Beatrice Timgren

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Herr talman! Min fråga går till miljöministern.

På senare tid har vi sett flera uppmärksammade fall där markägare har fått avslag på sin avverkningsansökning med hänvisning till artskyddet. Det resulterar i stora ekonomiska konsekvenser för privatpersoner.

Beslut om avverkningsförbud kan överklagas. Men då gäller omvänd bevisbörda. Markägaren riskerar därför att stå med både sina egna och statens rättegångskostnader och utöver detta även kostnader för konsulter för att utreda vilka arter som finns inom fastigheten. Det kan kosta flera hundratusen kronor. Det är mycket pengar för en privatperson.

Nuvarande hantering av artskyddet är dessutom kontraproduktiv. Om en markägare vidtar åtgärder på sin mark som gör det gynnsamt för många arter riskerar markägaren att förlora rätten att bruka sin mark.

Därför vill jag fråga statsrådet varför skogsutredningen, som nu startar, inte kommer att behandla äganderätt i förhållande till artskydd och intrångsersättning när behovet är så angeläget.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag hade dock svårt att uppfatta någon riktig fråga.

Nu heter det ju beteskrav. Jag vet inte om ledamoten vill ändra namn på det. Den som vill kan ju motionera om detta.

Det finns absolut brister, men de flesta djurägare vill sina djur det allra bästa. Det finns ett fåtal fall där ägarna har misskött djuren, och det är beklagligt. Vad tänker Sverigedemokraterna om det? Jo, att så ska det inte gå till, och därför finns det lagar och regler att följa.

Att Sverigedemokraternas djurskyddspolitik bara skulle handla om halalslakt håller jag inte med om. Jag råder ledamoten att läsa Sverigedemokraternas kommittémotion. Det står inte bara om halalslakt där, utan det är en liten del. Det finns mycket mer politik att driva än bara slakt utan bedövning.

Fru talman! Tack, ledamoten Rebecka Le Moine, för frågan!

Vi har fortfarande utmaningar i Sverige, även om djurskyddet här är bättre än i många länder. Det är viktigt att man kan kombinera djurskydd med konkurrenskraft. Det pågår nu en utredning, som ledamoten nämnde, och jag kan inte föregripa den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

Beteskravet är någonting som Sverigedemokraterna har jobbat för även på EU-nivå. Sverigedemokraterna har försökt att driva på för en betesersättning för att göra det mer fördelaktigt att ha ett beteskrav. Detta var dock någonting som den förra regeringen, som Miljöpartiet satt i, stoppade. Även tidigare, när vi satt i ren opposition, försökte vi i Sverigedemokraterna att driva på för beteskravet.

Fru talman! Det finns många sätt att driva på djurskyddspolitiken. Ett sätt är att ligga på regeringen, som förhandlar i ministerrådet. Ett annat sätt är att gå via parlamentet. Det är också viktigt vem som är kommissionär.

Som enskild ledamot här i riksdagen eller i parlamentet är det svårt - det behövs samarbete för att man ska få någonting att gå igenom. I EU-parlamentet sker samarbete med andra partier och andra länder. Det vi kan göra här i riksdagen är att ligga på regeringen, och det gör vi också.

Jag har lite svårt att tala för Kristdemokraternas politik. Däremot vet jag att det pågår en utredning om hur man ska kunna göra det mer fördelaktigt att vara lantbrukare i Sverige. Utredningen ska presenteras den 13 juni, tror jag, och jag ser fram emot den. Man vill ha en stark konkurrenskraft utan att sänka kraven för djurskydd. Ingen lantbrukare vill ju sänka sina krav, och ingen lantbrukare vill att djuren ska må sämre.

Jag vet att man försöker hitta effektiva sätt att göra det mer fördelaktigt. Om lantbruket behöver lägga ned och vi behöver importera mer har vi ju inte vunnit någonting ur ett djurskyddsperspektiv.

Fru talman! Jag tackar Sofia Skönnbrink för frågan.

