Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Jag vill inleda med några reflekterande ord då det här kommer att vara den sista budgetdebatten för mandatperioden.
Det jag kan konstatera är att det till skillnad från tidigare år varit en omtumlande period, inte bara för oss som sitter här inne utan för hela världen. Många hoppades sannolikt att samhället skulle återgå till det normala när covidpandemin var över. Men det ändrades med Rysslands fullbordade invasionskrig som påbörjades den 24 februari 2022.
För vår egen del har vi i partiet förlorat två kollegor under mycket tragiska omständigheter. Sven-Olof Sällström, som var med sedan partiets riksdagsinträde, gjorde ett stort arbete för partiet under den inledande krisen av Ukrainakriget. Svenne, som han också kallades, var inte bara riksdagsledamot utan han var också officer i grunden.
Några av de viktiga förslagen han framförde var bland annat att Sverige skulle skicka stridsvagnar till Ukraina, vilket också sedan skedde. En annan viktig fråga som Svenne drev innan han avled var stridspiloternas lönefråga, något som sedan också löste sig. Svenne var en kollega som nu är djupt saknad av många av oss.
Svenne ersattes sedermera av Lars Wistedt som tillsammans med ledamoten Pelle Söderlund gjorde stora insatser för partiet i Försvarsberedningen. Lars, med sina 26 år i försvaret, var en av de kunnigaste i riksdagen och säkerligen i hela Försvarsberedningen. Utöver sin officersroll hade han ett enormt historiskt kunnande och energi inom dessa frågor. Det var därför mycket chockerande när vi nåddes av nyheten att han somnat in under en tjänsteresa till Kanada.
Vi minns och sörjer våra kollegor genom att inte låta deras minne försvinna, och deras insatser för Sverige och för Ukraina under denna händelserika och komplexa tid är skriven i historien.
Herr talman! Budgeten för 2026 läggs precis som tidigare år fram under en mycket turbulent tid i världen. Det var inte många som hade föreställt sig att 2000-talet återigen skulle bli forum för globala konflikter och risk för storkrig bland världens stormakter. Desto fler var det som var övertygade om att vi inte längre behövde ett försvar. Det var tämligen naivt.
Sverigedemokraterna har som bekant varit det enda partiet som återkommande velat bibehålla ett försvar. Det är vid sidan av vår invandrings- och kriminalpolitik en röd tråd som vi stått fast vid, även när försvaret kallades ett särintresse från visst håll och tidigare regeringar hade påbörjat nedmonteringen av försvaret.
Redan 1999 – för 26 år sedan – varnade jag själv för att den ryska utvecklingen snabbt skulle kunna ta ny riktning från vad som då uppfattades gå i mer västlig och demokratisk sådan. I vår ungdomsbulletin skrev jag som tjugoåring: ”Det är möjligt att konstruera helt främmande framtidsscenarier för Rysslands utveckling. Det kan varken uteslutas att reformpolitiken återkommer, att utvecklingen fortsätter i samma utveckling eller att sönderfallet accelererar. Det kan heller inte uteslutas att den politiska ledningen ersätts av rödbruna krafter med politiska ambitioner som hotar vårt närområde eller kanske hela omvärlden.
Osäkerheten är stor. Ett nedrustat försvar tar åratal att bygga upp igen – den tiden har vi kanske inte den dagen det politiska läget förändras. Vår försäkring heter: Svenskt Försvar!”
Visst har delar av vår politik varit detaljerad och stundtals lite väl framåtblickad. Tittar vi däremot i våra motioner från 2012/13 såg vi redan då vart världen var på väg: stormaktsrivaliten mellan USA och Kina samt det aggressiva Ryssland.
Låt mig citera: ”Vi kan inte som ansvarstagande medborgare välja att bortse ifrån hur Ryssland har återbyggt sin militära förmåga.”
En annan intressant del är från 2013, då vi skriver om närmandet mellan Ryssland och Kina och de övriga BRICS-länderna, vilket avslutas med slutsatsen: ”De europeiska länderna bör redan nu ta säkerhets- och försvarspolitisk höjd för en sådan tänkbar utveckling.”
