Herr talman! Från och med den 1 januari 2026 får SVT ensamt bära hela kostnaden för sändningarna via marknätet, som är avgörande för att nå hela befolkningen i landet. SVT behöver därför 1 ½ miljard kronor för perioden 2026–2033 för att täcka kostnaderna. MSB ställer sig bakom detta, eftersom det är en viktig beredskapsfråga. Om public service inte kompenseras kommer verksamheten att behöva skäras ned kraftigt – utöver de neddragningar som redan följer av regeringens låga medelstilldelning för tillståndsperioden.

Det är en akut situation. Hittills har ministern svarat att beskedet kommer först i september nästa år, men det är alldeles för sent. Vilket är kulturministerns besked om att ge kompensation för kostnaderna från årsskiftet för att inte public service ska behöva dra ned drastiskt ytterligare?

Herr talman! Jag tackar för svaret, men det löste inte frågan om budgeten för nästa år.

Det finns ett enormt engagemang i Sveriges befolkning för public service. Över 17 000 personer har skrivit under en namninsamling där de uttrycker sin oro för en nedsläckning av public service.

Nu hotar ytterligare nedskärningar på grund av marknadskostnaderna. Det är en akut situation nu, men det är även en långsiktig fråga. Hur säkerställer kulturministern public service-budgeten inte bara för nästa år utan även långsiktigt kopplat till marknadskostnaderna?

(Applåder)

Herr talman! Jag hade tänkt fråga landsbygdsministern om länsstyrelsernas oacceptabla villkor för vargjakten, med digital övervakning av jägare. Men jag kan nu konstatera att detta dragits tillbaka av länsstyrelserna, vilket är mycket glädjande. Därför skiftar jag ämne. Min fråga kommer i stället att handla om spannmålsodlingen.

Det går väldigt bra sett till storleken på skördarna. Däremot är lönsamheten utmanad i sektorn till följd av låga världsmarknadspriser och höga priser på insatsvaror. I kontakter med enskilda lantbrukare får vi till oss att många räknar med att gå med förlust när de odlar. Det är till och med så att förlusten kan bli lägre om man sätter marken i träda. Allra bäst är lönsamheten om man odlar blommor med hjälp av stöd.

Min fråga till landsbygdsministern är helt enkelt: Hur ser regeringen på situationen, och vad bedömer man att man kan göra för att st…

Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Kostnadsbördan är tung för lantbruket. Nästa år införs CBAM, EU:s så kallade koldioxidtullar, vilket kommer att göra gödningsmedlet dyrare. När vi sätter tull på import av gödningsmedel men ingen extra tull på livsmedel från andra kontinenter försvagas europeisk konkurrenskraft.

Min fråga till regeringen är: Avser man att ta några initiativ på EU-nivå för att undanta lantbrukets insatsvaror från CBAM-regelverket?

Herr talman! För några veckor sedan beslutade EU:s medlemsländer om nästa års fiskekvoter för Östersjön. I riksdagen har vi varit överens om att kvoterna borde sättas mycket lägre. Det är bra, även om vi från Vänsterpartiets sida ville att Sverige skulle driva på för ett stopp för industrifisket i Östersjön.

Tyvärr fortsätter andra länder att blunda för problemen, och kvoterna blev därför alldeles för höga. Nu är det viktigt att regeringen gör det man kan på hemmaplan för att skydda Östersjöns fiskbestånd.

Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för fördelningen av den svenska kvoten. Med tanke på att regeringen säger att den vill främja det småskaliga fisket för humankonsumtion borde man rimligtvis prioritera det när kvoterna fördelas och begränsa tilldelningen till det storskaliga fisket.

Min fråga till landsbygdsministern är: Avser regeringen att verka för…

Herr talman! Jag träffade en kustnära fiskare tidigare i veckan. Han menade i varje fall att det i dag inte är möjligt för nya fiskare att etablera sig i det kustnära fisket på grund av att kvoten är begränsad. Jag tror ändå att det finns vissa problem när det gäller detta.

