Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av finansminister Elisabeth Svantesson, försvarsminister Pål Jonson, migrationsminister Johan Forssell och arbetsmarknadsminister Johan Britz.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Finansministern besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Tack för en viktig fråga, Mikael Damberg!

Jag noterar först att Socialdemokraterna nu å ena sidan talar om tillväxt och att svensk ekonomi ska växa, å andra sidan gärna vill höja skatten för alla som arbetar och lägga skatt och tunga bördor på bolånetagare. Man vill inte, som vi andra, ha en låg reduktionsplikt och så vidare. Allt det där drabbar hushållen, men det drabbar också den svenska ekonomin. Det tycker jag är olyckligt.

När det gäller den här specifika frågan kan man absolut diskutera rättvisa. Jag förstår verkligen Mikael Dambergs argument. Men arbetsmarknaden har förändrats efter pandemin. Det var då det blev tydligt. Men det handlar egentligen inte om sjukförsäkringen utan om att en del kan jobba hemifrån en eller två dagar i veckan, andra kan det inte. Det kan upplevas som en orättvisa.

När det gäller själva sjukförsäkringssystemet och karen…

Herr talman! Jag delar Mikael Dambergs insikt om att detta kommer med en kostnad. Frågan är vem som ska betala. När vi inte har haft något karensavdrag alls och man har fått ut 100 procent eller 80 procent hela vägen vet vi att fler har utnyttjat systemet.

De flesta människor jobbar hårt och använder det på rätt sätt. Men när en undersköterska, en polis eller en montör som inte har samma arbetsmoral stannar hemma är det de andra, de hårt arbetande människorna, som får göra jobbet. Det tycker jag är orättvist. Och kostnaden, herr talman, kommer till arbetsgivarna, till staten och till dem som får gå till jobbet trots att de är de hederligaste och alltid stannar hemma när de är sjuka.

(Applåder)

Herr talman! Tack för frågan, Nima Gholam Ali Pour!

Det här fallet har berört mig djupt, som minister men också som förälder och som medmänniska. För mig och hela regeringen är det självklart att brottsoffrens trygghet alltid ska väga tyngre än gärningsmannens eventuella rätt att få stanna kvar i Sverige. Inget våldtäktsoffer ska någonsin behöva vara rädd för att möta sin förövare ute på gatan. Det måste fungera så i Sverige.

Jag lovar att jag tänker göra allt som står i min makt som migrationsminister för att också uppfylla det. Men då behöver lagstiftningen förändras. Det är precis det vi gör just nu.

Vi gör den största förändringen av brottsutvisning och reglerna kring det som någonsin skett. Utredaren bedömer att man kommer att sexdubbla antalet brottsutvisningar. Vi sänker gränsen, och vi städar upp bland de många olika och konstiga undantag som har funnits. Och…

Herr talman! Vi ser över utlänningslagen. Det är precis det vi gör just nu. Vi gör de största förändringarna av regelverket för brottsutvisning som någonsin skett.

Vi arbetar även inom vissa internationella konventioner. Nu pågår ett arbete med att se över också dem. Det handlar inte bara om flyktingkonventionen, som nämndes här, utan också Europakonventionen. Ett sådant arbete pågår i EU. Vi följer det arbetet väldigt noga och deltar även i det.

För mig är detta ganska självklart. Begår man allvarliga brott i Sverige, våldsbrott eller sexualbrott, och inte är svensk medborgare ska man utvisas.

Herr talman! Jag tackar Samuel Gonzalez Westling för frågan.

Den här formen av återvandringsbidrag är ju inte ny i Sverige. Bidraget har funnits sedan 1984. Det var faktiskt regeringen Palme som införde det.

Det handlar inte, som frågeställaren säger, om att rikta sig till människor som arbetar och gör rätt för sig, har lärt sig svenska språket och har kommit in i det svenska samhället. Den uppenbara målgruppen är ju en helt annan, nämligen människor som inte har kommit in i samhället. De kanske befinner sig i långvarigt utanförskap, längtar hem eller för den delen inte vill bli integrerade. Det finns personer som inte respekterar viktiga svenska värderingar om till exempel jämställdhet eller som kanske upprätthåller avskyvärd hederskultur hemma. Då ska man såklart inte vara i Sverige.