Jag tror inte att något parti i riksdagen är nöjt med vad det blev av arbetet på EU-nivå. Detta skulle kunna bidra både till att öka konkurrenskraften för våra svenska bönder och till att stärka djurskyddet. Man konkurrerar ju med ett sämre djurskydd. Om två olika produkter står bredvid varandra är den ena producerad så att man helt enkelt har konkurrerat med djurskydd.

Detta är någonting som vi tycker är prioriterat, även på EU-nivå. Nu har inte Sverigedemokraterna några ministrar som åker ned och förhandlar, men i samtal med regeringen är detta en prioriterad fråga. Det är någonting vi kommer att jobba vidare med.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7 så att jag inte glömmer det.

I Sverige har vi ett starkt djurskydd, och det är någonting som vi är väldigt stolta över. Vi har många duktiga lantbrukare och djurägare som gör sitt absolut bästa för att ta hand om sina djur. Djurskydd engagerar, och det finns också en stor vilja att köpa svenskt. Det här är väldigt bra.

Men dessa djurskyddsstandarder innebär också stora utmaningar. En internationell marknad innebär också att konkurrensen är hård för de svenska bönderna. Man spelar helt enkelt på en ojämn spelplan.

Djurskyddet har dock många fördelar. I Sverige kan vi äta ägg utan större risk för salmonella, i Sverige har grisen knorren kvar och i Sverige klipps inga näbbar. Detta är något som har väldigt stort stöd.

Ändå kan det när vi går och handlar ligga kycklingfiléer, eller fläskfiléer, bredvid varandra där den ena är mycket billigare än den andra. Den ena är producerad i Sverige och den andra är importerad, och den som är importerad kan vara producerad på ett sätt som inte ens hade varit lagligt i Sverige. Om svenskt lantbruk hade producerat varan på samma sätt som den importerade varan är producerad på hade det lett till rättsliga konsekvenser. Detta är en stor utmaning för de svenska bönderna.

Jag säger inte att vi ska försvaga våra djurskyddslagar. Däremot behöver vi arbeta internationellt och på europeisk nivå för att höja djurskyddsstandarden. Det pågick ett arbete inom EU, men det blev inte mycket av det. Det blev lagar och regler för transporter, vilket är bra, men mycket mer finns att göra. Nu har vi ett EU-val framför oss, och det innebär att det finns nya chanser att förbättra livsvillkoren för djuren ute i EU - och även att stärka den svenska konkurrenskraften.

Därför tycker vi att Sverige ska verka för ett förstärkt djurskydd inom EU genom att en högre miniminivå för djurskydd etableras i hela EU. Då kan den svenska livsmedelsproducenten upprätthålla en hög standard för djurvälfärd, vilket i sin tur stärker konkurrenskraften. En höjd minimistandard skulle även leda till en mer rättvis konkurrenssituation på EU:s inre marknad och bidra till en mer enhetlig metod för djurskydd inom unionen.

När vi ändå pratar om importerat kött: Det är många som äter kött som är slaktat på ett sätt man själv anser vara oetiskt. I Sverige är det inte lagligt att slakta utan bedövning, men det är det i andra länder - och sådant kött importeras till Sverige. Vi skulle vilja se en tydligare märkning för att människor ska kunna göra mer medvetna val, och i andra hand vill vi även se ett förbud mot import av kött från djur som slaktats utan bedövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd

För Sverigedemokraterna är djurskydd en prioriterad fråga, och vi sverigedemokrater gör skillnad även när det gäller djurskyddsfrågor. Nu har vi även lyckats få igenom ett tillkännagivande som grundar sig på en sverigedemokratisk motion som utskottet ställt sig bakom. Det gäller småskaliga och gårdsnära slakterier, vilket är något bra. Det innebär att transporterna kan bli kortare för djuren.

Allt i Sverige är dock inte helt perfekt. Den senaste tiden har vi mötts av många rubriker om hundar som har begått attacker mot både människor och djur. Detta är djupt problematiskt, speciellt eftersom det är något som har ökat den senaste tiden. Vi har kanske alla sett olika program där detta har granskats och där det framgår att hundar har marknadsförts som farliga dödsmaskiner. Det är djupt oroande.