Jag har tidigare frågat landsbygdsministern om regeringen tänker göra någonting åt systemet med överlåtbara fiskerättigheter, ITQ-systemet, som har fått skarp kritik för att gynna det storskaliga fisket på bekostnad av det småskaliga. Då fick jag inte något tydligt svar. Därför undrar jag om regeringen nu har bestämt sig för att agera i frågan.

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till kulturministern.

Många människor vill bo i levande städer med ett starkt kulturliv. Men kulturdöden fortsätter att breda ut sig, och fortfarande händer ingenting i bullerfrågan annat än att fler klubbar och livescener stänger.

Visst rör det sig lite för de stora kulturdrakarna. Där talar vi om en förändrad hyresmodell, vilket är välkommet. Men för de mindre aktörerna som ligger i framkant för kulturen går utvecklingen åt fel håll.

Städer urholkas och förlorar sin attraktivitet, och hårdast faller Stockholm. När Sveriges huvudstad faller i världens ögon faller också allt annat: jobben, företagen och människor.

Unga kommer att tvingas välja bort Sveriges städer. Varför? Därför att livet som de vill leva och möjligheterna som de söker finns någon annanstans.

Herr talman! Låt oss fokusera på städers framtid och de…

Herr talman! Jag vill tacka för den positiva anklangen i svaret på frågan. Jag delar bilden att kulturlivet måste få leva i hela Sverige.

Låt mig bredda frågan och tala lite om besöksnäringen, som är helt beroende av ett starkt kulturliv. Det jag hör mest just nu är hur de skenande kostnader som vi har sett generellt i samhället de senaste åren av olika anledningar gör att kostnaderna också skenar inom kulturen där stöden inte hänger med.

Hur får vi kulturstöden att hänga med när världen förändras?

Herr talman! Också jag har en fiskefråga till landsbygdsministern.

Det är snart en månad sedan uppgörelsen om kvoter för framför allt Östersjön blev klar i ministerrådet. Beslutet blev en besvikelse, trots svenskt nej. Vi fiskar för mycket och går över den vetenskapliga rådgivningen.

Ett av de grundläggande problemen är den vetenskapliga rådgivningen från havsforskningsrådet Ices som man förlitar sig på när man gör fiskekvoterna. Den tar inte ett helhetsgrepp på fiskens roll i ekosystemet och andra parametrar. Där har Sverige drivit på och försöker att ändra det. Vi behöver ändra spelplanen till nästa års fiskeförhandlingar.

I rådets beslut för en månad sedan fanns också en tydlig skrivning om att man ska begära en återhämtningsplan. Nu när Sverige genom ministern är ordförande i Baltfish, det organ där Östersjöländerna samarbetar om fisket, är det ett unikt tillfäll…

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Nu var inte frågan riktigt om kvoterna. Vi vet att Ices headline advice nästan följdes, och det är positivt. Det står hela riksdagen bakom och är tacksam för.

Problemet är att vi har sett att rådgivningen inte följer hela ekosystemet och att det finns svårigheter där, och man ska nu ta initiativ till att förändra det. Som ministern sa var det ministern som fick in det i skrivningarna.

Jag undrar återigen: Vilka initiativ har man för att se till att det blir en förändring så att nästa rådgivning inte hamnar där?

(Applåder)

Herr talman! Sverige har genom EU förhandlat fram ett nytt frihandelsavtal med Sydamerika, som förväntas bli en stor och viktig handelspartner till EU – det så kallade Mercosuravtalet. EU har också träffat en överenskommelse med Indonesien om ett nytt frihandelsavtal.

Jag skulle vilja ställa en fråga till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa: Vilka konkreta nya marknadsmöjligheter ser regeringen för svenska företag i och med frihandelsavtalen med Mercosurländerna och överenskommelsen med Indonesien i framtiden?

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det ser ut att kunna finnas stora möjligheter för svenska företag. Min följdfråga blir: Hur avser regeringen att stödja företagen i Sverige så att de snabbt kan dra nytta av de nya möjligheter som öppnar sig?