Det här är ett frivilligt bidrag. Det är också frivilligt att delta i samtalen om …

Herr talman! Precis som jag sa är syftet med det här stödet inte att nå personer som arbetar och har kommit in i det svenska samhället. Det handlar snarare om personer som inte gör det och som befinner sig i ett utanförskap vars kostnader ofta bärs av kommunerna.

Jag noterar att den retorik som används i den här diskussionen påfallande ofta är precis lik den retorik som den tidigare socialdemokratiska regeringen hade under flyktingkrisen. Uppenbarligen är stödet för den kravlösa migrationspolitiken fortfarande väldigt starkt i många partier på vänsterkanten.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Anna Lasses för frågan.

Det är en väldigt tydlig prioritet för den här regeringen att öka återvändandet av personer som antingen inte har rätt att vara i Sverige eller har begått allvarliga brott i Sverige och därför ska utvisas. Det är naturligtvis en väldigt stor skillnad mot hur det fungerade tidigare med den kravlösa migrationspolitiken, som gjorde att väldigt många av de här personerna fick stanna och kunde begå nya brott och skapa nya brottsoffer.

En viktig förändring är att vi ställer tydligare krav på den enskilde att samarbeta. Men vi ställer också tydligare krav på mottagarländerna att samarbeta, och vi vill samarbeta med dem. Somalia är ett land som har nämnts här. Vi arbetar tillsammans med ett väldigt respekterat FN-organ. Det är inte det enda landet, utan den typen av samarbeten sker med många länder. Jag skulle gärna teckna avtal om f…

Herr talman! Nu blandas saker ihop. Återvandring är en sak, återvändande någonting helt annat. Återvandring är ju helt frivillig. Återvändande bygger på att man inte har laglig rätt att vara i landet. Som jag säger kan det vara personer som har fått nej på sina asylansökningar och borde åka hem, så att vi kan upprätthålla respekten för den reglerade invandringen. Men här finns faktiskt också personer som har begått allvarliga brott. Jag vill återigen trycka på det. Det är stor skillnad mot tidigare. Tidigare kunde de här personerna vara kvar i Sverige och begå nya brott. Med den här regeringen blir de i stället utvisade.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Ulf Holm för frågorna. Jag ska försöka reda ut detta.

När det gäller formen och hastigheten i själva reformen kan jag säga att det är fara i dröjsmål. Om man ska genomföra en omorganisation är det nog klokt att göra det relativt snabbt och framför allt på ett sådant sätt att man inte får produktionsbortfall.

Jag vill vara tydlig med att Försvarsmakten inte har avslagit tanken på en civil underrättelsetjänst, utan det är hur det ska genomföras som har varit det centrala. Vi lyssnar noggrant på Försvarsmakten. Jag kan tillägga att Försvarsmakten har fått ett uppdrag som handlar om hur de kan arbeta för att stärka den militära underrättelsetjänsten och vilka ökade resurser som behövs där.

Ska vi göra omorganisationer ska vi nog försöka göra dem relativt snabbt. Vi har nu förutsättningar att både stärka den militära underrättelsetjänsten och få en…

Herr talman! Vi har fört samtal med partiledarna om detta vid två tillfällen, då Carl Bildt informerat dem kopplat till den här reformen. Regeringen står också alltid tillgänglig ifall ett utskott skulle vilja ha information kopplad till detta.

Den civila underrättelsetjänsten kommer att ligga under Utrikesdepartementets ansvariga statsråd, vilket blir utrikesministern. Vi har gett Försvarsmakten ett uppdrag, så att de ska kunna specificera vilka militära resurser de behöver ha för att kunna stärka den militära underrättelsetjänsten.

Herr talman! Tack, Caroline Högström, för den viktiga frågan!

För mig och för hela regeringen är det självklart att brottsoffrens rätt till trygghet alltid ska väga tyngre än gärningsmannens rätt att få stanna i Sverige. Inget våldtäktsoffer ska någonsin behöva känna sig rädd att gå ut på gator och torg. Vi arbetar intensivt för att se till att så blir fallet.

Det gör vi bland annat genom att skärpa just lagstiftningen om brottsutvisningar. Det innebär att vi sänker gränsen kraftigt och rensar upp ordentligt i alla de märkliga undantag som har funnits. Det innebär att vi gör det obligatoriskt att yrka på utvisning när förutsättningarna är uppfyllda. När de är det inte bara får man yrka på utvisning, utan man ska yrka på utvisning.