Det som är positivt är att regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera hur länsstyrelsernas och Polismyndighetens verksamhet gällande att skydda omgivningen mot farliga hundar fungerar samt om vår nuvarande lagstiftning verkligen fungerar. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet under mandatperioden. Det är positivt att regeringen tar frågan på allvar.

Någonting annat som har hänt inom djurskyddsområdet är översynen av minknäringen. Minknäringen har länge varit en integrerad del av vårt jordbrukslandskap, men vi ser nu att det finns behov av att se över minknäringen. Därför har vi och regeringen lagt fram ett ekonomiskt stöd på 180 miljoner kronor för 2024-2025 till minkföretagare som frivilligt avvecklar sin verksamhet. Detta gör det möjligt att avveckla verksamheten under planerade och ordnade former.

Genom stödet visar vi också full respekt för de investeringar som minkägarna har gjort. Många minns kanske hur Danmark slaktade 13 miljoner minkar efter att den dåvarande socialdemokratiska regeringen tvingade fram ett förbud. Det innebar stora ekonomiska förluster för dem som bedrev minknäring. Detta är det socialdemokratiska sättet att göra det på, men vi ser hellre att det sker under ordnade former.

Utsläppta minkar har också länge varit ett problem. Minknäringen har utsatts för sabotage som har lett till att många minkar nu hotar fågellivet och ställer till med stora problem för ekosystemet. Vi har också sett att många djurrättsaktivister har börjat ge sig på aktörer inom andra näringar - grisbönder, fågeluppfödare och så vidare - vilket gör att lantbrukare inte känner sig trygga. Detta är ett annat stort problem i Sverige som vi ser allvarligt på. Även jordbrukare måste kunna känna sig trygga på sin arbetsplats, och detta är också någonting vi vill förbättra.

Det finns mycket att prata om när det gäller djurskydd, och jag kommer inte att hinna med allt. Sammanfattningsvis händer det dock mycket på djurskyddsområdet, och mer är att vänta. En mandatperiod är kort, och vi är snart halvvägs. Men vi ser att det på område efter område, inklusive djurskyddsområdet, spelar roll vilken regering som styr landet.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Jag hade lite svårt att uppfatta svar i det som sades. Ledamoten menar att för mycket märkning skulle bli förvirrande. Innebär det att ledamoten menar att det skulle bli förvirrande om man märker en produkt så att det framgår att slakten skett utan bedövning?

Vi vill absolut se mer märkning på EU-nivå och även här i Sverige, också märkning om att det har producerats i Sverige. Men hur ser Socialdemokraterna på importförbud? Skulle Socialdemokraterna vilja se ett importförbud när det gäller produkter där slakten har skett utan bedövning? Och hur ser Socialdemokraterna på att sådana produkter köps in även av offentlig sektor?

Fru talman! Att vi ska ha ett högt djurskydd är något vi i kammaren ofta är väldigt överens om, och det är bra. Vi vill också ha ett högt djurskydd på EU-nivå - även detta är vi överens om.

Slakt utan bedövning är förbjudet i Sverige, och alla partier är överens om att det ska vara det. Men det är tillåtet i andra länder, även andra EU-länder. Ibland är märkningen väldigt otydlig, vilket leder till att många konsumerar kött från djur som slaktats utan bedövning, ibland rituellt.

Jag undrar hur Socialdemokraterna ser på detta. Vill man ha en tydligare märkning, eller vill man jobba på EU-nivå för att förbjuda slakt utan bedövning? Hur ser man på ett importförbud för kött från djur som slaktats utan bedövning?

Herr talman! Vi hörde här tidigare att det pågår ett förenklingsarbete när det gäller strandskyddet och för att kunna värna vattenbruket.

