsfriheten Den föreslagna regleringen innebär att lagstiftaren försvårar för en organisation – en förening – att använda organisationens medel för opinionsmässiga ändamål. Begränsningen motiveras framför allt med den enskildes intresse av att hans eller hennes medlemsavgifter inte används för ett ändamål som medlemmen inte vill gynna. Regeringens lagförslag innebär uppenbarligen en inskränkning i föreningsfriheten, och Centerpartiet konstaterar att det är osäkert om det är förenligt med Europa­konventionen. Arbetsmarknadsorganisationer har förvisso en särskild ställning på arbetsmarknaden, men de är samtidigt ideella organisationer som styrs på ett demokratiskt sätt. Enligt Centerpartiet väger skyddet för föreningsfriheten tyngre än skälen för att, på ett för svensk rättsordning främmande sätt, införa ett opt-out-system för enskilda i förhållande till demokratiskt fattade beslut i de föreningar de är medlemmar i. Det ska särskilt understrykas att det finns möjlighet för enskilda att på demokratisk väg påverka sina arbetsmarknadsorganisationer. Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4146 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:246 Skärpta regler för unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 § andra stycket. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Centerpartiets syn på rättspolitiken är tydlig – det går att vara både tuff och smart mot brottslighet. Det är med stolthet och målmedvetenhet vi driver en rättspolitik som fokuserar på att effektivt bekämpa brottslighet. Centerpartiet vill bidra till breda överenskommelser som skapar framtidstro – för att Sverige kan mer. I vårt rättspolitiska arbete leds vi av tre fokusområden – nödvändigheten i att försvåra för brott att begås, behovet av att stärka statens förmåga att lagföra brott och viljan att skapa framtidstro. I detta ser vi att det behövs såväl kort- som långsiktiga reformer, särskilt i det förebyggande arbetet där vi vill se ett paradigmskifte för att vända den negativa utvecklingen. Att ta hårda tag mot brottslighet behöver inte ske på bekostnad av rättsprinciper. Centerpartiet ser att det är möjligt att bedriva en smart rättspolitik och samtidigt värna rättsväsendet. Det är viktigt att stå emot frestelsen att landa i de mest rubriksättande, men många gånger ineffektiva, förslagen. Med utgångspunkt i vår ambition att arbeta resultatinriktat, rättssäkert och kunskapsbaserat vill vi därmed anföra följande. Om ärendets beredning Centerpartiet noterar att beredningen av denna proposition – i likhet med många andra – har fått omfattande kritik. I Lagrådets yttrande från den 12 mars 2026 konstateras att förslaget inte kan anses förenligt med 2 kap. 8, 20 och 21 §§ regeringsformen. Där framgår att en begränsning av det skydd mot frihetsberövande som stadgas i regerings­formen inte får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett begränsningen. Centerpartiet ser ytterst allvarligt på denna kritik. Vi ser därtill med oro på att nuvarande regering gjort det till en regel, snarare än ett undantag, att bortse från såväl Sveriges grundlag som kunskapsbaserat underlag. Förslaget om sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott Centerpartiet vill driva ett perspektivskifte i Sverige för att komma åt den grova brottslighet som gör att barn och unga begår fruktansvärda handlingar. Det finns väl kända skyddsfaktorer mot att barn dras in i kriminalitet, och de måste får styra insatserna. Rättsväsendet, akademin, myndigheter, barnrättsorganisationer och civilsamhällets organisationer är alla tydliga med att sänkt straffbarhetsålder inte är en effektiv åtgärd för att förhindra att barn begår brott. Att låsa in barn som går på mellanstadiet är inte heller ändamålsenligt. Trots dessa aspekter saknar regeringens proposition någon form av analys av vilka orsaker som kan finnas bakom utvecklingen av den allvarliga ungdomsbrottsligheten. För Centerpartiet är det obegripligt att ett så illa berett lagstiftningsärende – som får så pass stora konsekvenser – kan läggas fram inför riksdagen. Trots att den nya regleringen föreslås vara tidsbegränsad måste samma höga krav ställas på beredning, underlag och analys som för permanent lagstiftning. Ytterligare en problematisk aspekt av förslaget är dess förhållande till andra lagförslag på rättsområdet. Centerpartiet vill här påtala vikten av att utvärdera lagstiftning för att säkerställa att Sveriges straffrättsliga system blir rättssäkert, förutsebart och överblickbart. Gällande denna proposition konstaterar vi, i likhet med Lagrådet, att förslagen i proposition 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor samt lagrådsremissen om det straffrättsliga påföljds­systemet har en direkt påverkan för påföljdsbestämningen för barn från 13 år. Detta innebär att varken remissinstanserna eller vi i Centerpartiet har kunnat överblicka konsekvenserna av respektive förslag, hur dessa samspelar med varandra eller vad de slutgiltiga resultaten kan antas bli för Sveriges straffrättsliga system. Att bedriva parallella lagstiftningsprojekt som förändrar grunderna för svensk straffrätt på det förevarande sättet är en allvarlig urholkning av förutsebarheten och rättssäkerheten i Sveriges rättssystem. Det tyder även på att det är viktigare för den nuvarande regeringen att driva symbolpolitik hellre än att få till goda resultat som löser samhällsproblem. Om regleringen av bevistalan Centerpartiet har sagt ja till införandet av bevistalan när barn under 15 år begår grova brott samt till möjligheten att använda hemliga tvångsmedel mot barn för att utreda brott och få fast de som rekryterar dem. Detta för att brottsoffren ska ges klarhet i skuldfrågor och för att förhindra fortsatt brottslighet. Vi står därför bakom att sänka gränsen för när åklagaren ska väcka en bevistalan enligt presumtionsregeln till fängelse i fyra år. Vi kan emellertid inte ställa oss bakom att en dom i vilken domstolen funnit det utrett att barnet har begått brottet ska registreras i belastningsregistret. I likhet med Civil Rights Defenders anser Centerpartiet att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete. I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi dock se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Ett sådant register skulle kunna hanteras av Socialstyrelsen och möjliggöra adekvat stöd från samhället. Förslagen om minskad ungdomsreduktion och höjt straffmaximum Centerpartiet ser att det är svårt att överblicka vad förslagen om förändrad ungdoms­reduktion sett tillsammans med andra straffrättsliga reformer ger för konsekvenser. Det sagda gäller såväl för förslagets konsekvenser på barn från 15 års ålder som – om regeringen skulle gå vidare med förslaget om sänkt straffbarhet – från 13 års ålder. Det saknas underlag som bedömer i vilken utsträckning förslagen, särskilt tillsammans med förslaget på dubbla straff och den kommande översynen av straffskalor, kommer att leda till att omyndiga döms till fängelse. Det finns inte heller någon analys av vilka ökade längder på fängelsestraff som det kan bli fråga om. Regeringens oskickliga beredning till trots ser Centerpartiet dock ett behov av att se över regleringen om ungdomsreduktion mot bakgrund av den allvarliga brottsutveck­lingen i samhället. Vi ställer oss därför bakom en minskning av ungdomsreduktionen för barn mellan 15 och 18 år och en avskaffning av ungdomsreduktionen för de över 18 år. Vi avslår däremot delarna av propositionen som berör en höjning av straffmaximum till fängelse i 18 år för barn under 18 år. Det finns, redan i dag, utrymme att döma ut stränga straff upp till 14 år för allvarliga brott. Ungdomsvård för unga myndiga Centerpartiet anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter. I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme för att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet. Att det är möjligt att besluta om vård enligt LVU för den som har fyllt 18 år men inte 20 år, och att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd. Vi ser även att socialtjänsten har ansvar för unga personer fram till dess att de fyller 21 år. En person som begår brott efter det att denne har fyllt 18 år, men innan denne har fyllt 21 år, kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfalls­förebyggande syfte. Sammanfattning Centerpartiet kan inte ställa sig bakom förslagen i denna proposition som rör en sänkt straffbarhetsålder, ändrat straffmaximum för barn under 18 år, avskaffandet av ungdomsvård och införandet av domar i mål om bevistalan i belastningsregistret. Samtidigt som vi ser ett behov av träffsäker och effektiv lagstiftning på enskilda områden som berörs i propositionen ser vi allvarligt på dess övergripande innehåll. Nedmonteringen av straffrättsliga principer, rättssäkerhet och förutsebarhet som skett genom den kaskad av lagstiftningsärenden som lagts fram av den nuvarande regeringen ska nu även drabba barn. För Centerpartiet är det oacceptabelt. Vi ställer oss inte bakom en ordning där barn som drabbats av en otrygg uppväxt, en otillräcklig skolgång eller bristfällig hjälp för psykiska besvär än en gång måste ta ansvar för det vuxna samhällets misslyckanden. 13-åringar som begår brott behöver ingripande insatser – men inte fängelse. Endast så kan det goda samhället lyckas rekrytera barnen, så att de inte kan rekryteras till ett liv i kriminalitet. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del det gäller införandet av brotten missbruk av offentlig ställning respektive grovt missbruk av offentlig ställning (20 kap. 2 § brottsbalken och 22 d § lagen om offentlig anställning). Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en utvärdering av den föreslagna straffskaleändringen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Centerpartiets syn på rättspolitiken är tydlig – det går att vara både tuff och smart mot brottslighet. Det är med stolthet och målmedvetenhet vi driver en rättspolitik som fokuserar på att effektivt bekämpa brottslighet. Centerpartiet vill bidra till breda överenskommelser som skapar framtidstro – för att Sverige kan mer. I vårt rättspolitiska arbete leds vi av tre fokusområden – nödvändigheten i att försvåra för brott att begås, behovet av att stärka statens förmåga att lagföra brott och viljan att skapa framtidstro. I detta ser vi att det behövs såväl kort- som långsiktiga reformer, särskilt i det förebyggande arbetet där vi vill se ett paradigmskifte för att vända den negativa utvecklingen. Att ta hårda tag mot brottslighet behöver inte ske på bekostnad av rättsprinciper. Centerpartiet ser att det är möjligt att bedriva en smart rättspolitik och samtidigt värna rättsväsendet. Det är viktigt att stå emot frestelsen att landa i de mest rubriksättande, men många gånger ineffektiva, förslagen. Med utgångspunkt i vår ambition att arbeta resultatinriktat, rättssäkert och kunskapsbaserat vill vi därmed anföra följande. Om ärendet Centerpartiet ser ett behov av att samlat se över lagstiftning i syfte att stärka skyddet för offentliganställda och motverka otillåten påverkan, korruption och tjänstefel. Vi ser positivt på att detta har uppmärksammats genom utredningen, även om förslag om exempelvis korruptionsbrott helt saknas i propositionen. Centerpartiet ser därtill positivt på att regeringen valde att inte gå vidare med vissa av de bredare åtgärderna inom ramen för utredningen, såsom att utvidga tillämpningsområdet för ringa tjänstefel. Den svenska förvaltningen spelar en central roll i att upprätthålla stabilitet, rätts­säkerhet och förutsägbarhet i den svenska demokratin. Opartiska och sakliga tjänste­personer är grundpelare i arbetet med att upprätthålla förtroendet för den offentliga sektorn. Det finns tydliga tecken i samhället på att kommunala och statliga tjänstemän som bedriver olika former av myndighetsutövning blir utsatta för trakasserier, mutor, hot, våld och annan otillåten påverkan. Sådana hot, våldshandlingar, trakasserier, mutor eller annan otillåten påverkan i arbetet är inte bara brott mot enskilda, utan ett hot mot demokratin. Centerpartiet ser ett stort behov av att stärka såväl skyddet för offentligt anställda som allmänhetens förtroende för den svenska förvaltningen. En ny straffbestämmelse om missbruk av offentlig ställning Regeringen har valt att gå vidare med ett förslag som innebär att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, med beteckningen missbruk av offentlig ställning. Där­igenom straffbeläggs att vid utövandet av offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet, uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år samt, för grovt brott, fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Centerpartiet instämmer i behovet av ansvarsutkrävande inom den offentliga sektorn. Centerpartiet ser emellertid att behovet av lagstiftning kräver ett mer heltäckande pers­pektiv än dem som regeringen valt att gå fram med i den aktuella propositionen. För Centerpartiet väger behovet av att skydda tjänstepersoner från hot, hat och misstänklig­görande tungt. Vi ser även att det behövs ett helhetsgrepp kring tjänstepersoner inom offentlig sektor – som inkluderar såväl brottsförebyggande arbete som möjligheter till ansvarsutkrävande när avsiktligt missbruk av en offentlig ställning sker. Gällande den föreslagna nya bestämmelsen om missbruk av offentlig ställning ser vi en problematik inom dess utformning. Bestämmelsen är såväl oklar som långtgående i förhållande till de angivna problemområdena. Akavia har anfört att den föreslagna bestämmelsen har en karaktär av generalklausul som ska omfatta ”straffvärda hand­lingar som inte träffas av andra bestämmelser”. Centerpartiet delar deras bedömning. Vi instämmer därtill i synpunkterna från flertalet remissinstanser – bl.a. Brottsförebyggande rådet (Brå) och Svea hovrätt – om att den föreslagna bestämmelsen kan strida mot legalitetsprincipens krav på förutsebarhet och förbud mot obestämdhet. Även Lagrådet avrådde från att göra avsteg från den straffrättsliga legalitetsprincipens krav på begriplighet och precision i fråga om vilka som omfattas av en straffbestämmelse. Centerpartiet avstyrker därför regeringens förslag i dess nuvarande format. Vi ser dock ett behov av att utreda den befintliga lagstiftningen på området för att se hur det brottsförebyggande, det brottsbeivrande och ansvarsutkrävande arbetet inom offentlig sektor kan fördjupas. Straffet för grovt tjänstefel Regeringen har, i syfte att säkerställa att lagstiftningen bättre ska återspegla brottslig­hetens allvar, föreslagit att minimistraffet för grovt tjänstefel ska skärpas till fängelse i ett år och sex månader. Centerpartiet vill lyfta problematiken gällande den kaskad av lagändringar som kommit inom straffrätten under mandatperioden, som mötts av hård kritik från bl.a. Lagrådet (se Lagrådets yttrande från den 5 mars 2026 om dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor). Centerpartiet kräver, i likhet med det som anförts av Lagrådet, en konsekvensanalys av regeringens lagstiftningsärenden som berör grundläggande principer på straffrättens område. Sammanfattning Centerpartiet anser att det nya förslaget på bestämmelse om missbruk av offentlig ställning är alltför vagt, brett och felaktigt utformat för att kunna bli en ny lag. Därtill finns det ett stort behov av genomlysningar av regeringens rättspolitiska reformer. Gång på gång under mandatperioden har vi belyst vikten av att upprätthålla centrala rätts­principer, lyssna på rättsväsendets expertis och utvärdera konsekvenserna av ny lag­stiftning innan ytterligare reformer genomförs. Regeringen måste börja lyssna på Sveriges juridiska profession, lärosäten, rättsväsen, civilsamhällesorganisationer och expertmyndigheter. Centerpartiet vill därför att det görs en konsekvensanalys av hur samtliga förslag om de skärpta straffskalorna i denna proposition förhåller sig till såväl varandra som Sveriges grundläggande straffrättsliga principer och befintliga straff­rättsliga system. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en utvärdering av de föreslagna ändringarna av straffskalor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en skärpning av straffet för involverande av underårig i brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 2 och 2 a §§. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Centerpartiets syn på rättspolitiken är tydlig – det går att vara både tuff och smart mot brottslighet. Det är med stolthet och målmedvetenhet vi driver en rättspolitik som fokuserar på att effektivt bekämpa brottslighet. Centerpartiet vill bidra till breda överenskommelser som skapar framtidstro – för att Sverige kan mer. I vårt rättspolitiska arbete leds vi av tre fokusområden – nödvändigheten i att för­svåra för brott att begås, behovet av att stärka statens förmåga att lagföra brott och viljan att skapa framtidstro. I detta ser vi att det behövs såväl kort- som långsiktiga reformer, särskilt i det förebyggande arbetet där vi vill se ett paradigmskifte för att vända den negativa utvecklingen. Att ta hårda tag mot brottslighet behöver inte ske på bekostnad av rättsprinciper. Centerpartiet ser att det är möjligt att bedriva en smart rättspolitik och samtidigt värna rättsväsendet. Det är viktigt att stå emot frestelsen att landa i de mest rubriksättande, men många gånger ineffektiva, förslagen. Med utgångspunkt i vår ambition att arbeta resultatinriktat, rättssäkert och kunskapsbaserat vill vi därmed anföra följande. Om ärendets beredning Den aktuella propositionen har fått omfattande kritik av såväl Lagrådet som remiss­instanser – inte minst på grund av dess beredning. Lagrådet anförde i sitt yttrande från den 5 mars 2026 att de såg lagrådsremissen som en del i ett reformarbete på straffrättens område som innefattat ett stort antal skilda lagförslag som på kort tid har kommit i en strid ström utan tydlig samordning. De ansåg även att lagrådsremissen framstod som ett hastverk och att förslagen brast så pass mycket i kvalitet att de inte har förutsättningar att bli ny lag. Lagrådet anförde vidare att det var hart när omöjligt att överblicka de nu aktuella förslagen och deras konsekvenser. Vidare menade Lagrådet att handläggningen av lagstiftningsärendet inte uppfyllt grundlagens krav på hur regeringsärenden ska beredas. Centerpartiet ser allvarligt på att nuvarande regering gjort det till en regel, snarare än ett undantag, att bortse från såväl grundlagskravet på beredning som kunskapsbaserat underlag på rättsområdet. Samtidigt ser vi ett behov av lagstiftning på området, varför vi säger ja till de flesta av förslagen i den aktuella propositionen trots den oskickliga beredningen. Flera av remissinstanserna som avstyrkt utredningens förslag i sin helhet har i huvud­sak anfört att utredningen inte redovisat varför förslagen behövs eller djupare analyserat de konsekvenser som kan uppstå till följd av den stora repressionshöjning som förslagen innebär. Uppsala universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet lyfte särskilt behovet av kunskaps- och evidensbaserat underlag som grund för lagstiftning i sina respektive yttranden. Centerpartiet vill konstatera att utvecklingen på det rättspolitiska området under mandatperioden brustit i såväl systematik som konsekvensanalys. Sverige behöver en resultatinriktad, rättssäker och kunskapsbaserad rättspolitik som löser samhällsproblem – inte skapar fler. Ett femtiotal skärpta straffskalor Centerpartiet ställer sig bakom skärpningarna av de enskilda straffskalorna. Vi har dock noterat att de femtiotalet skärpta straffskalor som föreslås förefaller vara axplock av straffskärpningar snarare än resultat av den systematik som behövs för att bygga ett stabilt straffrättsligt system. Stockholms universitet framhöll i sin remiss att Sverige nu i snabb takt lämnar de nordiska ländernas fängelsenivå och det låga antalet intagna som internationellt benämnts och berömts som Scandinavian exceptionalism. Landet hamnar i stället på samma nivåer som Turkiet, Belarus och Ryssland – länder som Sverige i andra sammanhang inte vill sammanföras med vad gäller rättsväsen och mänskliga rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter, som resonerat på liknande sätt, anförde att utredningens förslag, tillsammans med andra förslag, kommer att innebära en förändring av den svenska fängelsepopulationen som är så genomgripande att Sverige kommer att inta en särställning i EU. Gällande den lagstiftningsmetod som regeringen tillämpar för närvarande på straff­rättsområdet konstaterade Lagrådet att det lanseras en kaskad av lagstiftningsärenden som delvis berör grundläggande principer på straffrättens område utan att sambanden mellan de olika förslagen blir klargjorda. I avsaknad av en sådan analys blir det förenat med stora svårigheter att bedöma om förslagen är förenliga med de principer som ligger till grund för det straffrättsliga regelsystemet eller om förekommande avvikelser är godtagbara. Centerpartiet kräver, i linje med Lagrådets yttrande, en fullskalig konsekvensanalys av utfallet av alla regeringens lagstiftningsärenden som delvis berör grundläggande principer på straffrättens område. Vi står bakom riktade straffskärpningar som kommer åt allvarlig brottslighet, men ser ett stort behov av att utvärdera lagstiftning för att säkerställa att den löser problemen. Involverande av underårig i brottslighet Centerpartiet vill driva ett perspektivskifte i Sverige för att komma åt den grova brotts­lighet som gör att barn och unga tvingas att utföra fruktansvärda handlingar. Det är inte barnen som ska straffas när vuxensamhället har brustit. Mot bakgrund av detta vill vi skärpa straffet ytterligare för brottet involverande av underårig i brottslighet – från regeringens förslag om ett nytt maximistraff på sex år till åtta år. Detta är i linje med Centerpartiets hållning att säga nej till en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år. Livstids fängelse för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott Centerpartiet ställer sig bakom propositionens förslag om att det, för den samlade brottsligheten, ska vara möjligt att döma till fängelse på livstid om någon ska dömas för flera brott vars maximistraff uppgår till fängelse i tolv år. Vi ser ett behov av ett för­stärkt samhällsskydd och en förbättrad hantering av återfallsförbrytare. Centerpartiet noterar dock att det är oklart hur lagstiftningen ska tillämpas i förhållande till den nya påföljden säkerhetsförvaring. Vi ser ett behov av att utvärdera detta framgent. Dubbla straff för brott i kriminella nätverk Centerpartiet instämmer i regeringens bedömning av att det finns en tydlig koppling mellan den vinstdrivande brottsligheten och våldsbrottsligheten. Därtill instämmer vi även i regeringens slutsats om att både våldet och den vinstdrivande brottsligheten drabbar människor, institutioner och näringsliv utanför den kriminella miljön. Center­partiet säger dock nej till införandet av ytterligare en straffskärpningsregel för brott i kriminella nätverk. Regeringens förslag – som tar sikte på alla brott som har ett visst samband med kriminella nätverk – är överflödigt sett till befintlig lagstiftning. För, i likhet med flertalet remissinstanser, konstaterar Centerpartiet att det redan i dagens system finns goda möjligheter att ta hänsyn till det sammanhang i vilket en gärning företas, däribland om den begås inom ramen för ett kriminellt nätverk. Vi ser inte behovet av ytterligare lagstiftning på ett område som redan täcks av flertalet av bestämmelserna i 29 kap. brottsbalken. Förslaget i sig är därtill alldeles för brett utformat. Flera remissinstanser har gett uttryck för att bestämmelsen, i den del som avser att brottet ingått som ett led i verksamheten inom en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, innehåller flera vaga och svårtillämpade begrepp som även kan träffa brottslighet utanför gängmiljön. Advokatsamfundet har fört fram att det kommer att vara förenat med betydande tillämpningssvårigheter att definiera vad en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet egentligen betyder i en tid när de kriminella miljöerna är alltmer flytande och det inte sällan rör sig om kompisgäng som umgåtts hela livet och där kriminaliteten bara är en liten del av det totala sociala umgänget. På liknande sätt har Civil Rights Defenders uttryckt att bestämmelsen riskerar att ge upphov till svåra gränsdragningsproblem, exempelvis gällande när en gruppering ska räknas som tillräckligt sammansatt för att straffskärpningsregeln ska aktualiseras. Vi ser t.ex. i dag att polisen klassar grupper av fotbollssupportrar som kriminella nätverk. Uppsala universitet har anmärkt att det är oklart såväl hur gruppen som hur gärningarna som ingår som ett led i verksamheten ska avgränsas, liksom vad det är för verksamhet som omfattas. Universitetet har vidare invänt att det förhållandet att tillämpnings­området inte ens är begränsat till de allvarliga brott som utgör själva verksamheten, utan även inbegriper gärningar som ingått som ett led i denna, innebär att det helt kommer att saknas gränser för när den dubbla straffskalan blir tillämplig. Centerpartiet anser inte att det är vare sig rättssäkert eller förutsägbart, särskilt eftersom det innebär att vissa gärningar enbart kommer att ges halva straffet. Förslaget innebär t.ex. att en gäng­medlem som misshandlat en annan gängmedlem straffas dubbelt så hårt för den gärningen än om han misshandlat sin hustru på motsvarande sätt. Vi är förvånade över att regeringen värderar brottsoffer så olika och ifrågasätter hur förslaget kan överens­stämma med regeringens egna s.k. brottsofferperspektiv. Sammanfattning Sammantaget anser Centerpartiet att propositionen i sin helhet är illa underbyggd, felaktigt konstruerad i många avseenden och – som Lagrådet anfört – ett hastverk. Vi röstar trots den oskickliga beredningen för de flesta av propositionens förslag eftersom vi ser ett behov av lagstiftning på området. Gång på gång under mandatperioden har vi belyst vikten av att upprätthålla centrala rättsprinciper, lyssna på rättsväsendets expertis och utvärdera konsekvenserna av ny lagstiftning innan ytterligare reformer genomförs. Regeringen måste börja lyssna på Sveriges juridiska profession, lärosäten, rättsväsen, civilsamhällesorganisationer och expertmyndigheter. Centerpartiet vill därför att det görs en konsekvensanalys av hur samtliga förslag om de skärpta straffskalorna i denna proposition förhåller sig till såväl varandra som Sveriges grundläggande straffrättsliga principer och befintliga straffrättsliga system. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Sammanfattning av Centerpartiets vårmotion för 2026: Jobben ska bli fler, utsläppen ska ned och välfärden ska fungera i hela landet 1.1 Jobben ska bli fler 1.1.1 Fler jobb med växande företag 1.1.2 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar 1.2 Utsläppen – och fossilberoendet – ska ned 1.2.1 Fler hushåll måste få råd att ta sig ur fossilfällan 1.2.2 Låt industrin ta ledningen i omställningen 1.3 Välfärden och tryggheten ska fungera i hela landet 2 Inledning: Jobben ska bli fler och utsläppen ska ned. Få fart på Sveriges ekonomi med en jobb-boost och bryt det dyra och skadliga fossilberoendet 2.1 Jobb-boost för att jobben ska bli fler 2.2 Bryt det dyra och skadliga fossilberoendet 2.3 Reformtabell 3 Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken 3.1 Det ekonomiska läget 3.2 Jobben ska bli fler 3.2.1 Sänk kostnaderna för att anställa, rejält och permanent 3.2.2 Förenklade jobb 3.2.3 Skattefria sommarjobb 3.2.4 SAO-jobb 3.2.5 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar 3.2.6 Studentmedarbetare 3.2.7 Storsatsning på yrkesutbildningar 3.2.8 Integration 3.3 Utsläppen ska ned 3.3.1 Dubbel miljöbilsbonus, till fem gånger fler 3.3.2 Storsatsning på klimatpremier för ellastbilar 3.3.3 Laddinfrastruktur i hela landet 3.3.4 Säkra elförsörjningen – bygg kablarna till havsvindkraften 3.3.5 Fullständig återföring av vindkraftsskatten till kommunerna 3.3.6 Stärk Konkurrensverket 3.4 Välfärden ska fungera i hela landet 3.4.1 Skolfrånvaroteam efter finsk modell 3.4.2 Satsa på ungas psykiska hälsa 3.4.3 Ett matlyft för våra äldre 3.4.4 IVF: ge fler möjlighet att få första barnet – och syskon 3.4.5 Krisstöd – och stärkt konkurrenskraft med sänkt gårdsskatt för svenska matproducenter 3.4.6 Innovationsstöd bränsle från jord och skog 3.4.7 Rädda nattågen 3.4.8 Sänkta färjepriser för gotlänningar 3.4.9 Korta köerna på Migrationsverket 3.4.10 Satsa på civilsamhället: på föreningsliv, idrott, friluftsliv, folkbildning och samlingslokaler 3.4.11 Lys upp landsbygden 3.4.12 Polisen ska finnas på gator och torg – i alla utsatta områden 3.4.13 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor 3.4.14 Inrätta ekokrim för att jaga gängens pengar 3.4.15 Kvinnors trygghet 3.4.16 Ännu inget beslut att flytta civila underrättelsemyndigheten och inrätta en civil underrättelsetjänst 4 Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna 4.1 Inriktning för framtida finansiering 4.2 En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2028 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 1 Sammanfattning av Centerpartiets vårmotion för 2026: Jobben ska bli fler, utsläppen ska ned och välfärden ska fungera i hela landet Centerpartiets vårbudget möter de akuta problemen i svensk ekonomi, som nu förvärras av Irankrisen – arbetslösheten, fossilberoendet och köpkraften – men också åtgärder mot kriminalitet och psykisk ohälsa, samt för att stärka skolan, äldreomsorgen och föreningslivet. 1.1 Jobben ska bli fler Europas tredje högsta arbetslöshet. Förstärk företag genom jobb-boost inriktad på att möjliggöra jobb i växande företag och med kraftfull satsning på utbildning. 1.1.1 Fler jobb med växande företag Sänkta kostnader för att anställa med borttagen anställningsskatt: Ingen arbetsgivaravgift för de första tio anställda, för att anställa unga och långtidsarbetslösa. Sommarjobb ska bli skattefria för alla under 20 år. Förenklade jobb för långtidsarbetslösa: En särskild anställningsform på 20 000 kronor i månaden utan vare sig inkomstskatt eller arbetsgivaravgift för att bryta bidragsberoende. Skräddarsydd utbildning för alla svenskar En kraftig kunskapsväxel genomförs så att alla ska kunna studera mitt i livet och växla till ett bristyrke, genom förstärkning av omställningsstudiestödet med sikte på att öka antalet platser på universitet och högskola. Extra satsning på yrkesutbildning på alla nivåer med ökade resurser till yrkeslinjer på gymnasiet, yrkesvux, förlängning av kurser på yrkeshögskolan och handledare till lärlingar. Ny studentmedarbetarmodell införs för att alla som studerar ska kunna börja arbeta och akademikerarbetslösheten ska minska. Dessutom måste hushållens köpkraft värnas genom att minska kostnaderna för svenska matproducenter. 1.2 Utsläppen – och fossilberoendet – ska ned Sverige behöver påskynda både hushållens och industrins möjligheter att ställa om från fossilberoende. 1.2.1 Fler hushåll måste få råd att ta sig ur fossilfällan Alla ska kunna byta till miljöbil. En miljöleasing gör det möjligt för hushållen att leasa ny eller begagnad elbil eller laddhybrid för så lite som 1 500 kronor i månaden med en rabatt på 2 000 eller köpa bil under 100 000 med miljöbonus på 50 000 kronor. Förslaget är dubbelt så stort och når fem gånger fler än regeringens förslag. Låt industrin ta ledningen i omställningen Ny satsning på ellastbilar som får kraftigt förstärkt bonus och på utbyggd laddinfrastruktur för både tunga transporter, bostadsrätter och hyresfastigheter. För mer el i närtid måste hela fastighetsskatten på vindkraft tillbaka till kommuner där kraftverken byggs, kablarna byggas till havsvindkraft och konkurrensen stärkas. Välfärden och tryggheten ska fungera i hela landet Välfärdens kärna har blivit lidande när kärnverksamheter prioriterats bort av regeringen. Utöver kraftfulla sektorsbidrag som Centerpartiet lagt i ordinarie budget för 2026 presenteras nya satsningar. Storsatsning på civilsamhället med 1 miljard till föreningsliv, idrott och återställda medel till folkbildningen, för bildning, jobbmöjligheter, integration och kampen mot kriminalitet bland unga. Närvaro av synliga poliser i alla kommuner förstärks genom en särskild satsning på poliser i yttre tjänst. Psykisk ohälsa bland unga motverkas genom en satsning på ungdomsmottagningar. Stöd till frånvarande elever i skolan för att inte tappa undervisning och återkomma till klassrummet. Bättre mat i äldreomsorgen med en satsning på lagad mat med bättre kvalitet på äldreboenden. Resurser till Migrationsverket för att stoppa tonårs- och kompetensutvisningar. Lys upp landsbygden genom att säkerställa vägbelysning i hela landet. 2 Inledning: Jobben ska bli fler och utsläppen ska ned. Få fart på Sveriges ekonomi med en jobb-boost och bryt det dyra och skadliga fossilberoendet Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Kriget i Mellanöstern driver upp energipriserna och många andra råvarupriser samtidigt som osäkerheten ökar, vilket slår direkt mot svenska hushåll och företag. Sverige gick in i Irankrisen med en försvagad ekonomi, arbetslösheten har under Tidöpolitikens tre första år ökat med 100 000 personer och Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshetstal, medan tillväxten i tre år legat under EU:s genomsnitt. Kostnaden för arbetslösheten har urholkat finansieringen av väl­färdens kärna, av skolan, vården och omsorgen, som lider i många delar av landet. Sverige har utvecklats sämre än omvärlden i brist på en kraftfull tillväxt- och företags­politik. I stället har politiken präglats av höjda kostnader för företag att anställa. Samtidigt har Sverige fastnat i fossilberoende som gör oss sårbara för just den typ av prischocker som nu drabbar västvärlden. Regeringen har tvärtom lagt ned många åtgärder för att minska Sveriges fossilberoende utan att ersätta dem med något, vilket gjort Sverige mer sårbart. Andelen nya fossilfria personbilar har stagnerat, och många familjer och företag har låsts fast i ett dyrt fossilberoende. Nu vaknar regeringen och varnar för att kriget i Mellanöstern kommer att få påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi, med risk för ransonering av drivmedel och inflationsrisker. I vårt alternativ till vårbudget formar vi ett direkt svar på krisläget i svensk ekonomi som bryter med regeringens passivitet. Efter tre år av försämringar vill vi få till stånd en vändpunkt för arbetslösheten och säkra tillväxt efter många år av stillastående, samtidigt som vi gör en kraftfull insats här och nu för att hjälpa hushåll med små och medelstora inkomster att komma ur beroendet av fossila bränslen. Vi prioriterar bort felaktiga och meningslösa satsningar som återvandringsbidraget och prioriterar upp civilsamhället, samt kompletterar vår höstbudget med satsningar på viktiga eftersatta områden inom kärnan i samhällsuppdraget som frånvarande elever i skola, psykisk ohälsa, mat i äldreomsorgen och polisiär närvaro. Det är dags att byta en misslyckad politik mot en som fungerar. Centerpartiets vårbudget är en plan för att ta itu med de verkliga problemen: att få fler människor i arbete, att påbörja en verklig klimatomställning och att se till att hela Sverige fungerar. 