Hur det gick med det europeiska uppvaknandet ser vi i dag, fem i tolv och full panik. Det vi också ser är prislappen för underlåtelsen att agera. Vi har akut behövt tillse en, visserligen för oss välkommen, försvarssatsning om cirka 300 miljarder kronor. Sverigedemokraterna lämnade också ett stort avtryck i Försvarsberedningen, och det vi också kan se är att många av våra äldre förslag även genomförs i den nuvarande upprustningen av försvaret.
Herr talman! Varför är det då viktigt för oss att årligen göra en recension av det vi skrev för 10–15, ja 26 år sedan? Jo, därför att det är viktigt för oss, för Sverige och väljarna att se att det faktiskt fortfarande finns politiker som ser saker komma.
Det är visserligen sant att det genomfördes justeringar efter invasionen av Georgien 2008 och 2015. Fast sanningen är den, vilket också beskrivs i flera rapporter, av bland annat Riksrevisionen, att det var för lite, för lågt prioriterat och utan uppföljning. Det är kvittot för oppositionens så kallade försvarspolitik. Man gick i Moderaternas tidigare fotspår där försvaret var ett särintresse.
I en rapport av MSB och Försvarsmakten från förra året slår man fast att läget i totalförsvaret vid utgångspunkten av Ukrainakriget inte bara var dåligt, utan det var sämre än man tidigare trott. Vår förmåga att försvara vårt lands territoriella integritet vid krig var så pass dålig att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna mer eller mindre behövde göra akuta beställningar för att försvaret ens skulle kunna klara sig över några dagar. Det är kvittot för den tidigare regeringens ”stora omställning” av försvaret.
Man klarade helt enkelt inte att välja mellan aktivistisk miljöpolitik, kvoteringar, feministisk utrikespolitik och Sveriges överlevnad. Det kan låta hårt, men så är det. Sverige stod 2022, likt 1914 och 1939, oförberedd inför en brutal värld som inte tog hänsyn till önsketänkande.
Herr talman! Sverigedemokraterna har tillsammans med regeringen under dessa tre år genomfört fler satsningar på försvaret än den tidigare regeringen genomförde under sina åtta år vid makten. Vi har satsat miljardbelopp på investeringar i Försvarsmaktens förmåga att försvara Sverige. Vi har satsat miljarder på det civila försvaret och på sjukvård, mediciner, beredskapslager och jordbruk. Vi har återinfört civilplikten, och vi agerar mot rysk infiltration, stärker psykologiskt försvar med mera.
Det här är utan tvekan det mest försvarsvänliga och handlingskraftiga regeringsunderlaget i modern tid, och det är uppenbart att detta endast är möjligt med hjälp av Sverigedemokraterna.
Herr talman! Sverigedemokraterna har varit drivande i frågan gällande lättnader i miljötillstånd för Försvarsmakten. Tyvärr har regeringen kört fast här. Givet säkerhetsläget är det, skulle vi säga, avgörande att regeringen kommer på fötter, undanröjer hinder för tillväxt och agerar.
Vi kan i dag i den nyutgivna säkerhetsstrategin från USA läsa att ambitionen är att EU i större utsträckning behöver ta ansvar för säkerheten i Europa med riktning på 2027. Då är det ett underbetyg att samtidigt sitta och inte få igenom miljötillståndsförordningar. Det begränsar produktionen av värnpliktiga och försvarsindustri. Det handlar om skjutningar och om att stärka svensk försvarsförmåga.
Som Lars Wistedt ofta uttryckte det: Vi förlorade kriget och landet, men vi hade i alla fall en bra byråkrati! Det är en klen tröst när Stockholm ser ut som östra Ukraina.
Statsministern har själv nämnt vikten av att undanröja hinder för tillväxt och påtalat att departementen arbetar i stuprör. Trots detta går det på tok för långsamt.
Ett annat ärende som Sverigedemokraterna har drivit sedan 2023 är frågan om ryska fastigheter och vikten av en stark skyddslag. Det gäller även juridiska möjligheter att ta krafttag mot dessa säkerhetshotande verksamheter. Det är inte direkt en slump att flera av dessa fastigheter ligger i anslutning till skyddsobjekt.