Herr talman! I regeringens reformagenda för bistånd betonas vikten av ett mer samlat och synergibaserat arbetssätt inom ramen för Team Sweden.

I detta arbete har inte bara de statliga aktörerna utan även svenska biståndsorganisationer en central roll, då de ofta har långvariga partnerskap och besitter lokal kännedom och erfarenhet av några av världens mest komplexa miljöer. De har alltså expertis som kompletterar statens insatser.

För att uppnå de mål som regeringen har satt upp krävs att hela bredden av svenska aktörer tas till vara på ett strukturerat och strategiskt sätt och att det perspektivet finns med i Sidas tillämpning, där också svenska biståndsorganisationer ses som en strategisk resurs.

Mot denna bakgrund vill jag fråga biståndsministern: Hur avser ministern att säkerställa att Team Sweden-perspektivet, inklusive en roll för svenska biståndsorganisationer…

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Samtidigt kunde vi nyligen läsa om att inga svenska biståndsorganisationer har gått vidare för strategiskt partnerskap inom det humanitära biståndet. Det är något som väcker frågor om hur Sida jobbar med perspektivet i praktiken. Detta är också ett avsteg från reformagendans intentioner och riskerar att försvaga Sveriges långsiktiga kapacitet.

Bedömer ministern att det behövs ytterligare eller tydligare styrning för att säkerställa att Sida tillämpar detta och beaktar Team Sweden-perspektivet i tillämpningen?

Herr talman! Min fråga riktar sig till landsbygdsministern.

Den rör det beslut som kom i förra veckan om gps-övervakning vid licensjakt på varg. Beslutet fattades av samtliga länsstyrelser där vargjakt ska bedrivas nästa år. Men nu har vi just nåtts av beskedet att samtliga länsstyrelser har dragit tillbaka beslutet.

Anledningen till att beslutet fattades var att man ville kunna beivra jaktbrott, och det är självklart jätteviktigt. Men frågan är om det finns lagstöd för detta, och att beslutet nu har dragits tillbaka kan ju vara ett tecken på att det inte gör det. Faran är ändå inte över, och vi kan se sådana här beslut inför kommande år.

Jag är medveten om att statsrådet inte kan gå in och styra vilka beslut myndigheterna fattar, men detta är ändå någonting som vi inte vill se genomföras.

Frågan är därför: Vad avser statsrådet att göra framdeles?

Herr talman! Tack, Peter Kullgren, för svaret!

Det faktum att beslutet fattades till att börja med säger kanske någonting om synen på jägare och viltdebatten. Debatten kopplad till vargfrågan är särskilt polariserad, något inte minst jag som bor i Mullhyttan, mitt i ett av Sveriges vargtätaste områden, kan se.

Vad tänker statsministern att vi kan göra för att förbättra den politiska diskussionen i denna högst polariserade fråga?

Herr talman! Regeringen har länge varit medveten om den växande veterinärbristen, som har fått stora konsekvenser inte minst på landsbygden. Trots detta har man inte gjort tillräckligt för att se till att djurägare har tillgång till veterinärvård när det behövs.

Nu föreslår dessutom utredningen om veterinär beredskap att staten inte längre ska ansvara för akutsjukvård för sällskapsdjur under jourtid, ett besked som inte minst svenska jägare är väldigt oroade över – med all rätt.

I ett läge där veterinärbristen är akut verkar planen alltså vara att staten ska dra sig undan och lämna över ansvaret till privata aktörer på en marknad som inte fungerar. Det innebär att djurägare på landsbygden riskerar att stå utan veterinärvård kvällar, nätter och helger.

Därför undrar jag: Delar landsbygdsministern utredningens bedömning att det statliga ansvaret för veterinärvård bör m…

Herr talman! Regeringen har ingått en överenskommelse med Somalia för att underlätta återvändande och möjliggöra verkställande av utvisningar, något som är helt avgörande både för rättsstatens trovärdighet och för att Sveriges migrationspolitik ska kunna fungera i praktiken.

