Malin Björk

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Motion till riksdagen 2025/26:4229 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:297 Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag. Motivering Centerpartiets syn på rättspolitiken är tydlig – det går att vara både tuff och smart mot brottslighet. Det är med stolthet och målmedvetenhet vi driver en rättspolitik som fokuserar på att effektivt bekämpa brottslighet. Centerpartiet vill bidra till långsiktiga överenskommelser som skapar framtidstro – för att Sverige kan mer. I vårt rättspolitiska arbete leds vi av tre fokus – att förebygga och förhindra att brott begås, att stärka statens förmåga att utreda och lagföra brott samt att ha tro på att en positiv förändring är möjlig. I detta ser vi behovet av såväl kort- som långsiktiga reformer, särskilt i det förebyggande arbetet där vi vill se ett paradigmskifte för att vända den negativa utvecklingen. Vi anser vidare att hårda tag mot brottslighet inte behöver ske på bekostnad av rättssäkerheten. Centerpartiet ser att det är möjligt att bedriva en smart rättspolitik och samtidigt värna rättsstatens principer. Det är viktigt att stå emot frestelsen att landa i de mest rubriksättande, men många gånger ineffektiva, förslagen. Med utgångspunkt i vår ambition att arbeta resultatinriktat, rättssäkert och kunskapsbaserat vill vi därmed anföra följande. Behov finns av de föreslagna lagändringarna Centerpartiet delar regeringens bedömning att straffrättsliga reaktioner på brott ska vara rimliga och rättvisa samt i linje med det allmänna rättsmedvetandet. Därför har Centerpartiet vid flertalet tillfällen under mandatperioden stått bakom såväl generella som riktade straffskärpningar. Vi anser att propositionens föreslagna lagändringar i sak inte är orimliga, och vi instämmer i syftet men delar samtidigt den samlade kritiken från remissinstanser och Lagrådet mot ärendets bristande beredning. Avgörande problemet är att lagförslagen inte går att införa Centerpartiets centrala problem är dock förslaget om lagändringarnas ikraftträdande. Enligt regeringen ska lagändringarna träda i kraft den dag som regeringen själv bestämmer. Skälet till detta är att det i dag helt saknas förutsättningar för rättsväsendet att omhänderta lagförslagen – och det går heller inte att nu bedöma eller med tillräcklig säkerhet fastställa när det kan ske. Det rör sig inte minst om Kriminalvårdens svårigheter och utmaningar. Redan nu befinner sig myndigheten i en mycket ansträngd situation med långvarig över­beläggning på grund av en markant ökning av antalet klienter under de senaste åren. Om ytterligare reformer ska genomföras är det med andra ord helt grundläggande att vårt rättsväsende är rustat för att omhänderta dem. Enligt Kriminalvården är deras möjlig­heter att omhänderta förslagen till utredningens förslag till ikraftträdande – den 1 januari 2028 – kraftigt begränsade, särskilt med hänsyn till en stor mängd andra förändringar som också sker för närvarande. Man bedömer att plats- och personalbehoven till följd av bl.a. de nu aktuella förslagen kommer att kunna omhändertas tidigast år 2040. Även Domstolsverket angav i sitt remissvar att myndighetens verksamhetsstöd, möjligheter till effektiv digitalisering och rutiner kommer att påverkas kraftigt av de nya lagändringarna. För att inte införandet av det nya regelverket ska leda till alltför stor påverkan menade Domstolsverket att ikraftträdandet bör ske med lång framförhållning. Avslutningsvis i sitt remissvar påpekade Domstolsverket även att lagändringarna riskerade att leda till kompetensbrist, ökade handläggningstider, stora kostnadsökningar och ökade förhandlingstider. Centerpartiet delar Domstolsverkets bedömning och anser att detta – på både kort och lång sikt – är en helt orimlig situation som riskerar att drabba både enskilda och medarbetare och som kan påverka allmänhetens förtroende för rättsväsendet som helhet. För som regeringen själva skriver i propositionen är det i nuläget inte möjligt att fastställa vid vilken tidpunkt en tillräcklig kapacitet för att omhänderta samtliga förslag är uppnådd. Det innebär att det skulle kunna ta en eller flera mandatperioder innan lagstiftningen alls implementeras. Trots detta vill regeringen driva igenom några av de största straffrättsliga reformerna i modern tid och förflytta beslutsrätten kring deras ikraftträdande från riksdagen till regeringen. Centerpartiet anser att denna lagstiftnings­metod kan användas i särskilda fall – exempelvis vid krig, kris och annan beredskap eller när ett nödvändigt beslut i närtid från t.ex. EU inväntas. Centerpartiet kan dock inte ställa sig bakom en ordning där omfattande lagändringar lämnar riksdagens bord utan att ha reella förutsättningar att bli till faktisk lagstiftning inom överskådlig framtid. En mer demokratiskt välutformad, ändamålsenlig och överskådlig ordning vore att stärka rättsväsendets kapacitet först – och sedan fatta beslut i riksdagen. Centerpartiet ser ett stort behov av att stärka hela rättskedjan. Sveriges rättsväsende måste fungera, från anmälan till dom och sedermera kriminalvård. Det kräver inte bara resurser och kapacitetsbyggande, utan även effektiv styrning och ledning – något Sveriges nuvarande regering uppenbarligen misslyckats med. Sammanfattning Sammantaget ser Centerpartiet ett stort behov av att stärka rättsväsendets kapacitet i alla led. Vi instämmer samtidigt i behovet av att se över relevant lagstiftning för att skapa ett förutsägbart, rättssäkert och sammanhängande straffrättsligt system. Vi kan däremot inte ställa oss bakom en ordning där en av de största straffrättsliga reformerna i modern tid lämnar riksdagens bord utan att ha reella förutsättningar att kunna genomföras inom överskådlig framtid. Det är mycket angeläget att nödvändiga lagändringar utreds noga och sedan implementeras i en takt som vårt rättsväsende klarar av, utan att allmänhetens förtroende för rättsväsendet riskerar att skadas. För det är viktigt med skyndsam handläggning för att bekämpa dagens brottslighet, men det får inte ske på bekostnad av kvalitet eller att det som i detta fall blir lagstiftning som läggs på hyllan. Centerpartiet ser även att tidigare beslutade förändringar måste följas upp innan ytterligare reformer genomförs. Endast så skapar vi ett fungerande rättsväsende med kapacitet att omhänderta lagändringar. Allt för att skapa trygghet och säkerhet i hela landet. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4228 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:293 Skärpta regler för unga lagöverträdare Sammanfattning Centerpartiet kan inte ställa sig bakom förslagen i denna proposition som rör en sänkt straffbarhetsålder till 14 år, ändrat straffmaximum för barn under 18 år, avskaffandet av ungdomsvård för unga myndiga samt införandet av domar i mål om bevistalan i belastningsregistret. Samtidigt som vi ser ett behov av träffsäker och effektiv lagstiftning på enskilda områden som berörs i propositionen ser vi allvarligt på dess övergripande innehåll. Nedmonteringen av straffrättsliga principer, rättssäkerhet och förutsebarhet som skett genom den kaskad av lagstiftningsärenden som lagts fram av den nuvarande regeringen ska nu även drabba barn. För Centerpartiet är det oacceptabelt. Vi ställer oss inte bakom en ordning där barn som drabbats av en otrygg uppväxt, en otillräcklig skolgång eller bristfällig hjälp för psykiska besvär än en gång måste ta ansvar för det vuxna samhällets misslyckanden. 14-åringar som begår brott behöver ingripande insatser – men inte fängelse. Endast så kan det goda samhället lyckas rekrytera barnen, så att de inte kan rekryteras till ett liv i kriminalitet. Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 § andra stycket. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Centerpartiets syn på rättspolitiken är tydlig – det går att vara både tuff och smart mot brottslighet. Det är med stolthet och målmedvetenhet vi driver en rättspolitik som fokuserar på att effektivt bekämpa brottslighet. Centerpartiet vill bidra till långsiktiga överenskommelser som skapar framtidstro – för att Sverige kan mer. I vårt rättspolitiska arbete har vi fokus på att förebygga och förhindra att brott begås, att stärka statens förmåga att utreda och lagföra brott samt att ha tro på att en positiv förändring är möjlig. I detta ser vi behovet av såväl kort- som långsiktiga reformer, särskilt i det förebyggande arbetet där vi vill se ett paradigmskifte för att vända den negativa utvecklingen. Vi anser vidare att hårda tag mot brottslighet inte behöver ske på bekostnad av rättssäkerheten. Centerpartiet ser att det är möjligt att bedriva en smart rättspolitik och samtidigt värna rättsstatens principer. Det är viktigt att stå emot frestelsen att landa i de mest rubriksättande, men många gånger ineffektiva, förslagen. Med utgångspunkt i vår ambition att arbeta resultatinriktat, rättssäkert och kunskapsbaserat vill vi därmed anföra följande. Om ärendets beredning Centerpartiet noterar att beredningen av denna proposition – i likhet med många andra – har fått omfattande kritik. I Lagrådets yttrande från den 12 mars 2026 konstateras att förslaget inte kan anses förenligt med 2 kap. 8, 20 och 21 §§ regeringsformen. Där framgår att en begränsning av det skydd mot frihetsberövande som stadgas i Regerings­formen inte får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett begränsningen. Centerpartiet ser ytterst allvarligt på denna kritik. Vi ser därtill med oro på att nuvarande regering gjort det till en regel, snarare än ett undantag, att bortse från såväl Sveriges grundlag som kunskapsbaserat underlag. Om sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott Centerpartiet vill driva ett perspektivskifte i Sverige för att komma åt den grova brottslighet som gör att barn och unga begår fruktansvärda handlingar. Det finns väl kända skyddsfaktorer mot att barn dras in i kriminalitet, och de måste få styra insatserna. Rättsväsen, akademi, myndigheter, barnrättsorganisationer och civil­samhällets organisationer är alla tydliga med att sänkt straffbarhetsålder inte är en effektiv åtgärd för att förhindra att barn begår brott. Att låsa in barn som precis börjat på högstadiet framstår vid en samlad bedömning inte ändamålsenligt. Centerpartiet har tidigare sagt nej till en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år till förmån för att ha kvar 15 år som gräns; vi vidhåller detta även när nu förslaget är att straffbarhetsåldern ska vara 14 år. Vi anser att det är en stor skillnad generellt på utveckling och konsekvenstänk på en 14-åring och en 15-åring som fortsatt behöver beaktas. Trots dessa aspekter saknar regeringens proposition någon form av analys av vilka orsaker som kan finnas bakom utvecklingen av den allvarliga ungdomsbrottsligheten. För Centerpartiet är det obegripligt att ett så illa berett lagstiftningsärende – som får så pass stora konsekvenser – kan läggas fram inför riksdagen. Trots att den nya regleringen föreslås vara tidsbegränsad måste samma höga krav ställas på beredning, underlag och analys som för permanent lagstiftning. Ytterligare en problematisk aspekt av förslaget är dess förhållande till andra lagförslag på rättsområdet. Centerpartiet vill här påtala vikten av att utvärdera lagstiftning för att säkerställa att Sveriges straffrättsliga system är rättssäkert, förutsebart och överblickbart. När det gäller denna proposition konstaterar vi, i likhet med Lagrådet, att de nya lagregleringarna med anledning av proposition 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor samt om det straffrättsliga påföljds­systemet har en direkt påverkan för påföljdsbestämningen för barn från 14 år. Detta innebär att varken remissinstanserna eller vi i Centerpartiet har kunnat överblicka konsekvenserna av respektive förslag, hur förslagen samspelar med varandra eller vad de slutgiltiga resultaten kan antas bli för Sveriges straffrättsliga system. Att bedriva parallella lagstiftningsprojekt som förändrar grunderna för svensk straffrätt på det förevarande sättet medför stora risker avseende förutsebarheten och rättssäkerheten. Om regleringen av bevistalan Centerpartiet har sagt ja till införandet av bevistalan när barn under 15 år begår grova brott samt till möjligheten att använda hemliga tvångsmedel mot barn för att utreda brott och få fast de som rekryterar dem – detta för att brottsoffren ska ges klarhet i skuldfrågor och för att förhindra fortsatt brottslighet. Vi står därför bakom att sänka gränsen för när åklagaren ska väcka en bevistalan enligt presumtionsregeln till fängelse i fyra år. Vi kan emellertid inte ställa oss bakom att en dom i vilken domstolen funnit det utrett att barnet har begått brottet ska registreras i belastningsregistret. I likhet med Civil Rights Defenders anser Centerpartiet att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete. I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi dock se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Ett sådant register skulle kunna möjliggöra adekvat stöd från samhället. Det bör utredas vilken myndighet som lämpligast har ansvar för det nya bevistalansregistret. Förslagen om minskad ungdomsreduktion och höjt straffmaximum Centerpartiet ser att det är svårt att överblicka vad förslagen om förändrad ungdoms­reduktion sett tillsammans med andra straffrättsliga reformer ger för konsekvenser. Det sagda gäller såväl för förslagets konsekvenser på barn från 15 års ålder som – om regeringen skulle gå vidare med förslaget om sänkt straffbarhet – från 14 års ålder. Det saknas underlag som bedömer i vilken utsträckning förslagen, särskilt tillsammans med förslaget på dubbla straff och den kommande översynen av straffskalor, kommer att leda till att omyndiga döms till fängelse. Det finns inte heller någon analys av vilka ökade längder på fängelsestraff som det kan bli fråga om. Regeringens oskickliga beredning till trots ser Centerpartiet dock ett behov av att se över regleringen om ungdomsreduktion mot bakgrund av den allvarliga brottsutveck­lingen i samhället. Vi ställer oss därför bakom en minskning av ungdomsreduktionen för barn mellan 15 och 18 år och en avskaffning av ungdomsreduktionen för de över 18 år. Vi avslår däremot delarna av propositionen som berör en höjning av straffmaximum till fängelse i 18 år för barn under 18 år. Det finns, redan i dag, utrymme att döma ut stränga straff upp till 14 år för allvarliga brott. Ungdomsvård för unga myndiga Centerpartiet anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter. I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme för att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet. Att det är möjligt att besluta om vård enligt LVU för den som har fyllt 18 år men inte 20 år, och att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd. Vi ser även att social­tjänsten har ansvar för unga personer fram till dess att de fyller 21 år. En person som begår brott efter det att denne har fyllt 18 år, men innan denne har fyllt 21 år, kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfalls­förebyggande syfte. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4184 av Malin Björk m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:258 Ökad insyn i politiska processer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål. Motivering Centerpartiet anser i likhet med regeringen att allmänhetens möjlighet till insyn i politiska processer måste förbättras. Därför välkomnar vi de ändringar i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier som föreslås. Dessa innebär att partier och andra som omfattas av lagen förbjuds att ta emot anonyma och utländska bidrag oavsett belopp, samt att partiernas redovisningsskyldighet utökas och att granskningen av regelverkets efterlevnad skärps. Centerpartiet välkomnar också regeringens förslag att införa en ny lag om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut. Den innebär att s.k. påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet och redovisa uppgifter om sin kommunikation med vissa politiska beslutsfattare. När det gäller regeringens förslag om en ny lag med bestämmelser om arbets­marknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål anser Centerpartiet däremot att det är högst tveksamt om lagen uppnår det angivna syftet, nämligen att säkerställa att bidrag för partipolitiska ändamål som utgår som en andel av medlemsavgifterna ska vara frivilliga för medlemmarna. Centerpartiet anser att skyddet för föreningsfriheten väger tyngre än de inskränkningar som förslaget medför, och som dessutom är mer långtgående än nödvändigt. Förslaget att införa en sådan lag ska därför avslås. Om ärendets beredning I juni 2023 tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över regleringen om insyn i finansiering av partier samt behovet av en reglering med krav på insyn i kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister. I uppdraget ingick även att överväga om det bör införas särskilda krav på transparens och samtycke från enskilda medlemmar i samband med bidrag från organisationer på arbetsmarknaden till partier. Enligt ett tilläggsdirektiv skulle kommittén, oavsett ställningstagande i sak, även redovisa hur en författningsreglering med sådana krav på transparens och samtycke från enskilda medlemmar skulle kunna se ut. I det betänkande som lämnades till regeringen i maj 2025 (SOU 2025:52) fann kommittén att det inte bör införas några särskilda krav på samtycke från enskilda medlemmar när det gäller bidrag från organisationer på arbets­marknaden till partier. Kommittén lämnade dock, i enlighet med tilläggsdirektivet, författningsförslag även i den delen. Under beredningen har endast ett mindre antal remissinstanser yttrat sig över förslaget om en ny lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål. Det är inte förvånande, eftersom regeringen inte särskilt upp­manade remissinstanserna att yttra sig i denna fråga och kommittén ju inte fann skäl för att införa en sådan lag. Centerpartiet finner det anmärkningsvärt att beredningen av en sådant här lagförslag skötts på detta undermåliga sätt, och vi instämmer i vad Lagrådet konstaterat i sitt yttrande av den 24 mars 2026, att underlaget för lagförslaget är bräckligt, särskilt som de remissinstanser som uttalat sig huvudsakligen varit negativa till det. En ny lag på området måste vara ändamålsenlig Den nya lagen uppges syfta till att säkerställa att bidrag för partipolitiska ändamål som utgår som en andel av medlemsavgifterna ska vara frivilliga för medlemmarna. De nya reglerna är dock inte förenade med några sanktioner och det kommer, som Lagrådet konstaterar, att vara enkelt för den organisation som så önskar att kringgå regleringen. Ett annat syfte med lagen uppges vara att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna uttrycka att hen motsätter sig att organisationen lämnar penningbidrag till ett politiskt parti. Men enligt lagförslaget ska medlemmens förklaring inte lämnas till organisationen utan till en revisor, som inte ska vidarebefordra andra uppgifter till organisationen än en uppgift om det antal förklaringar som har lämnats. En medlems missnöje med ett beslut om bidrag kommer därför inte att nå fram till organisationen annat än som en anonymiserad uppgift om antalet förklaringar som har lämnats. Mot bakgrund av det ovan sagda anser Centerpartiet det högst tveksamt om nyttan med regleringen står i proportion till det besvär och de kostnader som en lojal tillämpning av regleringen skulle medföra för organisationerna. Dessutom är den föreslagna regleringen mer långtgående än nödvändigt, eftersom den omfattar även organisationer som inte lämnar bidrag direkt kopplade till inbetalda medlemsavgifter. Att ge möjlighet för medlemmar i sådana organisationer att lämna en förklaring innebär att revisorerna i nämnda organisationer kommer att behandla känsliga personuppgifter utan att det finns några sakliga skäl för det. Detta riskerar att stå i konflikt med integritetsskyddet i GDPR och är onödigt betungande för organisationerna. Därtill kan det skapa en illusion hos medlemmarna i fråga om att deras ställningstagande får en praktisk betydelse. En ny lag som inskränker föreningsfriheten Den föreslagna regleringen innebär att lagstiftaren försvårar för en organisation – en förening – att använda organisationens medel för opinionsmässiga ändamål. Begränsningen motiveras framför allt med den enskildes intresse av att hans eller hennes medlemsavgifter inte används för ett ändamål som medlemmen inte vill gynna. Regeringens lagförslag innebär uppenbarligen en inskränkning i föreningsfriheten, och Centerpartiet konstaterar att det är osäkert om det är förenligt med Europa­konventionen. Arbetsmarknadsorganisationer har förvisso en särskild ställning på arbetsmarknaden, men de är samtidigt ideella organisationer som styrs på ett demokratiskt sätt. Enligt Centerpartiet väger skyddet för föreningsfriheten tyngre än skälen för att, på ett för svensk rättsordning främmande sätt, införa ett opt-out-system för enskilda i förhållande till demokratiskt fattade beslut i de föreningar de är medlemmar i. Det ska särskilt understrykas att det finns möjlighet för enskilda att på demokratisk väg påverka sina arbetsmarknadsorganisationer. Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4146 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:246 Skärpta regler för unga lagöverträdare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag i de delar det avser en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 7 § andra stycket. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i brottsbalken i de delar det avser 32 kap. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning av ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Centerpartiets syn på rättspolitiken är tydlig – det går att vara både tuff och smart mot brottslighet. Det är med stolthet och målmedvetenhet vi driver en rättspolitik som fokuserar på att effektivt bekämpa brottslighet. Centerpartiet vill bidra till breda överenskommelser som skapar framtidstro – för att Sverige kan mer. I vårt rättspolitiska arbete leds vi av tre fokusområden – nödvändigheten i att försvåra för brott att begås, behovet av att stärka statens förmåga att lagföra brott och viljan att skapa framtidstro. I detta ser vi att det behövs såväl kort- som långsiktiga reformer, särskilt i det förebyggande arbetet där vi vill se ett paradigmskifte för att vända den negativa utvecklingen. Att ta hårda tag mot brottslighet behöver inte ske på bekostnad av rättsprinciper. Centerpartiet ser att det är möjligt att bedriva en smart rättspolitik och samtidigt värna rättsväsendet. Det är viktigt att stå emot frestelsen att landa i de mest rubriksättande, men många gånger ineffektiva, förslagen. Med utgångspunkt i vår ambition att arbeta resultatinriktat, rättssäkert och kunskapsbaserat vill vi därmed anföra följande. Om ärendets beredning Centerpartiet noterar att beredningen av denna proposition – i likhet med många andra – har fått omfattande kritik. I Lagrådets yttrande från den 12 mars 2026 konstateras att förslaget inte kan anses förenligt med 2 kap. 8, 20 och 21 §§ regeringsformen. Där framgår att en begränsning av det skydd mot frihetsberövande som stadgas i regerings­formen inte får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett begränsningen. Centerpartiet ser ytterst allvarligt på denna kritik. Vi ser därtill med oro på att nuvarande regering gjort det till en regel, snarare än ett undantag, att bortse från såväl Sveriges grundlag som kunskapsbaserat underlag. Förslaget om sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott Centerpartiet vill driva ett perspektivskifte i Sverige för att komma åt den grova brottslighet som gör att barn och unga begår fruktansvärda handlingar. Det finns väl kända skyddsfaktorer mot att barn dras in i kriminalitet, och de måste får styra insatserna. Rättsväsendet, akademin, myndigheter, barnrättsorganisationer och civilsamhällets organisationer är alla tydliga med att sänkt straffbarhetsålder inte är en effektiv åtgärd för att förhindra att barn begår brott. Att låsa in barn som går på mellanstadiet är inte heller ändamålsenligt. Trots dessa aspekter saknar regeringens proposition någon form av analys av vilka orsaker som kan finnas bakom utvecklingen av den allvarliga ungdomsbrottsligheten. För Centerpartiet är det obegripligt att ett så illa berett lagstiftningsärende – som får så pass stora konsekvenser – kan läggas fram inför riksdagen. Trots att den nya regleringen föreslås vara tidsbegränsad måste samma höga krav ställas på beredning, underlag och analys som för permanent lagstiftning. Ytterligare en problematisk aspekt av förslaget är dess förhållande till andra lagförslag på rättsområdet. Centerpartiet vill här påtala vikten av att utvärdera lagstiftning för att säkerställa att Sveriges straffrättsliga system blir rättssäkert, förutsebart och överblickbart. Gällande denna proposition konstaterar vi, i likhet med Lagrådet, att förslagen i proposition 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor samt lagrådsremissen om det straffrättsliga påföljds­systemet har en direkt påverkan för påföljdsbestämningen för barn från 13 år. Detta innebär att varken remissinstanserna eller vi i Centerpartiet har kunnat överblicka konsekvenserna av respektive förslag, hur dessa samspelar med varandra eller vad de slutgiltiga resultaten kan antas bli för Sveriges straffrättsliga system. Att bedriva parallella lagstiftningsprojekt som förändrar grunderna för svensk straffrätt på det förevarande sättet är en allvarlig urholkning av förutsebarheten och rättssäkerheten i Sveriges rättssystem. Det tyder även på att det är viktigare för den nuvarande regeringen att driva symbolpolitik hellre än att få till goda resultat som löser samhällsproblem. Om regleringen av bevistalan Centerpartiet har sagt ja till införandet av bevistalan när barn under 15 år begår grova brott samt till möjligheten att använda hemliga tvångsmedel mot barn för att utreda brott och få fast de som rekryterar dem. Detta för att brottsoffren ska ges klarhet i skuldfrågor och för att förhindra fortsatt brottslighet. Vi står därför bakom att sänka gränsen för när åklagaren ska väcka en bevistalan enligt presumtionsregeln till fängelse i fyra år. Vi kan emellertid inte ställa oss bakom att en dom i vilken domstolen funnit det utrett att barnet har begått brottet ska registreras i belastningsregistret. I likhet med Civil Rights Defenders anser Centerpartiet att en registrering i belastningsregistret har mycket negativa konsekvenser för individen och allvarligt kan hämma återanpassningen till samhället, bl.a. genom att begränsa möjligheterna till utbildning och arbete. I syfte att samordna sociala insatser, exempelvis mellan kommuner, vill vi dock se ett nationellt register för domar i mål om bevistalan enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Ett sådant register skulle kunna hanteras av Socialstyrelsen och möjliggöra adekvat stöd från samhället. Förslagen om minskad ungdomsreduktion och höjt straffmaximum Centerpartiet ser att det är svårt att överblicka vad förslagen om förändrad ungdoms­reduktion sett tillsammans med andra straffrättsliga reformer ger för konsekvenser. Det sagda gäller såväl för förslagets konsekvenser på barn från 15 års ålder som – om regeringen skulle gå vidare med förslaget om sänkt straffbarhet – från 13 års ålder. Det saknas underlag som bedömer i vilken utsträckning förslagen, särskilt tillsammans med förslaget på dubbla straff och den kommande översynen av straffskalor, kommer att leda till att omyndiga döms till fängelse. Det finns inte heller någon analys av vilka ökade längder på fängelsestraff som det kan bli fråga om. Regeringens oskickliga beredning till trots ser Centerpartiet dock ett behov av att se över regleringen om ungdomsreduktion mot bakgrund av den allvarliga brottsutveck­lingen i samhället. Vi ställer oss därför bakom en minskning av ungdomsreduktionen för barn mellan 15 och 18 år och en avskaffning av ungdomsreduktionen för de över 18 år. Vi avslår däremot delarna av propositionen som berör en höjning av straffmaximum till fängelse i 18 år för barn under 18 år. Det finns, redan i dag, utrymme att döma ut stränga straff upp till 14 år för allvarliga brott. Ungdomsvård för unga myndiga Centerpartiet anser att det är fel att ta bort ungdomsvård för unga myndiga samt att avskaffa möjligheten att förena ungdomsvård med ungdomstjänst eller böter. I likhet med Åklagarmyndigheten ser vi ett behov av att påföljdssystemet ger utrymme för att välja påföljder som är väl avvägda i förhållande till den enskildes behov, inte minst i syfte att förhindra återfall i brottslighet. Att det är möjligt att besluta om vård enligt LVU för den som har fyllt 18 år men inte 20 år, och att sådan vård kan användas som grund för påföljden ungdomsvård, talar därtill för att behålla möjligheten att använda denna påföljd. Vi ser även att socialtjänsten har ansvar för unga personer fram till dess att de fyller 21 år. En person som begår brott efter det att denne har fyllt 18 år, men innan denne har fyllt 21 år, kan därmed ha behov av en samlad vårdinsats i återfalls­förebyggande syfte. Sammanfattning Centerpartiet kan inte ställa sig bakom förslagen i denna proposition som rör en sänkt straffbarhetsålder, ändrat straffmaximum för barn under 18 år, avskaffandet av ungdomsvård och införandet av domar i mål om bevistalan i belastningsregistret. Samtidigt som vi ser ett behov av träffsäker och effektiv lagstiftning på enskilda områden som berörs i propositionen ser vi allvarligt på dess övergripande innehåll. Nedmonteringen av straffrättsliga principer, rättssäkerhet och förutsebarhet som skett genom den kaskad av lagstiftningsärenden som lagts fram av den nuvarande regeringen ska nu även drabba barn. För Centerpartiet är det oacceptabelt. Vi ställer oss inte bakom en ordning där barn som drabbats av en otrygg uppväxt, en otillräcklig skolgång eller bristfällig hjälp för psykiska besvär än en gång måste ta ansvar för det vuxna samhällets misslyckanden. 13-åringar som begår brott behöver ingripande insatser – men inte fängelse. Endast så kan det goda samhället lyckas rekrytera barnen, så att de inte kan rekryteras till ett liv i kriminalitet. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4112 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:217 Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del det gäller införandet av brotten missbruk av offentlig ställning respektive grovt missbruk av offentlig ställning (20 kap. 2 § brottsbalken och 22 d § lagen om offentlig anställning). Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en utvärdering av den föreslagna straffskaleändringen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Centerpartiets syn på rättspolitiken är tydlig – det går att vara både tuff och smart mot brottslighet. Det är med stolthet och målmedvetenhet vi driver en rättspolitik som fokuserar på att effektivt bekämpa brottslighet. Centerpartiet vill bidra till breda överenskommelser som skapar framtidstro – för att Sverige kan mer. I vårt rättspolitiska arbete leds vi av tre fokusområden – nödvändigheten i att försvåra för brott att begås, behovet av att stärka statens förmåga att lagföra brott och viljan att skapa framtidstro. I detta ser vi att det behövs såväl kort- som långsiktiga reformer, särskilt i det förebyggande arbetet där vi vill se ett paradigmskifte för att vända den negativa utvecklingen. Att ta hårda tag mot brottslighet behöver inte ske på bekostnad av rättsprinciper. Centerpartiet ser att det är möjligt att bedriva en smart rättspolitik och samtidigt värna rättsväsendet. Det är viktigt att stå emot frestelsen att landa i de mest rubriksättande, men många gånger ineffektiva, förslagen. Med utgångspunkt i vår ambition att arbeta resultatinriktat, rättssäkert och kunskapsbaserat vill vi därmed anföra följande. Om ärendet Centerpartiet ser ett behov av att samlat se över lagstiftning i syfte att stärka skyddet för offentliganställda och motverka otillåten påverkan, korruption och tjänstefel. Vi ser positivt på att detta har uppmärksammats genom utredningen, även om förslag om exempelvis korruptionsbrott helt saknas i propositionen. Centerpartiet ser därtill positivt på att regeringen valde att inte gå vidare med vissa av de bredare åtgärderna inom ramen för utredningen, såsom att utvidga tillämpningsområdet för ringa tjänstefel. Den svenska förvaltningen spelar en central roll i att upprätthålla stabilitet, rätts­säkerhet och förutsägbarhet i den svenska demokratin. Opartiska och sakliga tjänste­personer är grundpelare i arbetet med att upprätthålla förtroendet för den offentliga sektorn. Det finns tydliga tecken i samhället på att kommunala och statliga tjänstemän som bedriver olika former av myndighetsutövning blir utsatta för trakasserier, mutor, hot, våld och annan otillåten påverkan. Sådana hot, våldshandlingar, trakasserier, mutor eller annan otillåten påverkan i arbetet är inte bara brott mot enskilda, utan ett hot mot demokratin. Centerpartiet ser ett stort behov av att stärka såväl skyddet för offentligt anställda som allmänhetens förtroende för den svenska förvaltningen. En ny straffbestämmelse om missbruk av offentlig ställning Regeringen har valt att gå vidare med ett förslag som innebär att ett nytt gradindelat brott införs i brottsbalken, med beteckningen missbruk av offentlig ställning. Där­igenom straffbeläggs att vid utövandet av offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet, uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år samt, för grovt brott, fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Centerpartiet instämmer i behovet av ansvarsutkrävande inom den offentliga sektorn. Centerpartiet ser emellertid att behovet av lagstiftning kräver ett mer heltäckande pers­pektiv än dem som regeringen valt att gå fram med i den aktuella propositionen. För Centerpartiet väger behovet av att skydda tjänstepersoner från hot, hat och misstänklig­görande tungt. Vi ser även att det behövs ett helhetsgrepp kring tjänstepersoner inom offentlig sektor – som inkluderar såväl brottsförebyggande arbete som möjligheter till ansvarsutkrävande när avsiktligt missbruk av en offentlig ställning sker. Gällande den föreslagna nya bestämmelsen om missbruk av offentlig ställning ser vi en problematik inom dess utformning. Bestämmelsen är såväl oklar som långtgående i förhållande till de angivna problemområdena. Akavia har anfört att den föreslagna bestämmelsen har en karaktär av generalklausul som ska omfatta ”straffvärda hand­lingar som inte träffas av andra bestämmelser”. Centerpartiet delar deras bedömning. Vi instämmer därtill i synpunkterna från flertalet remissinstanser – bl.a. Brottsförebyggande rådet (Brå) och Svea hovrätt – om att den föreslagna bestämmelsen kan strida mot legalitetsprincipens krav på förutsebarhet och förbud mot obestämdhet. Även Lagrådet avrådde från att göra avsteg från den straffrättsliga legalitetsprincipens krav på begriplighet och precision i fråga om vilka som omfattas av en straffbestämmelse. Centerpartiet avstyrker därför regeringens förslag i dess nuvarande format. Vi ser dock ett behov av att utreda den befintliga lagstiftningen på området för att se hur det brottsförebyggande, det brottsbeivrande och ansvarsutkrävande arbetet inom offentlig sektor kan fördjupas. Straffet för grovt tjänstefel Regeringen har, i syfte att säkerställa att lagstiftningen bättre ska återspegla brottslig­hetens allvar, föreslagit att minimistraffet för grovt tjänstefel ska skärpas till fängelse i ett år och sex månader. Centerpartiet vill lyfta problematiken gällande den kaskad av lagändringar som kommit inom straffrätten under mandatperioden, som mötts av hård kritik från bl.a. Lagrådet (se Lagrådets yttrande från den 5 mars 2026 om dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor). Centerpartiet kräver, i likhet med det som anförts av Lagrådet, en konsekvensanalys av regeringens lagstiftningsärenden som berör grundläggande principer på straffrättens område. Sammanfattning Centerpartiet anser att det nya förslaget på bestämmelse om missbruk av offentlig ställning är alltför vagt, brett och felaktigt utformat för att kunna bli en ny lag. Därtill finns det ett stort behov av genomlysningar av regeringens rättspolitiska reformer. Gång på gång under mandatperioden har vi belyst vikten av att upprätthålla centrala rätts­principer, lyssna på rättsväsendets expertis och utvärdera konsekvenserna av ny lag­stiftning innan ytterligare reformer genomförs. Regeringen måste börja lyssna på Sveriges juridiska profession, lärosäten, rättsväsen, civilsamhällesorganisationer och expertmyndigheter. Centerpartiet vill därför att det görs en konsekvensanalys av hur samtliga förslag om de skärpta straffskalorna i denna proposition förhåller sig till såväl varandra som Sveriges grundläggande straffrättsliga principer och befintliga straff­rättsliga system. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en utvärdering av de föreslagna ändringarna av straffskalor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en skärpning av straffet för involverande av underårig i brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken i de delar det avser 29 kap. 2 och 2 a §§. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Centerpartiets syn på rättspolitiken är tydlig – det går att vara både tuff och smart mot brottslighet. Det är med stolthet och målmedvetenhet vi driver en rättspolitik som fokuserar på att effektivt bekämpa brottslighet. Centerpartiet vill bidra till breda överenskommelser som skapar framtidstro – för att Sverige kan mer. I vårt rättspolitiska arbete leds vi av tre fokusområden – nödvändigheten i att för­svåra för brott att begås, behovet av att stärka statens förmåga att lagföra brott och viljan att skapa framtidstro. I detta ser vi att det behövs såväl kort- som långsiktiga reformer, särskilt i det förebyggande arbetet där vi vill se ett paradigmskifte för att vända den negativa utvecklingen. Att ta hårda tag mot brottslighet behöver inte ske på bekostnad av rättsprinciper. Centerpartiet ser att det är möjligt att bedriva en smart rättspolitik och samtidigt värna rättsväsendet. Det är viktigt att stå emot frestelsen att landa i de mest rubriksättande, men många gånger ineffektiva, förslagen. Med utgångspunkt i vår ambition att arbeta resultatinriktat, rättssäkert och kunskapsbaserat vill vi därmed anföra följande. Om ärendets beredning Den aktuella propositionen har fått omfattande kritik av såväl Lagrådet som remiss­instanser – inte minst på grund av dess beredning. Lagrådet anförde i sitt yttrande från den 5 mars 2026 att de såg lagrådsremissen som en del i ett reformarbete på straffrättens område som innefattat ett stort antal skilda lagförslag som på kort tid har kommit i en strid ström utan tydlig samordning. De ansåg även att lagrådsremissen framstod som ett hastverk och att förslagen brast så pass mycket i kvalitet att de inte har förutsättningar att bli ny lag. Lagrådet anförde vidare att det var hart när omöjligt att överblicka de nu aktuella förslagen och deras konsekvenser. Vidare menade Lagrådet att handläggningen av lagstiftningsärendet inte uppfyllt grundlagens krav på hur regeringsärenden ska beredas. Centerpartiet ser allvarligt på att nuvarande regering gjort det till en regel, snarare än ett undantag, att bortse från såväl grundlagskravet på beredning som kunskapsbaserat underlag på rättsområdet. Samtidigt ser vi ett behov av lagstiftning på området, varför vi säger ja till de flesta av förslagen i den aktuella propositionen trots den oskickliga beredningen. Flera av remissinstanserna som avstyrkt utredningens förslag i sin helhet har i huvud­sak anfört att utredningen inte redovisat varför förslagen behövs eller djupare analyserat de konsekvenser som kan uppstå till följd av den stora repressionshöjning som förslagen innebär. Uppsala universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet lyfte särskilt behovet av kunskaps- och evidensbaserat underlag som grund för lagstiftning i sina respektive yttranden. Centerpartiet vill konstatera att utvecklingen på det rättspolitiska området under mandatperioden brustit i såväl systematik som konsekvensanalys. Sverige behöver en resultatinriktad, rättssäker och kunskapsbaserad rättspolitik som löser samhällsproblem – inte skapar fler. Ett femtiotal skärpta straffskalor Centerpartiet ställer sig bakom skärpningarna av de enskilda straffskalorna. Vi har dock noterat att de femtiotalet skärpta straffskalor som föreslås förefaller vara axplock av straffskärpningar snarare än resultat av den systematik som behövs för att bygga ett stabilt straffrättsligt system. Stockholms universitet framhöll i sin remiss att Sverige nu i snabb takt lämnar de nordiska ländernas fängelsenivå och det låga antalet intagna som internationellt benämnts och berömts som Scandinavian exceptionalism. Landet hamnar i stället på samma nivåer som Turkiet, Belarus och Ryssland – länder som Sverige i andra sammanhang inte vill sammanföras med vad gäller rättsväsen och mänskliga rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter, som resonerat på liknande sätt, anförde att utredningens förslag, tillsammans med andra förslag, kommer att innebära en förändring av den svenska fängelsepopulationen som är så genomgripande att Sverige kommer att inta en särställning i EU. Gällande den lagstiftningsmetod som regeringen tillämpar för närvarande på straff­rättsområdet konstaterade Lagrådet att det lanseras en kaskad av lagstiftningsärenden som delvis berör grundläggande principer på straffrättens område utan att sambanden mellan de olika förslagen blir klargjorda. I avsaknad av en sådan analys blir det förenat med stora svårigheter att bedöma om förslagen är förenliga med de principer som ligger till grund för det straffrättsliga regelsystemet eller om förekommande avvikelser är godtagbara. Centerpartiet kräver, i linje med Lagrådets yttrande, en fullskalig konsekvensanalys av utfallet av alla regeringens lagstiftningsärenden som delvis berör grundläggande principer på straffrättens område. Vi står bakom riktade straffskärpningar som kommer åt allvarlig brottslighet, men ser ett stort behov av att utvärdera lagstiftning för att säkerställa att den löser problemen. Involverande av underårig i brottslighet Centerpartiet vill driva ett perspektivskifte i Sverige för att komma åt den grova brotts­lighet som gör att barn och unga tvingas att utföra fruktansvärda handlingar. Det är inte barnen som ska straffas när vuxensamhället har brustit. Mot bakgrund av detta vill vi skärpa straffet ytterligare för brottet involverande av underårig i brottslighet – från regeringens förslag om ett nytt maximistraff på sex år till åtta år. Detta är i linje med Centerpartiets hållning att säga nej till en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år. Livstids fängelse för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott Centerpartiet ställer sig bakom propositionens förslag om att det, för den samlade brottsligheten, ska vara möjligt att döma till fängelse på livstid om någon ska dömas för flera brott vars maximistraff uppgår till fängelse i tolv år. Vi ser ett behov av ett för­stärkt samhällsskydd och en förbättrad hantering av återfallsförbrytare. Centerpartiet noterar dock att det är oklart hur lagstiftningen ska tillämpas i förhållande till den nya påföljden säkerhetsförvaring. Vi ser ett behov av att utvärdera detta framgent. Dubbla straff för brott i kriminella nätverk Centerpartiet instämmer i regeringens bedömning av att det finns en tydlig koppling mellan den vinstdrivande brottsligheten och våldsbrottsligheten. Därtill instämmer vi även i regeringens slutsats om att både våldet och den vinstdrivande brottsligheten drabbar människor, institutioner och näringsliv utanför den kriminella miljön. Center­partiet säger dock nej till införandet av ytterligare en straffskärpningsregel för brott i kriminella nätverk. Regeringens förslag – som tar sikte på alla brott som har ett visst samband med kriminella nätverk – är överflödigt sett till befintlig lagstiftning. För, i likhet med flertalet remissinstanser, konstaterar Centerpartiet att det redan i dagens system finns goda möjligheter att ta hänsyn till det sammanhang i vilket en gärning företas, däribland om den begås inom ramen för ett kriminellt nätverk. Vi ser inte behovet av ytterligare lagstiftning på ett område som redan täcks av flertalet av bestämmelserna i 29 kap. brottsbalken. Förslaget i sig är därtill alldeles för brett utformat. Flera remissinstanser har gett uttryck för att bestämmelsen, i den del som avser att brottet ingått som ett led i verksamheten inom en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, innehåller flera vaga och svårtillämpade begrepp som även kan träffa brottslighet utanför gängmiljön. Advokatsamfundet har fört fram att det kommer att vara förenat med betydande tillämpningssvårigheter att definiera vad en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet egentligen betyder i en tid när de kriminella miljöerna är alltmer flytande och det inte sällan rör sig om kompisgäng som umgåtts hela livet och där kriminaliteten bara är en liten del av det totala sociala umgänget. På liknande sätt har Civil Rights Defenders uttryckt att bestämmelsen riskerar att ge upphov till svåra gränsdragningsproblem, exempelvis gällande när en gruppering ska räknas som tillräckligt sammansatt för att straffskärpningsregeln ska aktualiseras. Vi ser t.ex. i dag att polisen klassar grupper av fotbollssupportrar som kriminella nätverk. Uppsala universitet har anmärkt att det är oklart såväl hur gruppen som hur gärningarna som ingår som ett led i verksamheten ska avgränsas, liksom vad det är för verksamhet som omfattas. Universitetet har vidare invänt att det förhållandet att tillämpnings­området inte ens är begränsat till de allvarliga brott som utgör själva verksamheten, utan även inbegriper gärningar som ingått som ett led i denna, innebär att det helt kommer att saknas gränser för när den dubbla straffskalan blir tillämplig. Centerpartiet anser inte att det är vare sig rättssäkert eller förutsägbart, särskilt eftersom det innebär att vissa gärningar enbart kommer att ges halva straffet. Förslaget innebär t.ex. att en gäng­medlem som misshandlat en annan gängmedlem straffas dubbelt så hårt för den gärningen än om han misshandlat sin hustru på motsvarande sätt. Vi är förvånade över att regeringen värderar brottsoffer så olika och ifrågasätter hur förslaget kan överens­stämma med regeringens egna s.k. brottsofferperspektiv. Sammanfattning Sammantaget anser Centerpartiet att propositionen i sin helhet är illa underbyggd, felaktigt konstruerad i många avseenden och – som Lagrådet anfört – ett hastverk. Vi röstar trots den oskickliga beredningen för de flesta av propositionens förslag eftersom vi ser ett behov av lagstiftning på området. Gång på gång under mandatperioden har vi belyst vikten av att upprätthålla centrala rättsprinciper, lyssna på rättsväsendets expertis och utvärdera konsekvenserna av ny lagstiftning innan ytterligare reformer genomförs. Regeringen måste börja lyssna på Sveriges juridiska profession, lärosäten, rättsväsen, civilsamhällesorganisationer och expertmyndigheter. Centerpartiet vill därför att det görs en konsekvensanalys av hur samtliga förslag om de skärpta straffskalorna i denna proposition förhåller sig till såväl varandra som Sveriges grundläggande straffrättsliga principer och befintliga straffrättsliga system. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Sammanfattning av Centerpartiets vårmotion för 2026: Jobben ska bli fler, utsläppen ska ned och välfärden ska fungera i hela landet 1.1 Jobben ska bli fler 1.1.1 Fler jobb med växande företag 1.1.2 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar 1.2 Utsläppen – och fossilberoendet – ska ned 1.2.1 Fler hushåll måste få råd att ta sig ur fossilfällan 1.2.2 Låt industrin ta ledningen i omställningen 1.3 Välfärden och tryggheten ska fungera i hela landet 2 Inledning: Jobben ska bli fler och utsläppen ska ned. Få fart på Sveriges ekonomi med en jobb-boost och bryt det dyra och skadliga fossilberoendet 2.1 Jobb-boost för att jobben ska bli fler 2.2 Bryt det dyra och skadliga fossilberoendet 2.3 Reformtabell 3 Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken 3.1 Det ekonomiska läget 3.2 Jobben ska bli fler 3.2.1 Sänk kostnaderna för att anställa, rejält och permanent 3.2.2 Förenklade jobb 3.2.3 Skattefria sommarjobb 3.2.4 SAO-jobb 3.2.5 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar 3.2.6 Studentmedarbetare 3.2.7 Storsatsning på yrkesutbildningar 3.2.8 Integration 3.3 Utsläppen ska ned 3.3.1 Dubbel miljöbilsbonus, till fem gånger fler 3.3.2 Storsatsning på klimatpremier för ellastbilar 3.3.3 Laddinfrastruktur i hela landet 3.3.4 Säkra elförsörjningen – bygg kablarna till havsvindkraften 3.3.5 Fullständig återföring av vindkraftsskatten till kommunerna 3.3.6 Stärk Konkurrensverket 3.4 Välfärden ska fungera i hela landet 3.4.1 Skolfrånvaroteam efter finsk modell 3.4.2 Satsa på ungas psykiska hälsa 3.4.3 Ett matlyft för våra äldre 3.4.4 IVF: ge fler möjlighet att få första barnet – och syskon 3.4.5 Krisstöd – och stärkt konkurrenskraft med sänkt gårdsskatt för svenska matproducenter 3.4.6 Innovationsstöd bränsle från jord och skog 3.4.7 Rädda nattågen 3.4.8 Sänkta färjepriser för gotlänningar 3.4.9 Korta köerna på Migrationsverket 3.4.10 Satsa på civilsamhället: på föreningsliv, idrott, friluftsliv, folkbildning och samlingslokaler 3.4.11 Lys upp landsbygden 3.4.12 Polisen ska finnas på gator och torg – i alla utsatta områden 3.4.13 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor 3.4.14 Inrätta ekokrim för att jaga gängens pengar 3.4.15 Kvinnors trygghet 3.4.16 Ännu inget beslut att flytta civila underrättelsemyndigheten och inrätta en civil underrättelsetjänst 4 Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna 4.1 Inriktning för framtida finansiering 4.2 En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2028 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 1 Sammanfattning av Centerpartiets vårmotion för 2026: Jobben ska bli fler, utsläppen ska ned och välfärden ska fungera i hela landet Centerpartiets vårbudget möter de akuta problemen i svensk ekonomi, som nu förvärras av Irankrisen – arbetslösheten, fossilberoendet och köpkraften – men också åtgärder mot kriminalitet och psykisk ohälsa, samt för att stärka skolan, äldreomsorgen och föreningslivet. 1.1 Jobben ska bli fler Europas tredje högsta arbetslöshet. Förstärk företag genom jobb-boost inriktad på att möjliggöra jobb i växande företag och med kraftfull satsning på utbildning. 1.1.1 Fler jobb med växande företag Sänkta kostnader för att anställa med borttagen anställningsskatt: Ingen arbetsgivaravgift för de första tio anställda, för att anställa unga och långtidsarbetslösa. Sommarjobb ska bli skattefria för alla under 20 år. Förenklade jobb för långtidsarbetslösa: En särskild anställningsform på 20 000 kronor i månaden utan vare sig inkomstskatt eller arbetsgivaravgift för att bryta bidragsberoende. Skräddarsydd utbildning för alla svenskar En kraftig kunskapsväxel genomförs så att alla ska kunna studera mitt i livet och växla till ett bristyrke, genom förstärkning av omställningsstudiestödet med sikte på att öka antalet platser på universitet och högskola. Extra satsning på yrkesutbildning på alla nivåer med ökade resurser till yrkeslinjer på gymnasiet, yrkesvux, förlängning av kurser på yrkeshögskolan och handledare till lärlingar. Ny studentmedarbetarmodell införs för att alla som studerar ska kunna börja arbeta och akademikerarbetslösheten ska minska. Dessutom måste hushållens köpkraft värnas genom att minska kostnaderna för svenska matproducenter. 