2.1 Jobb-boost för att jobben ska bli fler Medan arbetslösheten i EU faller, stiger den i Sverige. Vi har i dag en arbetslöshet på närmare 10 procent och en ungdomsarbetslöshet på runt 30 procent[1]. Redan före Irankrisen hade arbetslöshetsnivån under Tidöregeringen (från årsskiftet 2022/23 till årsskiftet 2025/26) stigit med ca 1,5 procentenheter och ca 100 000 personer. Gapet mot EU-genomsnittet har ökat till 150 000 personer. Arbetslösheten har spridits till nya grupper, även akademiker. Arbetslösheten drabbar därmed i dag fler familjer och utgör en allt större kostnad för samhället. Regeringens svar har varit otillräckligt – i vårändringsbudgeten, ställda inför Irankrisens nya utmaning, har regeringen lagt motsvarande 65 kronor extra per arbets­lös[2]. När företagens kompetensbehov kraftigt stiger och när unga saknar framtidstro har regeringen valt att prioritera dyra och ineffektiva förslag som återvandringsbidrag framför investeringar i jobb, utbildning och integration. Medan regeringen har höjt skatterna på att anställa och försvårat för företag att växa, presenterar vi en kraftfull jobb-boost för Sverige som sänker trösklarna till arbets­marknaden och gör det lönsamt att gå från bidrag till arbete. Vi gör det möjligt för företag att anställa fler genom att lyfta bort anställningsskatten Vårt fokus är att göra det enklare och billigare att anställa. Vi föreslår i denna motion att arbetsgivaravgiften tas bort för de tio första anställda i ett växande småföretag och att den sänks permanent för lågavlönade, långtidsarbetslösa och unga. Vi prioriterar därför att ta bort anställningsskatten för de minsta företagen som skapar fyra av fem nya jobb, och för de grupper som minst förtjänar att bära straffskatten på anställningar. Vi lyfter också bort sjuklöneansvaret för småföretagen (som Alliansen tog bort och Tidö­regeringen återinfört) som gör det svårare för småföretagen att anställa. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga är en reform från januariavtalet som Tidöregeringen valde att stoppa, varefter ungdomsarbetslösheten steg kraftigt under deras tre första år vid makten. I april 2026 sänktes arbetsgivaravgifterna för unga igen, men bara tillfälligt i 18 månader över valet, och sänkningen är lägre än den tidigare. Denna sänkning är därför för kortsiktig för att ha en tillräcklig effekt på företagens jobbskapande. I denna motion föreslås att arbetsgivaravgifterna sänks för unga permanent och ordentligt. Det är så vi skapar verkliga jobb och vänder utvecklingen. Dessutom vill Centerpartiet införa en nollskattemodell för alla under 20 år, med skattefria sommarjobb. Genom att slopa både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter gör vi det billigare för företag att erbjuda det första sommarjobbet eller extrajobbet, vilket ger unga en viktig fot in i arbetslivet som visat sig avgörande för att avvärja risken att hamna i arbetslöshet som ung. Vi vill samtidigt fördubbla (och skattebefria) satsningen på SAO-jobb för unga (studiemotiverande arbetslivsorientering) som är en betald prao för högstadieelever, med fokus på elever i utsatta områden som annars inte får kontakt med arbetslivet. Detta eftersom SAO-jobben visat sig så framgångsrika genom en kombination av insatser från civilsamhället, arbetsmarknadens parter och företag. Förenklade jobb för att de som är långt ifrån arbetsmarknaden till slut ska komma in Särskilt tufft är läget just nu för de som varit arbetslösa länge, där arbetslöshetstiden riskerar att förlängas ytterligare med den nya ekonomiska krisen. Med över 200 000 långtidsarbetslösa ligger Sverige i dag på en absolut rekordnivå sedan 1930-talet[3]. I dag finns för få möjligheter för långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden och lämna bidragsberoende. Den typen av jobb existerar inte i tillräckligt stor utsträckning på svensk arbetsmarknad jämfört med länder på samma inkomstnivå. En del av detta är skatter och avgifter som lägger sig mellan den lön du får och vad arbetsgivaren betalar. En annan del är att den stora mångfald av subventioner som finns för att anställa långtidsarbetslösa ofta är komplicerade att sätta sig in i, och svåra att söka. Därför gör Centerpartiet en satsning på att aktivt bryta långtidsarbetslösheten med en ny anställningsform, förenklade jobb, där en inkomst på 20 000 kronor är befriad från skatt på inkomst och från arbetsgivaravgifter i två år. Därmed kan arbetsgivaren anställa en person för 20 000 kronor i månaden, där kostnaden för att anställa annars hade varit över 32 000 kronor för arbetsgivaren för samma nettoinkomst för den arbetande (beroende på nivå på den kommunala inkomstskatten). Det skapar en snabb och värdig väg från utanförskap till egen försörjning. Utbildningar för fler och för fler jobb: kunskapsväxeln och storsatsning på yrkesutbildning Parallellt med satsningen på jobbskapande i växande företag gör vi en historisk satsning på utbildning. Det råder, trots den nya ekonomiska krisen, en fortsatt brist på arbetskraft i många yrken, på många platser i Sverige, där utbildning och vidareutbildning fort­farande är den trånga sektorn. Samtidigt pågår en snabb strukturomvandling i närings­livet med inte minst AI och grön ekonomi, som ställer krav på nya kompetenser. Därför vill Centerpartiet göra en kraftfull förstärkning av utbildning till bristyrken för att möta krisen: dels på möjligheten att vidareutbilda sig mitt i livet, kallad kunskapsväxeln, dels på yrkesutbildningar. I reformpaketet kunskapsväxeln föreslås en kraftfull förstärkning av det som i dag kallas omställningsstudiestödet, där vuxna mitt i livet i dag ges möjlighet att studera vidare minst ett år för att förstärka sina kunskaper. I den nya satsningen kunskapsväxeln ingår snabbspår för bristyrken, minskad administration samt mer resurser och fler platser på högskola och universitet. Med kunskapsväxeln ska det gå både att växla om till bristyrken och att växla upp i kompetens inom sitt yrke för att fylla nya behov i samhället, inte minst inom AI. Yrkesutbildningarna är samtidigt underdimensionerade i förhållande till behoven på nästan alla nivåer. Här vill vi möta den senaste krisen med förstärkning av yrkes­utbildningar på alla nivåer där det går: Lärlingsutbildningarna, med praktisk utbildning på arbetsplatsen, passar många elever som föredrar denna mer direkta yrkesutbildning. Här behöver stödet förstärkas till de personer som ansvarar för handledning och utbildning med ett särskilt handledaravdrag som sänker skatten för de som bidrar med sin arbetstid för lärlingar. Yrkeshögskolan har byggts ut med framgång och mycket goda jobbresultat, men det finns fortfarande behov av att förlänga utbildningar samt att förlänga projektbaserade utbildningar. Yrkeslinjerna på gymnasiet är ett viktigt fokus för Centerpartiets skolpolitik för att minska utslagningen av elever i övergången till gymnasiet som är den i särklass högsta i Norden. Även här vill vi fortsätta förstärka resurserna. Yrkesvux bör byggas ut ytterligare för att fånga upp de många, inte minst unga vuxna, som behöver fullborda yrkesutbildningar inom bristyrken. Effektiv och resultatorienterad integration med jobbsvenska Arbete är den absolut viktigaste nyckeln till en fungerande integration. Därför säger vi nej till regeringens nedskärningar på integration och presenterar i stället en politik som ställer krav men också ger verkliga möjligheter. Som en del av vår jobb-boost lägger vi fram vårt förslag om obligatoriskt nystartsår för den som är utrikesfödd och stått utanför arbetsmarknaden länge, samt att omvandla sfi till en arbetsplatsförlagd jobbsvenska. Detta skapar en snabb och effektiv väg in i både språket och arbetslivet, till skillnad från regeringens passiva och verkningslösa integrationspolitik. 2.2 Bryt det dyra och skadliga fossilberoendet Sverige var länge ett klimatföredöme. Vi bevisade att det går att kombinera stark tillväxt med minskade utsläpp. Nu har den utvecklingen havererat. Under denna mandatperiod har Tidöregeringen förvärrat för klimatomställningen och elektrifieringen i Sverige. De viktigaste styrmedlen för att minska utsläppen har tagits bort, samtidigt som man storsatsat på att subventionera fossila bränslen. Resultatet är en katastrof för klimatet och en ekonomisk fälla för svenska hushåll och företag. Utsläppen ökar kraftigt och inget av Sveriges klimatmål ser ut att nås. Elektrifieringen av bilparken hade en positiv utveckling förra mandatperioden, men nu med Tidöpartiernas politik har den tvär­bromsat. Nya, gröna industrisatsningar som ska skapa framtidens jobb försenas eller läggs ned på grund av osäkra spelregler och brist på grön el. I detta allvarliga läge presenterar Centerpartiet en krisplan för att vända utveck­lingen. För att Sverige inte ska bli omsprunget krävs en politik som gör det möjligt och lönsamt rent ekonomiskt för vanliga hushåll och för företag att delta i omställningen och ökar tillgången på billig, ren el i hela landet. Samtidigt säkrar vi den avgörande svenska hemmamarknaden för grön teknik. Det är en politik som sänker kostnaderna, stärker konkurrenskraften och bryter det dyra och skadliga fossilberoendet. Miljöleasing för 1 500 kronor i månaden för minst 100 000 hushåll som kan lämna fossilberoende Regeringens politik har gjort det för dyrt för vanliga familjer att byta till en miljöbil. Deras elbilspremie är otillräcklig och krånglig och når bara ett fåtal. I april var det enbart 4 045 personer som ansökt om regeringens nya elbilspremie. Målet för regeringen är 20 000–25 000 hushåll som får premien i år, att jämföra med knappt 300 000 nya bilar som säljs varje år i Sverige. Det behövs krisåtgärder för att begränsa priseffekterna på hushåll, men dessa kan bara vara en kortsiktig lösning. För att ge många fler hushåll möjlighet att snabbt ta sig ur fossilfällan, med plötsligt rusande priser på drivmedel, föreslår Centerpartiet en miljöbilsbonus som är dubbelt så stor, till fem gånger fler. För 1 500 kronor i månaden ska varje hushåll få möjlighet att leasa en ny eller begagnad miljöbil genom en kraftig subvention på 2 000 kronor i månaden. Det är en nästan dubbelt så stor subvention jämfört med regeringens. På så sätt blir det omedel­bart billigare att köra på el än på diesel eller bensin. Vi föreslår även en bonus på 50 000 kronor för att köpa en ny eller begagnad elbil eller laddhybrid. Vår modell möjliggör för minst 100 000 hushåll att leasa en ny eller begagnad miljöbil, fem gånger fler än med regeringens förslag. I sin vårändringsbudget, efter det att oljepriserna och priset vid pump rusat för svenska konsumenter, satsar regeringen bara ytterligare 100 miljoner på elbilspremien, motsvarande något tusental bilar. Vår satsning för 2026 är 2 miljarder så att 100 000 hushåll kan få chansen att byta redan 2026. Med Centerpartiets förslag sänks trösklarna rejält och vi ser till att det inte bara är höginkomsttagare som kan lämna fossilberoendet bakom sig. Det är en rättvis politik som påskyndar omställningen på riktigt. Vi reformerar systemet i grunden: premierna ska vara högre och enklare att söka och betalas ut direkt till leverantören så att företag slipper ligga ute med stora summor. Det är en strategisk industripolitik som säkrar vår ledande position i den globala omställningen. Strategisk satsning på svenska ellastbilar och laddinfrastruktur Vi presenterar även en storsatsning på ellastbilar. Sverige är världsledande på att tillverka lastbilar, men utvecklingen av eldrivna tunga transporter har tvärbromsat. Utan en stark hemmamarknad riskerar vi att bli omsprungna av bl.a. Kina, vilket hotar både klimatmålen och svenska jobb. Regeringens klimatpremie är ineffektiv med långa handläggningstider som slår hårdast mot små och medelstora företag och åkerier. Centerpartiet föreslår därför en storsatsning på klimatpremien för ellastbilar med 1 miljard kronor årligen. Vi reformerar systemet i grunden: premierna ska vara högre och enklare att söka och betalas ut direkt till leverantören. Det är en strategisk industripolitik som säkrar vår ledande position i den globala omställningen. Elektrifieringen stannar om det inte finns laddplatser. För personbilar är problemet störst för de som bor i lägenhet, medan den tunga trafiken lider av en alarmerande brist på snabbladdare längs våra vägar. Regeringens politik missar målet genom att fokusera på fel saker. Vi föreslår därför en kraftfull nationell strategi för laddinfrastruktur i hela landet. Vi riktar om stöden från breda subventioner till kraftfulla investeringar i snabbladdning med hög effekt för tung trafik och att underlätta för bostadsrätts­föreningar och hyreshus att installera laddboxar. Vår politik bygger bort räckvidds­ångesten och ser till att hela Sverige kan vara med i omställningen. Rättvis ersättning till kommuner som bygger ut vindkraften och bygger kablarna till vindkraften till havs För att klara industrins omställning och sänka hushållens elpriser behöver Sverige massivt mer ren el. Landbaserad vindkraft är det snabbaste och billigaste sättet att bygga ut produktionen, men projekt stoppas eftersom den lokala nyttan är för liten. Regeringens modell för ersättning är byråkratisk, osäker och otillräcklig. Centerpartiet vill i stället införa en fullständig och permanent återföring av fastighetsskatten från vindkraften direkt till kommunerna. Vår rättvisa modell säkerställer att de värden som skapas stannar lokalt. Det stärker det kommunala självstyret, snabbar på tillståndsprocesserna och accelererar klimatomställningen i hela landet. Samtidigt byggs inte de stora vindkraftsparkerna till havs, som i våra grannländer, som har potential att på kort tid tillföra mycket elkraft i både södra och norra Sverige. De stoppas i hög grad av Tidöavtalets förbud för Svenska kraftnät att finansiera anslutningar just till havsvind. Centerpartiet föreslår att förbudet upphävs och att anslutningarna finansieras för att öka tillgången på fossilfri el i närtid. Ett stärkt konkurrensverk för lägre priser och rättvis konkurrens En fungerande klimatomställning kräver fungerande marknader. När konkurrensen försvagas drabbas konsumenter av högre priser och småföretag får svårare att utmana. För att säkerställa att hushåll och företag får ta del av fördelarna med den gröna omställningen, från lägre elnätspriser till rättvisa villkor för nya tekniker, presenterar vi i denna motion att vi vill förstärka Konkurrensverket. Genom att satsa 50 miljoner kronor på Konkurrensverket för utökad tillsyn och granskning ser vi till att spelreglerna följs. Att monopol inte får fri rätt att sätta överpriser på vanliga medborgare. Det är en investering i en starkare ekonomi, lägre kostnader för konsumenterna och bättre villkor för Sveriges företag. 2.3 Reformtabell miljoner kronor Reformer 2026 2027 Jobben ska bli fler Sänk kostnaderna att anställa, rejält och permanent Sänkta arbetsgivaravgifter 6 900 13 750 Förenklade jobb 1 500 1 500 Skattefria sommarjobb inkl. SAO-jobb 1 150 1 800 Skräddarsy utbildning för varje svensk Kunskapsväxeln 325 650 Storsatsning på yrkesutbildning (yrkeshögskolan, yrkesvux, yrkeslinjer och lärlingar med handledaravdrag) 275 500 Studentmedarbetare 25 50 Intensiv integration med jobbsvenska och ett nystartsår – nej till nedskärningar 367 500 Utsläppen ska ned Miljöleasing för 1 500/mån. och bonus 50 000 så att alla kan byta till miljöbilar 2 000 5 000 Storsatsning på klimatpremie på ellastbilar 400 1 000 Laddinfrastruktur i hela landet – nej till att skära ned på Klimatklivet 200 400 Bygg kablarna: teknikneutral ersättning för anslutning till ny elproduktion 900 1 600 Fullständig återföring av vindkraftsskatt till kommunerna 43 85 Säkra marknaden för konsumenter och företag i omställningen 50 Välfärden ska fungera i hela landet Skolfrånvaroteam enligt finsk modell 250 250 Satsa på ungas psykiska hälsa: förstärk ungdomsmottagningen 75 150 Ett matlyft för våra äldre 150 300 IVF även för syskonförsök 50 100 Säkra svensk mat i Irankrisen Krisstöd med anledning av kostnadsutvecklingen inom jordbruket 500 Jordbruksavdrag för att sänka kostnaden för svenska bönder 800 Innovationsstöd bränsle från jord och skog 250 700 Hela Sverige ska fungera Rädda nattågen 150 300 En svensk öpolitik för Gotlandstrafiken 250 500 Resurser till Migrationsverket för att stoppa tonårs- och kompetensutvisningar 76 151 Civilsamhället: Idrott, folkbildning och samlingslokaler 500 1 000 Lys upp landsbygden 25 50 Trygghet genom närvarande polis och förebyggande insatser Polisen ska finnas på alla gator och torg – och i alla kommuner 250 500 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor 25 50 Ekokrim som kan jaga gängens pengar 315 1 322 Kvinnors trygghet (lämna-program, exitprogram prostitution, skyddade boenden) 80 165 Finansiering 2026 2027 Ny modell för a-kassan 4 000 7 600 Skattereduktion a-kassa 850 1 700 Slopat ränteavdrag fossila billån 750 1 500 Omprioritering arbetsmarknad 1 000 1 000 Borttaget skatteundantag för fossil gas 100 200 Landsbygdsfokuserat reseavdrag 400 800 Effektivare kontorsanvändning i statliga myndigheter 528 1 490 Borttagna dagar på lägstanivå i föräldraförsäkringen 100 125 Ekokrim från befintliga anslag 315 1 322 Avskaffat tvåbarnstillägg 650 1 300 Halverat flerbarnstillägg från barn tre 550 1 100 CSN-medel som brinner inne 100 200 Cigarettskatt på EU:s genomsnitt 568 1 160 Integration i stället för höjt återvandringsbidrag 738 950 Regeringskansliet ”fullfölja reformagendan” 325 650 Folkräkning 103 225 Flaskhalsintäkter går in i teknikneutral ersättning för elanslutning 900 1 600 Aktier i Videberg AB 1 800 Strålsäkerhetsmyndigheten 183 Riktade och byråkratiska statsbidrag till skolan 152 Elektronisk fotboja till barn 35 Miljöleasing och bilbonus för 100 000 bilar per år i stället för 10 000 300 900 Omprioritering inom Polismyndighetens anslag 250 500 Tillfälliga nedsättningar av arbetsgivaravgifter till permanent 3 175 5 890 Satsningar på föreningslivet i stället för byråkratiskt fritidskort 396 792 Regeringens satsning på drivmedelsreserv fördubblas med biodrivmedel 250 750 Regeringens satsning på Gotland som vi fördubblar 125 Regeringens mycket begränsade arbetsmarknadspaket 32,5 Sommarjobb enligt regeringen som byts mot sommarjobb enligt C 250 Ställ om hela fordonsflottan, inte bara myndigheters 500 Regeringen drar ned på klimatpremien för ellastbilar 2026 120 Utvärdera 11 84 Ersätta regeringens otillräckliga satsning på SAO-jobben 30 Omprioriterat för vår satsning på kvinnors trygghet 20 Netto jfr med regeringen 725,5 465 3 Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken 3.1 Det ekonomiska läget Den globala ekonomin befinner sig i en kritisk fas, präglad