För fortsatt bistånd har Sverige ställt motkrav på att Somalia ska följa folkrätten och ta emot sina av Sverige utvisade medborgare. Oppositionen, bland annat Socialdemokraterna, har riktat kritik mot det upplägget, och nu har tyvärr utvisningarna stoppats. Det innebär att det i dagsläget inte fullt ut är möjligt att utvisa den som inte har rätt att vistas i Sverige.

Vad gör ministern för bedömning av hur politiska utspel från oppositionen påverkar Sveriges möjligheter att verkställa utvisningar till Somalia eller andra länder som historiskt har varit motvilliga att ta emot sina egna medborgare?

Herr talman! Regeringen har sedan den tillträdde upprepat mantrat att det svenska biståndet ska bli effektivare och mer transparent. Men för att biståndet ska vara effektivt krävs både långsiktighet och effektiva myndigheter.

Vad gäller långsiktigheten är den mer eller mindre kastad ut genom fönstret eftersom landstrategi efter landstrategi stryks och fler och fler FN-organ får sina anslag borttagna eller kraftigt nedskurna.

Hur är det då med effektiviteten hos biståndsmyndigheten Sida? Myndigheter ska ju fatta självständiga beslut, men såklart utifrån de ramar och riktlinjer som regeringen i form av regleringsbrev normalt utfärdar en gång om året. När det kommer till Sida har regeringen skrivit sju nya regleringsbrev under det här året. Nästan varje månad går alltså regeringen in och ändrar eller justerar Sidas styrning och uppdrag.

Min fråga till biståndsminister D…

Herr talman! Min fråga går till minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Vi har 290 kommuner runt om i Sverige, och de har en nyckelroll i vårt civila försvar. Det ser dock lite olika ut om man reser runt bland Sveriges kommuner. En del har kommit långt; en del har inte alls kommit så långt. Det finns ju inte riktigt någon lägstanivå.

Hur säkerställer regeringen rent konkret att kommuner har tillräckliga resurser och även det mandat de behöver för att kunna bygga ett robust civilt försvar?

Herr talman! Public service-företagen är självständiga medieföretag och ägs av en stiftelse. Det är så vi har valt att organisera detta för att säkerställa public services oberoende.

Oberoendet handlar dock också om att man måste bygga upp ett förtroende hos den allmänhet som ska ta del av det public service erbjuder, i det här fallet nyheter.

Självklart är oberoendet avgörande för allmänhetens förtroende för verksamheten, men det är inte vare sig min eller regeringens sak att lägga oss i hur verksamheten bedrivs eller vilka publicistiska beslut som faktiskt fattas. Sådana försök skulle vara ingrepp mot den grundlagsskyddade redaktionella självständigheten, som står emot principen om styrningen av public service som faktiskt har beslutats av riksdagen.

Herr talman! Regeringen och Sverigedemokraterna har som bekant genomfört en rejäl reform av biståndspolitiken, där det nu är fokus på kvalitet, resultat och motverkande av slöseri. Det här är naturligtvis både nödvändigt och en välkommen inriktning.

Det är därför djupt oroande att svenska biståndsmedel fortfarande går till Nordkorea, som är en av världens mest brutala diktaturer. I Nordkorea används svält som vapen. Hundratusentals hålls i slavläger, offentlig avrättning är rutin och det finns ingen som helst transparens eller oberoende aktör som kan säkerställa att det bistånd som kommer dit faktiskt når dem som behöver det.

Därtill är Nordkorea sedan 2022 en aktiv del i Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och sedan 2025 är Nordkorea också en aktiv del genom att skicka soldater som strider på Rysslands sida i detta fasansfulla krig.

Mot den bakgrunden är det direkt o…

Herr talman! Min fråga riktar sig till landsbygdsministern och berör vargen.

