Alexandra Anstrell

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Pål Jonson.

Nyligen, den 29 maj, var det veterandagen. Den hyllades fint här i Stockholm och på många andra ställen runt om i Sverige, och det är viktigt att vi hyllar våra veteraner. Vi har gjort många insatser för att det ska bli bättre både innan, under och efter genomförd insats. Detta är bra, men det finns mer att göra.

Regeringen har fått ta del av en utredning som Allan Widman gjort angående ett veterancentrum för anhöriga och veteraner, och jag undrar hur det går i den frågan. Blir det något veterancentrum för rekreation för veteraner och anhöriga?

Fru talman! Min fråga går till Sveriges utrikesminister.

Nu har vi fått en ny Arktisstrategi. Bra! Den nya strategin lyfter upp vikten av samarbete för ett fredligt, säkert och hållbart Arktis.

Jag har under ett par år varit särskild rapportör i det arktiska samarbetet gällande climate change and waste management. Det ser lite olika ut i arktiska länder när det kommer till sophanteringen. Vissa av oss får gott betyg, och andra får sämre betyg. Vi behöver också bli bättre på att nå ut till icke arktiska länder om att bli bättre på sophanteringen.

Sopor kan tyckas vara en liten fråga, men alla vet hur stor skada mikroplatser gör om mängden är stor.

Vilka initiativ kommer utrikesministern att ta för att vi ska bli bättre i Arktis och för att nå ut till icke arktiska länder så att de tar ett större ansvar för det avfall som påverkar Arktis?

Fru talman! Arktis är inte en avlägsen periferi på kartan. Arktis är i dag en region där säkerhetspolitik, klimatförändringar, energi, forskning och geopolitik möts och där Sveriges och Nordens framtida säkerhet i allra högsta grad påverkas. Därför är det helt rätt att utrikesutskottet i sitt betänkande lyfter fram det nordiska samarbetet och Arktis som strategiskt viktiga frågor för Sverige, för det är det.

För oss moderater är utgångspunkten tydlig: Norden ska vara tryggare, starkare och mer sammanhållet. I det arbetet spelar Arktis en avgörande roll.

Sverige är en arktisk nation. Det känner man kanske inte i dag när solen skiner och värmer. Att Sverige är en arktisk nation innebär ansvar men också möjligheter, fru talman.

Under lång tid har Arktis främst betraktats som ett område för forskning och miljösamarbete. Det är viktigt nog, men verkligheten ser inte riktigt ut så längre. Rysslands aggressioner, ökade militära aktiviteter i norr och Kinas växande intresse i regionen har förändrat säkerhetsläget i grunden. Arktis har blivit en geopolitisk nyckelregion.

Det är därför avgörande att Sverige tillsammans med sina nordiska grannar och sina allierade inom Nato stärker säkerheten och den gemensamma lägesbilden i norra Europa. Med Finland och Sverige som medlemmar i Nato finns nu helt nya möjligheter att knyta samman Östersjön, Nordatlanten och Arktis i ett gemensamt säkerhetsperspektiv. Det stärker stabiliteten och säkerheten i vårt närområde.

Fru talman! Det nordiska samarbetet är inte bara historiskt starkt utan också mer relevant än på mycket länge. När världen präglas av osäkerhet behöver Norden stå enat.

Vi ser också hur Arktisfrågorna har blivit alltmer integrerade med frågor om totalförsvar, energiförsörjning, kritisk infrastruktur och motståndskraft som hybridhot. Det här handlar om sjöfart och handelsvägar, om mineraler och strategiska råvaror och om forskning och teknikutveckling. Men ytterst handlar det om frihet, säkerhet och demokratiska värderingar i vår del av världen.

I den rapport som redovisar det parlamentariska arbetet om Arktis under året syns hur brett och konkret samarbetet faktiskt har varit i år och hur det är. Vi har arbetat med frågor om säkerhet, beredskap, forskning, transporter och hållbar utveckling men också med frågor som ibland får mindre uppmärksamhet, trots att de påverkar miljö och människors vardag väldigt konkret. Det handlar om sopor.

Jag har under de två senaste åren varit särskild rapportör för frågor som rör avfall och nedskräpning i Arktis. Det låter kanske som en liten skitfråga i det stora geopolitiska sammanhanget, men det är tvärtom en viktig del av helheten. Det är också ganska ”tabart”. Alla kan relatera till sopor och att det är viktigt att vi behöver ta hand om dem.