av ihållande geopolitiska spänningar, strukturella förändringar i världshandeln och en våg av osäkerhet på energi­marknaderna. Efter en period av framgångsrik inflationsbekämpning från Riksbanken har kriget i Mellanöstern och dess effekter på energipriserna skapat nya inflationsrisker. Samtidigt fortsätter trenden mot geoekonomisk fragmentering, med ökade handels­hinder och en omstöpning av globala leveranskedjor, vilket utgör ett hot mot tillväxt och produktivitet. Under de första månaderna av 2026 har finansmarknaderna varit exceptionellt volatila. De två huvudsakliga drivkrafterna bakom denna utveckling är eskaleringen av kriget i Mellanöstern som skapat en ny energi­prischock samt den oförutsägbara handelspolitiken från USA:s administration under president Trump. Efter en kraftig förstärkning 2025 har den svenska kronan stabiliserats på en starkare nivå än tidigare, vilket i sig utmanar svenska exportföretags konkurrens­kraft samtidigt som det bidragit till lägre inflation. Svensk ekonomi befinner sig i en period av försiktig återhämtning efter många år av låg tillväxt. Regeringens bedömning i vårpropositionen för 2026 är att BNP-tillväxten kommer att vara 2,8 procent 2026. BNP-gapet bedöms enligt samma bedömning vara fortsatt negativt på –0,8 procent. Regeringens tillväxtprognos utgår från att konsum­tionen ökar mot bakgrund av låg inflation och stigande reallöner, medan varuexporten återhämtar sig och inflationen förblir på låga nivåer. Regeringens prognoser har dock konsekvent visat sig för positiva och mycket talar för att så blir fallet även för 2026. Finanspolitiska rådet noterade i sin granskning av budgeten för 2026 att regeringens dåvarande prognoser var ovanligt optimistiska jämfört med andra bedömare. Internationella valutafonden prognostiserar en svensk BNP-tillväxt på 2,0 procent för år 2026. De bedömer att faktorer som det internationella säkerhetsläget, osäker handelspolitik och långsammare produktivitetstillväxt dämpar den potentiella tillväxten. Tillförsikten hos hushållen är fortsatt en nyckelfaktor. Efter att ha förbättrats under 2025 har hushållens konfidensindikator dämpats under inledningen av 2026, påverkad av den geopolitiska oron och högre energipriser. Arbetsmarknaden präglas fortsatt av allvarliga strukturella problem, vilket i sig tyder på ett mindre potentiellt resursutnyttjande. Medan gapet mellan utrikes och inrikes födda i arbetslöshet gradvis minskat under 2020-talet har arbetslösheten spridits till nya grupper, kanske mest märkbart till akademiker. Arbetslösheten förväntas enligt regeringens prognos i vårpropositionen ligga kvar på höga 8,4 procent under 2026, för att sedan sjunka till 7,8 procent 2027. Även om detta är en förbättring från toppen är det fortfarande mycket högt i en internationell jäm­förelse. Långtidsarbetslösheten växer och den strukturella arbetslösheten har stigit. Det kraftigt ökade antalet varsel i början på 2026 pekar dessutom på riskerna för att en redan svag arbetsmarknad försämras ytterligare i början av 2026. Inflationsbilden för 2026 är komplex. Dels pressas inflationen uppåt av de höjda energipriserna till följd av kriget i Mellanöstern, dels kommer den tillfälligt sänkta momsen på livsmedel att ha en dämpande effekt. Sammantaget prognostiserar regeringen en inflation på endast 1,2 procent för 2026. Riksbanken, som lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i mars, ser den låga inflationen som en temporär effekt av skatteförändringarna och bedömer att det underliggande inflationstrycket stabiliseras kring målet. Penningpolitiken förväntas därför vara avvaktande under året. Under mandatperioden har regeringens prognoser som regel varit för optimistiska och samtidigt har man fört en alltför expansiv och procyklisk konjunkturpolitik. Efter att regeringen presenterat sin vårändringsbudget och vårproposition för 2026, varnar de nu för att kriget i Mellanöstern kommer att få en påtaglig påverkan på svensk ekonomi med risk för en högre inflation och lägre BNP-tillväxt än vad de hade räknat med. I ett läge där det egentligen behövs långsiktiga strukturella åtgärder har i stället kortsiktiga efterfrågestimulanser genomförts. Finanspolitiska rådet har varnat för att den kraftiga expansionen, finansierad med underskott, utmanar det finanspolitiska ramverket. I avsnitt 5 av denna motion beskrivs mer ingående hur våra bedömningar kring det ekonomiska läget påverkar vår syn på lämplig finanspolitik och följdeffekter för vårändringsbudgeten. 3.2 Jobben ska bli fler Att skapa förutsättningar för fler jobb och en stark, växande ekonomi är bland de främsta av uppgifter för varje regering. Ändå är Tidöpartiernas facit dystert. Under denna mandatperiod har arbetslösheten tillåtits öka till rekordhöga nivåer. Arbetslösheten har ökat för alla grupper: unga, utrikes födda, inrikes födda, långtidsarbetslösa samt för högutbildade. Även akademikerarbetslösheten har ökat markant. För unga är mer än en fjärdedel arbetslösa och nu är ca 100 000 akademiker arbetslösa.[4] Källa: Eurostat. Samtidigt ser vi hur motorn i svensk ekonomi, småföretagen, hackar. Nyföretagandet har minskat och antalet konkurser har ökat. Detta är tydliga varningssignaler på ett företagsklimat som försämras. När företag inte vågar satsa, eller tvingas lägga ned, försvinner jobben och den framtida välfärden hotas. Sveriges tillväxt har under lång tid varit bland de svagaste i hela EU. Resultatet är en ovanligt seg och utdragen lågkonjunktur, där regeringen har misslyckats med att få fart på tillväxten. Regeringens passivitet och brist på reformer för att stärka konkurrens­kraften gör att svenska hushåll och företag får betala ett högt pris. Källa: World Development Indicators. Centerpartiet menar att nya jobb inte skapas genom politisk handlingsförlamning, utan genom ett dynamiskt företagsklimat där det lönar sig att driva företag, anställa och investera. Det är dags för en politik som på riktigt sätter jobben först och frigör den potential som finns hos Sveriges företagare och anställda. 3.2.1 Sänk kostnaderna för att anställa, rejält och permanent En tydlig effekt av regeringens politik är att trösklarna till arbetsmarknaden förblir oacceptabelt höga. Medan arbetslösheten biter sig fast, särskilt bland unga och utrikes födda, misslyckas regeringen med att ge Sveriges företagare de långsiktiga förutsätt­ningar som krävs för att de ska våga anställa och växa. Människor som kan och vill arbeta lämnas utanför och viktig tillväxtpotential går förlorad. Samtidigt som regeringen fastnar i kortsiktiga arbetsmarknadsprogram och tillfälliga subventioner, är dess politik ett svek mot alla de jobbskapare som vill expandera och mot de människor som längtar efter ett jobb att gå till. Att lappa och laga med byrå­kratiska stöd i stället för att genomföra permanenta reformer skapar en osäkerhet som aktivt håller tillbaka viljan att anställa. Ganska extremt i Sveriges arbetslöshetssituation är att Sverige fortfarande har en ren anställningsskatt på att anställa, den allmänna löneavgiften på i dag ca 40 procent av arbetsgivaravgiften, eller hela 12,6 procent av lönen, som även tas ut på att anställa de många grupper som nu har hög arbetslöshet, som unga och lågavlönade, och för att anställa långtidsarbetslösa. Nu behövs en kraftfull och tydlig reform för fler jobb. Centerpartiet föreslår därför permanent och rejält sänkta kostnader för att anställa. Vår reform är riktad mot de grupper som har svårast att få in en fot på arbetsmarknaden och mot de små, växande företagen som skapar flest nya jobb. Centerpartiet föreslår: Ingen arbetsgivaravgift för växande småföretag: ingen arbetsgivaravgift för de tio första anställda i två år. Permanent sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga och lågavlönade där anställningsskatten helt tas bort. Ingen arbetsgivaravgift för att anställa långtidsarbetslösa i minst två år. Dessa åtgärder är direkta investeringar i fler jobb och ett mer dynamiskt näringsliv. Det är en politik som flyttar fokus från bidrag till arbete och som frigör den enorma potential som finns hos Sveriges företagare. Regeringen ser på när arbetslösheten stiger. Vi väljer att agera med permanenta reformer som gör det lönsamt att anställa och ger fler chansen till ett eget arbete. I vårbudgeten för 2026 är Centerpartiets satsningar totalt 6,9 miljarder kronor för sänkta arbetsgivaravgifter. 3.2.2 Förenklade jobb Antalet långtidsarbetslösa har ökat dramatiskt under Tidöregeringen till över 200 000 personer, det högsta antalet någonsin. Situationen var allvarlig redan före Tidö­regeringen med en brist i Sverige på den typ av jobb utan utbildningskrav som finns i många andra länder och som ger bättre möjligheter att ta sig ur långtidsarbetslöshet. Avsaknaden av en offensiv tillväxt‑, företags- och utbildningspolitik har ytterligare förvärrat situationen. Nu har kriget i Mellanöstern skapat en ännu svårare arbets­marknadssituation för dem som varit borta från arbetsmarknaden länge. Samtidigt finns i Sverige många olika stöd för att få ut människor i arbete. Dagens system är en byråkratisk djungel av olika anställningsstöd, vilket höjer snarare än sänker trösklarna till arbetsmarknaden. Dessutom leder det till en enorm regelbörda både för arbetssökande och för företag. Därför vill Centerpartiet se över vilka anställningsstöd som är ineffektiva och bör göras om eller skrotas. Medan människor som kan och vill arbeta fastnar i bidragsberoende, misslyckas regeringen med att reformera ett system som är dyrt, krångligt och med risk för fusk. Regeringen talar om vikten av arbetslinjen, men deras passivitet är ett svek mot både de individer som står längst ifrån arbets­marknaden och de företag som är villiga att anställa. För dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden, långtidsarbetslösa, nyanlända och individer som uppbär försörjnings­stöd, måste trösklarna på arbetsmarknaden sänkas. För att många fler som varit arbetslösa länge ska få möjligheter att få ett första jobb krävs därför en ny form av anställning: förenklade jobb. Förslaget innebär att vi helt tar bort både arbetsgivaravgifter och inkomstskatt för den som anställs i två år motsvarande en inkomst på 20 000 kronor. Före skatt motsvarar det i dag en kostnad för en arbetsgivare om 32 500 kronor, som med vårt förslag i stället bara behöver betala 20 000 kronor netto. Målet är att skapa en enkel och snabb väg från bidrag till egen försörjning, utan onödigt krångel. Det garanterar en lön som det går att leva på, helt utan krångel, samtidigt som det skapar en snabb och enkel väg från bidrag till egen försörjning. På så sätt kan många jobb som i dag inte blir gjorda med förslaget bli av, och många fler personer få en väg in på arbetsmarknaden. Arbete ska alltid vara mer lönsamt än bidrag. Det är en politik som flyttar fokus från komplexa bidragssystem till enkla och kraftfulla incitament för arbete. Medan regeringen ser på när människor fastnar i utanförskap, väljer vi att agera med en konkret reform som gör det lönsamt att anställa och lönsamt att gå till jobbet. Målet är att skapa många fler jobb för långtidsarbetslösa och få ned bidragsberoendet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 1,5 miljarder kronor[5]. 3.2.3 Skattefria sommarjobb En tydlig effekt av regeringens politik är att det första, avgörande steget in på arbetsmarknaden har blivit både dyrare och krångligare för Sveriges unga. Genom att avskaffa den tidigare nedsättningen av arbetsgivaravgifter har regeringen medvetet höjt kostnaden för att anställa unga, samtidigt som ungdomsarbetslösheten är alarmerande hög. Resultatet är att färre unga får chansen till sitt första sommarjobb eller extraknäck. Vi vet att det första jobbet är helt avgörande för risken att hamna i arbetslöshet senare, och för att få ett första jobb som vuxen. Samtidigt som regeringen talar om arbetslinjen, är dess politik ett svek mot både de ungdomar som vill tjäna sina första egna pengar och de småföretagare som vill ge dem chansen. Att ersätta enkla regler med ett byråkratiskt lapptäcke av jämkningslappar och risk för kvarskatt, kombinerat med ryckiga och tillfälliga stöd, skapar en osäkerhet som gör att färre jobb erbjuds och att färre unga orkar ta dem. Nu behövs en kraftfull, liberal jobbreform som på riktigt river trösklarna för unga. Centerpartiet föreslår därför en nollskattemodell för alla under 20 år. Vår dubbla jobbreform är enkel och träffsäker: Slopa inkomstskatten helt för alla upp till 20 år. Slopa arbetsgivaravgifterna helt för alla anställda upp till 20 år. Denna åtgärd är en direkt investering i ungas framtid och ett kraftfullt vaccin mot utanförskap och kriminalitet. Det är en politik som gör det enkelt och lönsamt att arbeta, samtidigt som den radikalt sänker kostnaden för att erbjuda det första, avgörande jobbet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 900 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026 och 1,8 miljarder kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.4 SAO-jobb Unga i utsatta områden lämnas utan en verklig chans att få sitt första jobb. Medan kriminaliteten lockar med snabba pengar och en falsk gemenskap, misslyckas regeringen med att skala upp de initiativ som faktiskt fungerar för att erbjuda ett bättre alternativ. Resultatet är att talangfulla ungdomar förlorar framtidstron och dörren till arbetslivet stängs innan den ens hunnit öppnas. Samtidigt som regeringen talar om vikten av att bryta utanförskapet, är dess satsning på beprövade modeller otillräcklig, inte minst de framgångsrika SAO-jobben (studiemotiverande arbetslivsorientering) som är en betald prao för högstadieelever, med fokus på elever i utsatta områden som annars inte får kontakt med arbetslivet. Att erbjuda några få pilotplatser här och där skapar ingen systematisk förändring och sänder en signal om att man inte på allvar menar att ge alla unga samma chans. Nu behövs en kraftfull reform, som ger unga ett verkligt alternativ till gatan, nästan som en jobbvärnplikt. Centerpartiet föreslår därför en fördubbling av regeringens satsning på SAO-jobb. Jämfört med regeringen satsar vi stort på att bygga en hållbar bro mellan skola och näringsliv som skapar framtidens arbetskraft och bryter segregationen. Det är en åtgärd som flyttar fokus från symboliska åtgärder till verkliga jobb som gör skillnad. För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor i vårbudgeten 2026. 3.2.5 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar 3.2.5.1 Storsatsning på omställningsstudiestödet Centerpartiet förstår vikten av att satsa på en av Sveriges viktigaste framtidsreformer: möjligheten att vidareutbilda sig ett år mitt i livet med det s.k. omställningsstudiestödet. De tusentals människor som vill vidareutbilda sig får inte fastna i orimligt långa handläggningstider. Regeringen har inte gett myndigheterna de resurser och tydliga uppdrag som krävs. Resultatet är att individer som vill ställa om lämnas i ovisshet, och Sveriges konkurrenskraft hotas när kompetensväxlingen uteblir. Med de snabba globala ekonomiska skiften som pågår är behovet större än någonsin att kunna växla till nya kunskaper, inom nya yrken, men också inom sitt yrke. En osäkerhet skapas som gör att färre vågar ta steget att omskola sig och att den kompetens som arbetsgivare behöver inte kommer dem till hands. Nu behövs en kraftfull reform som räddar omställningsförmågan. Centerpartiet föreslår därför reformpaketet kunskapsväxeln, en konkret plan för att säkra, bredda och vässa omställningsstudiestödet. Vi vill införa ett snabbspår för bristyrken och öka flexibiliteten för kortare, snabba kurser. Vi vill även inkludera fler egenföretagare i stödet och undanröja de administrativa hindren hos CSN och Försäkringskassan. Målet är att antalet individer som får chansen att utbilda sig mitt i livet och fylla bristyrken fördubblas. Dessa åtgärder är en direkt investering i Sveriges konkurrenskraft och i varje individs möjlighet att växa genom hela arbetslivet. Det är en politik som flyttar fokus från byråkratiska hinder till snabba resultat och egenmakt. Regeringen låter en avgörande framtidsreform fastna i byråkrati. Vi väljer att agera med en konkret plan som säkrar individernas och Sveriges omställningsförmåga. Parallellt med att stärka omställningsmöjligheterna satsar Centerpartiet även på Sveriges universitet och högskolor i syfte att både öka träffsäkerheten och höja kvaliteten på utbildningar vid landets universitet och högskolor. Sverige står inför en akut kompetensbrist, inte minst inom välfärden och den gröna industrin. Vår satsning syftar till att både öka kvaliteten i den högre utbildningen och säkerställa att fler får möjlighet att utbilda sig till de yrken där efterfrågan är som störst. Vi vill orientera dessa medel mot långsiktiga investeringar i kunskap inom strategiskt viktiga områden för Sverige. Det handlar dels om att höja takbeloppet på ingenjörsutbildningarna hos Chalmers och KTH så att fler kan studera till ingenjör, dels om att inom andra utbildningsområden höja ersättningen per student i syfte att öka kvaliteten och den lärarledda undervisningstiden. Det handlar om att stärka Sveriges konkurrenskraft och se till att högre utbildning av hög kvalitet finns tillgänglig i hela landet. Genom att kombinera ett flexibelt omställningsstöd med en utbyggd och tillgänglig högre utbildning skapar vi ett robust system för livslångt lärande som möter både individens och samhällets behov. För dessa ändamål satsar Centerpartiet 325 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026 och 650 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.6 Studentmedarbetare Sverige står inför en dubbel utmaning på arbetsmarknaden. Samtidigt som omkring 100 000 akademiker står utan arbete och många studenter upplever en alltmer osäker väg från studier till arbetsliv, rapporterar svenska företag om svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Denna obalans är ett slöseri med både individuell potential och samhällets investeringar i högre utbildning. För att möta denna utmaning och stärka kopplingen mellan akademi och arbetsliv föreslår Centerpartiet att en ny modell för studentmedarbetare införs. Förslaget innebär en ny, särskild tidsbegränsad anställningsform för studenter vid universitet och högskola. Denna anställning ska vara knuten till den studerandes pågående utbildning och erbjuda en trygg och tydlig modell för kvalificerat deltidsarbete. Ett centralt villkor i modellen är att arbetsuppgifterna ska vara relevanta för studentens utbildningsinriktning. I dag tvingas många studenter ta extrajobb som saknar koppling till deras framtida yrkesliv, vilket försvårar etableringen efter examen. För att göra det enklare och mer attraktivt för företag att anställa studentmedarbetare föreslås en flexibel modell. Anställningsformen ska inte ge företrädesrätt till åter­anställning, vilket minskar risken för små och växande företag. Tydliga och enkla regler minskar den administrativa bördan, och för att ytterligare stimulera anställningar bör en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för denna anställningsform utredas. Sverige har inte råd att slösa bort den kompetens och drivkraft som finns hos våra studenter. Genom att införa en modell för studentmedarbetare skapar vi en vinn-vinn-situation där studenter får en tydligare väg in på arbetsmarknaden, samtidigt som företagen säkrar sin framtida kompetensförsörjning. För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026. 