Björn Söder

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Vi behandlar här i kväll försvarsutskottets betänkande om förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete. Sverigedemokraterna står bakom utskottets förslag och välkomnar regeringens proposition.

Sveriges säkerhetspolitiska situation har förändrats i grunden under de senaste åren. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina visade med all önskvärd tydlighet att fred och stabilitet i Europa aldrig kan tas för givna. Som en följd av detta har Sverige valt en ny säkerhetspolitisk väg genom medlemskapet i Nato.

Medlemskapet innebär inte bara att vi omfattas av alliansens säkerhetsgarantier. Det innebär också att vi har ett ansvar att bidra till alliansens samlade försvarsförmåga. För att detta ska fungera krävs att lagstiftningen är anpassad till den verklighet vi nu verkar i. Det är just detta som propositionen handlar om.

Dagens regelverk har till stor del utformats utifrån en tid då Sverige stod utanför Nato. Nu behöver vi skapa de juridiska förutsättningar som krävs för att Sverige fullt ut ska kunna delta i det operativa militära samarbetet inom alliansen och tillsammans med våra europeiska partner.

Herr talman! Försvar bygger ytterst på trovärdighet. En potentiell angripare måste veta att Sverige inte står ensamt och att våra allierade snabbt och effektivt kan agera tillsammans med oss. Det handlar om avskräckning. Ju tydligare vår förmåga till gemensamt agerande är, desto mindre är risken att någon över huvud taget försöker angripa oss.

Propositionen innehåller därför flera viktiga förändringar. Den skapar bättre möjligheter för Nato och andra allierade stater att verka på svenskt territorium inom ramen för avskräckning och försvar. Den undanröjer också praktiska och juridiska hinder som annars riskerar att försena eller försvåra gemensamma militära insatser.

I en kris- eller konfliktsituation kan timmar vara avgörande. Då får inte byråkrati eller otydliga regelverk stå i vägen för nödvändiga försvarsåtgärder.

Herr talman! Från vissa håll har det framförts invändningar mot propositionen. Det har talats om nationell suveränitet och om risker med att ge utländska styrkor utökade möjligheter att verka i Sverige. Jag menar att dessa farhågor är överdrivna. Sverige överger inte sin suveränitet genom att samarbeta med sina allierade. Tvärtom stärker vi vår förmåga att försvara den.

Det är fortfarande Sverige som fattar besluten om Sveriges säkerhet. Men vi gör det som en del av en försvarsallians där styrkan ligger i att vi kan agera tillsammans när situationen kräver det. Alternativet, att stå med lagstiftning som inte är anpassad till vår nya säkerhetspolitiska verklighet, vore betydligt mer riskfyllt.

Herr talman! Sverigedemokraterna har under lång tid betonat vikten av ett starkt nationellt försvar. Vi har också framhållit betydelsen av nära samarbete med våra partner och allierade. Dessa två perspektiv står inte i motsats till varandra. Ett starkt nationellt försvar utgör grunden för vår säkerhet. Men i dagens Europa är det också nödvändigt att kunna samverka effektivt med andra demokratiska stater som delar våra intressen och våra värderingar.

Förmågan att ge och ta emot stöd, planera gemensamt och snabbt agera tillsammans är en central del av den moderna försvarsförmågan. Detta har varit en viktig del av det svensk-finska försvarssamarbetet under många år och är nu en självklar del av Sveriges roll inom Nato.

Herr talman! Den proposition som vi behandlar i dag är därför inte bara en teknisk lagändring. Den är ett viktigt steg i anpassningen av Sveriges försvar till den säkerhetspolitiska verklighet som råder i Europa 2026. Den stärker Sveriges försvarsförmåga och Natos samlade avskräckning och därmed också tryggheten för svenska medborgare.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag. Jag vill liksom Håkan Svenneling önska talmannen, tjänstemännen och mina kollegor här i riksdagen en riktigt skön midsommar.