Sopor och avfall som sprids i arktiska miljöer påverkar natur, djurliv och människors livsvillkor. Det handlar om plast i haven, om bristande avfallshantering i utsatta områden och om behovet av bättre internationellt samarbete om hållbara lösningar. Det gäller mellan arktiska stater, men vi behöver även nå ut till icke-arktiska stater om att deras sopor också påverkar miljön i Arktis. Smältande isar påverkar hela jorden.

För mig är det viktigt att vi ser hela Arktis, både de stora säkerhetspolitiska frågorna och de praktiska miljöutmaningar som människor i regionen möter varje dag.

Fru talman! Jag är mycket hedrad över att jag under våren har blivit vald till ordförande för The Standing Committee of Parliamentarians of the Arctic Region. Det är ett uppdrag som visar att Sverige har ett starkt internationellt förtroende i Arktisfrågorna och att det svenska engagemanget gör skillnad. Det ger oss också en viktig möjlighet att fortsätta driva frågor om säkerhet, hållbar utveckling, forskning och internationellt samarbete i en tid när Arktis får en allt större global betydelse.

Det är viktigt att komma ihåg att Arktis inte är ett tomt område på kartan. Det är människors hem. Det är många som kallar Arktis sitt hem. Det är människor som lever och verkar i de arktiska områdena, inte minst urfolk och lokalsamhällen. De måste naturligtvis ges inflytande och långsiktiga förutsättningar. Vi måste kunna kombinera ökad säkerhet med hållbar utveckling, forskning, innovation och respekt för miljön.

Fru talman! De arktiska staterna behöver samarbeta ännu närmare. Det gäller inom försvar och säkerhet, inom investeringar och kritisk infrastruktur och inom forskning och teknologisk utveckling. Det gäller även vår gemensamma motståndskraft mot auktoritära staters påverkan.

Sverige ska vara en aktiv, trovärdig och långsiktig aktör i Arktis. Vi ska bidra till stabilitet. Vi ska såklart värna folkrätten och den regelbaserade världsordningen, och vi ska stärka det nordiska samarbetet. Vi ska säkerställa att Arktis förblir en region präglad av ansvarstagande, samarbete, säkerhet och absolut inte av konflikt och destabilisering. Därför är det här betänkandet viktigt.

Vi måste också bli bättre på att synkronisera de insatser som görs för Arktis. Det görs mycket i Arktiska rådet, i den arktiska delegationen, i Nordiska rådet och i många andra olika råd. Vi behöver också synkroniseras, så att vi jobbar mer tillsammans och så att de kunskaper som vi har sprids mellan de olika instanserna.

Detta behövs för ett starkare Norden, ett starkare Arktis och ett säkrare Arktis. Det behövs också för Sveriges trygghet och säkerhet.

(Applåder)

Fru talman! Sverige befinner sig i en väldigt turbulent tid med svårbedömda hot och snabba förändringar i vår omvärld. Hotet mot Sverige hänger till stor del ihop med det som händer utanför landets gränser. Krig, konflikter och spänningar i omvärlden påverkar vårt land, och mycket tyder på att detta kommer att fortsätta även kommande år, som kommer att präglas av stor osäkerhet.

Det som under lång tid betraktades som osannolikt – krig i vårt närområde, Europa – är i dag en realitet. I det läget är en sak tydlig: Ett starkt totalförsvar börjar med att skydda civilbefolkningen.

Det betänkande vi behandlar i dag, FöU12 Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap, är därför inte bara ett tekniskt lagförslag; det är ett avgörande steg i återuppbyggnaden av vårt civila försvar – ett civilt försvar som under lång tid i stort sett var nedmonterat men som vi nu genomför historiska satsningar på. Regeringen genomför nu alltså den största upprustningen av vårt totalförsvar sedan 1950-talet.

Fru talman! Förslaget i propositionen innebär tre viktiga förbättringar. För det första får vi en modern lagstiftning om skyddsrum och skyddade utrymmen. Det är nödvändigt eftersom dagens system i många delar är anpassat för ett annat säkerhetsläge. För det andra stärker vi planeringen för utrymning och inkvartering. Det handlar ytterst om att människor ska veta vad som gäller och att samhället faktiskt klarar av att agera när det behövs. För det tredje tar vi ett helhetsgrepp om befolkningsskyddet. Skyddsrum, andra skyddade utrymmen och utrymning ska fungera tillsammans, inte var för sig. De behöver komplettera varandra.