1.2 Utsläppen – och fossilberoendet – ska ned Sverige behöver påskynda både hushållens och industrins möjligheter att ställa om från fossilberoende. 1.2.1 Fler hushåll måste få råd att ta sig ur fossilfällan Alla ska kunna byta till miljöbil. En miljöleasing gör det möjligt för hushållen att leasa ny eller begagnad elbil eller laddhybrid för så lite som 1 500 kronor i månaden med en rabatt på 2 000 eller köpa bil under 100 000 med miljöbonus på 50 000 kronor. Förslaget är dubbelt så stort och når fem gånger fler än regeringens förslag. Låt industrin ta ledningen i omställningen Ny satsning på ellastbilar som får kraftigt förstärkt bonus och på utbyggd laddinfrastruktur för både tunga transporter, bostadsrätter och hyresfastigheter. För mer el i närtid måste hela fastighetsskatten på vindkraft tillbaka till kommuner där kraftverken byggs, kablarna byggas till havsvindkraft och konkurrensen stärkas. Välfärden och tryggheten ska fungera i hela landet Välfärdens kärna har blivit lidande när kärnverksamheter prioriterats bort av regeringen. Utöver kraftfulla sektorsbidrag som Centerpartiet lagt i ordinarie budget för 2026 presenteras nya satsningar. Storsatsning på civilsamhället med 1 miljard till föreningsliv, idrott och återställda medel till folkbildningen, för bildning, jobbmöjligheter, integration och kampen mot kriminalitet bland unga. Närvaro av synliga poliser i alla kommuner förstärks genom en särskild satsning på poliser i yttre tjänst. Psykisk ohälsa bland unga motverkas genom en satsning på ungdomsmottagningar. Stöd till frånvarande elever i skolan för att inte tappa undervisning och återkomma till klassrummet. Bättre mat i äldreomsorgen med en satsning på lagad mat med bättre kvalitet på äldreboenden. Resurser till Migrationsverket för att stoppa tonårs- och kompetensutvisningar. Lys upp landsbygden genom att säkerställa vägbelysning i hela landet. 2 Inledning: Jobben ska bli fler och utsläppen ska ned. Få fart på Sveriges ekonomi med en jobb-boost och bryt det dyra och skadliga fossilberoendet Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Kriget i Mellanöstern driver upp energipriserna och många andra råvarupriser samtidigt som osäkerheten ökar, vilket slår direkt mot svenska hushåll och företag. Sverige gick in i Irankrisen med en försvagad ekonomi, arbetslösheten har under Tidöpolitikens tre första år ökat med 100 000 personer och Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshetstal, medan tillväxten i tre år legat under EU:s genomsnitt. Kostnaden för arbetslösheten har urholkat finansieringen av väl­färdens kärna, av skolan, vården och omsorgen, som lider i många delar av landet. Sverige har utvecklats sämre än omvärlden i brist på en kraftfull tillväxt- och företags­politik. I stället har politiken präglats av höjda kostnader för företag att anställa. Samtidigt har Sverige fastnat i fossilberoende som gör oss sårbara för just den typ av prischocker som nu drabbar västvärlden. Regeringen har tvärtom lagt ned många åtgärder för att minska Sveriges fossilberoende utan att ersätta dem med något, vilket gjort Sverige mer sårbart. Andelen nya fossilfria personbilar har stagnerat, och många familjer och företag har låsts fast i ett dyrt fossilberoende. Nu vaknar regeringen och varnar för att kriget i Mellanöstern kommer att få påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi, med risk för ransonering av drivmedel och inflationsrisker. I vårt alternativ till vårbudget formar vi ett direkt svar på krisläget i svensk ekonomi som bryter med regeringens passivitet. Efter tre år av försämringar vill vi få till stånd en vändpunkt för arbetslösheten och säkra tillväxt efter många år av stillastående, samtidigt som vi gör en kraftfull insats här och nu för att hjälpa hushåll med små och medelstora inkomster att komma ur beroendet av fossila bränslen. Vi prioriterar bort felaktiga och meningslösa satsningar som återvandringsbidraget och prioriterar upp civilsamhället, samt kompletterar vår höstbudget med satsningar på viktiga eftersatta områden inom kärnan i samhällsuppdraget som frånvarande elever i skola, psykisk ohälsa, mat i äldreomsorgen och polisiär närvaro. Det är dags att byta en misslyckad politik mot en som fungerar. Centerpartiets vårbudget är en plan för att ta itu med de verkliga problemen: att få fler människor i arbete, att påbörja en verklig klimatomställning och att se till att hela Sverige fungerar. 2.1 Jobb-boost för att jobben ska bli fler Medan arbetslösheten i EU faller, stiger den i Sverige. Vi har i dag en arbetslöshet på närmare 10 procent och en ungdomsarbetslöshet på runt 30 procent[1]. Redan före Irankrisen hade arbetslöshetsnivån under Tidöregeringen (från årsskiftet 2022/23 till årsskiftet 2025/26) stigit med ca 1,5 procentenheter och ca 100 000 personer. Gapet mot EU-genomsnittet har ökat till 150 000 personer. Arbetslösheten har spridits till nya grupper, även akademiker. Arbetslösheten drabbar därmed i dag fler familjer och utgör en allt större kostnad för samhället. Regeringens svar har varit otillräckligt – i vårändringsbudgeten, ställda inför Irankrisens nya utmaning, har regeringen lagt motsvarande 65 kronor extra per arbets­lös[2]. När företagens kompetensbehov kraftigt stiger och när unga saknar framtidstro har regeringen valt att prioritera dyra och ineffektiva förslag som återvandringsbidrag framför investeringar i jobb, utbildning och integration. Medan regeringen har höjt skatterna på att anställa och försvårat för företag att växa, presenterar vi en kraftfull jobb-boost för Sverige som sänker trösklarna till arbets­marknaden och gör det lönsamt att gå från bidrag till arbete. Vi gör det möjligt för företag att anställa fler genom att lyfta bort anställningsskatten Vårt fokus är att göra det enklare och billigare att anställa. Vi föreslår i denna motion att arbetsgivaravgiften tas bort för de tio första anställda i ett växande småföretag och att den sänks permanent för lågavlönade, långtidsarbetslösa och unga. Vi prioriterar därför att ta bort anställningsskatten för de minsta företagen som skapar fyra av fem nya jobb, och för de grupper som minst förtjänar att bära straffskatten på anställningar. Vi lyfter också bort sjuklöneansvaret för småföretagen (som Alliansen tog bort och Tidö­regeringen återinfört) som gör det svårare för småföretagen att anställa. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga är en reform från januariavtalet som Tidöregeringen valde att stoppa, varefter ungdomsarbetslösheten steg kraftigt under deras tre första år vid makten. I april 2026 sänktes arbetsgivaravgifterna för unga igen, men bara tillfälligt i 18 månader över valet, och sänkningen är lägre än den tidigare. Denna sänkning är därför för kortsiktig för att ha en tillräcklig effekt på företagens jobbskapande. I denna motion föreslås att arbetsgivaravgifterna sänks för unga permanent och ordentligt. Det är så vi skapar verkliga jobb och vänder utvecklingen. Dessutom vill Centerpartiet införa en nollskattemodell för alla under 20 år, med skattefria sommarjobb. Genom att slopa både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter gör vi det billigare för företag att erbjuda det första sommarjobbet eller extrajobbet, vilket ger unga en viktig fot in i arbetslivet som visat sig avgörande för att avvärja risken att hamna i arbetslöshet som ung. Vi vill samtidigt fördubbla (och skattebefria) satsningen på SAO-jobb för unga (studiemotiverande arbetslivsorientering) som är en betald prao för högstadieelever, med fokus på elever i utsatta områden som annars inte får kontakt med arbetslivet. Detta eftersom SAO-jobben visat sig så framgångsrika genom en kombination av insatser från civilsamhället, arbetsmarknadens parter och företag. Förenklade jobb för att de som är långt ifrån arbetsmarknaden till slut ska komma in Särskilt tufft är läget just nu för de som varit arbetslösa länge, där arbetslöshetstiden riskerar att förlängas ytterligare med den nya ekonomiska krisen. Med över 200 000 långtidsarbetslösa ligger Sverige i dag på en absolut rekordnivå sedan 1930-talet[3]. I dag finns för få möjligheter för långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden och lämna bidragsberoende. Den typen av jobb existerar inte i tillräckligt stor utsträckning på svensk arbetsmarknad jämfört med länder på samma inkomstnivå. En del av detta är skatter och avgifter som lägger sig mellan den lön du får och vad arbetsgivaren betalar. En annan del är att den stora mångfald av subventioner som finns för att anställa långtidsarbetslösa ofta är komplicerade att sätta sig in i, och svåra att söka. Därför gör Centerpartiet en satsning på att aktivt bryta långtidsarbetslösheten med en ny anställningsform, förenklade jobb, där en inkomst på 20 000 kronor är befriad från skatt på inkomst och från arbetsgivaravgifter i två år. Därmed kan arbetsgivaren anställa en person för 20 000 kronor i månaden, där kostnaden för att anställa annars hade varit över 32 000 kronor för arbetsgivaren för samma nettoinkomst för den arbetande (beroende på nivå på den kommunala inkomstskatten). Det skapar en snabb och värdig väg från utanförskap till egen försörjning. Utbildningar för fler och för fler jobb: kunskapsväxeln och storsatsning på yrkesutbildning Parallellt med satsningen på jobbskapande i växande företag gör vi en historisk satsning på utbildning. Det råder, trots den nya ekonomiska krisen, en fortsatt brist på arbetskraft i många yrken, på många platser i Sverige, där utbildning och vidareutbildning fort­farande är den trånga sektorn. Samtidigt pågår en snabb strukturomvandling i närings­livet med inte minst AI och grön ekonomi, som ställer krav på nya kompetenser. Därför vill Centerpartiet göra en kraftfull förstärkning av utbildning till bristyrken för att möta krisen: dels på möjligheten att vidareutbilda sig mitt i livet, kallad kunskapsväxeln, dels på yrkesutbildningar. I reformpaketet kunskapsväxeln föreslås en kraftfull förstärkning av det som i dag kallas omställningsstudiestödet, där vuxna mitt i livet i dag ges möjlighet att studera vidare minst ett år för att förstärka sina kunskaper. I den nya satsningen kunskapsväxeln ingår snabbspår för bristyrken, minskad administration samt mer resurser och fler platser på högskola och universitet. Med kunskapsväxeln ska det gå både att växla om till bristyrken och att växla upp i kompetens inom sitt yrke för att fylla nya behov i samhället, inte minst inom AI. Yrkesutbildningarna är samtidigt underdimensionerade i förhållande till behoven på nästan alla nivåer. Här vill vi möta den senaste krisen med förstärkning av yrkes­utbildningar på alla nivåer där det går: Lärlingsutbildningarna, med praktisk utbildning på arbetsplatsen, passar många elever som föredrar denna mer direkta yrkesutbildning. Här behöver stödet förstärkas till de personer som ansvarar för handledning och utbildning med ett särskilt handledaravdrag som sänker skatten för de som bidrar med sin arbetstid för lärlingar. Yrkeshögskolan har byggts ut med framgång och mycket goda jobbresultat, men det finns fortfarande behov av att förlänga utbildningar samt att förlänga projektbaserade utbildningar. Yrkeslinjerna på gymnasiet är ett viktigt fokus för Centerpartiets skolpolitik för att minska utslagningen av elever i övergången till gymnasiet som är den i särklass högsta i Norden. Även här vill vi fortsätta förstärka resurserna. Yrkesvux bör byggas ut ytterligare för att fånga upp de många, inte minst unga vuxna, som behöver fullborda yrkesutbildningar inom bristyrken. Effektiv och resultatorienterad integration med jobbsvenska Arbete är den absolut viktigaste nyckeln till en fungerande integration. Därför säger vi nej till regeringens nedskärningar på integration och presenterar i stället en politik som ställer krav men också ger verkliga möjligheter. Som en del av vår jobb-boost lägger vi fram vårt förslag om obligatoriskt nystartsår för den som är utrikesfödd och stått utanför arbetsmarknaden länge, samt att omvandla sfi till en arbetsplatsförlagd jobbsvenska. Detta skapar en snabb och effektiv väg in i både språket och arbetslivet, till skillnad från regeringens passiva och verkningslösa integrationspolitik. 2.2 Bryt det dyra och skadliga fossilberoendet Sverige var länge ett klimatföredöme. Vi bevisade att det går att kombinera stark tillväxt med minskade utsläpp. Nu har den utvecklingen havererat. Under denna mandatperiod har Tidöregeringen förvärrat för klimatomställningen och elektrifieringen i Sverige. De viktigaste styrmedlen för att minska utsläppen har tagits bort, samtidigt som man storsatsat på att subventionera fossila bränslen. Resultatet är en katastrof för klimatet och en ekonomisk fälla för svenska hushåll och företag. Utsläppen ökar kraftigt och inget av Sveriges klimatmål ser ut att nås. Elektrifieringen av bilparken hade en positiv utveckling förra mandatperioden, men nu med Tidöpartiernas politik har den tvär­bromsat. Nya, gröna industrisatsningar som ska skapa framtidens jobb försenas eller läggs ned på grund av osäkra spelregler och brist på grön el. I detta allvarliga läge presenterar Centerpartiet en krisplan för att vända utveck­lingen. För att Sverige inte ska bli omsprunget krävs en politik som gör det möjligt och lönsamt rent ekonomiskt för vanliga hushåll och för företag att delta i omställningen och ökar tillgången på billig, ren el i hela landet. Samtidigt säkrar vi den avgörande svenska hemmamarknaden för grön teknik. Det är en politik som sänker kostnaderna, stärker konkurrenskraften och bryter det dyra och skadliga fossilberoendet. Miljöleasing för 1 500 kronor i månaden för minst 100 000 hushåll som kan lämna fossilberoende Regeringens politik har gjort det för dyrt för vanliga familjer att byta till en miljöbil. Deras elbilspremie är otillräcklig och krånglig och når bara ett fåtal. I april var det enbart 4 045 personer som ansökt om regeringens nya elbilspremie. Målet för regeringen är 20 000–25 000 hushåll som får premien i år, att jämföra med knappt 300 000 nya bilar som säljs varje år i Sverige. Det behövs krisåtgärder för att begränsa priseffekterna på hushåll, men dessa kan bara vara en kortsiktig lösning. För att ge många fler hushåll möjlighet att snabbt ta sig ur fossilfällan, med plötsligt rusande priser på drivmedel, föreslår Centerpartiet en miljöbilsbonus som är dubbelt så stor, till fem gånger fler. För 1 500 kronor i månaden ska varje hushåll få möjlighet att leasa en ny eller begagnad miljöbil genom en kraftig subvention på 2 000 kronor i månaden. Det är en nästan dubbelt så stor subvention jämfört med regeringens. På så sätt blir det omedel­bart billigare att köra på el än på diesel eller bensin. Vi föreslår även en bonus på 50 000 kronor för att köpa en ny eller begagnad elbil eller laddhybrid. Vår modell möjliggör för minst 100 000 hushåll att leasa en ny eller begagnad miljöbil, fem gånger fler än med regeringens förslag. I sin vårändringsbudget, efter det att oljepriserna och priset vid pump rusat för svenska konsumenter, satsar regeringen bara ytterligare 100 miljoner på elbilspremien, motsvarande något tusental bilar. Vår satsning för 2026 är 2 miljarder så att 100 000 hushåll kan få chansen att byta redan 2026. Med Centerpartiets förslag sänks trösklarna rejält och vi ser till att det inte bara är höginkomsttagare som kan lämna fossilberoendet bakom sig. Det är en rättvis politik som påskyndar omställningen på riktigt. Vi reformerar systemet i grunden: premierna ska vara högre och enklare att söka och betalas ut direkt till leverantören så att företag slipper ligga ute med stora summor. Det är en strategisk industripolitik som säkrar vår ledande position i den globala omställningen. Strategisk satsning på svenska ellastbilar och laddinfrastruktur Vi presenterar även en storsatsning på ellastbilar. Sverige är världsledande på att tillverka lastbilar, men utvecklingen av eldrivna tunga transporter har tvärbromsat. Utan en stark hemmamarknad riskerar vi att bli omsprungna av bl.a. Kina, vilket hotar både klimatmålen och svenska jobb. Regeringens klimatpremie är ineffektiv med långa handläggningstider som slår hårdast mot små och medelstora företag och åkerier. Centerpartiet föreslår därför en storsatsning på klimatpremien för ellastbilar med 1 miljard kronor årligen. Vi reformerar systemet i grunden: premierna ska vara högre och enklare att söka och betalas ut direkt till leverantören. Det är en strategisk industripolitik som säkrar vår ledande position i den globala omställningen. Elektrifieringen stannar om det inte finns laddplatser. För personbilar är problemet störst för de som bor i lägenhet, medan den tunga trafiken lider av en alarmerande brist på snabbladdare längs våra vägar. Regeringens politik missar målet genom att fokusera på fel saker. Vi föreslår därför en kraftfull nationell strategi för laddinfrastruktur i hela landet. Vi riktar om stöden från breda subventioner till kraftfulla investeringar i snabbladdning med hög effekt för tung trafik och att underlätta för bostadsrätts­föreningar och hyreshus att installera laddboxar. Vår politik bygger bort räckvidds­ångesten och ser till att hela Sverige kan vara med i omställningen. Rättvis ersättning till kommuner som bygger ut vindkraften och bygger kablarna till vindkraften till havs För att klara industrins omställning och sänka hushållens elpriser behöver Sverige massivt mer ren el. Landbaserad vindkraft är det snabbaste och billigaste sättet att bygga ut produktionen, men projekt stoppas eftersom den lokala nyttan är för liten. Regeringens modell för ersättning är byråkratisk, osäker och otillräcklig. Centerpartiet vill i stället införa en fullständig och permanent återföring av fastighetsskatten från vindkraften direkt till kommunerna. Vår rättvisa modell säkerställer att de värden som skapas stannar lokalt. Det stärker det kommunala självstyret, snabbar på tillståndsprocesserna och accelererar klimatomställningen i hela landet. Samtidigt byggs inte de stora vindkraftsparkerna till havs, som i våra grannländer, som har potential att på kort tid tillföra mycket elkraft i både södra och norra Sverige. De stoppas i hög grad av Tidöavtalets förbud för Svenska kraftnät att finansiera anslutningar just till havsvind. Centerpartiet föreslår att förbudet upphävs och att anslutningarna finansieras för att öka tillgången på fossilfri el i närtid. Ett stärkt konkurrensverk för lägre priser och rättvis konkurrens En fungerande klimatomställning kräver fungerande marknader. När konkurrensen försvagas drabbas konsumenter av högre priser och småföretag får svårare att utmana. För att säkerställa att hushåll och företag får ta del av fördelarna med den gröna omställningen, från lägre elnätspriser till rättvisa villkor för nya tekniker, presenterar vi i denna motion att vi vill förstärka Konkurrensverket. Genom att satsa 50 miljoner kronor på Konkurrensverket för utökad tillsyn och granskning ser vi till att spelreglerna följs. Att monopol inte får fri rätt att sätta överpriser på vanliga medborgare. Det är en investering i en starkare ekonomi, lägre kostnader för konsumenterna och bättre villkor för Sveriges företag. 2.3 Reformtabell miljoner kronor Reformer 2026 2027 Jobben ska bli fler Sänk kostnaderna att anställa, rejält och permanent Sänkta arbetsgivaravgifter 6 900 13 750 Förenklade jobb 1 500 1 500 Skattefria sommarjobb inkl. SAO-jobb 1 150 1 800 Skräddarsy utbildning för varje svensk Kunskapsväxeln 325 650 Storsatsning på yrkesutbildning (yrkeshögskolan, yrkesvux, yrkeslinjer och lärlingar med handledaravdrag) 275 500 Studentmedarbetare 25 50 Intensiv integration med jobbsvenska och ett nystartsår – nej till nedskärningar 367 500 Utsläppen ska ned Miljöleasing för 1 500/mån. och bonus 50 000 så att alla kan byta till miljöbilar 2 000 5 000 Storsatsning på klimatpremie på ellastbilar 400 1 000 Laddinfrastruktur i hela landet – nej till att skära ned på Klimatklivet 200 400 Bygg kablarna: teknikneutral ersättning för anslutning till ny elproduktion 900 1 600 Fullständig återföring av vindkraftsskatt till kommunerna 43 85 Säkra marknaden för konsumenter och företag i omställningen 50 Välfärden ska fungera i hela landet Skolfrånvaroteam enligt finsk modell 250 250 Satsa på ungas psykiska hälsa: förstärk ungdomsmottagningen 75 150 Ett matlyft för våra äldre 150 300 IVF även för syskonförsök 50 100 Säkra svensk mat i Irankrisen Krisstöd med anledning av kostnadsutvecklingen inom jordbruket 500 Jordbruksavdrag för att sänka kostnaden för svenska bönder 800 Innovationsstöd bränsle från jord och skog 250 700 Hela Sverige ska fungera Rädda nattågen 150 300 En svensk öpolitik för Gotlandstrafiken 250 500 Resurser till Migrationsverket för att stoppa tonårs- och kompetensutvisningar 76 151 Civilsamhället: Idrott, folkbildning och samlingslokaler 500 1 000 Lys upp landsbygden 25 50 Trygghet genom närvarande polis och förebyggande insatser Polisen ska finnas på alla gator och torg – och i alla kommuner 250 500 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor 25 50 Ekokrim som kan jaga gängens pengar 315 1 322 Kvinnors trygghet (lämna-program, exitprogram prostitution, skyddade boenden) 80 165 Finansiering 2026 2027 Ny modell för a-kassan 4 000 7 600 Skattereduktion a-kassa 850 1 700 Slopat ränteavdrag fossila billån 750 1 500 Omprioritering arbetsmarknad 1 000 1 000 Borttaget skatteundantag för fossil gas 100 200 Landsbygdsfokuserat reseavdrag 400 800 Effektivare kontorsanvändning i statliga myndigheter 528 1 490 Borttagna dagar på lägstanivå i föräldraförsäkringen 100 125 Ekokrim från befintliga anslag 315 1 322 Avskaffat tvåbarnstillägg 650 1 300 Halverat flerbarnstillägg från barn tre 550 1 100 CSN-medel som brinner inne 100 200 Cigarettskatt på EU:s genomsnitt 568 1 160 Integration i stället för höjt återvandringsbidrag 738 950 Regeringskansliet ”fullfölja reformagendan” 325 650 Folkräkning 103 225 Flaskhalsintäkter går in i teknikneutral ersättning för elanslutning 900 1 600 Aktier i Videberg AB 1 800 Strålsäkerhetsmyndigheten 183 Riktade och byråkratiska statsbidrag till skolan 152 Elektronisk fotboja till barn 35 Miljöleasing och bilbonus för 100 000 bilar per år i stället för 10 000 300 900 Omprioritering inom Polismyndighetens anslag 250 500 Tillfälliga nedsättningar av arbetsgivaravgifter till permanent 3 175 5 890 Satsningar på föreningslivet i stället för byråkratiskt fritidskort 396 792 Regeringens satsning på drivmedelsreserv fördubblas med biodrivmedel 250 750 Regeringens satsning på Gotland som vi fördubblar 125 Regeringens mycket begränsade arbetsmarknadspaket 32,5 Sommarjobb enligt regeringen som byts mot sommarjobb enligt C 250 Ställ om hela fordonsflottan, inte bara myndigheters 500 Regeringen drar ned på klimatpremien för ellastbilar 2026 120 Utvärdera 11 84 Ersätta regeringens otillräckliga satsning på SAO-jobben 30 Omprioriterat för vår satsning på kvinnors trygghet 20 Netto jfr med regeringen 725,5 465 3 Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken 3.1 Det ekonomiska läget Den globala ekonomin befinner sig i en kritisk fas, präglad av ihållande geopolitiska spänningar, strukturella förändringar i världshandeln och en våg av osäkerhet på energi­marknaderna. Efter en period av framgångsrik inflationsbekämpning från Riksbanken har kriget i Mellanöstern och dess effekter på energipriserna skapat nya inflationsrisker. Samtidigt fortsätter trenden mot geoekonomisk fragmentering, med ökade handels­hinder och en omstöpning av globala leveranskedjor, vilket utgör ett hot mot tillväxt och produktivitet. Under de första månaderna av 2026 har finansmarknaderna varit exceptionellt volatila. De två huvudsakliga drivkrafterna bakom denna utveckling är eskaleringen av kriget i Mellanöstern som skapat en ny energi­prischock samt den oförutsägbara handelspolitiken från USA:s administration under president Trump. Efter en kraftig förstärkning 2025 har den svenska kronan stabiliserats på en starkare nivå än tidigare, vilket i sig utmanar svenska exportföretags konkurrens­kraft samtidigt som det bidragit till lägre inflation. Svensk ekonomi befinner sig i en period av försiktig återhämtning efter många år av låg tillväxt. Regeringens bedömning i vårpropositionen för 2026 är att BNP-tillväxten kommer att vara 2,8 procent 2026. BNP-gapet bedöms enligt samma bedömning vara fortsatt negativt på –0,8 procent. Regeringens tillväxtprognos utgår från att konsum­tionen ökar mot bakgrund av låg inflation och stigande reallöner, medan varuexporten återhämtar sig och inflationen förblir på låga nivåer. Regeringens prognoser har dock konsekvent visat sig för positiva och mycket talar för att så blir fallet även för 2026. Finanspolitiska rådet noterade i sin granskning av budgeten för 2026 att regeringens dåvarande prognoser var ovanligt optimistiska jämfört med andra bedömare. Internationella valutafonden prognostiserar en svensk BNP-tillväxt på 2,0 procent för år 2026. De bedömer att faktorer som det internationella säkerhetsläget, osäker handelspolitik och långsammare produktivitetstillväxt dämpar den potentiella tillväxten. Tillförsikten hos hushållen är fortsatt en nyckelfaktor. Efter att ha förbättrats under 2025 har hushållens konfidensindikator dämpats under inledningen av 2026, påverkad av den geopolitiska oron och högre energipriser. Arbetsmarknaden präglas fortsatt av allvarliga strukturella problem, vilket i sig tyder på ett mindre potentiellt resursutnyttjande. Medan gapet mellan utrikes och inrikes födda i arbetslöshet gradvis minskat under 2020-talet har arbetslösheten spridits till nya grupper, kanske mest märkbart till akademiker. Arbetslösheten förväntas enligt regeringens prognos i vårpropositionen ligga kvar på höga 8,4 procent under 2026, för att sedan sjunka till 7,8 procent 2027. Även om detta är en förbättring från toppen är det fortfarande mycket högt i en internationell jäm­förelse. Långtidsarbetslösheten växer och den strukturella arbetslösheten har stigit. Det kraftigt ökade antalet varsel i början på 2026 pekar dessutom på riskerna för att en redan svag arbetsmarknad försämras ytterligare i början av 2026. Inflationsbilden för 2026 är komplex. Dels pressas inflationen uppåt av de höjda energipriserna till följd av kriget i Mellanöstern, dels kommer den tillfälligt sänkta momsen på livsmedel att ha en dämpande effekt. Sammantaget prognostiserar regeringen en inflation på endast 1,2 procent för 2026. Riksbanken, som lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i mars, ser den låga inflationen som en temporär effekt av skatteförändringarna och bedömer att det underliggande inflationstrycket stabiliseras kring målet. Penningpolitiken förväntas därför vara avvaktande under året. Under mandatperioden har regeringens prognoser som regel varit för optimistiska och samtidigt har man fört en alltför expansiv och procyklisk konjunkturpolitik. Efter att regeringen presenterat sin vårändringsbudget och vårproposition för 2026, varnar de nu för att kriget i Mellanöstern kommer att få en påtaglig påverkan på svensk ekonomi med risk för en högre inflation och lägre BNP-tillväxt än vad de hade räknat med. I ett läge där det egentligen behövs långsiktiga strukturella åtgärder har i stället kortsiktiga efterfrågestimulanser genomförts. Finanspolitiska rådet har varnat för att den kraftiga expansionen, finansierad med underskott, utmanar det finanspolitiska ramverket. I avsnitt 5 av denna motion beskrivs mer ingående hur våra bedömningar kring det ekonomiska läget påverkar vår syn på lämplig finanspolitik och följdeffekter för vårändringsbudgeten. 3.2 Jobben ska bli fler Att skapa förutsättningar för fler jobb och en stark, växande ekonomi är bland de främsta av uppgifter för varje regering. Ändå är Tidöpartiernas facit dystert. Under denna mandatperiod har arbetslösheten tillåtits öka till rekordhöga nivåer. Arbetslösheten har ökat för alla grupper: unga, utrikes födda, inrikes födda, långtidsarbetslösa samt för högutbildade. Även akademikerarbetslösheten har ökat markant. För unga är mer än en fjärdedel arbetslösa och nu är ca 100 000 akademiker arbetslösa.[4] Källa: Eurostat. Samtidigt ser vi hur motorn i svensk ekonomi, småföretagen, hackar. Nyföretagandet har minskat och antalet konkurser har ökat. Detta är tydliga varningssignaler på ett företagsklimat som försämras. När företag inte vågar satsa, eller tvingas lägga ned, försvinner jobben och den framtida välfärden hotas. Sveriges tillväxt har under lång tid varit bland de svagaste i hela EU. Resultatet är en ovanligt seg och utdragen lågkonjunktur, där regeringen har misslyckats med att få fart på tillväxten. Regeringens passivitet och brist på reformer för att stärka konkurrens­kraften gör att svenska hushåll och företag får betala ett högt pris. Källa: World Development Indicators. Centerpartiet menar att nya jobb inte skapas genom politisk handlingsförlamning, utan genom ett dynamiskt företagsklimat där det lönar sig att driva företag, anställa och investera. Det är dags för en politik som på riktigt sätter jobben först och frigör den potential som finns hos Sveriges företagare och anställda. 3.2.1 Sänk kostnaderna för att anställa, rejält och permanent En tydlig effekt av regeringens politik är att trösklarna till arbetsmarknaden förblir oacceptabelt höga. Medan arbetslösheten biter sig fast, särskilt bland unga och utrikes födda, misslyckas regeringen med att ge Sveriges företagare de långsiktiga förutsätt­ningar som krävs för att de ska våga anställa och växa. Människor som kan och vill arbeta lämnas utanför och viktig tillväxtpotential går förlorad. Samtidigt som regeringen fastnar i kortsiktiga arbetsmarknadsprogram och tillfälliga subventioner, är dess politik ett svek mot alla de jobbskapare som vill expandera och mot de människor som längtar efter ett jobb att gå till. Att lappa och laga med byrå­kratiska stöd i stället för att genomföra permanenta reformer skapar en osäkerhet som aktivt håller tillbaka viljan att anställa. Ganska extremt i Sveriges arbetslöshetssituation är att Sverige fortfarande har en ren anställningsskatt på att anställa, den allmänna löneavgiften på i dag ca 40 procent av arbetsgivaravgiften, eller hela 12,6 procent av lönen, som även tas ut på att anställa de många grupper som nu har hög arbetslöshet, som unga och lågavlönade, och för att anställa långtidsarbetslösa. Nu behövs en kraftfull och tydlig reform för fler jobb. Centerpartiet föreslår därför permanent och rejält sänkta kostnader för att anställa. Vår reform är riktad mot de grupper som har svårast att få in en fot på arbetsmarknaden och mot de små, växande företagen som skapar flest nya jobb. Centerpartiet föreslår: Ingen arbetsgivaravgift för växande småföretag: ingen arbetsgivaravgift för de tio första anställda i två år. Permanent sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga och lågavlönade där anställningsskatten helt tas bort. Ingen arbetsgivaravgift för att anställa långtidsarbetslösa i minst två år. Dessa åtgärder är direkta investeringar i fler jobb och ett mer dynamiskt näringsliv. Det är en politik som flyttar fokus från bidrag till arbete och som frigör den enorma potential som finns hos Sveriges företagare. Regeringen ser på när arbetslösheten stiger. Vi väljer att agera med permanenta reformer som gör det lönsamt att anställa och ger fler chansen till ett eget arbete. I vårbudgeten för 2026 är Centerpartiets satsningar totalt 6,9 miljarder kronor för sänkta arbetsgivaravgifter. 3.2.2 Förenklade jobb Antalet långtidsarbetslösa har ökat dramatiskt under Tidöregeringen till över 200 000 personer, det högsta antalet någonsin. Situationen var allvarlig redan före Tidö­regeringen med en brist i Sverige på den typ av jobb utan utbildningskrav som finns i många andra länder och som ger bättre möjligheter att ta sig ur långtidsarbetslöshet. Avsaknaden av en offensiv tillväxt‑, företags- och utbildningspolitik har ytterligare förvärrat situationen. Nu har kriget i Mellanöstern skapat en ännu svårare arbets­marknadssituation för dem som varit borta från arbetsmarknaden länge. Samtidigt finns i Sverige många olika stöd för att få ut människor i arbete. Dagens system är en byråkratisk djungel av olika anställningsstöd, vilket höjer snarare än sänker trösklarna till arbetsmarknaden. Dessutom leder det till en enorm regelbörda både för arbetssökande och för företag. Därför vill Centerpartiet se över vilka anställningsstöd som är ineffektiva och bör göras om eller skrotas. Medan människor som kan och vill arbeta fastnar i bidragsberoende, misslyckas regeringen med att reformera ett system som är dyrt, krångligt och med risk för fusk. Regeringen talar om vikten av arbetslinjen, men deras passivitet är ett svek mot både de individer som står längst ifrån arbets­marknaden och de företag som är villiga att anställa. För dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden, långtidsarbetslösa, nyanlända och individer som uppbär försörjnings­stöd, måste trösklarna på arbetsmarknaden sänkas. För att många fler som varit arbetslösa länge ska få möjligheter att få ett första jobb krävs därför en ny form av anställning: förenklade jobb. Förslaget innebär att vi helt tar bort både arbetsgivaravgifter och inkomstskatt för den som anställs i två år motsvarande en inkomst på 20 000 kronor. Före skatt motsvarar det i dag en kostnad för en arbetsgivare om 32 500 kronor, som med vårt förslag i stället bara behöver betala 20 000 kronor netto. Målet är att skapa en enkel och snabb väg från bidrag till egen försörjning, utan onödigt krångel. Det garanterar en lön som det går att leva på, helt utan krångel, samtidigt som det skapar en snabb och enkel väg från bidrag till egen försörjning. På så sätt kan många jobb som i dag inte blir gjorda med förslaget bli av, och många fler personer få en väg in på arbetsmarknaden. Arbete ska alltid vara mer lönsamt än bidrag. Det är en politik som flyttar fokus från komplexa bidragssystem till enkla och kraftfulla incitament för arbete. Medan regeringen ser på när människor fastnar i utanförskap, väljer vi att agera med en konkret reform som gör det lönsamt att anställa och lönsamt att gå till jobbet. Målet är att skapa många fler jobb för långtidsarbetslösa och få ned bidragsberoendet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 1,5 miljarder kronor[5]. 3.2.3 Skattefria sommarjobb En tydlig effekt av regeringens politik är att det första, avgörande steget in på arbetsmarknaden har blivit både dyrare och krångligare för Sveriges unga. Genom att avskaffa den tidigare nedsättningen av arbetsgivaravgifter har regeringen medvetet höjt kostnaden för att anställa unga, samtidigt som ungdomsarbetslösheten är alarmerande hög. Resultatet är att färre unga får chansen till sitt första sommarjobb eller extraknäck. Vi vet att det första jobbet är helt avgörande för risken att hamna i arbetslöshet senare, och för att få ett första jobb som vuxen. Samtidigt som regeringen talar om arbetslinjen, är dess politik ett svek mot både de ungdomar som vill tjäna sina första egna pengar och de småföretagare som vill ge dem chansen. Att ersätta enkla regler med ett byråkratiskt lapptäcke av jämkningslappar och risk för kvarskatt, kombinerat med ryckiga och tillfälliga stöd, skapar en osäkerhet som gör att färre jobb erbjuds och att färre unga orkar ta dem. Nu behövs en kraftfull, liberal jobbreform som på riktigt river trösklarna för unga. Centerpartiet föreslår därför en nollskattemodell för alla under 20 år. Vår dubbla jobbreform är enkel och träffsäker: Slopa inkomstskatten helt för alla upp till 20 år. Slopa arbetsgivaravgifterna helt för alla anställda upp till 20 år. Denna åtgärd är en direkt investering i ungas framtid och ett kraftfullt vaccin mot utanförskap och kriminalitet. Det är en politik som gör det enkelt och lönsamt att arbeta, samtidigt som den radikalt sänker kostnaden för att erbjuda det första, avgörande jobbet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 900 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026 och 1,8 miljarder kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.4 SAO-jobb Unga i utsatta områden lämnas utan en verklig chans att få sitt första jobb. Medan kriminaliteten lockar med snabba pengar och en falsk gemenskap, misslyckas regeringen med att skala upp de initiativ som faktiskt fungerar för att erbjuda ett bättre alternativ. Resultatet är att talangfulla ungdomar förlorar framtidstron och dörren till arbetslivet stängs innan den ens hunnit öppnas. Samtidigt som regeringen talar om vikten av att bryta utanförskapet, är dess satsning på beprövade modeller otillräcklig, inte minst de framgångsrika SAO-jobben (studiemotiverande arbetslivsorientering) som är en betald prao för högstadieelever, med fokus på elever i utsatta områden som annars inte får kontakt med arbetslivet. Att erbjuda några få pilotplatser här och där skapar ingen systematisk förändring och sänder en signal om att man inte på allvar menar att ge alla unga samma chans. Nu behövs en kraftfull reform, som ger unga ett verkligt alternativ till gatan, nästan som en jobbvärnplikt. Centerpartiet föreslår därför en fördubbling av regeringens satsning på SAO-jobb. Jämfört med regeringen satsar vi stort på att bygga en hållbar bro mellan skola och näringsliv som skapar framtidens arbetskraft och bryter segregationen. Det är en åtgärd som flyttar fokus från symboliska åtgärder till verkliga jobb som gör skillnad. För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor i vårbudgeten 2026. 3.2.5 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar 3.2.5.1 Storsatsning på omställningsstudiestödet Centerpartiet förstår vikten av att satsa på en av Sveriges viktigaste framtidsreformer: möjligheten att vidareutbilda sig ett år mitt i livet med det s.k. omställningsstudiestödet. De tusentals människor som vill vidareutbilda sig får inte fastna i orimligt långa handläggningstider. Regeringen har inte gett myndigheterna de resurser och tydliga uppdrag som krävs. Resultatet är att individer som vill ställa om lämnas i ovisshet, och Sveriges konkurrenskraft hotas när kompetensväxlingen uteblir. Med de snabba globala ekonomiska skiften som pågår är behovet större än någonsin att kunna växla till nya kunskaper, inom nya yrken, men också inom sitt yrke. En osäkerhet skapas som gör att färre vågar ta steget att omskola sig och att den kompetens som arbetsgivare behöver inte kommer dem till hands. Nu behövs en kraftfull reform som räddar omställningsförmågan. Centerpartiet föreslår därför reformpaketet kunskapsväxeln, en konkret plan för att säkra, bredda och vässa omställningsstudiestödet. Vi vill införa ett snabbspår för bristyrken och öka flexibiliteten för kortare, snabba kurser. Vi vill även inkludera fler egenföretagare i stödet och undanröja de administrativa hindren hos CSN och Försäkringskassan. Målet är att antalet individer som får chansen att utbilda sig mitt i livet och fylla bristyrken fördubblas. Dessa åtgärder är en direkt investering i Sveriges konkurrenskraft och i varje individs möjlighet att växa genom hela arbetslivet. Det är en politik som flyttar fokus från byråkratiska hinder till snabba resultat och egenmakt. Regeringen låter en avgörande framtidsreform fastna i byråkrati. Vi väljer att agera med en konkret plan som säkrar individernas och Sveriges omställningsförmåga. Parallellt med att stärka omställningsmöjligheterna satsar Centerpartiet även på Sveriges universitet och högskolor i syfte att både öka träffsäkerheten och höja kvaliteten på utbildningar vid landets universitet och högskolor. Sverige står inför en akut kompetensbrist, inte minst inom välfärden och den gröna industrin. Vår satsning syftar till att både öka kvaliteten i den högre utbildningen och säkerställa att fler får möjlighet att utbilda sig till de yrken där efterfrågan är som störst. Vi vill orientera dessa medel mot långsiktiga investeringar i kunskap inom strategiskt viktiga områden för Sverige. Det handlar dels om att höja takbeloppet på ingenjörsutbildningarna hos Chalmers och KTH så att fler kan studera till ingenjör, dels om att inom andra utbildningsområden höja ersättningen per student i syfte att öka kvaliteten och den lärarledda undervisningstiden. Det handlar om att stärka Sveriges konkurrenskraft och se till att högre utbildning av hög kvalitet finns tillgänglig i hela landet. Genom att kombinera ett flexibelt omställningsstöd med en utbyggd och tillgänglig högre utbildning skapar vi ett robust system för livslångt lärande som möter både individens och samhällets behov. För dessa ändamål satsar Centerpartiet 325 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026 och 650 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.6 Studentmedarbetare Sverige står inför en dubbel utmaning på arbetsmarknaden. Samtidigt som omkring 100 000 akademiker står utan arbete och många studenter upplever en alltmer osäker väg från studier till arbetsliv, rapporterar svenska företag om svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Denna obalans är ett slöseri med både individuell potential och samhällets investeringar i högre utbildning. För att möta denna utmaning och stärka kopplingen mellan akademi och arbetsliv föreslår Centerpartiet att en ny modell för studentmedarbetare införs. Förslaget innebär en ny, särskild tidsbegränsad anställningsform för studenter vid universitet och högskola. Denna anställning ska vara knuten till den studerandes pågående utbildning och erbjuda en trygg och tydlig modell för kvalificerat deltidsarbete. Ett centralt villkor i modellen är att arbetsuppgifterna ska vara relevanta för studentens utbildningsinriktning. I dag tvingas många studenter ta extrajobb som saknar koppling till deras framtida yrkesliv, vilket försvårar etableringen efter examen. För att göra det enklare och mer attraktivt för företag att anställa studentmedarbetare föreslås en flexibel modell. Anställningsformen ska inte ge företrädesrätt till åter­anställning, vilket minskar risken för små och växande företag. Tydliga och enkla regler minskar den administrativa bördan, och för att ytterligare stimulera anställningar bör en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för denna anställningsform utredas. Sverige har inte råd att slösa bort den kompetens och drivkraft som finns hos våra studenter. Genom att införa en modell för studentmedarbetare skapar vi en vinn-vinn-situation där studenter får en tydligare väg in på arbetsmarknaden, samtidigt som företagen säkrar sin framtida kompetensförsörjning. För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026. 3.2.7 Storsatsning på yrkesutbildningar En tydlig effekt av regeringens politik är att Sveriges yrkeslinjer och yrkeshögskolor inte får de verktyg som krävs för att utbilda för framtidens mest avancerade jobb. Medan industrin skriker efter spetskompetens, misslyckas regeringen med att anpassa utbildningssystemet efter de verkliga behoven. Resultatet är att unga som vill satsa på en teknisk karriär möter en återvändsgränd, och Sveriges konkurrenskraft bromsas när kompetensbristen växer. Samtidigt som regeringen talar om vikten av kompetensförsörjning, är dess passivitet ett svek mot både de unga som vill ha ett kvalificerat yrke och de innovativa företag som är beroende av deras kunskaper. 3.2.7.1 Förstärkning av yrkeslinjer på gymnasiet och av yrkesvux Yrkeslinjerna på gymnasiet är ett viktigt fokus för Centerpartiets skolpolitik för att minska utslagningen av elever i övergången till gymnasiet som är den i särklass högsta i Norden. Yrkesvux bör byggas ut ytterligare för att fånga upp de många, inte minst unga vuxna, som behöver fullborda yrkesutbildningar inom bristyrken. Här vill vi fortsätta förstärka resurserna. För detta ändamål satsar Centerpartiet 125 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 200 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.7.2 Förläng yrkeshögskolans utbildningar Att låta YH-systemet vara fast i en föråldrad struktur i stället för att ge det resurser att växa, skapar en osäkerhet som gör att färre vågar satsa på en yrkesutbildning och att företag tvingas se sig om efter kompetens utomlands. Nu behövs en kraftfull reform som höjer statusen och kvaliteten på yrkesutbildningarna. Centerpartiet föreslår därför en uppväxling av yrkeshögskolan. Vi vill möjliggöra längre, mer avancerade tekniska utbildningar som leder till spetskompetens ge yrkeshögskolorna bättre förutsättningar och resurser att utveckla utbildningar i nära samarbete med näringslivet skapa tydligare karriärvägar och höja statusen för en YH-examen. Dessa åtgärder är en direkt investering i svensk industri och i de unga som vill bygga sin framtid inom tekniska yrken. Det är en politik som flyttar fokus från otillräckliga ramverk till verklig kompetensförsörjning och framtidstro. Regeringen ser på när kompetensgapet växer. Vi väljer att agera med en konkret plan för att stärka yrkeshögskolan och säkra Sveriges plats som en ledande industrination. För detta ändamål satsar Centerpartiet 150 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 300 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.7.3 Stärk lärlingsutbildningen: inför ett handledaravdrag En tydlig effekt av regeringens politik är att en av de mest effektiva vägarna till jobb – lärlingsutbildningen – inte får det stöd som krävs för att växa. Medan företag tvekar att ta den ekonomiska risken det innebär att utbilda en lärling, misslyckas regeringen med att skapa de incitament som skulle göra det lönsamt. Resultatet är att unga som vill lära sig ett yrke i praktiken utestängs från arbetsmarknaden, och Sveriges kompetensbrist förvärras. Samtidigt som regeringen talar om vikten av arbetslinjen, är dess passivitet ett svek mot både de unga som behöver ett första jobb och de företag som vill bidra till kompetensförsörjningen. Att låta en bevisat effektiv utbildningsform stagnera på grund av bristande ekonomiska incitament, skapar en osäkerhet som gör att färre företag vågar ta steget att utbilda nästa generations arbetskraft. Nu behövs en kraftfull reform som gör det lönsamt att investera i ungas framtid. Centerpartiet föreslår därför ett handledaravdrag. Vi vill sänka tröskeln för företag att anställa lärlingar genom ett direkt ekonomiskt avdrag. Vi vill att statusen för handledar­skapet höjs för att säkra kvaliteten i utbildningen. På så vis vill vi skapa tusentals nya lärlingsplatser och ge fler en snabb och trygg väg in på arbetsmarknaden. Vi måste matcha ungas potential med näringslivets behov. Det är en politik som flyttar fokus från passiva bidrag till aktiva incitament för jobb och lärande. En konkret reform som gör det lönsamt för företag att satsa på framtidens arbetskraft. För detta ändamål satsar Centerpartiet 75 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 150 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.8 Integration Integrationen har under Tidöregeringen i princip helt satts på undantag. I stället för en politik som skapar jobb och integration har fokus legat på misstro, tonårs- och kompetensutvisningar och verkningslösa återvandringsbidrag. Regeringen skär ned på integrationssatsningar med 17 miljoner kronor för 2026. En väl fungerande integrations­politik är helt avgörande för att få ned arbetslösheten. En stor del av de arbetslösa är födda utomlands och kunskap i svenska och om svenska arbetsplatser är ofta skillnaden mellan att få och inte få ett arbete. För Centerpartiet handlar integration om att ställa tydliga krav och samtidigt erbjuda en väg framåt. Den som anstränger sig, bidrar och gör rätt för sig ska också ges en trygg och tydlig väg in i samhället. Du ska kunna slita och studera, men samtidigt veta att det till slut lönar sig med jobb och karriär. 3.2.8.1 Nystartsår En obligatorisk insats för alla som inte haft ett jobb på tre år i Sverige och som bedöms ha arbetsförmåga. Målet är att bryta utanförskapet med en intensiv och kravfylld kombination av heltidsstudier i svenska och yrkeskunskaper. Utbildningen ska så långt som möjligt vara förlagd på en arbetsplats och kombineras med praktik, matchning och mentorskap. Efter avslutat nystartsår ges automatisk rätt till etableringsjobb för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Deltagande är ett krav för den som får sin försörjning från det offentliga, och den som vägrar delta kommer att få påtagligt lägre bidrag. För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor 2026. 3.2.8.2 Jobbsvenska Ersätt sfi med jobbsvenska. Dagens sfi har nått vägs ände. Trots insatserna är det ca 70 procent som inte slutfört den sista kursen (kurs D) efter tre år. Centerpartiet vill göra om sfi till jobbsvenska med två tydliga spår: praktisk jobbsvenska och akademisk svenska. Den första för personer med kortare utbildningsbakgrund, i huvudsak förlagd på och anpassad till en arbetsplats, att lära sig språket på jobbet. Utbildningen kombineras med yrkesförberedelser och avslutas med ett certifikat som bevisar praktisk språkförmåga. Akademisk svenska är till för personer med längre utbildningsbakgrund, med fokus på fördjupad språkundervisning som förbereder för fortsatta studier eller högkvalificerade yrken. För detta ändamål satsar Centerpartiet 100 miljoner kronor 2026. 3.3 Utsläppen ska ned Regeringen påstår sig presentera en vårändringsbudget som sänker utsläppen, men i själva verket är det en nedmontering av svensk klimatpolitik. Tidöpartiernas agerande är ansvarslöst och hotar inte bara vårt internationella föredöme, som är avgörande för att avvärja klimathotet, utan även svenska jobb och vår framtida konkurrenskraft. Medan regeringen talar om att nå klimatmålen, visar deras handlingar på raka motsatsen. Konsekvenserna av regeringens politik är tydliga. Försäljningen av nya elbilar i Sverige ligger på låga nivåer omkring 30–40 procent, medan nyförsäljningen är drygt 80 procent i Danmark och nära 100 procent i Norge.[6] Vi tappar tempo i elektrifieringen av transportsektorn, vilket gör att vi fortsätter vara beroende av fossila bränslen. Regeringens oförmåga att införa en effektiv skrotningspremie för att få bort de äldsta bilarna från våra vägar är ett tydligt tecken på deras bristande ambition. Källa: Mobility Sweden, Mobility Denmark och Opplysningsrådet for veitrafikken. Detta handlar inte bara om klimatet, det handlar om Sveriges framtida välstånd. Ett land som Sverige, som länge varit världsledande både i klimatomställning och i en tung industri som lastbilsbranschen, kan inte abdikera från ledartröjan. När vi tvekar satsar andra länder, som Kina, massivt på grön teknik, nya innovationer och elektrifiering. Vi riskerar att bli omsprungna, att våra svenska företag förlorar marknadsandelar och att jobben hamnar någon annanstans. Centerpartiet accepterar inte detta. För oss är det självklart: utsläppen ska ned, inte klimatambitionerna. 3.3.1 Dubbel miljöbilsbonus, till fem gånger fler Regeringens elbilspremie är otillräcklig för att på riktigt få fart på omställningen, särskilt för hushåll som vill ställa om men inte har råd med de höga kostnaderna för el- och biogasbilar. För att göra klimatsmarta val tillgängliga för fler vill Centerpartiet införa en kraftigt förstärkt miljöbilsbonus där hushåll kan leasa en miljöbil med en subvention på 2 000 kronor i månaden – nästan dubbelt så mycket som regeringens elbilspremie om 1 300 kronor. Syftet är att sänka trösklarna rejält och göra det möjligt för vanliga familjer, inte bara höginkomsttagare, att välja bort fossila alternativ. Genom att både ge hushållen en konkret ekonomisk lättnad och samtidigt driva på den gröna infrastrukturen vill vi skapa en snabbare, bredare och mer rättvis omställning där Sverige minskar sitt fossilberoende på riktigt. I april hade totalt 4 045 personer ansökt om den nya elbilspremien. Regeringens satsning omfattar 25 000–30 000 bilar under hela perioden 2026–2032. Centerpartiets bonus innefattar omkring 100 000–125 000 hushåll om året. Vårt förslag innebär nära en dubbelt så stor miljöbilsbonus, till fem gånger fler hushåll. 