Alla partier är överens om att detta måste göras. Tyvärr har det inte hänt så mycket. Men som jag sa tidigare har denna regering inte suttit vid makten ens i två år än. Men jag har förtroende för att regeringen kommer att lägga fram förslag. Nu pågår det utredning, och vi får helt enkelt ha tålamod. Men jag har större förtroende för denna regering än för den förra. Den förra regeringen lyckades inte på åtta år. Nu får vi helt enkelt se vad utredningen kommer fram till.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det har inte gått så lång tid sedan den nya regeringen kom på plats. Jag ställde en fråga i slutet av förra året till landsbygdsministern och fick då svaret att man arbetar aktivt med frågan och att det kommer att komma en utredning. Vi kan därför alla se fram emot en utredning. Jag hoppas att den kommer att ge svar på frågan eftersom detta har varit ett problem otroligt länge. Det var inget problem som uppkom i går, utan det har funnits under väldigt lång tid.

Jag har stort förtroende för att denna regering kommer att lyckas komma med ett förslag som kommer att innebära att vi får kortare ledtider och mycket mindre administration.

Herr talman! Ja, även våra ålfiskare värnar ålbeståndet. Utan ål hade våra ålfiskare inte kunnat fortsätta att fiska ål. Jag har pratat med ålfiskare som har berättat att det är av yttersta vikt att ålen finns kvar. De släpper helt enkelt tillbaka ålen om den är för liten.

Att förbjuda ålfisket är plakatpolitik eftersom det är en ytterst liten del. Man har små kvoter, och det är en ytterst liten del av ålen som tas upp via fiske. Det är ungefär 1 procent av den utvandrande blankålen.

Vi ser att det finns mer effektiva metoder att använda. En av dem handlar om att titta på hur de inte ska kunna fastna i turbiner. Men där finns det en intressekonflikt. Den intressekonflikten pratade även ledamoten om tidigare, men då gällde det havsbaserad vindkraft. Det handlar om energi.

I det läge som vi befann oss i var det nödvändigt att göra en paus för att kunna utreda hur detta skulle påverka vår energiproduktion i Sverige. Men jag hoppas att man kommer att kunna komma igång och kommer att kunna arbeta för att även värna ålen i våra vattendrag.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Ja, ålen är hotad. Där är vi eniga. Men det svenska ålfisket är ett väldigt litet uttag i det stora hela. Det svenska ålfisket handlar om ungefär 1 procent av den utvandrande ålen. Det är också en viktig tradition. Därför vill Sverigedemokraterna ha ett litet och begränsat ålfiske just för traditionens skull.

Däremot ser vi att det är ett stort problem att stora mängder glasål fiskas nere i Europa eftersom ett kilo glasål nere i Europa är många ålar. Ett kilo ål som fiskas här är en ål. Vi tror att man kan jobba mer effektivt och samtidigt bevara det kulturella ålfisket, som ska vara begränsat och reglerat.

Herr talman! Vi står självfallet bakom alla våra reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 6.

Fisket i Östersjön och i Västerhavet står inför stora utmaningar. Östersjöns bräckta vatten och unika ekosystem är väldigt känsliga för föroreningar och överfiske. Östersjöns grunda hav och väldigt låga utbyte av vatten innebär att situationen för fisket blir än mer akut. Västerhavet delar många av dessa utmaningar, även om förhållandena skiljer sig åt på många viktiga sätt.

Många fiskar längs våra kuster har minskat. En sådan fiskart är torsken, som vi har diskuterat här tidigare. Den har minskat och har inte återhämtat sig. Låt mig jämföra historiskt: På 1960- till 1980-talen hade man fångster på flera hundratusen ton i Skagerrak och Nordsjön. Så ser det inte ut i dag.

I Östersjön har vi den så kallade slipstorsken - magra torskar som ofta är angripna av parasiter. Vi har också minskade sillbestånd i Östersjön. Den verkligheten ser väldigt dyster ut, men det finns ljusglimtar. Vi ser att vissa arter faktiskt har ökat. En av dem är kolja i Nordsjön och Skagerrak. Vi får också signaler om att lake och sik i Vänern och Vättern har börjat återhämta sig. Detta ger hopp om en bättre framtid, för vi måste ju tro att det går att göra någonting. Annars är det ingen mening att vi står här - då kan vi lika gärna packa ihop och gå hem.