Fru talman! Som moderat i försvarsutskottet sedan snart åtta år känns det bra för mig att detta äntligen kommer på plats. Vi har debatterat skyddsrum många gånger, och jag kan tycka att det faktiskt är mer än bara en lagtext.

När det kommer till civilt försvar och skydd av vår befolkning handlar det om förtroendet för att staten och kommunen ska skydda sina medborgare, att kommunen kan ta ansvaret och att samhället ska fungera vid både kris och krig, alltså även under de svåraste förhållandena.

Ett modernt krig drabbar inte bara militära mål. Det är väldigt tydligt i Ukraina hur det drabbar civilsamhället. Det drabbar städer, infrastruktur och människor. Därför måste vi ta ansvar för ett starkare skydd av civilbefolkningen.

Ukraina har lärt oss massor och lär oss fortfarande. Jag var där för ett par veckor sedan. Det var gripande i många hänseenden. Jag ställde en fråga om hur de gör när det går larm och alla ska ned i skyddsrum. Om någon sitter i rullstol, hur gör man då? Man hjälps åt. Ja, men om någon är gammal och behöver hjälp, hur gör man då? Man hjälps åt. Det är väldigt fint och egentligen ganska självklart.

Man kan naturligtvis ställa mer krav på den här lagtexten, att det ska vara mer och passa fler. Men, fru talman, förslaget är väl avvägt. Det bygger på gedigna utredningar, bred remissbehandling och tydlig analys av dagens hotbild. Det är inte slutpunkten, men det är ett viktigt och nödvändigt steg som det är bra att vi tar just nu.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på alla reservationer.

Herr talman! Vad skönt att höra att Socialdemokraterna tror på länsstyrelserna! Det är de som har det övergripande uppdraget att ordna så att kommuner och regioner kommer framåt i de här frågorna och stödja dem i uppbyggnaden.

Det gäller också att man tar eget ansvar. Vissa kommuner har kommit väldigt långt, till exempel Västerås. Där har man trygghetspunkter som man har skickat ut information om till medborgarna – vart de ska ta vägen och så vidare. Det finns andra kommuner där man inte har gjort så. Man kan lära av varandra. Det är lite det som är tanken med länsstyrelserna också – kommunerna och regionerna ska ha det nätverket för att komma framåt tillsammans.

Man behöver även samarbeta med näringslivet. Sverige ser i dag inte ut som det gjorde för 30 år sedan. Därför är det viktigt att man som i exempelvis Västerås samarbetar med dem som har bensinstationer så att man ska kunna få tillgång till drivmedel även i händelse av kris eller krig. Man behöver ta det ansvaret i kommunerna. Behöver man hjälp kan man gå via länsstyrelserna.

Myndigheten för civilt försvar har skickat ut en broschyr till alla oss enskilda medborgare och till företag som har mer än fyra anställda om hur man ska agera i händelse av kris eller krig. Det har gått ut väldigt mycket information till allihop. Sedan finns det kommuner och regioner som inte har kommit särskilt långt. Det handlar också om att den enskilda kommunen behöver ta ansvar för sina egna kommunmedborgare så att de kan knacka på dörren till kommunen när det väl händer någonting, som Hanna Westerén säger. Men jag uppfattar inte att det finns förtroende för att man ska kunna göra det runt om i kommunerna. Då är frågan: Vilket stöd är det som Hanna Westerén efterfrågar?

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! När vi nu talar om Sveriges civila försvar talar vi inte bara om dokument, strukturer eller myndighetsbeslut. Vi talar om själva fundamentet för vårt samhälles motståndskraft, vår robusthet och vår förmåga att stå pall när det oväntade händer.

I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 2025/26:FöU7. Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår samtliga motionsyrkanden, och jag yrkar bifall till förslaget.

Låt mig börja från början. Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad mellan 2015 och 2024. Det är en granskning som har fötts ur oro, en oro över att samhällsskyddet inte har hängt med när omvärlden blivit alltmer osäker, som den är i dag.

Herr talman! Jag älskar Riksrevisionen. Riksrevisionens underlag blir riktigt bra underlag till förbättring. Vad säger de då i detta ärende? Jo, de säger att styrningen inte riktigt har räckt till. Mer detaljerat handlar det om tre stora brister.