3.3.2 Storsatsning på klimatpremier för ellastbilar Sveriges gröna transportomställning befinner sig i ett kritiskt läge. Elektrifieringen av de tunga transporterna är helt avgörande för att nå våra klimatmål, men utvecklingen har tvärbromsat. Samtidigt som utsläppen från vägtransporterna fortsätter att vara en av våra största klimatutmaningar saknas i dag de tydliga och kraftfulla styrmedel som krävs för att företag ska kunna och vilja välja eldrivna lastbilar. Detta sker i ett läge där Sverige är ett av världens ledande länder inom lastbils­tillverkning. Våra företag har länge legat i framkant i utvecklingen av eldrivna tunga fordon, men nu riskerar vi att bli omsprungna av Kina som snabbt skalar upp både produktion och inhemsk efterfrågan. Utan en stark svensk hemmamarknad för ellastbilar blir det svårt för våra tillverkare att behålla sin position i den globala konkurrensen. Det är ett strategiskt misstag att låta denna marknad försvagas när den borde stärkas. En tydlig konsekvens av dagens politik är att efterfrågan på eldrivna lätta och tunga lastbilar är svagare än den borde vara. Regeringens klimatpremie för ellastbilar har varit otillräcklig och ineffektiv. Systemet har präglats av krångliga regler, långa hand­läggningstider och omfattande administration. Energimyndigheten har tvingats lägga stora resurser på att anställa fler handläggare, men trots detta har endast en liten andel av ansökningarna beviljats. Ett stort antal företag väntar fortfarande på besked. Därtill får en ellastbil inte beställas innan premien beviljats. Det innebär att särskilt små och medelstora företag tvingas ligga ute med stora summor eller helt avstå från att elektrifiera sin fordonsflotta. Det är en ordning som i praktiken försvårar omställningen för de aktörer som har minst ekonomiskt utrymme men störst behov av att minska sina driftskostnader och utsläpp. Nu krävs en kraftfull och sammanhållen strategi för att vända utvecklingen. Sverige behöver en politik som stärker vår hemmamarknad för produktion och användning av ellastbilar. För att företag ska kunna ta steget till elektrifierade transporter måste klimatpremien reformeras i grunden. Handläggningstiderna måste kortas avsevärt, informationen måste vara tydlig och ansökningsprocesserna måste förenklas. Premien bör höjas och dessutom kunna betalas ut direkt till lastbilsleverantören, så att företag slipper ligga ute med stora belopp och kan fatta investeringsbeslut snabbare. Med rätt styrmedel kan Sverige fortsätta vara en ledande kraft i den globala omställningen av tunga transporter. Utan dem riskerar vi att tappa både konkurrenskraft, innovationstakt och klimatnytta. Det är hög tid att stärka den svenska marknaden för ellastbilar och ge våra företag de förutsättningar de behöver för att leda utvecklingen. Centerpartiet satsar 1 miljard kronor årligen på klimatpremien för ellastbilar, varav 400 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. 3.3.3 Laddinfrastruktur i hela landet Sveriges omställning till en fossilfri transportsektor står inför en avgörande utmaning, där fokus nu behöver läggas på den tunga trafiken. För att klara klimatmålen och säkra svensk konkurrenskraft måste vi elektrifiera de lastbilar som utgör en grundläggande del i vårt transportsystem. Utan en fungerande laddinfrastruktur för tung trafik stannar inte bara lastbilarna utan hela Sveriges gröna omställning. För personbilar är det största hindret i dag tillgången på laddning för de som har parkeringsplats i anslutning till lägenheter, i bostadsrättföreningar och hyreshus, medan de som bor i villa har stöd för laddboxar med det gröna avdraget, som dessutom skulle stärkas med Centerpartiets politik. För den tunga trafiken är situationen den rakt motsatta. Här finns en alarmerande brist på laddstationer med tillräckligt hög effekt, vilket skapar enorma vita fläckar på kartan längs våra viktigaste transportstråk och i anslutning till logistikcenter. Åkerier som vill investera i eldrivna lastbilar vågar inte, eftersom de inte kan garantera att transporterna kommer fram. Regeringens politik är beklagligt kortsiktig och missar målet. Genom att ensidigt fokusera på det totala antalet laddstolpar, och ignorera det akuta behovet av hög effekt för tunga fordon, skapar man en falsk bild av framgång. Man löser ett problem som marknaden redan börjat hantera, medan den verkliga, systemkritiska flaskhalsen förblir olöst. Den livsviktiga tunga trafiken som binder ihop hela vårt land lämnas därhän. Centerpartiet föreslår därför en kraftfull och framsynt nationell strategi för att bygga ut laddinfrastrukturen för tung trafik i hela landet. Vi vill skifta fokus i de statliga stöden från breda subventioner för personbilsladdning till kraftfulla, riktade invester­ingar i snabbladdning med hög effekt. Dessa ska prioriteras på platser där behoven är som störst: längs våra europavägar och riksvägar och vid de logistiknav som är avgörande för näringsliv och landsbygd. Vår politik bygger bort räckviddsångesten för svensk åkerinäring och skapar förutsättningar för en snabb elektrifiering av hela transportsektorn. Det är en politik som stärker svensk konkurrenskraft, minskar utsläppen på riktigt och ser till att hela Sverige kan vara med i omställningen. Därtill vill vi underlätta för bostadsrättsföreningar och hyreshus att erbjuda laddning på de parkeringsplatser som är knutna till boendet. Centerpartiet utökar därför stödet till Klimatklivet med 400 miljoner kronor årligen, varav 200 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. 3.3.4 Säkra elförsörjningen – bygg kablarna till havsvindkraften Sverige har en enorm potential i havsbaserad vindkraft – en möjlighet att fördubbla vår elproduktion och säkra en fossilfri, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning för framtiden. Denna potential blockeras dock av regeringens kortsiktiga och ideologiskt drivna beslut. Genom ett direkt förbud mot att finansiera anslutningskablarna till havsbaserad vindkraft har regeringen effektivt satt stopp för en avgörande del av Sveriges gröna omställning. Konsekvenserna är kännbara. Som en direkt följd av regeringens beslut har Vatten­fall meddelat att man pausar projektet Kriegers flak – en vindkraftspark som ensam hade kunnat leverera el till en halv miljon sydsvenska hushåll. För södra Sverige, som redan lider av effektbrist, är detta en ren förvärring. Nu hotas tusentals jobb, och hushåll och företag i södra Sverige står inför hotet om ännu högre elpriser, precis som Sydsvenska Handelskammaren varnat för. Det mest anmärkningsvärda är att regeringen är bakbunden av Tidöavtalets ideologiska låsningar. Man har förbjudit användningen av Svenska kraftnäts flaskhals­intäkter för detta ändamål. Detta trots att dessa intäkter, som uppgår till tiotals miljarder kronor, är specifikt avsedda för att bygga ut överföringskapacitet och minska just de regionala flaskhalsar som plågar södra Sverige. Centerpartiet kan inte acceptera denna handlingsförlamning. Vi vägrar att låta svenska jobb och hushållens ekonomi offras på grund av politiskt spel. Därför avsätter vi i vår vårbudget 900 miljoner kronor för att säkerställa att anslutningskablarna till havsvindkraften byggs. Detta gör vi i väntan på ett ändrat och mer ansvarsfullt beslut kring användningen av flaskhalsintäkterna, så att hushåll och företag i södra Sverige snabbt får tillgång till den nödvändiga elproduktionen. 3.3.5 Fullständig återföring av vindkraftsskatten till kommunerna Sveriges framtida konkurrenskraft och välfärd är beroende av en snabb och storskalig utbyggnad av fossilfri elproduktion. För att klara industrins gröna omställning, sänka elpriserna för hushållen och skapa en svensk energisuveränitet behöver vi mer ren, svensk el. Utbyggnaden behöver ske på ett rättvist sätt så att de som bor där värdena skapas får ta del av utveckling. Därför vill vi återföra fastighetsskatten från elproduktion kommunalt, i ett första skede med vindkraften. Landbaserad vindkraft är, tillsammans med solkraft, det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att möta det växande elbehovet. Samtidigt ser vi hur viktiga vindkraftsprojekt stoppas eller försenas av kommuner som använder sitt veto. En central anledning är att den lokala nyttan upplevs som för liten i förhållande till den påverkan som en etablering innebär för närmiljön. Regeringen har visserligen identifierat problemet och infört ett ekonomiskt stöd till vindkraftskommuner, men deras modell är otillräcklig och byråkratisk och skapar inte den långsiktiga förutsägbarhet som krävs. Regeringens system bygger på ett tids­begränsat anslag som kommunerna ska ansöka om via Energimyndigheten, vilket är något helt annat än en direkt och rättmätig del av skatteintäkterna. Dessutom har regeringen höjt fastighetsskatten för vindkraftverk från 0,2 till 0,5 procent med syftet att uppnå teknikneutralitet, men låter de ökade intäkterna gå rakt in i statskassan i stället för att direkt gynna de samhällen som möjliggör produktionen. Centerpartiet föreslår därför en mer rättvis modell. Vi vill att fastighetsskatten från vindkraft, fullt ut och permanent, ska återföras direkt till de kommuner där vindkraft­verken är belägna. Detta ska inte ske via ett osäkert och ansökningsbaserat bidrags­system, utan som en direkt och automatisk överföring som stärker det kommunala självstyret och skapar verklig förutsägbarhet. För 2026 avsätter vi därför 455 miljoner kronor för detta ändamål, vilket är en högre ambitionsnivå än regeringens anslag på 370 miljoner kronor. Centerpartiet säkerställer att en större del av de värden som skapas också stannar lokalt. Genom att göra det lönsamt för kommuner att bidra till Sveriges energiförsörj­ning stärker vi rättvisan och snabbar på tillståndsprocesserna, frigör investeringar och accelererar klimatomställningen i hela landet. 3.3.6 Stärk Konkurrensverket En välfungerande konkurrens är grunden för en dynamisk och innovativ ekonomi. Vi ser dock en oroväckande utveckling där marknader blir alltmer koncentrerade, priserna stiger och stora aktörer stärker sin makt på bekostnad av mindre. När konkurrensen försvagas drabbas konsumenterna av högre priser och färre valmöjligheter. Samtidigt hämmas innovationen och småföretag får svårare att etablera sig och utmana de etablerade jättarna. Regeringen talar ofta om vikten av fria marknader och starka konsumenter, men dess agerande speglar inte denna retorik. Det slår mot både de företag som vill konkurrera på rättvisa villkor och de hushåll som pressas av stigande levnadskostnader. Att låta en central tillsynsmyndighet som Konkurrensverket arbeta med otillräckliga resurser och ett otydligt mandat underminerar marknadens grundläggande spelregler. Det skapar en osäkerhet där överträdelser riskerar att gå oupptäckta och marknadsmissbruk kan fortsätta ostört. Centerpartiet anser att det är hög tid att agera. För att vända utvecklingen och säkerställa en sund konkurrens i hela ekonomin krävs ett kraftfullt och proaktivt konkurrensverk. Vi föreslår därför en betydande förstärkning av Konkurrensverkets resurser. Med ett utökat anslag kan myndigheten intensifiera sin tillsyn, snabbare identifiera och ingripa mot konkurrensbegränsande beteenden och marknadsmissbruk samt genomföra fler djuplodande marknadsundersökningar. En förstärkning av Konkurrensverket är en investering i en starkare ekonomi, lägre priser för konsumenterna och bättre villkor för Sveriges företag. För detta ändamål satsar Centerpartiet 50 miljoner kronor 2026. 3.4 Välfärden ska fungera i hela landet En trygg och tillgänglig välfärd är grunden i vårt samhällskontrakt. Varje medborgare ska kunna lita på att få vård i tid, att barnen får en bra skola och att äldreomsorgen finns där när den behövs. Men just nu knakar välfärden i fogarna över hela Sverige. Vård­köerna växer, personalen går på knäna och allt fler kommuner och regioner tvingas till smärtsamma nedskärningar i skola, vård och omsorg. Regeringens svar på denna kris är helt otillräckligt. Resultatet av regeringens politik är skenande kostnader. Ansvaret vältras över på kommuner och regioner som tvingas välja mellan att höja skatten eller skära ned i kärnverksamheten. Centerpartiet accepterar inte denna nedmontering. Till skillnad från regeringen väljer vi att prioritera resurser där de gör verklig skillnad. Vi ser att det krävs kraftfulla satsningar på att ge skolan och äldreomsorgen de förutsättningar de behöver för att klara sitt uppdrag, för att korta vårdköerna och stärka primärvården. Våra satsningar krävs för att återupprätta förtroendet för välfärden. För oss är det en självklarhet att den service och trygghet som välfärden erbjuder måste finnas tillgänglig oavsett om du bor i en storstad, i en mindre tätort eller på landsbygden. 3.4.1 Skolfrånvaroteam efter finsk modell Problematisk skolfrånvaro är ett växande samhällsproblem som berövar unga deras framtidschanser. Forskningen är entydig: Frånvaro föder mer frånvaro och sänker en elevs framtidschanser. Varje missad lektion ökar tröskeln för att återvända, vilket inte bara leder till kunskapsförluster utan även till socialt utanförskap och psykisk ohälsa. När regeringen misslyckas med att presentera effektiva lösningar växer klyftorna och en hel generation riskerar att hamna efter. Regeringens passivitet är ett svek mot de elever som inte vill, men framför allt mot den bortglömda grupp som har det svårt i skolan på grund av otrygghet, psykisk ohälsa eller svåra hemförhållanden. Forskningen visar att konsekvenserna av långvarig frånvaro inte bara är sämre betyg utan en ökad risk för psykisk ohälsa, arbetslöshet och ett livslångt utanförskap. Att inte agera kraftfullt mot detta är att acceptera att barns livschanser avgörs av vilket stöd de råkar få, i stället för vilket stöd de har rätt till. Nu behövs en kraftfull reform som sätter stopp för detta. Centerpartiet föreslår därför att det införs en lagstiftning om skolfrånvaroteam, inspirerad av Finlands framgångsrika modell ”skolengagemang”. Teamen ska bestå av personal med kompetens från både skola och socialtjänst för att skapa en helhetssyn kring eleven. De ska arbeta upp­sökande när en elevs frånvaro når 10 procent, ha kontakt med och ge tydligt stöd till vårdnadshavarna samt ha dialog med barn- och ungdomspsykiatrin. Målet är att bryta negativa mönster innan frånvaron blir långvarig och befäst. Dessa åtgärder är en direkt investering i Sveriges framtid och i varje individs möjlighet att nå sin fulla potential. Det är en politik som flyttar fokus från att passivt konstatera problem till att aktivt lösa dem med metoder som har ett starkt forsknings­stöd. Medan regeringen väntar väljer vi att agera med en konkret, evidensbaserad plan som säkrar rätten till en fungerande skolgång och bryter det växande utanförskapet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor årligen. 3.4.2 Satsa på ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa bland barn och unga är en av vår tids största folkhälsoutmaningar och ett växande samhällsproblem som hotar en hel generations framtidstro och möjlighet att nå sin fulla potential. Andelen unga som rapporterar psykiska besvär som stress och ångest har ökat, och den psykiska hälsan är direkt kopplad till förmågan att klara skolan, skaffa ett jobb och forma sitt eget liv. När unga mår dåligt påverkas deras skolgång, vilket ökar risken för ofullständiga betyg och avhopp – en av de starkaste orsakerna till långtids­arbetslöshet och utanförskap. Att investera i tidiga och tillgängliga insatser för ungas psykiska hälsa är därför inte bara en fråga om vård utan en central del av en ansvarsfull ekonomisk politik och en förutsättning för att arbetslinjen ska fungera i praktiken. För Centerpartiet är det därför prioriterat att vända denna utveckling. Det handlar om att investera i våra unga och i Sveriges framtid, men framför allt är det en moralisk skyldighet. Varje barn som mår dåligt och varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället. 3.4.2.1 Förstärk ungdomsmottagningen Att unga mår bra och får en trygg start i vuxenlivet är avgörande för Sveriges framtid. Ungdomsmottagningarna spelar här en ovärderlig roll som en låg tröskel in till vården för både fysisk och psykisk hälsa. Det är en populär och väletablerad vårdform som måste finnas tillgänglig för alla unga, oavsett var i landet de bor. I dag ser vi hur en ung persons tillgång till stöd och vård styrs av postnummer och plånbok. Åldersgränser, öppettider och patientavgifter skiljer sig åt mellan regionerna, vilket skapar en oacceptabel ojämlikhet. Många unga vuxna hamnar mellan stolarna när de blir för gamla för ungdomsmottagningen men ännu inte hittat in i den vanliga primärvården. Samtidigt som den psykiska ohälsan skenar tvingas unga avstå vård på grund av kostnader, avstånd eller långa köer. Regeringens svar på denna växande kris är splittrat och otillräckligt. I stället för den politiska handlingskraft som krävs här och nu, ägnar sig regeringen åt fler utredningar och strategier med oklara resultat. Deras politik misslyckas med att adressera de verkliga hinder som unga möter. Detta leder till att unga lämnas ensamma i en kritisk fas av livet, och den alarmerande psykiska ohälsan tillåts växa sig starkare. Centerpartiet ser vikten av att sänka trösklarna till vården för att garantera att alla unga, oavsett var de bor eller vilken ekonomi de har, får tillgång till ett tryggt och kostnadsfritt stöd. Vi vill skapa en sammanhållen vårdkedja som inte lämnar någon mellan stolarna. Genom att investera i ungas hälsa bygger vi ett starkare och mer välmående Sverige för framtiden. Centerpartiet föreslår därför en mer kraftfull och sammanhållen modell för att sänka trösklarna och öka tillgängligheten till vården. Vi vill höja åldersgränsen för ungdoms­mottagningar till 25 år i hela landet, säkerställa att besöken är helt kostnadsfria, garantera digital tillgänglighet dygnet runt och stärka första linjens psykiatri på mottagningarna. Även tillgängligheten ska förbättras, särskilt på landsbygden, med längre öppettider och mobila ungdomsmottagningar. För detta ändamål avsätter vi 150 miljoner kronor årligen, varav 75 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. 3.4.3 Ett matlyft för våra äldre Maten vi serverar våra äldre ska vara en källa till glädje och livskvalitet, inte bara bränsle. En god och näringsrik måltid, serverad i en trivsam miljö, är en fråga om värdighet och en grundläggande rättighet i ett välfärdsland som Sverige. Det är en investering i hälsa som förebygger sjukdomar och sparar resurser i vården. Verkligheten är tyvärr en helt annan. I dag lider alldeles för många äldre av undernäring. Uppskattningar visar att det kan röra sig om så många som varannan boende på våra äldreboenden. Detta leder till onödigt lidande, ökad risk för fallolyckor, infektioner och ett kraftigt försvagat immunförsvar. Kvaliteten på maten styrs i dag av var du bor, vilket skapar oacceptabla klyftor i hälsa och välmående mellan Sveriges äldre. Regeringen har inget tydligt svar på denna tysta kris. Trots medvetenheten om hur vanligt undernäring är bland våra äldre har man inte tagit nödvändiga initiativ för att ge kommunerna rätt verktyg och resurser. Resultatet är att äldre med hemtjänst blir hänvisade till att beställa mikromat från affärerna eller att söndagssteken blir indragen på äldreboendet av besparingsskäl. Dessutom har vissa äldreboenden behövt begränsa eller sätta stopp för alkoholservering vid gemensamma aktiviteter. Vissa kommuner går före och gör ett fantastiskt arbete medan regeringen inte har insett hur viktig matfrågan är. Centerpartiet föreslår därför ett matlyft för äldreomsorgen. För att ge kommunerna möjlighet att genomföra detta föreslår vi ökade generella statsbidrag med målet att våra äldre både ska må bra och känna livsglädje genom kvalitativ mat serverad i en trivsam miljö. För detta ändamål satsar Centerpartiet 150 miljoner kronor på halvårseffekt 2026. 3.4.4 IVF: ge fler möjlighet att få första barnet – och syskon En tydlig effekt av regeringens splittrade politik är att vägen till föräldraskap förblir en fråga om plånbok, bostadsort och stelbenta regler. För allt fler ofrivilligt barnlösa utgör dagens system en onödig och smärtsam osäkerhet, där tillgången till vård är ojämlik och möjligheterna begränsas av en politik som inte hängt med i människors verklighet. Regeringens satsning på att fördubbla antalet offentligt finansierade IVF-försök från tre till sex är ett välkommet och viktigt steg i rätt riktning, ett förslag Centerpartiet länge drivit. Men den är samtidigt ett typexempel på en politik som stannar halvvägs. Genom att exkludera behandling för dem som redan har ett barn skapar regeringen en orättvis och ologisk skiljelinje. Förslaget svarar inte alls upp mot den verklighet som många familjer möter, där drömmen om ett syskon antingen krossas eller tvingar fram privat­ekonomiska beslut som slår hårt mot hushållen. Nu behövs en kraftfull och sammanhållen strategi för att på allvar göra familje­bildning möjlig för fler. Centerpartiet föreslår därför en helhetslösning som gör fertilitetsvården mer tillgänglig och rättvis för alla. Vår politik går ut på att den utökade rätten till sex IVF-försök även ska omfatta dem som vill skaffa syskon, så att familjer kan växa på sina egna villkor. Vidare vill vi ersätta dagens stelbenta åldersgränser med individuella medicinska bedömningar och införa ett nationellt regelverk som säker­ställer en likvärdig fertilitetsvård av hög kvalitet i hela landet. Denna åtgärd är en investering i livskvalitet, jämlikhet och ett mer familjevänligt Sverige. Det är en politik som bygger ett samhälle där drömmen om familj inte krossas av ekonomiska eller byråkratiska hinder, utan där stödet finns där när människor behöver det – oavsett livssituation. För detta ändamål satsar Centerpartiet 50 miljoner kronor extra för 2026 och 100 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.5 Krisstöd – och stärkt konkurrenskraft med sänkt gårdsskatt för svenska matproducenter Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Den eskalerande konflikten i Mellanöstern och blockaden av Hormuzsundet har skapat en akut kostnadskris som slår med full kraft mot svensk livsmedelsproduktion. Priserna på avgörande insatsvaror som diesel och gödsel skenar, samtidigt som lönsamheten för våra bönder redan är pressad. Många bönder kommer att producera mat med förlust. Situationen är inte längre ett framtida hot, utan den hotar vår livsmedelsproduktion här och nu. Ökar kostnaderna för svenska mat­producenter är risken att det antingen drabbar svenska matpriser eller att svenska bönder slås ut av konkurrenter som får stöd för att sänka sina kostnader. Regeringens passivitet är oacceptabel. Medan de konstaterar att läget har ”påtaglig påverkan” på svensk ekonomi, upplever våra lantbrukare en fullskalig kris som riskerar att allvarligt påverka vår självförsörjning av livsmedel om inga politiska åtgärder vidtas. Kostnadsutvecklingen mellan februari och april 2026 har lett till kraftigt höjda priser på insatsvaror, enligt LRF. Sammantaget ökade kostnadsnivån på diesel, kväve och soja med över 1,5 miljarder kronor mellan februari och april 2026. En växtodlare förlorar i dagsläget pengar på varje hektar brödvete som odlas. Detta är en ohållbar ekvation som, om den inte hanteras omedelbart, kommer att leda till minskad produktion, stigande matpriser och ett farligt ökat importberoende. Att trygga den svenska matförsörjningen är en av våra viktigaste beredskapsfrågor. Centerpartiet har ett tydligt mål: Sverige ska producera minst 80 procent av den mat vi konsumerar. För att nå dit och för att säkra produktionen i detta akuta läge krävs politisk handlingskraft. Centerpartiet föreslår därför ett kraftfullt krisstöd till Sveriges lantbrukare i form av ett direkt ekonomiskt stöd för att kompensera för de höga kostnaderna för insatsvaror. Detta är nödvändigt för att säkra likviditeten på gårdarna och ge bönderna mod att våga så och fortsätta producera mat till det svenska folket. Dessutom vill Centerpartiet att den nuvarande återbetalningen av dieselskatt ska förlängas. För att kompensera för de skenande kostnaderna för insatsvaror satsar Centerpartiet som en första åtgärd 500 miljoner kronor i år. Om omvärldsläget visar sig kräva det är vi redo att öka krisstödet ytterligare, precis som under torkan 2018 och energikrisen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Utöver det omedelbara krisstödet krävs långsiktiga åtgärder som sänker kostnads­trycket och stärker konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. På sikt vill Centerpartiet därför se en permanent lösning genom ett teknikneutralt jordbruksavdrag. Detta är inte enbart en fråga för bönderna, det är en fråga för hela Sveriges trygghet. Utan lönsamhet finns inga bönder, och utan bönder finns ingen svensk mat. Att i detta läge tveka är att spela ett högt spel med vår nationella försörjningsförmåga. Center­partiet tar ansvar för att hela Sverige ska fungera, i vardag och i kris. Vi investerar i ett livskraftigt lantbruk som kan fortsätta leverera hållbar och säker mat till våra bord. Medan regeringen talar om stärkt livsmedelsberedskap och vikten av inhemsk produktion, blundar den för den orättvisa som straffar svenska bönder. Lantbrukare bär inte bara vanliga företagarskatter, utan också en särskilt tung kostnadsbörda genom höga energi- och kapitalkostnader samt ett omfattande regelkrångel som andra företagare inte möter på samma sätt. Samtidigt är regeringens passivitet ett svek mot både producenterna och konsumenterna. Sverige kan inte fortsätta beskatta matproduktionen som vilken annan näring som helst, utan att kompensera för unika kostnader som energi, kapitalbindning och en regelbörda som motsvarar uppemot 149 timmar per år. När regeringen underlåter att agera blir resultatet att lönsamheten urholkas och investeringar uteblir, vilket direkt hotar vår långsiktiga livsmedelsförsörjning. Nu behövs en sammanhållen och långsiktig strategi för att vända utvecklingen. Centerpartiet föreslår därför ett jordbruksavdrag som sänker den orättvisa gårdsskatten och gör det mer lönsamt att producera mat i Sverige. Det stärker lönsamheten för gårdar som bär höga kostnader, förbättrar villkoren för investeringar och generationsskiften samt gör det mer attraktivt att hålla produktionen i Sverige. För Centerpartiet är detta en nödvändig investering i en levande landsbygd, svensk konkurrenskraft och vår gemensamma trygghet. Genom att sänka den orättvisa gårds­skatten säkerställer vi inte bara bättre villkor för gårdarna, utan vi stärker också jobben, klimatet och Sveriges motståndskraft i kris. Det är en politik som går från ord till handling och som på allvar gör det mer attraktivt att odla, hålla djur och investera i svensk matproduktion. För detta ändamål satsar vi 800 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.6 Innovationsstöd bränsle från jord och skog Sveriges omställning till ett fossilfritt transportsystem kräver att vi tar tillvara hela landets potential. Vi har unika förutsättningar att producera hållbara och avancerade biodrivmedel från restprodukter från vårt jord- och skogsbruk. Detta är en strategisk tillgång som kan stärka vår konkurrenskraft, skapa nya gröna jobb på landsbygden och bygga en robust nationell försörjningsberedskap. Trots denna potential stannar investeringarna av. Att bygga nya produktions­anläggningar för avancerade biodrivmedel är kapitalintensivt och förknippat med stora ekonomiska risker och långa ledtider. När de politiska signalerna dessutom är otydliga och kortsiktiga blir osäkerheten för stor. Innovativa företag som vill satsa vågar inte, och den storskaliga svenska produktion vi behöver uteblir. Regeringens politik har aktivt förvärrat denna osäkerhet. Genom att inte ersätta reduktionsplikten med något annat system har regeringen ryckt undan mattan för marknaden och skickat en tydlig signal om att den inte prioriterar inhemska bio­drivmedel. Detta har skapat ett investeringsklimat präglat av oförutsägbarhet, där företag som är redo att investera i stället avvaktar. Konsekvensen är att vi går miste om arbetstillfällen, ökad självförsörjning och en viktig inkomstkälla för Sveriges lant- och skogsbrukare. Centerpartiet föreslår därför en mer kraftfull och långsiktig strategi. För att bryta stilleståndet krävs en politik som minskar riskerna och skapar den trygghet som krävs för att våga investera. Vi har tidigare föreslagit att staten bör agera som en stabil kund genom att upphandla stora volymer biodrivmedel. Utöver detta vill vi införa ett riktat innovationsstöd till de aktörer som utvecklar och producerar avancerade biodrivmedel från svenska restprodukter. För detta ändamål avsätter vi 700 miljoner kronor årligen, varav 250 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. Vår modell säkerställer att den ekonomiska risken för företagen minskar, att tiden från idé till färdig anläggning kortas och att vi bygger upp en stark hemmamarknad. Genom att stärka innovationskraften i hela värdekedjan, från råvara till färdigt bränsle, kan vi använda hela potentialen i våra skogar och åkrar, och låta Sverige leda omställningen. 3.4.7 Rädda nattågen När Trafikverket tvingas halvera antalet nattåg till övre Norrland är det ett direkt resultat av en Tidöpolitik som sviker hela landets behov. Detta sker trots att Trafik­verket i sitt eget budgetunderlag tydligt varnat för att det saknas 200–300 miljoner kronor för att upprätthålla trafiken. Samtidigt som tågen ställs in är regeringens enda svar att tillsätta en utredning som bekvämt nog ska presenteras först efter riksdagsvalet. Att skjuta problemen på fram­tiden samtidigt som avgångar ställs in här och nu är ett svek mot alla som är beroende av tåget för arbete, studier och familj. Nu behövs en kraftfull och omedelbar insats för att vända utvecklingen. Centerpartiet föreslår därför att Trafikverket ges de resurser de behöver för att trygga den samhälls­viktiga trafiken. Vi vill skjuta till de 300 miljoner kronor som krävs för att säkerställa att trafiken till norr kan återställas och upprätthållas, så att människor och företag i hela landet kan lita på tåget. Centerpartiet tror på ett Sverige som håller ihop, i klimatet och i Norrlands framtid. Det är en politik som säkerställer att hela landet kan leva och verka på likvärdiga villkor. Regeringen erbjuder senfärdiga utredningar medan tågen ställs in. Vi väljer att agera nu för att trygga Norrlands livsviktiga förbindelser och stärka hela Sveriges konkurrenskraft. I vårbudgeten för 2026 satsar vi 150 miljoner kronor för 2026 på detta ändamål, och 300 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.8 Sänkta färjepriser för gotlänningar Gotland är en unik och strategiskt viktig del av Sverige. Att säkerställa likvärdiga levnadsvillkor, en robust välfärd och goda kommunikationer för gotlänningarna är inte en lokal eller regional fråga, det är en nationell angelägenhet som rör hela Sveriges sammanhållning och säkerhet. Verkligheten är dock att de höga transportkostnaderna och ölägets unika förutsätt­ningar lägger en tung och orättvis börda på både hushållens ekonomi och regionens välfärd. När kostnaden för att resa till och från fastlandet skenar, och när det regionala ansvaret för skola, vård och omsorg måste bäras med ett mindre och mer sårbart befolkningsunderlag, skapas strukturella nackdelar som underminerar Gotlands utvecklingskraft. Regeringens svar på dessa grundläggande utmaningar är symtomatiskt för dess bristande förståelse för förutsättningarna utanför storstäderna. Man presenterar en otillräcklig och kortsiktig biljettprissänkning som dels är för liten och för tillfällig, dels samtidigt ska omfatta både färjetrafik och flyg. Vi föreslår en kraftfull och långsiktig Gotlandssatsning som möter öns verkliga behov. Vi vill gå före regeringen och anslå dubbelt så mycket som deras otillräckliga förslag innehåller, i linje med vad Region Gotland själva utrett. Vår satsning är en rejäl förstärkning av anslaget för att säkerställa konkurrenskraftiga och rättvisa biljettpriser. För detta ändamål satsar Centerpartiet dubbelt så mycket jämfört med regeringens 125 miljoner för 2026. Vår satsning på 250 miljoner gäller halvårsvis med 250 miljoner kronor 2026 och 500 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.9 Korta köerna på Migrationsverket Migrationspolitiken har under Tidöregeringen inte präglats av ordning utan oreda. Grova brottslingar har inte kunnat utvisas till länder där de är medborgare, medan svenska tonåringar som vuxit upp i Sverige och gått i skolan i Sverige, utvisas på sin 18-årsdag till länder som de i många fall inte varit i sedan de var mycket små och vars språk de inte talar, eftersom de anses ”sakna anknytning till Sverige”. Samtidigt utvisas personer som gjort rätt för sig, betalat skatt till välfärden och skaffat sig arbete, ofta inom viktiga bristyrken i vården, eftersom regeringen retroaktivt rivit upp spårbytes­möjligheten som dessa människor utgått från, och på det lagt ett orimligt lönekrav för att stanna i Sverige. Nu hävdar regeringen att man inlett en ”paus” i utvisningarna för tonåringar, men många utvisningsbeslut pågår likafullt. Det är en politik som är helt orimlig ekonomiskt, när svenska ungdomar som utbildats i Sverige och vill studera till bristyrken, kastas ut, när människor som betalar skatt och fyller viktiga samhällsroller kastas ut på godtyckliga grunder. Dessa direkta ekonomiska kostnader i form av skatte­bortfall borde på ett helt annat sätt synas och kostnadssättas när de illa genomtänkta reformerna genomförs i statsbudgeten i stället för att döljas som i dag. Dessutom skapar de illa genomtänkta åtgärderna stora kostnader för Migrationsverket, som varit tydligt med att de inte har resurserna att genomföra politiken, och att livsavgörande beslut kan bli lidande. En tydlig effekt av regeringens politik är de extrema handläggningstiderna hos Migrationsverket, vilka skapar en akut kris för både Sveriges konkurrenskraft och enskilda människors liv. Medan regeringen aviserar nödvändiga satsningar för sina egna nya förslag i höstbudgeten 2026, gör man ingenting i vårbudgeten för att avlasta myndigheten här och nu, trots att Migrationsverket tydligt har larmat om att de behöver 151 miljoner kronor för att förhindra en systemkollaps. Samtidigt som köerna växer är regeringens enda svar att höja avgifterna för den som söker tillstånd. Denna avgiftshöjning är en ineffektiv åtgärd som i praktiken blir en straffskatt på arbete och familjeåterförening. Den svarar inte alls upp mot den ekonomiska verklighet som svenska företag eller de familjer som hamnar i kläm möter. Att skjuta ansvaret på den enskilde i stället för att lösa den akuta resursbristen är ett svek mot både näringslivet och medmänskligheten. Nu behövs en kraftfull strategi för att vända utvecklingen. Vår satsning möter direkt det behov som Migrationsverket själva pekat ut och som regeringen ignorerar. Pengarna ska gå till att minska de orimliga väntetiderna så att företag snabbare kan anställa den kompetens de är i skriande behov av. Resurserna ska även säkerställa att de ungdomar som felaktigt utvisats till bl.a. Iran får sina ärenden prövade skyndsamt och inte tvingas vänta oproportionerligt länge på att kunna återvända till tryggheten i Sverige. Detta är av stor vikt för svensk konkurrenskraft och tillväxt. Genom att säkerställa en fungerande och rättssäker migrationsprocess ser vi till att människor inte hamnar i kläm helt i onödan, samtidigt som vi ger företagen de förutsättningar de behöver för att kunna växa och skapa jobb i hela landet. Centerpartiet föreslår därför en treårig satsning för att korta handläggningstiderna och stoppa tonårsutvisningarna, med 76 miljoner kronor för 2026 och 151 miljoner kronor för både 2027 och 2028. 3.4.10 Satsa på civilsamhället: på föreningsliv, idrott, friluftsliv, folkbildning och samlingslokaler Civilsamhället är inte något vid sidan av, utan själva grunden för ett välmående och tryggt samhälle. Det är där gemenskap byggs, där människor finner mening och där tillit växer underifrån. För Centerpartiet är ett starkt och oberoende civilsamhälle en avgörande förutsättning för en levande demokrati och ett av de mest effektiva sätten att minska kriminalitet. Varje krona som investeras i föreningsliv, mentorskap och lokala nätverk skapar trygghet, gemenskap och positiva förebilder. Civilsamhället bygger relationer där staten inte alltid når fram – i idrottsföreningar, kulturverksamheter, trossamfund och lokala initiativ som ger unga, och andra, ett sammanhang, ansvar och en meningsfull fritid. Detta är avgörande för att stärka alla människors nätverk och jobbmöjligheter och för att förebygga såväl kriminalitet som psykisk ohälsa. Dessutom är ett starkt civilsamhälle en central integrationsfråga. Vägen till ett jobb börjar ofta med en referens från en tränare, en ledare eller en annan vuxen som tror på en. Genom att stärka civilsamhället stärker vi de nätverk som hjälper människor att välja rätt väg, hitta sin plats och ta steget in i arbetslivet. Det fungerar som en skola i demokrati, främjar personlig utveckling och agerar som ett viktigt skyddsnät vid både personliga och samhälleliga kriser. En satsning på civilsamhället är därmed en investering som både förebygger brott och bygger ett mer sammanhållet samhälle. Folkbildningen, vars resurser hastigt nedmonterats av Tidöregeringen, måste skyndsamt återupprättas. Den spelar en central roll för kunskaper som ofta leder till jobb och företagsamhet, skapande och personlig bildning och frihet. Den nedvärdering av folkbildning som skett under Tidöregeringen är både djupt okunnig om hur verksamheterna fungerar runt om i Sverige och skadlig för samhället. För Centerpartiet är civilsamhället inget vid sidan av. Det är själva grunden. Det är där gemenskapen byggs, där människor hittar mening och där välmående och tillit växer underifrån. Det har en avgörande roll i att förebygga kriminalitet och psykisk ohälsa genom att ge unga och andra en meningsfull fritid, sammanhang och framtidstro. Centerpartiet föreslår därför en stor satsning på civilsamhället, på föreningslivet, på idrotten, på samlingslokaler och på att återupprätta resurserna till folkbildningen på 500 miljoner kronor för 2026 och 1 miljard kronor för både 2027 och 2028. 3.4.11 Lys upp landsbygden För Centerpartiet är det en självklarhet att hela Sverige ska leva och utvecklas. En fungerande infrastruktur är en förutsättning för detta. Det handlar om mer än bara vägar att köra på; det handlar om tryggheten att kunna röra sig i sitt närområde, oavsett om man är barn på väg till skolbussen, företagare på väg hem från jobbet eller motionär på kvällspromenad. Vi ser nu med stor oro hur regeringen, genom Trafikverket, nedmonterar lands­bygdens grundläggande service. Under förevändning att följa ett föråldrat regelverk, släcks by efter by ned. Trafikverkets argument är att belysningen inte tillför tillräckligt värde för trafiksäkerheten. Detta är ett underbetyg till regeringens landsbygdspolitik. Belysning handlar inte bara om bilars framkomlighet, utan även om människors trygghet. När regeringen talar om att hela Sverige ska leva, är det kontraproduktivt att dess egen myndighet aktivt släcker ned samma platser. Detta är en politik som överger landsbygden och vältrar över ansvaret och kostnaderna på kommuner och enskilda vägföreningar, som redan kämpar med en ansträngd ekonomi. Centerpartiet accepterar inte denna utveckling. Vi har tidigare agerat och avsatt medel för att säkra belysningen och vi är beredda att göra det igen. Det är dags att staten tar sitt långsiktiga ansvar. Därför krävs ett omedelbart stopp för nedmonteringen. All planerad nedmontering av befintlig vägbelysning på landsbygden ska pausas i väntan på en ny, långsiktig och hållbar nationell strategi. Staten måste ta sitt ansvar. Trafikverket bör få i uppdrag att erbjuda kontinuerlig ersättning till kommuner och enskilda vägföreningar för drift, underhåll och nödvändiga reinvesteringar i den belysning som Trafikverket i dag anser sig kunna avveckla. Där lokala aktörer inte klarar av ansvaret själva, måste staten garantera att ljuset inte släcks. För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026 och 50 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.12 Polisen ska finnas på gator och torg – i alla utsatta områden En tydlig effekt av regeringens politik är att samhällskontraktet urholkas på lands­bygden. Trots historiskt stora satsningar på polisen som vi stått bakom monteras den lokala närvaron ned i en alarmerande takt. I Dalarna, Blekinge och på flera andra platser i landet stänger polisen ned, vilket tvingar medborgare att resa allt längre för att uträtta grundläggande ärenden som att anmäla brott eller hämta ut ett pass. Samtidigt finns inte tillräckligt många poliser i yttre tjänst i utsatta områden där medborgarna kan känna sig hotade och förtryckta av organiserad kriminalitet, som däremot är ogenerat synlig på gator och torg. Sverige har en allvarlig situation med en organiserad brottslighet på frammarsch. Samtidigt fortsätter den organiserade brottsligheten, våld i relationer samt mängdbrott att drabba människor i hela vårt land. Regeringen och dess stödparti missar att värna tryggheten i människors vardag på landsbygden. Att hänvisa till digitala tjänster är ett svek mot de äldre, de resurssvaga och de som helt enkelt behöver möta en polis för att känna förtroende. Resultatet är ett samhälle där statens närvaro dras tillbaka precis där den behövs som mest, vilket slår hårdast mot dem som har svårast att göra sina röster hörda. Nu behövs en kraftfull och omedelbar satsning på synliga och närvarande poliser, vilken måste inkludera att nedmonteringen av poliskontor stoppas. För oss i Centerpartiet handlar det inte bara om hur många poliser vi har utan var de finns och vad de gör. Regeringens centraliseringspolitik leder till ett enormt resursslöseri. Varje nyutexaminerad polis som tvingas ägna timmar åt att pendla mellan allt färre stationeringsorter är en förlorad resurs för det brottsförebyggande arbetet. Den ovärderliga lokalkännedomen går förlorad när polisen blir en besökare i stället för en självklar del av lokalsamhället. Därför är vår satsning inte bara en investering i fler öppna poliskontor utan en direkt investering i fler effektiva timmar för poliser i yttre tjänst. Det säkerställer att skattebetalarnas pengar ger maximal trygghetseffekt där den behövs som mest. Vår politik handlar om att återupprätta den lokala polisnärvaron, förkorta avstånden för medborgarna och se till att polisen har resurser att agera mot alla brott, från våld mot barn och kvinnor, narkotikabrott och stölder till bedrägerier. Denna reform stärker samhällskontraktet och tryggheten i hela Sverige. Det är en politik som bygger förtroende mellan medborgare och stat och som säkerställer att alla, oavsett bostadsort och livssituation, kan lita på att polisen finns där när de behövs. Vi väljer att investera i en synlig och närvarande polis i hela landet. Omprioriteringen omfattar 500 miljoner kronor på helårsbasis och 250 miljoner kronor i vårbudgeten. 3.4.13 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor I den pågående expansionen av rättsväsendet är det avgörande med ett helhets­perspektiv. Centerpartiet vill se ett helhetsgrepp om trygghetsfrågorna – från ett kraft­fullt brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete till förstärkta stödinsatser för brottsoffer, men även effektiva åtgärder för att återanpassa individer som avtjänat sina straff. För att detta ska lyckas måste alla medarbetare i hela rättskedjan ges goda förutsättningar och de resurser som krävs för att hantera komplexa ärenden. För att förhindra återfall i brott måste samhället erbjuda ett starkt stöd till den som vill lämna ett kriminellt liv. Den grova organiserade brottsligheten kryper allt längre ned i åldrarna, vilket ställer nya krav på samhällets insatser. Barn och unga har specifika behov, rättigheter och skyldigheter som skiljer sig från vuxnas. Dagens metoder är inte alltid anpassade för minderåriga, och kunskapen om unga gängkriminella hos myndigheter och kommuner är otillräcklig. Därför vill Centerpartiet inrätta ett nationellt avhopparprogram för barn och unga. Vi vill även skapa ett särskilt avhopparprogram för kvinnor, vars roll i gängen ofta är komplex, där de kan vara både förövare och offer. Deras behov och hotbild skiljer sig från mäns, vilket kräver ett anpassat program för att de ska kunna lämna kriminaliteten på ett säkert sätt. För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026 och 50 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.14 Inrätta ekokrim för att jaga gängens pengar Den organiserade brottsligheten utgör ett allt större hot mot vårt samhälle. Kriminella nätverk agerar i dag som koncerner med hjälp av s.k. möjliggörare som skapar en legitim fasad för brottslig verksamhet. Detta snedvrider konkurrensen och skadar hela näringslivet. Centerpartiet vill att Ekobrottsmyndigheten ombildas till ekokrim med ett tydligt uppdrag att bekämpa korruption och otillåten påverkan som är nödvändigt för att skydda våra seriösa företagare. Det krävs en samlad spetskompetens och en effektivare struktur för att strypa den ekonomiska motor som göder gängvåldet. För Centerpartiet är det en självklarhet att staten måste garantera tryggheten och upprätthålla en sund konkurrens där seriösa företagare kan verka och växa. I dag ser vi hur den kriminella ekonomin, med allt från avancerade bedrägerier till storskalig miljöbrottslighet, riskerar att slå ut laglydiga företag och urholka förtroendet för våra institutioner. Den nuvarande organisationen för att bekämpa dessa brott är inte tillräckligt vass. De kriminella har hittat nya lukrativa inkomstkällor i systematisk och grov miljö­brottslighet, inte minst kopplat till avfallshantering. Detta hotar inte bara vår miljö och hälsa, utan konkurrerar också ut de seriösa aktörerna i branschen som investerar i hållbara lösningar. I dag saknas en samlad nationell resurs för att utreda dessa komplexa brott. Ekokrim ska få ett uttryckligt uppdrag och de resurser som krävs för att kraftfullt bekämpa miljöbrott. För att framgångsrikt utreda avancerad ekonomisk brottslighet krävs djup specialistkompetens inom ekonomi, juridik och näringslivsförhållanden. Dagens modell skapar ineffektivitet och resurskonflikter. Ekokrim ska självständigt kunna anställa och utbilda de utredare, jurister och revisorer som krävs. Detta gör det möjligt att bygga starka, tvärfunktionella team och attrahera den bästa kompetensen för att bekämpa den systemhotande brottsligheten. Myndigheten ska ha ett breddat uppdrag som omfattar korruption och grov miljö­brottslighet samt full befogenhet att hantera sin egen personal och utredningsresurser. Detta är ett avgörande steg för att försvara den sunda konkurrensen, skydda vår miljö och säkra ett tryggt och rättssäkert företagsklimat i hela landet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 315 miljoner kronor 2026 och 1 322 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.15 Kvinnors trygghet Alltför många kvinnor förlorar varje år sitt liv till följd av våld i nära relation. För att bryta denna utveckling och stärka skyddet för våldsutsatta anser Centerpartiet att det krävs kraftfulla och riktade insatser. Vi föreslår därför reformer inom flera centrala områden. I dag lever cirka 35 000 personer i Sverige med skyddade personuppgifter. Enligt Skatteverkets undersökning från 2022 har över 40 procent av dessa skyddsskäl på grund av hot och våld i nära relation. Att tvingas leva gömd innebär en extrem inskränkning i livsutrymme och frihet, där vardagliga situationer medför stora säkerhetsrisker. Det är därför synnerligen allvarligt att skyddade uppgifter vid upprepade tillfällen röjs av myndigheter och rättsväsendet. Riksrevisionen har i en rapport från 2024 konstaterat att statens skydd för hotade personer är bristfälligt. Konsekvenserna för den enskilde är förödande. För att skärpa ansvaret och ge de drabbade upprättelse föreslår Centerpartiet att ett automatiskt skadestånd ska utgå till personer med skyddade personuppgifter som får sin identitet röjd av en myndighet. 3.4.15.1 Nationellt lämnaprogram och exitprogram från prostitution Ekonomiskt beroende och svårigheter att finna en ny bostad är några av de avgörande hindren för kvinnor som vill lämna en våldsam relation. Våldsutsatta kvinnor behöver ett samordnat stöd och en ekonomisk trygghet i den kritiska lämnandefasen. Center­partiet vill inrätta ett nationellt lämnaprogram och en lämnapeng, som säkerställer att ekonomin inte blir ett hinder för att undkomma våld. Vi vill också starta ett nationellt exitprogram för personer i prostitution. De som utnyttjas i sexuell exploatering tillhör de mest utsatta individerna i samhället och måste erbjudas en trygg och pålitlig väg ut. 3.4.15.2 Skyddade boenden Reformen om skyddat boende hade till syfte att stärka rättigheterna för våldsutsatta. Trots goda intentioner är indikationerna tydliga: Sedan reformen trädde i kraft har färre medföljande barn fått plats och flera skyddade boenden tvingats stänga. Tillgången på skyddsplatser har minskat, vilket är en oacceptabel utveckling. Även om Statskontoret har i uppdrag att följa upp tillämpningen av lagstiftningen, kan tillgången på skydd för våldsutsatta inte vänta på en utvärdering. Vi anser därför att staten måste ta ett större och mer aktivt ansvar för att säkra tillgången på ändamåls­enliga skyddade boenden i hela landet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 80 miljoner kronor 2026 och 165 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.16 Ännu inget beslut att flytta civila underrättelsemyndigheten och inrätta en civil underrättelsetjänst I budgeten görs en särskild överföring av 1,1 miljarder kronor i resurser från försvarets finansiering (utg.omr. 6) till internationell samverkan (utg.omr. 5) för inrättandet av en civil underrättelsetjänst. Utan beslut att detta ska genomföras och utan att någon proposition prövats av riksdagen, ska inte beslut föregripas i en vårändringsbudget. Det är omöjligt att göra en sådan stor överföring av resurser i statsbudgeten innan man över huvud taget vet hur utformningen av den nya underrättelsetjänsten ser ut. Centerpartiet föreslår därför att resurserna återförs till utgiftsområde 6. Ställningstagande i frågan görs före budgetanslag. Centerpartiet avvaktar med beslut tills propositionen lagts på riksdagens bord. 4 Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna Sverige befinner sig i ett mycket osäkert läge med krig i vårt närområde, stridigheter i Mellanöstern, med stor påverkan på energipriserna, och en arbetslöshet bland de högsta i EU. Samtidigt står landet inför omfattande investeringsbehov för att klara klimat­omställningen, stärka den nationella försvarsförmågan och säkra kvaliteten och tillgängligheten i välfärden. Samtidigt måste arbetslinjen värnas. Centerpartiets analys av finanspolitiken utgår från att dessa utmaningar kräver en aktiv och reforminriktad politik som förenar ansvarstagande för de offentliga finanserna med kraftfulla åtgärder för tillväxt och sysselsättning. Centerpartiet står för en ekonomisk politik som förenar ansvar med framåtrörelse. Sverige behöver en ekonomisk politik som får fler i arbete och fler företag att växa, inte en politik som passivt väntar på bättre tider. Vi accepterar delar av regeringens bedömning av de offentliga finanserna, men vi drar en annan slutsats. I ett svagt konjunkturläge med extrem osäkerhet krävs mer, inte mindre, handlingskraft. Centerpartiet argumenterar för strukturreformer som sänker kostnaderna för att anställa och investera, snarare än passivitet eller konsumtionsdrivande bidrag. En mer aktiv finanspolitik behövs samtidigt som vi värnar det finanspolitiska ramverket som säkrar långsiktig stabilitet. 4.1 Inriktning för framtida finansiering I en tid av stor osäkerhet behövs investeringar i det som bygger Sverige starkt genom arbete, företagande och framtidsinvesteringar. Den ekonomiska politiken måste i högre grad inriktas på att lösa Sveriges strukturella problem, såsom den höga arbetslösheten och det svaga företagsklimatet, snarare än att enbart förlita sig på generella stimulanser. Det strukturella sparandet bedöms av regeringen vara neutralt 2025 (räknat utan Ukrainastöd), men samtidigt ligger regeringens prognos för BNP-tillväxten under kommande år högre än hos de flesta andra bedömare. En något mer expansiv finans­politik behövs och går att motivera mot bakgrund av det svaga konjunkturläget för att öka sysselsättning och produktion i svensk ekonomi och bidra till att dämpa oron bland hushåll och företag. Viktiga åtgärder för att bidra med finansiering för prioriterade reformer, men också för att öka arbetsutbudet, handlar om att få människor i arbete. Trygghetssystem som riktas till människor som är arbetsföra måste ha ett ökat jobbfokus och fungera som omställningsförsäkringar. Ett ökat inslag av kvalificering in i välfärdssystemen kan också bidra med reformutrymme. Därtill bör antalet riktade statsbidrag minska, till förmån för ökade generella statsbidrag. Ineffektiva undantag från miljö- och klimat­skatter bör också undanröjas. Centerpartiet vill också se att resurser ska öronmärkas för investeringar som ökar Sveriges framtida produktionsförmåga, och det vi särskilt pekat ut är infrastrukturen. 4.2 En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2028 Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget och beslutas för tre år framåt. För att utgiftstaket ska främja en kontrollerad utgiftsutveckling, och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser, är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras. Centerpartiet anser att regeringens förslag i 2026 års vårproposition, med ett utgiftstak på 2 105 miljarder kronor för 2029, utgör en acceptabel utgångspunkt. Behovet av en snabb och kraftig förstärkning av försvaret, i kombination med övergången till ett balansmål, motiverar en större marginal än brukligt mellan de prognostiserade utgifterna och det föreslagna taket. Detta får dock inte leda till en ansvarslös utgiftstillväxt; det understryker tvärtom behovet av ständiga omprövningar och en insikt om att nya, stora åtaganden i huvudsak måste finansieras genom omprioriteringar snarare än enbart genom lån. Martin Ådahl (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Daniel Bäckström (C) Stina Larsson (C) Anders Ådahl (C) Alireza Akhondi (C) Madeleine Atlas (C) Christofer Bergenblock (C) Malin Björk (C) Muharrem Demirok (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Karlsson (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Helena Lindahl (C) Kerstin Lundgren (C) Rickard Nordin (C) Niels Paarup-Petersen (C) Anne-Li Sjölund (C) Helena Vilhelmsson (C) [1] SCB AKU, mars 2026. [2] Regeringens arbetsmarknadspaket på 32,5 miljoner kronor. [3] SCB AKU, mars 2026. [4] Saco (2026), SCB (2026). [5] Summan är beräknad på det försiktiga antagandet att hela utflödet ur gruppen långtidsarbetslösa går till förenklade jobb i stället för ordinarie jobb och subventionerade anställningar som nystartsjobb, vilket ger ett spann på 1–2 miljarder kronor med ett värde på 1,5 miljarder. Utgångspunkten för reformen är självklart att många fler ska gå från långtidsarbetslöshet till arbete och reformen innebära en kraftfull besparing i form av minskat bidragsberoende, men denna form av dynamiska effekter brukar inte användas för statsfinansiella beräkningar. [6] Mobility Sweden, Mobility Denmark och Opplysningsrådet for veitrafikken.