(Applåder)

Fru talman! I maj 2023 följde Sverigedemokraterna upp ärendet gällande den återkommande bristen på personlig utrustning i Försvarsmakten. Nu tre år senare löper diskussionerna fortfarande på. Det talas i princip om samma saker, nämligen underkläder till kvinnor, kängor, väskor, regnställ med mera.

Under 2023 meddelade Försvarsmaktens logistikchef att det var problem i systemet med omfördelning. Under hösten erkände myndigheten till slut de akuta bristerna.

I dag är läget någorlunda förbättrat, men det går fortfarande trögt. Allt kan inte skyllas på försvarsindustrin.

Kan ministern redogöra för hur regeringen har adresserat problemen och följt upp dem? En av de punkter som Sverigedemokraterna lyfte upp 2023 var ett uppdrag till Försvarsmakten att återkomma med en konkret åtgärdsplan. Hur har det gått?

Fru talman! När vi nu här i dag behandlar utrikesutskottets betänkande om Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa vill jag som den svenska delegationens ordförande i den parlamentariska församlingen kortfattat redogöra för vår verksamhet.

Året har i hög grad präglats av ett försämrat säkerhetsläge i Europa. Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina fortsätter att kasta en lång skugga över hela OSSE-regionen och påverkar både det politiska arbetet och församlingens förutsättningar i grunden. Det märks i diskussionerna och i prioriteringarna men också i organisationens ekonomi. Låt mig därför inleda med en fråga som är av helt avgörande betydelse för församlingens fortsatta arbete, nämligen dess finansiella situation.

Sedan Ryssland i anslutning till invasionen av Ukraina har upphört att betala sina medlemsavgifter till OSSE:s parlamentariska församling har organisationen stått inför återkommande ekonomiska underskott. Rysslands avgift motsvarar cirka 6 procent av den totala budgeten, och de uteblivna betalningarna uppgår nu sammantaget till drygt 1 miljon euro. För att hantera situationen har medel tagits av församlingens reserver under flera år. Det är naturligtvis inte en långsiktigt hållbar lösning. Tvärtom har det skapat ett läge där behovet av strukturella åtgärder är akut.

Församlingens totala budget uppgår till cirka 4,4 miljoner euro, och där bidrar Sverige med drygt 3 procent. Det kan konstateras att utrymmet för ytterligare underskott i praktiken är uttömt. Därför måste vi nu säkerställa en budget i balans. Det innebär att svåra prioriteringar behöver göras och att effektiviseringar och besparingar, inte minst på administrativa kostnader, kan bli nödvändiga. Årets revision har också varit tydlig i sina rekommendationer. Budgeten behöver omstruktureras och den finansiella styrningen stärkas för att säkerställa långsiktig stabilitet.

Fru talman! Trots dessa interna utmaningar har församlingen fortsatt att vara aktiv och relevant i sitt kärnuppdrag att främja säkerhet, demokrati och samarbete i regionen. Ett viktigt område för den svenska delegationens arbete under året har varit att stärka samarbetet med Centralasien. Inom ramen för det nordisk-baltiska samarbetet har vi tagit initiativ till ett fördjupat kunskapsutbyte med centralasiatiska delegationer. Detta har konkretiserats i bilaterala möten, bland annat med Uzbekistans delegation, där frågor om energi, hållbar utveckling och jämställdhet har stått på dagordningen.

Vid sidan av detta har deltagande i OSSE:s fältverksamhet, såsom besöket i Tadzjikistan, gett oss värdefulla insikter i organisationens praktiska arbete på plats. Det handlar om insatser för att stärka rättsstatliga institutioner, hantera gränsöverskridande utmaningar och bidra till stabilitet i en region som är av stor strategisk betydelse, inte minst ur ett bredare säkerhetspolitiskt perspektiv.

Fru talman! Samtidigt som samarbetet utvecklas i vissa delar av regionen ser vi i andra delar en tydlig och oroande demokratisk tillbakagång. Situationen i Belarus är fortsatt mycket allvarlig. Oppositionen verkar under stark repression. Politiska motståndare fängslas, och civilsamhällets utrymme är kraftigt begränsat. Frågan om politiska fångar har därför varit återkommande i församlingens arbete, liksom behovet av fortsatt internationellt stöd till demokratiska krafter.