För det första handlar det om otydlig ansvarsfördelning. När man inte vet vem som styr blir det såklart svårt att växa och styra. Riksrevisionen pekar på behovet av att bättre definiera vilka samhällsviktiga funktioner som ska omfattas av vilken sektor och vilka myndigheter som ska ha föreskriftsrätt.

För det andra handlar det om oklara uppdrag. Det har saknats tydlighet i vad som ska åstadkommas av vem och inom vilken tid. Utan detta blir styrningen som att segla utan kompass.

För det tredje handlar det om bristande långsiktighet i finansieringen. Ett civilt försvar kan inte byggas med korta budgethorisonter och osäker planering. Riksrevisionen markerar tydligt att finansieringen måste bli stabilare och mer förutsägbar. Det är därför bra att vi nu har en regering som satsar historiskt stora summor på civilt försvar.

Det är inga små anmärkningar som Riksrevisionen har lagt fram, utan det handlar om strukturella brister som påverkar hela systemet. Även om myndighetens underlag förbättrats över tid konstaterar Riksrevisionen att tydliga och användbara underlag dröjde.

Herr talman! Regeringen har instämt i stora delar av kritiken för perioden fram till 2022. Samtidigt lyfts nu att styrningen och uppföljningen har stärkts betydligt efter 2022, bland annat genom en ny struktur för civilt försvar. Det är en viktig markering – en signal om att riktningen nu är mer sammanhållen än tidigare.

Det är viktigt att framhålla att regeringen redan har vidtagit flera åtgärder och planerar för fler, vad gäller både författningsändringar och ekonomisk styrning. Ambitionen är att skapa en mer transparent och ändamålsenlig ram för civilt försvar och att höja förmågan långsiktigt.

Herr talman! Det civila försvaret är inte till för någon enskild grupp, utan det handlar om oss allihop. Det är en samhällsangelägenhet. Det består av våra myndigheter, våra kommuner, våra regioner och vårt näringsliv men också av var och en av oss som bor i detta land. Det är vi tillsammans som är en helhet, och det civila försvaret måste vara ett löfte om vår gemensamma trygghet.

Riksrevisionen påminner oss om att planeringen för civilt försvar återupptogs 2015, men att utvecklingen därefter gick långsamt. Det är först efter 2022, efter den fullskaliga invasionen av Ukraina och med en moderatstyrd regering, som arbetet verkligen har tagit fart. Det visar hur snabbt verkligheten kan förändras och hur viktigt det är att vi alla hänger med.

Vi behöver lyfta blicken, för vägen framåt är tydlig:

Vi behöver klarhet i ansvarsfördelningen. Det har vi nu, och det har satts på plats mer och mer.

Vi behöver konkreta och tydliga uppdrag, och det ges nu.

Vi behöver långsiktigt hållbar finansiering. Satsningarna på det civila försvaret är nu historiskt stora.

Dessa tre områden är inte bara tekniska förbättringar, utan de är hörnstenar och byggstenar i ett civilt försvar som kan bära ett helt samhälle.

Herr talman! När vi en dag ser tillbaka på historien och vår tid nu ska det vara tydligt att vi tog ansvar, att vi såg bristerna, att vi lärde av dem och att vi vidtog åtgärder. Detta betänkande är ett steg i detta arbete. Det är naturligtvis inte slutpunkten utan en del av en pågående förmågeuppbyggnad som måste fortsätta med beslutsamhet och uthållighet. Och vi ska göra det tillsammans.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

Herr talman! Som ordförande i riksdagens arktiska delegation tänker jag uppehålla mig vid Arktis. Det är passande i dag, när vädret verkligen visar att Sverige är ett arktiskt land. Arktis är ju inte en avlägsen randzon på kartan. Det är vårt närområde. Det är vårt strategiska djup, vårt säkerhetspolitiska ansvar och en del av vårt nationella intresse.

Den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde är allvarlig. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat Europas säkerhetsordning i grunden. Upprustningen i Arktis fortsätter. Must pekar ut Murmansk som en så kallad hotspot där Ryssland är fortsatt starkt och som är viktig för dem. Kina söker också ökat inflytande där. Stormaktspolitiken verkar vara tillbaka också i norr.