3.2.7 Storsatsning på yrkesutbildningar En tydlig effekt av regeringens politik är att Sveriges yrkeslinjer och yrkeshögskolor inte får de verktyg som krävs för att utbilda för framtidens mest avancerade jobb. Medan industrin skriker efter spetskompetens, misslyckas regeringen med att anpassa utbildningssystemet efter de verkliga behoven. Resultatet är att unga som vill satsa på en teknisk karriär möter en återvändsgränd, och Sveriges konkurrenskraft bromsas när kompetensbristen växer. Samtidigt som regeringen talar om vikten av kompetensförsörjning, är dess passivitet ett svek mot både de unga som vill ha ett kvalificerat yrke och de innovativa företag som är beroende av deras kunskaper. 3.2.7.1 Förstärkning av yrkeslinjer på gymnasiet och av yrkesvux Yrkeslinjerna på gymnasiet är ett viktigt fokus för Centerpartiets skolpolitik för att minska utslagningen av elever i övergången till gymnasiet som är den i särklass högsta i Norden. Yrkesvux bör byggas ut ytterligare för att fånga upp de många, inte minst unga vuxna, som behöver fullborda yrkesutbildningar inom bristyrken. Här vill vi fortsätta förstärka resurserna. För detta ändamål satsar Centerpartiet 125 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 200 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.7.2 Förläng yrkeshögskolans utbildningar Att låta YH-systemet vara fast i en föråldrad struktur i stället för att ge det resurser att växa, skapar en osäkerhet som gör att färre vågar satsa på en yrkesutbildning och att företag tvingas se sig om efter kompetens utomlands. Nu behövs en kraftfull reform som höjer statusen och kvaliteten på yrkesutbildningarna. Centerpartiet föreslår därför en uppväxling av yrkeshögskolan. Vi vill möjliggöra längre, mer avancerade tekniska utbildningar som leder till spetskompetens ge yrkeshögskolorna bättre förutsättningar och resurser att utveckla utbildningar i nära samarbete med näringslivet skapa tydligare karriärvägar och höja statusen för en YH-examen. Dessa åtgärder är en direkt investering i svensk industri och i de unga som vill bygga sin framtid inom tekniska yrken. Det är en politik som flyttar fokus från otillräckliga ramverk till verklig kompetensförsörjning och framtidstro. Regeringen ser på när kompetensgapet växer. Vi väljer att agera med en konkret plan för att stärka yrkeshögskolan och säkra Sveriges plats som en ledande industrination. För detta ändamål satsar Centerpartiet 150 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 300 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.7.3 Stärk lärlingsutbildningen: inför ett handledaravdrag En tydlig effekt av regeringens politik är att en av de mest effektiva vägarna till jobb – lärlingsutbildningen – inte får det stöd som krävs för att växa. Medan företag tvekar att ta den ekonomiska risken det innebär att utbilda en lärling, misslyckas regeringen med att skapa de incitament som skulle göra det lönsamt. Resultatet är att unga som vill lära sig ett yrke i praktiken utestängs från arbetsmarknaden, och Sveriges kompetensbrist förvärras. Samtidigt som regeringen talar om vikten av arbetslinjen, är dess passivitet ett svek mot både de unga som behöver ett första jobb och de företag som vill bidra till kompetensförsörjningen. Att låta en bevisat effektiv utbildningsform stagnera på grund av bristande ekonomiska incitament, skapar en osäkerhet som gör att färre företag vågar ta steget att utbilda nästa generations arbetskraft. Nu behövs en kraftfull reform som gör det lönsamt att investera i ungas framtid. Centerpartiet föreslår därför ett handledaravdrag. Vi vill sänka tröskeln för företag att anställa lärlingar genom ett direkt ekonomiskt avdrag. Vi vill att statusen för handledar­skapet höjs för att säkra kvaliteten i utbildningen. På så vis vill vi skapa tusentals nya lärlingsplatser och ge fler en snabb och trygg väg in på arbetsmarknaden. Vi måste matcha ungas potential med näringslivets behov. Det är en politik som flyttar fokus från passiva bidrag till aktiva incitament för jobb och lärande. En konkret reform som gör det lönsamt för företag att satsa på framtidens arbetskraft. För detta ändamål satsar Centerpartiet 75 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 150 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.8 Integration Integrationen har under Tidöregeringen i princip helt satts på undantag. I stället för en politik som skapar jobb och integration har fokus legat på misstro, tonårs- och kompetensutvisningar och verkningslösa återvandringsbidrag. Regeringen skär ned på integrationssatsningar med 17 miljoner kronor för 2026. En väl fungerande integrations­politik är helt avgörande för att få ned arbetslösheten. En stor del av de arbetslösa är födda utomlands och kunskap i svenska och om svenska arbetsplatser är ofta skillnaden mellan att få och inte få ett arbete. För Centerpartiet handlar integration om att ställa tydliga krav och samtidigt erbjuda en väg framåt. Den som anstränger sig, bidrar och gör rätt för sig ska också ges en trygg och tydlig väg in i samhället. Du ska kunna slita och studera, men samtidigt veta att det till slut lönar sig med jobb och karriär. 3.2.8.1 Nystartsår En obligatorisk insats för alla som inte haft ett jobb på tre år i Sverige och som bedöms ha arbetsförmåga. Målet är att bryta utanförskapet med en intensiv och kravfylld kombination av heltidsstudier i svenska och yrkeskunskaper. Utbildningen ska så långt som möjligt vara förlagd på en arbetsplats och kombineras med praktik, matchning och mentorskap. Efter avslutat nystartsår ges automatisk rätt till etableringsjobb för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Deltagande är ett krav för den som får sin försörjning från det offentliga, och den som vägrar delta kommer att få påtagligt lägre bidrag. För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor 2026. 3.2.8.2 Jobbsvenska Ersätt sfi med jobbsvenska. Dagens sfi har nått vägs ände. Trots insatserna är det ca 70 procent som inte slutfört den sista kursen (kurs D) efter tre år. Centerpartiet vill göra om sfi till jobbsvenska med två tydliga spår: praktisk jobbsvenska och akademisk svenska. Den första för personer med kortare utbildningsbakgrund, i huvudsak förlagd på och anpassad till en arbetsplats, att lära sig språket på jobbet. Utbildningen kombineras med yrkesförberedelser och avslutas med ett certifikat som bevisar praktisk språkförmåga. Akademisk svenska är till för personer med längre utbildningsbakgrund, med fokus på fördjupad språkundervisning som förbereder för fortsatta studier eller högkvalificerade yrken. För detta ändamål satsar Centerpartiet 100 miljoner kronor 2026. 3.3 Utsläppen ska ned Regeringen påstår sig presentera en vårändringsbudget som sänker utsläppen, men i själva verket är det en nedmontering av svensk klimatpolitik. Tidöpartiernas agerande är ansvarslöst och hotar inte bara vårt internationella föredöme, som är avgörande för att avvärja klimathotet, utan även svenska jobb och vår framtida konkurrenskraft. Medan regeringen talar om att nå klimatmålen, visar deras handlingar på raka motsatsen. Konsekvenserna av regeringens politik är tydliga. Försäljningen av nya elbilar i Sverige ligger på låga nivåer omkring 30–40 procent, medan nyförsäljningen är drygt 80 procent i Danmark och nära 100 procent i Norge.[6] Vi tappar tempo i elektrifieringen av transportsektorn, vilket gör att vi fortsätter vara beroende av fossila bränslen. Regeringens oförmåga att införa en effektiv skrotningspremie för att få bort de äldsta bilarna från våra vägar är ett tydligt tecken på deras bristande ambition. Källa: Mobility Sweden, Mobility Denmark och Opplysningsrådet for veitrafikken. Detta handlar inte bara om klimatet, det handlar om Sveriges framtida välstånd. Ett land som Sverige, som länge varit världsledande både i klimatomställning och i en tung industri som lastbilsbranschen, kan inte abdikera från ledartröjan. När vi tvekar satsar andra länder, som Kina, massivt på grön teknik, nya innovationer och elektrifiering. Vi riskerar att bli omsprungna, att våra svenska företag förlorar marknadsandelar och att jobben hamnar någon annanstans. Centerpartiet accepterar inte detta. För oss är det självklart: utsläppen ska ned, inte klimatambitionerna. 3.3.1 Dubbel miljöbilsbonus, till fem gånger fler Regeringens elbilspremie är otillräcklig för att på riktigt få fart på omställningen, särskilt för hushåll som vill ställa om men inte har råd med de höga kostnaderna för el- och biogasbilar. För att göra klimatsmarta val tillgängliga för fler vill Centerpartiet införa en kraftigt förstärkt miljöbilsbonus där hushåll kan leasa en miljöbil med en subvention på 2 000 kronor i månaden – nästan dubbelt så mycket som regeringens elbilspremie om 1 300 kronor. Syftet är att sänka trösklarna rejält och göra det möjligt för vanliga familjer, inte bara höginkomsttagare, att välja bort fossila alternativ. Genom att både ge hushållen en konkret ekonomisk lättnad och samtidigt driva på den gröna infrastrukturen vill vi skapa en snabbare, bredare och mer rättvis omställning där Sverige minskar sitt fossilberoende på riktigt. I april hade totalt 4 045 personer ansökt om den nya elbilspremien. Regeringens satsning omfattar 25 000–30 000 bilar under hela perioden 2026–2032. Centerpartiets bonus innefattar omkring 100 000–125 000 hushåll om året. Vårt förslag innebär nära en dubbelt så stor miljöbilsbonus, till fem gånger fler hushåll. 3.3.2 Storsatsning på klimatpremier för ellastbilar Sveriges gröna transportomställning befinner sig i ett kritiskt läge. Elektrifieringen av de tunga transporterna är helt avgörande för att nå våra klimatmål, men utvecklingen har tvärbromsat. Samtidigt som utsläppen från vägtransporterna fortsätter att vara en av våra största klimatutmaningar saknas i dag de tydliga och kraftfulla styrmedel som krävs för att företag ska kunna och vilja välja eldrivna lastbilar. Detta sker i ett läge där Sverige är ett av världens ledande länder inom lastbils­tillverkning. Våra företag har länge legat i framkant i utvecklingen av eldrivna tunga fordon, men nu riskerar vi att bli omsprungna av Kina som snabbt skalar upp både produktion och inhemsk efterfrågan. Utan en stark svensk hemmamarknad för ellastbilar blir det svårt för våra tillverkare att behålla sin position i den globala konkurrensen. Det är ett strategiskt misstag att låta denna marknad försvagas när den borde stärkas. En tydlig konsekvens av dagens politik är att efterfrågan på eldrivna lätta och tunga lastbilar är svagare än den borde vara. Regeringens klimatpremie för ellastbilar har varit otillräcklig och ineffektiv. Systemet har präglats av krångliga regler, långa hand­läggningstider och omfattande administration. Energimyndigheten har tvingats lägga stora resurser på att anställa fler handläggare, men trots detta har endast en liten andel av ansökningarna beviljats. Ett stort antal företag väntar fortfarande på besked. Därtill får en ellastbil inte beställas innan premien beviljats. Det innebär att särskilt små och medelstora företag tvingas ligga ute med stora summor eller helt avstå från att elektrifiera sin fordonsflotta. Det är en ordning som i praktiken försvårar omställningen för de aktörer som har minst ekonomiskt utrymme men störst behov av att minska sina driftskostnader och utsläpp. Nu krävs en kraftfull och sammanhållen strategi för att vända utvecklingen. Sverige behöver en politik som stärker vår hemmamarknad för produktion och användning av ellastbilar. För att företag ska kunna ta steget till elektrifierade transporter måste klimatpremien reformeras i grunden. Handläggningstiderna måste kortas avsevärt, informationen måste vara tydlig och ansökningsprocesserna måste förenklas. Premien bör höjas och dessutom kunna betalas ut direkt till lastbilsleverantören, så att företag slipper ligga ute med stora belopp och kan fatta investeringsbeslut snabbare. Med rätt styrmedel kan Sverige fortsätta vara en ledande kraft i den globala omställningen av tunga transporter. Utan dem riskerar vi att tappa både konkurrenskraft, innovationstakt och klimatnytta. Det är hög tid att stärka den svenska marknaden för ellastbilar och ge våra företag de förutsättningar de behöver för att leda utvecklingen. Centerpartiet satsar 1 miljard kronor årligen på klimatpremien för ellastbilar, varav 400 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. 3.3.3 Laddinfrastruktur i hela landet Sveriges omställning till en fossilfri transportsektor står inför en avgörande utmaning, där fokus nu behöver läggas på den tunga trafiken. För att klara klimatmålen och säkra svensk konkurrenskraft måste vi elektrifiera de lastbilar som utgör en grundläggande del i vårt transportsystem. Utan en fungerande laddinfrastruktur för tung trafik stannar inte bara lastbilarna utan hela Sveriges gröna omställning. För personbilar är det största hindret i dag tillgången på laddning för de som har parkeringsplats i anslutning till lägenheter, i bostadsrättföreningar och hyreshus, medan de som bor i villa har stöd för laddboxar med det gröna avdraget, som dessutom skulle stärkas med Centerpartiets politik. För den tunga trafiken är situationen den rakt motsatta. Här finns en alarmerande brist på laddstationer med tillräckligt hög effekt, vilket skapar enorma vita fläckar på kartan längs våra viktigaste transportstråk och i anslutning till logistikcenter. Åkerier som vill investera i eldrivna lastbilar vågar inte, eftersom de inte kan garantera att transporterna kommer fram. Regeringens politik är beklagligt kortsiktig och missar målet. Genom att ensidigt fokusera på det totala antalet laddstolpar, och ignorera det akuta behovet av hög effekt för tunga fordon, skapar man en falsk bild av framgång. Man löser ett problem som marknaden redan börjat hantera, medan den verkliga, systemkritiska flaskhalsen förblir olöst. Den livsviktiga tunga trafiken som binder ihop hela vårt land lämnas därhän. Centerpartiet föreslår därför en kraftfull och framsynt nationell strategi för att bygga ut laddinfrastrukturen för tung trafik i hela landet. Vi vill skifta fokus i de statliga stöden från breda subventioner för personbilsladdning till kraftfulla, riktade invester­ingar i snabbladdning med hög effekt. Dessa ska prioriteras på platser där behoven är som störst: längs våra europavägar och riksvägar och vid de logistiknav som är avgörande för näringsliv och landsbygd. Vår politik bygger bort räckviddsångesten för svensk åkerinäring och skapar förutsättningar för en snabb elektrifiering av hela transportsektorn. Det är en politik som stärker svensk konkurrenskraft, minskar utsläppen på riktigt och ser till att hela Sverige kan vara med i omställningen. Därtill vill vi underlätta för bostadsrättsföreningar och hyreshus att erbjuda laddning på de parkeringsplatser som är knutna till boendet. Centerpartiet utökar därför stödet till Klimatklivet med 400 miljoner kronor årligen, varav 200 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. 3.3.4 Säkra elförsörjningen – bygg kablarna till havsvindkraften Sverige har en enorm potential i havsbaserad vindkraft – en möjlighet att fördubbla vår elproduktion och säkra en fossilfri, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning för framtiden. Denna potential blockeras dock av regeringens kortsiktiga och ideologiskt drivna beslut. Genom ett direkt förbud mot att finansiera anslutningskablarna till havsbaserad vindkraft har regeringen effektivt satt stopp för en avgörande del av Sveriges gröna omställning. Konsekvenserna är kännbara. Som en direkt följd av regeringens beslut har Vatten­fall meddelat att man pausar projektet Kriegers flak – en vindkraftspark som ensam hade kunnat leverera el till en halv miljon sydsvenska hushåll. För södra Sverige, som redan lider av effektbrist, är detta en ren förvärring. Nu hotas tusentals jobb, och hushåll och företag i södra Sverige står inför hotet om ännu högre elpriser, precis som Sydsvenska Handelskammaren varnat för. Det mest anmärkningsvärda är att regeringen är bakbunden av Tidöavtalets ideologiska låsningar. Man har förbjudit användningen av Svenska kraftnäts flaskhals­intäkter för detta ändamål. Detta trots att dessa intäkter, som uppgår till tiotals miljarder kronor, är specifikt avsedda för att bygga ut överföringskapacitet och minska just de regionala flaskhalsar som plågar södra Sverige. Centerpartiet kan inte acceptera denna handlingsförlamning. Vi vägrar att låta svenska jobb och hushållens ekonomi offras på grund av politiskt spel. Därför avsätter vi i vår vårbudget 900 miljoner kronor för att säkerställa att anslutningskablarna till havsvindkraften byggs. Detta gör vi i väntan på ett ändrat och mer ansvarsfullt beslut kring användningen av flaskhalsintäkterna, så att hushåll och företag i södra Sverige snabbt får tillgång till den nödvändiga elproduktionen. 