Det är otroligt viktigt för att migrationspolitiken ska bli rättvis och för att det ska finnas ett stöd för brottsoffren. Brottsoffer – oc…

Herr talman! Jag har tagit emot en utredning om detta nyligen. Vi arbetar med den just nu. Vi kommer snart att gå till riksdagen med förslag till lag. Den kommer att träda i kraft nästa år.

Enligt utredaren bedöms det leda till en sexdubbling av antalet brottsutvisningar. Vi jobbar också intensivt för att se till att de personerna blir mottagna i sina hemländer. Det är verkligen en kedja av olika reformer.

Principen är glasklar. Gärningsmännens rätt att få stanna i Sverige är betydligt mindre viktig än alla brottsoffers rätt till upprättelse.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Larry Söder, för en väldigt viktig fråga!

Ett land är aldrig starkare än hur man lyckas hjälpa, skydda och ta ansvar för dem som är allra mest utsatta. Sverige är ett rikt land med välstånd. Vi har fina och bra socialförsäkringssystem. Trots det hamnar människor fel av olika skäl. Det kan handla om psykisk ohälsa eller droger.

Det finns många orsaker till att många människor i dag är hemlösa. Jag har träffat många äldre hemlösa här i Stockholm. Jag vet att speciellt kvinnorna har det fruktansvärt tufft på så många sätt och vis. Det måste vi göra någonting åt.

Bostad först är en väldigt bra modell att jobba med som jag hoppas att fler kommuner ska ta efter. Den gör skillnad på riktigt. Man får dessutom pengar från den budget som riksdagen förhoppningsvis snart ska besluta om inför nästa år. Jag hoppas att fler ska arbeta med den och att vi också ska…

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag är bekymrad, och det gör mig lite ledsen när vi vet att det finns evidensbaserade sätt att arbeta på. Jag känner själv att det är rätt så gammalmodigt att jobba som man gjorde för 10, 20 eller 30 år sedan. Människor kunde inte få bo någonstans om de inte var helnyktra eller om de hade droger i kroppen. Då vet man inte vad beroendeproblematik är.

Ska människor verkligen komma till rätta med det som kanske är tufft i deras liv måste de först ha en trygg plats och inte tvärtom. Jag hoppas att fler ska arbeta vidare med just Bostad först eller på andra sätt för att hjälpa dem som inte har ett hem.

Herr talman! Tack, Helene Odenjung, för den frågan!

Klimakteriet är inte att leka med. Ungefär 1,2 miljoner kvinnor befinner sig i den ålder där man genomgår klimakteriet. Ändå talar vi så sällan om alla de utmaningar och problem som många kvinnor har.

Precis som ledamoten sa är många medvetna om vad det är för utmaningar man har. Andra kanske känner sig deprimerade eller har ont i kroppen. Det finns massor av symtom som man inte kan koppla till klimakteriet, och det gör inte heller vården. Det påverkar det privata livet och arbetslivet.

Jag tycker att det är dags att göra något åt det. Det är därför som vi i budgeten för nästa år när vi gör satsningen på kvinnohälsa också riktar den mot klimakterievård. Här behövs upplysning.

Jag ska inte göra någon genusanalys nu. Jag kan bara konstatera att när det är så många kvinnor som drabbas så hårt borde fler kvinnor s…

Herr talman! Jag är inte expert på exakt hur riktlinjerna för vården och kommunerna ska se ut. Men med det sagt har det som man gjort i framför allt Partille och på några andra ställen verkligen fått genomslag. Det hjälper kvinnor, och det blir bättre arbetsmiljö. Man har lägre sjukfrånvaro, och livet blir lite enklare.

Därför menar jag att det är en fråga som måste genomsyra det man gör. Jag kan inte förstå att man år 2025 inte gör det mer. Med det kommunerna gör, det vi gör i budgeten och det som görs tillsammans på olika sätt bör vi lyfta frågan – och inte bara lyfta frågan, utan också se till att man får hjälp och stöd. Just nu är 1,2 miljoner kvinnor i klimakteriet, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Eva Lindh, för frågorna!

Jag tror på att säga som det är. Det kanske är en väldigt hemlig lista, för jag har absolut inte någon aning om det som Eva Lindh nu nämner. Det är inte så att regeringen har suttit och arbetat fram något förslag utifrån det som Eva Lindh nu berättar och beskriver. Det kanske finns en utredning; jag vet inte. Men det är antagligen ingen utredning på mitt område i så fall, för då hade jag nog vetat det. Annars blir det såklart ännu mer pinsamt i efterhand.