I ett sådant läge krävs det beredskap, handlingskraft och samarbete. Som medlem i Nato är Sverige en del av den samlade avskräckningen i det euroatlantiska området. Det stärker stabiliteten i Arktis, men det innebär också ett större ansvar. Vi måste bygga ett starkt totalförsvar med en särskild förmåga att verka i arktiska förhållanden. Det har vi redan i dag. Vi är starka i Arktis och duktiga i subarktisk miljö. Men vi kan alltid bli bättre, inte minst vad gäller beredskapen.

Försvaret av norra Sverige är inte en regional fråga. Det är en nationell och allierad angelägenhet. Men beredskap handlar om mer än militär styrka. Det handlar även om robusta samhällen, fungerande infrastruktur, energiförsörjning och krisberedskap. Och det handlar om ett fördjupat nordiskt och transatlantiskt samarbete i en tid av osäkerhet.

Herr talman! Arktis är också frontlinje när det gäller klimatförändringarna. Smältande isar påverkar havsnivåer, vädermönster och ekosystem globalt. Det som sker i Arktis påverkar oss alla, i hela världen. Och det som sker i världen påverkar Arktis. Därför måste vi även tala om miljöansvaret.

Vi arktiska stater måste bli bättre. Det är inte rimligt att det finns arktiska stater som fortfarande gräver ned ganska mycket sopor. Det är inte heller rimligt att det finns arktiska stater som fortfarande använder så mycket plast. Alla arktiska länder har ett ansvar för att minska sitt avfall, öka återvinningen och skydda vårt känsliga ekosystem.

Ansvaret stannar dock inte vid Arktis kustlinje. En stor del av plasten och skräpet som når Arktiska oceanen kommer från andra delar av världen. Havsströmmar för upp avfall från länder som ligger långt bort från polcirkeln. Visste ni att 80 procent av soporna som flyter in vid västkusten kommer från andra länder än Sverige?

Vi måste bli tydligare i dialogen med icke-arktiska stater. Även de måste ta sitt ansvar. Bättre avfallshantering globalt är en förutsättning för att skydda Arktis. Jag tycker att man skulle kunna ta med det även i det som Magdalena talade om tidigare: biståndet. Vi kan göra det bättre. Vi här i Sverige är duktiga på det.

Det är inte en regional miljöfråga. Det är en global angelägenhet. När isarna smälter och havsnivåerna stiger påverkas hela världen, allt från kuststäder till livsmedelsförsörjning och ekonomisk stabilitet.

Herr talman! Moderaternas linje är tydlig här: Vi ska ha ett starkt försvar och en hög beredskap i norr, ett fördjupat samarbete med våra allierade, en fast förankring i internationell rätt och ett tydligt miljöansvar både hemma och globalt. Arktis är vårt närområde, men dess framtid angår hela världen.

(Applåder)

Herr talman! Säkerhetsläget i vår omvärld är det allvarligaste sedan andra världskriget. I detta nya säkerhetspolitiska landskap måste Sverige vara redo – inte i morgon utan i dag. Det är vår skyldighet att bygga ett starkt, modernt och motståndskraftigt försvar för ett tryggare och säkrare Stockholm och Sverige.

Försvarsutskottets betänkande 2024/25:FöU6, som vi nu debatterar, innehåller väldigt många viktiga frågor. Många sätter fingret på flera avgörande delar av vårt totalförsvar. Men det händer också väldigt många saker på området.

För att vi inte ska stå här hela natten tänker jag uppehålla mig vid tre frågor: frivilligheten, jämställdhet och personlig materiel. För det första gäller det frivilligheten. Det är ryggraden i vår beredskap.

Herr talman! I Sverige har vi något unikt, en stark tradition av frivilligt försvarsengagemang. Det är Hemvärnet och frivilliga försvarsorganisationer som Lottakåren, Bilkåren och många fler. De representerar en kraft som inget annat land kan ta för givet.

Det är människor som ställer upp på sin fritid, som övar, utbildar och står redo att försvara vårt land om det värsta skulle hända. Moderaterna har länge värnat det engagemanget. Vi vill göra mer genom att säkerställa långsiktig finansiering, förbättrad samordning och större möjligheter till utveckling. Frivilligheten ska inte ses som ett komplement. Den är ett fundament.