Vargen är en starkt hotad art i Sverige, och regeringen har lagt om politiken och valt en referensnivå som inte har en vetenskaplig grund utan i stället grundar sig på regeringens tyckande och önskemål om att minska populationen till 170 vargar. Detta sker trots att vi har en starkt inavlad vargstam och population i Sverige, men det sker också en omfattande illegal jakt i Sverige. I Värmland har vargarna gått från 130 individer till 45 på bara två år utan att det finns en förklaring.

Minskningen av populationen till 170 har satts igång genom att besluta om licensjakt på 48 vargar. Vad anser kommissionen om att Sverige väljer den här vägen och sätter ett lågt referensvärde som inte har vetenskaplig grund?

Herr talman! Sverige befinner sig i en djup läskris. Det är inte längre en varningssignal, utan det är ett faktum att läskrisen slår mot våra barns framtid.

Så många som en femtedel av svenska fjärdeklassare kan inte förstå en medelsvår text. Andelen elever som presterar på en låg nivå i läsning har ökat dramatiskt. Vi ser tydligt hur bristande läsförmåga underminerar elevernas självförtroende och förmåga att hänga med i all undervisning. Det drabbar alltså inte bara svenskundervisningen.

Läsförmågan är grunden för all kunskapsutveckling. När den brister får det konsekvenser inte bara för skola och inlärning utan också för resten av livet. Därför är det välkommet att regeringen har gett ett uppdrag till Skolverket och Kulturrådet att ta fram läslistor. Dessa presenterades för ungefär ett år sedan.

Hur går det med implementeringen av dessa listor i skolorna? Har skol…

Herr talman! Även min fråga går till landsbygdsminister Kullgren. Det är inte lätt att vara bland de senare frågeställarna. Jag hade nämligen tänkt diskutera det något chockerande förslaget om elektronisk övervakning av jägarkåren, alltså inte av vargen, men det har vi redan gått igenom. Jag ändrar därför min frågeställning lite.

Jag tycker att ministern har varit väldigt tydlig om ambitionen att kraftigt minska den svenska vargstammen till cirka 170 individer eller strax däröver. Samtidigt har jag sett att exempelvis tilldelningen av licensjakten på varg, som tillsammans med skyddsjakt är det enda tillgängliga sättet att reglera eller minska den svenska vargstammen, hela tiden har minskat de senaste åren. Vid årets licensjakt blev tilldelningen endast 30 individer, och detta på en vargstam som troligtvis ligger närmare 400 individer.

Hur avser ministern att uppnå målet …

Herr talman! Min fråga går till minister Benjamin Dousa. Sverige har kraftigt växlat upp verktygen för att stötta Ukrainas återuppbyggnad och stärka svensk konkurrenskraft. Regeringen höjer ramen i exportfinansieringssystemet till 175 miljarder från 2026 och EKN:s garantiram till 650 miljarder. Samtidigt deltar ministern och Team Sweden aktivt i Rebuild Ukraine i Warszawa för att matcha svenska lösningar med konkreta projekt, vilket är ett viktigt steg från ord till affär.

Kan ministern redogöra för vilka affärer, investeringar och jobb i Sverige som hittills möjliggjorts av denna förstärkta exportfinansiering och Team Swedens insatser?

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand. Svenska musiker har länge varit mycket framgångsrika runt om i världen. Vi är mycket stolta över det. Vi måste också värna om att fortfarande ha internationellt kända och duktiga svenskar i den konkurrens som finns. Vi vill att de mest begåvade musikeleverna ska kunna utvecklas redan från grundskolan och få både individuell och internationell framgång. Det gör också att Sverige blir både rikare och tryggare.

Det är därför jag nu med glädje ser att regeringen tillsätter en utredning om spetsutbildning i musik redan på grundskolenivå. Jag undrar om ministern kan berätta mer om varför den här utredningen behövs, vad ministern ser framför sig och vilka svårigheter regeringen hoppas att det här ska kunna lösa.