Motion till riksdagen 2025/26:3956 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag. Motivering Centerpartiet kommer aldrig att acceptera den brottsutveckling som under senare år skett i vårt samhälle. Den behöver stoppas med både hårdare tag och förebyggande åtgärder. Vi har därför stått bakom såväl denna som tidigare regeringar när det gäller exempelvis skärpta straff för brott mot lagen om skjutvapen och explosiva varor, skärpta straff för brott i kriminella nätverk, utökad användning av preventiva tvångs­medel, preventiva vistelseförbud, slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år, hemliga och preventiva tvångsmedel när barn under 15 år begår brott, ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling, skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv, en ny förverkande­lagstiftning samt användning av biometri i brottsbekämpningen. Centerpartiet har också gjort kraftfulla resursförstärkningar av polis och rättsväsende som i delar har varit större än regeringens. För att nämna några. Centerpartiets ställning i rättspolitiken är tydlig – effektiv brottsbekämpning och fokus på brottsoffren kan och måste gå hand i hand med rättssäkerhet. Och eftersom vi i stället för att ha ett ensidigt fokus på repression förmår att hantera både skärpta straff och förebyggande åtgärder samtidigt som vi prioriterar rättssäker­heten, klarar vi också av att dra en tydlig gräns för att värna rättsstatens principer och den personliga integriteten. Med avstamp i både historien och i forskning kan vi konstatera att möjligheten att ha konstant övervakning och bevakning av enskilda individer genom att övervaka varenda medborgare inte garanterar effektiv brottsbekämpning; det garanterar missbruk. Därför var och är Centerpartiet emot chat control med krav på konstant massövervakning av varenda medborgares varje meddelande. Detta tål att påminnas om när regeringen nu föreslår en ny lag som möjliggör för polisen att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid. Regeringen uppger att syftet med förslaget om massövervakning av alla invånare är att vända utvecklingen av den allvarliga våldsbrottsligheten, framför allt i fråga om skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön, genom att ge polisen effektiva och ändamålsenliga verktyg. Lagstiftningen tar avstamp i EU:s AI-förordning vars huvudregel är att ansiktsigen­känning i realtid, med vissa undantag, är förbjudet. Av förordningen framgår vidare att tillämpning av undantagen ska ske med stor restriktivitet. Av såväl Lagrådets yttrande som en mängd tunga remissinstanser framgår det tydligt att regeringen lämnat restriktiviteten därhän och presenterar en lagstiftning som förefaller stå på kollisonskurs med såväl EU-rätten som vår egen grundlag. Lagrådet framhåller att förslagets utformning går avsevärt längre än nödvändigt för att uppnå målsättningen att motverka allvarlig våldsbrottslighet – framför allt vad gäller skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön. Lagförslaget innebär därmed ett betydligt större ingrepp i rätten till personlig integritet som skyddas i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen (RF), samt artikel 8 i Europakonventionen (EKMR), än vad som är motiverat av det angivna ändamålet. Kort sagt – de inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter som lagstiftningen innebär klarar inte av en grundläggande proportionalitetsbedömning och står därmed i strid med grundlag. Dessutom kommer lagstiftningen, på grund av sin utformning, inte att kunna begränsas till enbart de grövsta brotten – vilket EU-rätten kräver – utan den öppnar för en betydligt mer vidsträckt tillämpning än vad som redovisats i propositionen. Även detta påtalar Lagrådet. Utöver detta lider förslaget av brister som innebär att beslut som enligt grundlag ska fattas av riksdagen flyttas till domstolar och åklagare, att det saknas reella överklagandemöjligheter, att vägledande praxis för hur lagens tillämpning och gränser ska tolkas inte kommer att kunna utvecklas och att tillsynsmyndigheternas möjligheter till såväl tillsyn som insyn är kraftigt begränsade. Sammanfattningsvis är detta en lagstiftning – som innebär omfattande ingrepp i enskildas personliga integritet – som Centerpartiet inte kan acceptera. Regeringens förslag bör därför avslås. Som alternativ till ansiktsigenkänning med hjälp av AI i realtid kan AI i stället exempelvis användas för att söka efter personer i efterhand, utan att samtidigt skapa en möjlighet för såväl staten som kommersiella aktörer att vid varje givet tillfälle kunna övervaka hela befolkningen. Det görs exempelvis av polisen redan i dag för att identifiera brottsoffer, inte minst i fall där barn har utsatts för sexuella övergrepp då stora mängder bild- och videomaterial behöver analyseras. Centerpartiet anser att AI, när det används på rätt sätt, är ett positivt verktyg som stärker samhällsutvecklingen. Men det är statens uppgift att säkerställa att tekniken också implementeras på ett rättssäkert och ansvarsfullt sätt. Detta har regeringen misslyckats med i det här fallet. Ulrika Liljeberg (C) Niels Paarup-Petersen (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Muharrem Demirok (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3921 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:141 En ny vapenlag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår dels regeringens förslag till vapenlag i de delar det avser 4 kap. 11 § samt 14 kap. 3 § och 5 § andra stycket, dels regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (2026:000). Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagändringar som innebär förtydliganden av det nya tillsynsförfarandet för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen har i proposition 2025/26:141 En ny vapenlag lagt fram förslag som syftar till att förenkla regelverket för legala vapeninnehavare samtidigt som den illegala vapen­hanteringen ska motverkas. Detta är i grunden en välkommen ambition som balanserar två viktiga samhällsintressen. Centerpartiet instämmer i att det behövs en modern och ändamålsenlig vapenlagstiftning. Däremot innehåller propositionen delar som saknar just ändamålsenlighet. Legala vapen används som regeringen själv konstaterar i pro­positionen i väldigt låg utsträckning för brottslighet; ändå väljer man att gå vidare med begränsningar för tillståndsgivna vapenägare. Man förbinder sig även till att ta kostnaderna för inlösen av vapen, medel som hade kunnat göra betydligt större nytta om de i stället använts för att motverka illegala vapen. Avslå förbudet mot vissa halvautomatiska gevär för jakt Regeringen föreslår att tillstånd att inneha ett skjutvapen för jakt eller avlivning av fäll­fångade djur inte längre ska få avse vissa halvautomatiska gevär som är kompatibla med stora vapenmagasin. Detta förslag är varken proportionerligt eller ändamålsenligt. Det slår mot laglydiga jägare och sportskyttar utan att på ett meningsfullt sätt komma åt den grova vapen­brottsligheten. Det finns inga belägg för att en sådan åtgärd skulle ha någon effekt på det dödliga skjutvapenvåldet, som nästan uteslutande utförs med illegalt införda vapen. Argumentationen om att dessa vapen skulle vara särskilt farliga för att de kan modifieras till helautomatiska är tveksam. En sådan modifiering är redan i dag olaglig och inget som legala vapenägare ägnar sig åt. Förslaget riskerar att straffa en hel grupp laglydiga medborgare för en hypotetisk och redan kriminell handling. Alla skjutvapen är till sin natur mycket farliga. Det viktiga är att se till att de ej innehas av personer som är olämpliga vapenägare, inte att införa godtyckliga förbud. Vidare är den föreslagna lagtexten problematisk ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Begrepp som ”militär typ” och ”militärt magasin” är otydliga och riskerar att leda till tolkningsproblem för både enskilda och tillämpande myndigheter. Regeringen medger själv att gränsdragningen är komplicerad och att vissa vapen av militär karaktär, som AR-9, inte kommer att omfattas av förbudet. Detta visar på en godtycklig och illa genomtänkt avgränsning. Det är därtill oerhört inkonsekvent att föreslå ett förbud med hänvisning till vapnets farlighet och läckageteorin och att vara beredd att lägga miljontals kronor på att lösa in dem. Men samtidigt låter man ändå de redan tillståndsgivna vapnen finnas kvar. Det saknar logik. Förslaget är en onödig, ineffektiv och rättsosäker inskränkning som drabbar landets jägare och sportskyttar. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag på denna punkt. Förtydliga det nya tillsynsförfarandet Ett av de mest välkomna förslagen i propositionen är avskaffandet av de s.k. femårs­tillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott. Detta minskar den administrativa bördan för Sveriges legala vapenägare, vilket är i linje med propositionens syfte. Femårstillstånden föreslås ersättas med ett nytt tillsynsförfarande där Polismyndigheten vid behov kan förelägga en tillståndshavare att inkomma med underlag som styrker ett fortsatt behov av vapnet. Principen är god, men utformningen i propositionen är alltför vag och skapar en ny form av oförutsebarhet. Det framgår inte vilka kriterier som ska ligga till grund för när Polismyndigheten kan utfärda ett sådant föreläggande, vad underlaget konkret ska bestå av eller inom vilka tidsramar processen ska hanteras. Detta riskerar att leda till en godtycklig och ineffektiv tillämpning. Det är anmärkningsvärt att Polismyndigheten själv i sitt remissvar till utredningen framförde att en skärpt tillsyn skulle kunna medföra ”betydande olägenheter” för både allmänheten och myndigheten. För att det nya systemet ska bli den förenkling som avses, och inte bara en ny form av administrativt krångel, måste regelverket vara tydligt och förutsebart. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förtydligat förslag som närmare specificerar följande: Kriterier för föreläggande: Vilka omständigheter som kan föranleda Polismyndigheten att inleda en behovsprövning. Krav på underlag: Vad som utgör ett godtagbart underlag för att visa fortsatt behov för olika ändamål (t.ex. målskytte och jakt). Process och tidsfrister: Tydliga tidsramar för handläggning och möjlighet till överklagande. Ett sådant förtydligande är nödvändigt för att säkerställa rättssäkerheten och förutsäg­barheten för enskilda vapenägare. Ulrika Liljeberg (C) Helena Vilhelmsson (C) Malin Björk (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) En budget för framtiden – fler jobb och lägre utsläpp Sammanfattning Sverige har, trots ett i grunden gott utgångsläge, hamnat i en förvärrad ekonomisk situation med ett av västvärldens allra högsta arbetslöshetstal, svag tillväxt och fallande nyföretagande. Det har skett ett tvärt omkast i klimatpolitiken där vi gått från att vara ett klimatföredöme till att bli ett land som står för kraftigt höjda utsläpp. Klyftorna har växt inom välfärden, mellan vård- och skolresultat i städer och på landsbygden och i utsatta områden. Järnvägar och vägar fungerar allt sämre. Detta sker samtidigt som Sverige behöver inleda en historiskt stor upprustning av det militära och civila försvaret. Sverige behöver nu en politik som på allvar tar tag i problemen, frigör vår potential och inger framtidstro. I Centerpartiets budgetmotion läggs fokus på tre områden: 1 Växande företag och jobbskapande – Centerpartiets plan för att få tillbaka tillväxten och få ned arbetslösheten Total satsning: 17,7 mdkr (10,2 mdkr mer än regeringen). För att få ner arbetslösheten och upp tillväxten satsas både på sänkta kostnader för företag och på utbildning. Till det kommer satsningar på infrastruktur och klimat­ledarskap för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Kraftigt sänkta kostnader för företagen att anställa genom sänkta skatter. Slopade arbetsgivaravgifter för småföretag upp till tio anställda och för grupper som måste in på arbetsmarknaden: unga och de med ingångslöner. Arbetsgivaravgifterna slopas även för alla långtidsarbetslösa. Sjuklöneansvaret lyfts bort från småföretagen när högkostnadsskydd återinförs. Förstärkta inkomstskattesänkningar för de med låga och medelstora inkomster. Satsningar på intensiv integration med ett nystartsår och jobbsvenska. Satsningar på utbildning och vidareutbildning (yrkesvux, branschskolor, nationella yrkesprogram och YH). Tillväxthöjande AI-satsning på stipendier till elitforskare och FoU-avdrag. 2 Klimat- och miljöledarskap – Centerpartiets klimatplan för att nå utsläppsmålen och bli ett klimatföredöme igen Totalt: 7,9 mdkr. Med Tidöregeringen har det fossila ökat och utsläppen höjts kraftigt. För att fixa klimat­politiken i Sverige måste vi ta oss an tre ”big bets” – bilen, boendet och industrin – med ny grön el som förutsättning för att klara det. Miljöbilar måste dominera bilförsäljningen igen. För att det ska bli möjligt ska minst 100 000 fler personer per år kunna leasa miljöbil för 1 500 kronor i månaden (elbil, hybrid eller gasbil, ny eller begagnad). Även lätta och tunga lastbilar måste få enklare bonusar och förstärkta incitament. För både klimatet och totalförsvarets energioberoende upphandlas till lägsta pris produktion och lager av inhemskt biodrivmedel. Det ska gå till bilar, lastbilar och helt fossilfritt flyg till 2030. Kollektivtrafiken måste stärkas i städerna, samtidigt som trängselskatten förstärks för fossildrivna fordon. Den gröna industrin, från stål till kemi, ska kunna ställa om och skala upp, genom att Industriklivet dubbleras och breddas till innovationer, ett område där regeringen skurit ned. Den förnybara elen, som helt slutat byggas, måste få full fart genom kablar för att bygga havsvindkraft, riktig skatteåterbäring till vindkraftskommuner, avskaffad solskatt och stabilare energisystem med bland annat satsning på batterilagring. På det här viset kan utsläppen minskas med över 8 miljoner ton till 2030 och vi kan både nå ESR-målet (gap med regeringens budget: minst 4,3 miljoner ton) och det svenska etappmålet. 3 Investera i landsbygdens välfärd och utradera de geografiska orättvisorna Totalt: 4,5 mdkr. Sverige har under en längre tid utvecklat oacceptabla skillnader i skolresultat och i dödlighet i behandlingsbara sjukdomar mellan stad och landsbygd och mellan olika delar av landet. Samma ojämlikhet ser vi även när det gäller infrastrukturen. Dessa skillnader måste överbryggas med investeringar i välfärden. 3 miljarder till skolan varav en miljard för att vidareutbilda lärare till behörighet, främst i Sveriges landsbygder och utsatta områden, men också satsningar på skolhälsan och ett ordentligt arbete kring NPF för att stoppa utslagningen i svensk skola. Primärvården får två miljarder med särskilt fokus på glesbygden och mindre enheter, vi lägger en miljard för fler läkare och sjuksköterskor, och satsningen på kvinnors hälsa måste fortsätta. Vi tror på en effektiv vårdförmedling med rätt till vård där köerna är som kortast, snarare än att satsa nya kömiljarder på en reform som visat sig inte fungera för att korta vårdköerna. Servicekontor som regeringen lagt ner ska återupprättas samtidigt som kostnaderna för statens dyra kontorsytor i storstädernas stadskärnor minskas. Folkbildning, förenings- och idrottsliv, kulturen och civilsamhällets samlingslokaler får återupprättade medel för sin verksamhet. Centerpartiet vill att den ekonomiska politiken inte bara ska vara inriktad på att förstärka hushållens konsumtion utan också på att investera och bygga infrastruktur, grön industri, grön energi och billiga bostäder i hela landet. Järnvägar och mindre vägar förfaller på många platser i landet. Här behövs investeringar för att minska klyftorna och höja tillväxten. En task force för tågen, för att snabbt ta itu med tågens och järnvägens underhåll, som inte kan vänta till 2050. Därutöver behövs bland annat särskilda driftsstöd till enskilda vägar. Självförsörjningen av livsmedel och konkurrenskraften i svenskt jordbruk förstärks genom införandet av ett jordbruksavdrag och satsning på beredskapslager. 4 Satsningar på effektiv brottsbekämpning, kvinnors trygghet, jämställdhet och bistånd Satsningar på brottsbekämpning med särskilt fokus på närvarande poliser i yttre tjänst, ett specialiserat och effektivt “Ekokrim” mot ekonomisk brottslighet och first responder-drönare för att identifiera brottslingar. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck kräver krafttag med ett lämnaprogram och en riktig lämnapeng för den som måste ut ur våldsamma relationer, exitprogram för unga i prostitution, och resurser för skyddade boenden. Sverige ska återigen ta emot sin (lilla) andel av kvotflyktingar och påbörja en återställning av enprocentsmålet för biståndet. 5 Hushållens köpkraft stärks på kort sikt, men framförallt på lång sikt Centerpartiets plan för tillväxt syftar till att stärka tillväxten och minska arbetslösheten på lång sikt. Det är reformer som kommer innebära många tusenlappar i skillnad per person i ökade reallöner och minskade kostnader för arbetslöshet. I vårt budgetförslag finns även insatser för att omedelbart öka köpkraften: Matmomsen halveras. Inkomstskatterna sänks i ett första steg med ett nytt jobbskatteavdrag som förstärks för de med låga och medelstora inkomster. Hushållens möjligheter att sänka sina transportkostnader stärks kraftigt med billig miljöbilsbonus. Bostadsbidraget blir mer träffsäkert och relevant med en höjd inkomstgräns. Tabell 1 Reformtabell Reformer 2026 2027 2028 Jobb och växande företag Sänkta kostnader – sänkta skatter Slopad arbetsgivaravgift för små, växande företag (första 10 anställda) 1 100 1 450 1 450 Slopad arbetsgivaravgift för ingångslöner och unga 10 135 10 000 10 000 Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa 2 050 2 300 2 300 Avlasta sjuklönekostnader för småföretag (högkostnadsskydd) 700 1 300 1 400 Lägre kostnader för egenföretagare (lägre egenavgift) 85 160 225 Regelförenkling och halverade tillståndsprocesser 60 60 60 Utökad skattesänkning för låga inkomster 1 900 1 900 1 900 Kompetens, integration och innovation AI-stipendier för elitforskare och FoU 1 050 1 050 1 050 Nystartsår för tusentals fler i arbetskraften 500 500 500 Jobbsvenska 100 200 200 Yrkeshögskolan, nationella yrkesprogram och branschskolor 178 178 178 En klimatplan för Sverige – bilen, boendet, industrin Miljöleasing och folkbonus så att alla kan byta till miljöbilar 4 000 5 000 5 000 Fler och snabbare klimatpremier för lätta och tunga lastbilar 50 50 50 Strategisk reserv av biodrivmedel för fossilfrihet och beredskap 500 750 1 250 Fossilfritt flyg, särskilda insatser 150 150 150 Stärkt kollektivtrafik 400 400 400 Smarta uppvärmda hem, grönt avdrag 400 400 400 Industriklivet breddat till gröna innovationer 653 700 700 Mer och billigare grön el Återföring av vindkraftsskatt till kommunerna, fullt ut och permanent 350 450 500 Bygg kablarna, teknikneutral ersättning för anslutning ny elproduktion 900 1 600 1 900 Skattefri batterilagring för billigare el 190 250 310 Miljö och naturvård Rent vatten utan PFAS 50 100 100 Dra inte ner på Håll Sverige Rent 10 10 10 Värdefull natur, invasiva arter, friluftsliv, skötsel 150 150 150 Avskaffad kemikalieskatt på begagnad elektronik 20 20 20 Textilåtervinning innovation – textilkliv 50 50 50 Klimatanpassning 50 50 50 Investera i välfärd, infrastruktur och beredskap i hela landet Skola utan geografiska orättvisor Rättvisa villkor för skolan – sektorsbidrag tillskott 2 000 2 000 2 000 Behörighetsreform för alla Sveriges lärare 1 000 1 000 1 000 Fler lärarbehöriga från andra yrken (bl.a. Teach for Sweden) 50 100 100 Stoppa utslagningen – skola även med NPF 30 30 30 Elevhälsan högstadiet och gymnasiet, fler samtal och menskunskap 205 205 205 Vård utan geografiska orättvisor Nära vård med primärvård och landsbygdsläkare 2 000 2 000 2 000 Fler läkare och sjuksköterskor (utbildning och vidareutbildning) 980 1 030 1 030 Jämförelsetjänst för kortare väntetider, tillgänglighet i vården 150 150 150 Kvinnors hälsa 600 600 600 Nya särläkemedel 50 100 100 Äldreboendegaranti 85-plus 100 200 400 Höjd schablon assistansersättningen med 2 % 135 135 135 Självförsörjning för Sveriges beredskap Jordbruksavdrag för beredskap och omställning 400 800 800 Nationellt investeringsstöd för höjd motståndskraft på gårdsnivå 150 250 250 Nötköttsproducenter, djurvälfärdsersättning för dikor 100 100 100 Beredskapslager 50 50 50 Smittsamma djursjukdomar, myggbekämpning 20 20 20 Kustnära småskaligt fiske 10 10 10 Fungerande infrastruktur för beredskap i hela landet Task force för tågunderhåll 2 000 2 000 2 000 Särskilt driftsstöd enskilda vägar 150 150 150 Särskilda insatser infrastruktur, lokalt och alternativ finansiering 50 50 50 Servicekontor 50 75 75 En svensk öpolitik, för Gotlandstrafiken och välfärden 200 200 200 Cyberhemvärn 15 15 15 Värna och stärk civilsamhället Föreningslivet, genom lika tillgång till idrott 225 225 375 Rädda studieförbunden och ge dem beredskapsuppdrag 500 500 500 Samlingslokaler och bygdegårdar 50 50 50 Friluftslivsorganisationer 25 25 25 Internationell säkerhet och samverkan Biståndet tillbaka till 1 % – exklusive Ukraina 1 100 2 500 3 500 Kvotflyktingar, mottagande av 5 000 per år 270 820 1 130 Trygghet genom närvarande polis och förebyggande insatser Fler vuxna på gator och torg i utsatta områden 250 250 250 Polisens förmåga att genomföra grunduppdraget 500 500 500 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor 50 50 50 Inrätta Ekokrim – en spetsmyndighet 700 1 322 1 353 First responder-drönare på landsbygden 100 100 100 Utökade hembesöksprogram och traumascreening 150 150 Utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga 4 50 50 Mäns våld mot kvinnor måste stoppas Lämnaprogram inkl. lämnapeng för våldsutsatta i nära relation 100 100 100 Exitprogram för unga kvinnor i prostitution 10 15 20 Skyddade boenden – förstärkning 50 50 50 Övriga satsningar 213 215 215 Finansiering 2026 2027 2028 Diskretionär finansiering Ny modell för a-kassan 8 000 7 600 7 600 Skattereduktion a-kassa 1 700 1 700 1 700 Effektiviserad arbetsmarknadspolitik, inkl. Samhall 4 500 4 500 4 500 Återställ beviskrav vid dag 365 i sjukförsäkringen 500 500 400 Slopat ränteavdrag fossila billån 1 500 1 500 1 500 Borttaget skatteundantag för fossil gas 200 200 200 Landsbygdsfokuserat reseavdrag 800 800 800 Teknikneutral anslutning ny elproduktion, ersättning högkostnadsskydd 1 900 1 600 1 900 Breddad trängselskatt i Stockholm och Göteborg för stärkt kollektivtrafik 400 400 400 Borttagna dagar på lägstanivå i föräldraförsäkringen 200 125 300 Spelskatt nätcasinon 200 200 200 Effektivare kontorsanvändning i statliga myndigheter 1 055 1 490 1 705 Högre produktivitetsavdrag i pris- och löneomräkningen 1 620 3 702 5 671 Ekokrim från befintliga anslag 629 1 322 1 353 Avskaffat tvåbarnstillägg 1 300 1 300 1 300 Halverat flerbarnstillägg från barn tre 1 100 1 100 1 100 Cigarettskatt på EU:s genomsnitt 1 136 1 160 1 183 Ingen rot utomlands 60 60 60 Avskaffat flyktingundantag i sjuk- och aktivitetsersättning 300 300 300 Avvisade förslag från regeringen Integration istället för höjt återvandringsbidrag 1 475 950 950 Aktivitetskrav utan särskilda kostnader och byråkrati 1 141 1 282 1 282 Regeringskansliet ”fullfölja reformagendan” 650 650 650 Sektorsbidrag för kvalitet i skola och förskola istället för maxtaxa 1 000 1 500 1 500 Färre vårdkömiljarder för kortare vårdköer 2 600 2 600 2 600 Folkräkning 205 225 130 Övriga avvisningar i BP26 3 118 5 315 5 556 Omprioriteringar till följd av egna satsningar Miljöleasing och bilbonus för 100 000 bilar per år istället för 10 000 400 900 1 400 Återföring av vindkraftsskatten till kommunerna, fullt ut och permanent 370 400 400 Omprioritering inom Polismyndighetens anslag 500 500 500 Tillfälliga nedsättningar av arbetsgivaravgifter till permanenta 6 350 5 890 300 Satsningar på föreningslivet istället för byråkratiskt fritidskort 792 792 792 Övriga omprioriteringar 968 866 806 Tidigareläggning insatser för civilt försvar Task force för tågunderhåll 2 000 2 000 2 000 Beredskapslager 50 50 50 Strategisk reserv av biodrivmedel för fossilfrihet och beredskap 500 750 1 250 Rädda studieförbunden och ge dem beredskapsuppdrag 150 100 100 Finansiellt sparande jämfört med regeringen 8 947 6 909 2 247 Finansiellt sparande, exkl. tillskott försvar och stöd till Ukraina –69 883 –83 301 –64 123 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Växande företag och jobbskapande – Centerpartiets plan för att få tillbaka tillväxten och få ned arbetslösheten 2 Klimat- och miljöledarskap – Centerpartiets klimatplan för att nå utsläppsmålen och bli ett klimatföredöme igen 3 Investera i landsbygdens välfärd och utradera de geografiska orättvisorna 4 Satsningar på effektiv brottsbekämpning, kvinnors trygghet, jämställdhet och bistånd 5 Hushållens köpkraft stärks på kort sikt, men framförallt på lång sikt Förslag till riksdagsbeslut Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken Bedömning av det ekonomiska läget Bedömning av finanspolitiken En budget för framtiden – släpp loss kraften Så tar vi oss ur jobbkrisen Många nya jobb genom kraftfullt sänkta kostnader för företagen Sänkt skatt för alla som arbetar – men särskilt på låga och medelstora inkomster Yrkesutbildning och andra former av vidareutbildning En smartare intensiv integration med både krav och förväntningar En effektivare arbetsmarknadspolitik En a-kassa som uppmuntrar till jobb Begränsa bidragen klokt och kräv aktivitetskrav – utan byråkrati Etableringsjobben måste göras om eller läggas ned Effektivare matchningsstöd Centerpartiets jobbplan Sänkt matmoms och konkurrenskraftig svensk matproduktion Bostadsbidraget Så får vi igång tillväxten och företagandet igen Minskat regelkrångel och kortare tillståndsprocesser Snabbare tillståndsprocesser Sänkta egenavgifter AI-satsning på stipendier för forskare och utökat FoU-avdrag Ledarskap i klimatpolitiken – sänk utsläppen med grön tillväxt Bilen Boendet Industrin Fossilfritt flyg Ny grön el – dubbelt så snabbt till en fjärdedel av kostnaden Vindkraften måste frigöras för mer grön el i närtid Vindkraftskommuner måste få vindkraftsskatten permanent och långsiktigt återförd Kablar till havsvindkraften Lagring och solskatt Bättre kollektivtrafik för klimatet Klimatplan för Sverige Sverige kan bli ett miljö- och klimatföredöme igen Håll Sverige Rent Det behövs ett textilkliv Höjt tempo i klimatanpassningsåtgärderna Rent vatten både idag och i framtiden Investera i välfärd, infrastruktur och beredskap i hela landet Skola utan geografiska orättvisor Ett rekordstort sektorsbidrag för skolan Behöriga lärare i alla skolor Bättre och mer attraktiv lärarutbildning Intensiv svenska för att fixa integrationen redan i skolan Insatser mot psykisk ohälsa och för en skola för alla Primärvården stärks, bland annat med en reform för landsbygdsläkare Fler läkare och sjuksköterskor behövs Ingen nedskärning på kvinnors hälsa Investeringar för beredskap Infrastruktur Task force för tågen – beta av eftersatt underhåll Enskilda vägar Ta tillbaka nattågen Självförsörjning av mat Investera i landsbygden och matproduktionen Utökad djurvälfärdsersättning Ett jordbruksavdrag för stärkt lönsamhet Behåll den statliga servicen i hela landet Landsbygden konsekvent underinvesterad, inte minst Gotland Stärka föreningslivet och civilsamhället Rädda studieförbunden för vår beredskap Idrotts- och friluftsliv tillgängligt för alla Tryggheten måste återupprättas för alla Resurser för en polis som är på plats i vardagen Inrätta ett kraftfullt Ekokrim Förebyggande insatser så att kampen mot brottsligheten inte är halv och haltande Stopp för återfall i nya våldsdåd Mäns våld mot kvinnor måste stoppas Lämnaprogram mot våld i hemmet och exitprogram från prostitution Skyddade boenden Säkerhet Stödet till Ukraina måste upp till en procent av BNP per år Sverige kan ta emot 5 000 kvotflyktingar per år Svenskt bistånd måste börja återställas Centerpartiets tillväxtplan för Sverige Centerpartiets tillväxtplan Inkomster och skatter Skatt på förvärvsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning Förstärkt jobbskatteavdrag Egenavgifter Bredda det gröna avdraget till smarta uppvärmda hem Jordbruksavdrag Landsbygdsfokuserat reseavdrag Avskaffad skattereduktion för medlemsavgift i a-kassa A-kassan Värna rotavdraget som det var avsett Återställ beviskrav vid dag 365 i sjukförsäkringen Skatt på förvärvsinkomster – socialavgifter m.m. Sänkt arbetsgivaravgift på ingångslöner och för unga Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa Tio skattefria anställda Skatt på kapital Högkostnadsskydd för höga sjuklönekostnader Justeringar i ränteavdraget för vissa billån Investeringssparkonto Skatt på konsumtion m.m. Halverad mervärdesskatt på livsmedel Skattefri batterilagring för billigare el Borttaget skatteundantag för fossil gas Skatt på begagnad elektronik Differentierad spelskatt Cigaretter Övriga inkomstfrågor Avvisade förslag till skatteförändringar i budgetpropositionen för 2026 Övriga förslag som påverkar inkomstberäkningen Inkomstberäkning Utgifter Tabell 4 Förslag till utgiftsramar 2026 Tabell 5 Förslag till utgiftsramar 2027–2028 Utgifter per utgiftsområde Offentliga finanser Utgiftstak Kommunsektorn Staten Den offentliga sektorns finanser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026–2028 enligt förslaget i tabell 6 i motionen. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2026 enligt förslaget i tabell 4 i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 5 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i tabell 2 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 3 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken Bedömning av det ekonomiska läget Svensk ekonomi är i ett fortsatt svagt läge, med vissa tecken på återhämtning. Risk­bilden i omvärlden är fortsatt stor samtidigt som särskilt hushåll men även vissa sektorer i näringslivet ser läget som sämre än normalt. Omvärldens osäkerhet väger på svensk ekonomi, men effekten är inte helt entydig. Finansdepartementet beskriver att geopolitiska spänningar och handelspolitiska åtgärder förlänger lågkonjunkturen. I euroområdet har dock BNP ökat under andra kvartalet och den ekonomiska utvecklingen är något starkare än förväntat, enligt Riksbankens senaste rapport. Eurostat visar samtidigt att euroområdets arbetslöshet ligger nära rekordlåga nivåer och att EU-genomsnittet för trendmässig arbetslöshet ligger på historiskt låga 5,9 %, vilket speglar en ännu relativt stark europeisk arbetsmarknad, tvärtemot utvecklingen i Sverige. Något som har större indirekta effekter på svensk ekonomi är dock besluten i flera europeiska länder och gemensamt inom EU och Nato att öka investeringarna i försvaret, både det militära och det civila. Sveriges försvarsindustri är blott en procent av BNP men sammantaget kan den ökade investeringsnivån ha positiva effekter på svensk BNP framöver. I USA har den ekonomiska utvecklingen börjat sakta ner till följd av osäkerheten i handelspolitiken även om tillväxtstatistiken hittills har hållit emot bättre än befarat. Det syns viss svaghet på arbetsmarknaden i USA, vilket till viss del förklaras av ett lägre arbetsutbud i takt med att migrationspolitiken har stramats åt, samtidigt som inflationen väntas stiga både på kort och lång sikt när alltfler tullar mot andra länder, inklusive EU, bekräftas på historiskt höga nivåer. Såväl den ekonomiska politiken i stort som finans­politiken specifikt genomgår samtidigt stora förändringar under den nuvarande administrationen i USA. Det finns risk för att förtroendet för USA:s ekonomiska politik urholkas med följden att räntenivån stiger kraftigt, ofta med överspillning till Europa och USA, samtidigt som den amerikanska ekonomin blir mer inåtvänd med negativa konsekvenser för tillväxten i resten av världen. Sedan 2023 har tillväxten i Sverige varit ovanligt svag och den svenska ekonomin har knappt vuxit alls. Statistiken för andra kvartalet 2025 ger sken av en vändning när BNP ökade med 0,5 % jämfört med första kvartalet i år och 1,4 % jämfört med samma kvartal förra året. Tillväxten drevs av fasta bruttoinvesteringar (+1,7 % q/q) och ett tydligt positivt lagerbidrag (+1,1 P/E), medan nettoexporten höll tillbaka utvecklingen till följd av stigande import, eventuellt som konsekvens av tullosäkerheten, se mer om det nedan. Hushållens konsumtion ökade 0,4 % q/q, vilket fortfarande signalerar lägre nivåer än normalt. Det finns tecken i det här mönstret som är typiska för tidig åter­hämtning, men med stor osäkerhet om framtiden. KPIF-inflationen uppgick i augusti till 3,2 % medan KPI låg lägre på 1,1 %. SCB noterade samtidigt att elpriserna steg ovanligt mycket, medan räntekostnader för boende sjönk i KPI. Under det senaste året har KPIF exkl. energi legat högre än inflationsmålet runt 3 %, men enligt Riksbankens bedömning är detta till följd av ett antal olika be­gränsade prisuppgångar som inte återfinns brett i ekonomin samtidigt som en långsam ökning av arbetskostnader, stärkt kronkurs och framåtblickande indikatorer pekar på ett historiskt sett normalt inflationstryck nära 2 % framöver. Riksbanken sänkte därför den 23 september styrräntan till 1,75 % och signalerade samtidigt att räntan nu kan ligga kvar på denna nivå ”en tid framöver”. SCB:s månadsindikator visar att hushållens konsumtion ökade med 0,2 % m/m i juli (2,4 % y/y), vilket bekräftar en trög volymåterhämtning. Hushållens konfidensindikator har stigit fem månader i rad, men ligger alltjämt under det historiska genomsnittet och kapitalvaruinköpen är i nuläget fortsatt svaga. SCB har i en särskild studie pekat på att hushållens sparande är historiskt högt i relation till inkomsterna, vilket kan fortsatt dämpa konsumtionen när reallönerna vänder upp och även multiplikatoreffekter av finanspolitiska åtgärder. Det så kallade ”försiktighetssparandet” och kvarstående osäkerhet kring jobb och prisnivå håller tillbaka konsumtionen utöver vad real disponibel inkomst i sig förklarar. Det dämpar den konsumtionsledda återhämtning som flera prognoser både har byggt på under en tid men också de prognoser som antar en vändning nästa år. Att sentimentet förbättras före konsumtionen är inte ovanligt efter en inflationschock; det kan kräva ytterligare några kvartal av stabila realinkomster och fallande räntekostnader innan beteendet ändras. Företagen skickar en blandad men sammantaget ljusare signal. Industrins PMI steg till 55,6 i september, den högsta nivån sedan våren 2022, vilket antyder expanderande aktivitet. KI:s barometer visar samtidigt små färdigvarulager i industrin och ett i stort sett normalt stämningsläge där, så om exporten skulle ta fart igen finns möjlighet för industriproduktionen att ge positivt tillskott till BNP. SCB redovisar samtidigt att lagerinvesteringar nu ger ett positivt bidrag till BNP, vilket ofta signalerar att företag förbereder sig för högre efterfrågan, alternativt har byggt upp en säkerhetsbuffert inför högre tullnivåer från USA, men detta går främst att se inom handeln, som nu förväntar sig en vändning från hushållen. Läget i byggsektorn är fortsatt svagt. Arbetsmarknaden är fortsatt svag med stigande trendmässig arbetslöshet – 8,7 % säsongsrensad och utjämnad arbetslöshet i augusti. I EU-jämförelse ligger Sverige på bland de högsta arbetslöshetsnivåerna (t.ex. juli 2025: Spanien 10,4 %, Finland 10,0 %, Sverige 8,8 %, euroområdet 6,2 %). Den höga arbetslösheten är både en konjunkturell och en strukturell fråga där inträdet för grupper långt från arbetsmarknaden är avgörande. Sysselsättningen ökade i kölvattnet av pandemin, då också fler från traditionellt svaga grupper tog steget in i arbetskraften och på arbetsmarknaden. De senaste åren har dock trenden gått åt motsatt håll. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden i kombination med en högre arbetsproduktivitet än idag är avgörande för Sveriges tillväxt i framtiden. Arbetskraftsdeltagandet är relativt stort i jämförelse med andra länder men arbetslösheten är, som konstaterat, hög både historiskt i Sverige och jämfört med jämförbara länder. För att få upp tillväxten behöver både andelen arbetslösa minska och produktiviteten öka. För ett år sedan bedömde regeringen i höstbudgeten att svensk BNP skulle växa med 2,5 % under 2025. I december 2024 reviderades detta ned till 2,0 % för att nu spås komma in på svaga 0,9 % för helåret 2025. Att det skulle bli ett år med fortsatt lågt resursutnyttjande var tydligt redan i våras, varför Centerpartiet föreslog en mer expansiv finanspolitik i vårbudgeten. Nu fortsätter arbetslösheten stiga trendmässigt och i alla bedömares prognoser ligger den över 8 % även mot slutet av 2026. För att vi ska se en så tydlig förstärkning av tillväxten lär krävas ökat hushållsförtroende och faktisk konsumtion, framför allt genom fortsatt lägre inflation och stabiliserande boräntor som stabiliseras på lägre nivåer som följd av Riksbankens senaste penningpolitiska beslut i september 2025. Men det räcker inte utan det kommer också krävas ett ökat förtroende inom näringslivet för att vända utvecklingen för anställningsplaner och investeringar, vilket i förlängningen minskar arbetslösheten och stärker hushållens kassa. Bedömning av finanspolitiken Sveriges statsfinanser är starka. Centerpartiet har under decennier bidragit till att säkerställa en ansvarsfull finanspolitik. Det som krävs nu är en balans, där långsiktiga åtgärder för jobb, produktivitet och inträde på arbetsmarknaden prioriteras framför enbart allmänna och kortsiktiga efterfrågestimulanser. Det är viktigt för att stödja en hållbar återhämtning och värna tanken med det finanspolitiska ramverket. Det ger också större handlingsutrymme inför kommande mandatperiod där risker från omvärlden i form av nya, drastiska, förändringar i handelspolitiken, fortsatta säkerhetspolitiska utmaningar och lägre tillväxt i skatteunderlaget som pressar de offentliga finanserna ytterligare från ett sämre utgångsläge. I en mer utmanande tid och en mer komplicerad omvärldssituation behöver beredskap inte bara byggas runtom i samhället, utan även i statsfinanserna. Centerpartiet ser behovet av att stärka efterfrågan och inte minst få upp hushållens konsumtion. En stor del av ökat konsumtionsutrymme för konsumenterna under 2026 består i att Riksbankens justerade penningpolitik får successivt genomslag på hushållens räntekostnader, men det finns också anledning för viss kompletterande finanspolitisk stimulans. Det återfinns i Centerpartiets budgetmotion, men därutöver och av större vikt för att stärka Sveriges ekonomi på längre sikt är att öka investeringarna i humankapital och att underlätta för företagens förmåga och vilja att anställa. En viktig anledning till det försvagade finansiella sparandet inför 2026 och under planperioden är den gemensamma överenskommelsen med samtliga riksdagspartier om ökade försvarsutgifter till 3,5 % av BNP samt 1,5 % av BNP därutöver för investeringar i civilt försvar. Centerpartiet står bakom denna överenskommelse, inte minst det som gäller en snabbare uppbyggnad av det civila försvaret och beredskapen. Men denna uppbyggnad förklarar inte hela den tänkta ökningen av offentlig sektors skuldsättning. Med regeringens föreslagna ekonomiska politik ökar Maastrichtskulden till 36,8 % av BNP sista året för planperioden, 2028, vilket är över det så kallade skuldankaret som återfinns i det finanspolitiska ramverket. Centerpartiet ser att den tilltagna kostymen för statsbudgeten också måste kombineras med åtgärder som får ekonomin att växa och skapar ytterligare resurser till välfärden, som beskrivet ovan och senare i motionen. För att öka säkerhetsmarginalen i de offentliga finanserna framöver ser Centerpartiet att reformutrymmet bör anses vara mindre än vad som föreslås i regeringens budget­proposition. För 2026 lägger Centerpartiet en budget med ett reformutrymme på under 70 miljarder att jämföra med de 80 miljarder som regeringen har lagt fram. Hela banan för budgeten återfinns i reformtabellen nedan. En budget för framtiden – släpp loss kraften Sveriges välstånd och utbildningsnivå, våra stabila statsfinanser och vår historiska innovationskraft borde ge en stor potential att vara drivande i de kommande årens ekonomiska och tekniska utveckling, men också kunna rusta oss väl i ett oroligt internationellt läge. Tyvärr har det ekonomiska läget i Sverige förvärrats snabbt under de senaste åren, med hög arbetslöshet, svag tillväxt och samtidigt stigande klimatutsläpp. Centerpartiet anser därför att svensk ekonomi behöver en kraftfull kursändring. Förtroende och framtidstro måste ingjutas i företag och konsumenter. Det kan inte ske genom att likt Tidöregeringen fortsätta med fler tillfälliga och kortsiktiga stimulanser inför riksdags­valet. Det som behövs är en liberal och grön reformpolitik som prioriterar riktiga struktur­reformer som ger långsiktighet och framtidstro, skapar förutsättningar för företagen att anställa och för att Sverige ska återta ledarskapet i klimatomställningen. Bara så kan tillväxten, reallönerna och resurserna till välfärden öka stadigt nästa mandatperiod. Centerpartiet vill inte att den ekonomiska politiken bara ska vara inriktad på att för­stärka hushållens konsumtion utan också på att investera och bygga infrastruktur, grön industri, grön energi och billiga bostäder i hela landet. Denna budgetmotion bygger på en sådan liberal och grön plan för jobben, för tillväxt och företag, för klimatet och för investeringar i välfärd och infrastruktur i hela landet. Så tar vi oss ur jobbkrisen Sverige har nu ett av västvärldens högsta arbetslöshetstal, det tredje högsta i EU (över 8,7 procent) och arbetslösheten förväntas ligga kvar en bit över 8 procent hela nästa år. Det motsvarar cirka en halv miljon arbetslösa. Arbetslösheten har sedan 2022 stigit med en bra bit över 100 000 personer i Sverige, samtidigt som den sjunkit i övriga EU. Arbetslösheten i Sverige är till exempel numera mer än dubbelt så hög som i vårt grannland Danmark. Bara skillnaden i arbetslöshet mellan Sverige och snittet i EU skapar ett bortfall i statskassan på 45–50 miljarder kronor, motsvarande över 100 000 vårdbiträden eller över 70 000 läkare.[1] Men det är framförallt en stor mänsklig förlust, som skapar utanförskap, växande sociala och ekonomiska klyftor och i förlängningen även kriminalitet, i synnerhet bland unga som inte får chansen på arbetsmarknaden. Cirka hälften av de arbetslösa är utlandsfödda, men medan deras arbetslöshet minskat så har arbetslösheten stigit bland inrikes födda och når nu alla grupper, från de som bara har grundskoleutbildning till nyutexaminerade akademiker.[2] Enligt akademikernas a‑kassa är antalet arbetslösa akademiker på den högsta nivån på 20 år.[3] Antalet långtidsarbetslösa stiger också och uppgick i augusti 2025 till 204 300 personer, det högsta antal som någonsin uppmätts i Sverige. Företagens anställningsplaner är fortsatt försiktiga, vilket syns i det minskade antalet lediga jobb. Den konjunkturberoende arbetslösheten har stigit, men det har även den strukturella arbetslösheten. Enligt Konjunkturinstitutets skattningar av den strukturella arbetslös­heten uppgår den så kallade jämviktsarbetslösheten nu till 7,5 procent, vilket är den högsta nivån sedan 90-talskrisen. Därför måste finanspolitiken inriktas också på strukturella reformer för att bryta den höga arbetslösheten på riktigt och på längre sikt. Läget går inte att beskriva som något annat än en jobbkris, eller rentav mass­arbetslöshet. Centerpartiet menar att det kräver mycket omfattande insatser för att bryta den höga arbetslösheten. Det behövs både kraftfulla minskningar av företagens kostnader för att anställa, inte minst sänkta arbetsgivaravgifter, och stora insatser för utbildning och vidareutbildning, men också specifikt för integration och svensk­undervisning. Dessutom behövs stärkta incitament att arbeta genom lägre skatt för låg- och medelinkomsttagare. I Centerpartiets budgetmotion beskrivs var och en av dessa insatser för att bryta jobbkrisen, som också sammanfattas i en Jobbplan för Sverige. Totalt sett är målet med insatserna för att bryta jobbkrisen att minska antalet arbetslösa med minst lika många personer som arbetslösheten ökat under Tidöregeringen, alltså mer än 100 000 personer. Många nya jobb genom kraftfullt sänkta kostnader för företagen Sverige har fortfarande bland västvärldens högsta skatter för att anställa, i synnerhet för småföretag och på låga löner. En första självklar åtgärd i ett läge med mycket hög arbetslöshet är därför att sänka kostnaderna för att anställa. Långsiktigt bör skatten på att anställa, arbetsgivaravgiften, sänkas för alla med den del som utgör ren skatt och idag motsvarar över 10 procent av lönen. Till en början behöver arbetsgivaravgiften sänkas för småföretagen, som står för en helt avgörande del av de nya jobben i Sverige. Arbetsgivaravgiften behöver samtidigt sänkas för de grupper som mest behöver ett nytt jobb och där arbetslösheten slår som hårdast: unga, långtidsarbetslösa och de som går in på arbetsmarknaden på ingångs­löner. Därför föreslås en total sänkning av arbetsgivaravgiften med 13,3 miljarder 2026 och sammanlagt med 57 miljarder till och med 2030. Den består av flera delar: Slopad arbetsgivaravgift för småföretag. Arbetsgivaravgiften slopas helt[4] för små företag på de första tio anställda under dessa anställdas första två år i företag. Detta är särskilt viktigt eftersom 9 av 10 av alla nya jobb enligt ny statistik skapas i små­företagen. Till skillnad från dagens så kallade växa-stöd, som bara omfattar de första två anställda, är inte slopandet av arbetsgivaravgiften något företagen ska behöva söka som ett ”stöd” eller bidrag, utan en automatisk skattesänkning. Skattesänkningen på arbete väntas därmed få ett betydligt större genomslag för just den grupp av företag som står för den helt dominerande andelen av nya jobb i Sverige. Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa. Arbetsgivaravgiften slopas även helt för långtidsarbetslösa – en allt större grupp där bara mellan en femtedel och en tiondel tar sig ur arbetslöshet varje år, med allt djupare utanförskap och bidragsberoende som följd. Återigen finns i dag olika stödsystem för att anställa långtidsarbetslösa, med nystartsjobben som de mest framgångsrika bland många mindre framgångsrika subven­tioner. Här vill vi införa en rak skattesänkning, ett slopande av arbetsgivaravgiften under de två första åren av anställning, för alla som varit arbetslösa i mer än ett år. Slopad arbetsgivaravgift för unga. Unga är en särskilt utsatt grupp på arbets­marknaden. Sverige har här ett av västvärldens högsta ungdomsarbetslöshetstal, nästan var fjärde ung svensk (23,9 procent av 15–24-åringarna) var arbetslös i augusti med säsongsrensade tal. Det är den näst högsta siffran i EU efter Spanien. Även om man bortser från de ungdomar som är arbetslösa mellan eller inför utbildningar är svensk ungdomsarbetslöshet bland västvärldens högsta. Ungdomsarbetslösheten steg kraftigt efter att den nytillträdda Tidöregeringen 2023 höjde skatten på att anställa unga med 12 procent. Nya utvärderingar visar att sänkta arbetsgivaravgifter för unga har en större effekt på arbetslösheten än vad man tidigare förutsett, bland annat genom att företag som anställer unga kan växa snabbare och anställa fler.