Jag vill vara optimistisk. Det är viktigt att tro på vetenskapligt baserade strategier och genomföra en förvaltning av fiskebestånden på ett genomtänkt sätt. Vi ser att minskad övergödning sakta men säkert börjar ge resultat. Det gäller också minskningen av miljögifter. Fisk i vissa delar av Östersjön har lägre halter av PCB och dioxiner.

Det gäller att ha tålamod att vara ihärdig, för detta tar mycket lång tid. Vi måste också fortsätta att arbeta med selektiva redskap för att minska bifångsten och även minska utkasten av fisk. Vi måste också fortsätta kampen mot övergivna fiskeredskap, eftersom övergivna fiskeredskap fortsätter att fånga fisk långt efter att de har övergivits, och de fångar inte bara fisk utan även marina däggdjur.

Sedan har vi skarven, som har ökat explosionsartat i många delar av Östersjön, och detta är ett stort problem, inte bara för Sverige utan även för andra länder runt Östersjön. Här skulle vi vilja se en minskning och en kraftig förvaltning av skarvpopulationen. Vi sverigedemokrater vill därför införa en ersättning för att öka jakten på just skarv. Skarven äter stora mängder fisk och är därför ett problem för fiskebestånden och för fiskare. Vi vill också att skarven ska tas bort ur EU:s fågeldirektiv för att göra jakten enklare.

Om vi blickar framåt ser vi att det finns en stor potential när det gäller fiskodling och vattenbruk. I dessa tider med dessa omvärldslägen är självförsörjningen otroligt viktig, men Sverige ligger långt efter, speciellt i kontrast till Norge. Vad är då anledningen? Jo, det är tillståndsprocesser. Alla aktörer inom vattenbruk som jag har pratat med pekar på samma sak, nämligen tillståndsprocesser som leder till administrativ börda. Tillståndsprocesserna tar tid, och det innebär att aktörer inte vågar satsa på den viktiga blå näringen.

Därför är jag glad för att vi nu har en ny regering på plats. Den tidigare regeringen har helt nonchalerat tillståndsprocesserna. Detta är ju inte något som uppkom i går, utan det har diskuterats länge. Jag lyssnade på debatter från innan jag kom in i riksdagen. Även då diskuterades tillståndsprocesser. I tillägg till allt annat som den här regeringen måste rätta till efter den förra regeringen är jag glad över att nuvarande regering tar detta på allvar. Jag ställde själv en skriftlig fråga om detta och fick till svar att man arbetar aktivt.

Slutligen vill jag diskutera fiskekvoter. Här har den nuvarande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna visat på en förmåga att förhandla fram gynnsamma villkor för Sverige på EU-nivå trots att andra länder önskade högre kvoter. Här har Sverige framgångsrikt drivit igenom en restriktiv linje som värnar både kustfiskare och fiskbestånd. Tack vare detta arbete har strömmingskvoten i centrala Östersjön reducerats drastiskt.

År 2020 låg den på drygt 153 000 ton, då vi hade en S-MP-regering. I dag har den förhandlats ned till 40 000 ton. Det är en minskning med 70 procent sedan 2020. Detta talar sitt tydliga språk om den nuvarande regeringens effektivitet och engagemang för hållbart fiske.

Den tidigare regeringens hantering av denna fråga lämnar mycket att önska. Dess oförmåga att effektivt förhandla och prioritera svenska intressen på EU-nivå blev uppenbar. Det var en svaghet som vi är tacksamma över att vi inte längre behöver bevittna.

I stället för att agera när de hade chansen och satt i regering väljer nu vissa partier att missbruka politiska verktyg, som KU-anmälningar och anmälningar till EU-domstolen, inte för att de värnar fisket utan för att de vill vinna billiga politiska poäng. Det är ingenting annat än politisk teater. Detta visar tydligt att de inte är intresserade av fisket utan bara av uppmärksamhet.