3.3.5 Fullständig återföring av vindkraftsskatten till kommunerna Sveriges framtida konkurrenskraft och välfärd är beroende av en snabb och storskalig utbyggnad av fossilfri elproduktion. För att klara industrins gröna omställning, sänka elpriserna för hushållen och skapa en svensk energisuveränitet behöver vi mer ren, svensk el. Utbyggnaden behöver ske på ett rättvist sätt så att de som bor där värdena skapas får ta del av utveckling. Därför vill vi återföra fastighetsskatten från elproduktion kommunalt, i ett första skede med vindkraften. Landbaserad vindkraft är, tillsammans med solkraft, det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att möta det växande elbehovet. Samtidigt ser vi hur viktiga vindkraftsprojekt stoppas eller försenas av kommuner som använder sitt veto. En central anledning är att den lokala nyttan upplevs som för liten i förhållande till den påverkan som en etablering innebär för närmiljön. Regeringen har visserligen identifierat problemet och infört ett ekonomiskt stöd till vindkraftskommuner, men deras modell är otillräcklig och byråkratisk och skapar inte den långsiktiga förutsägbarhet som krävs. Regeringens system bygger på ett tids­begränsat anslag som kommunerna ska ansöka om via Energimyndigheten, vilket är något helt annat än en direkt och rättmätig del av skatteintäkterna. Dessutom har regeringen höjt fastighetsskatten för vindkraftverk från 0,2 till 0,5 procent med syftet att uppnå teknikneutralitet, men låter de ökade intäkterna gå rakt in i statskassan i stället för att direkt gynna de samhällen som möjliggör produktionen. Centerpartiet föreslår därför en mer rättvis modell. Vi vill att fastighetsskatten från vindkraft, fullt ut och permanent, ska återföras direkt till de kommuner där vindkraft­verken är belägna. Detta ska inte ske via ett osäkert och ansökningsbaserat bidrags­system, utan som en direkt och automatisk överföring som stärker det kommunala självstyret och skapar verklig förutsägbarhet. För 2026 avsätter vi därför 455 miljoner kronor för detta ändamål, vilket är en högre ambitionsnivå än regeringens anslag på 370 miljoner kronor. Centerpartiet säkerställer att en större del av de värden som skapas också stannar lokalt. Genom att göra det lönsamt för kommuner att bidra till Sveriges energiförsörj­ning stärker vi rättvisan och snabbar på tillståndsprocesserna, frigör investeringar och accelererar klimatomställningen i hela landet. 3.3.6 Stärk Konkurrensverket En välfungerande konkurrens är grunden för en dynamisk och innovativ ekonomi. Vi ser dock en oroväckande utveckling där marknader blir alltmer koncentrerade, priserna stiger och stora aktörer stärker sin makt på bekostnad av mindre. När konkurrensen försvagas drabbas konsumenterna av högre priser och färre valmöjligheter. Samtidigt hämmas innovationen och småföretag får svårare att etablera sig och utmana de etablerade jättarna. Regeringen talar ofta om vikten av fria marknader och starka konsumenter, men dess agerande speglar inte denna retorik. Det slår mot både de företag som vill konkurrera på rättvisa villkor och de hushåll som pressas av stigande levnadskostnader. Att låta en central tillsynsmyndighet som Konkurrensverket arbeta med otillräckliga resurser och ett otydligt mandat underminerar marknadens grundläggande spelregler. Det skapar en osäkerhet där överträdelser riskerar att gå oupptäckta och marknadsmissbruk kan fortsätta ostört. Centerpartiet anser att det är hög tid att agera. För att vända utvecklingen och säkerställa en sund konkurrens i hela ekonomin krävs ett kraftfullt och proaktivt konkurrensverk. Vi föreslår därför en betydande förstärkning av Konkurrensverkets resurser. Med ett utökat anslag kan myndigheten intensifiera sin tillsyn, snabbare identifiera och ingripa mot konkurrensbegränsande beteenden och marknadsmissbruk samt genomföra fler djuplodande marknadsundersökningar. En förstärkning av Konkurrensverket är en investering i en starkare ekonomi, lägre priser för konsumenterna och bättre villkor för Sveriges företag. För detta ändamål satsar Centerpartiet 50 miljoner kronor 2026. 3.4 Välfärden ska fungera i hela landet En trygg och tillgänglig välfärd är grunden i vårt samhällskontrakt. Varje medborgare ska kunna lita på att få vård i tid, att barnen får en bra skola och att äldreomsorgen finns där när den behövs. Men just nu knakar välfärden i fogarna över hela Sverige. Vård­köerna växer, personalen går på knäna och allt fler kommuner och regioner tvingas till smärtsamma nedskärningar i skola, vård och omsorg. Regeringens svar på denna kris är helt otillräckligt. Resultatet av regeringens politik är skenande kostnader. Ansvaret vältras över på kommuner och regioner som tvingas välja mellan att höja skatten eller skära ned i kärnverksamheten. Centerpartiet accepterar inte denna nedmontering. Till skillnad från regeringen väljer vi att prioritera resurser där de gör verklig skillnad. Vi ser att det krävs kraftfulla satsningar på att ge skolan och äldreomsorgen de förutsättningar de behöver för att klara sitt uppdrag, för att korta vårdköerna och stärka primärvården. Våra satsningar krävs för att återupprätta förtroendet för välfärden. För oss är det en självklarhet att den service och trygghet som välfärden erbjuder måste finnas tillgänglig oavsett om du bor i en storstad, i en mindre tätort eller på landsbygden. 3.4.1 Skolfrånvaroteam efter finsk modell Problematisk skolfrånvaro är ett växande samhällsproblem som berövar unga deras framtidschanser. Forskningen är entydig: Frånvaro föder mer frånvaro och sänker en elevs framtidschanser. Varje missad lektion ökar tröskeln för att återvända, vilket inte bara leder till kunskapsförluster utan även till socialt utanförskap och psykisk ohälsa. När regeringen misslyckas med att presentera effektiva lösningar växer klyftorna och en hel generation riskerar att hamna efter. Regeringens passivitet är ett svek mot de elever som inte vill, men framför allt mot den bortglömda grupp som har det svårt i skolan på grund av otrygghet, psykisk ohälsa eller svåra hemförhållanden. Forskningen visar att konsekvenserna av långvarig frånvaro inte bara är sämre betyg utan en ökad risk för psykisk ohälsa, arbetslöshet och ett livslångt utanförskap. Att inte agera kraftfullt mot detta är att acceptera att barns livschanser avgörs av vilket stöd de råkar få, i stället för vilket stöd de har rätt till. Nu behövs en kraftfull reform som sätter stopp för detta. Centerpartiet föreslår därför att det införs en lagstiftning om skolfrånvaroteam, inspirerad av Finlands framgångsrika modell ”skolengagemang”. Teamen ska bestå av personal med kompetens från både skola och socialtjänst för att skapa en helhetssyn kring eleven. De ska arbeta upp­sökande när en elevs frånvaro når 10 procent, ha kontakt med och ge tydligt stöd till vårdnadshavarna samt ha dialog med barn- och ungdomspsykiatrin. Målet är att bryta negativa mönster innan frånvaron blir långvarig och befäst. Dessa åtgärder är en direkt investering i Sveriges framtid och i varje individs möjlighet att nå sin fulla potential. Det är en politik som flyttar fokus från att passivt konstatera problem till att aktivt lösa dem med metoder som har ett starkt forsknings­stöd. Medan regeringen väntar väljer vi att agera med en konkret, evidensbaserad plan som säkrar rätten till en fungerande skolgång och bryter det växande utanförskapet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor årligen. 3.4.2 Satsa på ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa bland barn och unga är en av vår tids största folkhälsoutmaningar och ett växande samhällsproblem som hotar en hel generations framtidstro och möjlighet att nå sin fulla potential. Andelen unga som rapporterar psykiska besvär som stress och ångest har ökat, och den psykiska hälsan är direkt kopplad till förmågan att klara skolan, skaffa ett jobb och forma sitt eget liv. När unga mår dåligt påverkas deras skolgång, vilket ökar risken för ofullständiga betyg och avhopp – en av de starkaste orsakerna till långtids­arbetslöshet och utanförskap. Att investera i tidiga och tillgängliga insatser för ungas psykiska hälsa är därför inte bara en fråga om vård utan en central del av en ansvarsfull ekonomisk politik och en förutsättning för att arbetslinjen ska fungera i praktiken. För Centerpartiet är det därför prioriterat att vända denna utveckling. Det handlar om att investera i våra unga och i Sveriges framtid, men framför allt är det en moralisk skyldighet. Varje barn som mår dåligt och varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället. 3.4.2.1 Förstärk ungdomsmottagningen Att unga mår bra och får en trygg start i vuxenlivet är avgörande för Sveriges framtid. Ungdomsmottagningarna spelar här en ovärderlig roll som en låg tröskel in till vården för både fysisk och psykisk hälsa. Det är en populär och väletablerad vårdform som måste finnas tillgänglig för alla unga, oavsett var i landet de bor. I dag ser vi hur en ung persons tillgång till stöd och vård styrs av postnummer och plånbok. Åldersgränser, öppettider och patientavgifter skiljer sig åt mellan regionerna, vilket skapar en oacceptabel ojämlikhet. Många unga vuxna hamnar mellan stolarna när de blir för gamla för ungdomsmottagningen men ännu inte hittat in i den vanliga primärvården. Samtidigt som den psykiska ohälsan skenar tvingas unga avstå vård på grund av kostnader, avstånd eller långa köer. Regeringens svar på denna växande kris är splittrat och otillräckligt. I stället för den politiska handlingskraft som krävs här och nu, ägnar sig regeringen åt fler utredningar och strategier med oklara resultat. Deras politik misslyckas med att adressera de verkliga hinder som unga möter. Detta leder till att unga lämnas ensamma i en kritisk fas av livet, och den alarmerande psykiska ohälsan tillåts växa sig starkare. Centerpartiet ser vikten av att sänka trösklarna till vården för att garantera att alla unga, oavsett var de bor eller vilken ekonomi de har, får tillgång till ett tryggt och kostnadsfritt stöd. Vi vill skapa en sammanhållen vårdkedja som inte lämnar någon mellan stolarna. Genom att investera i ungas hälsa bygger vi ett starkare och mer välmående Sverige för framtiden. Centerpartiet föreslår därför en mer kraftfull och sammanhållen modell för att sänka trösklarna och öka tillgängligheten till vården. Vi vill höja åldersgränsen för ungdoms­mottagningar till 25 år i hela landet, säkerställa att besöken är helt kostnadsfria, garantera digital tillgänglighet dygnet runt och stärka första linjens psykiatri på mottagningarna. Även tillgängligheten ska förbättras, särskilt på landsbygden, med längre öppettider och mobila ungdomsmottagningar. För detta ändamål avsätter vi 150 miljoner kronor årligen, varav 75 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. 3.4.3 Ett matlyft för våra äldre Maten vi serverar våra äldre ska vara en källa till glädje och livskvalitet, inte bara bränsle. En god och näringsrik måltid, serverad i en trivsam miljö, är en fråga om värdighet och en grundläggande rättighet i ett välfärdsland som Sverige. Det är en investering i hälsa som förebygger sjukdomar och sparar resurser i vården. Verkligheten är tyvärr en helt annan. I dag lider alldeles för många äldre av undernäring. Uppskattningar visar att det kan röra sig om så många som varannan boende på våra äldreboenden. Detta leder till onödigt lidande, ökad risk för fallolyckor, infektioner och ett kraftigt försvagat immunförsvar. Kvaliteten på maten styrs i dag av var du bor, vilket skapar oacceptabla klyftor i hälsa och välmående mellan Sveriges äldre. Regeringen har inget tydligt svar på denna tysta kris. Trots medvetenheten om hur vanligt undernäring är bland våra äldre har man inte tagit nödvändiga initiativ för att ge kommunerna rätt verktyg och resurser. Resultatet är att äldre med hemtjänst blir hänvisade till att beställa mikromat från affärerna eller att söndagssteken blir indragen på äldreboendet av besparingsskäl. Dessutom har vissa äldreboenden behövt begränsa eller sätta stopp för alkoholservering vid gemensamma aktiviteter. Vissa kommuner går före och gör ett fantastiskt arbete medan regeringen inte har insett hur viktig matfrågan är. Centerpartiet föreslår därför ett matlyft för äldreomsorgen. För att ge kommunerna möjlighet att genomföra detta föreslår vi ökade generella statsbidrag med målet att våra äldre både ska må bra och känna livsglädje genom kvalitativ mat serverad i en trivsam miljö. För detta ändamål satsar Centerpartiet 150 miljoner kronor på halvårseffekt 2026. 3.4.4 IVF: ge fler möjlighet att få första barnet – och syskon En tydlig effekt av regeringens splittrade politik är att vägen till föräldraskap förblir en fråga om plånbok, bostadsort och stelbenta regler. För allt fler ofrivilligt barnlösa utgör dagens system en onödig och smärtsam osäkerhet, där tillgången till vård är ojämlik och möjligheterna begränsas av en politik som inte hängt med i människors verklighet. Regeringens satsning på att fördubbla antalet offentligt finansierade IVF-försök från tre till sex är ett välkommet och viktigt steg i rätt riktning, ett förslag Centerpartiet länge drivit. Men den är samtidigt ett typexempel på en politik som stannar halvvägs. Genom att exkludera behandling för dem som redan har ett barn skapar regeringen en orättvis och ologisk skiljelinje. Förslaget svarar inte alls upp mot den verklighet som många familjer möter, där drömmen om ett syskon antingen krossas eller tvingar fram privat­ekonomiska beslut som slår hårt mot hushållen. Nu behövs en kraftfull och sammanhållen strategi för att på allvar göra familje­bildning möjlig för fler. Centerpartiet föreslår därför en helhetslösning som gör fertilitetsvården mer tillgänglig och rättvis för alla. Vår politik går ut på att den utökade rätten till sex IVF-försök även ska omfatta dem som vill skaffa syskon, så att familjer kan växa på sina egna villkor. Vidare vill vi ersätta dagens stelbenta åldersgränser med individuella medicinska bedömningar och införa ett nationellt regelverk som säker­ställer en likvärdig fertilitetsvård av hög kvalitet i hela landet. Denna åtgärd är en investering i livskvalitet, jämlikhet och ett mer familjevänligt Sverige. Det är en politik som bygger ett samhälle där drömmen om familj inte krossas av ekonomiska eller byråkratiska hinder, utan där stödet finns där när människor behöver det – oavsett livssituation. För detta ändamål satsar Centerpartiet 50 miljoner kronor extra för 2026 och 100 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.5 Krisstöd – och stärkt konkurrenskraft med sänkt gårdsskatt för svenska matproducenter Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Den eskalerande konflikten i Mellanöstern och blockaden av Hormuzsundet har skapat en akut kostnadskris som slår med full kraft mot svensk livsmedelsproduktion. Priserna på avgörande insatsvaror som diesel och gödsel skenar, samtidigt som lönsamheten för våra bönder redan är pressad. Många bönder kommer att producera mat med förlust. Situationen är inte längre ett framtida hot, utan den hotar vår livsmedelsproduktion här och nu. Ökar kostnaderna för svenska mat­producenter är risken att det antingen drabbar svenska matpriser eller att svenska bönder slås ut av konkurrenter som får stöd för att sänka sina kostnader. Regeringens passivitet är oacceptabel. Medan de konstaterar att läget har ”påtaglig påverkan” på svensk ekonomi, upplever våra lantbrukare en fullskalig kris som riskerar att allvarligt påverka vår självförsörjning av livsmedel om inga politiska åtgärder vidtas. Kostnadsutvecklingen mellan februari och april 2026 har lett till kraftigt höjda priser på insatsvaror, enligt LRF. Sammantaget ökade kostnadsnivån på diesel, kväve och soja med över 1,5 miljarder kronor mellan februari och april 2026. En växtodlare förlorar i dagsläget pengar på varje hektar brödvete som odlas. Detta är en ohållbar ekvation som, om den inte hanteras omedelbart, kommer att leda till minskad produktion, stigande matpriser och ett farligt ökat importberoende. Att trygga den svenska matförsörjningen är en av våra viktigaste beredskapsfrågor. Centerpartiet har ett tydligt mål: Sverige ska producera minst 80 procent av den mat vi konsumerar. För att nå dit och för att säkra produktionen i detta akuta läge krävs politisk handlingskraft. Centerpartiet föreslår därför ett kraftfullt krisstöd till Sveriges lantbrukare i form av ett direkt ekonomiskt stöd för att kompensera för de höga kostnaderna för insatsvaror. Detta är nödvändigt för att säkra likviditeten på gårdarna och ge bönderna mod att våga så och fortsätta producera mat till det svenska folket. Dessutom vill Centerpartiet att den nuvarande återbetalningen av dieselskatt ska förlängas. För att kompensera för de skenande kostnaderna för insatsvaror satsar Centerpartiet som en första åtgärd 500 miljoner kronor i år. Om omvärldsläget visar sig kräva det är vi redo att öka krisstödet ytterligare, precis som under torkan 2018 och energikrisen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Utöver det omedelbara krisstödet krävs långsiktiga åtgärder som sänker kostnads­trycket och stärker konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. På sikt vill Centerpartiet därför se en permanent lösning genom ett teknikneutralt jordbruksavdrag. Detta är inte enbart en fråga för bönderna, det är en fråga för hela Sveriges trygghet. Utan lönsamhet finns inga bönder, och utan bönder finns ingen svensk mat. Att i detta läge tveka är att spela ett högt spel med vår nationella försörjningsförmåga. Center­partiet