[5] Alldeles inför valet, i april 2026, har Tidöregeringen nu föreslagit att ungas arbetsgivaravgifter ska sänkas igen med nästan lika mycket som den först höjdes, men bara i ett och ett halvt års tid – en kortsiktighet som helt underminerar företagens möjligheter att anställa. Centerpartiet föreslår att ungas arbetsgivaravgifter slopas med en högre taknivå än regeringens. Slopad arbetsgivaravgift för de med ingångslöner. Särskilt stor roll spelar självklart skatten på att anställa när en person, kanske med lägre kvalifikationer, ska komma in på arbetsmarknaden. För arbetsgivaren är det avgörande att kostnaden inte är högre än att det lönar sig att anställa. Centerpartiet vill därför även slopa arbetsgivaravgiften på att anställa till ingångslön, en sänkning som fasas ut på löner upp till 30 000 kronor. För en restaurang eller ett tillverkande företag med 10 anställda, varav 5 unga, innebär Centerpartiets förslag att skatten sänks med över en halv miljon kronor per år, vilket med våra förslag ger möjlighet att anställa ytterligare minst en till två personer till. I anslutning till detta föreslås även en annan avgörande sänkning av kostnaden för att anställa: Vi lyfter bort sjuklönekostnaden för små företag. För ett litet företag är en sjuk­skrivning av en medarbetare ett stort problem. Någon måste hittas som tillfälligt kan gå in och göra de arbetsuppgifter som den sjuka skulle ha gjort. Därutöver måste också företagaren ändå betala den sjukskrivna personens lön. Just detta gör att små företag är oroliga för att anställa personer med sjukdomshistoria, ofta precis de personer som är utsatta och behöver komma tillbaka i jobb. Alliansen införde därför ett högkostnads­skydd som lyfter lönekostnaden från småföretag när någon är sjukskriven. En sänkt kostnad för småföretag som följande socialdemokratiska regeringar behöll, men som Tidöregeringen återinförde och vill behålla. Centerpartiet återinför högkostnadsskyddet för småföretagens sjuklöner, så att en viktig kostnad och ett viktigt hinder för ny­anställning röjs. Ersättningen ska betalas ut automatiskt och löpande, utan att företagen ansöker om det, till skillnad från tidigare, vilket innebär att det blir minskade kostnader utan ökad administration för företagen som skapar jobb. Sänkt skatt för alla som arbetar – men särskilt på låga och medelstora inkomster Samtidigt som det ska löna sig för företag att anställa fler (så att efterfrågan på arbets­kraft ökar) är det viktigt att det ska löna sig att arbeta. Tröskeln för att gå från bidrag till arbete ska vara så låg som möjligt (så att arbetsutbudet ökar). Centerpartiet vill därför genomföra en skattereform som både sänker skatten på arbete för alla och sänker trösklarna för att komma i arbete. Samtidigt måste skatte­systemet under nästa mandatperiod förenklas så det blir enkelt att se hur mycket det lönar sig att börja arbeta, och att arbeta mer. Inför genomförandet av en större skattereform under nästa mandatperiod vill Centerpartiet se ett nytt jobbskatteavdrag, som sänker skatten för alla men särskilt på låga och medelstora inkomster. Nuvarande jobbskatteavdrag ger en skattesänkning som är störst för inkomster om cirka 40 000 kronor i månadslön. Centerpartiets förslag innebär en förstärkning av jobbskatteavdraget som sänker skatten ytterligare på alla löner och särskilt, och mer än regeringen gör, på månadslöner mellan 16 000 och 40 000 kronor. Detta gäller på arbetsinkomster för alla som ännu inte fyllt 66 år med ett förstärkt jobbskatteavdrag, men även på förvärvsinkomster för äldre över 66 år med ett högre förhöjt grundavdrag. Med vår föreslagna modell sänks skatten för ett hushåll med två vuxna med ingångs­löner på 27 000 respektive 30 000 kronor med 508 kronor i månaden, för ett hushåll med två vuxna med medianlön om 38 800 kronor med 952 kronor i månaden och med ett hushåll med vardera 55 000 kronor i månadslön med 802 kronor i månaden. Skatten sänks därmed något mer för de med låga och medelstora inkomster än med regeringens förslag. Yrkesutbildning och andra former av vidareutbildning Om sänkta kostnader för att anställa fler är den ena sidan av att bryta jobbkrisen så är stärkt utbildning och vidareutbildning den andra. Parallellt med jobbkrisen har Sverige stora kompetensgap, nationellt men i synnerhet i vissa regioner, och inte minst inom praktiska yrken. Totalt finns fortfarande, trots jobbkrisen, runt 100 000 lediga jobb i Sverige och många företag menar att man inte kan hitta rätt kompetens. Av dem var så mycket som en tredjedel inom praktiska yrken som svetsare, elektriker och vårdbiträden. Samtidigt är det fyra gånger högre risk att bli arbetslös för den som saknar gymnasie­utbildning, och ordentliga yrkesutbildningar är då ofta vägen tillbaka i arbete. Efter en lång period av otillräckliga satsningar på yrkesutbildningar har regeringen gradvis ökat dessa igen, även om till exempel omställningsstudiestödet för att vidare­utbilda sig till bristyrken används alldeles för ineffektivt. Det kvarstår samtidigt stora hål i de svenska vidareutbildningarna, och Centerpartiet vill inleda en stegvis ökning av yrkesutbildningarna med fokus på särskilt framgångs­rika delar av vidareutbildningen: Yrkeshögskolan är trots en nödvändig expansion under senare år fortfarande kraftigt underdimensionerad, och det saknas permanenta medel. Inte minst det så kallade ”Lärande i arbete” där mycket av utbildningen sker ute på företag och där även personer som missat gymnasieexamen kan komma in efter inträdesprov. Nationell yrkesutbildning har visat sig framgångsrik i att lära elever ett praktiskt yrke som i regel leder direkt till anställning. Dessa behöver bekräftas som en viktig pusselbit och skalas upp snabbt och brett. På gymnasiet har yrkesprogrammen en liknande funk­tion som behöver förstärkas. Dessa utbildningar behöver kunna fånga upp elever som annars riskerar att hoppa av skolan. Branschskolor. Med sin nära anknytning till företag och specifika branscher har de specialiserade branschskolorna visat sig framgångsrika att få elever direkt in i kvalificerat yrkesarbete och att fylla kompetensgap i svenska företag. Samtidigt föreslår Centerpartiet att lärlingsprogrammen förstärks och reformeras, med bland annat stärkta incitament för lärlingar att fullborda utbildningar med riktiga löner efter en prövotid och med incitament som gör det möjligt för arbetsgivare att ta emot lärlingar och att välja vilka man vill anställa som lärlingar. En smartare intensiv integration med både krav och förväntningar Integrationen har under de senaste åren hamnat på undantag i den svenska jobb­politiken, med få förslag från regeringen och en närmast uppgiven eller kritisk inställning till integrationsinsatser. Givet att en stor del av de arbetslösa är födda utomlands och att kunskap i svenska och om svenska arbetsplatser ofta är skillnaden mellan att få och inte få arbete, är en väl fungerande integrationspolitik helt avgörande för att få ned arbetslösheten. För detta föreslås en integration som är intensiv och ställer krav, samtidigt som den i andra änden innefattar investeringar från samhället i ordentlig utbildning och riktiga insatser som avslutas med certifikat över kunskaper och svenska. Du ska kunna slita och studera på sena kvällar och tidiga mornar, men samtidigt veta att det till slut lönar sig med jobb och karriär. Centerpartiet föreslår därför: Intensiv integration under ett ”nystartsår” för alla som inte haft ett jobb på tre år i Sverige och som inte kan svenska. Målet är att bryta utanförskapet med en intensiv, men också kravfylld, kombination av undervisning av svenska och yrkeskunskaper, så långt som möjligt förlagd på arbetsplatsen och kombinerad med praktik, matchning och mentorskap. Uppnådda kunskaper och insatser dokumenteras och godkänns med diplom. Efter avslutat nystartsår ges automatisk rätt till etableringsjobb och/eller nystartsjobb för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Deltagande i nystartsår är ett krav för alla som i dag får sin försörjning från det offentliga. Den som efter längre arbetslöshet vägrar delta i nystartsår kommer få påtagligt lägre bidrag. Liknande intensiv integration med språk och praktik har med framgång prövats både i länder som Tyskland och i svenska kommuner (ett exempel är Etableringslyftet). Ersätt sfi med jobbsvenska. Dagens sfi har nått vägs ände. Trots att alla nyanlända flyktingar och deras anhöriga läser svenska på sfi är det cirka 70 procent som inte slutfört den sista kursen – kurs D – efter tre år. Centerpartiet föreslår att sfi mycket tydligare utgår från elevens förutsättningar och delas upp i två delar: En praktisk jobbsvenska, i huvudsak förlagd på, och anpassad till, en arbetsplats, med ett tydligt certifikat liknande de som ges för språkstudier som bevisar praktisk språkförmåga. Den andra delen riktar in sig mot akademisk utbildning och fortsatta studier på högskolenivå. Villkora föräldraledighet. Ett kombinerat jobb- och jämställdhetsproblem är att många kvinnor kan bo länge i Sverige utan att arbeta på grund av långa perioder med föräldra­ledighet. Föräldraledighet för utrikes födda som fått asyl, eller deras anhöriga (och som inte pratar svenska) ska begränsas samt villkoras med svenskundervisning. Efter ett år måste personen läsa svenska två dagar i veckan som villkor för att få fortsätta vara föräldraledig. När föräldern läser svenska ska barnet gå i förskola för att också lära sig svenska. Antalet dagar med föräldrapenning halveras för den som kommer till Sverige med barn som fyllt ett år. En effektivare arbetsmarknadspolitik Samtidigt som sänkta kostnader och bättre utbildningar är avgörande för att skapa fler jobb i växande företag finns en rad andra faktorer som gör att arbetsmarknaden i Sverige inte fungerar som den borde och som bidrar till arbetslösheten. En a-kassa som uppmuntrar till jobb Ett annat skäl är att bidrag och arbetslöshetskassan är fel utformade så att det inte uppmuntrar till att söka jobb. Genom att ge ersättningar på för hög nivå under för lång tid uppmuntrar a‑kassan människor att vänta med att söka jobb, eller vänta in jobb på en viss lönenivå. Detta riskerar att förlänga tiden i arbetslöshet och ökar risken för lång­tidsarbetslöshet. I samband med pandemin höjdes taken i a‑kassan, vilket var nöd­vändigt under en period då det var svårt eller omöjligt att söka nya jobb. Sedan dess har de nya nivåerna permanentats av Tidöregeringen och a‑kassans utformning även efter de senaste reformerna bidragit till att låsa in människor i bidragsberoende. Centerpartiet vill i stället ha en a‑kassa som är tillräckligt stark i början men som avtrappas snabbare, så att det finns en inledande trygghet men starka incitament att söka ett nytt jobb. Vi prioriterar att maximera möjligheterna att få ett nytt jobb framför höga och långa ersättningar och bidrag. Begränsa bidragen klokt och kräv aktivitetskrav – utan byråkrati Det ska alltid och utan undantag löna sig att gå från bidrag till arbete. Ett sätt att stimulera det är att begränsa olika former av bidrag som kan läggas på varandra. I praktiken räknas dock bidrag av mot försörjningsstödet. Det gör att det till exempel för familjer med många barn ofta är barnbidraget, som är en rättighet oberoende av inkomst och arbete, som utgör grunden för en långtidsarbetslös förälders faktiska inkomst. Det gör att det avgörande för familjer som lever på bidrag är att aktivt söka jobb och att de får behålla så stor del av sin inkomst som möjligt när de kommer i jobb. Därför välkomnas att regeringen nu i praktiken föreslår att återinföra jobbstimulansen i försörjningsstödet som regeringen först motsatte sig, där en premie ges för den som går från försörjningsstöd till arbete, i det nya förslaget kallad just jobbpremie. Däremot behövs en mindre byråkratisk form för att underlätta för kommunerna att ställa krav på aktiviteter som snabbt leder till jobb. I praktiken vill nästan alla kommuner detta och problemet är ofta att se till så att myndigheter, inte minst Arbetsförmedlingen, samarbetar på ett effektivt sätt. Det får inte bara bli placering av arbetslösa i dyra och meningslösa aktiviteter. Aktiviteterna ska snabbt leda till jobb. Etableringsjobben måste göras om eller läggas ned Lönebildningen tar i regel inte hänsyn till arbetslösas behov av att komma i arbete och ingångslöner sätts på nivåer där en del av de arbetslösa helt enkelt inte får jobb. Att sänka skatten på att anställa, i synnerhet på ingångslöner, är ett sätt att sänka trösklarna. Därtill behövs subventionerade jobb som kan sökas, likt nystartsjobben. Ett annat sätt är att skapa särskilda jobb där den lön som möter arbetsgivaren är mycket lägre och där staten betalar hela eller en del av mellanskillnaden. En relativt ny form av sådana jobb är de så kallade etableringsjobben, där staten tar bort skatten och betalar en del av den anställdas lön i två år. Tyvärr har etablerings­jobben urvattnats och byråkratiserats, bland annat genom att de gjorts beroende av avtal med fackföreningar. Facken har dessutom ofta varit ovilliga att teckna avtal i just de branscher där många arbetslösa får jobb. Dessutom är de som står för många av de nya jobben, små företag utan kollektivavtal och bemanningsbranschen, exkluderade från etableringsjobben. Fram till dags dato har bara cirka 100 personer fått ett etableringsjobb under 2024 och 2025. Etableringsjobben framstår därför som ett fiasko, och det finns akut behov av att göra om dem eller lägga ned dem. Ett steg är att göra små företag utan kollektivavtal och bemanningsföretag delaktiga. Effektivare matchningsstöd Sverige har fortfarande mycket stora matchningsproblem, med över 100 000 lediga jobb, varav flera tiotusentals i enklare yrken. Detta samtidigt som över 500 000 går arbetslösa i Sverige. De viktigaste åtgärderna för att komma åt detta är att sänka kostnaderna för att anställa, möjliggöra för fler att lära sig jobbet på jobbet och att vidareutbilda fler för att täcka kompetensgapen på arbetsmarknaden. Men samtidigt är det också avgörande med en effektiv och fungerande matchning för att företagen ska hitta rätt personer och för att arbetslösa ska hitta jobb som passar dem. Stora resurser har i många år lagts på arbetslösa via den statliga Arbetsförmedlingen, med mycket svaga resultat som följd. Få jobb har förmedlats via Arbetsförmedlingen och myndighetens stöd har endast till liten del bidragit till att någon fått jobb. För de nästan 100 000 som omfattas av jobb- och utvecklingsgarantin så är den vanligaste insatsen ingen insats alls. Mer än en tredjedel får inget aktivt stöd. Arbetsförmedlingen tycks oförmögen att göra något alls. Vårt alternativ är att fler arbetslösa ska få en utomstående matchningstjänst, där den som levererar matchningen får betalt efter resultat, efter hur snabbt den arbetslösa kom i arbete och hur varaktig arbetet var. I dag får bara cirka var tionde arbetslös matchnings­tjänst via en extern resultatbaserad leverantör. Ersättningen för matchningstjänster är inte tillräckligt anpassad efter den arbetssökandes olika utmaningar och framförallt får inte de som utför matchningstjänsterna ersättning strikt efter om den arbetssökande faktiskt kommit varaktigt i jobb – vilket var grunden för systemet. Leverantörer som inte haft tillräckliga resultat har inte heller sållats bort från systemet i tillräckligt stor utsträckning. Matchningstjänsterna bör därför förstärkas samtidigt som de görs mer resultat­baserade, antalet leverantörer begränsas till de som kan visa resultat. Att likt regeringen sätta hoppet till att Arbetsförmedlingen på egen hand ska bygga upp större matchning är dömt att misslyckas. Arbetsförmedlingens nya matchningsinsats ”Sammanhållet matchningsstöd” som inletts under Tidöregeringen är hitintills nästan helt verkningslös. Före tillträdet delade Tidöpartierna Centerpartiets kritik mot Samhall, som ska skapa skyddade arbetsplatser för personer med funktionshinder, men som ofta väljer bort funktionshindrade till förmån för personer som hade kunnat komma in på den ordinarie arbetsmarknaden och använder de mycket höga subventionerna för att slå ut konkur­renter på de marknader där de agerar. Tidöregeringen har dock inte reformerat Samhall utan tillfört nya medel och tolererat att Samhall använder sina miljardsubventioner för att få bort personer från arbetslöshetsstatistiken i stället för att hjälpa de personer som verkligen behöver stöd. De vill vi ändra på i vår budgetmotion. Centerpartiets jobbplan Sänka arbetsgivaravgifterna. Avgifterna hämmar anställningar och bör sänkas generellt. I ett första skede vill vi slopa dem helt för utvalda kategorier: för dem med ingångslöner och för unga, långtidsarbetslösa samt de tio första som ett företag anställer. Införa tak på sjuklönekostnader. Vi vill återinföra ersättningen för höga sjuklöne­kostnader. När den avskaffades ökade kostnaden för företagen och risken att anställa blev högre. Sänka skatten på de lägsta inkomsterna. Vi vill att skatten ska sänkas för de lägsta inkomsterna genom lägre inkomstskatt med störst effekt för låg- och medelinkomst­tagare, som del av en bred skattereform. Jobbsvenska. Sfi ska omvandlas till jobbsvenska med fokus på att den studerande ska komma i arbete genom samarbete med näringslivet. Utbildningen ska så långt som möjligt vara arbetsplatsförlagd. Villkora föräldraledighet. En utrikesfödd person som fått asyl eller dess anhöriga som inte pratar svenska ska efter ett års föräldraledighet läsa svenska två dagar i veckan som villkor för att få fortsätta vara föräldraledig. Obligatoriskt nystartsår. Införs för alla som står långt från arbetsmarknaden och inte kan svenska. Innefattar studier på heltid i svenska och yrkeskunskaper. Deltagande i nystartsår är ett krav för alla som i dag får sin försörjning från det offentliga. Lärlingssystem där lärlingar får lön. Ett lärlingssystem behöver innehålla starka ekonomiska drivkrafter för både lärling och arbetsgivare att fullborda lärlingskapet. Bredda etableringsjobben till företag utan kollektivavtal. Utvidga införandet av etableringsjobben till företag utan kollektivavtal, i regel småföretag, och till bemanningsföretag, som ofta står för nya anställningar för utsatta grupper. Sänkt matmoms och konkurrenskraftig svensk matproduktion Matpriserna är omkring 30 procent högre än i januari 2022. Det här drabbar många men särskilt dem som redan tidigare hade små marginaler. Samtidigt behöver lantbrukarna bättre förutsättningar. Regeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att stärka lantbrukarnas förutsättningar att producera mer, bättre och mer prisvärd mat. Livsmedelsstrategin från tidigare satte inte de konkreta mål som vi i Centerpartiet krävde för att öka Sveriges självförsörjning, och presenterade mycket få reformer. I vår budgetmotion kommer vi att halvera momsen på mat och alkoholfri dryck, från 12 till 6 procent. Det är en åtgärd som träffar brett, men som särskilt hjälper barn­familjer, pensionärer och låginkomsttagare. SEB uppskattar att det kan sänka mat­priserna med så mycket som 5 procent och trycka ner inflationen med 0,8 procent. Matpriskollen tror att det skulle kunna sänka matkostnaderna med omkring 1 500 till 2 000 kronor per person och år. Men det räcker inte. Att bara sänka matmomsen kommer inte på egen hand att skapa de långsiktiga förutsättningar som krävs för att stärka matproduktionen och sänka hus­hållens kostnader om tre, fem eller tio år. Därför vill vi i Centerpartiet göra satsningar knutna till det, främst ett jordbruksavdrag som sänker skatten för 95 procent av alla företag som har intäkter från skogs- eller lantbruk, men även gårdarnas beredskap och beredskapslager för livsmedel. Bostadsbidraget För Centerpartiet är det viktigt att sociala bidrag är träffsäkra och uppfyller sitt syfte. Bostadsbidraget är till för att fungera som ett ekonomiskt stöd för hushåll som har svårt att klara sina boendekostnader. Det är en åtgärd som ska minska risken att hamna i ekonomisk utsatthet på grund av höga boendekostnader eller låga inkomster. Reger­ingens förslag om att höja gränsen för boendekostnader är inte tillräckligt träffsäkert eftersom de som har det allra svårast ekonomiskt redan bor så litet och billigt som det går. Centerpartiet föreslår en höjd inkomstgräns för när bostadsbidraget börjar trappas av. Inkomstgränserna i bostadsbidraget har länge släpat efter i förhållande till löne­utvecklingen. Resultatet är att hushåll med relativt låga inkomster inte längre får något bidrag, trots att deras ekonomiska situation inte förbättrats i reala termer. Att höja inkomstgränsen gör systemet relevant och mer träffsäkert. En höjning av boendekostnadsgränsen gynnar främst de hushåll som redan har bostadsbidrag och höga hyror. En höjning av inkomstgränsen gör att fler hushåll överhuvudtaget kvalificerar sig för bidraget, särskilt de som i dag ligger precis över gränsen men ändå har små marginaler. Det innebär att stödet blir mer inkluderande och når fler barnfamiljer med ekonomiska problem. Höjd boendekostnadsgräns gynnar främst hushåll i storstäder med höga hyror. Höjd inkomstgräns gynnar hushåll i hela landet, både på landsbygden där hyreskostnaden i sig är lägre och i storstäder för hushåll med låga inkomster. Det gör reformen mer geografiskt rättvis och mindre beroende av lokala hyresnivåer. Centerpartiets förslag innebär att inkomstgränsen i bostadsbidraget för barnfamiljer höjs med 45 000 kronor, från 150 000 till 195 000 kronor. Det har samma offentlig­finansiella effekt som regeringens förslag, men antalet hushåll som berättigas till bostadsbidrag beräknas öka så att ytterligare 29 600 barnfamiljer med svag ekonomi kan få bostadsbidrag. För hushåll som har bostadsbidrag innebär Centerpartiets förslag en höjning med 3 869 kr om året. Så får vi igång tillväxten och företagandet igen Den ekonomiska krisen i Sverige är också en kris för tillväxten och företagandet. Efter den globala pandemin och inflationskrisen har återhämtningen ständigt skjutits framåt i tiden. Under åren 2022–2025[6] kommer Sverige enligt de senaste prognoserna ligga en bra bit under 1 procent i genomsnitt, mindre än hälften av genomsnittet i EU och snittet i OECD. En oroväckande tendens har varit mycket höga konkursnivåer samtidigt som nyföretagandet fortsätter att försvagas, vilket tyder på att företag och näringsliv utarmas mer än det förnyas under den svaga tillväxten. Efter Tidöregeringens misslyckande är Centerpartiet det främsta tillväxtpartiet i Sverige. Denna budgetmotion kan summeras som en plan för att Sverige ska kunna växa grönt igen, genom en kombination av sänkta kostnader för företagen att anställa och växa, kombinerat med investeringar i utbildning, infrastruktur, teknologi och klimatomställning i hela landet. En debatt har uppstått i USA och Europa om att återigen skapa ett välstånd och överflöd (”abundance”) med ett tillväxtprogram fokuserat på att investera, inte bara spendera; att avreglera, inte försvåra, byggandet av billiga bostäder, infrastruktur och grön fossilfri energi. Samtidigt hamnar entreprenörskapet och företagandet åter i fokus. Minskat regelkrångel och kortare tillståndsprocesser En av de största utmaningarna för tillväxten, enligt företagen själva, är den växande regelbördan. Inte bara mängden regler utan de många parallella tillståndsprocesser som företag måste gå igenom. Särskilt små och medelstora företag dignar under en regel­börda som hämmar deras tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Kostnad­erna för regelkrångel uppgår till hundratals miljoner kronor årligen och enligt Till­växtverkets beräkningar utgör regelkostnader 6 procent av Sveriges BNP. Bland svenska företag är det 97 procent av företagen som inte tycker att regelbördan har minskat under mandatperioden, enligt en enkätundersökning av Företagarna. Det handlar om nationella lagar men även om att Sverige har bland de mest övernitiska genomförandena av EU-regleringar inom unionen. Det försvårar byggande av bostäder och infrastruktur liksom företagens möjlighet att starta och växa. Centerpartiet har frågat företagare själva vilka regler de ser som hinder och vi har därefter upprättat en lista på 101 regler som bör skrotas eller reformeras för att drastiskt minska regelbördan för svenska företag. Därför föreslås i denna budget en förstärkning av bland annat Regelrådets arbete för regelförenkling. I nästa steg måste dock de myndigheter som arbetar för regelförenkling slås samman och ges mycket större befogenheter. Snabbare tillståndsprocesser Runt om i landet finns en enorm potential för nya investeringar – inom vindkraftverk, lantbruk, gruvnäring och industri. Men det tar alldeles för lång tid att få besked om tillstånd. Mediantiden för ärenden som avgjordes i mark- och miljödomstol förra året var 474 dagars handläggning, medan de 10 procent av processerna som var mest ut­dragna tog hela 926 dagar.[7] Konsekvenserna av de långa processerna är att investeringar försenas, flyttar till andra länder eller helt uteblir. Detta medför enorma kostnader för svenskt näringsliv. Genom ökade resurser vill vi kapa kostnader och ta bort byråkratiska hinder samt ge utökat stöd till domstolarnas handläggning för att göra tillstånds­processerna mer rättssäkra, förutsebara och tidseffektiva. Sänkta egenavgifter Många företag börjar med en egenföretagare som skapar inkomst och sysselsättning för sig själv. För att garantera återväxten av företag får inte heller skattebördan vara för hög på egenföretagare i form av egenavgiften (motsvarigheten till arbetsgivaravgiften). I synnerhet är det orimligt att egenföretagare betalar en ren skatt, allmän löneavgift, när de tar ut lön i det egna företaget. I vår budget sänker vi därför egenavgifterna. AI-satsning på stipendier för forskare och utökat FoU-avdrag Samtidigt som Sverige har rekordhög långtidsarbetslöshet och svag tillväxt är vi världs­ledande inom många spetsteknologier och har även förutsättningarna att vara en viktig spelare i strävan att utveckla artificiell generativ intelligens (AI) och använda den för att höja produktiviteten i näringslivet. Sverige har redan några av de snabbast växande AI-företagen i världen, som app­generatorn Lovable, och några av de mest kända namnen i debatten om AI är svenskar. Men enligt AI-kommissionens rapport saknas viktiga politiska faktorer för att befästa Sverige som en nation i framkant, inte minst förmågan att skapa en ännu mer attraktiv miljö för AI-forskare på svenska lärosäten. Lärosäten som i sin tur kan skapa kluster som agerar i växelverkan med ledande företag. Som en del i en satsning på spetsteknologi föreslår Centerpartiet bland annat detta: En AI-miljard, tre miljarder totalt i denna budget, bestående av stipendier för att locka AI-forskare till Sverige, både spetsforskare och doktorander. Målet är att stärka de kluster av forskare som finns på svenska universitet och högskolor, i linje med förslagen från AI-kommissionen. FoU-avdraget måste göras lättare att söka för att stärka Sverige i kampen om talanger och spetsforskare. Det nuvarande FoU-avdraget är en nedsättning av arbetsgivaravgiften för anställda som arbetar med forskning och utveckling. En fördel med skattestödet är att det inte är ett avdrag på vinsten, så att även nystartade företag som ännu inte går med vinst kan dra nytta av det. Dessutom gynnas småföretag i högre grad av skatteincitament än stora koncerner. Generellt betraktas skattebaserade stöd som mindre kostsamma att administrera och mindre snedvridande än direkta utgiftsstöd. Samtidigt visar utredningen av FoU‑avdraget (SOU 2025:3) att även skattestöd kan innebära betydande administrativa bördor för både Skatteverket och företagen. Dess­utom kan de skapa osäkerhet kring förutsägbarheten. FoU‑avdraget har kritiserats för att vara svårt att tillämpa, eftersom det inte alltid är tydligt vad som faktiskt räknas som forskning och utveckling. Detta leder till tolkningsfrågor, ofta hanterade av personer utan sakkunskap inom de aktuella områdena. Resultatet blir en osäkerhet som kan minska företagens vilja eller möjlighet att göra planerade investeringar. Särskilt mindre företag utan egna forskningsavdelningar, administrativ kapacitet eller juridisk expertis riskerar att drabbas, till skillnad från större aktörer som har resurser att hantera regel­verket. Fokus behöver vara på att kunna locka internationella investeringar till spets­områden och till svenska startups. Centerpartiet satsar i vårt budgetalternativ på att skyndsamt genomföra utredningens förslag och i nästa steg se till att avdrag för FoU kan betalas ut tidigare och med en enklare och bredare definition. Ledarskap i klimatpolitiken – sänk utsläppen med grön tillväxt Ända sedan början av 1990-talet har Sverige varit ett klimatföredöme i världen. Vi har halverat våra utsläpp av klimatgaser, samtidigt som vår BNP mer än fördubblats. Vi har omnämnts vid internationella klimatförhandlingar, vi har inspirerat EU, och förstärkt svenska företags gröna varumärke. Många svenska företag är världsledande när det kommer till grön teknik och klimatsmarta lösningar. Under sina tre år vid makten har Tidöregeringen i stället för första gången i modern historia brutit mönstret. BNP-tillväxten är svag samtidigt som utsläppen rusar, i synnerhet året 2024 då man medvetet avskaffade nästan alla styrmedel för att minska utsläppen från biltrafiken. Med ena handen sänktes priset på fossila drivmedel och reduktionsplikten avskaffades utan att ersättas med något annat system. Med den andra handen avskaffades bonusar för elbilar utan att något annat system infördes för att få fart på elektrifieringen, och göra det möjligt för vanliga hushåll att byta bil. Resultatet har blivit att Sverige, ett land som är världsledande på att producera bilar och lastbilar, bröt uppgången i sålda elbilar och ökade andelen nya fossilbilar. Utsläppen har höjts med dramatiska 5,8 miljoner ton koldioxid till 2030. I sista minuten har regeringen föreslagit en rad mindre åtgärder för att mildra sammanbrottet i klimatpolitiken. En extremt svårsökt skrotningspremie för bilar, som bara cirka 1 800 personer lyckades söka under de två år den gällde, ersätts med en ännu mer byråkratisk ny elbilspremie, som enligt regeringen inte kommer nå mer än drygt 10 000 hushåll, högt räknat. Dessa åtgärder kommer inte i närheten av att rädda klimatpolitiken, som fortfarande går 4 miljoner ton koldioxid back jämfört med våra klimatmål i EU, de klimatmål regeringen själv stolt förhandlat fram i Bryssel. Sverige sällar sig till bakåtsträvarna i EU och riskerar mångmiljardböter för missade mål. Särskilt misslyckad får politiken anses vara då svenska hushåll fastnar i ett beroende av fler fossilbilar, just som bränslena i EU ska börja prissättas med utsläppshandel, och tanknotan kommer stiga brant i Sverige. Sverige måste ut ur denna återvändsgränd utan att konsumenterna får ta smällen. Parallellt med det har tillgången till ny grön el strypts sedan vindkraftsmarknaden förstörts i och med att vindkraftskommuner inte fått ta emot vindkraftsskatten, eftersom den stannat i Stockholm. Detta samtidigt som tillstånd för havsvindkraft dragits in eller bromsats och anslutningar fördyras. Under början av 2025 beställdes inte en enda ny vindkraftsturbin i Sverige. Om inget görs snabbt kommer den gröna industrin stå utan stora tillskott av grön el under det kommande årtiondet. Regeringen har dessutom på kort tid halverat stödet till teknologiutveckling i den gröna industrin, det så kallade Industriklivet, som man till helt nyligen använde som exempel på bra klimatpolitik. Tidöregeringen har, jämfört med andra europeiska länder och Kina, närmast motarbetat den gröna industrialiseringen. Utsläppsökningen och de sänkta klimatambitionerna gör att Sveriges gröna varu­märke är solkat. Sverige kan bli ett klimatföredöme igen men då krävs rejäla insatser för att återupprätta svensk klimatpolitik. Vi beskriver här tre ”big bets”, stora satsningar, för att vända utvecklingen: bilen (där även lastbilar innefattas), boendet och den gröna industrin. Bilen Miljöbilsleasing för 1 500 kronor i månaden Helt avgörande för att klara klimatmålen till 2030 är att utsläppen från bilar, lastbilar och andra fordon minskar mycket snabbare än de just nu gör. Förra året ökade till och med utsläppen från inrikes transporter med 22 procent – det motsvarar 3 miljoner ton i nya koldioxidutsläpp som vi måste ta igen under kommande år. Om utsläppen ska ner måste hushållen få tillgång till miljöbilar de har råd med eller miljöbränsle de har råd med – Centerpartiet föreslår både och. Både smart miljöbils­leasing som minskar utsläppen och kostnaderna, och att staten upphandlar en strategisk reserv av biobränslen av rester från skogen som kan säljas så billigt som möjligt vid pump. Minst 100 000 hushåll i Sverige ska varje år få möjlighet till miljöbilsleasing för 1 500 kronor i månaden som gäller för elbilar, laddhybrider och gasbilar, nya eller begagnade i minst två år. Detta möjliggörs av en sänkning av leasingkostnaden på 2 000 kr i månaden. Som alternativ kan en miljöbilsbonus ges om 50 000 kronor vid köp av miljöbil, ny eller begagnad. Först till kvarn ska gälla och prioritet gälla för personer som bor i landsbygds­kommuner. Under mandatperioden väntas minst 500 000 fler personer kunna byta till laddbar bil eller gasbil. Miljöbilsleasingen gäller för billigare miljöbilar (leasing­kostnaden får högst vara 5 000 kronor, netto 3 000 kronor). På så vis förväntas minst 500 000 hushåll byta till miljöbil under kommande mandat­period med 2,5–3 miljoner ton koldioxid minskade klimatutsläpp fram till och med 2030. En strategisk reserv av biodrivmedel som pressar priset på biobränsle vid pump och stärker beredskapen Vi vill se en satsning på att bygga upp en strategisk reserv av biobränsle från skogs­råvara där staten förhandlar upp volymen och ner priset, enligt den modell för upp­handling som föreslogs i Bioekonomiutredningen (Förnybart i tanken – ett styrmedels­förslag för en stärkt bioekonomi, SOU 2023:15). Med bibehållen skattefrihet för bio­bränsle får hushållen fossilfritt biobränsle till ett stabilt lågt pris, betydligt lägre än med reduktionsplikten (enligt bland annat beräkningar från Energimyndigheten) i nivå med dagens pris för diesel vid pump. Det skapar långsiktiga villkor för svensk produktion av biodrivmedel och gör det möjligt att producera motsvarande hälften av all fossil diesel till 2030. Samtidigt blir Sverige på ett helt annat sätt oberoende av fossila drivmedel i händelse av kris eller krig i vårt närområde. Enligt förslaget byggs denna strategiska reserv upp gradvis under kommande mandatperiod. Fossilfria lastbilar Ifall Sverige ska kunna nå utsläppsmålen måste hela fordonsflottan ställa om från fossilt till fossilfritt. Lastbilarna drivs i dag till 95 procent av diesel och måste bytas eller byta bränsle. Det finns en klimatpremie för lätta och tunga ellastbilar som infördes under förra mandatperioden på Centerpartiets initiativ, i syfte att påskynda elektrifieringen av transportsektorn och göra det mer ekonomiskt attraktivt för företag, kommuner och regioner att välja eldrivna transportbilar i stället för fossildrivna. På grund av reger­ingens otydlighet om klimatpolitiken, och exempelvis om premien ska skrotas eller inte, är det få som får premien för ellastbilar. Den senaste började gälla den 1 januari 2025 och skulle ha löpt ut den 1 oktober 2025, men nu förlängs den, just eftersom det inte betalats ut tillräckligt med premier och andelen eldrivna lastbilar fortfarande är väldigt låg. Flera har varit kritiska till själva handläggningen och ansökningsprocessen. Hand­läggningen tar alltför lång tid, vilket sätter käppar i hjulen för småföretagare som inte har möjlighet att vänta. Administrationen kring ansökan om premien är omfattande och komplex. Eftersom stödet är tidsbegränsat och villkoren ändrats flera gånger tvekar många företag att planera sina investeringar. Dessutom går det inte att beställa en ellast­bil innan premien godkänts. Centerpartiet satsar på fler och snabbare klimatpremier för lätta och tunga lastbilar. Vi vill att den administrativa bördan vid ansökan om premien begränsas, så att syftet med själva satsningen faktiskt kan uppfyllas, och fler premier delas ut. Samtidigt bör regelverket kring hur miljölastbilar, på biogas och på el, ses över, inklusive differentieringen av eurovinjetten och vem som har tillträde till miljö­zoner, så att omställningen av lastbilsflottan förstärks maximalt. Boendet Det finns fortfarande möjligheter att göra stora besparingar av energi i svenska bostäder, viktigt både för att förbättra energianvändningen och för att minska hushållens upp­värmningskostnader. För hushåll som fortfarande har direktverkande el kan värme­växlare spara tusenlappar och kraftigt minska belastningen på elförsörjningen. Vi vill bredda det gröna avdraget med 400 miljoner kronor per år för energi­effektivisering, till exempel genom att installera värmeväxlare för hus uppvärmda med direktverkande el, och för att byta återstående oljepannor mot effektiv modern fossilfri teknologi. Det skapar möjligheter för att kraftigt minska hushållens elanvändning med en potential om 10 TWh till 2030 enligt Energimyndigheten. Totalt minskar detta utsläppen med minst 200 000 ton till 2030. Industrin Den svenska industrin, från grönt stål till grön kemi är världsledande inom klimat­omställningen. För att kunna fortsätta utvecklas behöver den snabbare och enklare tillstånd, bättre infrastruktur och mer billig grön el. För att ytterligare kunna skala upp den gröna industriomställningen behöver också Industriklivet reformeras och få ytterligare medel i stället för att som med regeringens politik få halverade anslag i ett strategiskt läge. Industriklivet ska inte bara stötta forskningsprojekt och traditionell industris klimat­omställning utan även kunna finansiera det nya näringslivet, gröna industriprojekt i alla stadier och gärna i flera skeden under tiden som företaget skalar upp sin verksamhet. Industriklivet bör ha kontinuerliga utlysningar för att företag enklare ska kunna söka ekonomiskt stöd för uppskalning och kommersialisering. Industriklivet har varit framgångsrikt och för varje statlig krona som investerats har näringslivet finansierat med ytterligare tio kronor. Regeringen har minskat anslaget med mer än hälften 2026, medan Centerpartiet både dubblar anslaget för nästa år och dubblerar bemyndigandet från 3,85 mdkr 2027–2033 till 7,5 miljarder för samma period. Fossilfritt flyg Uppbyggnaden av en strategisk reserv av biodrivmedel är också central för att Sverige ska kunna få ett helt fossilfritt inrikesflyg, där flygbränsle kan produceras billigt från svensk skogsråvara. Inrikesflyget är en viktig del av Sveriges sammanhållning, och många delar av Sverige är helt beroende av ett fungerande inrikesflyg. Samtidigt står inrikesflyget för en betydande del av våra klimatpåverkande utsläpp. Centerpartiet vill kombinera klimatansvar med god tillgänglighet i hela landet. Omställningen till fossilfritt flyg kan vara en motor för innovation, gröna investeringar och regional utveckling. Vi vill därför upphandla och tillhandahålla tillräcklig mängd biojetbränsle för att säkerställa ett fossilfritt flyg senast 2030 samt att förbereda flygets infrastruktur både på de enskilda flygplatserna och i den centrala infrastrukturen. Ny grön el – dubbelt så snabbt till en fjärdedel av kostnaden Krisen för försörjningen av grön el pågår alltjämt. Ska vi snabbt få fram ny el kommande år så är det vindkraft, solel, vattenkraft och kraftvärme som har potentialen. Detta framgår tydligt av Centerpartiets nyligen publicerade rapport Ny strategi för Sveriges elförsörjning. Men på grund av regeringens senfärdighet och ovilja har i stort sett hela den tillförseln av ny elproduktion blockerats. I stället för att som regeringen sätta allt hopp till subventionerad kärnkraft som står klar tidigast 2040 menar Centerpartiet att vi genom effekthöjningar och flexiblare användning av befintlig kraft kan täcka ett ökat elbehov och ha det på plats på halva tiden, dubbelt så snabbt till en fjärdedel av priset. Förutom incitamenten och regel­verken för vindkraft, som beskrivits ovan, handlar det om att skala upp kraftvärmen, som är viktig i söder, liksom åtgärder som moderniserar och utökar vattenkraften i norr. Energimyndigheten har tagit fram en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi samt potential­rapport som visar att det finns en lönsam utbyggnadspotential på ungefär 800 MW och att ytterligare 1 000 MW sannolikt skulle vara samhällsekonomiskt lönsam, vilket motsvarar närmare två kärnkraftsreaktorer till en kostnad om bara 3–4 miljarder kronor. Genom en teknikneutral ansats får vi ett betydligt mer ansvarsfullt nyttjande av skattebetalarnas pengar än med regeringens ensidiga kärnkraftsplaner. Vi vill också snabbt utreda införandet av en ny flexibilitetsmarknad i form av ett elgarantisystem med effektupphandling. Det skulle täcka upp med produktion från flexibla källor de få timmar om året som ordinarie elsystem inte räcker till och minska de största fluktua­tionerna i elpriset när det inte blåser och solen inte skiner. Det prissätter och ökar lön­samheten i planerbar och flexibel kraftproduktion för att kapa pristopparna. Ersättningen ska kunna gå till befintliga kraftverk som med enkla och kostnadseffektiva medel kan skruva upp produktion i befintliga anläggningar och även innefatta exempelvis gårds­stöd för biogasturbiner. Vindkraften måste frigöras för mer grön el i närtid Sedan vindkraftsutbyggnaden nästan helt stannat av saknar Sverige i hög grad förut­sättningar att i närtid öka produktionen av grön el. Under början av 2025 beställdes inte en enda ny vindkraftsturbin i Sverige. Det är en direkt följd av stoppade tillstånd och kablar till havsbaserad vindkraft. Många kommuner som inte får ersättning för vindkraft på land har lagt in veto mot fortsatt utbyggnad. Dessutom råder stor osäkerhet kring framtiden då en bred politisk energiöverenskommelse saknas. Vindkraftskommuner måste få vindkraftsskatten permanent och långsiktigt återförd Vindkraft på land har blockerats i väntan på den utlovade ersättning till närboende som föreslogs i regeringens utredning Värdet av vinden (SOU 2023:18) om återföring av fastighetsskatten på vindkraft till kommunerna. Utredningens förslag ska efter ett års fördröjning eventuellt genomföras, även om någon proposition fortfarande inte presenterats för riksdagen. Överföringen av fastighetsskatten kommer dock endast ske till del, och i form av ett tillfälligt bidrag och inte en permanent ersättning. I väntan på en långsiktig ersättning har under 2025 hela 26 av 29 vindkraftsprojekt stoppats. Inte heller har något stöd ännu betalats ut, utan det kommer dröja till någon gång under 2026. Stödet riskerar dessutom att fastna i invecklad byråkrati. Därför menar Center­partiet att fastighetsskatten på vindkraftsel måste föras till kommunerna långsiktigt och fullständigt, som i Finland och Norge, inte skickas som del av ett riktat statsbidrag. Kablar till havsvindkraften De planerade vindkraftsparker långt ute till havs, som ska fördubbla den svenska elproduktionen, har även de blockerats av regeringens förbud mot att finansiera anslutningar till havsvinden. Som en följd av stoppet för kablarna meddelade förra året Vattenfall att man inte bygger Kriegers Flak, en vindkraftspark som hade kunnat leverera el till en halv miljon sydsvenska hushåll. Nu väntar högre elpriser, och tusentals jobb hotas enligt Sydsvenska handelskammaren. Regeringen är bakbunden av Tidöavtalets förbud mot att använda Svenska Kraftnäts flaskhalsintäkter, som just ska användas till att bygga överföring och anslutningar som minskar regionala flaskhalsar. Centerpartiet avsätter därför utrymme i budgeten för detta i väntan på ett annat beslut kring flaskhalsintäkterna, så att kablarna byggs och hushåll och företag i södra Sverige får den elproduktion de behöver. Lagring och solskatt Energiskatten på lagrad el behöver slopas eftersom den innebär att elen dubbelbeskattas. Elen skattas vid inmatning samt vid uttag efter lagring. Incitamenten för att investera i och använda batterilager för att jämna ut sin elkonsumtion stärks av att slopa skatten på batterilagring. Det leder till att investeringarna blir mer lönsamma, elnätet stärks, effekt­brist motverkas och elkostnaderna blir lägre för både företag och hushåll. Dessutom påskyndas den gröna omställningen eftersom batterier är en nyckelkomponent för att hantera den intermittenta produktionen från sol- och vindkraft. Genom att kunna lagra energin när det blåser mycket eller solen skiner, och använda den senare, blir förnybar energi en mer pålitlig och planerbar resurs. Detta är också ett sätt att gynna de som i dag producerar solel och säljer ut på marknaden, som från och med 2026 kommer ha högre skatt på sin egenproducerade el till följd av att regeringen avskaffar den så kallade 60‑öringen utan att ersätta den med något annat system för att premiera decentraliserad elproduktion, vilket vi i Centerpartiet är mycket kritiska till. Bättre kollektivtrafik för klimatet Svensk kollektivtrafik har haft tuffa år efter pandemin, eftersom mer hemarbete lett till att trycket på kollektivtrafiken minskat. Dessutom har viktiga reformer för kollektiv­trafikens attraktivitet uteblivit, exempelvis ett förändrat reseavdrag som skulle gynna klimatsmarta transporter. Centerpartiet vill därför bredda trängselskatterna i städerna för att kunna stärka kollektivtrafiken och få färre att använda bilar i storstäder med konsekvenser för klimatet och för luftkvaliteten. Genom ökade trängselavgifter kan städerna öka sin finansiering till kollektivtrafiken. Detta för att förbättra tillgängligheten i kollektivtrafiken och få fler att välja ett kollektivt färdmedel. Klimatplan för Sverige Sverige har en kris i klimatpolitiken där vår roll som föredöme hotas av missade klimatmål och snabbt ökande utsläpp. Därför presenterar Centerpartiet en klimatplan för att nå utsläppsmålen fram till 2030. Sverige missar enligt regeringens budgetproposition samtliga klimatmål, inte minst de som är till år 2030. Vissa av målen följer direkt av beslut på EU-nivå, såsom ESR-åtagandet (Effort Sharing Regulation), medan andra är beslutade i Sveriges riksdag, med det svenska etappmålet som ett särskilt viktigt mål för de svenska utsläppen. Enligt regeringens budgetproposition missas samtliga klimatmål, och det viktiga ESR-målet med 4,3 miljoner ton, efter kraftiga utsläppsökningar under 2024 men det finns endast åtgärder för att få ned utsläppen på 0,4 miljoner ton fram­över. Centerpartiet menar att målen går att nå som utlovat och att det handlar om framför allt tre delar: bilarna, boendet och basindustrin. Bilarna. Det är utsläppen från biltrafiken som rusat mest, där både elbilsbonusen och reduktionsplikten avskaffats av Tidöregeringen utan att ersättas med andra klimatför­bättrande åtgärder, vilket lett till att fossilt bränsle åter börjat dominera både körande och försäljning av nya bilar. Hushållen måste få möjligheter att byta bränsle och bil till klimatsmarta och billigare alternativ. Med en bonus och miljöleasing som sänker kostnaden för att byta och leasa en miljöbil till 1 500 kronor per månad kan minst 500 000 hushåll minska utsläppen. Detta minskar utsläppen till 2030 med minst 2,7 miljoner ton. Vi vill samtidigt ge fler en chans att byta bränsle genom att bygga upp en strategisk reserv av biobränsle från skogsråvara, där staten förhandlar upp volymen och ned priset, med den metod som föreslogs i Bioekonomiutredningen. Det förväntas ge en utsläppsminskning på nära 6 miljoner ton till 2030. Boendet. Ett breddat grönt avdrag för energieffektivisering som gör att fler exempelvis kan byta direktverkande eluppvärmning mot värmepumpar och de sista oljepannorna kan skrotas i utbyte mot billigare effektivare uppvärmning. Det sparar energi, pengar och utsläpp och kan minska utsläppen med minst 200 000 ton till 2030. Industrin. Industrin är inte en del av ESR-sektorn men förtjänar ändå betydligt mer fokus från regeringen för att bli ledande i den gröna omställningen. Här kommer Centerpartiet fördubbla Industriklivet och bredda det till fler gröna innovationer, vilket kan ge utsläppsminskningar om 10–12 miljoner ton till 2045 (långsiktigt) och betydande reduktioner redan på 2030-talet. Totalt kan utsläppen minskas med 7,5 miljoner ton fram till 2030 enligt ESR och både ESR-målet och det svenska etappmålet för samma år nås med god marginal. Sverige kan bli ett miljö- och klimatföredöme igen Sverige har en ambitiös miljölagstiftning, men den bygger i flera hänseenden på gamla sanningar och föråldrade strukturer. Regelverken behöver ses över i ljuset av dagens samhällsstrukturer och nya tekniska landvinningar. Det som vi tidigare betraktade som avfall måste ses som en tillgång. Samhällskritiska anläggningar som vattenreningsverk behöver omvandlas till resursverk som i högre grad sluter kretsloppen. Som ett av världens mest innovativa länder har Sverige goda möjligheter att ta en global ledarroll i denna omställning. Sverige ska gå före, visa vägen och återigen bli ett miljö- och klimatföredöme för resten av världen. För att bryta den negativa utvecklingen föreslår Centerpartiet kraftfulla satsningar för att bevara och restaurera den biologiska mångfalden och Sveriges naturliga rikedom. Landets redan skyddade områden, såväl på land som till havs, behöver förvaltas bättre och dess livskraftiga ekosystem måste säkerställas. Känsliga områden som har för­orenats genom mänsklig aktivitet ska saneras och återställas, ett långsiktigt arbete som måste intensifieras. Särskilt prioriterat är områden och vattentäkter som har konta­minerats av PFAS. Övergödningen av våra hav måste förebyggas genom kraftfullare insatser både vid utsläppskällan och direkt i haven. Invasiva främmande arter måste bekämpas mer aktivt och med mer inkludering av hela samhället. Därför vill Centerpartiet se att resurserna för detta ökar kraftfullt och i vår budget uppgår anslagen för olika typer av åtgärder för värdefull natur till den största hittills jämfört med budgetarna historiskt. Centerpartiet vill se en större mångfald av aktörer involverade i arbetet med att förvalta och återställa våra naturliga ekosystem. Den enskilde markägaren som bedriver sin näringsverksamhet inom lantbruket eller längs kusten har en nyckelroll att spela för att minska övergödningen, den enskilde skogsägaren spelar en avgörande roll för att främja artrikedomen i våra skogar, och på hushållsnivå finns det många som vill och kan bidra till vår gemensamma miljö, bara för att nämna några exempel. Sammantaget behövs det fler ekonomiska incitament, mer samverkan och mindre pekpinnar från myndigheterna för att åstadkomma en effektiv naturvård. Att koppla in allmänheten och civilsamhället är viktigt för att skapa en större lokal acceptans och ett engagemang i frågan från yngre generationer. Håll Sverige Rent Håll Sverige Rent gör enorma insatser för att minska nedskräpningen i alla delar av Sverige och leder ett antal viktiga projekt som till exempel minskar mängden plast och annat skräp i haven varje dag. Exempelvis leder Håll Sverige Rent projektet Re:Fish som bidrar till att rensa grunda bottnar i Östersjön från fiskeredskap som spökgarn. Tyvärr har regeringen i de senaste två budgetarna successivt skurit bort det verksam­hetsstöd som tidigare gått till Håll Sverige Rent. I budgeten för 2026 finns endast en symbolisk mindre summa för “miljöorganisationer”. I vårt alternativ återställer vi hela grundstödet till Håll Sverige Rent som både håller rent och snyggt, minskar belastningen på miljön och bidrar till folkbildning och engagemang hos unga, samtidigt som vi bibehåller stödet till övriga viktiga miljöorganisationer. Det behövs ett textilkliv Sverige saknar i dag infrastruktur och teknik för återvinning av textilier. Vid årsskiftet blev det förbjudet att slänga textilier i hushållssoporna, och ansvaret för insamlingen ligger på kommunerna. Konsekvenserna av detta har bland annat blivit att många kommuner skickar stora mängder textilavfall till Litauen där en stor del trasiga kläder bränns upp, något som också sker i Sverige. I det långa loppet riskerar vi att förtroendet för avfallshantering och återvinning i Sverige tar skada, vilket i förlängningen kan leda till att människor slutar sortera sitt avfall överhuvudtaget. Det pågår ett arbete i EU för att införa ett producentansvar för textilier vilket skulle innebära att de som säljer nya kläder blir tvungna att bygga upp den infrastruktur som i dag saknas. Detta kan dock ta lång tid och bättre hantering av textilavfallet behövs mycket tidigare än så. I väntan på ett sådant producentansvar behövs ett nationellt stöd till innovation för textilåtervinning och uppskalning av mindre återvinningsprojekt som redan finns. Det finns tekniska utmaningar för textilåtervinning kring bland annat nya återvinningstekniker och metod­utveckling för automatiserad sortering av textilier. Dessa typer av innovation ska vara möjlig att söka innovationsstöd för genom det som Centerpartiet kallar Textilklivet och avsätter medel för i budgeten från 2026. Höjt tempo i klimatanpassningsåtgärderna Hela samhället påverkas av det förändrade klimatet. Under lång tid har det blivit tydligt för alla och envar att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett allt varmare klimat med enorma skogsbränder, skyfall, smältande isar och värmeböljor som följd. Det innebär att vi behöver vidta åtgärder för att anpassa alla delar av vårt sam­hälle: samhällsplanering, vatten och avlopp, energiförsörjning, skogsbruk och jordbruk, industrier och besöksnäring med mera. Ur ett beredskapsperspektiv handlar det inte bara om infrastrukturen utan också om att uthålligheten stärks och att tillgången på reserv­vattentäkter, nödvatten, reservkraft och andra kritiska resurser såsom kemikalier för rening finns så att dricksvattenproduktionen kan fortsätta även under störda för­hållanden. Stigande medeltemperaturer och de senaste årens återkommande väder­extremer med såväl svår torka som kraftiga översvämningar visar på klimatför­ändringarnas påverkan. För att hantera detta måste också det svenska jordbruket intensifiera sina anpassningsåtgärder. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produktionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. Rent vatten både idag och i framtiden Sveriges vattendrag och kuster påverkas precis som alla andra av de globala klimat­förändringarna. Utsläpp, spridning av kemikalier liksom nedskräpning och övergödning av Östersjön och sjöar runtom i landet riskerar vår och ekosystemens tillgång på rent vatten. Samtidigt står vatten- och avloppsinfrastrukturen i Sverige inför stora investeringar framöver för att underhålla de rör och reningsverk som finns, men också för att utveckla och bygga nytt. Centerpartiet vill därför ha dubblerade satsningar på de insatser som idag finns i Livsmedelsverkets stöd till “nödvatten”, för att hjälpa kommuner i hanteringen av vatten vid kriser, och se till så att även kommunala bolag kan ta del av pengarna. Vi vill också stärka innovationen kring rening av PFAS som är ett stort och växande problem där reningsverk runt om i landet behöver investera mer. Investera i välfärd, infrastruktur och beredskap i hela landet Skillnaderna inom Sverige vad gäller välfärd och infrastruktur är idag oacceptabelt stora. Pojkar i små skolor på landsbygden kan ha hälften så stor chans som i städerna att gå vidare till gymnasiet. Dödligheten i behandlingsbara sjukdomar är dubbelt så hög i glesa landsbygdskommuner som i storstäder. På många platser på den svenska lands­bygden betalar man bland de högsta skatterna, men har bland den sämsta vården, skolan, vägarna och järnvägar. Det är också en omöjlig situation i det nya säkerhets­politiska läge som Sverige befinner sig och där beredskapen måste finnas inom exempelvis vården, för transporter och för självförsörjning av livsmedel i hela Sverige i händelse av kris eller krig. Här måste utvecklingen vändas, och Centerpartiet föreslår att mer läggs på väl­färdens kärna, skola, vård och omsorg, och på infrastruktur i hela landet. Det måste investeras 50 miljarder i den svenska landsbygden nästa mandatperiod för att råda bot på orättvisorna i det offentliga åtagandet. Skola utan geografiska orättvisor Skolresultaten skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av landet. Elever i städer och innerstadsområden klarar sig generellt sett mycket bättre än elever i glesbygds­kommuner och framförallt bättre än i många utsatta områden. Enligt Timss, som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap, kan det skilja uppemot två års inlärning mellan elever i storstadsområden och elever i glesbygd. För flera utanför­skapsområden kan det skilja uppemot fyra år. Den här geografiska orättvisan drabbar de barn och unga som växer upp i glesbygd och i utsatta områden, men den äventyrar också hela Sveriges framtid om generationer av unga i delar av landet inte ges förutsättningar att bidra fullt ut och finna sig tillrätta på arbetsmarknaden. För att komma tillrätta med den här geografiska orättvisan måste alla Sveriges skolor ge varje elev chansen att lyckas utifrån sin egen förmåga. De måste kompensera för ojämlikheter och skapa möjligheter för klassresor. Så ser det dessvärre inte ut i dag. I våras gick närmare 20 000 elever ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det motsvarar cirka var sjätte elev, vilket är unikt ur ett internationellt perspektiv. Andelen elever som lämnar grundskolan utan godkända betyg är högre i glesbygdskommuner och i utsatta områden. Nämnas kan att Sverige har tio gånger fler elever som lämnar grundskolan utan behörighet än Norge och Danmark, vars Pisaresultat är i nivå med Sveriges. Dessutom lämnar var femte elev gymnasiet med ofullständiga betyg. De utslagna eleverna har svårare att få jobb – arbetslösheten för de som inte har en gymnasieexamen är fyra gånger så hög som för de som har klarat gymnasiet. För att möta utslagningen vill Centerpartiet drastiskt höja kompetensen om NPF och börja föra statistik över NPF i skolan och skjuter till medel för detta i budgeten. De totala resurserna till skolan har under de senaste åren minskat i reala termer och många kommuner har en mycket tuff ekonomisk situation. Detta har lett till besparingar på just de lärare som skulle kunna bidra till att vända utvecklingen. Samtidigt har elev­kullarna, inte minst på högstadiet och gymnasiet, minskat kraftigt på många ställen. Det hade kunnat leda till minskade klasser och mer tid för eleverna, men pressade av inflationskrisen har många kommuner tvingats stänga skolor och säga upp personal. Ytterligare ett problem är att en mycket stor andel, långt över 10 miljarder kronor, av de statliga bidragen till kommunerna för skolan är riktade, vilket innebär att de kommer med omfattande byråkrati och är svåra att söka, i synnerhet för små kommuner. Det är också orimligt att kostnader för olika bidrag, transfereringar, är avsevärt högre i statens budget än satsningarna på utbildning. Centerpartiet föreslår i denna budgetmotion att skolan får de ordentliga investeringar som den behöver och förtjänar, med ett kraftfullt sektorsbidrag på sammanlagt nästan 20 miljarder kronor för nästa år. Totalt satsar Centerpartiet 3,3 miljarder mer på skolan än regeringen. Ett rekordstort sektorsbidrag för skolan Sektorsbidraget har flera syften. Dels ska sektorsbidraget svara mot målet om att halvera den höga utslagningen på vägen till gymnasiet, där var sjätte elev, eller nästan 20 000 tonåringar, varje år lämnar grundskolan utan fullständiga betyg, och utan möjlighet att gå vidare till gymnasiet. Antalet elever som slås ut bör halveras, till högst var tionde elev, så att det kommer ner på nivå med jämförbara länder i västvärlden. För detta krävs fler, inte färre, behöriga lärare som hjälper eleverna att klara kunskapsmålen. Det krävs personal i elevhälsan som kan stötta elever i allt vid sidan av själva undervisningen. Det krävs också fler och mer erfarna studievägledare som kan peka ut yrkeslinjer som ett alternativ att sträva efter, en väg som ofta leder till välbetalda jobb. Slutligen behöver kvaliteten och attraktiviteten på dessa yrkeslinjer stärkas genom mindre klasser, högre lärartäthet och bättre kontakter med näringsliv och offentlig verksamhet som leder till bättre praktik. Behöriga lärare i alla skolor Om vi ska kunna utradera de geografiska orättvisorna i skolan måste vi utradera de geografiska skillnaderna när det kommer till behöriga lärare. Idag är 6 av 10 lärare behöriga på landsbygden, medan 8 av 10 är behöriga i de större städerna. Forskning visar att lärares behörighet har stor betydelse för elevernas förutsättningar att klara skolan, och därför måste dessa skillnader utraderas. Vi vill att alla obehöriga lärare som idag jobbar i skolan ska vara behöriga om tio år. Det är ett radikalt förslag, men det är helt nödvändigt för att vi ska utradera de geografiska orättvisorna i skolan. Satsningen omfattar 1 miljard per år initialt för att täcka upp till 100 000 av kostnaderna som huvudmännen står med när läraren vidareutbildas. Det omfattar såväl kostnader för lärares utbildningsinsatser, som vikariekostnader för nuvarande arbetsplats och lärares löner under utbildningstiden, samt för att utöka lärcentrum, med cirka 50 stycken i hela landet, och utbildningscentrum så att lärare kan vidareutbildas i närheten av sitt nuvarande arbete. Bättre och mer attraktiv lärarutbildning Centralt för att få in fler högpresterande lärare i yrket är också att förbättra lärar­utbildningen. I Centerpartiets budgetmotion vill vi därför rikta särskilda medel för att höja kvaliteten på lärarutbildningen, stärka den verksamhetsförlagda utbildningen, samt skala upp det fortfarande mycket blygsamma programmet Teach for Sweden för att locka många fler unga professionella inom andra yrkesgrupper att pröva på och byta till läraryrket. Intensiv svenska för att fixa integrationen redan i skolan Slutligen vill Centerpartiet inom ramen för en starkare integrationspolitik erbjuda intensiv svenska med utökade studietimmar i veckan, intensivundervisning, och särskilda satsningar för elever som behöver komma ikapp och förbi i svenska språket. Med denna kraftfulla satsning kan skolan också stå stark och mobilisera många vuxna för att mota den förödande vågen i Sverige av rekrytering, även tvångsrekrytering, av skolbarn och ungdomar in i grov kriminalitet. Skolan måste på alla plan svara mot polisens och socialtjänstens vädjan om att skolan ska kunna nå fler ungdomar som befinner sig på glid och som ofta även hanterar hårda uppväxtförhållanden och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Insatser mot psykisk ohälsa och för en skola för alla Barn och ungas hälsa behöver tas på allvar. Det är alltför många barn som mår dåligt, upplever våld i hemmet, i en relation, eller som utsätts för mobbning. Bland 15–24-åringar och bland män 25–44 år är dessutom självmord den vanligaste dödsorsaken. Enligt Suicid Zero försöker ungefär 5 000 unga människor att ta sitt liv varje år. Tre personer dör varje vecka i suicid. Och vi ser tyvärr en oroande utveckling framförallt i åldersgruppen 10–29 år. Gruppen unga tjejer 10–17 år är idag den grupp som gör flest antal självmordsförsök. Vi måste agera och vi måste agera nu, med förebyggande insatser. Därför vill vi att elevhälsan ska nå ut till allt fler elever. Så att vi kan upptäcka och förebygga och ge fler barn och unga en möjlighet att må bättre. Centerpartiet satsar särskilda resurser för att alla elever i högstadiet ska ha ett elevhälsosamtal till där rätt frågor kan ställas för att hitta de som behöver mer stöd och för att bygga tillit mellan elever och skolans vuxna. Vi ser även att 22 procent av gymnasieelever som har mens stannar hemma från skolan varje gång de blöder, och 14 procent avstår från fysisk aktivitet på grund av mensbesvär. Andra studier visar att över en tredjedel har järnbrist utan att veta om det – faktorer som påverkar hälsa och mående på flera sätt. Det handlar om strukturella brister i samhällets ansvar i att säkra barns och ungas rätt till hälsa och utbildning. Därför vill vi ge Skolverket i uppdrag att rikta insatser mot elevhälsan för att informera och stötta flickor att delta fullt ut i undervisningen under menstruation. Ojämlikheten inom svensk vård är en av de största orättvisorna. Möjligheten för patienten att få en bra vård skiljer sig åt beroende på postnummer. Allra värst är det på landsbygden, där risken för den som är under 80 år att dö i en behandlingsbar sjukdom är dubbelt så stor som i storstaden. Det är helt oacceptabelt. Vården på landsbygden är underfinansierad, regelverken är snåriga och kompetensförsörjningen är särskilt bristfällig. Konsekvensen är sämre medicinska resultat och färre patienter med en fast läkarkontakt i primärvården – trots att behovet är större, med en större andel äldre och grupper med sämre hälsa. Endast 20 procent av landsbygdens invånare har en fast läkare, jämfört med 30 procent i landet som helhet. Vi vet samtidigt att många läkare är positiva till att arbeta eller starta mottagningar på landsbygden, men att det krävs bättre ekonomiska incitament och större möjlighet att påverka arbetssättet. Primärvården stärks, bland annat med en reform för landsbygdsläkare Centerpartiet gör en kraftfull, flerårig och riktad satsning på primärvården med fokus på landsbygden. Vi föreslår en ny vårdform för primärvård på landsbygden, där allmän­läkare, eller vad vi kallar landsbygdsläkare, kan driva små läkarmottagningar där behovet är som störst och där uppdraget anpassas efter de lokala förutsättningar som råder på landsbygden. Regelverket ska samtidigt förenklas och göras mer flexibelt för att möjliggöra små mottagningar med en allmänläkare och en sjuksköterska. En ny vårdform anpassad efter landsbygdens förutsättningar kan öka tillgänglig­heten, förbättra kontinuiteten och minska de geografiska ojämlikheterna i vården. Vi lägger därmed totalt 2 miljarder kronor årligen på att stärka primärvården, med fokus på nya landsbygdsläkare inom ramen för den nya vårdformen för primärvård på lands­bygden. Detta kan ge upp till 1 000 fler läkare per år beroende på hur regionerna fördelar medlen. När mandatperioden nu lider mot sitt slut är det tydligt att regeringen misslyckats med sina löften om utbyggd primärvård, kortare vårdköer och mer tillgänglig och jämlik vård i hela landet. För att bidra till en jämlik vård med kortare kötider och för att stärka patientens möjligheter att söka vård i hela landet satsar vi på en ny nationell jämförelse­tjänst genom att bygga ut 1177. Där ska patienten redan från dag ett kunna välja sin specialistvård utifrån information om väntetider, tillgänglighet och kvalitet. Fler läkare och sjuksköterskor behövs Den största strukturella utmaningen i den svenska vården handlar om kompetens­försörjningen. Med för få allmänläkare stannar omställningen mot primärvården av och patienterna får aldrig tillgång till en egen fast läkarkontakt. Patienterna lider i långa vårdköer i brist på specialistläkare, specialistsjuksköterskor och andra vårdyrken. Antalet allmänläkare behöver fördubblas i Sverige för att möta Socialstyrelsens rikt­värde på 1 100 invånare per allmänläkare. Vårdanalys har särskilt uppgett att det är stor brist på ST-platser, där 42 procent av landsbygdskommunerna saknar ST-tjänster. Centerpartiet lägger därför i budgeten för 2026 även en satsning på kompetens­försörjning om drygt 1 miljard kronor per år för nya ST-läkarplatser i hela landet samt nya utbildningsplatser i grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor. Ingen nedskärning på kvinnors hälsa Dagens sjukvård är inte jämställd. Centerpartiet vill stärka vården för kvinnor, som vi vet underbehandlas såväl för flera stora folksjukdomar som för komplikationer i samband med förlossning. Tiden till diagnos när det gäller sjukdomar som drabbar kvinnor kan vara lång, ibland flera år. Det finns också betydande kunskapsluckor om sjukdomar som främst drabbar kvinnor. Detta leder till felbehandlingar, onödigt lidande och höga samhällskostnader i form av bland annat sjukskrivningar. Att säkra en jämställd och jämlik vård är ett av våra grundläggande jämställdhetspolitiska mål. Att då som regeringen gör skära ner på just insatserna för att förstärka kunskaperna inom detta område och på de insatser i praktiken för att råda bot på bristande vårdinsatser för kvinnors hälsa är helt fel. Centerpartiet säkrar resurserna till kvinnovården i vår budget. Investeringar för beredskap Sverige befinner sig sedan en tid i ett nytt säkerhetspolitiskt läge, sedan Ryssland under Vladimir Putins diktatur inlett först en invasion och därefter en fullskalig invasion av ett fredligt demokratiskt grannland och förvandlat fält och städer i centrala Europa till slag­fält och miljoner civila till måltavlor. Sverige måste nu inleda en snabb upprustning av det militära och det civila försvaret, som både visat sig viktiga i Ukrainas försvar. Därför behöver nu beredskapen stärkas på en rad punkter, från infrastruktur och livsmedelsförsörjning till inhemsk drivmedelsproduktion och folkbildning. I stora stycken är det också investeringar som är viktiga för att förbättra förutsättningarna för tillväxten, företagandet och välfärden i hela landet. I juni 2025 enades riksdagens partier om att lånefinansiera en 300 miljarder stor snabb upprustning av det svenska försvaret varav 50 miljarder till det civila försvaret. Centerpartiet vill att inte bara resurserna till det militära försvaret utan även de civila försvarsresurserna används till konkreta insatser så snabbt och kraftfullt som möjligt. Infrastruktur Sveriges infrastruktur har länge varit eftersatt och bortprioriterad, vilket har fått ödesdigra konsekvenser med potthål i vägarna, tåg som inte går i tid och en underhållsskuld som kommer bestå under en lång framtid. Trots regeringens infrastrukturproposition med 1 200 miljarder kommande 12-årsperiod så menar Trafikverket att de endast kan få bukt med 10–15 procent av underhållsskulden på järnväg under samma period. Det är alldeles för dåligt. Centerpartiet vill därför se ett Sverigelyft, en politik som på allvar tar tag i situationen och bidrar till reformer och resurser för att infrastrukturen ska fungera. Ett Sverigelyft är viktigt av flera olika skäl, för att anpassa infrastrukturen till de utmaningar samhället står inför idag. För att privatpersoner ska kunna röra sig obehindrat mellan hem och jobb, för att företag ska kunna få material till sin produktion och för att utveckla svensk turism. Men även för att stärka den civila beredskapen i vårt land. Nu när regeringen har presenterat sin nationella plan för infrastrukturen står vi med facit av regeringens prioriteringar och förmåga att ta itu med behovet av en fungerande infrastruktur. Vi ser att det eftersatta underhållet på järnvägen blir kvar till 2050. Det håller inte utan nu måste investeringarna i en fungerande infrastruktur ta fart. Task force för tågen – beta av eftersatt underhåll Situationen i svensk infrastruktur är inget annat än ett stort misslyckande. Det rapporteras ständigt inte bara om hur resurserna som är avsatta för underhåll och upprustning av järnvägen inte räcker till, utan också om att Trafikverket och andra berörda myndigheter inte förmår att åtgärda det. Samtidigt som det eftersatta underhållet kostar näringslivet och svensk ekonomi miljarder varje år menar regeringen att det inte ska kunna åtgärdas förrän 2050. Bara 10–15 procent av underhållet ska klaras under planperioden fram till 2037. Ofta hänvisas till att det saknas manskap och maskiner för att öka takten i underhållet, men det är en syn som inte delas av leverantörer på området. Centerpartiet vill därför pröva hur långt man kan få fram snabbt och effektivt underhåll, som kan spara miljarder för företag och resenärer per år genom att alla slipper för­seningar och inställda tåg. Vi vill skapa en task force som identifierar och arbetar med att bygga bort de brister på järnvägen som drabbar tågresenärerna mest i form av förseningar, ofta signal- och växelfel. Denna task force ska snabbt kunna vara på plats och på så vis förhindra för­seningar och uppehåll i tågtrafiken som drabbar resenärer och gods. Detta sker utanför ordinarie underhållsplan som offensiva punktinsatser på de platser där flest fel orsakas. Enskilda vägar Varje dag börjar drygt en miljon människor sin arbetsdag vid en enskild väg. Det är därför centralt att de enskilda vägarna och dess vägföreningar har resurser för att kunna ta hand om vägarna på ett ändamålsenligt sätt. Det finns ett stort, uppdämt behov av underhåll på det enskilda vägnätet samtidigt som nya extremväder med skyfall och snabba väderomslag leder till ökade skador som erosion, bortspolade vägbankar och skred. De enskilda vägarna som sköts av samfälligheter är en viktig del i en levande och fungerande landsbygd, de påverkas likt annan infrastruktur också hårt av klimat­förändringarna men har inte resurser för att klara av all den ökade påfrestning som nu sker. Centerpartiet skjuter till 150 miljoner kronor årligen från 2026 och framåt för att satsa på ett ökat så kallat särskilt driftsbidrag till underhållet av enskilda vägar. Center­partiet har även tidigare föreslagit både reformer och resurser för att de enskilda vägarna ska fortsätta utvecklas. Ta tillbaka nattågen Under våren 2025 körde SJ de sista nattågen från Västsverige till Jämtland, nattåg som hade god beläggning och var viktiga för privatpersoner, företag och besöksnäringen i alla de berörda regionerna. Då regeringen inte sköt till de summor för upphandlad trafik som Trafikverket behövde finns inte nattågen mellan Västsverige och Jämtland kvar. Centerpartiet vill återuppta nattågstrafiken från Västsverige till Jämtland. Vi vet att det finns tågsträckor som inte är tillräckligt lönsamma men som ändå fyller en viktig funktion, därför är den upphandlade tågtrafiken av stor vikt. Självförsörjning av mat Det som Centerpartiet länge vetat och kämpat för – att grunden för god beredskap är en lönsam inhemsk livsmedelsproduktion – går nu upp för fler. Tyvärr följer inte agerandet på de påstådda insikterna. Regeringen har presenterat en livsmedelsstrategi “2.0” helt utan nya siffersatta mål för svensk självförsörjning och utan konkreta åtgärder som får ner kostnaderna i produktionsledet och utan reformer som gör skillnad på gårdsnivå. I grunden står dessutom svenskt jordbruk för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det hör till de mest ansvarsfulla i världen när det gäller antibiotikaanvändning. Omsorgen om djuren är god och klimatpåverkan låg. Därför måste svensk livsmedelsproduktion öka och för att det ska gå behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelssektorn, från primärproduktion till konsument. Företagens kostnader behöver sänkas, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas. Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 understryker behovet av att bygga upp en motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion. I dag har Sverige alltför låg självförsörjningsgrad och självförsörjningsförmåga när det gäller livsmedel och vi måste sluta blunda för det faktum att vi för flera av våra vanligaste baslivsmedel och kritiska insatsvaror är beroende av import från andra sidan jorden. Detta förhållande måste förändras om vi vill känna oss trygga med att kunna klara en allvarlig kris eller krig i framtiden. Investera i landsbygden och matproduktionen Vid sidan om lagerhållning, som nu får ökade resurser genom den överenskommelse med riksdagens alla partier där Centerpartiet var särskilt drivande för ökad försörjnings­beredskap, behöver regeringen investera i ett mer robust jordbruk. Svenskt jordbruk behöver bli mindre fossilberoende och beredskapen på gårdsnivå behöver stärkas, så att det finns förutsättningar att klara exempelvis ett längre strömavbrott eller en situation med brist på vatten. Det behöver också skapas förutsättningar att bedriva jordbruk i hela landet, det vill säga även i landets glesbefolkade delar och i landsdelar med sämre odlingsförutsättningar. Centerpartiet vill stärka det nationella investeringsstödet för att åstadkomma detta. Utökad djurvälfärdsersättning Regeringen har avsatt medel i den strategiska planen för att kompensera svenska mjölkproducenter för den svenska beteslagstiftningen. Centerpartiet välkomnar denna budgetsatsning, som vi länge har efterfrågat, och förhoppningen är att även kommissionen ska godkänna den. Regeringen borde även verka för att en motsvarande djurvälfärdsersättning, en dikopeng, ska bli verklighet för svensk nötköttsproduktion. Det behövs fler betande mular i de svenska landskapen och de fyller både en viktig roll för att bevara den biologisk mångfalden och för att upprätthålla den svenska livsmedels­beredskapen. Trots dessa beroenden uppgår den svenska försörjningsgraden på nötkött till endast 58 procent. Ett jordbruksavdrag för stärkt lönsamhet Centerpartiet vill införa ett jordbruksavdrag i syfte att stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft och påskynda den gröna omställningen. Förslaget innebär en övergång från dagens system med tillfällig återbetalning av dieselskatt till ett permanent, teknikneutralt skatteavdrag för företag inom jord-, skogs- och vattenbruk. Vi sänker skatten för 95 procent av alla företag som har intäkter från skogs- eller lantbruk. Jordbruksavdraget är mer kraftfullt och långsiktigt än den nuvarande nedsättningen på jordbruksdiesel, som i grunden var en nödåtgärd Centerpartiet satte in för att svenska lantbrukare skulle klara inflationskrisen. Behåll den statliga servicen i hela landet En bra statlig service i hela landet är en grundprincip för Centerpartiet. Därför har Centerpartiet varit drivande i att få till de statliga servicekontor som idag finns på 148 orter runt om i landet. Hela grundtanken med servicekontoren var att runt om i hela landet göra det enklare för invånare och företag att komma i kontakt med myndigheter såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket genom att samla dem under ett och samma tak på många orter runt om i landet. Detta till skillnad från innan, då olika myndigheter hade sina egna kontor och öppettider och i värsta fall dessutom gav motsägelsefulla svar till invånare och företag. Nu vill regeringen avveckla servicen på många orter. Just nu håller 35 av de lokala servicekontoren på att stängas, vilket är fel väg att gå och kommer att leda till väsentligt försämrad statlig service på många platser. Det innebär att en livlina för mindre orter och glesbefolkade bygder rycks undan, både när det gäller service till medborgare och i form av viktiga arbetstillfällen. Centerpartiet satsar på att återställa servicekontorens finansiering. Landsbygden konsekvent underinvesterad, inte minst Gotland En särskild situation för de geografiska orättvisorna finns på Gotland där det har gått så långt att skolan tvingas finansiera vården på ön. Den styrande majoriteten på Gotland verkar beredd att överlåta makten över Gotlands välfärd till regeringen eller till och med till Stockholm. Det är uppenbart att det innebär helt unika förutsättningar att bedriva välfärdsverksamhet på en ö. Det måste den nationella politiken inse och svara upp mot. Centerpartiet har som enda parti nu deklarerat att vi vill se ett särskilt ötillskott för att rädda Gotlands vård, skola och omsorg. I vår budgetmotion inför vi detta skarpt och tillskjuter finansiering för att Gotland ska klara av att erbjuda gotlänningarna den välfärd de, precis som alla andra i Sverige, förtjänar. Som ytterligare bevis på ojämlikheten i Sverige har vi förutsättningarna för att resa till och från Gotland. Boende på en ö med de avstånd som det innebär mellan Gotland och andra delar av Sverige kostar det stora summor för en familj att bara ta sig till fastlandet för att besöka släktingar eller göra en utflykt som överallt annars i landet hade varit oproblematiskt. Trots taknivåer för priserna i avtalen med entreprenören som kör färjetrafiken till Gotland har priserna ökat med 50 procent åren 2017–2024. Enligt granskningar av de faktiska priserna kostar en resa tur och retur för två vuxna, två barn och en bil 3 000 kronor. Det är staten som genom Trafikverket har upphandlat trafiken och därför har staten ett ansvar för att motverka de skenande priserna som försvårar för gotlänningar att leva och bo på ön. Därför anser Centerpartiet att Sverige skyndsamt ska hemställa hos EU-kommissionen om att under 2026, i väntan på nytt avtal som vi hoppas ska leda till långsiktigt lägre prisnivåer, sänka färjepriserna för gotlänningar och avsätter 30 miljoner för detta. Om 30 miljoner kan användas till en prisjustering så skulle det innebära upp till 500 kronor i lägre pris per resa för en familj på fyra. Stärka föreningslivet och civilsamhället Under Tidöregeringen har det svenska civilsamhället, föreningsliv och folkbildning, hamnat på undantag i hela landet. Resurserna har skurits ned, ibland som för folk­bildningen dramatiskt, samtidigt som byråkratin kring fritidskortet svällt utan att leverera resultat för människor i vardagen. För att återupprätta civilsamhällets resurser ökar Centerpartiet resurserna med över 800 miljoner kronor per år. Rädda studieförbunden för vår beredskap Folkbildningen är en helt avgörande resurs som når många av dem som står långt från arbetsmarknaden. Folkbildningen välkomnar alla, oberoende av ålder, bakgrund eller funktionsvariation. I många landsortsområden är folkbildningen dessutom den enda kulturaktören som kan bredda perspektiven. Studieförbunden har exempelvis spelat en avgörande roll för de många ukrainare som kom till Sverige efter Rysslands invasion. Det var här de tog sina första steg för att lära sig svenska genom kurser för nyanlända, samtidigt som de på plats förvärvade kunskap om det samhälle de kommit till. Studie­förbunden kan på många håll i landet också vara den enda som tillhandahåller exempel­vis replokaler för nästa generation av det svenska musikundret. Centerpartiet kommer alltid att verka för att varje krona till studieförbunden används effektivt, samtidigt som vi tydligt står upp för folkbildningens värde, och vi avvisar i vår budget nedmonteringen av folkbildningen. I dessa allvarsamma tider kan folkbildningen spela en särskilt viktig roll för att stärka landets beredskap. Folkbildningen har människors förtroende, ett lokalt kontaktnät och upparbetade metoder som bygger på delaktighet, dialog och gemensamt lärande. Genom att använda allt detta för en större satsning på folkbildningen inriktad på beredskap kan tiotusentals svenskar stärkas inom första hjälpen, cyberförsvar, hemberedskap med mera. För detta avsätter Centerpartiet särskilda medel. Infrastruktur är inte bara vägar, räls och kablar utan civilsamhällets infrastruktur är mötesplatser och platser för kultur, idrott och demokrati i praktiken. Byalag som fixar aktiviteter för sin bygd, idrottsföreningar som ordnar cuper för barn och ungdomar eller trygghetsmöten i Folkets hus, som några exempel. Centerpartiet föreslår i budget­motionen särskilda satsningar på samlingslokaler, bygdegårdar och idrottsanläggningar. Idrotts- och friluftsliv tillgängligt för alla Idrott spelar en viktig roll inte minst för lokal sammanhållning och engagemang, för en lyckad integration och som en gemensam arena på tvärs av socioekonomiska skillnader. Idrotten handlar både om bredden och spetsen, där de båda delarna stärker varandra. Centerpartiet skjuter till medel för att flera ska kunna idrotta – barn och unga, personer med sämre tillgång till medel för idrott i exempelvis utsatta områden, samt personer med funktionsnedsättning som i dag idrottar i lägre utsträckning än andra – men också för att ge fler möjlighet att satsa på idrotten fullt ut i en elitsatsning. Friluftslivet stärker såväl hälsa och gemenskap som beredskap. När fler får tillgång till natur och vandrings­leder får vi ett friskare, tryggare och robustare samhälle. Därför satsar Centerpartiet också på ökat stöd till friluftsorganisationer. Tryggheten måste återupprättas för alla Resurser för en polis som är på plats i vardagen Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med en grov organiserad brottslighet på fram­marsch. Det behövs kraftfulla åtgärder för att bekämpa detta. De historiskt stora resurs­förstärkningar till rättsväsendet som görs är nödvändiga. Dessa ökade resurser går till att kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten men även till att bekämpa våld mot kvinnor och barn och det stora antalet brott, mängdbrott och vardagsbrott, där småföretagare ofta är de mest utsatta. Resursökningarna har dock hittills inte givit tillräckliga resultat. Därför föreslår Centerpartiet att medel omfördelas inom Polismyndigheten, så att grunduppdraget – inklusive hanteringen av våldet mot kvinnor och barn samt mängdbrotten och att det ska vara en närvarande polis i hela landet – kan genomföras. För detta avsätter vi särskilt 500 miljoner kronor. Nödvändigheten av detta är extra tydlig när stängning av för allmänheten öppna polisreceptioner sker i flera kommuner i landet och polisen inte syns närvarande på gatan i många utsatta områden. Med en politik för att bryta utanförskap och fler i jobb, inte minst unga, kan mycket av den grova organiserade brottslighetens möjlighet att rekrytera unga motverkas. I regeringens skrivelse Barriärer mot brott – en social­preventiv strategi mot kriminella nätverk slås fast att av de mest angelägna åtgärds­områdena för det breda brottsförebyggande arbetet är nummer ett “att motverka passivitet och utanförskap genom tydliga incitament för arbete och företagsamhet”. Insatser för att bryta arbetslöshet bland unga och utsatta, och mer resurser till skolan och skolhälsan är därför centrala även för att bekämpa gängkriminaliteten. Inrätta ett kraftfullt Ekokrim Ekonomisk brottslighet är intimt förknippad med den grova och våldsamma organiserade kriminaliteten. För att komma åt det stora pengaflödet till gängen och deras uppdragsgivare måste ett särskilt fokus riktas mot just detta. En myndighet som har till uppdrag att bekämpa denna brottslighet måste ha förutsättningar att på egen hand sätta ihop utredningsteam med rätt kunskaper och kompetens på området. Därför behöver en ny spetsmyndighet växa fram ur nuvarande EBM och bli ett Ekokrim, med möjlighet att rekrytera och utbilda sin egen personal och som får de befogenheter som krävs för att självständigt kunna utreda och lagföra brottsligheten inom sitt område. Ett stärkt brottsförebyggande arbete, som utgår från en myndighet med specialistkompetens på området, är nödvändigt för att snabbt sprida kunskap till de myndigheter, kommuner och organisationer som riskerar att drabbas. För att genomföra allt detta föreslår Centerpartiet att ett Ekokrim med spetskompetens som slår mot korruption, ekobrott och miljöbrott, skapas från och med 2026 med resurser från dagens Ekobrotts­myndighet, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten samt en viss ytterligare resursförstärkning. Arbetet påbörjas under 2026 men är helt genomfört till 2027. Förebyggande insatser så att kampen mot brottsligheten inte är halv och haltande Kampen mot den organiserade brottsligheten är halv och haltande så länge som inte socialtjänst och skola får resurser att snabbt fånga upp de ungdomar och barn som idag på kort tid glider in i tung kriminalitet. Vid varje nytt spektakulärt dåd upprepar polisen vädjan om att övriga delar av samhället ska stärkas, inte minst skolan, som möter ungdomarna i vardagen. Det är ett viktigt skäl till att denna budgetmotion lägger en mycket stor satsning på att stärka skolan och minska utslagningen där, samt att minska kostnaderna att anställa unga till ingångslöner i feriejobb. I Centerpartiets budgetmotion föreslås en stor satsning på ett större antal vuxna, både fältarbetare och frivilliga, som med stöd av polisen rör sig i utsatta områden för att mycket proaktivt fånga upp ungdomar och erbjuda dem organiserade fritidsaktiviteter och extrajobb, en metod som haft framgång i Danmark och lokalt i Sverige. Vi vill också ytterligare förstärka satsningarna på medarbetare i socialtjänsten som behöver bli fler och behöver kompletterande utbildning, med fokus på utvalda metoder baserade på evidens, eftersom de idag i allt högre grad konfronteras med svåra uppgifter i kontakt med familjer i kris. Det handlar om föräldrar som behöver stöd för att kunna stödja små barn med antisociala beteenden och där föräldrar behöver stöd för att kontrollera sina barns kriminella beteende. Vi måste i ett mycket tidigare skede fånga upp dessa föräldrar och barn. En grogrund för senare kriminalitet och ohälsa är avsaknaden av en säker och trygg uppväxt, fri från våld. Våldet kan ta många former – fysiskt, psykiskt, sexuellt, heders­relaterat, eller att barn bevittnar våld i hemmet. Det lämnar djupa spår och påverkar barns hälsa, utveckling och framtid. Centerpartiet vill se en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Strategin ska utgå från barnets perspektiv och behov i centrum, särskilt barns våldsutsatthet i hemmiljö inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Vi vill även se ett evidensbaserat nationellt traumascreeningprogram för att upptäcka våld och trauma mot barn, som ska genomföras vid regelbundna hållpunkter under barnets uppväxt, exempelvis på barnavårdscentralen (BVC) eller vid hälsounder­sökningar i grundskolan. Syftet är att tidigt identifiera utsatthet och möjliggöra snabba insatser som traumabehandling, stöd från socialtjänst och skyddade boenden. Parallellt behöver personal inom hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst få utbildning och kompetens i trauma och traumamedveten omsorg. För att nå fler barn och unga vill vi även utöka hembesöksprogrammen, där BVC ska arbeta tillsammans med socialtjänsten för att fånga upp våld, utsatthet eller riskfaktorer i hemmet. Detta behöver göras i hela landet. Inget barn ska glömmas bort. Stopp för återfall i nya våldsdåd Samhällets vård och tvångsvård av barn och unga har fortsatt stora brister, vad gäller såväl kvalitet som trygghet. De missförhållanden som råder på Statens institutions­styrelse måste omedelbart upphöra. Kontrollen och tillsynen av HVB-hem behöver skärpas, vårdens och behandlingens kvalitet måste öka och tillsynsmyndigheter som Ivo behöver får stärka resurser och befogenheter. Frihetsberövade barn och unga dömda till sluten ungdomsvård har ofta omfattande behov, kopplat till såväl psykisk ohälsa, missbruk, bristande skolgång som kriminalitet. Komplexiteten och utsattheten för barnen är stor, även efter placeringen. Trots detta är eftervården ofta otillräcklig. En betydande andel återfaller i brott kort efter att verkställigheten avslutats. Vi föreslår därför ett nationellt utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga, med syfte att minska återfallsrisken för brott och stärka återanpassningen till samhället. Mäns våld mot kvinnor måste stoppas Centerpartiet ser ett stort behov av ett mer sammanhållet stöd till våldsutsatta kvinnor. Parallellt med skjutningarna och sprängningarna i Sverige pågår en annan våldsepidemi som under perioder skördar lika många offer som det som fyller rubriker och nyhets­sändningar: mäns våld mot kvinnor, ofta i hemmet. Det är årligen alltför många kvinnor som förlorar sitt liv på grund av detta våld. I Sverige lever idag 35 000 personer i Sverige med skyddade personuppgifter. Drygt 40 procent av dessa uppger att de hade skyddsskäl på grund av hot och våld i nära relation och knappt en tiondel på grund av hedersrelaterat hot och våld, enligt under­sökning från Skatteverket år 2022. Att leva med skyddade personuppgifter kan få omfattande konsekvenser på livets alla områden och påverkar inte minst människors livsutrymme och friheten. För personer med skyddade personuppgifter kan helt vanliga vardagliga situationer innebära stora säkerhetsrisker. Därför är det extra allvarligt att myndigheter och till och med rättssystemet röjer uppgifter gång på gång. Riksrevisionen har konstaterat i sin rapport 2024 att staten inte gör tillräckligt för att skydda hotade personer. Skadestånd kan sökas av Justitiekanslern, men det görs i väldigt liten utsträckning. Att skyddade personuppgifter röjs får stora konsekvenser för den som lever gömd. Därför vill Centerpartiet att ett automatiskt skadestånd ska betalas ut till den som får sin identitet röjd av myndigheter. Lämnaprogram mot våld i hemmet och exitprogram från prostitution Många av de värsta konsekvenserna av detta våld mot kvinnor beror på svårigheter att hitta bostad och att ta sig ur ett ekonomiskt beroende. Detta medför problem för många kvinnor som vill lämna en destruktiv och våldsam relation. Centerpartiet vill därför tillföra 100 miljoner kronor till anslaget som gäller bidrag till brottsförebyggande arbete. I denna satsning ingår ett program med lämnapeng som ska ge våldsutsatta kvinnor ett samordnat stöd och ekonomisk trygghet när de ska lämna en farlig relation, ett läge där kvinnor ofta blir inte bara fysiskt utan även ekonomiskt utsatta. Sverige bör också ha ett välfungerande exitprogram som erbjuder en trygg och pålitlig väg ut för unga kvinnor som utsätts för sexuell exploatering och hamnat i prostitution i Sverige och som ofta tillhör de allra mest utsatta individerna i vårt land. Skyddade boenden Ett år har gått sedan reformen om skyddat boende trädde i kraft. Reformen syftade till att stärka rättigheterna för våldsutsatta personer, inklusive barn, som vistas i skyddade boenden. Även om intentionen med lagstiftningen var mycket god är signalerna tydliga – färre medföljande barn kommer nu till skyddade boenden och flera skyddade boenden har stängt igen. Tillgången på skydd för de som är utsatta för våld har minskat markant. Detta måste tas på största allvar. Statskontoret följer upp tillämpningen av lagstiftningen, men Centerpartiet menar att tillgången på skydd inte kan vänta. Därför vill vi se att staten tar större ansvar i att säkra tillgången på skyddade boenden i hela landet. Säkerhet Ställda inför det nya säkerhetspolitiska läget med ett pågående storkrig i Europa och en allt mer hotfull rysk regim har Centerpartiet förordat en ökning av försvarsanslagen. Strax före sommaren kom också riksdagens samtliga partier överens om en ökning av anslagen till Natos nya utgiftsmål på 3,5 procent av BNP årligen senast 2032, med ytterligare 1,5 procent till bredare försvarsrelaterade investeringar. Dessa nya mål ska nås. Här har samtliga partier också skrivit under på att 50 miljarder av de 300 miljarder som beräknas behöva lånas för att nå den nya målnivån ska gå till det civila försvaret. Centerpartiet var särskilt drivande för att den ökade ambitionsnivån för det civila försvaret skulle komma på plats. Stödet till Ukraina måste upp till en procent av BNP per år Tre och ett halvt år efter att Ryssland inlett sin fullskaliga invasion står Ukraina fort­farande starkt i sin kamp för självständighet, demokrati. Ett krig de också utkämpar för hela Europas frihet. Sedan USA under Trumpadministrationen minskat sitt stöd växer dock behovet av att Europa och Sverige visar ledarskap. Ukraina behöver vårt stöd i form av mer och tyngre vapen. De behöver ekonomiskt stöd till att fortsätta bygga upp sin egen vapenindustri som nu står för mer än hälften av alla de vapen Ukraina använder, men där potential finns att öka produktionen ytterligare med hundratals miljarder kronor, och där Danmark och därefter Sverige bidragit med ökande finansiering. Ukraina behöver också stöd för att klara att finansiera sin budget, där underskotten, trots en välfungerande ekonomi och export, för 2026 väntas uppgå till över 800 miljarder kronor. Allt detta kräver att länder som Sverige, som har goda statsfinanser och ett starkt intresse av att Ukraina vinner kriget, går före i sitt stöd till Ukraina. Enligt den uppgörelse som nåddes av finansieringen av upprustningen av det militära och civila försvaret mellan alla riksdagens partier inför toppmötet i Haag i juni, ligger nu all finansiering av stöd till Ukraina utanför budgetramverket. Men regeringens ramar för biståndet begränsar fortfarande insatserna, som förblir under en procent av BNP för innevarande år, och betydligt lägre för 2026 och 2027. Centerpartiet vill att Sverige höjer stödet till Ukraina till över en procent av BNP per år, på en nivå om minst 75 miljarder per år. Det måste ske nu eftersom behovet är nu. Därtill vill Centerpartiet att allt bistånd, civilt och militärt, läggs utanför biståndsbudgeten och inte begränsas av, eller tränger ut, biståndsinsatser i andra delar av världen. Sverige kan ta emot 5 000 kvotflyktingar per år Fler människor än någonsin befinner sig på flykt och då väljer regeringen att säga nej till de allra mest utsatta flyktingarna. Det behövs ordning och reda i mottagandet, och en integrationspolitik som sätter krav och skapar möjligheter för människor. I vår budget visar vi att vi både har råd med en effektiv integrationspolitik och möjlighet att ta emot 5 000 kvotflyktingar – de allra mest utsatta flyktingarna, som behöver en trygg plats i världen att komma till. Svenskt bistånd måste börja återställas 2024 har präglats av fördjupade krig och naturkatastrofer i många delar av världen, från inbördeskriget i Sudan, med 9 miljoner människor på flykt, där miljontals människor hotas av akut svält, till översvämningar i Afghanistan och Pakistan och situationen i Gaza. Behovet av akut hjälp och återuppbyggnad är enormt. Samtidigt syns för första gången ett trendbrott efter många årtionden av snabbt minskande fattigdom, där den ekonomiska utvecklingen stagnerar i delar av världen. Sällan har svenskt bistånd haft potential att göra så mycket nytta om det används effektivt, men sällan har detta bistånd skurits ned så snabbt och ostrukturerat som under Tidöregeringen. Regeringen tycks använda biståndet som en restpost i budgetkalkylen. Centerpartiet anser att Sverige ska stå upp för målet att investera en procent av Sveriges BNI till den internationella utvecklingsagendan. Men det kommer tyvärr ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som avslutats på grund av regeringens snabba nedskärningar, och därför föreslår Centerpartiet en stegvis upptrappning av biståndet till dess att det åter når 1 procent av BNI. Som en del i detta bör stödet till Ukraina flyttas ur den ordinarie biståndsbudgeten och i stället finansieras inom en kraftigt utökad budgetram för Ukrainastödet utanför budgeten. Centerpartiets tillväxtplan för Sverige Tillväxten är i slutänden det som avgör utvecklingen i Sverige. Den påverkar människors möjligheter att göra mesta möjliga av sin förmåga, välfärdens resurser, statens möjlig­heter att bygga ett starkt försvar, och investeringar i infrastruktur och forskning som i sin tur driver tillväxten. Är tillväxten grön, om den sker samtidigt som klimatutsläpp och miljöpåverkan minskar, då formas en positiv spiral där teknologi och investeringar skapar ett hållbart samhälle. Även om välfärden spelar en central roll så är företagen det som driver tillväxten, ofta de nya, små företagen. Deras möjligheter att växa och anställa är avgörande för en ökad tillväxt. Tyvärr har svensk tillväxt släpat efter omvärlden under den sittande reger­ingen, samtidigt som konkurserna ökat och nyföretagande gått fortsatt ned. Det behövs en vändpunkt för tillväxtpolitiken i Sverige, som utgår från företagens verklighet. Sverige behöver en tillväxtplan med utgångspunkt i entreprenörskap och innovation, som skapar bättre möjligheter för företag att växa. Då måste kostnader, krångel och skatter ned, liksom klimatutsläpp och miljöpåverkan, medan kompetens, utbildning och infrastruktur måste stärkas. Centerpartiet väljer därför att summera denna budget ur ett tillväxtperspektiv, med en tillväxtplan för Sverige, där vi får jobbet gjort för en framtid där Sverige är rikt och grönt igen. Centerpartiets tillväxtplan Sänkta kostnader för företagen för att anställa, växa och besegra arbetslösheten Sänkta skatter på att anställa för att skapa jobb. Vi föreslår slopade arbetsgivar­avgifter för alla småföretag med upp till tio anställda och för alla som måste in på arbetsmarknaden, framförallt unga och långtidsarbetslösa. Småföretagen ska inte behöva bära sjuklönekostnader. Sänkta kostnader för regelkrångel och tillstånd. Det måste ske en drastisk minskning av regelkrånglet, där minst 101 regler bör avskaffas, och de myndigheter som övervakar regelkrånglet och underlättar tillstånd får utökade resurser och befogenheter. Sänkta inkomstskatter för att det alltid ska löna sig att arbeta. Det behövs en stor skattereform som förenklar inkomstbeskattningen och sänker skatten för alla med låg- och medelinkomster så att det alltid och utan undantag lönar sig att arbeta. Investeringar i teknologisk framkant och utbildning Investeringar i AI och forskning och utveckling. Sverige måste satsa på att locka forskare inom AI och andra spetsområden till Sverige och göra det lönsamt för företag att satsa på forskning och utveckling. Investeringar i skola och lärare. Alla som går i skolan i Sverige ska mötas av behöriga, kompetenta lärare. Alla elever ska ges möjlighet att lyckas i skolan, oavsett postnummer. Därför måste de geografiska orättvisorna utraderas och utslagningen minska. Investeringar i vidareutbildning och yrkesutbildning. Bristen på yrkesutbildningar måste åtgärdas här och nu. Vidareutbildning, från yrkesvux och jobbsvenska till hög­skola, måste byggas ut snabbare för att fylla kompetensluckor. Investeringar i grön tillväxt och beredskap Investeringar i grön industri, grön energi och elektrifiering. Sverige behöver en bred, långsiktig energiöverenskommelse som säkrar energiförsörjningen på både kort och lång sikt. På kort sikt behövs mer vindkraft, där staten tar sitt ansvar för tillstånd och anslutningar och fastighetsskatten går direkt till vindkraftskommuner. På längre sikt behövs mer kostnadseffektiv och teknikneutral el. Industriklivet måste skalas upp för att gynna grön innovation i Sverige. Sverige måste använda skogen för biodrivmedel till flyg, vägtransporter och kemi. Investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar. Svensk infrastruktur måste rustas upp för att näringslivet ska kunna växa och människor ska kunna leva i hela landet. Med en task force för tågen kan vi beta av eftersatt underhåll som skapar dyra stopp och förseningar. Investeringar i beredskap med lager och produktion av drivmedel och livsmedel. Försörjningen av drivmedel och livsmedel måste tryggas för hela Sverige för ett starkt totalförsvar och för en ökad tillväxt. Inkomster och skatter I detta avsnitt redovisas Centerpartiets förslag till förändringar, jämfört med vad som föreslås i budgetpropositionen för 2026, vad gäller skatter och andra inkomster. Det faktum att budgetmotionen uttrycks i termer av skillnader jämfört med förslaget i budgetpropositionen innebär att en frånvaro av förslag till förändring innebär ett accepterande av förslagen i propositionen. Skatt på förvärvsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning Förstärkt jobbskatteavdrag Centerpartiet utökar jobbskatteavdraget i vår budget för 2026. Jobbskatteavdraget (JSA) är en skattereduktion som sänker skatten på inkomster från anställning eller närings­verksamhet. Reduktionen