Den nuvarande regeringens agerande reflekterar en djupare förståelse och respekt för den komplexa naturen av fiskförvaltning på EU-nivå. Det är viktigt att förhandla fram sänkta kvoter samtidigt som vi säkrar framtiden för det kustnära fisket och värnar fiskbestånden på ett ansvarsfullt sätt.

Det finns mycket kvar att göra, men man måste börja någonstans. Vi kommer att fortsätta arbeta för att bevara våra hav och kustsamhällen.

(Applåder)

Herr talman! När det gäller trålgränsen handlade det om ett utskottsinitiativ som även Sverigedemokraterna stod bakom.

Det är viktigt med engagemang. Jag har försökt titta lite på vad Socialdemokraterna har gjort. Jag har bland annat tittat på Socialdemokraternas webbplats med rubriken Havsmiljö. Fisk har ingen egen flik. Några förslag räknas upp där det framgår vad Socialdemokraterna gjort i regeringsställning, men ytterst få punkter gäller fisket.

Jag vill därför fråga: Hur kommer Socialdemokraterna att agera om de skulle få möjlighet att regera igen? Kommer Socialdemokraterna att prioritera fiskepolitiken högre?

Fru talman! Vår vision är en ambitiös och samtidigt effektiv klimat och miljöpolitik som gynnar alla medborgare och företags möjligheter att verka och bedriva verksamhet i hela vårt land. Vi strävar efter att inte bara upprätthålla utan också förstärka våra insatser för naturvård, bevarande av biologisk mångfald och stärkande av våra ekosystemtjänster på både nationell och internationell nivå.

Ett område inom detta betänkande som jag vill framhäva gäller vår förstärkta hantering av skadliga kemikalier. Regeringen har ökat anslaget till Kemikalieinspektionen, vilket möjliggör en intensifierad tillsyn av kemiska produkter och bekämpningsmedel. Den ökade budgetkapaciteten är avgörande för att säkerställa en högre skyddsnivå, särskilt i en tid då den växande direktimporten via e-handel innebär nya komplexa utmaningar.

Ett förstärkt samarbete mellan Kemikalieinspektionen, Tullverket och relevanta EU-myndigheter har spelat en central roll i detta arbete. Genom detta samarbete kan vi mer effektivt övervaka och reglera den internationella handeln med kemiska produkter, vilket är avgörande för att skydda befolkningen mot risker.

En grundlig granskning av e-handeln under 2022 avslöjade att en betydande andel produkter inom områden som elektronik, smycken och leksaker hade allvarliga brister. Denna insikt förstärker vårt engagemang för strikt övervakning för att skydda våra medborgare från farliga ämnen.

Vårt arbete för att minska förekomsten av läkemedel och mikroplaster fortsätter.

Vi tar nu aktivt itu med tidigare otillräckliga insatser mot invasiva främmande arter. Enligt en rapport från Riksrevisionen 2022 har den tidigare regeringens åtgärder mot dessa arter inte varit framgångsrika. Invasiva arter utgör ett betydande hot mot vår unika biologiska mångfald, och för att möta denna växande utmaning har vi fattat beslut om att öka vårt anslag för att bekämpa invasiva arter. Genom den ökade finansieringen demonstrerar vi vårt fasta engagemang för att aktivt bevara Sveriges rika naturarv och skydda det från negativ påverkan.

Låt mig till sist understryka att vi samtidigt balanserar vårt ekonomiska ansvar med en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Vi är fast beslutna att agera ekonomiskt ansvarsfullt - utan att öka statsskulden eller bidra till ytterligare inflation. Genom att noga väga varje investering och utgift säkerställer vi att åtgärder inom miljö och klimat inte bara är effektiva utan också ekonomiskt hållbara.

Jag vill passa på att önska alla en god jul.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Mattias Eriksson Falk (båda SD).

Fru talman! Vi lägger som sagt en stor budget, och vi gör stora satsningar samtidigt som vi rensar ut många av de ineffektiva åtgärder som infördes under förra mandatperioden.