Det är väl alldeles uppenbart att om det finns frågor av den här karaktären – vad det nu än är som har tagits fram och skrivits – kommer de att remitteras och diskuteras. Både Eva Lindh och jag vet att sådana här frågor, där man försöker ändra Kommunsverige, inte är någonting som man driver igenom i ett klubbslag, utan tvärtom. Jag tror att det skulle finnas väldigt lite stöd fö…

Herr talman! Tack, Clara Aranda, för frågan!

Svaret är ja. Jag menar att vi definitivt måste fortsätta att göra just detta. Om vi backar tillbaka 10, 20 och 30 år ser vi att det till och med var så att nästan all forskning om olika sjukdomar gjordes på män. Det gick inte att dra samma slutsatser eftersom kvinnor och män oftast inte är exakt likadana.

Det har hänt en hel del, men det finns fortfarande mycket att göra i vården och längst ut i alla dess delar. Kunskapen måste komma ut, och man måste göras medveten om att det finns olika forskning och att man måste behandla olika personer och individer på olika sätt.

Så ja, det finns många olika tysta sjukdomar som man nu börjar lyfta upp. Jag tycker också att vi från politikens sida, på regionnivå och på nationell nivå, ska anpassa verksamheten och vården efter just individens behov.

Jag vill påpeka att man i kammaren ska använda enskilda företags namn med försiktighet om de inte är väldigt stora och nationella.

Herr talman! Sverigedemokraternas talesperson i migrationsfrågor har hotat att strypa stödet till kommuner som inte själva driver på för det återvandringsbidrag som regeringen har lagt fram.

Återvandringsbidraget är enligt regeringens egen utredare ineffektivt. Det är miljarder som i stället hade kunnat gå till att skapa jobb. Men SD vill tvinga kommuner – ofta handlar det om landsbygdskommuner – som behöver fler invånare och som ber om människor de kan sätta i jobb att i stället jobba för att skicka familjer utomlands. Man vill tvinga kommunerna genom att hota med att dra tillbaka statsbidrag om de inte köper SD:s bakvända människosyn.

Elisabeth Svantesson! Vad har du som finansminister att säga till de kommuner som är oroliga för att de ska bli av med statsbidragen om de inte gör som SD vill med återvandringsbidraget? Är detta ett tomt hot eller är det på allvar?

Herr talman! Min fråga går till migrationsminister Johan Forssell.

Regeringens återvandringssamordnare har uppmärksammats de senaste dagarna i medierna. Min uppfattning är att det är positivt att landets kommuner får information om hur vi reformerar lagar i det här landet. Det gäller inte minst nu, när vi uppdaterar en gammal lag som Palme införde på 80-talet. Det är den som nu uppdateras efter drygt 40 år, och då är det enligt min uppfattning bra att man sprider information om vad som händer.

Många kommunföreträdare ute i landet verkar dock vilja klä rikspolitik i en kommunal kostym.

Min fråga till ministern är därför: Kan du utveckla lite grann vad som är syftet med besöken och varför det kommer att vara positivt för landets kommuner att lära sig mer om återvandringsbidraget?

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Britz.

Arbetsmarknaden visar tecken på återhämtning, men samtidigt ligger den strukturella arbetslösheten kvar på en hög nivå. Regeringen har föredömligt satsat på utbildning och omställningsstöd, men Arbetsförmedlingen har brister i hur dessa satsningar omsätts i praktiken. Matchning och coachning sker, men för många arbetssökande dröjer det alltför länge innan de får det stöd och den hjälp de behöver för att hitta rätt väg till jobb eller utbildning.

Samtidigt vet vi att nyblivna arbetssökande ofta har kortare väg tillbaka till arbete om de får rätt stöd i tid. Därför är det avgörande att insatser sätts in tidigt, innan människor fastnar i långtidsarbetslöshet, just för att bevara människors drivkraft, självkänsla och framtidstro.

Min fråga är därför: Vilka särskilda åtgärder vidtar arbetsmarknadsminister…

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Pål Jonson.

Vi har kunnat konstatera att Ryssland med systematik har infiltrerat det svenska samhället, bland annat genom att använda sig av olika bolagsbildningar, fastighetsägande och markägande. Det handlar inte bara om ägande i närheten av känsliga företag och myndigheter utan också om annat ägande som kan utgöra plattform för att agera mot svenska intressen.