tar ansvar för att hela Sverige ska fungera, i vardag och i kris. Vi investerar i ett livskraftigt lantbruk som kan fortsätta leverera hållbar och säker mat till våra bord. Medan regeringen talar om stärkt livsmedelsberedskap och vikten av inhemsk produktion, blundar den för den orättvisa som straffar svenska bönder. Lantbrukare bär inte bara vanliga företagarskatter, utan också en särskilt tung kostnadsbörda genom höga energi- och kapitalkostnader samt ett omfattande regelkrångel som andra företagare inte möter på samma sätt. Samtidigt är regeringens passivitet ett svek mot både producenterna och konsumenterna. Sverige kan inte fortsätta beskatta matproduktionen som vilken annan näring som helst, utan att kompensera för unika kostnader som energi, kapitalbindning och en regelbörda som motsvarar uppemot 149 timmar per år. När regeringen underlåter att agera blir resultatet att lönsamheten urholkas och investeringar uteblir, vilket direkt hotar vår långsiktiga livsmedelsförsörjning. Nu behövs en sammanhållen och långsiktig strategi för att vända utvecklingen. Centerpartiet föreslår därför ett jordbruksavdrag som sänker den orättvisa gårdsskatten och gör det mer lönsamt att producera mat i Sverige. Det stärker lönsamheten för gårdar som bär höga kostnader, förbättrar villkoren för investeringar och generationsskiften samt gör det mer attraktivt att hålla produktionen i Sverige. För Centerpartiet är detta en nödvändig investering i en levande landsbygd, svensk konkurrenskraft och vår gemensamma trygghet. Genom att sänka den orättvisa gårds­skatten säkerställer vi inte bara bättre villkor för gårdarna, utan vi stärker också jobben, klimatet och Sveriges motståndskraft i kris. Det är en politik som går från ord till handling och som på allvar gör det mer attraktivt att odla, hålla djur och investera i svensk matproduktion. För detta ändamål satsar vi 800 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.6 Innovationsstöd bränsle från jord och skog Sveriges omställning till ett fossilfritt transportsystem kräver att vi tar tillvara hela landets potential. Vi har unika förutsättningar att producera hållbara och avancerade biodrivmedel från restprodukter från vårt jord- och skogsbruk. Detta är en strategisk tillgång som kan stärka vår konkurrenskraft, skapa nya gröna jobb på landsbygden och bygga en robust nationell försörjningsberedskap. Trots denna potential stannar investeringarna av. Att bygga nya produktions­anläggningar för avancerade biodrivmedel är kapitalintensivt och förknippat med stora ekonomiska risker och långa ledtider. När de politiska signalerna dessutom är otydliga och kortsiktiga blir osäkerheten för stor. Innovativa företag som vill satsa vågar inte, och den storskaliga svenska produktion vi behöver uteblir. Regeringens politik har aktivt förvärrat denna osäkerhet. Genom att inte ersätta reduktionsplikten med något annat system har regeringen ryckt undan mattan för marknaden och skickat en tydlig signal om att den inte prioriterar inhemska bio­drivmedel. Detta har skapat ett investeringsklimat präglat av oförutsägbarhet, där företag som är redo att investera i stället avvaktar. Konsekvensen är att vi går miste om arbetstillfällen, ökad självförsörjning och en viktig inkomstkälla för Sveriges lant- och skogsbrukare. Centerpartiet föreslår därför en mer kraftfull och långsiktig strategi. För att bryta stilleståndet krävs en politik som minskar riskerna och skapar den trygghet som krävs för att våga investera. Vi har tidigare föreslagit att staten bör agera som en stabil kund genom att upphandla stora volymer biodrivmedel. Utöver detta vill vi införa ett riktat innovationsstöd till de aktörer som utvecklar och producerar avancerade biodrivmedel från svenska restprodukter. För detta ändamål avsätter vi 700 miljoner kronor årligen, varav 250 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. Vår modell säkerställer att den ekonomiska risken för företagen minskar, att tiden från idé till färdig anläggning kortas och att vi bygger upp en stark hemmamarknad. Genom att stärka innovationskraften i hela värdekedjan, från råvara till färdigt bränsle, kan vi använda hela potentialen i våra skogar och åkrar, och låta Sverige leda omställningen. 3.4.7 Rädda nattågen När Trafikverket tvingas halvera antalet nattåg till övre Norrland är det ett direkt resultat av en Tidöpolitik som sviker hela landets behov. Detta sker trots att Trafik­verket i sitt eget budgetunderlag tydligt varnat för att det saknas 200–300 miljoner kronor för att upprätthålla trafiken. Samtidigt som tågen ställs in är regeringens enda svar att tillsätta en utredning som bekvämt nog ska presenteras först efter riksdagsvalet. Att skjuta problemen på fram­tiden samtidigt som avgångar ställs in här och nu är ett svek mot alla som är beroende av tåget för arbete, studier och familj. Nu behövs en kraftfull och omedelbar insats för att vända utvecklingen. Centerpartiet föreslår därför att Trafikverket ges de resurser de behöver för att trygga den samhälls­viktiga trafiken. Vi vill skjuta till de 300 miljoner kronor som krävs för att säkerställa att trafiken till norr kan återställas och upprätthållas, så att människor och företag i hela landet kan lita på tåget. Centerpartiet tror på ett Sverige som håller ihop, i klimatet och i Norrlands framtid. Det är en politik som säkerställer att hela landet kan leva och verka på likvärdiga villkor. Regeringen erbjuder senfärdiga utredningar medan tågen ställs in. Vi väljer att agera nu för att trygga Norrlands livsviktiga förbindelser och stärka hela Sveriges konkurrenskraft. I vårbudgeten för 2026 satsar vi 150 miljoner kronor för 2026 på detta ändamål, och 300 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.8 Sänkta färjepriser för gotlänningar Gotland är en unik och strategiskt viktig del av Sverige. Att säkerställa likvärdiga levnadsvillkor, en robust välfärd och goda kommunikationer för gotlänningarna är inte en lokal eller regional fråga, det är en nationell angelägenhet som rör hela Sveriges sammanhållning och säkerhet. Verkligheten är dock att de höga transportkostnaderna och ölägets unika förutsätt­ningar lägger en tung och orättvis börda på både hushållens ekonomi och regionens välfärd. När kostnaden för att resa till och från fastlandet skenar, och när det regionala ansvaret för skola, vård och omsorg måste bäras med ett mindre och mer sårbart befolkningsunderlag, skapas strukturella nackdelar som underminerar Gotlands utvecklingskraft. Regeringens svar på dessa grundläggande utmaningar är symtomatiskt för dess bristande förståelse för förutsättningarna utanför storstäderna. Man presenterar en otillräcklig och kortsiktig biljettprissänkning som dels är för liten och för tillfällig, dels samtidigt ska omfatta både färjetrafik och flyg. Vi föreslår en kraftfull och långsiktig Gotlandssatsning som möter öns verkliga behov. Vi vill gå före regeringen och anslå dubbelt så mycket som deras otillräckliga förslag innehåller, i linje med vad Region Gotland själva utrett. Vår satsning är en rejäl förstärkning av anslaget för att säkerställa konkurrenskraftiga och rättvisa biljettpriser. För detta ändamål satsar Centerpartiet dubbelt så mycket jämfört med regeringens 125 miljoner för 2026. Vår satsning på 250 miljoner gäller halvårsvis med 250 miljoner kronor 2026 och 500 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.9 Korta köerna på Migrationsverket Migrationspolitiken har under Tidöregeringen inte präglats av ordning utan oreda. Grova brottslingar har inte kunnat utvisas till länder där de är medborgare, medan svenska tonåringar som vuxit upp i Sverige och gått i skolan i Sverige, utvisas på sin 18-årsdag till länder som de i många fall inte varit i sedan de var mycket små och vars språk de inte talar, eftersom de anses ”sakna anknytning till Sverige”. Samtidigt utvisas personer som gjort rätt för sig, betalat skatt till välfärden och skaffat sig arbete, ofta inom viktiga bristyrken i vården, eftersom regeringen retroaktivt rivit upp spårbytes­möjligheten som dessa människor utgått från, och på det lagt ett orimligt lönekrav för att stanna i Sverige. Nu hävdar regeringen att man inlett en ”paus” i utvisningarna för tonåringar, men många utvisningsbeslut pågår likafullt. Det är en politik som är helt orimlig ekonomiskt, när svenska ungdomar som utbildats i Sverige och vill studera till bristyrken, kastas ut, när människor som betalar skatt och fyller viktiga samhällsroller kastas ut på godtyckliga grunder. Dessa direkta ekonomiska kostnader i form av skatte­bortfall borde på ett helt annat sätt synas och kostnadssättas när de illa genomtänkta reformerna genomförs i statsbudgeten i stället för att döljas som i dag. Dessutom skapar de illa genomtänkta åtgärderna stora kostnader för Migrationsverket, som varit tydligt med att de inte har resurserna att genomföra politiken, och att livsavgörande beslut kan bli lidande. En tydlig effekt av regeringens politik är de extrema handläggningstiderna hos Migrationsverket, vilka skapar en akut kris för både Sveriges konkurrenskraft och enskilda människors liv. Medan regeringen aviserar nödvändiga satsningar för sina egna nya förslag i höstbudgeten 2026, gör man ingenting i vårbudgeten för att avlasta myndigheten här och nu, trots att Migrationsverket tydligt har larmat om att de behöver 151 miljoner kronor för att förhindra en systemkollaps. Samtidigt som köerna växer är regeringens enda svar att höja avgifterna för den som söker tillstånd. Denna avgiftshöjning är en ineffektiv åtgärd som i praktiken blir en straffskatt på arbete och familjeåterförening. Den svarar inte alls upp mot den ekonomiska verklighet som svenska företag eller de familjer som hamnar i kläm möter. Att skjuta ansvaret på den enskilde i stället för att lösa den akuta resursbristen är ett svek mot både näringslivet och medmänskligheten. Nu behövs en kraftfull strategi för att vända utvecklingen. Vår satsning möter direkt det behov som Migrationsverket själva pekat ut och som regeringen ignorerar. Pengarna ska gå till att minska de orimliga väntetiderna så att företag snabbare kan anställa den kompetens de är i skriande behov av. Resurserna ska även säkerställa att de ungdomar som felaktigt utvisats till bl.a. Iran får sina ärenden prövade skyndsamt och inte tvingas vänta oproportionerligt länge på att kunna återvända till tryggheten i Sverige. Detta är av stor vikt för svensk konkurrenskraft och tillväxt. Genom att säkerställa en fungerande och rättssäker migrationsprocess ser vi till att människor inte hamnar i kläm helt i onödan, samtidigt som vi ger företagen de förutsättningar de behöver för att kunna växa och skapa jobb i hela landet. Centerpartiet föreslår därför en treårig satsning för att korta handläggningstiderna och stoppa tonårsutvisningarna, med 76 miljoner kronor för 2026 och 151 miljoner kronor för både 2027 och 2028. 3.4.10 Satsa på civilsamhället: på föreningsliv, idrott, friluftsliv, folkbildning och samlingslokaler Civilsamhället är inte något vid sidan av, utan själva grunden för ett välmående och tryggt samhälle. Det är där gemenskap byggs, där människor finner mening och där tillit växer underifrån. För Centerpartiet är ett starkt och oberoende civilsamhälle en avgörande förutsättning för en levande demokrati och ett av de mest effektiva sätten att minska kriminalitet. Varje krona som investeras i föreningsliv, mentorskap och lokala nätverk skapar trygghet, gemenskap och positiva förebilder. Civilsamhället bygger relationer där staten inte alltid når fram – i idrottsföreningar, kulturverksamheter, trossamfund och lokala initiativ som ger unga, och andra, ett sammanhang, ansvar och en meningsfull fritid. Detta är avgörande för att stärka alla människors nätverk och jobbmöjligheter och för att förebygga såväl kriminalitet som psykisk ohälsa. Dessutom är ett starkt civilsamhälle en central integrationsfråga. Vägen till ett jobb börjar ofta med en referens från en tränare, en ledare eller en annan vuxen som tror på en. Genom att stärka civilsamhället stärker vi de nätverk som hjälper människor att välja rätt väg, hitta sin plats och ta steget in i arbetslivet. Det fungerar som en skola i demokrati, främjar personlig utveckling och agerar som ett viktigt skyddsnät vid både personliga och samhälleliga kriser. En satsning på civilsamhället är därmed en investering som både förebygger brott och bygger ett mer sammanhållet samhälle. Folkbildningen, vars resurser hastigt nedmonterats av Tidöregeringen, måste skyndsamt återupprättas. Den spelar en central roll för kunskaper som ofta leder till jobb och företagsamhet, skapande och personlig bildning och frihet. Den nedvärdering av folkbildning som skett under Tidöregeringen är både djupt okunnig om hur verksamheterna fungerar runt om i Sverige och skadlig för samhället. För Centerpartiet är civilsamhället inget vid sidan av. Det är själva grunden. Det är där gemenskapen byggs, där människor hittar mening och där välmående och tillit växer underifrån. Det har en avgörande roll i att förebygga kriminalitet och psykisk ohälsa genom att ge unga och andra en meningsfull fritid, sammanhang och framtidstro. Centerpartiet föreslår därför en stor satsning på civilsamhället, på föreningslivet, på idrotten, på samlingslokaler och på att återupprätta resurserna till folkbildningen på 500 miljoner kronor för 2026 och 1 miljard kronor för både 2027 och 2028. 3.4.11 Lys upp landsbygden För Centerpartiet är det en självklarhet att hela Sverige ska leva och utvecklas. En fungerande infrastruktur är en förutsättning för detta. Det handlar om mer än bara vägar att köra på; det handlar om tryggheten att kunna röra sig i sitt närområde, oavsett om man är barn på väg till skolbussen, företagare på väg hem från jobbet eller motionär på kvällspromenad. Vi ser nu med stor oro hur regeringen, genom Trafikverket, nedmonterar lands­bygdens grundläggande service. Under förevändning att följa ett föråldrat regelverk, släcks by efter by ned. Trafikverkets argument är att belysningen inte tillför tillräckligt värde för trafiksäkerheten. Detta är ett underbetyg till regeringens landsbygdspolitik. Belysning handlar inte bara om bilars framkomlighet, utan även om människors trygghet. När regeringen talar om att hela Sverige ska leva, är det kontraproduktivt att dess egen myndighet aktivt släcker ned samma platser. Detta är en politik som överger landsbygden och vältrar över ansvaret och kostnaderna på kommuner och enskilda vägföreningar, som redan kämpar med en ansträngd ekonomi. Centerpartiet accepterar inte denna utveckling. Vi har tidigare agerat och avsatt medel för att säkra belysningen och vi är beredda att göra det igen. Det är dags att staten tar sitt långsiktiga ansvar. Därför krävs ett omedelbart stopp för nedmonteringen. All planerad nedmontering av befintlig vägbelysning på landsbygden ska pausas i väntan på en ny, långsiktig och hållbar nationell strategi. Staten måste ta sitt ansvar. Trafikverket bör få i uppdrag att erbjuda kontinuerlig ersättning till kommuner och enskilda vägföreningar för drift, underhåll och nödvändiga reinvesteringar i den belysning som Trafikverket i dag anser sig kunna avveckla. Där lokala aktörer inte klarar av ansvaret själva, måste staten garantera att ljuset inte släcks. För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026 och 50 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.12 Polisen ska finnas på gator och torg – i alla utsatta områden En tydlig effekt av regeringens politik är att samhällskontraktet urholkas på lands­bygden. Trots historiskt stora satsningar på polisen som vi stått bakom monteras den lokala närvaron ned i en alarmerande takt. I Dalarna, Blekinge och på flera andra platser i landet stänger polisen ned, vilket tvingar medborgare att resa allt längre för att uträtta grundläggande ärenden som att anmäla brott eller hämta ut ett pass. Samtidigt finns inte tillräckligt många poliser i yttre tjänst i utsatta områden där medborgarna kan känna sig hotade och förtryckta av organiserad kriminalitet, som däremot är ogenerat synlig på gator och torg. Sverige har en allvarlig situation med en organiserad brottslighet på frammarsch. Samtidigt fortsätter den organiserade brottsligheten, våld i relationer samt mängdbrott att drabba människor i hela vårt land. Regeringen och dess stödparti missar att värna tryggheten i människors vardag på landsbygden. Att hänvisa till digitala tjänster är ett svek mot de äldre, de resurssvaga och de som helt enkelt behöver möta en polis för att känna förtroende. Resultatet är ett samhälle där statens närvaro dras tillbaka precis där den behövs som mest, vilket slår hårdast mot dem som har svårast att göra sina röster hörda. Nu behövs en kraftfull och omedelbar satsning på synliga och närvarande poliser, vilken måste inkludera att nedmonteringen av poliskontor stoppas. För oss i Centerpartiet handlar det inte bara om hur många poliser vi har utan var de finns och vad de gör. Regeringens centraliseringspolitik leder till ett enormt resursslöseri. Varje nyutexaminerad polis som tvingas ägna timmar åt att pendla mellan allt färre stationeringsorter är en förlorad resurs för det brottsförebyggande arbetet. Den ovärderliga lokalkännedomen går förlorad när polisen blir en besökare i stället för en självklar del av lokalsamhället. Därför är vår satsning inte bara en investering i fler öppna poliskontor utan en direkt investering i fler effektiva timmar för poliser i yttre tjänst. Det säkerställer att skattebetalarnas pengar ger maximal trygghetseffekt där den behövs som mest. Vår politik handlar om att återupprätta den lokala polisnärvaron, förkorta avstånden för medborgarna och se till att polisen har resurser att agera mot alla brott, från våld mot barn och kvinnor, narkotikabrott och stölder till bedrägerier. Denna reform stärker samhällskontraktet och tryggheten i hela Sverige. Det är en politik som bygger förtroende mellan medborgare och stat och som säkerställer att alla, oavsett bostadsort och livssituation, kan lita på att polisen finns där när de behövs. Vi väljer att investera i en synlig och närvarande polis i hela landet. Omprioriteringen omfattar 500 miljoner kronor på helårsbasis och 250 miljoner kronor i vårbudgeten. 