Herr talman! Med tanke på Sveriges uttalade prioritering av barns rättigheter finns det stor oro över utvecklingen i svenskt bistånd. Sverige avvecklar ensidigt strategier i sju länder. Ytterligare åtta bilaterala strategier plus två regionala tematiska strategier löper ut vid årsskiftet utan besked om förnyelse. Samtidigt får strategier i länder som Sudan, Tanzania och Somalia upprepade kortsiktiga förlängningar. Denna osäkerhet skapar ett administrativt och verksamhetsmässigt vakuum.

Hur bedömer regeringen de långsiktiga konsekvenserna av denna osäkerhet för insatser riktade mot barns hälsa, utbildning och skydd i dessa länder? Och hur ser regeringen på den akuta säkerhetspolitiska risken att aktörer som Ryssland och Kina kommer att fylla tomrummet och därmed stärka sitt inflytande när Sverige drar sig tillbaka?

Herr talman! Min fråga går till minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Planen är att utöka civilplikten till 3 000 personer, vilket Sverigedemokraterna ser positivt på. Vi har i dag ett krig i vårt närområde, och vi ser att krigföringen inte enbart riktas mot Ukrainas försvarslinjer utan även mot viktig infrastruktur, som medborgarnas vatten och avloppssystem.

Min fråga är om det kan bli aktuellt att civilplikten i Sverige breddas till att koncentreras än mer på andra viktiga samhällsområden, till exempel drivmedels- och vattenförsörjning.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Detta är, som sagts, en av Sveriges största exportaffärer någonsin. Lejonparten av de här flygplanen kommer att produceras i Linköping för export till Colombia.

Vi vet dessutom att det här vapensystemet – det finns andra ministrar som kan detta ännu mer i detalj – är helt anpassat efter svenska förutsättningar och mycket kostsamt att utveckla. Vi ser det på stridsflygssidan, på ubåtssidan och även när det gäller andra vapensystem. Ska vi kunna utveckla detta för Sverige och i Sverige krävs att vi har den här typen av omfattande exportaffärer för att kunna finansiera den typen av utvecklingsuppdrag. Det är alltså viktigt för Saab och i sin tur för Sveriges försvar, men det är också viktigt för svensk ekonomi.

Det skickar också en tydlig signal till andra intressenter runt om i världen om att allt fler länder just nu vill komma…

Herr talman! Jag undrar om ledamoten lever i samma verklighet som jag. Regeringen lägger över 4 miljarder kronor på folkbildningen, och ledamoten kallar det för en slakt. Jag tänker att medborgarna i Sverige tycker att 4 miljarder kronor är rätt mycket av deras skattepengar. Jag tycker inte att det är rätt att uttrycka det som en slakt.

Men till frågan. Jag kan konstatera att folkbildningen och stöden till bland annat studieförbunden, som är en del av den, framför allt hanteras under Utbildningsdepartementet. Det är Lotta Edholm som är ansvarigt statsråd för de frågorna.

Men jag kan också konstatera att det är studieförbunden själva som väljer att prioritera andra aktiviteter än just replokaler. Det är en fråga för dem, inte en fråga för regeringen.

(Applåder)

Herr talman! Svaret blir liknande det som gavs förut. Det vi har gjort initialt är att vi från svensk sida har lyft frågan på ett rådsmöte. Det är fler europeiska länder som delar denna oro.

När det gäller handelsgödsel- eller konstgödselfrågan generellt sett är det klart att det råder ett exceptionellt läge, där vi i Europa och stora delar av världen tidigare har importerat vår handelsgödsel från länder som vi kanske helst inte vill importera handelsgödsel från nu – Belarus och Ryssland.

Om man får vara lite visionär skulle jag allra helst vilja se att vi här i Sverige producerade mer av de här insatsvarorna som vi behöver. Vi har väldigt goda förutsättningar för det. Då gäller det också att vi får möjlighet att ta fram de grundämnen som vi behöver för att göra det.

Vi följer frågan noggrant och jobbar på i många olika spår för att stärka lönsamheten och minimera ko…