För det andra gäller det jämställdhet, just för ett starkare försvar. I Moderaternas politik är kompetens alltid viktigare än kvotering. Men det betyder inte att vi blundar för problemen.

Herr talman! Om kvinnor lämnar Försvarsmakten för att de möts av en kultur som inte är inkluderande, eller för att det inte finns materiel, är det inte bara ett arbetsmiljöproblem utan ett förmågeproblem.

Ska Sverige ha ett starkt försvar måste vi ta till vara hela befolkningens potential. Det är därför helt avgörande att jämställdhetsarbetet inte fastnar i fina dokument utan märks i varje pluton, i varje övning och i varje insats. Ledarskapet inom Försvarsmakten måste ta sitt ansvar, överallt och alltid.

Här måste också alla våra kommuner ta sitt ansvar för barnomsorg för våra krigsplacerade soldater och sjömän. De måste med säkerhet och med trygghet kunna veta att deras barn får omsorg när de försvarar Sverige.

För det tredje gäller det personlig materiel. Professionella soldater och sjömän kräver professionella verktyg. Att vi fortfarande inte kan ha trosor och behåar som passar våra kvinnor i Försvarsmakten år 2025 är för mig helt obegripligt. Det är utöver min förmåga att förstå, och det är helt oacceptabelt.

Därför känns det bra att regeringen nu följer upp detta med kontinuerliga rapporter från Försvarsmakten, för det måste vi komma till rätta med. Det är saker på väg ut. Men det har vi också hört under lång tid.

Nu tror jag verkligen att det är saker på väg ut, för jag ska få se en hel del saker. Inte minst kroppsskydden har kommit ut. Det såg vi inte minst vid övningen Birger Jarl som var här i närheten för några veckor sedan.

Herr talman! Här behöver vi vara tydliga. Den som riskerar sitt liv för Sverige ska ha den bästa möjliga utrustningen, punkt. Det är ovärdigt ett modernt försvar att soldater tvingas använda materiel som inte passar, som inte håller måttet eller som är anpassat efter en standard som inte speglar dagens verklighet.

Det här handlar inte bara om bekvämlighet. Det handlar om liv och död. Om vi kräver professionalism av våra soldater, då ska vi också ge dem professionella verktyg.

Herr talman! Det är Moderaternas övertygelse att ett starkt försvar bygger på tre saker: plikt, professionalism och principfasthet. Vi tror på människan framför systemet. Vi tror på att vara förberedd i stället för att vara oförberedd och på ett försvar där både frivilliga och anställda har rätt stöd, rätt utrustning och rätt att bli bemötta med respekt.

Vi står bakom försvarsutskottets betänkande, och vi står bakom ett starkt Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Herr talman! Jag tror inte att ledamoten Berginger lyssnade på mitt anförande. Jag var ju inne på Arktisfrågorna, som är ett exempel som handlar om klimatförändringar. Att ta hand om sina egna sopor på ett bättre sätt tror jag kan leda till ett bättre klimat för oss alla.

Jag var i Kanada förra året. Där gräver man fortfarande ned sina sopor längst upp i Labrador. Detta skedde alltså i ett västland 2024. Det är helt galet. Jag skulle säga att man jobbar på de här frågorna på olika områden och med ganska stor kraft. Vi har också en väldigt modig minister på området klimat och miljö som kommer att ta viktiga beslut framöver.

Satsningen på Kustbevakningen är inte minst viktig för vår miljö, eftersom de dagligen även jobbar med miljöbevakningen längs hela vår kust. Jag tänker att ledamoten Berginger inte lyssnade och inte heller ser helheten i detta. Man behöver ta ett samlat grepp för att ta ansvar för helheten. Det gäller olika frågor.

Vi var också i totalförsvarspropositionen överens om de delar som var där. Jag tror inte att vi skulle ha kunnat få in mer, för det var viktigt att få fram detta totalförsvarsbeslut snabbt, bra och gemensamt.

Herr talman! Ledamoten Berginger pratar om att det enda regeringen satsar på är risken för krig. Jag skulle säga att det är en enormt viktig satsning vi gör, eftersom det faktiskt är risk för krig i vår omvärld. Så oroligt som det är i Europa nu har det inte varit sedan andra världskriget.