I detta sammanhang är det också viktigt att lyfta utvecklingen i Georgien. Under året har en allt större oro vuxit fram kring den politiska utvecklingen i landet. Den styrande regeringen, ledd av partiet Georgisk dröm, har vidtagit åtgärder som försvagat grundläggande demokratiska strukturer. Det handlar bland annat om rättsstatens ställning, mediefrihetens villkor och civilsamhällets utrymme att verka.

Utvecklingen i Georgien har inte gått obemärkt förbi i OSSE:s parlamentariska församling. Vid sommarsessionen i Porto uppmärksammades situationen tydligt, och i den antagna Portodeklarationen riktades uppmaningar till Georgien att värna demokratiska fri- och rättigheter och att leva upp till de åtaganden som följer av medlemskapet i OSSE. Det är en viktig markering. OSSE:s styrka ligger ytterst i dess normer och principer, och dessa måste upprätthållas konsekvent.

Fru talman! Parallellt med det formella arbetet har den svenska delegationen också varit aktiv i att arrangera seminarier och så kallade side events. Dessa utgör viktiga plattformar för fördjupad dialog och kunskapsutbyte.

Under sommarsessionen i Porto arrangerade vi exempelvis ett seminarium om val och digitalisering tillsammans med ODIHR, där frågor om hur ny teknik påverkar valprocessers legitimitet diskuterades.

Vi organiserade även ett seminarium om desinformation tillsammans med den ukrainska delegationen. Det är ett område som blivit alltmer centralt i dagens säkerhetspolitiska landskap.

Därutöver arrangerade vi i samarbete med Europarådet ett högnivåmöte i riksdagen om de ukrainska barn som förts bort av Ryssland. Detta möte samlade parlamentariker, experter och civilsamhällesrepresentanter och bidrog till att ytterligare belysa en av krigets allvarligaste humanitära frågor.

Fru talman! Valobservation är en av OSSE:s mest konkreta och betydelsefulla verksamheter. Under året har församlingen observerat flera val, och den svenska delegationen har deltagit aktivt i tre av dessa. Svenska parlamentariker har haft framträdande roller, bland annat i Albanien och Moldavien, där de också haft uppdrag som ledare för valobservationsinsatser. I Albanien var det jag som fick möjlighet att leda OSSE:s parlamentariska församlings valmission.

Genom valobservationsarbetet bidrar OSSE till att säkerställa att val genomförs på ett fritt och rättvist sätt i enlighet med gemensamt överenskomna normer. Samtidigt resulterar observationerna i konkreta rekommendationer för hur valprocesser kan förbättras. Det är ett viktigt arbete för att stärka demokratin i praktiken.

Fru talman! Sammanfattningsvis har året varit både utmanande och händelserikt. Församlingen har behövt hantera ett försämrat säkerhetsläge, betydande ekonomiska utmaningar och en oroande demokratisk utveckling i delar av regionen. Samtidigt har arbetet fortsatt med hög aktivitet och tydligt fokus. I en tid präglad av ökade motsättningar, minskat förtroende och ifrågasatta demokratiska normer är behovet av fungerande parlamentarisk dialog större än på länge. OSSE:s parlamentariska församling utgör en sådan plattform.

Den svenska OSSE-delegationen kommer att fortsätta att bidra aktivt till att stärka organisationens relevans, säkerställa en hållbar ekonomi och försvara de principer om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstat som utgör grunden för hela samarbetet. Jag vill tacka delegationens ledamöter för ett konstruktivt samarbete och ett gott samarbetsklimat. Jag vill också tacka delegationens tjänstemän för deras insatser för att stödja oss ledamöter i vårt arbete. Efter fyra år som ordförande för delegationen och när nu mandatperioden lider mot sitt slut kan jag konstatera att vi har haft en fantastisk tid tillsammans och verkligen varit aktiva, konstruktiva och pådrivande för att utveckla organisationen.

(Applåder)