Men vi har också en inflation, och politik handlar om prioriteringar. Pengarna ska inte bara räcka till åtgärder för miljön och klimatet, trots att det är otroligt viktigt, utan vi har också andra samhällsproblem som måste bekämpas.

Det är också viktigt att man har en allmän acceptans om man ska bedriva en ambitiös klimatpolitik. Jag vill återigen fråga ledamoten hur man får allmän acceptans när man bedriver en politik som leder till att man ökar inflationen, via skattehöjningar minskar det löneutrymme människor har kvar och gör det dyrare att transportera sig till arbetet eller skjutsa barn. Hur skapar man då en acceptans för sin klimatpolitik?

Fru talman! Det var stora ord vi hörde här från ledamoten Andersson Tay: Sverige borde skämmas, och Sverige skämmer ut sig. Så säger ledamoten trots att vi har en av de största klimatbudgetarna, även om man jämför med rödgröna regeringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det är fascinerande att lyssna på Vänsterpartiets förslag. Man investerar stora pengar, 700 miljarder, i klimatsatsningar över en tioårsperiod. Det är imponerande summor. Men det är såklart enkelt att komma med sådana förslag när man vet att ens budget inte kommer att kunna gå igenom. Det finns inte ens stöd hos de andra partierna i oppositionen för en sådan budget - möjligtvis hos Miljöpartiet, som själva har lagt fram en sagobudget.

Att i en tid som nu med hög inflation föreslå att vi ska öka statsskulden - för det är faktiskt det som ledamoten föreslår - och även höja skatterna och sträva efter ett underskottsmål är inte att ta ansvar.

Nu så här före jul är det många familjer som funderar på hur man ska få sin ekonomi att gå ihop. Då är ökad inflation, vilket Vänsterpartiets politik skulle leda till, dyrare drivmedel och ökade skattehöjningar inte till någon hjälp.

Det står väldigt mycket om rättvisa i Vänsterpartiets budgetmotion. Skulle ledamoten kunna redovisa på vilket sätt man bidrar till rättvisa med den här miljöpolitiken?

Fru talman! Jag håller med ledamoten om att pengar inte har något egenvärde om de inte gör någon nytta. Här vill ledamoten öka statsskulderna för att lägga pengar på i många fall symbolpolitiska åtgärder. Riksrevisionen har tidigare kritiserat Miljöpartiets miljöpolitik, särskilt i samband med främjande av miljöbilar. Där har man sagt att det finns en brist på analys av samhällsekonomiska konsekvenser, och man har visat på problem med uppföljningen av de subventionerade miljöbilar som ofta exporteras till andra länder. Det här är ett exempel på dyr och ineffektiv miljöpolitik.

Vi vill i stället satsa på åtgärder som gör skillnad på riktigt. Vi satsar på elektrifieringen, och vi bygger upp kärnkraft igen - som Miljöpartiet lade ned genom politisk styrning.

Läget nu är hög inflation, och då måste det föras en ansvarsfull ekonomisk politik för att ta ett samhällsekonomiskt ansvar. Har man gjort någon översyn av sin egen miljöpolitik och sett över de ineffektiva miljöåtgärderna som man tidigare har drivit?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Nohrén för talet, som i mycket handlade om att öka budgeten.

Ledamoten ville öka budgeten i alla delar, vilket låter bra. Men Miljöpartiet verkar i vanlig ordning prioritera budgetökning framför faktiska resultat. Historiskt har Miljöpartiet inte direkt varit känt för en effektiv miljöpolitik. Man har varit duktig på att lägga pengar på ineffektiva miljöåtgärder. Det är symbolpolitik med ineffektiva åtgärder som inte har gynnat klimatet eller skattebetalarna. Jag menar att vi hade stått bättre rustade inför elektrifieringen om vi inte hade haft Miljöpartiet med i regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Finns det något fokus på effektivitet hos Miljöpartiet, eller är det största fokuset på att vi ska kunna skryta med en stor budget att lägga på klimat- och miljöåtgärder?