Säpo har pekat på att bolagsbildningar och ägande kan användas som en fasad för underrättelseverksamhet. Finanspolisen har också pekat på att ryska nätverk i Sverige ägnar sig åt omfattande ekonomisk brottslighet och bedöms ha kopplingar till den ryska säkerhetstjänsten. Nuvarande lagstiftning är uppenbarligen inte tillräcklig för att stoppa den här underminerande verksamheten.

Min fråga är: Vilka åtgärder avser man att vidta för att förebygga, förhindra oc…

Herr talman! Vi kunde för en tid sedan i medierna ta del av att Arbetsdomstolen flaggade för att man inte skulle kunna fullfölja sitt uppdrag på grund av för låg budgetram.

Kritiken från framför allt Socialdemokraterna lät inte vänta på sig, trots att ministern var tydlig med att han skulle hantera frågan skyndsamt. Sanningen är dock att varken Socialdemokraterna eller något annat parti hade höjt anslagen till Arbetsdomstolen i sina respektive budgetmotioner.

Det är tydligt, herr talman, att vi i arbetsmarknadspolitiken ofta ser utspel, framför allt från Socialdemokraterna, som är helt ofinansierade och enbart handlar om valfläsk inför stundande val. A-kassan och karensavdraget är två andra sådana frågor.

Nu tillbaka till min fråga, som går till arbetsmarknadsminister Britz: Kommer ministern att verka för att Arbetsdomstolen får utökade resurser för att kunna fullföl…

Herr talman! Förskolan ska vara en plats där barn får leka och utvecklas, där vattenpölarna är roliga att hoppa i och där personalen hinner se och ta väl hand om alla barn.

TV4 har gjort en granskning som visar på ökande våld mellan barn, resursbrist och förskollärare som får ångestattacker av den ohållbara arbetssituationen. Simona Mohamsson har kommenterat detta, och hennes svar är att det behövs mindre barngrupper.

Det vore mycket bra att reglera barngruppernas storlek. Vänsterpartiet har länge tyckt att vi ska införa ett tak för hur många barn det kan vara per barngrupp. Resultatet efter tre år med den här regeringen är dock ständiga nedskärningar i välfärden. Regeringen har prioriterat skattesänkningar för miljonärerna framför kritor och händer för barnen att hålla i på förskolan. 25 procent av landets kommuner räknar med att göra ett underskott i år, enligt SKR.

Herr talman! Tack för möjligheten att få ställa en fråga! I egenskap av nytillträdd riksdagsledamot ställer jag nu också min första fråga i denna kammare, och jag önskar ställa den till Elisabeth Svantesson.

Regeringens initiativ om återvandring delar Sverige och stärker utanförskapet. Det får personer i Sverige som inte är födda i Sverige, som jag själv, att känna sig mindre svenska och ovälkomna. Det får personer som tagit sig till Sverige att känna sig oönskade. Det får personer som vill ta sig till Sverige att tänka om.

Frågan har juridiska, sociala och politiska konsekvenser men också ekonomiska. Därför ställer jag frågan till finansministern.

Det är inte bara människor som nu väljer bort Sverige utan också företag, både utländska och svenska. Stora investeringar som skapar jobb, välfärd och möjligheter försvinner därför att Sverigebilden är skadad.

Hur se…

Herr talman! Sverige har byggt upp ett starkt skyddsnät. Men ibland blir det så att nätet som borde fånga upp människor och hjälpa dem vidare i stället håller dem tillbaka. Särskilt dåligt fungerar det för den som invandrat och kommit hit utan att äga någonting, utan tillgångar, och som inte har haft jobb här tidigare och därför inte arbetat ihop någon akassa.

När familjer med försörjningsstöd får mer i samlade bidrag än vad ett heltidsjobb ger i lön blir det svårt att ta steget mot egen försörjning. Jag tror att det är få som väljer att leva på bidrag för att det känns rätt. Men systemet kan i dag göra det till det rationella ekonomiska valet. Det är inte värdigt, och det är inte bra för Sverige eller den enskilda. Fler barn behöver se sina föräldrar gå till jobbet.

Min fråga till finansministern är: Hur går det för regeringen med det utlovade bidragstaket?

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern med anledning av de uppgifter som har framkommit om flygflottiljen F 17 i Kallinge.