är som högst på löner från och med 8,08 prisbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön strax under cirka 40 000 kr. Vårt förslag innebär sänkt skatt för alla, men med ett större fokus på löner under den punkten. På så vis sänks skatten för alla, men Centerpartiet sänker det ännu mer för de med låg- och medelinkomster jämfört med regeringen. Nuvarande JSA ger en skattesänkning som är störst för inkomster om 8,08 prisbasbelopp (PBB) och högre, vilket motsvarar cirka 40 000 kronor i månadslön. Regeringen förstärker jobbskatteavdraget för alla inkomster över 3,24 PBB, vilket mot­svarar en månadslön om cirka 16 000 kronor. Centerpartiets förslag innebär ytterligare en förstärkning av jobbskatteavdraget som sänker skatten ytterligare på månadslöner mellan 16 000 och 40 000 kronor. Detta gäller på arbetsinkomster för de som ännu inte fyllt 66 år med ett förstärkt jobbskatteavdrag, men även på förvärvsinkomster för äldre över 66 år med ett högre förhöjt grundavdrag. Syftet är dels att sänka tröskeln till att ta ett arbete för någon som idag står utanför arbetsmarknaden och uppbär ersättning från transfereringssystemen och dels att öka incitamenten att ta heltidsjobb eller arbeta fler arbetstimmar. Jobbskatteavdraget som andel av inkomsten blir mindre ju högre arbetsinkomsten är. Att höja skattesänkningen för de med inkomster under brytpunkten ökar fördelningen mot breda grupper så att de med låg- och medelinkomster får behålla mer av sin arbetsinkomst. På så sätt kombineras en generell skattesänkning med en riktad förstärkning för de grupper som har störst marginalnytta av ökade inkomster. Studier på tidigare genomförda skatteförändringar pekar tydligt på att alltför höga marginalskatter hämmar tillväxten genom flera kanaler. Det sker framför allt genom att arbetade timmar minskar i de grupper som möter allt högre skattesats på sin arbets­inkomst, men också exempelvis genom att fler som har möjligheten väljer att ta ut en större del av sin inkomst i pensionsavsättning. Därför är det samtidigt klokt att skatten sänks för alla oavsett inkomstnivå. Den totala offentligfinansiella effekten av Centerpartiets föreslagna förändringar av jobbskatteavdraget är 1 900 miljoner kronor mer än regeringens föreslagna förändringar, alltså totalt 21,4 miljarder kronor. Den förväntade effekten på sysselsättningen och arbetade timmar av denna reform är positiv. Till följd av Centerpartiets förslag minskar inkomsttitel 1140 med 1 900 miljoner kronor mer än i regeringens förslag för åren 2026–2028. Egenavgifter Egenavgifter uppgår i dag till 28,97 % av överskottet i enskild firma. För många småföretagare innebär detta en tung kostnad som minskar möjligheten att återinvestera i verksamheten. Anställda får sina sociala avgifter betalda av arbetsgivaren, medan egenföretagare själva måste bära hela bördan. Centerpartiet vill sänka egenavgifterna för att frigöra kapital för investeringar, innovation och nyanställningar. Det ökar incitamenten att starta och driva företag, särskilt för unga eller för de som vill gå från deltidsföretagande till företagande på heltid. Centerpartiets förslag är att taket för den generella nedsättningen av egenavgifterna justeras upp enligt inkomstindex, vilket motsvarar en ökning med 4,7 % 2026, 3,6 % 2027 och 3,6 % 2028, motsvarande ett nytt tak på 15 700 kr, 16 300 kr och 16 900 kr respektive år. Inkomsttitel 1240 Egenavgifter minskar till följd av detta med 85 miljoner kronor 2026, 160 miljoner kronor 2027 och 225 miljoner kronor 2028. Bredda det gröna avdraget till smarta uppvärmda hem Skattereduktionen för installation av grön teknik är ett uppskattat styrmedel som in­fördes den 1 januari 2021. I dagsläget omfattar det installation av nätanslutna solcells­system, system för lagring av egenproducerad el och laddpunkter för elfordon. Sedan införandet har det lett till fler klimatsmarta investeringar som både sänkt kostnader för hushåll och ökat energieffektiviseringen. Centerpartiet vill bredda det gröna avdraget för att inkludera uppvärmning av hem, och flera aktörer pekar på att nuvarande politik inte är tillräcklig för att nå Sveriges energieffektiviseringsmål till 2030. Att skärpa styrmedlen för energieffektivisering genom ett breddat grönt avdrag är därför en nödvändig åtgärd. Många energieffektiviserande åtgärder är lönsamma på sikt, men den initiala investeringskostnaden kan vara ett hinder. På så vis är det gröna avdraget ett effektivt ekonomiskt styrmedel som bör breddas till fler energieffektiviserande investeringar för privatpersoner. Utvidgningarna väntas sammantaget innebära att inkomsttitel 1140 Skattereduktioner minskar med 400 miljoner kronor år 2026. Av samma anledning väntas inkomsttiteln minska med 400 miljoner kronor år 2027 och 400 miljoner kronor år 2028. Jordbruksavdrag Centerpartiet vill införa ett jordbruksavdrag i syfte att stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft och påskynda den gröna omställningen. Förslaget innebär en övergång från dagens system med tillfällig återbetalning av dieselskatt till ett permanent, teknik­neutralt skatteavdrag för företag inom jord-, skogs- och vattenbruk. Nuvarande system innebär att företagen får en återbetalning av punktskatten på för­brukad diesel. Det gynnar enbart användning av fossil diesel och baseras på tillfälliga politiska beslut. Det kräver ansökan om återbetalning baserat på förbrukning. Center­partiets förslag är långsiktigt, teknikneutralt, premierar företagens lönsamhet och under­lättar omställning från fossila bränslen. Dessutom hanteras det i samband med den ordinarie inkomstdeklarationen, vilket tar bort den administrativa bördan för företagen. Centerpartiet vill se att den nuvarande nedsättningen på skatten på jordbruksdiesel som gång på gång förlängts av regeringen skyndsamt görs om till ett teknikneutralt jord­bruksavdrag som behandlar alla drivmedel lika, samt att detta avdrag permanentas. Eftersom både aktiebolag och enskilda näringsverksamheter kan ta del av jordbruks­avdraget påverkas flera inkomsttitlar. Det permanentade avdraget för enskilda närings­idkare väntas minska inkomsttitel 1111 Statlig inkomstskatt med 42 miljoner kronor 2026 och 85 miljoner årligen 2027–2028. Inkomsttitel 1240 Egenavgifter väntas minska med 158 miljoner kronor 2026 och 315 miljoner årligen 2027–2028. Inkomsttitel 1115 vänta minska med 125 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor årligen 2027–2028. För aktiebolag väntas inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster minska med 75 miljoner 2026 och 150 miljoner årligen 2027–2028. Landsbygdsfokuserat reseavdrag Reseavdraget bör reformeras i grunden och göras om till en teknikneutral och avståndsbaserad skattereduktion för att både gynna mer miljö- och klimatvänligt resande och för att verkligen kompensera de som behöver pendla långt och saknar tillgång till alternativ till bilen. Detta bör snabbt utredas på nytt och kan leda till att stärka kollektivtrafiken på landsbygden. I väntan på detta föreslår Centerpartiet att milersättningen i reseavdraget höjs på landsbygden men begränsas kraftigt i storstäder. Detta leder till besparingar om 800 miljoner kronor årligen, vilket 2026–2028 påverkar inkomsttitel 1115. Avskaffad skattereduktion för medlemsavgift i a-kassa Skattereduktionen för medlemsavgifter i a‑kassan föreslås avvisas, vilket väntas inne­bära att inkomsttitel 1140 Skattereduktioner ökar med 1 700 miljoner kronor 2026. Av samma anledning väntas inkomsttiteln öka med 1 700 miljoner kronor årligen 2027–2028. A-kassan Centerpartiets egen modell för a‑kassan är utformad på ett sätt som syftar till att göra det mer lönsamt att arbeta än att vara arbetslös, uppmuntra till snabb återgång i arbete och anpassa systemet till en modern arbetsmarknad. A‑kassan bör reformeras från att vara ett passivt bidrag till att bli en aktiv omställningsförsäkring. Det ska vara en tillfällig ersättning mellan jobb, inte en långsiktig försörjning. Enligt Centerpartiets modell är ersättningen relativt hög i början av arbetslösheten, men trappas sedan ned snabbare än i dagens system, för att stärka incitamenten för arbetssökande. Läs mer om Centerpartiets modell för a‑kassan under beskrivningen av utgifter längre ner i motionen. Arbetslösheten har länge varit på alltför höga nivåer i Sverige och enligt prognos kommer den att förbli på lika höga nivåer. Centerpartiets modell för a‑kassan minskar inkomsttitel 1115 Kommunal inkomstskatt med 3 800 miljoner kr 2026 och med 3 700 miljoner kr årligen 2027–2028. Inkomsttitel 1120 Allmän pensionsavgift minskar med 900 miljoner kronor årligen 2026–2028. Inkomsttitel 1140 Skattereduktioner ökar med 1 100 miljoner kr årligen 2026–2028. Inkomsttitel 1650 Avgifter till public service minskar med 100 miljoner kronor årligen 2026–2028. Värna rotavdraget som det var avsett Syftet med rotavdraget är att stimulera den svenska byggsektorn, skapa fler jobb utanför den svarta marknaden och samtidigt generera skatteintäkter till Sverige. Tillämpningen av rotavdraget för utförare utomlands urholkar det ursprungliga syftet med rotavdraget. Centerpartiet vill avskaffa möjligheten att använda rotavdraget för arbeten utförda utomlands, vilket ökar inkomsttitel 1140 skattereduktioner med 60 miljoner kr årligen 2026–2028. Återställ beviskrav vid dag 365 i sjukförsäkringen Nuvarande system ger den sjukskrivne mer tid och flexibilitet för att återgå till sin befintliga arbetsgivare. Enligt tidigare system prövades arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. Undantag kunde göras fram till dag 365 om det fanns särskilda skäl, vilket innebar att det skulle vara stor sannolikhet att personen kunde återgå till sin tidigare arbetsgivare. Detta var ett högt ställt krav. De nuvarande, mer generösa reglerna har visat sig vara både dyra och ineffektiva. En återgång till de tidigare, striktare kraven är nödvändig för att upprätthålla arbetslinjen, säkerställa sjukförsäkringens finansiella hållbarhet och i slutändan hjälpa fler människor tillbaka till arbete snabbare. Det skapar tydliga tidsgränser och krav för att uppmuntra snabb omställning och återgång i arbete. Det väntas minska inkomsttitel 1115 med 500 miljoner kronor 2026, 600 miljoner kronor 2027 och 400 miljoner kronor 2028. Det väntas även minska inkomsttitel 1210 Arbetsgivaravgifter med 200 miljoner kronor årligen 2026–2027 och med 100 miljoner kronor 2028. Skatt på förvärvsinkomster – socialavgifter m.m. Sänkt arbetsgivaravgift på ingångslöner och för unga Tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa tillhör grupper med svag konkurrensförmåga. Samtidigt har Sverige en mycket låg andel så kallade enkla jobb jämfört med andra länder i EU. Jobb utan höga krav på tidigare erfarenhet eller utbildning är samtidigt precis vad många människor med så kallad svag konkurrensförmåga kan behöva, för att få in en fot på arbetsmarknaden. En orsak till bristen på enkla jobb är höga lägstalöner och höga skatter på att anställa. Idag finns det anställningsstöd för arbetsgivare som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden. Vissa av dessa anställningsstöd fyller en viktig funktion. Särskilt gäller detta anställningsstöd som är förhållandevis kraftfulla, väl riktade och innebär sysselsättning som i hög grad liknar en reguljär anställning. Anställningsstöden har dock ett antal problem. Ett av de viktigaste är att de är tillfälliga. Det gör att personer som står långt från arbetsmarknaden bara kan konkurrera om existerande jobb; det skapar inte förutsättningar för att nya branscher med enklare jobb ska kunna växa fram. Det finns grupper som har mer långvariga svårigheter att etablera sig på arbets­marknaden och som av olika skäl inte kan förväntas öka sin produktivitet nämnvärt över tid. För dessa personer innebär stödens tidsbegränsning en risk för att de ska slussas fram och tillbaka mellan olika typer av åtgärder. Dagens stöd riskerar också att vara stigmatiserande och fungera som en negativ signal för potentiella arbetsgivare om att den arbetssökande är i behov av särskilt stöd. Det finns alltså starka argument som talar för att det behöver genomföras generella åtgärder som mer långsiktigt stöttar människor med låg produktivitet och möjliggör skapandet av nya typer av så kallade enkla jobb. Regeringen har i BP26 föreslagit en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifter för unga som gäller från den 1 april 2026 till den 30 september 2027. Samma regering slopade den tidigare sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga, vilket mitt i inflations­krisen dels ökade företagens kostnader, dels gjorde det svårare för unga att få ett första jobb eller att gå från deltid till heltid. Regeringens förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga är tillfälligt. Det gäller enbart 2026–2027 och innebär inte att sänkningen bidrar med att skapa lång­siktiga möjligheter för företag att utveckla sin verksamhet, växa och anställa fler. Att arbetsgivaravgiften under en begränsad tidsperiod blir lite lägre än innan är en ren företagssubvention enbart för vissa företag som i nuläget har en verksamhet med anställda mellan 19 och 23 år. Centerpartiet föreslår därför att arbetsgivaravgiften, förutom ålderspensionsavgiften, slopas på ingångslöner upp till 30 000 kronor. Sänkningen är permanent och överlappar regeringens förslag om att sänka arbetsgivaravgiften för unga 19–23 år på löner upp till 25 000 kr i månaden. Centerpartiets förslag innebär ett stort utrymme för företag att växa och skapa fler jobb. Nedsättningen fasas ut i intervallet 20 000–30 000 kronor per månad, för att vara helt utfasad vid månadslöner som överstiger 30 000 kronor och överlappar då med ingångslöner i många yrken med lägre krav på formell utbildning. Att nedsättningen baseras på heltidsjusterade löner – en person som arbetar 50 procent till en lön på 15 000 kronor har en heltidsjusterad månadslön på 30 000 kronor – innebär att nedsättningen inte premierar deltidsarbete. Förslaget har ett antal tydliga fördelar. Sänkningen fokuserar på de som behöver stöd, då låg lön är en god approximation av låg produktivitet. För personer som bara behöver få in en fot på arbetsmarknaden fasas nedsättningen ut när de får högre lön. Samtidigt är stödet permanent för de personer som behöver ett mer långsiktigt stöd, eftersom det inte finns någon tidsgräns. Sänkningen stöttar branscher som erbjuder människor låga trösklar till svensk arbets­marknad. Men den skapar också förutsättningar för att nya branscher kan uppstå, där jobb som idag är för dyra kan skapas. Sänkningen är långsiktig och ger därmed större förutsättningar för att fler enkla jobb skapas jämfört med dagens anställningsstöd, som är tidsbegränsade. Förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för ingångslöner och unga som beskrivits ovan förväntas kunna införas den 1 januari 2026. Nedsättningen som gäller både privat och offentlig sektor beräknas minska inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 10,135 miljarder kronor 2026 och 10 miljarder kronor årligen från och med 2027. Detta förslag ersätter regeringens förslag om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga 19–23 år och på månadslöner upp till 25 000 kronor, vilket ökar inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 6,05 miljarder kronor 2026 och 5,59 miljarder kronor 2027. Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa Arbetslösheten i Sverige alldeles för hög och flera tunga institutioner bedömer att den kommer att förbli på en förhöjd nivå under lång tid. Den höga långtidsarbetslösheten är ett särskilt bekymmer eftersom den riskerar att cementera ett stort utanförskap och försvåra återhämtningen även när konjunkturen vänder. Dessutom ökar arbetslösheten bland grupper som vanligtvis inte har haft svårt att få ett jobb och där arbetslösheten varit låg: akademiker, högutbildade och inrikes födda. Många, men långt ifrån alla, långtidsarbetslösa kan få anställning enbart med den typ av matchningshjälp som beskrivs utförligare under avsnittet rörande UO14 – utbildnings­insatser och subventioner. Många arbetsgivare anser att subventioner, även sådana som är större än skattenedsättningar och relativt automatiska, som till exempel nystarts­jobben, är svåra att befatta sig med. Samtidigt spelar den totala lönekostnaden en viktig roll för hur arbetsgivare väljer att organisera sin verksamhet, inte minst om de ska fatta beslut om att anställa en person som står längre från arbetsmarknaden. Centerpartiets förslag är att arbetsgivaravgifterna slopas helt under ett år för personer som anställs efter långtidsarbetslöshet (minst 12 månader). Nedsättningen är automatisk och gäller för löner upp till 30 000 kronor per månad, för att specifikt sänka tröskeln för att anställa den grupp som står längst från arbetsmarknaden. Reformen föreslås vara additionell och fungera parallellt med de befintliga nystartsjobben. Detta skapar ett tvådelat system där arbetsgivare kan välja mellan en enkel, automatisk nedsättning (denna reform) och den mer omfattande men administrativt krävande subventionen via nystartsjobb. Centerpartiets förslag väntas minska inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 2,05 miljarder kronor 2026 och 2,3 miljarder kronor årligen från och med 2027. Tio skattefria anställda En av de viktigaste faktorerna för de små företagens tillväxt är möjligheten att anställa. Att ta steget från enskild firma till arbetsgivare innebär en betydande utmaning, inte minst ekonomiskt. Genom att sänka kostnaderna för att anställa kan fler småföretagare ta steget och expandera sin verksamhet. Detta leder i sin tur till ökad omsättning, skatteintäkter och nya jobb. Därför föreslår Centerpartiet ett tillväxtavdrag för de allra minsta företagen som påbörjar sin tillväxtresa och anställer sina första tio medarbetare. Denna skattesänkning innebär att ett enmansföretag som anställer sina första tio anställda ska få rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna för dessa under de första två åren. Taket för nedsättningen ska vara 35 000 kr i månadslön per anställd. Avdraget innebär en årlig besparing på 445 000 kr för den företagare som går från 0 till 5 anställda, vilket innebär att företaget har råd att anställa ännu en person på ingångslön. Satsningen innebär att minst 10 000 jobb i små och snabbväxande företag kan till­komma. Reformen bedöms minska inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 1,1 miljarder kronor 2026 och 1,45 miljarder kronor årligen från och med 2027. Reformen ersätter det så kallade växa-stödet som är betydligt mer begränsat i sin omfattning och innebär mycket administration för företagare. På så vis ökar inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 300 miljoner kronor årligen 2026–2028. Skatt på kapital Högkostnadsskydd för höga sjuklönekostnader Sista juni 2024 slopades ersättningen för höga sjuklönekostnader, vilket fick tre tydliga konsekvenser: företagens kostnader ökade markant, risken att anställa blev högre och personer som bedöms ha en högre sjukdomsrisk har det mycket svårare att bli anställda än innan. Centerpartiet vill att högkostnadsskyddet för höga sjuklönekostnader åter­införs, vilket väntas öka inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster med 150 miljoner 2025 och 400 miljoner under åren därefter. Justeringar i ränteavdraget för vissa billån Centerpartiet anser att ränteavdraget bör slopas på lån som går till fossildrivna bilar. Som en följd av detta väntas inkomsttitel 1310 Skatt på kapital, hushåll öka med 1 500 miljoner kronor 2026. Av samma anledning väntas inkomsttiteln öka med 1 500 miljoner kronor årligen 2027–2028. Investeringssparkonto Centerpartiet står bakom de förändringar som har skett och till nästkommande år sker av beskattningen av investeringssparkonton med upp till 300 000 kronor skattefritt. Centerpartiet uppmuntrar sparande på investeringssparkonto och värnar samtidigt småföretagens finansieringsmöjligheter genom att vi vill säkerställa att även onoterade värdepapper kan användas som säkerhet för lån med bibehållet ränteavdrag. En diskrepans mellan hanteringen av noterade och onoterade värdepapper riskerar att försämra förutsättningarna för lånefinansiering av små och växande företag och skulle även kunna påverka utlåningen från statens egen verksamhet inom Almi. Detta bör utredas vidare i syfte att justeras snarast möjligt, men senast i samband med budget­propositionen för 2027. Skatt på konsumtion m.m. Halverad mervärdesskatt på livsmedel Centerpartiet vill att mervärdesskatten på livsmedel sänks från 12 till 6 procent. Detta förslag gäller från och med den 1 april 2026. Regelförändringarna och kostnaden för detta förslag stämmer överens med det som föreslås i budgetpropositionen. Det är en åtgärd som träffar brett, men som särskilt hjälper barnfamiljer, pensionärer och låginkomsttagare. Syftet är att öka konsumtionen och att göra det enklare för svenska hushåll att få ekonomin att gå ihop. Det är viktigt att den halverade matmomsen inte tillfaller stora handlares fickor, utan faktiskt förbättrar för svenska hushåll. Vi anser därför att det är oerhört viktigt att Konkurrensverket kontinuerligt undersöker pris­utveckling av livsmedel. Centerpartiet föreslår i samband med halverad matmoms lägre kostnader för svenska matproducenter för att öka deras konkurrenskraft. Vårt matprispaket underlättar både för svenska hushåll och för svenska matproducenter. Skattefri batterilagring för billigare el Energiskatten på lagrad el behöver slopas eftersom den innebär att elen dubbelbeskattas. Elen skattas vid inmatning samt vid uttag efter lagring. Incitamenten för att investera i och använda batterilager för att jämna ut sin elkonsumtion stärks av att skatten på batterilagring slopas. Det leder till att investeringarna blir mer lönsamma, elnätet stärks, effektbrist motverkas och elkostnaderna blir lägre för både företag och hushåll. Dess­utom påskyndas den gröna omställningen eftersom batterier är en nyckelkomponent för att hantera den intermittenta produktionen från sol- och vindkraft. Genom att kunna lagra energin när det blåser mycket eller solen skiner, och använda den senare, blir förnybar energi en mer pålitlig och planerbar resurs. Detta är också ett sätt att gynna de som idag producerar solel och säljer ut på marknaden, som från och med 2026 kommer ha högre skatt på sin egenproducerade el till följd av att regeringen avskaffar den så kallade 60-öringen utan att ersätta det med något annat system för att premiera decentraliserad elproduktion, vilket vi i Centerpartiet är mycket kritiska till. Detta förslag väntas minska inkomsttitel 1430 Energiskatt med 193 miljoner kronor 2026, 253 miljoner kronor 2027 och 312 miljoner kronor 2028. Borttaget skatteundantag för fossil gas Centerpartiet föreslår att nedsättningen av energiskatt på naturgas och gasol som används som drivmedel tas bort. Det väntas innebära att inkomsttitel 1430 Energiskatt ökar med 230 miljoner kronor årligen 2026–2028. Skatt på begagnad elektronik Kemikalieskatten betalas av företag som tillverkar, för in eller tar emot skattepliktiga elektronikvaror eller vitvaror. Sedan en tid är skatten avskaffad för begagnade varor, men endast för begagnade varor som tidigare brukats i Sverige. Centerpartiet menar att skattskyldigheten också bör begränsas för begagnade varor som importeras i syfte att ytterligare gynna återbruk. För detta ändamål beräknas inkomsttitel 1450 Övriga skatter på energi och miljö minska med 20 miljoner kronor per år 2026–2028. Differentierad spelskatt Spelskatten är sedan omregleringen 2019 på en enhetlig nivå och tas ut på det så kallade spelnettot, spelaktörernas behållning efter utbetalda vinster. Centerpartiet anser att det är viktigt att spelskatten kan bidra till att motverka problemspelande till förmån för ett spelande som är både sunt och nöjesfyllt. Regeringen höjde i föregående budget­proposition spelskatten från 18 till 22 procent. I konsekvensanalysen inför detta konstaterade regeringen att höjningen leder till minskade intäkter för den svenska häst­sporten utan att ge förslag på kompensatoriska åtgärder. Centerpartiet anser att den effektiva skattesatsen för olika typer av spel bör differentieras med fokus på att hämma riskspelande till förmån för sunt och nöjesfyllt spelande. Centerpartiet beräknar att detta förslag minskar inkomsttitel 1480 Övriga skatter med 200 miljoner kronor årligen 2026–2028. Samtidigt höjs skatten på andra spelformer, så som nätcasino, vilket leder till ökade intäkter under samma inkomsttitel med 200 miljoner kronor årligen 2026–2028. Cigaretter Skatten på cigaretter är väldigt låg i Sverige jämfört med i andra länder. Samtliga av de nordiska grannländerna har betydligt högre skatt på cigaretter än Sverige har, och även i flera andra EU-länder är skatten betydligt högre. Detta får konsekvenser för den samlade folkhälsopolitiken och gör att Sverige inte fullt ut lever upp till EU:s gemen­samma ambitioner. Det finns också ett värde i att ytterligare differentiera skattesatsen för cigaretter och snus. Centerpartiet vill därför att skatten på cigaretter ska höjas till EU-snittet. Den svenska punktskatten på cigaretter är 2,06 kronor per styck plus 1 procent av detaljhandelspriset. Detta skulle innebära att skatten ökar med 0,21 kronor per styck. Detta förslag ökar inkomsttitel 1420 Skatt på alkohol och tobak med 1,136 miljarder kr årligen 2026–2027 och med 1,183 miljarder kronor 2028. Övriga inkomstfrågor Avvisade förslag till skatteförändringar i budgetpropositionen för 2026 Det är viktigt att politiken inte bortser från sitt ansvar att nå Sveriges klimatmål. Avgörande i det arbetet är bland annat att ställa om energiproduktionen. Centerpartiet vill att skatten på intäkter från vindkraft, som idag tillfaller staten, ska återföras till den kommun där vindkraftverket finns. Det ökar den lokala acceptansen och underlättar utbyggnad av vindkraftverk. Det väntas leda till att det statliga skatteintäkterna minskar med 350 miljoner kronor 2026, 450 miljoner kronor 2027 och 500 miljoner kronor 2028. Övriga förslag som påverkar inkomstberäkningen Centerpartiet föreslår en teknikneutral avgiftsfri anslutning av ny elproduktion till stamnätet. Detta ska i första hand bekostas direkt av Affärsverket svenska kraftnät, men i det fall oklarheter eller dröjsmål uppstår ska staten finansiera detta genom ett nytt anslag inom utgiftsområde 21. Eventuella kostnader för staten ska sedan återbetalas från Svenska kraftnäts uppbyggda flaskhalsintäkter och som förberedelse för detta finns en bedömning om intäkter under inkomsttitel 2000 på 900 miljoner kronor 2026, 1,6 miljarder 2027 och 1,9 miljarder 2028. Därtill menar Centerpartiet att möjligheten till ytterligare tariffreduktioner bör prövas för att ersätta hushåll och företag som står med höga elpriser till följd av att flaskhalsar i elnäten byggs bort i för långsam takt, vilket också gäller utbyggnaden av elproduktionen som har saktat ner betydligt under inne­varande mandatperiod. En modell för sådan kompensation bör kunna genomföras betydligt mer effektivt än regeringens högkostnadsskydd alternativt att detta också får kompensation, i enlighet med vad EU-direktiv säger om prioriteringsordningen för användningen av flaskhalsintäkter, från den stora uppbyggda reserven på Svenska kraftnäts balansräkning. Därför beräknas att ytterligare 1 miljard i inkomster under inkomsttitel 2000 kommer staten till del under 2026. Inkomstberäkning Nedan presenteras Centerpartiets förslag till inkomstberäkning för år 2026. Tabell 2 Inkomster Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 808 992 340 −3 907 500 1111 Statlig inkomstskatt 69 132 050 −42 500 1115 Kommunal inkomstskatt 1 008 384 699 −3 625 000 1120 Allmän pensionsavgift 173 521 706 −900 000 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −442 046 115 660 000 1200 Indirekta skatter på arbete 814 027 500 −7 377 500 1210 Arbetsgivaravgifter 800 382 003 −200 000 1240 Egenavgifter 11 968 194 −242 500 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −55 271 066 ±0 1270 Särskild löneskatt 69 701 943 ±0 1280 Nedsättningar −13 312 716 −6 935 000 1290 Tjänstegruppliv 559 142 ±0 1300 Skatt på kapital 441 787 612 1 575 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 101 352 289 1 500 000 1320 Skatt på företagsvinster 233 081 999 75 000 1330 Kupongskatt 10 730 504 ±0 1340 Avkastningsskatt 32 581 715 ±0 1350 Fastighetsskatt 44 920 230 ±0 1360 Stämpelskatt 12 398 180 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 6 722 695 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 729 183 663 1 153 000 1410 Mervärdesskatt 602 172 481 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak 31 438 744 1 136 000 1430 Energiskatt 36 062 816 37 000 1440 Koldioxidskatt 24 387 496 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 4 996 189 −20 000 1470 Skatt på vägtrafik 21 400 145 ±0 1480 Övriga skatter 8 725 792 ±0 1500 Skatt på import 8 848 821 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 7 601 786 −100 000 1700 Avgående poster, skatter till EU −8 848 821 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 801 592 901 −8 657 000 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 392 172 280 4 525 000 Statens skatteintäkter 1 409 420 621 −4 132 000 1900 Periodiseringar 10 170 029 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 419 590 650 −4 132 000 Övriga inkomster −44 679 988 1 900 000 2000 Inkomster av statens verksamhet 50 555 829 1 900 000 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 499 547 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 24 411 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 35 705 428 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −160 851 792 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 374 910 662 −2 232 000 I nedanstående tabell presenteras Centerpartiets förslag till riktning för inkomstberäkning för nästföljande år. Tabell 3 Inkomster 2027–2028 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2027 2028 1100 Direkta skatter på arbete −4 075 −3 875 1111 Statlig inkomstskatt −85 −85 1115 Kommunal inkomstskatt −3 750 −3 550 1120 Allmän pensionsavgift −900 −900 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 660 660 1200 Indirekta skatter på arbete −8 535 −14 090 1210 Arbetsgivaravgifter −200 −100 1240 Egenavgifter −475 −540 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar −7 860 −13 450 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 1 750 1 750 1310 Skatt på kapital, hushåll 1 500 1 500 1320 Skatt på företagsvinster 250 250 1330 Kupongskatt ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut ±0 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1 093 1 081 1410 Mervärdesskatt ±0 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak 1 136 1 183 1430 Energiskatt −23 −82 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö −20 −20 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter −100 −100 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter −9 867 −15 234 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 4 650 4 450 Statens skatteintäkter −5 217 −10 784 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster −5 217 −10 784 Övriga inkomster 1 600 1 900 2000 Inkomster av statens verksamhet 1 600 1 900 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget −3 617 −8 884 Utgifter I detta avsnitt redovisas Centerpartiets förslag till förändringar, jämfört med vad som före­slås i budgetpropositionen för 2026, vad gäller utgifter. Det faktum att budgetmotionen uttrycks i termer av skillnader jämfört med förslaget i budgetpropositionen innebär att en frånvaro av förslag till förändring innebär ett accepterande av förslagen i proposi­tionen. I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till utgiftsramar för år 2026. Tabell 4 Förslag till utgiftsramar 2026 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1 Rikets styrelse 21 614 324 −1 288 600 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 22 038 701 −6 500 3 Skatt, tull och exekution 15 511 898 −436 700 4 Rättsväsendet 94 743 980 49 550 5 Internationell samverkan 2 547 401 −2 000 6 Försvar och samhällets krisberedskap 225 022 485 182 000 7 Internationellt bistånd 43 652 932 1 089 000 8 Migration 13 524 360 −1 603 600 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 127 707 301 −440 007 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 121 994 196 123 800 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 59 321 791 −4 400 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 228 329 −2 500 000 13 Integration och jämställdhet 5 866 226 293 600 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 162 652 −15 870 100 15 Studiestöd 35 787 594 17 300 16 Utbildning och universitetsforskning 106 936 696 2 244 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 337 204 769 300 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 775 128 −8 800 19 Regional utveckling 4 874 201 2 000 20 Klimat, miljö och natur 19 625 341 4 574 600 21 Energi 7 939 815 582 600 22 Kommunikationer 106 704 772 1 373 800 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 566 654 329 500 24 Näringsliv 8 955 115 1 055 300 25 Allmänna bidrag till kommuner 180 723 354 4 439 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 26 955 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 54 199 851 ±0 Summa utgiftsområden 1 543 317 501 −5 035 357 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −16 242 000 ±0 Summa utgifter 1 527 075 501 −5 035 357 Riksgäldskontorets nettoutlåning 16 813 000 ±0 Kassamässig korrigering −1 639 000 ±0 Summa 1 542 249 501 −5 035 357 I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till inriktning av utgiftsramar nästföljande år. Tabell 5 Förslag till utgiftsramar 2027–2028 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2027 2028 1 Rikets styrelse −1 513 −1 698 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 −15 3 Skatt, tull och exekution −560 −540 4 Rättsväsendet 5 −78 5 Internationell samverkan −3 −5 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 2 482 3 473 8 Migration −1 154 −1 235 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13 185 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 780 807 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom −7 −11 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn −2 425 −2 600 13 Integration och jämställdhet 667 871 14 Arbetsmarknad och arbetsliv −14 323 −15 263 15 Studiestöd 7 −4 16 Utbildning och universitetsforskning 1 694 1 430 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 760 896 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik −20 −32 19 Regional utveckling 2 2 20 Klimat, miljö och natur 5 130 4 623 21 Energi 1 493 2 203 22 Kommunikationer 1 719 376 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 415 293 24 Näringsliv 1 047 1 037 25 Allmänna bidrag till kommuner 3 318 3 368 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden −471 −1 918 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter −471 −1 918 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa −471 −1 918 Utgifter per utgiftsområde I tabellerna nedan återfinns utgifter för planperioden för respektive utgiftsområde. För en fullständig beskrivning av Centerpartiets politik för respektive område hänvisas till utgiftsområdesmotionen för respektive utgiftsområde. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten −1 −2 −3 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. −3 −6 −9 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag −5 −10 −15 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) −1 −1 −2 2:5 Riksrevisionen −2 −4 −6 3:1 Sametinget −0 −1 −1 4:1 Regeringskansliet m.m. −1 201 −1 388 −1 538 5:1 Länsstyrelserna m.m. −75 −146 −167 6:2 Justitiekanslern 3 49 49 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten −1 −2 −3 6:4 Valmyndigheten −1 −2 −2 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter −0 −0 −1 8:2 Mediemyndigheten −0 −1 −1 Summa −1 289 −1 513 −1 698 Centerpartiet avvisar regeringens ytterligare utökning för ett ”fullföljande av reform­agendan”, vilket minskar anslagen inom 4:1 med 300 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet instämmer i att Sverige behöver rusta sig bättre för det nya säkerhetsläget och accepterar ökade resurser för detta, men vi delar inte regeringens uppfattning att detta och regeringens andra politiska prioriteringar kräver så stora tillskott till Regerings­kansliet. Därför minskar anslagen under 4:1 med 350 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på en effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 4:1 med 500 miljoner 2026, 650 miljoner 2027 och 750 miljoner kr 2028. Centerpartiet satsar på myggbekämpning, vilket ökar anslagen under 5:1 med 5 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens satsning på miljötillstånd för ny kärn­kraft, vilket minskar anslagen under 5:1 med 10 miljoner kr 2026 och 15 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på en effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 5:1 med 50 miljoner 2026 och 100 miljoner kr årligen 2027–2028. Anslagen ökar under 6:2 med 3 miljoner 2026 och 50 miljoner kr årligen 2027–2028 eftersom Centerpartiet satsar på skadestånd vid röjd skyddad identitet. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Kammarkollegiet −11 −11 −12 1:5 Finanspolitiska rådet −0 −0 0 1:6 Konjunkturinstitutet −0 −1 −1 1:7 Statskontoret −1 −2 −3 1:8 Statistiska centralbyrån −3 −6 −10 1:10 Finansinspektionen −29 −33 −37 1:11 Riksgäldskontoret −5 −9 −11 1:12 Bokföringsnämnden −0 −0 −0 1:14 Statens servicecenter 46 68 63 1:16 Upphandlingsmyndigheten −0 −1 −1 1:17 Utbetalningsmyndigheten −1 −2 −2 Summa −6 2 −15 Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löne­omräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investerings­anslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Centerpartiet ökar anslagen till Finansinspektionen med en satsning på 24 miljoner för förstärkt tillsyn. Centerpartiets satsning är hälften av regeringens, vilket minskar anslagen under 1:10 med 25 miljoner årligen 2026–2028. Till följd av sänkningen i pris- och löneomräkningen minskar anslagen under 1:10 med 4 miljoner 2027, 8 miljoner 2027 och 12 miljoner 2028. Anslagen under 1:11 minskar med 4 miljoner 2026, 6 miljoner årligen 2027–2028 till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens satsningar på genomförande av Kärn­kraftsprövningsutredningens förslag. Anslagen under 1:11 minskar med 1 miljon 2026, 3 miljoner 2027 och 5 miljoner 2028 till följd av sänkningen av pris- och löneom­räkningen. Centerpartiet satsar på servicekontoren i hela landet för att undvika fler nedläggningar av lokala kontor och ökar anslagen under 1:14 med 50 miljoner 2026 och 75 miljoner årligen 2027–2028. Anslagen under 1:14 minskar med 4 miljoner 2026, 7 miljoner 2027 och 12 miljoner 2028 till följd av sänkningen av pris- och löneom­räkningen. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Skatteverket −374 −481 −433 1:2 Tullverket −50 −58 −73 1:3 Kronofogdemyndigheten −12 −21 −33 Summa −437 −560 −540 Anslag 1:1 föreslås minska med 205 miljoner kronor under 2026, samt med 226 miljoner 2027 och 130 miljoner 2028, i och med att Centerpartiet avvisar regeringens tidigare förslag om en folkräkning. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskar anslagen under 1:1 med 100 miljoner 2026 och 150 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet vill inrätta den nya myndigheten Ekokrim. Till följd av det minskar anslagen under 1:1 med 25 miljoner årligen 2026–2028 eftersom Ekokrim ersätter regeringens satsning på finansiellt underrättelsecentrum och förstärkning i arbetet mot organiserad brottslighet. Anslag 1:2 föreslås minska med 30 miljoner kr 2026, samt med 25 miljoner kr årligen 2027–2028, i och med att Centerpartiet avvisar den nya vapenlagen. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Polismyndigheten −261 −127 −10 1:2 Säkerhetspolisen −9 −12 −14 1:3 Åklagarmyndigheten −5 −6 −8 1:4 Ekobrottsmyndigheten −609 −1 252 −1 283 1:5 Sveriges Domstolar −2 −5 −13 1:6 Kriminalvården −11 −159 −347 1:7 Brottsförebyggande rådet −0 −0 −0 1:8 Rättsmedicinalverket −0 −1 −1 1:11 Rättsliga biträden m.m. −3 −5 −5 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 250 250 250 99:1 Ekokrim – inrättande av ny myndighet 700 1 322 1 353 Summa 50 5 −78 Centerpartiet är positivt inställt till regeringens förstärkning av rättsväsendet, men menar att resursökningarna hittills inte gett de resultat de borde. Därför föreslår Center­partiet att medel omfördelas inom Polismyndigheten så att grunduppdraget, inklusive hanteringen av våldet mot kvinnor och barn, mängdbrotten och en närvarande polis i hela landet, kan genomföras. För detta avsätter Centerpartiet under 1:1 Polismyndig­heten 500 miljoner kronor årligen under 2026–2028 och anser att detta bör finansieras genom omprioriteringar inom Polismyndigheten med samma belopp under samma period. Centerpartiet vill införa ”first responder”-drönare på landsbygden för att stärka den polisiära närvaron. Detta ökar anslagen under 1:1 med 100 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi satsar även på avhopparverksamhet, med särskilt fokus på barn och unga, samt särskilt på kvinnor, vilket ökar anslagen under 1:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi avvisar regeringens tvångsinlösen av halvautomatiska vapen. Det minskar stödet till Ukraina, vilket vi anser är fel. Därmed minskar anslagen under 1:1 med 110 miljoner kr 2026, 55 miljoner kr 2027 och 110 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill inrätta en ny myndighet för att bekämpa den kriminella ekonomin: Ekokrim. För detta införs ett nytt anslag, 99:1 Ekokrim – inrättande av ny myndighet, vilken har anslag om 700 miljoner kr 2026, 1 322 miljoner kr 2027 och 1 353 kr 2028. Denna nya myndighet ersätter Ekobrottsmyndigheten, vilket minskar anslagen under 1:4 med 609 miljoner kr 2026, 1 252 miljoner kr 2027 och 1 283 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om miljötillstånd för ny kärnkraft, vilket minskar anslagen under 1:5 med 4 miljoner kr 2026, 8 miljoner kr 2027 och 10 miljoner kr 2028. Vi avvisar regeringens sänkning av straffbarhetsåldern, vilket minskar anslagen under 1:6 med 11 miljoner kr 2026, 159 miljoner kr 2027 och 347 miljoner kr 2028. Det minskar även anslagen under 1:11 med 1 miljon kr 2026, och 3 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar även straffrättsliga åtgärder mot tjänstefel, vilket minskar anslagen under 1:11 med 1 miljon kr 2026 och 3 miljoner kr årligen 2027–2028. Center­partiet satsar på att öka det brottsförebyggande arbetet genom att öka antalet vuxna på gator och torg i utsatta områden. Detta ökar anslagen under 1:14 med 250 miljoner kr årligen 2026–2028. För att få till snabbare tillståndsprocesser skjuter Centerpartiet till 10 miljoner årligen till Sveriges Domstolar. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 5 Internationell samverkan Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet −0 −1 −1 1:3 Inspektionen för strategiska produkter −1 −1 −2 1:4 Svenska institutet −1 −1 −1 Summa −2 −3 −5 Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneom­räkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 15 165 215 1:14 Stöd till Ukraina 275 ±0 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten −108 −165 −215 Summa 182 ±0 ±0 Centerpartiet satsar på inrättandet av ett cyberhemvärn, vilket ökar anslagen under 1:1 med 15 miljoner årligen 2026–2028. Regeringen minskar anslagen under 1:14 Stöd till Ukraina för tvångsinlösen av vissa vapen i Sverige. Centerpartiet avvisar detta, vilket ökar anslagen under 1:14 Stöd till Ukraina med 275 miljoner kr 2026. Centerpartiet avvisar regeringens paket för genomförande av Kärnkraftsprövningsutredningens förslag, vilket minskar anslagen under 3:1 med 108 miljoner kr 2026, 165 miljoner 2027 och 215 miljoner 2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Biståndsverksamhet 1 100 2 500 3 500 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) −10 −15 −24 1:3 Nordiska Afrikainstitutet −0 −0 −0 1:4 Folke Bernadotteakademin −1 −2 −3 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd −0 −0 −0 Summa 1 089 2 482 3 473 Centerpartiet vill återställa biståndet till 1 % av BNI, därför ökar anslagen till 1:1 med 1,1 miljarder 2026, 2,5 miljarder 2027 och 3,5 miljarder 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 8 Migration Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Migrationsverket −125 −196 −273 1:3 Migrationspolitiska åtgärder −1 475 −950 −950 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål −4 −8 −12 Summa −1 604 −1 154 −1 235 Centerpartiet avvisar den mycket stora höjningen av återvandringsbidraget från 10 000 kr per person till 340 000 kr per person, vilket innebär lägre utgifter om 1,475 miljarder kronor 2026, 950 miljoner kronor 2027 och 950 miljoner kronor 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Till följd av effektivare kontors­användning minskar anslagen under 1:1 med 100 miljoner 2026, 150 miljoner 2027 och 200 miljoner 2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Socialstyrelsen 45 42 38 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering −0 −1 −1 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket −1 −2 −3 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 50 100 100 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 3 075 3 200 2 600 1:9 Läkemedelsverket −1 −2 −3 1:10 E-hälsomyndigheten 74 73 72 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna −2 600 −2 600 −2 000 1:12 Inspektionen för vård och omsorg −4 −8 −13 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys −0 −0 −1 2:1 Folkhälsomyndigheten −3 −5 −8 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga −792 −792 −792 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre −100 −100 −100 3:1 Myndigheten för delaktighet −0 −1 −1 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd −68 −69 −70 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 135 135 135 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 100 200 400 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 −7 −17 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. −350 −150 −150 5:1 Barnombudsmannen −0 −0 −0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning −0 −0 −1 Summa −440 13 185 Centerpartiet ökar resurserna till Socialstyrelsen för att införliva Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, vilket ökar anslagen under 1:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Anslagen under 4:1 minskar med 68 miljoner kr 2026, 69 miljoner kr 2027 och 70 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill att tillgången till nya särläkemedel ska öka, vilket ökar anslagen under 1:5 med 50 miljoner kr 2026 och 100 miljoner kr årligen 2027–2028. Regeringens satsning på prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna har inte haft någon effekt och Centerpartiet minskar därmed anslagen under 1:11 med 2 600 miljoner kr årligen 2026–2027 och 2 000 miljoner kr 2028. Regeringens satsning på stöd till nära vård i lands- och glesbygd är samma satsning som i förra årets budget. Denna har inte uppfyllt sitt syfte, så Centerpartiet avfärdar detta med ett eget förslag och satsning på en ny vårdform för primärvård på landsbygden. Det minskar anslagen under 1:6 med 300 miljoner kronor årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar istället på en välfungerande primärvård, främst i glesbygd, vilket ökar anslagen under 1:6 med 2 000 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi satsar även på att antalet platser för ST-läkare ska bli fler, vilket ökar anslagen under 1:6 med 950 miljoner kr årligen 2026–2028. Regeringen satsar 125 miljoner kr 2026 på ökade incitament för implementering av nationell vårdförmedling. Centerpartiet avvisar denna satsning, vilket minskar anslagen under 1:6 med motsvarande belopp. Regeringen minskar anslagen till kvinnors vård, vilket Centerpartiet anser är fel. Vi har en egen satsning för att stärka mödrahälso­vård, förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket ökar anslagen under 1:6 med 600 miljoner kr årligen 2026–2027. Centerpartiet vill införa en jämförelsetjänst för kortare väntetider och högre tillgänglighet i vården, vilket ökar anslagen under 1:10 med 75 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar det så kallade fritidskortet till förmån för mer effektiva satsningar direkt på föreningslivet och civilsamhället, vilket minskar anslagen under 2:6 med 792 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre, vilket minskar anslagen under 2:7 med 100 miljoner årligen 2026–2028. Detta är till förmån för en egen och större satsning på äldreboendegaranti för de över 85 år, vilket ökar anslagen under 4:5 med 100 miljoner kr 2026, 200 miljoner kr 2027 och 400 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill höja schablonen för assistansersättningen, vilket ökar anslagen under 4:4 med 135 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet prioriterar om i tidigare anslagsökningar under 4:7 för att finansiera andra prioriterade reformer inklusive fler vuxna på gator och torg, vilket minskar anslagen med 350 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på ett utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga och avsätter 4 miljoner för att förbereda detta under 2026 och 4 miljoner för en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Samtidigt avvisas medlen för vissa verktyg utan samtycke, vilket minskar samma anslag 4:7 med 8 miljoner 2026. Därutöver satsar Centerpartiet på att införa traumascreening för barn från 2027 vilket innebär ökade anslag om 50 miljoner per år därefter, utökade hembesöksprogram från 2027 vilket innebär ökade anslag om 100 miljoner per år där­efter och att införa utslussningsprogrammet för frihetsberövade barn och unga vilket innebär ökade anslag om 50 miljoner per år därefter. Till följd av ett större produktivitets­avdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndig­heternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. −300 −300 −300 2:1 Försäkringskassan −426 −619 −692 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen −0 −1 −1 99:1 Ersättning för höga sjuklönekostnader 850 1 700 1 800 Summa 124 780 807 Centerpartiet återinför det högkostnadsskydd som regeringen slopade sista juni 2024. Till följd av det tillför Centerpartiet ett nytt anslag, ”99:1 Ersättning för höga sjuklöne­kostnader”, som får ett anslag om 850 miljoner kr 2026, 1,7 miljarder 2027 och 1,8 miljarder 2028. Centerpartiet anser att regeringens satsning på kvalificering till välfärden bör kunna genomföras inom ram, så anslagen under 2:1 minskar med 194 miljoner kr 2027 och 203 miljoner kr 2028. Centerpartiet anser också att stärkt högkostnadsskydd för tandvård kan finansieras delvis inom ram, så anslagen under 2:1 minskar på grund av det med 25 miljoner 2026, 30 miljoner 2027 och 40 miljoner 2028. Centerpartiet anser att regeringens AI-satsning för offentlig verksamhet bör ha Skatteverket som huvudansvarig, vilket minskar anslagen under 2:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 2:1 med 150 miljoner 2026 och 200 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar flyktingundantag i aktivitets- och sjukersättningen, vilket minskar anslagen under 1:2 med 300 miljoner årligen 2026–2028. För att finansiera prioriterade reformer minskas ökningen av Försäkringskassans förvaltningsanslag något, med 150 miljoner 2026, 50 miljoner årligen 2027–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 2:1 Pensionsmyndigheten −4 −7 −11 Summa −4 −7 −11 Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneom­räkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Barnbidrag −2 400 −2 400 −2 400 1:2 Föräldraförsäkring −200 −125 −300 1:8 Bostadsbidrag 100 100 100 Summa −2 500 −2 425 −2 600 Centerpartiet vill att flerbarnstillägget slopas för barn två. Det minskar anslagen till 1:1 med 1,3 miljarder kr årligen 2026–2028. Centerpartiet föreslår även att flerbarnstillägget halveras från och med barn 3, vilket minskar anslagen till 1:1 med 1 100 miljarder kr årligen 2026–2028. Centerpartiet föreslår ett borttagande av dagar på lägstanivån i för­äldraförsäkringen, vilket medför minskade utgifter under anslag 1:2 med 200 miljoner kr 2026, 125 miljoner 2027 och 300 miljoner 2028. Till följd av en reviderad modell för a‑kassan beräknas kostnaderna för bostadsbidrag öka, vilket reflekteras under anslag 1:8 som ökar med 100 miljoner årligen 2026–2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 180 550 750 2:1 Diskrimineringsombudsmannen −1 −1 −2 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 115 120 125 3:2 Jämställdhetsmyndigheten −1 −1 −2 Summa 294 667 871 Centerpartiet vill öka antalet kvotflyktingar till 5 000 igen, därför ökar anslagen under 1:2 med 180 miljoner 2026, 550 miljoner 2027 och 750 miljoner 2028. Centerpartiet prioriterar delvis andra reformer än regeringens för att komma åt HRV, vilket minskar anslagen under 3:1 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på att rikta insatser mot elevhälsan via Skolverket för att informera flickor och stötta dem att delta fullt ut i undervisningen under menstruation, vilket ökar anslagen under 3:1 med 5 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill införa exitprogram för unga kvinnor i prostitution, vilket ökar anslagen under 3:1 med 10 miljoner 2026, 15 miljoner 2027 och 20 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på skyddade boenden, vilket ökar anslagen under 3:1 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill införa lämnaprogram och lämnapeng för våldsutsatta i nära relation, vilket ökar anslagen till 3:1 med 100 miljoner årligen 2026–2028. Totalt ökar anslagen under 3:1 med 115 miljoner 2026, 120 miljoner 2027 och 125 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Center­partiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltnings­anslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader −2 034 −2 066 −2 105 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser −12 330 −10 980 −11 700 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 010 1 250 1 080 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. −2 500 −2 500 −2 500 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige −1 −1 −2 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering −0 −0 −1 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen −0 −1 −1 2:1 Arbetsmiljöverket −14 −23 −32 2:2 Arbetsdomstolen −0 −0 −0 2:4 Medlingsinstitutet −0 −1 −1 Summa −15 870 −14 323 −15 263 I den situation som Sverige är i, med en arbetslöshet som stiger och väntas ligga kvar på en hög nivå, så är det viktigt att prioritera resurser till att bryta utanförskapet. Center­partiet vill införa ett obligatoriskt nystartsår och avsätter 500 miljoner per år för detta under 2026–2028. Detta följs också av sänkningar av arbetsgivaravgifter på ingångs­löner, vilket ökar efterfrågan på arbetskraft genom sänkta kostnader för att anställa. För att finansiera Centerpartiets politik för att få fler personer i arbete dras stödet till Samhall, under anslag 1:4, ner med 2 500 miljoner årligen och Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag justeras utifrån historisk medelsanvändning och genom att prioritera effektiva arbetsmarknadsåtgärder, vilket får en effekt om 2 000 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiets modell för a‑kassan innebär minskade utgifter inom anslag 1:2 motsvarande 14 300 miljoner 2026, 13 700 miljoner 2027 och samma belopp 2028. I samband med dessa utgiftsminskningar minskar inkomsterna till ålderspensionssystemet om 2 000 miljoner kronor 2026, 1 900 miljoner kronor 2027 och 1 500 miljoner kronor 2028, medan kommunerna kompenseras för uteblivna skatteintäkter under UO25. Centerpartiet vill återställa beviskravet vid dag 365 i sjukförsäkringen, vilket väntas öka utgifterna under 1:2 med 1 900 miljoner 2026, 2 500 miljoner 2027 och 1 700 miljoner 2028, samt med 500 miljoner 2026, 700 miljoner 2027 och 500 miljoner 2028. Centerpartiet vill öka antalet kvotflyktingar till 5 000 igen, därför ökar anslagen under 1:2 med 70 miljoner 2026, 220 miljoner 2027 och 300 miljoner 2028 och under 1:3 med 10 miljoner 2026, 50 miljoner 2027 och 80 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskar anslagen under 2:1 med 10 miljoner 2026, 15 miljoner 2027 och 20 miljoner 2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 15 Studiestöd Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Studiemedel 28 28 28 1:7 Centrala studiestödsnämnden −11 −21 −32 1:8 Överklagandenämnden för studiestöd −0 −0 −0 Summa 17 7 −4 Centerpartiet vill förstärka satsningen på nationella yrkesprogram, vilket ökar anslagen till 1:2 med 11 miljoner. Centerpartiet vill förstärka satsningen på yrkeshögskolor, vilket ökar anslagen till 1:2 med 17 miljoner årligen 2026–2028. Totalt ökar anslagen under 1:2 med 28,3 miljoner 2026. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Statens skolverk −88 −67 −51 1:2 Statens skolinspektion 2 −1 −4 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 16 13 8 1:4 Sameskolstyrelsen −0 −0 −1 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet −3 628 −2 863 −3 363 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola −4 386 −4 686 −4 686 1:11 Skolforskningsinstitutet 3 3 2 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling −9 365 −7 583 −6 623 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 200 250 250 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan −1 −2 −2 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 49 49 49 2:1 Universitetskanslersämbetet −1 −2 −2 2:2 Universitets- och högskolerådet −89 −97 −140 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −10 −17 −26 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −12 −20 −30 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −12 −20 −30 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −12 −20 −31 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −12 −19 −30 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −15 −22 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −10 −16 −25 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −15 −23 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −8 −13 −20 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −6 −10 −16 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −9 −14 −22 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −5 −9 −14 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −7 −10 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −15 −22 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −6 −11 −17 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −16 −24 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −6 −10 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −2 −4 −6 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −6 −10 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −6 −10 −15 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå −2 −3 −5 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −7 −11 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −2 −3 −4 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −5 −8 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −5 −9 −14 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −6 −9 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −2 −4 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −2 −3 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −1 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −1 −2 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −5 −7 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −4 −7 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −1 −1 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −3 −5 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −3 −5 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −1 −2 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −0 −1 −1 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −1 −2 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −1 −2 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −0 −1 −1 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −1 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet −13 −33 −50 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 97 170 170 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor −3 −5 −8 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning −14 −23 −36 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning −1 −2 −3 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning −0 −0 −1 3:6 Institutet för rymdfysik −0 −0 −1 3:7 Kungl. biblioteket −1 −3 −5 3:8 Polarforskningssekretariatet −0 −1 −1 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning ±0 −0 −0 3:11 Etikprövningsmyndigheten −0 −0 −1 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning −0 −0 −0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet −0 −0 −0 99:1 Sektorsbidrag skolan inkl behörighetsreform 19 680 16 933 16 473 Summa 2 244 1 694 1 430 Centerpartiet föreslår att ett antal riktade statsbidrag ska avvecklas för att istället slås samman till ett större sektorsbidrag till skolan. Dessa avvisningar påverkar särskilt anslag 1:5 med 3 679 miljoner 2026, 2 914 miljoner 2027, 3 414 miljoner 2028, 1:7 med 3 386 miljoner 2026, 2 186 miljoner 2027, 3 186 miljoner 2028 och 1:15 med 9 365 miljoner 2026, 7 583 miljoner 2027 och 6 623 miljoner 2028. Som en följd av det tillför Centerpartiet ett nytt anslag, “Sektorsbidrag till skolan inklusive behörighets­reform”. Inom ramen för detta anslag tillför Centerpartiet dels 2 miljarder per år i tillskott till sektorsbidraget samt medel för skolor att utöka antalet elevhälsosamtal i grundskolan. Centerpartiet satsar på nationell statistik om elever med NPF, vilket ökar anslagen under 1:1 med 2 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill få fler elever på yrkesgymnasiet genom yrkesprov, vilket ökar anslagen under 1:1 med 5 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill avskaffa nationella prov i lågstadiet, vilket minskar anslagen under 1:1 med 7 miljoner 2026 och 2 miljoner 2027. Centerpartiet vill att det genomförs en effektivisering av Skolverket och minskar därför anslagen under 1:1 med 80 miljoner 2026, 60 miljoner 2027 och 40 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på en visselblåsar­funktion på Skolinspektionen, vilket ökar anslagen under 1:2 med 5 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på att införa ett kompetenslyft om NPF bland rektorer och lärare, vilket ökar anslagen under 1:3 med 20 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill ge ett stimulansbidrag för judiska studier, vilket ökar anslagen under 1:5 med 1 miljon årligen 2026–2028. Centerpartiet vill även satsa på branschskolor, vilket ökar anslagen under 1:5 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens höjning av maxtaxan, vilket minskar anslagen under 1:7 med 1 miljard 2026 och 2,5 miljarder årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på evidensbaserade insatser i skolan, vilket ökar anslagen under 1:11 med 3 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på utbildning i jobbsvenska, vilket ökar anslagen under 1:17 med 150 miljoner 2026 och 200 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiets förstärkning av de nationella yrkesprogrammen ökar anslagen under 1:17 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiets förstärkning av yrkes­högskolan ökar anslagen under 1:19 med 49 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på uppbyggnad och drift av medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap, vilket minskar anslagen under 2:2 med 88 miljoner 2026, 95 miljoner 2027 och 137 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på stärkt lärarutbildning och fler lärarbehöriga från andra yrken, vilket ökar anslagen under 2:64 med 50 miljoner 2026 och 100 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar regeringens satsning på masterutbildning i offentlig förvaltning bl.a. med EU-inriktning, vilket minskar anslagen under 2:64 med 30 miljoner 2026 och 60 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar också regeringens satsning på utvecklad utbildning i ledarskap, konflikt- och krishantering, vilket minskar anslagen med 3 miljoner 2026. Centerpartiet satsar på fler utbildnings­platser för läkare och sjuksköterskor, vilket ökar anslagen under 2:64 med 80 miljoner 2026 och 130 miljoner årligen 2027–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Statens kulturråd −0 −1 −1 1:7 Myndigheten för kulturanalys −0 −0 −0 2:4 Statens musikverk −2 −2 −3 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier −1 −1 −2 3:3 Institutet för språk och folkminnen −0 −1 −1 4:1 Konstnärsnämnden −0 −0 −0 5:1 Riksarkivet −2 −4 −6 6:1 Riksantikvarieämbetet −1 −2 −4 7:1 Centrala museer: Myndigheter −7 −12 −19 7:4 Forum för levande historia −0 −1 −1 11:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor −0 −1 −1 12:1 Stöd till idrotten 225 225 225 12:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 50 50 50 12:3 Stöd till friluftsorganisationer 25 25 25 12:5 Insatser för den ideella sektorn −15 −15 −15 12:6 Stöd till plats för idrott ±0 ±0 150 13:1 Statsbidrag till studieförbund 500 500 500 14:1 Spelinspektionen −0 −1 −1 Summa 769 760 896 Centerpartiet gör en större satsning än regeringen på idrott, vilket höjer anslagen under 12:1 med 225 miljoner kr årligen 2026–2028, och detta bör särskilt riktas till elit­idrottens förutsättningar, jämlik idrott, insatser för idrott i utsatta områden samt barn och ungas idrottande. Vi ser ett stort värde i att satsa på och stötta bygdegårdar och samlingslokaler för civilsamhället i Sverige och höjer anslagen under 12:2 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi ökar stödet till friluftsorganisationer, vilket ökar anslagen under 12:3 med 25 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi avvisar regeringens tidigare satsning på den ideella sektorn, vilket minskar anslagen under 12:5 med 15 miljoner kr årligen 2026–2028, vilket är för finansiering av reformer. Vi vill öka anslagen under 12:6 med 150 miljoner kr 2028, för fler idrottsanläggningar i hela landet. Centerpartiet anser att det är fel av regeringen att skära ned på statsbidrag till studie­förbund. Vi vill återställa finansieringen, vilket ökar anslagen under 13:1 med 500 miljoner kr årligen 2026–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas för­valtningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Bostadspolitisk utveckling 3 3 3 1:3 Boverket −11 −18 −24 1:4 Statens geotekniska institut −0 −0 −1 1:5 Lantmäteriet 4 1 −3 2:1 Konsumentverket −3 −4 −5 2:2 Allmänna reklamationsnämnden −0 −1 −1 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen −0 −0 −0 Summa −9 −20 −32 Centerpartiet ökar anslagen under 1:1 för att satsa på forskning och innovation för hållbart och effektivt byggande med 3 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 1:3 med 10 miljoner kr 2026, 15 miljoner 2027 och 20 miljoner 2028. För att åstadkomma rättssäkra, snabba och kostnadseffektiva processer för fastighetsbildning föreslår Centerpartiet att Lant­mäteriets anslag ökar med 10 miljoner kronor årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på fristående konsumentorganisationer, vilket ökar anslagen under 2:1 med 2 miljoner årligen 2026–2028. Regeringens satsning på att stoppa farliga produkter och AI-satsning sker inom ramen, vilket minskar anslagen under 2:1 med 4 miljoner årligen 2026–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 19 Regional utveckling Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 2 2 Summa 2 2 2 Regeringen avvisar regeringens besparing på regionala utvecklingsåtgärder. Centerpartiet avvisar detta, vilket ökar anslagen under 1:1 med 2 miljoner kr årligen 2026–2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Naturvårdsverket 22 19 18 1:3 Åtgärder för värdefull natur 160 160 160 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 25 25 25 1:6 Kemikalieinspektionen 4 2 1 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 8 22 21 1:10 Klimatanpassning 50 50 50 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 3 2 −0 1:17 Klimatpremier 50 50 50 1:18 Industriklivet 653 700 700 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden 3 600 4 100 3 600 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande −1 −1 −2 Summa 4 575 5 130 4 623 Regeringen drar ned på stödet till Håll Sverige Rent, vilket Centerpartiet avvisar. Till följd av det ökar anslagen under 1:1 med 10 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på ett textilkliv, vilket ökar anslagen under 1:1 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Regeringens satsning på effektiva miljötillstånd för ny kärnkraft avvisas, vilket minskar anslagen under 1:1 med 35 miljoner årligen 2026–2027 och 33 miljoner 2028. Centerpartiet minskar anslaget under 1:1 med ytterligare 10 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet föreslår ökade anslag under 1:3 för åtgärder för värdefull natur och friluftslivet om 150 miljoner kronor årligen 2026–2028. Anslagen under 1:3 ökar med ytterligare 10 miljoner årligen 2026–2028 för LONA och våtmarker. Anslagen under 1:4 ökar med 25 miljoner kr årligen 2026–2028 för satsning på innovation vad gäller PFAS. Anslagen under 1:10 ökar med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på fler och snabbare klimatpremier för lätta och tunga lastbilar. Anslagen under 1:18 Industri­klivet ökar med 653 miljoner kr 2026 och 700 miljoner årligen 2027–2028, vilket innebär en dubblering av stödet och breddning till gröna innovationer. Centerpartiet avvisar regeringens elbilspremie och satsar på en egen modell för köp och leasing av nya och begagnade miljöbilar. Det innebär att anslagen under 1:4 minskar med 400 miljoner 2026, 900 miljoner 2027 och 1,4 miljarder 2028. Anslagen under 1:4 ökar samtidigt med 4 miljarder kr 2026 och 5 miljarder 2027–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 21 Energi Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Statens energimyndighet −18 −20 −23 1:2 Insatser för energieffektivisering −327 −323 −323 1:4 Energimarknadsinspektionen −1 −2 −3 1:5 Energiplanering −420 −460 −445 1:7 Elsäkerhetsverket −0 −1 −1 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer −50 −50 −150 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer −1 −1 −1 99:1 Teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion 900 1 600 1 900 99:2 Inhemsk biodrivmedelsproduktion för fossilfrihet 500 750 1 250 Summa 583 1 493 2 203 Centerpartiet avvisar den tidigare ökningen av förvaltningsanslag, vilket minskar anslagen under 1:1 med 20 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill se snabbare tillståndsprocesser och avsätter 5 miljoner årligen under 2026–2028 för detta under Energimyndigheten 1:1. Regeringen satsar på energieffektivisering i småhus, vilken Centerpartiet avvisar till förmån för ett grönt avdrag som ger verkliga effekter på energieffektiviseringen. Det minskar anslagen under 1:2 med 327 miljoner kr 2026 och 323 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill att vindkraftsskatten ska tillfalla kommunerna, fullt ut och permanent, vilket innebär minskade skatteintäkter för staten och i andra änden minskar anslagen något under 1:5 med 370 miljoner kr 2026 och 400 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar regeringens insatser och sam­ordningsinsatser för ny kärnkraft, vilket minskar anslagen under 1:5 med 50 miljoner kr 2026, 55 miljoner kr 2027 och 45 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar regeringens subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer, vilket minskar anslagen under 1:13 med 50 miljoner kr årligen 2026–2027 och 150 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar också ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärn­kraftsreaktorer, vilket minskar anslagen under 1:14 med 1 miljon kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion, vilket ökar anslagen under den nya posten 99:1 med 900 miljoner kr 2026, 1,6 miljarder kr 2027 och 1,9 miljarder kr 2028. Centerpartiet satsar på inhemsk biodrivmedelsproduktion för fossilfrihet genom en strategisk reserv och ett genomförande av förslag i Bioekonomi­utredningen, vilket ökar anslagen under den nya posten 99:2 med 500 miljoner kr 2026, 750 miljoner kr 2027 och 1,25 miljarder kr 2028. Till följd av ett större produktivitets­avdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndig­heternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 22 Kommunikationer Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur −283 173 −963 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 912 1 869 1 736 1:3 Trafikverket −307 −364 −422 1:7 Trafikavtal 60 60 60 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut −0 −1 −1 1:12 Transportstyrelsen −4 −14 −27 1:13 Trafikanalys −0 ±0 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen −1 −4 −7 2:6 Myndigheten för digital förvaltning −1 ±0 ±0 Summa 1 374 1 719 376 Centerpartiet ser situationen inom svensk infrastruktur inte minst på järnvägarna och anser att arbetet måste prioriteras upp. Det behövs akut underhåll och förmågehöjande åtgärder inom tåginfrastrukturen och det går att öka takten i arbetet. Centerpartiet avsätter ytterligare 2 000 miljoner årligen 2026–2028 inom anslag 1:2 för en task force som kan ta sig an detta och göra arbetet snabbare. Centerpartiet anser också att fler investeringar i infrastrukturen bör tidigareläggas och flyttar därför 500 miljoner kronor från 2028 till 2027 under anslag 1:1. För särskilda insatser inom infrastrukturen på lokal nivå samt för snabbare implementering av modeller för alternativ finansiering avsätts 50 miljoner under anslag 1:2 årligen 2026–2028. För att dubblera mandatperiodens satsningar för enskilda vägar och utökat särskilt driftsstöd avsätts 150 miljoner kronor under åren 2026–2028. För att säkra viktiga tåglinjer tillskjuts 60 miljoner kronor årligen till anslag 1:7. För att möjliggöra och förbereda för fossilfritt flyg avsätts 130 miljoner kronor extra 2026–2028 under anslag 1:6, 10 miljoner årligen under anslag 1:12 och 10 miljoner årligen under anslag 1:1, medan det viktiga tillskottet till regionala flygplatser justeras efter verkliga behov och äskanden, vilket innebär 140 miljoner lägre ökning per år. Genom effektivare kontorsanvändning justeras Trafikverkets anslag 1:3 med 100 miljoner 2026, 150 miljoner 2027 och 200 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Skogsstyrelsen −3 −5 −8 1:2 Insatser för skogsbruket 10 10 10 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt −1 −2 −3 1:8 Statens jordbruksverk −4 −7 −12 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 250 350 250 1:14 Livsmedelsverket −3 −4 −7 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet −11 −18 −29 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls­byggande: Forskning och samfinansierad forskning 7 7 7 1:25 Slakterikontroll −1 −1 −2 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 65 65 65 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 20 22 22 Summa 330 415 293 Centerpartiet satsar på ett nationellt investeringsstöd för höjd motståndskraft på gårds­nivå, vilket ökar anslagen till 1:12 med 150 miljoner kr 2026 och 250 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på nötköttsproducenter genom en djurvälfärdsersättning för dikor, vilket ökar anslagen under 1:12 med 100 miljoner kr årligen 2026–2027. Centerpartiet ökar anslagen till 1:23 med 7 miljoner kr årligen 2026–2028 för bekämpning av almsjuka. Centerpartiet dubblerar satsningen för ett pilotprojekt med förmågehöjande åtgärder vad gäller dricksvattenförsörjningen vid höjd beredskap, vilket ökar anslagen under 1:26 med 15 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill även stärka medlen för beredskapslager, vilket ökar anslagen under 1:26 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Regeringen satsar på utökade förvaltningsåtgärder för varg genom att finansiera detta med att skära ned på insatser för skogsbruket. Centerpartiet avvisar denna finansi­eringskälla, vilket ökar anslagen under 1:2 med 10 miljoner kr årligen 2026–2028 och ökar anslagen under 1:2 med 10 miljoner kr 2026 och 12 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet vill förbättra förutsättningarna för det småskaliga kustnära fisket och avsätter 10 miljoner årligen under 1:27. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 24 Näringsliv Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Verket för innovationssystem −1 −2 −4 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1 050 1 050 1 050 1:4 Tillväxtverket 13 11 9 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser −0 −1 −2 1:8 Sveriges geologiska undersökning −2 −3 −5 1:13 Konkurrensverket −1 −2 −3 1:21 Patent- och registreringsverket −2 −4 −5 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet −0 −0 −0 2:2 Kommerskollegium −0 −1 −1 Summa 1 055 1 047 1 037 Centerpartiet satsar på stärkt innovation och stipendier för elitforskare inom AI, vilket ökar anslagen under 1:2 med 1,05 miljarder årligen 2026–2028. Centerpartiet vill för­stärka Regelrådet och avsätter därmed under 1:4 15 miljoner kr årligen 2026–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 4 439 3 318 3 368 Summa 4 439 3 318 3 368 I stället för att införa ett riktat statsbidrag för en del av skatteintäkterna från fastighets­skatten på vindkraft vill Centerpartiet att de direkt, fullt ut och permanent återförs till berörda kommuner, varför anslag 1:1 ökar med 350 miljoner kronor 2026, 450 miljoner 2027 och 500 miljoner 2028. Centerpartiet anser vidare att Gotlands unika förut­sättningar för att bedriva välfärdsverksamhet innebär att ett särskilt ötillägg riktat till Region Gotland bör införas, vilket medför en ökning av anslag 1:4 med 200 miljoner kronor årligen från 2026. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om mobilförbud i skolan, vilket minskar anslagen under 1:1 med 95 miljoner kronor 2026 och 100 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiets förslag om ett jordbruksavdrag medför lägre skatte­intäkter till kommunsektorn, vilket regleras i anslag 1:1 med 125 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor årligen 2027–2028. Centerpartiet tror starkt på att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till arbete. Kommuner ska ställa krav på aktiviteter, men det ska ske på ett mindre byråkratiskt sätt. Centerpartiet avvisar därmed regeringens förslag, vilket minskar anslagen under 1:1 med 1,14 miljarder kronor 2026 och 2,282 miljarder kronor årligen 2027–2028. Centerpartiet har föreslagit en förändrad modell för a‑kassan, vilket i utgångsläget medför lägre skatteintäkter till kommunsektorn, vilket regleras i anslag 1:1 inom detta utgiftsområde med 5 miljarder kronor årligen 2026–2028. Center­partiet avvisar delvis några av de förändringar som regeringen aviserat på social­tjänstens område för att finansiera mer prioriterade reformer, vilket minskar anslag 1:1 med 200 miljoner kronor årligen 2027–2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Summa ±0 ±0 ±0 Centerpartiet har inga förslag till förändringar i förhållande till vad som föreslås i budget­propositionen för 2026. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Summa ±0 ±0 ±0 Centerpartiet har inga förslag till förändringar i förhållande till vad som föreslås i budget­propositionen för 2026. Offentliga finanser I detta kapitel redovisas den samlade effekten på den offentliga sektorns finanser av de reformer Centerpartiet föreslår i denna motion. Effekterna redovisas även per sektor. Därtill redovisas Centerpartiets förslag till utgiftstak för staten. Utgiftstak I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till utgiftstak. Tabell 6 Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Takbegränsade utgifter −6 235 −1 671 −3 118 Budgeteringsmarginal 6 235 1 671 3 118 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Kommunsektorn I nedanstående tabell presenteras effekterna av förslagen i denna budgetmotion på kommunsektorns finanser. Förslagen i denna motion har, som regel, behandlats på följande sätt. Förslag som påverkar kommunsektorns skatteintäkter eller egna skatte­betalningar har reglerats via UO25 anslag 1:1. De förändringar av statsbidrag från andra utgiftsområden än UO25 som föreslås har antagits motverkas av förändrade utgifter inom kommunsektorn, då sektorn har ett balansmål. Tabell 7 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Kommunsektorns inkomster 5 164 3 918 4 168 Kommunal inkomstskatt −3 625 −3 750 −3 550 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 4 439 3 318 3 368 därav ekonomiska regleringar 5 150 5 250 5 250 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 4 350 4 350 4 350 Kommunsektorns utgifter 2 339 1 118 1 118 Finansiellt sparande i kommunsektorn 2 825 2 800 3 050 Staten I nedanstående tabell redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på statens budgetsaldo och statsskulden. Tabell 8 Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Inkomster i statens budget −2 232 −3 617 −8 884 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget −5 035 −471 −1 918 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo 2 803 −3 146 −6 966 I tabellen nedan redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på statens inkomster. Tabell 9 Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Direkta skatter på arbete −3 907 −4 075 −3 875 Indirekta skatter på arbete −7 377 −8 535 −14 090 Skatt på kapital 1 575 1 750 1 750 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1 153 1 093 1 081 Offentliga sektorns skatteintäkter −8 657 −9 867 −15 234 avgår skatter till andra sektorer 4 525 4 650 4 450 Statens skatteintäkter −4 132 −5 217 −10 784 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster −4 132 −5 217 −10 784 Övriga inkomster 1 900 1 600 1 900 Inkomster i statens budget −2 232 −3 617 −8 884 Den offentliga sektorns finanser I tabellen nedan redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på den offentliga sektorns finanser. Tabell 10 Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Offentlig sektors inkomster −5 857 −7 367 −12 434 Offentlig sektors utgifter −10 285 −5 821 −7 418 Finansiellt sparande i offentlig sektor 4 428 −1 546 −5 016 Staten 2 803 −3 146 −6 966 Ålderspensionssystemet −1 200 −1 200 −1 100 Kommunsektorn 2 825 2 800 3 050 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −2,35 % −1,86 % −0,65 % Elisabeth Thand Ringqvist (C) Martin Ådahl (C) Alireza Akhondi (C) Christofer Bergenblock (C) Malin Björk (C) Jonny Cato (C) Muharrem Demirok (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Karlsson (C) Mikael Larsson (C) Stina Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Helena Lindahl (C) Kerstin Lundgren (C) Rickard Nordin (C) Niels Paarup-Petersen (C) Anne-Li Sjölund (C) Mona Smedman (C) Helena Vilhelmsson (C) Anders Ådahl (C) [1] En procentenhet motsvarar ungefär 58 000 personer i arbetskraften som går från arbetslöshet till arbete, vilket innebär en årlig statsfinansiell effekt på cirka 21–27 miljarder kr. Beräkningen inkluderar kommunal och regional inkomstskatt, minskade transfereringar, arbetsgivaravgifter, förlorad skatt på ersättningar samt moms på ökad konsumtion. [2] Saco (2025), Akademikers arbetslöshet i lågkonjunkturens spår, Stockholm. [3] Akademikernas a-kassa (2025), Fler långtidsarbetslösa akademiker, Stockholm. Hämtad 2025-10-05 från https://www.akademikernasakassa.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2025/september/fler-langtidsarbetslosa-akademiker. [4] Förutom avsättning till statlig ålderspension. [5] Elert, N., Rudholm, N., and Westerberg, H.S. (2025). “Employment Effects of Payroll Tax Reforms: Evidence From Swedish Service Industries.” LABOUR 1–20. [6] Innefattande Konjunkturinstitutets prognos för tillväxten 2025. [7] Naturvårdsverket, Statistiken för handläggningstid för miljötillståndsprövning.

Motion till riksdagen 2025/26:3743 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) ​​Utgiftsområde 4 Rättsväsendet​ Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Rättsväsendet är – tillsammans med försvaret – den yttersta garanten för vår öppna liberala demokrati, med uppgiften att skydda människors fri- och rättigheter både från brott som begås av enskilda och från den offentliga maktens godtycke eller makt­missbruk. Att upprätthålla rättsstaten och tryggheten för alla individer, oavsett kön, gammal och ung, i hela landet, är en av statens kärnuppgifter. De senaste årens katastrofala utveckling med skjutningar, sprängningar och en ökad otrygghet, tillsammans ett försämrat säkerhetsläge, ställer mycket stora krav på rätts­väsendet. Vi har sett hur organiserad brottslighet kommit att bli ett hot mot vår allmänna välfärd, där oerhörda våldsbrott, handel med narkotika, vapen och människor, till­sammans med stölder och bedrägerier utmanar det samhälle vi värnar. Ett samhälle som är byggt på tillit och trygghet. Vi ser en lika oacceptabel situation när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor och våld mot barn. Vi behöver ett ökat fokus på de som utsätts för brott. Brottsoffer behöver få rättvisa skipad och få bättre stöd i rätts­processens olika skeden. Men vi behöver samtidigt kunna ge de som begått brott en rimlig chans att återgå till ett liv utan kriminalitet och se till att fler lämnar den kriminella banan innan det är för sent. För att lösa denna uppgift krävs att samhället kraftsamlar. Det krävs utökade befogenheter och brottsförebyggande arbete inom skolor och socialtjänst i våra kommuner. Det krävs att poliserna blir fler och har rätt verktyg att både förebygga och utreda brott, samt att de rättsvårdande myndigheterna får rätt styrning och uppdrag. Den fortsatta förstärkningen av hela rättsväsendet från polis och åklagare till domstolarna och kriminalvården är därför nödvändig, men alla delar av samhället måste göra sitt här och nu. Rättskedjans alla delar är viktiga och ska stärkas Rättskedjans myndigheter har under senare år fått historiska tillskott för att möta en mycket allvarlig utveckling. Med Centerpartiets politik växer polisen, men pengarna måste också leda till rätt insatser och framför allt till fler lokala poliser. Polisen har en central roll för att beivra, begränsa och lösa brott. Polisen måste därför vara närvarande, tillgänglig och synlig för människor i hela landet. Större myndighetsanslag är avgörande för att garantera polisens lokala närvaro, öka antalet arbetade polistimmar, skapa förut­sättningar för bättre arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö samt för att ge polisen möjlighet att bekämpa brottslighet både i hemmen och på gatorna. Centerpartiet arbetar för att öka polistätheten ytterligare, för att nå en europeisk genomsnittsnivå. Center­partiet ser positivt på att det tillskapas flera olika vägar att arbeta som polis och även att en viss specialisering kan ske tidigare än idag. Att poliser tidigt kan välja spår som exempelvis utredare, ingripandepolis och cyberpolis ser vi kan locka nya grupper att bli poliser. Vi ser behovet av en satsning på utredning och lagföring av just brott med cyberdomänen som brottsplats. Här behöver polis, åklagare och domstolar få resurser för att uppdatera sig till den nya situationen för att inte cyberdomänen ska bli laglöst land. De historiskt stora satsningar som görs på rättsväsendet gör att det finns förut­sättningar för att göra dessa prioriteringar. Polisen måste vara lokalt förankrad. För att förtjäna, värna och stärka medborgarnas förtroende för polisen krävs att man inte enbart arbetar med grov kriminalitet, utan också prioriterar resurser till arbetet med vardagsbrotten – så kallade mängdbrott – som skadegörelse, stölder och buskörningar. En lokalt förankrad polis utgör också ett viktigt verktyg i kampen mot grov brottslighet, då lokal förankring är en förutsättning för att arbeta förebyggande och kunna bedriva brottsutredningar i de områden där organiserad brottslighet och gängkriminalitet är mer vanligt förekommande. Ett problem som försvårar det brottsbekämpande arbetet är att de samhällen som är hårdast drabbade också är de samhällen där förtroendet för de rättsvårdande myndig­heter är svagast. Åtgärder måste till för att överbrygga klyftan mellan medborgarna och myndigheterna, så att alla känner att de får den hjälp de behöver när de behöver den och fler vågar och vill anmäla brott och vittna mot brottslingar. Under senare år har måltillströmningen och målens komplexitet hos Sveriges domstolar ökat, till stor del som resultat av de reformer som redan vidtagits för att komma åt den allt grövre kriminaliteten; det här är en utveckling som bara kommer fortsätta. Detta har lett till långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade, såväl brottmål och tvistemål som förvaltningsrättsliga mål och ärenden är påverkade. Det är därför avgörande att domstolarna tillförs de medel de behöver för att hantera hela ärendebördan, inte bara det som är relaterat till den grova organiserade brottsligheten. Det är viktigt att man tillåts utöka verksamheterna på ett hållbart och långsiktigt sätt. Att rekrytera, utbilda och fortbilda domare är exempelvis ett arbete som tar tid. Notarie­utbildningen är en aspekt av detta; rekryteringen av jurister med andra erfarenheter av rättsväsendet är en annan. Men för att vara en attraktiv arbetsplats för kvalificerade jurister och uppfylla rollen som yttersta väktare av rättsstaten måste domstolarna ha goda möjligheter att rekrytera och utbilda domare löpande. I detta ligger också behovet av en översyn av skyddet för domare och andra anställda i domstolar, för att säkerställa att de har ett adekvat skydd i den utsatta situation de ofta befinner sig i. Domstolarna har dessutom ett brett uppdrag, där de inte bara hanterar brottmål och avgör tvister enskilda emellan och tvister mellan enskilda och myndigheter utan också fyller en viktig roll i många andra samhällsviktiga ärenden. I detta arbete är det viktigt att prioritera förvaltningsdomstolarna, som utöver att hantera stora delar av såväl före­byggande som brottsbeivrande insatser även handlägger omfattande mängder av ärenden som är avgörande för både en fungerande myndighetsapparat och näringslivet. Utan en effektiv och rättssäker hantering av till exempel tillstånds- och ansöknings­ärenden bromsas såväl viktiga investeringar inom energisektorn som infrastruktur­satsningar med mera. Förvaltningsdomstolarnas betydande roll har ofta underskattats, både vad gäller ärendenas omfattning och komplexitet. Samtliga ansvariga myndigheter är överens om att ett grundläggande problem i svensk brottsbekämpning i dag är svårigheten att bryta sekretess i individuella ärenden. Centerpartiet ser positivt på de förslag om en allmän sekretessbrytande regel mellan myndigheter för att utöka möjligheterna att dela information i syfte att samverka, förebygga och beivra brott som lämnats av en utredning nyligen. Samtidigt behöver sekretessen stärkas för personuppgifter som används för att begå brott och kartlägga brottsoffer. Offentlighetsprincipen bör ses över för att förebygga ekonomisk brottslighet och stärka individens integritet. Centerpartiet har stått bakom de nya lagar som ger rättsväsendet större befogenheter att använda hemliga tvångsmedel för att kunna förhindra och lösa fler brott. Vi har dock lyft behovet av att de domstolar och myndigheter som har att granska, kontrollera och besluta i dessa frågor har nödvändiga och tillräckliga resurser för att fullgöra sitt viktiga uppdrag. De senaste årens utveckling med ökande grov brottslighet, straffskärpningar och ökade resurser till polis och åklagare sätter också Kriminalvårdens verksamhet på prov. Överbelagda häkten och anstalter är redan ett stort problem. Brist på häktes- och fängelseplatser leder till stora påfrestningar både för de intagna och för personalen och påverkar det återfallsförebyggande arbetet negativt. En snabb expansion ökar också risken för infiltration inom myndigheten, en risk som måste tas på största allvar. Utbyggnaden av Kriminalvården borde ha påbörjats och drivits långt kraftfullare än vad som skett hittills. Platsbrist får aldrig vara en anledning att ge avkall på allmän säkerhet, eller kvaliteten på den vård som Kriminalvården ska tillhandahålla. Kriminalvårdens behov av ökade resurser måste därför prioriteras. Här ser vi en utbyggnad i hela landet som värdefull. Skapa ett Ekokrim Den grova organiserade brottsligheten ser helt annorlunda ut i dag än för 15 år sedan, och Myndighetssverige måste komma ikapp för att kunna slå mot det som göder våldet – den lukrativa kriminella ekonomin. För detta krävs en effektiv organisation och samlad spetskompetens hos dem som utreder denna typ av brottslighet. Korruption och andra former av otillåten påverkan används allt oftare av kriminella nätverk för att bedriva brottslig verksamhet. Det har på senare år stått klart att det finns så kallade möjliggörare som ger kriminella juridisk rådgivning, är konsulter i hur man driver företag och skapar en legitim yta. Det finns även misstänkt korruption inom flera myndigheter, banker och företag. Mycket tyder på ett stort mörkertal, och de fall som upptäcks leder för sällan till åtal. Utöver bedrägerier, brottsupplägg och möjliggörare, har det dessutom visat sig att de grovt kriminella även tjänar stora pengar på avfalls­brottslighet och annan miljöbrottslighet. Trots detta finns ingen samlad nationell utredningsresurs för grov miljöbrottslighet. För att effektivt slå mot den brottslighet som hotar både miljö och hälsa, och riskerar att slå ut seriösa företag i branschen, måste samhället agera mer kraftfullt mot denna typ av brottslighet. För att i tid stoppa nya lukrativa brottsupplägg måste samhället snabbt agera för att stänga pengakranen i tid. Ett stärkt brottsförebyggande arbete, som utgår från en myndighet med specialist­kompetens på området, är nödvändigt för att snabbt sprida kunskap. Ett Ekokrim med egna utredningsresurser Ekobrottsmyndigheten, EBM, finns för att utreda och lagföra brott som begåtts inom ramen för företag, främst skattebrott och bokföringsbrott. EBM har också genom åren varit framgångsrika i flera stora ekobrottshärvor, men brottsutvecklingen på området går snabbt och brottsuppläggen förändras ständigt. Det här kräver att brottsbekämpningen på området ligger i framkant. Genom att utveckla EBM till ett Ekokrim, som äger och styr sina egna resurser, kan myndigheten göra bättre och effektivare prioriteringar utifrån sin expertkunskap och sina erfarenheter. Så ser det dock inte ut i dag: en stor andel av de som arbetar vid EBM är inte anställda av myndigheten. De flesta utredare är poliser, anställda av Polismyndigheten (Nationella operativa avdelningen, Noa). Polisiära befogenheter behövs förstås i arbetet med att utreda ekobrott, men detta går att tillgodose utan att personal måste vara anställd av en annan myndighet. Den modell som Tullverket har, en myndighet som äger och styr sina egna resurser och samtidigt har de befogenheter som krävs för att utföra alla sina uppgifter, visar att det är möjligt. På samma sätt måste man ta ett samlat grepp om ekobrottsbekämpningen, för att effektivt slå mot den så lukrativa grova organiserade brottsligheten som göder våldet och konkurrerar ut seriösa företag. För att på ett framgångsrikt sätt utreda och lagföra avancerad ekobrottslighet krävs djupa kunskaper inom bokföring/redovisning, näringslivsförhållanden och skatte­lagstiftning, vid sidan om skicklighet som utredare. Den brottsbekämpande myndighet som ska bekämpa denna brottslighet måste därför ha förutsättningar att på egen hand sätta ihop utredningsteam med rätt kunskaper och kompetens på området. Därför behöver en ny spetsmyndighet växa fram ur nuvarande EBM och bli ett Ekokrim, med möjlighet att rekrytera och utbilda sin egen personal, med de befogenheter som krävs för att självständigt kunna utreda och lagföra brottsligheten. Ett Ekokrim skulle kunna få förutsättningar att dra till sig de bästa, mest kvalificerade och starkast motiverade utredarna, juristerna och revisorerna som vill och kan slå mot den systemhotande brottslighet som vi har att göra med här. Ett av Ekobrottsmyndighetens kärnuppdrag är det brottsförebyggande arbetet. Myndigheten har unik kunskap om ekonomisk brottslighet för att sprida kunskap om de avancerade brottsupplägg som används inom den kriminella ekonomin. Detta brotts­förebyggande arbete behöver stärkas ytterligare och Ekokrim behöver därför ett breddat uppdrag även på området, så att brottskatalogen även omfattar miljöbrott och korruption. Stärk hela rättskedjans fokus på både brottsoffer och gärningspersoner I den pågående expansionen av rättsväsendet är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv. Centerpartiet vill se ett helhetsgrepp om frågorna – från det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet till stödinsatser för brottsoffer – men även på att återanpassa individer som avtjänat sina straff. Det är därför viktigt att ge alla medarbetare i hela rättskedjan goda förutsättningar och de resurser som krävs för att de ska kunna hantera de ärenden som varje år strömmar igenom myndigheternas verksamhet. Centerpartiet vill ha ett starkare brottsofferperspektiv i rättsväsendet. Brottsoffer måste, förutom att de brott de utsatts för utreds på bästa sätt, även garanteras ett professionellt stöd och god information från rättsväsendet om sitt aktuella fall. Centerpartiet vill återställa rätten till målsägandebiträde i överinstans, för att garantera ett gott stöd till brottsoffer under hela rättsprocessen. Systemet med skadestånd för brottsoffer måste ses över för att göra det betydligt enklare och snabbare för brottsoffer att få sina skadestånd. För att förhindra återfall i brott och möjliggöra livsresor måste det finnas ett starkt stöd från samhällets sida för den som vill lämna det kriminella livet. Som en del av en nationell satsning på avhopparprogram, behöver det finnas ett särskilt program för unga kriminella. Detta för att barn och unga har specifika behov, rättigheter och skyldigheter som skiljer sig från vuxnas. Det innebär att metoder som tagits fram för vuxna avhoppare inte nödvändigtvis är lika bra för minderåriga. Det saknas inte sällan tillräcklig kunskap om unga gängkriminella i kommuner, inom myndigheter och i civilsamhället. Det kan ett nationellt program med beprövade metoder och bättre resurser åtgärda. Att under både vård och straff kunna rusta unga till ett liv utan kriminalitet är avgörande för ett långsiktigt hållbart arbete mot gängkriminaliteten. Här behöver de hinder som finns för ett effektivt samarbete mellan kommuner, regioner och staten inom bland annat sekretessområdet tas bort. Våld i nära relation Ingen människa ska behöva leva i rädsla för våld, hot och fridskränkningar. Våld i nära relation är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. Problemet finns inom alla delar av befolkningen, inom alla samhällsklasser, alla åldrar och i olika typer av nära relationer, men drabbar tydligt i första hand kvinnor och barn. Detta kan vi inte låta fortgå. Polisen och åklagare behöver betrakta våld i nära relationer som det grova, och alltför ofta dödliga, våld som det är. Avgörande insatser som förhör, brottsplats­undersökningar, teknisk bevisning och tvångsmedel måste användas på dessa brott i samma utsträckning som för andra grova brott. Utöver detta behövs ett starkt stöd till kvinno- och tjejjourer, Nationellt centrum för kvinnofrid och stödlinjen för unga relationer. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 48 375 533 −261 000 1:2 Säkerhetspolisen 3 047 500 −9 000 1:3 Åklagarmyndigheten 2 891 903 −5 000 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 218 883 −609 000 1:5 Sveriges Domstolar 8 452 927 −2 000 1:6 Kriminalvården 24 204 721 −11 000 1:7 Brottsförebyggande rådet 316 670 −200 1:8 Rättsmedicinalverket 716 787 −500 1:9 Brottsoffermyndigheten 80 859 ±0 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 281 953 ±0 1:11 Rättsliga biträden m.m. 4 404 007 −2 750 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 79 487 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 20 174 ±0 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 158 157 250 000 1:15 Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd 48 032 ±0 1:16 Domarnämnden 14 387 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 432 000 ±0 99:1 Ekokrim – inrättande av ny myndighet ±0 700 000 Summa 94 743 980 49 550 Centerpartiet är positivt inställda till regeringens förstärkning av rättsväsendet, men menar att resursökningarna hittills inte gett de resultat de borde. Därför föreslår Centerpartiet att medel omfördelas inom Polismyndigheten så att grunduppdraget, inklusive hanteringen av våldet mot kvinnor och barn, mängdbrotten och en närvarande polis i hela landet, kan genomföras. För detta avsätter Centerpartiet 500 miljoner kronor under 1:1 Polismyndigheten årligen under 2026–2028 och anser att detta bör finansieras genom omprioriteringar inom Polismyndigheten med samma belopp under samma period. Centerpartiet vill införa ”first responder”-drönare på landsbygden för att stärka den polisiära närvaron. Detta ökar anslagen under 1:1 med 100 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi satsar även på avhopparverksamhet, med särskilt fokus på barn och unga, samt särskilt för kvinnor, vilket ökar anslagen under 1:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi avvisar regeringens tvångsinlösen av halvautomatiska vapen. Det minskar stödet till Ukraina, vilket vi anser är fel. Därmed minskar anslagen under 1:1 med 110 miljoner kr 2026, 55 miljoner kr 2027 och 110 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill inrätta en ny myndighet för att bekämpa den kriminella ekonomin: Ekokrim. För detta införs ett nytt anslag, 99:1 Ekokrim – inrättande av ny myndighet, vilken har anslag om 700 miljoner kr 2026, 1 322 miljoner kr 2027 och 1 353 kr 2028. Denna nya myndighet ersätter Ekobrottsmyndigheten, vilket minskar anslagen under 1:4 med 609 miljoner kr 2026, 1 252 miljoner kr 2027 och 1 283 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om miljötillstånd för ny kärnkraft, vilket minskar anslagen under 1:5 med 4 miljoner kr 2026, 8 miljoner kr 2027 och 10 miljoner kr 2028. Vi avvisar regeringens sänkning av straffbarhetsåldern, vilket minskar anslagen under 1:6 med 11 miljoner kr 2026, 159 miljoner kr 2027 och 347 miljoner kr 2028. Det minskar även anslagen under 1:11 med 1 miljon kr 2026 och 3 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar även straffrättsliga åtgärder mot tjänstefel, vilket minskar anslagen under 1:11 med 1 miljon kr 2026 och 3 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på att öka det brottsförebyggande arbetet genom att öka antalet vuxna på gator och torg i utsatta områden. Detta ökar anslagen under 1:14 med 250 miljoner kr årligen 2026–2028. För att få till snabbare tillståndsprocesser skjuter Centerpartiet till 10 miljoner årligen till Sveriges Domstolar. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Ulrika Liljeberg (C) Malin Björk (C) Helena Vilhelmsson (C)