Sverigedemokraterna har också drivit på regeringen i frågan om att stärka MSB:s uppdrag och roll inom totalförsvaret. Vi föreslog även 2023 en översyn av den militära underrättelsetjänsten – ett förslag som inte gick i linje med det förslag som nu ligger på bordet.
Det är enligt vår uppfattning en olägenhet att Must inte träffade rätt när det gäller den ryska invasionen av Ukraina. Samtidigt finns det både politiska och ekonomiska orsaker till detta. Det gäller särskilt verksamhetens dimensionering, något som borde ha utökats i samband med invasionen av Georgien, bland annat.
Det här är bara några av de viktiga satsningar och frågor som vi har genomfört under den här korta tidsperioden. Under 2026 kommer Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen att genomföra en rad andra förstärkningar på området.
Herr talman! Sverigedemokraterna ser det naturligtvis som positivt att det i dag finns en gemensam samsyn över partigränserna på de kommande satsningarna. Det är en av fördelarna med försvarsutskottet. Vi är i mångt och mycket, med få undantag, samstämmiga. Det är däremot enormt viktigt att satsningarna bibehålls.
Frågan gällande den framtida driftbudgeten är något som bör börja diskuteras redan nu. Diskussionen är redan i full gång i England och Frankrike, och särskilt i Frankrike, som har enorma problem med sina statsfinanser. Ekvationen hög arbetslöshet, försvarssatsningar, stark välfärd och satsningar på den gröna omställningen kommer inte att gå ihop. Det kommer att krävas hårda prioriteringar, och att inte se detta är att bedra sig själv och svenska folket.
Det här är vårt, eller mitt, bidrag till historien, som jag nämnde i inledningen. Vi kommer att behöva fler i arbete för att ha råd med både försvar och välfärd. Vi kommer att behöva prioritera dessa områden inom de närmast kommande åren.
Vi kommer inte att kunna finansiera alla partiers önsketänkande och särfrågor genom att beskatta sönder medelklassen, för det är precis det som kommer att ske. Det är en av slutsatserna från en fransk utredning som har tittat på hur ekvationen ska gå ihop. En av de delar som man har backat på är just stora skattehöjningar, för det kommer att hämma tillväxten och köpkraften. Vi vet också att det historiskt sett är just medelklassen som lämnas med svartepetter när Socialdemokraterna ska ”straffa” de rika.
Sverigedemokraterna vill se ett starkt Sverige, där fler arbetar och bidrar till vårt gemensamma samhälle. Vi vill se en framtid där unga ser fram emot att göra värnplikten, en värnplikt med en utbyggd incitamentsmodell som i större utsträckning kompenserar för den uppoffring som många gör i dag.
Vi menar också att värnplikten i större utsträckning ska vara en inkörsport till officersyrket, som också behöver modernisera sin incitamentsstruktur. Det gäller även vikten av att kunna hantera livspusslet och familjebildning. Vi är medvetna om att det i dag finns myndigheter som sätter krokben för officerare som flyttar och har familjemedlemmar, och det är också något som vi vill se över.
Den svenska försvarsmakten ska byggas ut till antalet, och varje soldat ska utrustas med nödvändig materiel för att överleva morgondagens krig. Det duger inte, som vi ser det, att det inte kommer ut riktig utrustning. Teknik och innovation kommer att vara avgörande, och vi ska se till att de som står i frontlinjen ska ha bästa möjliga förutsättningar. Det är också genom detta som vi avskräcker en möjlig angripare.
Vi kommer att fortsätta arbetet med att stärka samarbetet med Norden och bibehålla vårt viktiga samarbete med Ukraina. Vi vill också se till att det goda samarbetet med baltländerna och Polen fortsätter, för det är enligt vår uppfattning så att vi i händelse av krig i stor utsträckning kommer att behöva klara oss själva.
Avslutningsvis vill jag önska alla i Försvarsmakten som vaktar vår yttre gräns dag som natt, hemvärnsmännen som lämnar familj och gör stora insatser på sin fritid och alla andra frivilligorganisationer, som är en avgörande del av vårt totalförsvar, en riktigt god jul och ett gott nytt år. Detsamma vill jag önska kollegorna i försvarsutskottet, tjänstemännen vid vårt kansli och givetvis herr talmannen.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och ber samtidigt om ursäkt för att jag drog över den anmälda talartiden.