Under lång tid användes där brandsläckningsskum innehållande PFAS, och så kallade provskott ska ha genomförts dagligen utan att detta klassades som övning. I en inspelning säger den dåvarande flottiljchefen att han duckade en fråga om övningar och att han låtsades inte förstå för att inte avslöja omfattningen. Dessa uttalanden har väckt berättigade frågor om ansvar, transparens och förtroende för Försvarsmakten.

Min fråga är hur ministern ser på att den dåvarande ledningen vid F 17 enligt inspelningen inte redogjorde öppet för omfattningen av användningen av PFAS-skum. Vad säger ministern till de drabbade i Kallinge?

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till försvarsminister Pål Jonson.

Trots Ukrainakriget och det mycket allvarliga omvärldsläget vidtar kommuner, regioner och näringsliv i vissa fall åtgärder som skulle kunna påverka vår säkerhet negativt. Jag menar såklart den kritiska infrastruktur som är av stor vikt för vårt totalförsvar och som avvecklas eller säljs av rent ekonomiska orsaker. Vi har färska exempel såsom Säve flygplats, nedläggningen av Sollefteå sjukhus och Lantmännens avveckling av strategiskt viktiga spannmålssilor. Alla dessa är viktiga för totalförsvaret.

Myndigheterna verkar ha svårt att hinna med allt det här, och enligt vår bedömning behöver regeringen därför kliva in och dra i nödbromsen. Det behövs en nationell inventering av kritisk infrastruktur, alltså att staten går in och aktivt ser över vad som kan säljas och inte.

Jag vill fråga försvarsminis…

Herr talman! Ingenting är viktigare än att Ukraina vinner kriget. Få saker är viktigare också för svensk säkerhet än att se ukrainska militära framgångar på slagfältet. Uppslutningen kring detta i kammaren är bred och stor. Sverige är en av de största bidragsgivarna till Ukraina – politiskt, militärt och ekonomiskt. Det ska vi fortsätta att vara, även framgent.

Vi har kunnat se i den senaste tidens mediebevakning att Volodymyr Zelenskyj togs emot av försvarsministern och statsministern i Linköping för två tre veckor sedan. Då ingick Sverige och Ukraina en avsiktsförklaring gällande luftförsvar. Ukraina har varit tydliga med att man vill ta del av Jas Gripen, och det har Sverige svarat upp mot. Det talas om 100–150 Gripenplan som någon gång kan vara på väg till Ukraina för att hjälpa dem i deras krigföring och i deras försvar av landet.

Skulle försvarsminister Pål Jonson k…

Herr talman! Oavsett vad vissa högerpolitiker vill ge sken av här i kammaren och i andra sammanhang råder det vinter på svensk arbetsmarknad. Vi har en hög arbetslöshet som biter sig fast och har bitit sig fast över väldigt lång tid. Ingen ljusning finns i sikte. SCB:s senaste siffror för tredje kvartalet bekräftar detta: Vi har en fortsatt hög arbetslöshet i Sverige.

Vi ser också hur den sprider sig till en del nya grupper som historiskt kanske inte varit drabbade av hög arbetslöshet. Vi ser till exempel att arbetslösheten blir allt högre bland akademiker – unga människor som gått på universitet eller högskola går sedan rakt ut i arbetslöshet. Detta är en delvis ny verklighet, och vad det beror på kan man säkert ha långa diskussioner om.

Jag vill fråga den tredje liberala arbetsmarknadsministern på tre år vilket betyg han ger till Liberalernas och regeringens arbetsmarkna…

Herr talman! I dag kan en utlänning som vistas illegalt i Sverige hyra en bostad. Det finns ingen lagstiftning som hindrar detta. Inte ens när en person inte har laglig rätt att vistas i Sverige kan hyresvärden vräka den illegala migranten. Det innebär att utlänningar som enligt svensk lag ska lämna landet i praktiken har förutsättningar att leva kvar här.

Det finns ingen anledning till att bostäder ska hyras ut till illegala migranter om målsättningen är att så många illegala migranter som möjligt ska återvända till sina hemländer. Vi vet även att illegala migranter är en integrerad del av den illegala ekonomin i Sverige. Ju fler som åker hem, desto tryggare blir Sverige.

Är migrationsministern beredd att verka för en lagstiftning som gör det möjligt för hyresvärdar att vräka utlänningar som vistas olagligt i Sverige så att fler illegala migranter tvingas lämna Sverige?