Jag skulle säga att regeringen gör enorma satsningar trots att vi satsar på försvar och civilt försvar. Se bara på justitieområdet, där fyra nya lagar trädde i kraft i går. Skolan och socialtjänsten får nu äntligen dela information, man får sätta upp trygghetskameror runt om i kommuner, utdömda fängelsestraff ska aldrig preskriberas och polisen får använda hemlig datainsamling. Det är några förslag.

Jag kan också ta området socialtjänst. Det är ett område jag brinner för, och jag har jobbat mycket med att våra barn ska få det bättre. Alla beslut som fattas inom området – inte minst att man stänger ned Sis-hemmen och nu ska göra det bättre – handlar om att ta ansvar genom ett samlat grepp och inte genom splittring och rörighet, därav vårt yrkande på att avslå alla motioner i det här ärendet.

Herr talman! Arktisfrågorna är äntligen på tapeten väldigt mycket, både från regeringens håll och från riksdagens arktiska delegation. Jag är som ordförande utsedd till särskild rapportör på området Climate and waste management. Att ta hand om sopor är något alla kan göra något åt. Jag skulle säga att vi gör väldigt mycket på väldigt många områden.

Herr talman! Vi ska i dag debattera betänkandet Samhällets krisberedskap, som handlar om samhällets krisberedskap, skydd mot olyckor och så vidare. Det är viktiga frågor som innefattar alltifrån civilplikt och kärnkraft till VMA och hjärtstartare. Det finns 103 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25.

Världen är mer osäker och oförutsägbar än på länge, och vi har ett krig i Europa. I sommar väntas Nato enas om ett nytt mål för medlemsländernas försvarsutgifter. Bedömningen är att det nya målet kan komma att vara mellan 3 och 4 procent av bnp. För att klara en så stor upprustning på kort tid är samarbetspartierna överens om att Sverige under en övergångsperiod behöver låna till nya militära försvarsutgifter och att upprustningen av försvaret inte får tränga ut viktiga välfärdsbehov eller satsningar på inre säkerhet.

Om Sveriges försvarsutgifter som andel av bnp skulle uppgå till 3 ½ procent 2030 skulle det kunna handla om en lånefinansierad försvarssatsning på sammantaget uppemot 300 miljarder kronor till 2034. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om en finansieringsmodell som innebär att den största delen av finansieringen initialt sker via lån och successivt övergår till balans från och med 2035.

Det här är en enorm satsning. Det känns tryggt för Stockholm, Sverige, Europa och specifikt för Ukraina.

Ukrainas folk utkämpar en existentiell kamp. De slåss inte bara för sin egen framtid utan för hela Europas säkerhet. De står emot en brutal invasion, en aggressor som vill krossa deras självständighet, och de gör det med en styrka och en beslutsamhet som inspirerar oss alla. Vi har sett dem försvara sina städer, sina hem och sin framtid, och vi har en skyldighet att fortsätta att ge dem vårt stöd.

Därför känns det riktigt bra att regeringen nu satsar det största stödpaketet till Ukraina hittills. Man höjer det svenska stödet för 2025 till 29 ½ miljard kronor för att Ukraina ska kunna försvara sig och för att Ukraina ska segra. Många är på plats i Ukraina, bland annat MSB, för att hjälpa till att bygga upp det som Putin raserar. Det är bra, och det inger hopp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Jag står här i dag som representant för Moderaterna med en tydlig inriktning: att satsa på en robust och framtidssäker krisberedskap för vårt samhälle. I en tid när vi möter nya och sammansatta hot, både nationellt och internationellt, är det av yttersta vikt att vi säkerställer att alla delar av vårt samhälle är väl förberedda. Vårt fokus måste ligga på att bygga en hållbar strategi som inte bara hanterar dagens utmaningar utan även skapar förutsättningar för en trygg framtid för oss alla.

I utskottets betänkande om samhällets krisberedskap framhålls vikten av att stärka våra strukturer och resurser så att vi snabbt och effektivt kan svara vid en kris. Som moderat betonar jag att detta inte enbart handlar om statliga resurser och myndighetsinsatser utan även om att stärka hela vårt civilsamhälle. Ett aktivt och engagerat civilsamhälle är en hörnsten i en robust krisberedskap. Med medborgare, ideella organisationer och lokala initiativ som stöd i svåra tider kan vi tillsammans skapa ett starkt försvar mot de hot som riktas mot vårt sätt att leva.