3.4.13 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor I den pågående expansionen av rättsväsendet är det avgörande med ett helhets­perspektiv. Centerpartiet vill se ett helhetsgrepp om trygghetsfrågorna – från ett kraft­fullt brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete till förstärkta stödinsatser för brottsoffer, men även effektiva åtgärder för att återanpassa individer som avtjänat sina straff. För att detta ska lyckas måste alla medarbetare i hela rättskedjan ges goda förutsättningar och de resurser som krävs för att hantera komplexa ärenden. För att förhindra återfall i brott måste samhället erbjuda ett starkt stöd till den som vill lämna ett kriminellt liv. Den grova organiserade brottsligheten kryper allt längre ned i åldrarna, vilket ställer nya krav på samhällets insatser. Barn och unga har specifika behov, rättigheter och skyldigheter som skiljer sig från vuxnas. Dagens metoder är inte alltid anpassade för minderåriga, och kunskapen om unga gängkriminella hos myndigheter och kommuner är otillräcklig. Därför vill Centerpartiet inrätta ett nationellt avhopparprogram för barn och unga. Vi vill även skapa ett särskilt avhopparprogram för kvinnor, vars roll i gängen ofta är komplex, där de kan vara både förövare och offer. Deras behov och hotbild skiljer sig från mäns, vilket kräver ett anpassat program för att de ska kunna lämna kriminaliteten på ett säkert sätt. För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026 och 50 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.14 Inrätta ekokrim för att jaga gängens pengar Den organiserade brottsligheten utgör ett allt större hot mot vårt samhälle. Kriminella nätverk agerar i dag som koncerner med hjälp av s.k. möjliggörare som skapar en legitim fasad för brottslig verksamhet. Detta snedvrider konkurrensen och skadar hela näringslivet. Centerpartiet vill att Ekobrottsmyndigheten ombildas till ekokrim med ett tydligt uppdrag att bekämpa korruption och otillåten påverkan som är nödvändigt för att skydda våra seriösa företagare. Det krävs en samlad spetskompetens och en effektivare struktur för att strypa den ekonomiska motor som göder gängvåldet. För Centerpartiet är det en självklarhet att staten måste garantera tryggheten och upprätthålla en sund konkurrens där seriösa företagare kan verka och växa. I dag ser vi hur den kriminella ekonomin, med allt från avancerade bedrägerier till storskalig miljöbrottslighet, riskerar att slå ut laglydiga företag och urholka förtroendet för våra institutioner. Den nuvarande organisationen för att bekämpa dessa brott är inte tillräckligt vass. De kriminella har hittat nya lukrativa inkomstkällor i systematisk och grov miljö­brottslighet, inte minst kopplat till avfallshantering. Detta hotar inte bara vår miljö och hälsa, utan konkurrerar också ut de seriösa aktörerna i branschen som investerar i hållbara lösningar. I dag saknas en samlad nationell resurs för att utreda dessa komplexa brott. Ekokrim ska få ett uttryckligt uppdrag och de resurser som krävs för att kraftfullt bekämpa miljöbrott. För att framgångsrikt utreda avancerad ekonomisk brottslighet krävs djup specialistkompetens inom ekonomi, juridik och näringslivsförhållanden. Dagens modell skapar ineffektivitet och resurskonflikter. Ekokrim ska självständigt kunna anställa och utbilda de utredare, jurister och revisorer som krävs. Detta gör det möjligt att bygga starka, tvärfunktionella team och attrahera den bästa kompetensen för att bekämpa den systemhotande brottsligheten. Myndigheten ska ha ett breddat uppdrag som omfattar korruption och grov miljö­brottslighet samt full befogenhet att hantera sin egen personal och utredningsresurser. Detta är ett avgörande steg för att försvara den sunda konkurrensen, skydda vår miljö och säkra ett tryggt och rättssäkert företagsklimat i hela landet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 315 miljoner kronor 2026 och 1 322 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.15 Kvinnors trygghet Alltför många kvinnor förlorar varje år sitt liv till följd av våld i nära relation. För att bryta denna utveckling och stärka skyddet för våldsutsatta anser Centerpartiet att det krävs kraftfulla och riktade insatser. Vi föreslår därför reformer inom flera centrala områden. I dag lever cirka 35 000 personer i Sverige med skyddade personuppgifter. Enligt Skatteverkets undersökning från 2022 har över 40 procent av dessa skyddsskäl på grund av hot och våld i nära relation. Att tvingas leva gömd innebär en extrem inskränkning i livsutrymme och frihet, där vardagliga situationer medför stora säkerhetsrisker. Det är därför synnerligen allvarligt att skyddade uppgifter vid upprepade tillfällen röjs av myndigheter och rättsväsendet. Riksrevisionen har i en rapport från 2024 konstaterat att statens skydd för hotade personer är bristfälligt. Konsekvenserna för den enskilde är förödande. För att skärpa ansvaret och ge de drabbade upprättelse föreslår Centerpartiet att ett automatiskt skadestånd ska utgå till personer med skyddade personuppgifter som får sin identitet röjd av en myndighet. 3.4.15.1 Nationellt lämnaprogram och exitprogram från prostitution Ekonomiskt beroende och svårigheter att finna en ny bostad är några av de avgörande hindren för kvinnor som vill lämna en våldsam relation. Våldsutsatta kvinnor behöver ett samordnat stöd och en ekonomisk trygghet i den kritiska lämnandefasen. Center­partiet vill inrätta ett nationellt lämnaprogram och en lämnapeng, som säkerställer att ekonomin inte blir ett hinder för att undkomma våld. Vi vill också starta ett nationellt exitprogram för personer i prostitution. De som utnyttjas i sexuell exploatering tillhör de mest utsatta individerna i samhället och måste erbjudas en trygg och pålitlig väg ut. 3.4.15.2 Skyddade boenden Reformen om skyddat boende hade till syfte att stärka rättigheterna för våldsutsatta. Trots goda intentioner är indikationerna tydliga: Sedan reformen trädde i kraft har färre medföljande barn fått plats och flera skyddade boenden tvingats stänga. Tillgången på skyddsplatser har minskat, vilket är en oacceptabel utveckling. Även om Statskontoret har i uppdrag att följa upp tillämpningen av lagstiftningen, kan tillgången på skydd för våldsutsatta inte vänta på en utvärdering. Vi anser därför att staten måste ta ett större och mer aktivt ansvar för att säkra tillgången på ändamåls­enliga skyddade boenden i hela landet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 80 miljoner kronor 2026 och 165 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.16 Ännu inget beslut att flytta civila underrättelsemyndigheten och inrätta en civil underrättelsetjänst I budgeten görs en särskild överföring av 1,1 miljarder kronor i resurser från försvarets finansiering (utg.omr. 6) till internationell samverkan (utg.omr. 5) för inrättandet av en civil underrättelsetjänst. Utan beslut att detta ska genomföras och utan att någon proposition prövats av riksdagen, ska inte beslut föregripas i en vårändringsbudget. Det är omöjligt att göra en sådan stor överföring av resurser i statsbudgeten innan man över huvud taget vet hur utformningen av den nya underrättelsetjänsten ser ut. Centerpartiet föreslår därför att resurserna återförs till utgiftsområde 6. Ställningstagande i frågan görs före budgetanslag. Centerpartiet avvaktar med beslut tills propositionen lagts på riksdagens bord. 4 Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna Sverige befinner sig i ett mycket osäkert läge med krig i vårt närområde, stridigheter i Mellanöstern, med stor påverkan på energipriserna, och en arbetslöshet bland de högsta i EU. Samtidigt står landet inför omfattande investeringsbehov för att klara klimat­omställningen, stärka den nationella försvarsförmågan och säkra kvaliteten och tillgängligheten i välfärden. Samtidigt måste arbetslinjen värnas. Centerpartiets analys av finanspolitiken utgår från att dessa utmaningar kräver en aktiv och reforminriktad politik som förenar ansvarstagande för de offentliga finanserna med kraftfulla åtgärder för tillväxt och sysselsättning. Centerpartiet står för en ekonomisk politik som förenar ansvar med framåtrörelse. Sverige behöver en ekonomisk politik som får fler i arbete och fler företag att växa, inte en politik som passivt väntar på bättre tider. Vi accepterar delar av regeringens bedömning av de offentliga finanserna, men vi drar en annan slutsats. I ett svagt konjunkturläge med extrem osäkerhet krävs mer, inte mindre, handlingskraft. Centerpartiet argumenterar för strukturreformer som sänker kostnaderna för att anställa och investera, snarare än passivitet eller konsumtionsdrivande bidrag. En mer aktiv finanspolitik behövs samtidigt som vi värnar det finanspolitiska ramverket som säkrar långsiktig stabilitet. 4.1 Inriktning för framtida finansiering I en tid av stor osäkerhet behövs investeringar i det som bygger Sverige starkt genom arbete, företagande och framtidsinvesteringar. Den ekonomiska politiken måste i högre grad inriktas på att lösa Sveriges strukturella problem, såsom den höga arbetslösheten och det svaga företagsklimatet, snarare än att enbart förlita sig på generella stimulanser. Det strukturella sparandet bedöms av regeringen vara neutralt 2025 (räknat utan Ukrainastöd), men samtidigt ligger regeringens prognos för BNP-tillväxten under kommande år högre än hos de flesta andra bedömare. En något mer expansiv finans­politik behövs och går att motivera mot bakgrund av det svaga konjunkturläget för att öka sysselsättning och produktion i svensk ekonomi och bidra till att dämpa oron bland hushåll och företag. Viktiga åtgärder för att bidra med finansiering för prioriterade reformer, men också för att öka arbetsutbudet, handlar om att få människor i arbete. Trygghetssystem som riktas till människor som är arbetsföra måste ha ett ökat jobbfokus och fungera som omställningsförsäkringar. Ett ökat inslag av kvalificering in i välfärdssystemen kan också bidra med reformutrymme. Därtill bör antalet riktade statsbidrag minska, till förmån för ökade generella statsbidrag. Ineffektiva undantag från miljö- och klimat­skatter bör också undanröjas. Centerpartiet vill också se att resurser ska öronmärkas för investeringar som ökar Sveriges framtida produktionsförmåga, och det vi särskilt pekat ut är infrastrukturen. 4.2 En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2028 Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget och beslutas för tre år framåt. För att utgiftstaket ska främja en kontrollerad utgiftsutveckling, och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser, är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras. Centerpartiet anser att regeringens förslag i 2026 års vårproposition, med ett utgiftstak på 2 105 miljarder kronor för 2029, utgör en acceptabel utgångspunkt. Behovet av en snabb och kraftig förstärkning av försvaret, i kombination med övergången till ett balansmål, motiverar en större marginal än brukligt mellan de prognostiserade utgifterna och det föreslagna taket. Detta får dock inte leda till en ansvarslös utgiftstillväxt; det understryker tvärtom behovet av ständiga omprövningar och en insikt om att nya, stora åtaganden i huvudsak måste finansieras genom omprioriteringar snarare än enbart genom lån. Martin Ådahl (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Daniel Bäckström (C) Stina Larsson (C) Anders Ådahl (C) Alireza Akhondi (C) Madeleine Atlas (C) Christofer Bergenblock (C) Malin Björk (C) Muharrem Demirok (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Karlsson (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Helena Lindahl (C) Kerstin Lundgren (C) Rickard Nordin (C) Niels Paarup-Petersen (C) Anne-Li Sjölund (C) Helena Vilhelmsson (C) [1] SCB AKU, mars 2026. [2] Regeringens arbetsmarknadspaket på 32,5 miljoner kronor. [3] SCB AKU, mars 2026. [4] Saco (2026), SCB (2026). [5] Summan är beräknad på det försiktiga antagandet att hela utflödet ur gruppen långtidsarbetslösa går till förenklade jobb i stället för ordinarie jobb och subventionerade anställningar som nystartsjobb, vilket ger ett spann på 1–2 miljarder kronor med ett värde på 1,5 miljarder. Utgångspunkten för reformen är självklart att många fler ska gå från långtidsarbetslöshet till arbete och reformen innebära en kraftfull besparing i form av minskat bidragsberoende, men denna form av dynamiska effekter brukar inte användas för statsfinansiella beräkningar. [6] Mobility Sweden, Mobility Denmark och Opplysningsrådet for veitrafikken.

Motion till riksdagen 2025/26:3956 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag. Motivering Centerpartiet kommer aldrig att acceptera den brottsutveckling som under senare år skett i vårt samhälle. Den behöver stoppas med både hårdare tag och förebyggande åtgärder. Vi har därför stått bakom såväl denna som tidigare regeringar när det gäller exempelvis skärpta straff för brott mot lagen om skjutvapen och explosiva varor, skärpta straff för brott i kriminella nätverk, utökad användning av preventiva tvångs­medel, preventiva vistelseförbud, slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år, hemliga och preventiva tvångsmedel när barn under 15 år begår brott, ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling, skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv, en ny förverkande­lagstiftning samt användning av biometri i brottsbekämpningen. Centerpartiet har också gjort kraftfulla resursförstärkningar av polis och rättsväsende som i delar har varit större än regeringens. För att nämna några. Centerpartiets ställning i rättspolitiken är tydlig – effektiv brottsbekämpning och fokus på brottsoffren kan och måste gå hand i hand med rättssäkerhet. Och eftersom vi i stället för att ha ett ensidigt fokus på repression förmår att hantera både skärpta straff och förebyggande åtgärder samtidigt som vi prioriterar rättssäker­heten, klarar vi också av att dra en tydlig gräns för att värna rättsstatens principer och den personliga integriteten. Med avstamp i både historien och i forskning kan vi konstatera att möjligheten att ha konstant övervakning och bevakning av enskilda individer genom att övervaka varenda medborgare inte garanterar effektiv brottsbekämpning; det garanterar missbruk. Därför var och är Centerpartiet emot chat control med krav på konstant massövervakning av varenda medborgares varje meddelande. Detta tål att påminnas om när regeringen nu föreslår en ny lag som möjliggör för polisen att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid. Regeringen uppger att syftet med förslaget om massövervakning av alla invånare är att vända utvecklingen av den allvarliga våldsbrottsligheten, framför allt i fråga om skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön, genom att ge polisen effektiva och ändamålsenliga verktyg. Lagstiftningen tar avstamp i EU:s AI-förordning vars huvudregel är att ansiktsigen­känning i realtid, med vissa undantag, är förbjudet. Av förordningen framgår vidare att tillämpning av undantagen ska ske med stor restriktivitet. Av såväl Lagrådets yttrande som en mängd tunga remissinstanser framgår det tydligt att regeringen lämnat restriktiviteten därhän och presenterar en lagstiftning som förefaller stå på kollisonskurs med såväl EU-rätten som vår egen grundlag. Lagrådet framhåller att förslagets utformning går avsevärt längre än nödvändigt för att uppnå målsättningen att motverka allvarlig våldsbrottslighet – framför allt vad gäller skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön. Lagförslaget innebär därmed ett betydligt större ingrepp i rätten till personlig integritet som skyddas i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen (RF), samt artikel 8 i Europakonventionen (EKMR), än vad som är motiverat av det angivna ändamålet. Kort sagt – de inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter som lagstiftningen innebär klarar inte av en grundläggande proportionalitetsbedömning och står därmed i strid med grundlag. Dessutom kommer lagstiftningen, på grund av sin utformning, inte att kunna begränsas till enbart de grövsta brotten – vilket EU-rätten kräver – utan den öppnar för en betydligt mer vidsträckt tillämpning än vad som redovisats i propositionen. Även detta påtalar Lagrådet. Utöver detta lider förslaget av brister som innebär att beslut som enligt grundlag ska fattas av riksdagen flyttas till domstolar och åklagare, att det saknas reella överklagandemöjligheter, att vägledande praxis för hur lagens tillämpning och gränser ska tolkas inte kommer att kunna utvecklas och att tillsynsmyndigheternas möjligheter till såväl tillsyn som insyn är kraftigt begränsade. Sammanfattningsvis är detta en lagstiftning – som innebär omfattande ingrepp i enskildas personliga integritet – som Centerpartiet inte kan acceptera. Regeringens förslag bör därför avslås. Som alternativ till ansiktsigenkänning med hjälp av AI i realtid kan AI i stället exempelvis användas för att söka efter personer i efterhand, utan att samtidigt skapa en möjlighet för såväl staten som kommersiella aktörer att vid varje givet tillfälle kunna övervaka hela befolkningen. Det görs exempelvis av polisen redan i dag för att identifiera brottsoffer, inte minst i fall där barn har utsatts för sexuella övergrepp då stora mängder bild- och videomaterial behöver analyseras. Centerpartiet anser att AI, när det används på rätt sätt, är ett positivt verktyg som stärker samhällsutvecklingen. Men det är statens uppgift att säkerställa att tekniken också implementeras på ett rättssäkert och ansvarsfullt sätt. Detta har regeringen misslyckats med i det här fallet. Ulrika Liljeberg (C) Niels Paarup-Petersen (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)