Vi lär och måste lära oss mycket av de utmaningar som Ukrainakriget har medfört. Ukraina har visat hur viktigt det är att ha en beredskap som går bortom enbart statliga mekanismer, där både civilsamhällets engagemang och snabba operativa insatser är avgörande. Det är en lärdom som vi måste ta med oss att samverkan mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle är en förutsättning för att möta kriser med snabbhet och beslutsamhet. Genom att kombinera dessa inslag kan vi skapa en resilient infrastruktur som står emot dagens och morgondagens utmaningar.

Herr talman! En central del av denna strategi är att säkerställa att våra försvarsmekanismer inte splittras eller försvagas av oenighet. Det är därför som jag, i linje med utskottets förslag, yrkar på att riksdagen avvisar samtliga motioner i detta ärende. Genom att göra det visar vi att vi har en gemensam, samordnad strategi där resurser och ansvar läggs på rätt ställe, nämligen på att förstärka de insatser som är avgörande för landets säkerhet och välfärd.

Herr talman! Det här betänkandet omfattar även kustbevakning, och det är någonting som jag särskilt vill lyfta fram.

Vårt land med sin långa kustlinje är beroende av en effektiv och välutrustad kustbevakning som kan möta såväl traditionella säkerhetshot som nya, moderna utmaningar. Därför är det med stor glädje jag noterar att regeringen satsar extra medel om 50 miljoner kronor för att öka den operativa förmågan hos kustbevakningen. Denna satsning är en signal om att vi inte kompromissar med säkerheten vid våra gränser utan i stället rustar upp vårt försvar med de resurser som krävs för att verka i en alltmer komplex global miljö.

Jag skulle också vilja lyfta fram civilplikten, som är en fråga som jag har jobbat för ganska länge.

I betänkandet finns förslag om civilplikten, som är en del av totalförsvarsplikten där även värnplikt och allmän tjänsteplikt ingår. Totalförsvarsplikten gäller alla som är svenska medborgare och de som är stadigvarande bosatta i Sverige från början av det kalenderår man fyller 16 till utgången av det kalenderår man fyller 70.

En aktivering av civilplikten innebär att vi i Sverige får bättre möjlighet att planera och förstärka personalförsörjningen inom specifika verksamheter. Civilplikten är redan nu aktiverad inom kommunal räddningstjänst och elförsörjningsområdet, och nu ser man vidare på sjukvårdsområdet. Det är riktigt bra!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

För oss moderater är det viktigt att skapa förutsättningar för ett stabilt och starkt samhälle, där vi vågar fatta de nödvändiga besluten. Det innebär att vi inte räds att säga nej till motioner som riskerar att splittra den sammanhållning och beslutsamhet som vi just nu behöver. I stället väljer vi att enas kring en strategi som integrerar statliga insatser, civilsamhällets engagemang samt en förstärkt operativ förmåga inom våra kritiska säkerhetsområden.

Med en kombination av lärdomar från internationella kriser, en stark satsning på civilsamhället och en uppgraderad kustbevakning lägger vi grunden för en krisberedskap som är både resilient och framtidsorienterad. Det är genom en sådan helhetssyn vi kan garantera att vårt land står starkt, oavsett vilka utmaningar som ligger framför oss.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Sander (M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för svaret, ministern!

Många flickor vittnar om att slöjan inte är ett fritt val utan något som de förväntas bära eller kanske till och med tvingas bära från tidig ålder. Ett förbud i skolan skulle ge dem en frizon där de slipper familjens påtryckningar och skulle innebära att vi i stället tar ansvaret för det.

Ser regeringen problemet med att vi i dag lämnar dessa flickor ensamma i en kamp som de inte borde ta själva? Och när kan vi förvänta oss konkreta åtgärder om just slöjförbud?

Herr talman! Min fråga går till jämställdhetsministern.

I Sverige ska alla barn ha rätten att växa som fria individer utan att behöva bära symboler för underkastelse eller känna familjens tryck på sina axlar.

Många flickor som vill slippa slöja tvingas själva att ta den svåra kampen i hemmet och kanske mot en hel släkt. Det är en kamp som inget barn ska behöva utkämpa ensamt. Här kan och bör samhället kliva in och ta ansvar.

Hur går arbetet med att förbjuda slöja i förskola och skola så att alla flickor kan få samma rätt att vara barn, fria från tvång, normer och förväntningar som de själva inte har valt?